blanDningSFöRSlag - olssonsfro.se · 2016. 12. 28. · vi bifogar som vanligt vår prislista och en ordersedel. den sistnämnda kan du fylla i, skanna och maila eller faxa (vi har

www.olssonsfro.se • tel 042-250 450 �.bete

s- o

ch s

lått

erva

llsb

lan

dn

ing

ar,

grö

nfo

der

, g

rön

gö

dsl

ing

, v

iltg

röd

or

Ols

sOn

s v

all

frö

20�7

2. www.olssonsfro.se • tel 042-250 450

Rådgivning, försäljning: gunnar danielsson, berghult, 360 52 Kosta

telefon, fax: 0478-502 40, mobil: 0 70-206 91 95, e-post: [email protected]

Försäljning, leveransfrågor: olssons frö, Mogatan 6, s-254 64 Helsingborg. telefon 042-250 450, fax 042-250 460

e-mail: [email protected] www.olssonsfro.se Postgiro 924 48 79-4 bankgiro 5924-5639

Salg i Danmark: Poul erik ølgaard, tlf 40 33 37 22, e-mail: [email protected]

VallFRöSoRtiment 2017

arter och sorter som säljs i renvara ............................................................................................................................................... 2–4

artblandningar ..............................................................................................................................................................................................................5

bakteriekulturer ..............................................................................................................................................................................................................5

soRtiment aV ettåRiga VäxteR 2017

arter och sorter som säljs i renvara ............................................................................................................................................... 6–7

blanDningSFöRSlag

slåttervallar 2–4 år MjölK och nöt ................................................................................................................................... 8–9

betesvallar MjölK och nöt ....................................................................................................................................................... 10–11

slåtter- och betesvallar fuKtiga jordar .....................................................................................................................12

lusernvallar 3–8 år ............................................................................................................................................................................ 13–14

Käringtandsvallar 3–8 år ..................................................................................................................................................................... 15

slåttervallar Häst .............................................................................................................................................................................16–17

betesvallar Häst ................................................................................................................................................................................................18

slåtter- ocH betesvallar intensiv laMMProduKtion ....................................................................19–20

slåtter- ocH betesvallar extensiv laMMProduKtion .............................................................................20

meR om ettåRiga VäxteR ..................................................................................................................................................... 21–24

FöRSäljningSVillkoR ...............................................................................................................................................................................25

grafisK forM: birger olsson trycK: Kls grafisk Hus a/s 2016

vi ordnar frakt, om du inte vill göra det själv. tänk på att vi inte försäkrar transporterna och att du står för risken om något händer. när varorna kommer hem till dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. ibland packar vi flera sorter i samma säck. öppna då och se så att allt är med. är något sönder, reklamera direkt till åkaren.

under högsäsong har vi mycket att göra. vill du vara säker på att få dina varor när du vill ha dem är det ett måste att beställa i god tid. ju förr dess bättre. är du osäker, fråga om aktuell leverans-tid. tänk på att transporten tar några dagar.

i n n e H å l l

www.olssonsfro.se • tel 042-250 450 �.

Från vänster Caroline Laurell, Maria Holmberg, Elenor Nilsson, Susanne Ravani, Per Andersson, Monika Ahlström, Hans Lundahl, Anna-Carna Nilsson, Magnus Brulin, Kristoffer Persson, Gunnar Danielsson, Poul-Erik ølgaard

Bästa odlare!våren är snart här och det är dags att börja fundera på vad du ska odla i år. denna katalog innehåller beskrivningar av olika ett- och fleråriga växter som kan användas till vall, mellangröda, fånggröda, sanering med mera.

Men den största delen av katalogen innehåller förslag och idéer på vilka frö du ska blanda för att få rätt gröda till rätt jord och rätt djur. ska en lätt sandjord sås passar vissa arter, är det en styv lerjord fungerar andra bättre. likaså äter kor, får, hästar och getter inte riktigt samma växter – eller rättare sagt, de behöver olika arter.

ibland har du dessutom säkert egna idéer om vilka arter som ska ingå i en perfekt blandning. Hos oss är det du som bestäm-mer och du kan ändra i våra blandningsförslag hur mycket du vill.

vallväxter odlas på nästan hälften av all åkermark i sverige och betyder oerhört mycket, både för det öppna kulturlandska-pet och för mjölk- och köttproduktionen i landet. därför påverkar ditt val av blandning också mångfalden i vår natur.

vårt fleråriga sortiment är framförallt till för vallar och djurhållning. Men de ett- och tvååriga växterna kan användas på många olika sätt, ibland även tillsammans med de fleråriga.

genom att blanda olika växter lämpliga för landscaping, kan du till exempel skapa vackert blommande fält, kanske längs uppfarten till gården? väljer du istället gröngödslingsväxter kan du förbättra din jord och öka fruktbarheten för efterföljan-de grödor.

vi bifogar som vanligt vår prislista och en ordersedel. den sistnämnda kan du fylla i, skanna och maila eller faxa (vi har fortfa-rande fax!). det går även bra att skriva ett vanligt mail med vad du vill köpa, när du vill ha det, namn, adress och mobilnum-mer. Mobilnumret gör det lättare för oss att sms:a information om försändelsen. du kan också skicka brev eller ringa. det sistnämnda är bra om du har funderingar och inte riktigt vet vad du vill odla.

vi kommer däremot inte att lägga ut prislistan på internet. det har gjort det alltför lätt för våra mer hemlighetsfulla konkur-renter att lägga sig några öre under oss i pris.

vår målsättning är inte att vara billigast, men bäst. jag hoppas du förstår och uppskattar det. när du vill diskutera just din odling, med de unika förutsättningar din jord och din djurhållning har, då finns vi här som din givna samtalspartner.

ring gärna om du har funderingar, vi försöker alltid hjälpa dig!

Med förhoppning om ett bra odlingsår! Per Andersson

Ps vi har även en grönsaks- och blomsterfrökatalog med tillbehör, se på vår hemsida www.olssonsfro.se där finns även förslag på biåkerblandningar och biväxter.


Alsikeklöver Trifolium hybridum baljväxt 10 kg/ha, tkv 0,8 g

arter & sorter som säljes i renvara

art beskrivning, sorter

Cikoria Cichorium intybus ört 4–5 kg/ha, tkv 1,4–1,7 g

Engelskt rajgräs Lolium perenne gräs 25–30 kg/ha, tkv 1,5–2 g

Kummin Carum carvi ört 8 kg/ha, tkv ~3g

väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd- eller vitklöver trivs. okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga pH-värden och fosforklasser.

Aurora är en diploid kanadensisk sort med lite bättre uthållighet och spädare växtsätt än tetraploida sorter.

cikoria är en av de mest smakliga vallväxterna för idisslare, gris och häst. används till slåtter, bete, gröngöds-ling och viltbete. skördad och betad i rätt utvecklingsstadium har den högt fodervärde och smältbarhet. Mycket mineralrik.

avkastningen är mycket hög i treåriga vallar på bördiga, välgödslade jordar. tål både lågt pH-värde och högt grundvatten. Hög och jämn betestillväxt även under torra, varma förhållanden på högsommaren. djup, kraftig pålrot gör cikoria nästan lika torktålig som lusern. effektivare än andra vallväxter på att ta upp djupt liggande kväve. vinterhärdig.

Puna II är en selektion ur Puna för bättre sjukdomsresistens och uthållighet.

aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Passar bäst där vallarna används både till slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivande jordar för att den skall trivas.

Foxtrot sen diploid. Hög avkastning till både slåtter och bete. tätvuxen, flexibel sort med god marktäckning och slitstyrka. en av europas mest använda rajgrässorter de senaste 15 åren. Finns endast som ekologiskt frö.

Indicus 1 Medelsen diploid. överlägsen rajgrässort till intensivt bete. Hög, jämn, betesavkastning från april till november. tätvuxen, tramptålig och bladrik. låg tendens till axgång i återväxten. vinterhärdigare och tåligare mot barfrost än marknadens övriga sorter. Finns även som ekologiskt frö.

en av de mest torktåliga, långliggande och vinterhärdiga gräsen. sprider sig med utlöpare. bra gräs på mulljor-dar. Passar bäst i slåttervallar i mindre intensiva skördesystem. stort och spretigt frö som är tekniskt svårt att så.

Leif är en norsk sort med god vinterhärdighet och uthållighet i äldre vallar.

djuprotad baljväxt med högvuxet, kraftigt växtsätt. långsam start men bildar med tiden täta bestånd. gynnas av få skördar per år. grov baljväxt som inte har de andra baljväxternas höga smaklighet. liknande krav på jorden som lusern, men inte alls lika känslig. omtyckt i viltåkrar. ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. god producent av nektar och pollen.

sort Gale.

snabbetablerad ett- och tvåårig lusernart som sprider sig genom självsådd. lämplig i kortvariga vallar, som mellangröda och till höproduktion. liknande krav på jord som vanlig lusern. Humlelusern har långsammare tillväxtrytm än blålusern, men klarar konkurrens från ogräs bättre tack vare ett horisontellt, revigt och buskigt växtsätt. lätt att samodla med andra baljväxter.

späd bladmassa och tunn stjälk gör den lättare att torka till hö än andra lusernarter. tål bete. i botten- och mellangrödor etablerar sig humlelusern bra, trots skuggande skyddsgrödor och konkurrar sällan med hu-vudgrödan. bra bottengrödeblandning i grönsaker, spannmål och oljeväxter är 3–4 kg/ha var av humlelusern och vitklöver, som kompletterar varandra bra.

sort Virgo Pajbjerg

torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. gynnas av värme och torka. lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. långsam etablering men därefter mycket uthållig.

Donata har axgång cirka 10 dagar senare än Dactus. lägre avkastning än tidiga hundäxingsorter, men min-dre aggressivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. anpassad till både slåtter och bete.

trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speciellt kyliga vårar. ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret. utvecklar sig långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. uthållig. Passar bra till såväl hö, ensilage och bete.

sort Volhouden/Bleja

långlivad baljväxt, bättre anpassad än klöverarterna till färre skördar och lägre näringstillförsel. smaklig. lättorkad till hö. Högre proteinkvalitet än andra baljväxter. tålig mot värme och torka.

Oberhaunstaedter har högre avkastning och bättre uthållighet än marknadens övriga käringtandssorter. Hög halt av kondenserade tanniner.

Leo är en vinterhärdig kanadensisk sort förädlad ur ryskt material. god anpassning till fastmarksjordar i östra sverige, som har för högt grundvatten för att passa lusernodling. fungerar bra till både slåtter och bete.

Humlelusern Medicago lupulina baljväxt 12 kg/ha, tkv 1,6 g

Getärt Galega orientalis baljväxt 20 kg/ha, tkv 8–10 g

Hundäxing Dactylis glomerata gräs 20 kg/ha, tkv 0,8–1 g

Foderlosta, Bromus inermis gräs 20 kg/ha, tkv 3–4 g

Käringtand Lotus corniculatus baljväxt 12 kg/ha, tkv 0,8–1,2 g

vallfrösortiMent 2017



Rödklöver Trifolium pratense baljväxt 10–12 kg/ha, tkv 1,5–2,5 g

Rödsvingel Festuca rubra gräs 20 kg/ha, tkv 0,8–1 g

Pimpernell Sanguisorba minor ört 15 kg/ha, tkv 6–7 g

torktålig, högavkastande baljväxt. intressant alternativ på jordar där rödklöver återkommit för ofta i växt-följden. finns en mängd olika sorter och typer.

Daphne upprätt, lättodlad sort med bra etablering även på lite svåretablerade lusernjordar. god resistans mot sjukdomar. bra till både rundbalsensilage och hackat ensilage. bra hästlusern.

Karlu gulblommig sort. Mest använd för slåtter och bete av återväxten. sprider sig med utlöpare i glesa val-lar. stort förgrenat rotsystem med både pålrötter, utlöpare och ett fintrådigt rotsystem. överlägsen sort på tor-ra, sandiga jordar. tåligare än andra sorter mot dålig dränering, isbränna och utvintringsskador. vinterhärdig.

Luzelle betestålig fransk sort med försänkt rothals. tålig mot tramp- och körskador. lägre avkastning än Daphne och Power 4:2, men tunnare stjälkar, lägre växtsätt och högre proteinhalt. bra fårsort. Passar bra till såväl hö, rundbalsensilage och betesvallar.

Power 4:2 den första nordamerikanska sorten på den svenska marknaden. god anpassning till intensiva skördesystem. Hög foderkvalitet och sjukdomsresistans. uthållig. Ympat frö.

torktålig och vinterhärdig ört. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensitet. svag konkurrens-kraft vid intensiv betning och täta vallar. rik på mineraler och vitaminer.

Handelssort

snabbare etablering och högre produktionsförmåga i två- treåriga vallar än andra baljväxter. Mindre känslig för jord, dränering, temperatur och pH än vitklöver och lusern. går bra på de flesta jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under 10–12 grader. Känsligare för växtföljdssjukdomar än de andra baljväxterna.

Taifun tidig tetraploid. Högst avkastning av marknadens sorter i både götaland och svealand. snabb återväxt och tålig mot många skördar per år. lätt att använda i blandningar. någon dag senare än Titus i blomning. Finns även som ekologiskt frö.

Ilte Medelsen/sen diploid. estnisk sort med mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre förstaskörd än Titus och Taifun men lägre återväxtskördar. Passar bäst för två eller tre skördar per år. blomning runt 20–25 juni. Finns även som ekologiskt frö.

anspråkslös, härdig art för betesvallar, marktäckning och grönytor. Konkurrenssvag. täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. sprider sig med utlöpare. används även som fånggröda i spannmål.

sort Gondolin

rörflen är ett grovt, högvuxet gräs som sprider sig med underjordiska utlöpare. vid god tillgång på kväve bildar den med tiden täta och uthålliga bestånd. tåligare än andra gräs mot översvämningar och stående vatten. Kan användas till strö, foder och energigräs.

Pedja rörflenssort som börjar växa tidigt. blir 130–140 cm hög. tål översvämning. skörd vid axgång ger rimligt fodervärde.

Högavkastande, uthållig och vinterhärdig art för intensiv vallodling. används till både slåtter och bete. bra komplement till timotej genom högre återväxtskördar och bättre konkurrensförmåga mot gräsogräs. liknande foderkvalitet som ängssvingel och hundäxing. tål både översvämning och torka. djupt, kraftigt rot-system med bra struktureffekt. trivs bäst på bördiga jordar, gärna leror. långsam etablering men bildar med tiden täta, slitstarka bestånd.

Kora tjeckisk sort med marknadens högsta avkastning i götaland och svealand. god vinterhärdighet i hela landet. Finns även som ekologiskt frö.

används till både slåtter och bete. lättorkad till hö. smaklig, mineralrik växt med högt fodervärde för växande idisslare. tålig mot värme och torka. bra tillväxt i betet under högsommaren. bättre än gräsen på att ta upp kväve från djupare jordlager.

Ceres Tonic Högavkastande, storbladig sort med snabb tillväxt under insåningsåret. sämre vinterhärdighet än handelssorten. Kan användas som insåningsgröda för betesvallar. Passar bra att blanda med foderraps och cikoria. Mycket smaklig.

Handelssort småbladigare sort med god uthållighet och betestålighet. Kan liksom vitklövern sprida sig och med tiden bilda täta bestånd.

Rörsvingel Festuca arundinacea gräs 25 kg/ha, tkv 2,7–4 g

Forts nästa sida

Rörflen Phalaris arundinacea gräs 15 kg/ha, tkv ~1 g

Lusern Medicago sativa baljväxt 15 kg/ha, tkv 1,8–2 g

Svartkämpar Plantago lanceolata ört 10 kg/ha tkv 2 g

tkv 1,2 g



Vitklöver Trifolium repens baljväxt 5 kg/ha, tkv 0,6–0,8 g

Ängssvingel Festuca pratensis gräs 20 kg/ha, tkv ~2 g

arter & sorter som säljes i renvaravallfrösortiMent 2017

vårt viktigaste slåttergräs. smakligt och vinterhärdigt. Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på vatten och kväve. okänslig för högt grundvatten och skadas sällan av isbrännor och tillfälligt stående vatten. Högre förstaskörd än andra vallväxter, speciellt kalla vårar. lättetablerad art, men klarar inte för djup sådd, max 1 cm. svag konkurrensförmåga mot gräsogräs och relativt torkkänslig.

Comer tidig belgisk sort. god vinterhärdighet i götaland och svealand. Hög avkastning speciellt i äldre vallar. några dagar senare i axgång än Grindstad och Switch. Konkurrensstark, aggressiv sort väl anpassad för intensiv vallodling. bra betessort. uthållig.

Haukila finsk medelsen sort av nordlig typ som härstammar från Haukila gård i tavastland. snabb tillväxt på våren, bra avkastning i första skörden, medelgod återväxt. Passar bäst i ett-tvåskördesystem. vinterhärdig.

Nuutti finsk sort med mycket god vinterhärdighet och uthållighet i hela landet. bladrik, sen kvalitetstimotej med axgång 5–8 dagar senare än Grindstad och Switch. Höga skördar för att vara en sen sort, speciellt i äldre vallar. Passar bäst för 1–3 skördar om året. bra fårtimotej. Finns även som ekologiskt frö.

Ragnar sen svensk sort. 8-10 dagar senare i axgång än Grindstad och Switch. Passar bra för samodling med käringtand. sämre vinterhärdighet än Nuutti. Finns endast som ekologiskt frö.

Switch ny, högavkastande, tidig timotejsort. snabb utveckling i både förstaskörd och återväxt. Finns endast som ekologiskt frö.

Winnetou Medelsen dansk sort. spädare, bladrikt växtsätt. 3–4 dagar senare axgång än Comer. betestålig.

den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. svagare tillväxt än rödklöver vid temperatur-er under 10–12 grader.

Vitklöver sortblandning bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhål-landen. består av: 60% Klondike, 20% Silvester och 20% Rivendel. Finns även som delvis ekologisk vallfrö- blandning (geV).

vinterhärdigt gräs för slåtter och bete. ängssvingel är tramptålig och har god återväxt. Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Finns även som ekologiskt frö.

sort Lifara

Timotej Phleum pratense gräs 12 kg/ha, tkv 0,4–0,5 g

insådd av klöver och svartkämpar. inslag av jordrök som försvinner efter första avbetning eller

www.olssonsfro.se • tel 042-250 450 5.

art Sort kommentar

Dansk gräsblandning 25–30 kg/ha

30 % engelskt rajgräs, indicus1/foxtrot 30 % engelskt rajgräs, Humbi 1 15 % timotej, medelsen, Winnetou 10 % ängsgröe, balin 15 % rödsvingel, gondolin

uthållig, vinterhärdig gräsblandning av dansk typ med hög andel diploida rajgräs och mindre andel rödsvingel, timotej och ängsgröe. främst avsedd att ingå i högavkastande vall-blandningar för produktionsbete. engelsk rajgräs Indicus 1 bidrar i högsta grad till att blandningen har mycket hög av-kastningspotential, beteskvalitet och vinterhärdighet i hela götaland och svealands slättbygder. timotej kompletterar rajgräset genom högre tillväxt vid lägre temperatur. rödsvingel och ängsgröe växer med utlöpare som täcker luckor och skador i betesvallen. dansk gräsblandning blan-das med fördel med klöver och svartkämpar. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (geV).

artrik gräsblandning till hö, ensilage, återväxtbete och bete. Passar moderat betestryck. lätt att torka till hö. Kan även sås i kombination med baljväxter och örter. inslaget av rödsvingel och ängsgröe gör blandningen uthållig. Höga kvävegivor gynnar timotej, vid lägre givor gynnas svingel-arterna. Kan även odlas på kalla fuktiga jordar med lågt pH- värde. olssons gräsblandning är vinterhärdig, men något känslig för torka. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (geV).

Olssons gräsblandning 20–30 kg/ha

Bakteriekulturer

Lusern

bakteriekultur används till dessa arter Hur man ympar

bakteriekulturen är artspecifik och säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. skall man ympa t ex 5kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur käringtand 50g till 5kg frö.

förvara bakteriekultur svalt och mörkt. ympa utsädet så tätt inpå sådd som möjligt. vid ympning av käringtand och lusern, som ska sås i renbestånd, minska vatten-mängden till 0,15 dl vatten/kg frö. utgör baljväxtfröet mindre än 30% av vallfrö-blandningens totala vikt, blanda 0,5 dl vatten/kg frö.

rör ut påsens innehåll i rent vatten. blanda kulturlösningen med käringtand/ lusern så att varje frö blir fuktigt. små mängder ympas i hink eller murarbalja. för större kvantiteter kan man använda frontlastarskopa eller ren betongblandare. i fröbland-ningar ympas först baljväxtutsädet, som därefter blandas med de övriga komponent-erna i blandningen.

ympat utsäde är färskvara och ska sås så fort som möjligt. Kan du inte så omgående ställ blandningen mörkt och svalt. Kom ihåg att värme och direkt sol skadar eller dödar bakterierna..

Hi-stick inoculant. 1 påse räcker till 100 kg frö. torrympas normalt, d v s påsens inne-hålls rörs direkt ut i fröet. Kan även våtympas. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. rör till en grötliknande massa. blanda väl med fröet.

lusern Humleluserngul sötväppling

Käringtand Käringtand

Lupin blålupin

artblandningar

45 % timotej, tidig, lischka10 % engelskt rajgräs, medelsen tetraploid, Kentaur 15 % ängssvingel, lifara/Preval 15 % ängsgröe, balin 15 % rödsvingel, reverent

�. www.olssonsfro.se • tel 042-250 450

allsidig ettårig baljväxt som är lätt att blanda med andra arter. tålig mot frost och torka. bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 grader. bra bestånd även på näringsfattiga jordar. snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. övervintrar relativt bra i götaland.

gammal kulturväxt med mångsidig användning till tröskning, viltbete, biväxt, gröngödsling och grön-foder. snabbväxt, lättodlad. god konkurrenskraft mot ogräs genom snabb uppkomst och hög, tät bladmassa. full skörd vid 75 dagar. Passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga, lättare jor-dar. så när risken för nattfrost är över. obesläktad med andra nyttoväxter.

används till tröskning, grönfoder och gröngödsling. intressant i växtföljden eftersom den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker. torktålig med djupt rotsystem. Passar bäst på magrare jordar. svag konkurrenskraft mot ogräs, speciellt vid för låg utsädesmängd. samodlas ofta med andra arter. till grönfoder kan man blanda med bovete, vårsäd, purrhavre, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Boregine är högvuxen och förgrenad. ympas med speciell bakteriekultur.

blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). när caliente- senapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a storbritannien gett stora skördeökningar i potatis. intressant förfrukt även till andra grödor som t ex jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver mm.

snabbetablerad. aggressivt växtsätt, med god konkurrens mot ogräs. djuprotad och torktålig. full skörd 70–90 dagar efter sådd. bra omväxlingsgröda i växtföljder med mycket vall. Mångsidig användning till grönfoderblandningar, bete, vilt och gröngödsling. Fontan är en snabbväxande, vin-terhärdig och smaklig sort. Titan är en frosttålig, bladrik, nyzeeländsk sort med god återväxt.

Högväxt och frosttålig. 150–180 dagar till full skörd. långsam tillväxt efter sådd. Känslig för ogräskonkurrens i tidigt stadium. Mycket hög tillväxt i september–oktober. ingen återväxt efter skörd. betydligt frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högväxt, bladrik sort med god tolerans mot klumprotsjuka. Finns även som insektsbetat frö.

liknar sockerbetan, men roten är mjukare och har lägre sockerhalt. säljs som pelleterat frö i för- packning om 100 000 pellets. BESTÄLLninGSVARA.gammal tysk sort med gul cylindrisk rot. säljs som normalfrö i förpackningar på 1 kg. 60 g ger 1000 pl. Plantavstånd/radavstånd 40 cm. (multigerm)

Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. bra fodervärde. lättare att skörda än ärter genom torrare, luftigare struktur. aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. tål putsning. bra torktålighet. går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning. Hö, ensilage, bete och gröngödsling. Kan blandas med ettåriga rajgräs, vårsäd, purrhavre, lupin och foderraps. vicker och vårsäd blandas oftast 50+50 kg/ha.

Högväxt två-årig gröngödslingsväxt. Mycket bra struktureffekt, speciellt på lerjordar. vanlig som för-frukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. pH-värde helst över 6,2. torktålig, vinterhärdig och tålig mot stående vatten. bra biväxt. ej till foder. ympas med bakteriekultur för lusern.

lättodlad ettårig växt som används till kryddväxt, gröngödsling, bi- och insektsväxt. Passar bäst vid svag till måttlig gödsling på lättare, varmare jordar. väl etablerad har den god konkurrenskraft mot ogräs. fryser bort under vintern, men kan ge kraftig självsådd.

Mångsidig användning till vilt, fiber, frö och energi. Högväxt. aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. BESTÄLLninGSVARA. diverse sorter av fiberhampa. nu även Finola, sort lämplig för fröproduktion. skördemogen ca 135 dagar efter sådd.

fältfåglars favoritgröda. lämplig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. relativt värme-krävande vid sådden, ca 15 grader, men annars lättodlad och anspråkslös.Magic Millet Mix är en blandning av olika ettåriga hirsarter.

bin och humlors favoritväxt. Mycket snabb tillväxt efter sådd. effektiv kväveupptagning. Mörker-groende. intressant alternativ som fånggröda/mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. saknar släktskap med andra nyttoväxter. fryser bort under vintern. svagt fodervärde. användes med fördel som låg inblandning, 1–2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor.

art, sort, användning kommentar

Blodklöver Trifolium incarnatum baljväxt, gf, gg,v, 20 kg/ha, tkv 3,6 g

Blålupin BoregineLupinus angustifolius baljväxt, gf, gg, v150–220 kg/ha, tkv 120–170 g

Bovete HajnalkaFagopyrum esculentumbaljväxt, gf, gg, v60 kg/ha, tkv 25 g

Fodermärgkål CaledonianBrassica oleracea var. acephala Kålväxt, gf, v4–5 kg/ha, tkv 4 g

Foderraps Fontan, Titan Brassica napus var partim Kålväxt, gf, gg, v6–10 kg/ha, tkv 3–6 g

Caliente Brand 199 blandning av arter, s, Brassica ssp 8–10 kg/ha, tkv 3 g

Gurkört Borago officinalis ört, b, gg, v, 10–15 kg/ha, tkv 19 g

Fodersockerbeta gf, 120 000 frö/ha, tkv 20 gFoderbeta Eckdogelb Beta vulgaris

Fodervicker CandyVicia sativa baljväxt, gf, gg, v60 kg/ha, tkv 60–70 g

Gul sötväpplingMelilotus officinalis baljväxt, b, gg, 20 kg/ha, tkv 2,3 g

Hampa Cannabis sativa ört, v, f, e, 25–30 kg/ha

Hirs Magic Millet Mix v, 12 kg/ha, tkv 3,8 g

HonungsörtPhacelia tanacetifolia ört, b, gg, v, (gf) 12 kg/ha, tkv 1,8– 2 g

sortiMent av ettåriga växter arter & sorter som säljes i renvara

gF = grönfoder, gg = gröngödsling, b = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, e = energigröda, F = fibergröda

www.olssonsfro.se • tel 042-250 450 7.

sortiMent av ettåriga växter arter & sorter som säljes i renvara

Jordärtskocka Helianthus tuberosus ört, v, 1000–2000 kg/ha

Luddvicker Vicia villosa baljväxt, gg, gf 45–50 kg/ha, tkv 30 g

Persisk klöverTrifolium resupinatum baljväxt, gg, gf, b, v, 12 kg/ha, tkv 1,3–1,5 g

Solros Charks Helianthus annuus ört, v, gf, 75 M/ha, tkv 50–80 g

Subklöver Trifolium subterraneum baljväxt, gg, gf, 20 kg/ha, tkv 11 g

Vitsenap Sinapis alba gg, b, s, 10–12 kg/ha, tkv 6 g

Westerwoldiskt rajgräs Alisca Lolium multiflorum var. westervoldicum gräs, gf, gg, 20 kg/ha, tKv 4 g

Spånadslin Linum usitatissimum ört, f, 120–140 kg/ha, tkv 5–6 g

Oljerättika Colonel, DefenderRaphanus sativus var oleifera Kålväxt, gg, b, s 10–15 kg/ha, tkv 13 g

bättre tillväxt och kväveupptagning än andra växter vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgrö-da i ensidiga vallväxtföljder genom god konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. betestålig. Passar bra i vinter-hagar och rastgårdar för nöt.

viltgröda och grönsak. Högväxt gröda med potatislika, oregelbundna knölar under markytan. erbjuder både skydd och föda åt vilt. Kan övervintra i södra sverige.

Kungen bland gröngödslingsväxter. bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs. ger mycket kväve till marken. odlas oftast i renbestånd eller ihop med blodklöver och rajgräs. bör putsas minst en gång för att det reviga växtsättet bäst skall komma till sin rätt. frosttålig. god övervintring i götaland.

oljelin är låga linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. små krav på mark och gödsling. går bäst på fuktigare jordar. sen mognad kalla år. svag konkur-renskraft mot ogräs. vackra blå blommor.

snabbväxt ettårig kålväxt. bra mellangröda/fånggröda för att fånga kväve och förbättra markstruk-turen. djup pålrot och aggressivt, tätt växtsätt. används även till nematodsanering och marksaner-ing, biofumigation. växer bäst vid god tillgång på näring och vatten. gärna leror. sådd från maj till mitten av augusti. bra återväxt vid hög avslagning, 20–25 cm. fryser bort under vintern. Colonel är resistent klass 1 mot betcystnematoder. Defender är en multiresistent sort, dvs resistent mot rotgall- och betcystnematoder.

går bäst på fuktiga, näringsrika jordar. låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. väldoftande blommor som är attraktiva för bin och många insekter. fryser bort under vintern.

snabbväxt ettårigt gräs. gammal kulturväxt som är en avlägsen diploid släkting till vanlig havre. intressant alternativ till ettåriga rajgräs, både som grönfoder och gröngödsling. svag återväxt. fryser bort under vintern. lätt att bruka ner. används även som saneringsväxt för att reducera förekomsten av rotsårsnematoder (Pratylenchus).

lättodlad, torktålig art som är en av våra äldsta kulturväxter. finns i en mängd typer med olika färg, form och utveckling på blast och rova. nästan alla dagens rovor har minst två tredje-delar av rovan över markytan, vilket gör dem lättare för djuren att beta. Samson är en vit sommarrova. sådd 60–80 dagar innan skörd. lika andel blast och rova. Mycket bra vid varierad näringstillgång och jordart. tålig mot värme och torka. Kan gödslas kraftigt. Mycket hög totalskörd. ingen återväxt. snabbetablerad. aggressivt växtsätt. Massif är en grönskalig, gul vinterrova. cirka 120 dagar till full skörd. lägre blastandel än Samson och hårdare, frosttåligare rovor. växer bäst på måttligt bördiga jordar. ingen återväxt.

Högväxt ettårig ört. tålig mot torka och värme. odlas till vilt, fågelfrö, dekorationsändamål etc. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. blomning från två månader efter sådd. Charks blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. enhetlig lantbrukssort för oljeproduktion.

lin med lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. lägre frö- utbyte och färre blommor per planta än hos oljelin. går bäst på måttligt bördiga och vatten-hållande jordar. torkkänslig.

ettårig klöverart med lågt, krypande växtsätt, som mest används till marktäckning i sverige. lättodlad på de flesta jordar. fryser bort under vintern. Passar även bra i grönfoderblandningar som betas. används som marktäckning mellan odlingsrader, under bärbuskar, fruktträd etc.

snabbväxande, ettårigt, värmekrävande gräs. används i sverige mest som saneringsväxt och gröngödsling. obesläktad med andra arter utom majs.

används som fånggröda/mellangröda, saneringsgröda mot betcystnematoden samt bi- och viltväxt. bättre anpassad än oljerättikan till torrare, näringsfattigare jordar och sen sådd.

det vanligaste gräset i ettåriga grönfoder- och gröngödslingsblandningar. Mycket bra avbrotts- gröda i ensidiga vallväxtföljder genom god konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. lång tillväxtperiod under höst och vinter. dör först vid 10–12 minusgrader. effektiv kväveupptagare och marktäckare under hösten.

OljelinLinum usitatissimum ört, b, v, 55–65 kg/ha, tkv 6–7 g

Purrhavre Pratex, ExitoAvena strigosa gräs, s, gg, gf, 60–100 kg/ha, tkv 22 g

Rova Brassica rapa Kålväxt, s, gg, gf Samson 6 kg/ha, tkv 3 gMassif, gul 2–4 kg /ha, tkv 2,2 g

Sudangräs Piper gräs, s, gg, 20–25 kg/ha, tkv 11 g

italienskt rajgräsLolium multiflorum gräs, gg, gf, 20–25 kg/ha, tkv 3,5 g

gF = grönfoder, gg = gröngödsling, b = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, e = energigröda, F = fibergröda

�. www.olssonsfro.se • tel 042-250 450

slåttervallar 3–4 år MjölK och nöt

Rödklöver går bra på nästan alla jordar. Kräver växtföljd för att få bra avkastning och övervintring.

Vitklöver långsam etablering, svag förstas-körd, men höga andra- och tredjeskördar. går bäst på bra gräsjordar med god vatten-hållande förmåga. okänslig för växtföljd.

lusern torktåligaste vallväxten. torrare grönmassa än klöverarterna, hög avkastning och rik på både mineraler och protein.

Rätt typ av rödklöver

tidig klöver Mindre plantor med få skott. lätt att samodla med gräs, eftersom blom-ningen sker samtidigt i början av juni. tål in-tensiva skördesystem. lägre förstaskörd än senklövern, men högre återväxtskördar.

Taifun är en tidig tysk sort som är lätt att blanda med andra arter. väl anpassad till så-väl extensiva som intensiva skördesystem och betesvallar. växer även bra ihop med aggres-siva gräsarter. Taifun har en avkastningsnivå som ligger högt över de flesta av markna-

dens vanligaste sorter. god vinterhärdighet i götaland och större delen av svealand.

medelsen/sen klöver stora plantor med många skott. blomning i slutet av juni. svår att samodla med gräs, ofta blir det för lite eller för mycket klöver. bra överlevnadsför-måga, men när de väl försvinner ger de stora luckor i vallen.

Ilte är en tetraploid estnisk sort. Mycket god vinterhärdighet i hela landet. Högre första-skörd än de tidiga typerna. snabb återväxt för en sen sort. Passar bäst för två, eller ibland tre, skördar.

bästa gräsentimotej finns med i alla blandningsförslag. Har hög förstaskörd och mycket god vinter-härdighet. bättre fiberkvalitet än de andra gräsen och bättre tillväxt vid låga temperatu-rer. tidiga sorter som Comer och Switch pas-sar bra för intensiva skördesystem och ihop med aggressiva arter. Nuutti och Winnetou har en växtrytm som passar färre skördar.

Rörsvingel ett givet gräs i alla vallar som skördas fyra gånger per år. trivs bäst på bördi-ga jordar med god tillgång på växtnäring, gärna lerjordar. långsammare etablering än timotej, men mycket hög produktion från och med andra vallåret. bra vinterhärdighet och god marktäckning. tålig mot både torka och väta. Högst avkastningsnivå av gräsen. Kraftigare och djupare rotsystem än något annat gräs och därmed bra struktureffekt i växtföljden. tålig mot avbetning, men svårt gräs att ha i betet på grund av låg smaklighet.

engelskt rajgräs bästa gräset för vallar som ska användas till både slåtter och bete, eller som rena betesvallar. som ren slåttervall fun-gerar rajgräs däremot inte lika bra och vinter-härdigheten blir sämre. snabb återväxt, tålig mot hård betning höst och vår, bra marktäck-ning och tramptålighet. Kräver ett jämnt, in-tensivt utnyttjande för att trivas bra.

ängssvingel ersättning för timotej vid låga kvävenivåer. dåligt komplement till timotej eftersom båda sorterna har ett öppet växtsätt och svag konkurrenskraft mot gräsogräs.

för intensiv vallproduktion med fyra skördar/år. god anpassning till de flesta jordarter. Mycket vinterhärdiga och tåli-ga mot både torra och blöta förhållan-den. Passar bäst på bördiga, välgödslade jordar. innehåller marknadens mest hög-avkastande sorter av rödklöver (Taifun), timotej (Switch/Comer) och rörsvingel (Kora). välbalanserade vallar där rödklöver och timotej växer bra under de första vallåren och vitklöver, rörsvingel och lusern under de senare. rörsvingeldomi- nerade vallar har ofta låga proteinhalter, varför det är viktigt att inte ha för låg klöverandel. rörsvingelns aggressiva återväxt gör dessutom att det sällan blir problem med höga klöverandelar i återväxten. det är viktigt att skörda i rätt tid för få bra energivärden. detta gäller både förstaskörden och återväxten. timotej Comer har något lägre avkastning än Switch, men samtidigt senare axgång och bättre smältbarhet. Med ärtor eller vicker i växtföljden används lusern Power 4:2, som har god resistens mot ärtrotröta.

Blandningsförslag 2017 köp i renvara

Rörsvingelblandning 4

Högavkastande blandning lämplig för intensiv vallodling. täta, aggressiva vallar med god konkurrenskraft mot gräsogräs. god anpass-ning för varierande jordar. vinterhärdig. röd-klövern Ilte används från norra svealand och norrut och i svaga växtföljder i götaland och svealand. Taifun är en medelsen sort med marknadens högsta avkastning för götaland och svealand.

rödklöver taifun/ilte 3–7 kgvitklöver sortblandning 1–2 kgtimotej switch/comer 10 kgrörsvingel Kora 9 kgtotalt 23–29 kg/ha

Rörsvingelblandning Lusern

Proteinrik, vinterhärdig slåtterblandning för torra jordar i främst östra götaland och svea-land. På bra lusernjordar kan hela eller delar av rödklövern ersättas av lusern. tvärtom på säm-re lusernjordar. Med ärtor eller vicker i växtfölj-

den används lusern Power 4:2. utan ärtväxter i växtföljden används en blandning av de fyra lu-serntyperna, för att få en bredare anpassning till olika jordar och skördesystem.

lusern Power 4:2/sortblandning 5–8 kg rödklöver taifun 2–5 kg timotej switch/comer 7 kg rörsvingel Kora 7 kg cikoria Puna ii 0–1 kgKummin volhouden 0–1 kgtotalt 21–29 kg/ha

Rörsvingelblandning 2

Högre timotejandel och lägre andel rörsvingel avsedd för treskördesystem. Passar bäst på fuk-tiga, välgödslade jordar med god vattenhållan-de förmåga. relativt tålig mot dålig dränering.

rödklöver taifun/ilte 2–5 kgvitklöver/alsikeklöver 0–2 kgtimotej switch/comer 12 kgrörsvingel Kora 4 kgängssvingel 0–2 kgtotalt 18–25 kg/ha

bästa baljväxterna för mjölk och nöt

rörsvingelblandningar


för två- och treskördesystem eller slåt-ter med bete av återväxten. Hög avkast-ning, speciellt under första vallåret. lättetablerade vallar som fungerar bra med de flesta insåningsmetoder och på de flesta jordar och bördighetsför-hållanden. relativt tåliga mot torka och värme, samtidigt som tillväxten under kalla och blöta somrar är god. sämre förfruktsvärde än lusernbland-ningar och inte lika ogräsfria och tåliga mot körskador som rörsvingelbland-ningarna. välj senare eller tidigare sorter av timotej, rajgräs och rödklöver beroende på skördesystem, gödsling etc. att an-passa rödklövermängden i blandningen till gårdens egna förutsättningar är vik-tigt. Högre intensitet och gödsling krä-ver högre rödklövermängd, 4–8 kg/ha. vid lägre intensitet och gödsling räcker det med 2–5 kg/ha. vid låga gödslings-nivåer är det bättre att använda käring-tandsblandningar. Käringtanden ger torrare, mer lättbärgad grönmassa och är mindre aggressiv mot gräsen. rödklövers stora nackdel är känslig-het för växtföljdssjukdomar. Med för mycket rödklöver i växtföljden blir av-kastning och vinterhärdighet sämre.

Rödklöver, rotröta och växtföljdrödklöver är den vanligaste baljväxten i sverige och odlas ofta år efter år utan uppehåll, vilket lätt leder till rotröta.

avkastningen ökar om man förbättrar växtföljden, dvs har avbrottsgrödor efter rödklövern under två till tre år. vitklöver uppförökar också rotröta även om den inte visar symptomen så tydligt. rotröta försämrar klöverns övervintring och orsakar vissa år kraftig utvintring. enda sättet att förbättra övervintringen och öka skörden är att hålla avstånd mellan klövergrödorna i växtföljden.

det går bra att ha spannmål, oljeväxter eller andra ettåriga grödor, men det går också att variera baljväxterna. ett alter-nativ på fastmarksjordar är en bland-ning av lusern och timotej. skördenivån är ungefär densamma som för röd-klöver- timotejblandning.

Har du en dålig växtföljd eller andra problem med övervintringen så är Ilte ett bra alternativ. det är en rödklöver av norrlandstyp som fungerar bra i hela landet.

rödklöverblandningar

Blandningsförslag 2017 köp i renvara

Rödklöverblandning 4

bäst anpassad för slåtter med intensiv betning av återväxten, men även för omväxlande an-vändning mellan slåtter och intensivt bete. Kan också användas som rena slåttervallar, men då ersätts delar av rajgräset med ängs-svingel/rörsvingel. använd helst diploida raj-grässorter för att få tätare och slitstarkare tred-jeårsvallar.

rödklöver 1–8 kgvitklöver 0–3 kgsvartkämpar 1 kgKummin 1 kgeng rajgräs 8 kgtimotej 8 kgängssvingel/rörsvingel 0–3 kgtotalt 19–29 kg/ha


anpassad för tvåskördesystem eller slåtter och bete. vinterhärdig blandning för götaland-norrland med 40–55% timotej. Högre timotej-andel vid god tillgång på kväve och vatten. vid lägre kvävenivåer ökas andelen ängssvingel/foderlosta och timotejandelen minskas. Komplettera timotej med foderlosta på torrare jordar och med ängssvingel på fuktigare jordar.

använd fler baljväxter än rödklöver för att få bättre baljväxtproduktion i tredje/fjärde vallåret. lusern Karlu/humlelusern på torra jordar och lerjordar, käringtand på dåligt dränerade leror

och vitklöver på jordar med god vattenhållan-de förmåga. lusern Karlu passar bättre än an-dra lusernsorter för tvåskördesystem. anpassa sortvalet i rödklöver och timotej till önskad fo-derkvalitet och baljväxtandel. eventuellt kan en liten mängd tetraploida rajgräs användas för att öka energihalten och få högre skörd första vallåret.

rödklöver 4–6 kgvitklöver/Käringtand/lusern Karlu 0–3 kgtimotej 8–11 kgfoderlosta/ängssvingel 4–8 kgengelskt rajgräs, tetraploid Kentaur/calibra 0–2 kg.svartkämpar 0–1 kgKummin 0–1 kgtotalt 16–32 kg/ha


artrik slåttervall för dikor och växande nöt. det breda innehållet av baljväxter, gräs och ör-ter gör blandningen väl lämpad för varierande jordar. Passar bäst för två till tre skördar per år. den låga rödklöverandelen gör blandningen anpassad även för mer långliggande vallar.

rödklöver 2 kgvitklöver 2 kgKäringtand/alsikeklöver 2 kgtimotej 6 kgrörsvingel/foderlosta 5 kgeng rajgräs/ängssvingel 5 kgcikoria 1 kgKummin 1 kgtotalt 24 kg/ha

�0. www.olssonsfro.se • tel 042-250 450

betesvallar MjölK och nötfo

to: K

jell

sje

lin

gräs för produktionsbeteengelskt rajgräs är på många sätt det idea-la gräset för produktionsbete. snabb åter-växt, tramptåligt och högavkastande vid in-tensiv betning. jämn tillväxt från april till slu-tet av oktober. det är viktigt med jämn, in-tensiv gödsling och avbetning över hela sä-songen för att få en bra uthållighet och vin-terhärdighet. fungerar bra med både rota-tionsbetning och kontinuerlig betning. vinterhärdigheten är betydligt bättre i betes-vallar än i slåttervallar och det är ett mycket snabbetablerat, oömt gräs, som redan första året ger god slitstyrka för intensiv betning av nötkreatur. engelskt rajgräs trivs bra på de flesta väl-dränerade, bördiga jordar i götaland och bra lägen i svealand. trivs sämre än timotej och ängsgröe på kalla, fuktiga jordar. diploida engelska rajgräs fungerar bäst i betet. de har visserligen lägre avkastning än de tetraploida sorterna, men å andra sidan ett tätare växtsätt, bättre tramptålighet och högre betesavkastning från och med andra vallåret.

Indicus 1 är en ny revolutionerande diploid raj-grässort för intensiv vallproduktion. vinterhärdig-

heten är mycket god, samtidigt som tillväxten är kraftig under tidig vår och senhöst. detta gör Indicus 1 till en utmärkt sort för bete i stort sett året runt. Kombinationen av tidig axgång i förstaskör-den, ingen tendens till axgång i återväxtbetet, tät bestockning och mycket hög avkastning, är unik och innebär att Indicus 1 fungerar bra både i be-tes- och slåttervallar.

ängssvingel och rörsvingel ersätter rajgrä-sen från svealand och norrut på grund av bättre vinterhärdighet. rörsvingel är ett grovt gräs som ställer höga krav på fållindelning för att fungera.

Dansk gräsblandning innehåller en bland-ning av 60% diploida engelska rajgräs, 15% timotej, 15% rödsvingel och 10% ängsgröe. alternativ till rena rajgräs på jordar med varierande bördighet och dränering. gräs som ängsgröe och rödsvingel sprider sig med utlöpare och är bra på att täcka luckor i be-tesvallen vid vattenkar, drivgångar, fuktiga partier etc.

timotej är ett bra komplement till rajgräs med god tillväxt vid temperaturer under tio

grader. viktigt inslag i produktionsbeten för att hålla hög avkastning även under kyliga vårar och somrar. trivs bäst med rotations-betning.

örter ett bra komplementCikoria Puna II är en högavkastande sort för intensiva produktionsbeten. Högre avkast-ning, kvalitet och smaklighet än gräs under torra somrar. Passar bäst på bördiga, väl-gödslade jordar, gärna leror. tålig mot låga pH-värden. lika torktålig som lusern. smakligt och mineralrikt inslag i betet.

kummin är tillsammans med timotej den vallväxt som börjar växa tidigast på våren. är tålig mot både torka och väta. långsam etablering, men uthållig även i äldre vallar. värdefull vallväxt under torra, kyliga vårar och mycket vinterhärdig. Mineralrik.

Svartkämpar är en uthållig, slitstark, tramp- och betestålig vallväxt. bra komplement till gräsen med fin tillväxt under torra, närings-fattiga förhållanden. Kan liksom vitklövern sprida sig i luckor i vallen. stort innehåll av mineraler.

www.olssonsfro.se • tel 042-250 450 ��.

Blandningsförslag 2017, köp i renvarabästa klöverarternaVitklöver är den vanligaste baljväxten i be-tesblandningar. den är tålig och uthållig och har hög avkastning vid varma och fuktiga förhållanden. vitklöver klarar sig bra med både rotationsbetning och kontinuerlig bet-ning.

Rödklöver är ett viktigt inslag i produktions-betet. ett bra komplement till vitklöver, med betydligt högre avkastningspotential och säkrare tillväxt, både under kalla och torra förhållanden. väl anpassad för rotationsbet-ning. tidiga rödklöversorter som Taifun är uthålliga och produktiva i betesvallar.

gräs för motionsbetenängsgröe är ett lågavkastande betesgräs med mycket god vinterhärdighet. det spri-der sig med utlöpare och ger mycket tramp-tåliga, slitstarka, täta vallar från tredje vall-året. Kräver relativt mycket kväve för att tri-vas. uthållig och odlingssäker på kalla mull-jordar. det viktigaste inslaget i långliggande vallar och betesvallar där tonvikten ligger på tramptålighet. betydligt kortare växtsäsong än rajgräsen på hösten.

Rödsvingel kompletterar ängsgröe med bra anpassning till låg kvävetillförsel och torra förhållanden. liknade avkastningsnivå som ängsgröe.

Här presenterar vi blandningsförslag för hög och jämn sommarproduktion av bete på fastmark. blandningarna innehåller nya, högavkastande betessorter av engelskt raj-gräs, betesanpassade timotejsorter, olika sorters vitklöver och nya sorter av cikoria och svartkämpar.

Produktionsbeten Engelsk Fröblandning 4

snabbetablerad, högavkastande och slitstark blandning. tålig mot mycket intensiv betning. bra till både kontinuerlig betning och rotationsbetning.

vitklöver sortblandning 2–3 kgrödklöver taifun 0–2 kgengelskt rajgräs indicus 1/ dansk gräsblandning (eng rajgräs, diploida 60%, timotej 15%, rödsvin gel 15%, ängsgröe 10%) 15–25 kgsvartkämpar 0–2 kgtotalt 17–32 kg/ha

Engelsk fröblandning 5

artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i götaland och svealand. lägre andel rajgräs och högre andel timotej, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel.

vitklöver sortblandning 2–3 kgrödklöver taifun 2–3 kgcikoria Puna ii 1 kg

svartkämpar 1 kgKummin volhouden 0–1 kgdansk gräsblandning (eng rajgräs, diploida 60%, timotej 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 10%) 0–5 kgolssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, röd- svingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) 15–20 kgtotalt 21–34 kg/ha

Engelsk Fröblandning 8

artrik, högavkastande blandning för intensiv rotationsbetning i götaland och svealand. Hög rajgräsandel.

vitklöver sortblandning 3 kgrödklöver taifun 0–3 kgcikoria Puna ii 1–1,5 kgKummin volhouden 1–1,5 kgsvartkämpar 0–3 kgtimotej comer/switch 5–7 kgengelskt rajgräs indicus 1 10–15 kgtotalt 20–34 kg/ha

MotionsbetenEngelsk Fröblandning 9

Passar bäst för vall med tonvikt på enkel sköt-sel och motionsbete, inte hög produktion av mjölk och kött. vinterhärdig och passar även bra för långliggande betesvallar. timotej och ängssvingel producerar bra under de första två vallåren, därefter dominerar ofta ängs-gröe kraftigt. viktigt med putsning/avbet-ning under de två första åren för att gynna ängsgröe och rödsvingel. Kan användas som

produktionsbete på mulljordar, där alla andra gräs utom ängsgröe brister i produktion och uthållighet.

vitklöver 2–3 kgsvartkämpar 0–2 kgolssons gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, röd- svingel 15%, ängsgröe 15%, eng rajgräs 10%) 15–25 kgtotalt 17–30 kg/ha

Vitklöver och cikoria


slåtter- och betesvallar fuKtiga jordar fo

to: K

jell

sje

lin

Timotej finns med i de flesta av våra blandningsförslag för fuktiga jordar. Det är viktigt att komplettera med aggressiva gräs med utlöpare, som t ex rör-svingel, foderlosta och ängsröe, för att få bättre konkurrenskraft mot gräso-gräs och bra bärighet på vallen. På jordar som är för blöta för klöverarterna är alsikeklöver ett bra alternativ. rörflen är ett högavkastande gräs med flexibel användning till halm och foder och ett intressant alternativ som permanent långliggande vall på mycket fuktiga jordar.

bästa gräsentimotej tål stående vatten och vattensjuka jordar bra. Mycket vinterhärdig, tål vårfrost och växer bättre än andra vallgräs vid låga temperaturer. etablerar sig snabbt och ger höga skördar redan första vallåret. trivs bäst med rik tillgång på kväve. nackdelen är att timotej inte bildar en bra vallsvål att köra på och att det glesa växtsät-tet gör att kvickroten gärna får fäste i vallen. det uppvägs av den goda foderkvaliteten.

Rörsvingel och foderlosta är intressanta samodlingsgräs till timotej. de utvecklas långsamt under insåningsåret, men sprider sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god konkurrenskraft mot ogräs. bägge har djupa, kraftiga rotsystem som skapar en vallsvål med god bärighet. rörsvingel har mycket god vinterhärdighet i hela landet och klarar även dålig dränering. foderlosta är lika vinterhärdig, men tål inte översvämningar lika bra.

Rörflen används på jordar som är för blöta för de andra vallväxterna. Mycket vinterhär-dig och uthållig, passar bäst för långliggande vallar. etableringen är långsam. rörflen spri-der sig med utlöpare och bildar med tiden täta bestånd med god bärighet. den är svår att samodla och sås helst i renbestånd eller ihop med en liten mängd alsikeklöver.

Blandningsförslag 2017, köp i renvara

Vallblandning 1 för fuktiga jordar

artrik blandning för jordar med dålig dräne-ring. den breda artsammansättningen gör den väl anpassad till varierande bördighet och dränering.

alsikeklöver 3 kgKäringtand 3 kgvitklöver/rödklöver 2 kgcikoria 1 kgKummin 1 kgtimotej 5–8 kgfoderlosta/ängssvingel 5–8 kg.totalt 20–26 kg/ha


slåtterblandning för tvåskördesystem på fuktiga jordar. Högre timotejandel i kortvari-ga vallar, högre andel foderlosta i mer lång-liggande vallar.

alsikeklöver 0–5 kgtimotej 5–13 kgfoderlosta 5–15 kgtotalt 18–25 kg/ha


smaklig betesblandning för jordar med va-rierande dränering eller områden med hög nederbörd. Hög andel baljväxter och örter. Passar bra till både slåtter och bete.

vitklöver 2 kgalsikeklöver 2 kgKummin 2 kgolssons gräsblandning 15–20 kgtotalt 21–26 kg/ha

rörflen ger grovt, kraftigt gräs med låg smältbarhet som är bra foder till lågproduce-rande djur, t ex dikor. används även för halm-produktion, antingen vår- eller sommarskör-dad.

baljväxt som tål fuktalsikeklöver är tåligare än andra klöverarter mot översvämning, dålig dränering och lågt pH-värde. även bra mot markpackning. den diploida sorten Aurora är en späd, uthållig al-sikeklöver, som inte blir lika grov som de te-traploida sorterna.

välj rätt vallväxttimotej/olssons gräsblandning. timotej passar för slåtter, lågt ogrästryck och treåriga vallar. olssons gräsblandning passar för bete, högt ogrästryck och långliggande vallar.

Rörsvingel/foderlosta. rörsvingel passar bäst för tre-fyra skördar/år, foderlosta för två/år. bägge fungerar bäst i långliggande vallar.

alsikeklöver/vitklöver. alsikeklöver passar bäst för tre- till fyraåriga vallar med dålig drä-nering och för slåttervallar med få skördar per år. vitklöver passar bättre för långliggan-de vallar, bete och intensivare skördesystem.

Rödklöver/vitklöver rödklöver passar bäst för slåtter och kortvariga vallar, vitklöver för bete och mer långliggande vallar.

www.olssonsfro.se • tel 042-250 450 ��.

lusernvallar 3–8 år

foto

: Kje

ll s

jeli

n

Forts nästa sida

Käringtandsblandning 1

bästa blandningen för dåligt dränerade eller svårodlade lerjordar, där lusern och rödklöver inte trivs. används till både slåtter och bete.

Käringtand 8–12 kgtimotej, sen/olssons gräsblandning/ foderlosta 5–12 kgtotalt 13–24 kg/ha

Rörsvingelblandning för fuktiga jordar

intensiv vallblandning med hög gräsandel för ensilage/återväxtbete på kväverika mulljor-dar. Passar bäst för vallar som skall ligga mer än tre år eller för jordar med högt ogrästryck. Kan även användas som ren betesvall.

alsikeklöver/vitklöver 0–3 kgtimotej/olssons gräsblandning 5–10 kgrörsvingel 10–15 kgtotalt 15–28 kg/ha

Rörflensblandning för fuktiga jordar

för jordar som är för dåligt dränerade för ti-motej, rörsvingel och foderlosta. Kan använ-das till både halm och grovfoder. viktigt att sådden av rörflen sker under goda förhållan-den, med rätt sådjup, temperatur och fuktig-het.

alsikeklöver 0–2 kgrörflen 15 kgtotalt 15–17 kg/ha

lusern är en mycket torktålig vallväxt. Den är högavkastande, smaklig, mine-ralrik och har bra fiberkvalitet. En bra omväxlingsgröda på klövertrötta jordar och mindre känslig för rotröta än rödklöver, men kräver god växtföljd. Protein-halten är högre än för rödklöver och lusern ger en torrare grönmassa än båda klöverarterna. avkastningen är mycket hög, speciellt tredje och fjärde året och kan ge mycket i upp till fem år. lusern är en klassisker som hästfoder.

nytt, brett sortmaterial anpassat för varierande jordar, skördeintensitet och återväxtbetning. Passar bäst på lätta jordar eller lerjordar i södra och östra sverige, men kan även odlas på väldränerade fastmarksjordar i övriga landet. Med ärtor eller vicker i växtföljden är det viktigt med lusernsorter som har god resistens mot ärtrotröta, som Power 4:2. I annat fall ger en blandning av flera lusernsorter säkrare odling och stabilare foderkvalitet.

brett sortmaterialdet finns två olika typer av lusern – betes- och slåttertyp.

Luzelle är en fransk betestålig sort för såväl bete som rundbalsensilage och hö. bra sort för rotationsbetning i fållor för både nöt, hästar och får. Har högre proteinhalt och något spä-dare stjälk än Daphne. Luzelle har vio-letta blommor och djup pålrot. efter förädling ligger rothalsen under mark-ytan, vilket skyddar mot betning, tramp- och körskador. den sänkta rot-halsen ger också långsammare åter-växt och ett lägre, mer liggande växt-sätt. sjukdomsresistensen är sämre och avkastningen är något lägre än för Daphne och Power 4:2.

Daphne är modern fransk slåttertyp med hög avkastning, trots att den är relativt finstjälkig. bra etablering även på svåra lusernjordar och mycket tålig mot olika sjukdomar (utom ärtrotröta). Daphne har högt liggande rothals, djup pålrot och violetta blommor.

Power 4:2 är en högavkastande ameri-kansk lusern för slåttervallar. bästa lusersor-ten i växtföljder med ärter och vicker, efter-som den har god resistens mot ärtrotröta. anpassad för intensiv odling i långliggande vallar. frisk och med bladrikt växtsätt.

Karlu är en estnisk gulblommig sort. rotsyste-met är omfattande med förgrenade pålröt-ter, stort fintrådigt rotsystem och underjor-diska utlöpare, vilket ger fördelar på blötare jordar med högre grundvatten. Karlu är vinterhärdig och tålig mot både torka och översvämning. överlägsen på rik-tigt torra, lätta jordar, där den sprids med ut-löpare och bildar tätare bestånd med åren. Karlu har kontinuerlig skottillväxt och sen, utdragen blomning. efter skörd är återväxten långsam och bladrik och sorten passar därför

bra för slåtter i förstaskörden och bete av återväxten eller ensilage med 2 eller 3 skör-dar per år. Karlu går lättare än andra lu-sernsorter att samodla med baljväxter som rödklöver och käringtand.

Humlelusern är en spenslig lusernart med späd bladmassa och tunn, halvliggande stjälk. ett- och två-årig art med snabb etable-ring. sprider sig med självsådd. lätt att sam-odla med andra baljväxter som rödklöver, käringtand och vitklöver.

odling av lusernlusern trivs bäst på djupa, bördiga, väldräne-rade jordar. undvik vattenhållande jordar, högt grundvatten, kalla lägen med risk för frost och pH-värden under 5,8–6,0.


lusernvallar 3–8 år, forts

Kan man odla höstraps och höstvete funge-rar lusern nästan alltid bra. jordar där timotej och vitklöver går bättre än andra vallväxter är däremot oftast för vattenhållande.

vid sådd är det viktigt att vara extra nog-grann. lusern behöver ljus och värme för en bra etablering och varken för kall, torr eller blöt såbädd. den är känsligare än rödklöver för putsning, betning och skuggning av inså-ningsgrödan. om förhållandena inte är opti-mala är det extra viktigt att välja rätt sort.

Har man inte odlat lusern förut måste man ympa fröet med bakteriekultur för lusern. speciellt viktigt på jordar med pH-värde mel-lan 5,8 och 6,5. ju lägre pH, ju blötare jord och ju kallare temperatur vid sådd, desto vik-tigare blir ympningen. vid pH över 6,5 finns det normalt tillräckligt med bakterier

bakterierna fixerar inte kväve förrän tempe-raturen kommer över 12 grader, så det är of-tast bäst att så lusernvallarna sist i vårbruket. en blandning av flera lusernsorter ger i prak-tiken oftast säkrare etablering.


Växtföljdsblandning lusern

alternativ till rödklövervallar för de flesta fastmarksjordar med pH över 6,0. odlingssäker blandning för treskördesystem där lusern och timotej kompletterar varandra väl. lusern växer bäst i återväxten och under varma och torra år, timotej i förstaskörden och under kalla, blöta år. lusern går normalt i blom i mitten av juni, vilket passar bra med axgången för timotej. På skiften med varierande jordar, där man vill ha högre baljväxtandel, är käringtand är ett bra komplement. Käringtand växer bra på de delar av åkern som är för blöta eller har för lågt pH-värde för lusern. i intensiv odling på bördiga jordar kan en del timotej ersättas av rörsvingel, i mindre intensiv odling ängs-svingel. På torra jordar kompletteras timotej med svartkämpar. använd sortblandningar av lu-sern för säkrare etablering och stabilare fo-derkvalitet. till nöt och mjölkkor används of-tast 10 kg vardera av timotej och lusern. till får och i proteinvallar används 12 kg lusern och 8 kg timotej.

lusern 5–12 kgKäringtand, 0–5 kgtimotej 8–10 kgängssvingel/rörsvingel 0–3 kgsvartkämpar 0–2 kgtotalt 20–22 kg/ha

Gotlandsblandning 1

lusernblandning för jordar som är för torra för rödklöver. anpassa gräsen efter skörde-system och önskad foderkvalitet. timotej för bra jordar, hög foderkvalitet och hög lusern-andel. Hundäxing för torra jordar, dikor och låg lusernandel. rörsvingel för intensiv od-ling på bördiga lerjordar. foderlosta i mer extensiva skördesystem och långvariga vallar. olssons gräsblandning ihop med lusernsor-terna Luzelle och Karlu och svartkämpar i vallar för både bete och slåtter.

lusern/Humlelusern 10–12 kgHundäxing donata/foderlosta/rörsvingel/ timotej/olssons gräsblandning 8–10 kgsvartkämpar 0–2 kgtotalt 18–24 kg/ha

Gotlandsblandning 2

slåtter och betesblandning för varierande jordar, myrjordar, dåligt dränerade leror och jordar med varierande dränering. Käringtand ger bra avkastning på jordar som är för blöta för lusern. På varierande jordar kan man för-slagsvis blanda 5 kg vardera av käringtand och lusern. är betet viktigt, använd alternati-vet med vitklöver och lägre lusernandel. Karlu är den säkraste lusernsorten på jordar med högt grundvatten, pga sitt stora, fintrå-diga rotsystem.

lusern 0–8 kg Käringtand 5–8 kgolssons gräsblandning 10 kgsvartkämpar 1–2 kgKummin 1–2 kgvitklöver 0–2 kgtotalt 20 kg

Lusernblandning 5

lik gotlandsblandning 1, men med ett be-tydligt mer artrikt och varierat innehåll. Passar bäst för mindre intensiv vallodling. smaklig, lättetablerad blandning för varie-rande förhållanden.

lusern 9 kg foderlosta/timotej 5–10 kg rödklöver 1 kgKäringtand 1 kgHumlelusern 1 kgsvartkämpar 1 kgKummin 1 kgeng rajgräs 1 kgtotalt 20–25 kg/ha

Lusernblandning 3

blandningsförslag med både rödklöver och lusern för bördigare jordar och mer intensiva skördesystem i östra sverige. Passar bäst för jordar med bra tillgång på vatten och näring. Hög lusernandel på torra jordar, hög rödklö-verandel på fuktiga jordar. relativt betestålig i återväxten, beroende på sortval. använd blandningar med flera sorter av rödklöver, timotej och rajgräs för jämnare foderkvalitet. för intensiv vallodling se även rörsvingel-blandning lusern på sidan 8.

lusern 5–8 kg rödklöver 2–5 kgtimotej 5 kgeng rajgräs 3 kgHundäxing/ängssvingel 2 kgtotalt 20 kg/ha

www.olssonsfro.se • tel 042-250 450 �5.

Käringtandsvallar 3–8 år

foto

: Per

an

der

sso

n

Käringtand är en av de smakligaste vallväxterna. intressant baljväxt i växtföljden eftersom den helt saknar släktskap med såväl klöver som lusern och ärtväxter. alternativ på klöver- trötta jordar som är för blöta eller har för lågt pH för lusern. bästa balj-växten för hö.

Hög proteinkvalitetKäringtand skiljer sig från andra baljväx-ter genom sitt innehåll av kondenserade tanniner. innehållet av tanniner minskar risken för trumsjuka och förbättrar pro-teinutnyttjandet. Passar bättre än andra baljväxter till hö eller torrt hösilage, tack vare det bladiga, torra växtsättet. den utdragna blomningen och det bladrika växtsättet gör att den kombine-rar hög kvalitet med få skördar. en myck-et smaklig växt för idisslare i både bete, hö och ensilage. utmärkt foder till unga idisslare och får.

Oberhaunstaedter är en äldre tysk sort med hög proteinkvalitet, lämplig till bå-de slåtter och bete. blommar ca 20 juni och passar därför bäst för samodling med sena sorter av timotej och foderlosta.

Leo är en vinterhärdig kanadensisk sort förädlad ur ryskt material. god anpass-ning till fastmarksjordar i östra sverige, som har för högt grundvatten för att passa lusernodling. fungerar bra till både slåtter och bete.

tålig baljväxtKäringtand är en uthållig, långliggande baljväxt. Mycket torktålig, gynnas av höga temperaturer och växer bäst under somma-ren. gynnas av ljus och värme och bör därför inte skuggas av skyddsgrö-dan. trivs bäst vid låg till måttlig gödsling och i mindre intensiva skörde-system. bästa baljväxten på svårodlade lerjordar där klöver och lusern säl-lan trivs. Käringtand kräver god fukt vid sådd och en temperatur på 10–15 grader för lyckad etable-ring. fungerar bäst med insådd i grönfoder eller i renbestånd. Har man inte odlat käringtand förut, måste fröet ympas med artspecifik bakteriekultur.


Växtföljdsblandning Käringtand

alternativ till rödklöver på klövertrötta jordar som är för blöta eller har för lågt pH för lusern. för två eller tre skördar/år eller slåtter och bete av återväxten. Hög, uthållig foderkvalitet ge-nom hög andel sen timotej.

Käringtand 5–8 kgtimotej, sen 12–15 kgtotalt 20 kg/ha

Växtföljdsblandning Käringtand/Lusern

alternativ till rödklöver på klövertrötta jordar. lusern är ett bra komplement till käringtand genom bättre tillväxt på bördiga, välgödslade jordar. för två eller tre skördar/år eller slåtter och bete av återväxten. Hög, uthållig foderkva-litet genom hög andel sen timotej.

Käringtand 3–5 kglusern Karlu 3–5timotej, sen 8–12 kgtotalt 20 kg/ha


Hö- och proteinblandning avsedd för en eller två skördar per år, eller bete av återväxten. använd olssons gräsblandning om återväxten ska betas regelbundet. timotej passar bäst på fuktiga jordar och i vallar som ska ligga tre till fyra år. foderlosta passar bäst på jordar som är för torra för timotej och i mer långliggande vallar. Med mer käringtand blir vallen mer proteinrik.

Käringtand 8–12 kgtimotej, sen/ olssons gräsblandning/foderlosta 5–12 kgtotalt 13–24 kg/ha


örtrik blandning som passar bra till hö, ensila-ge och återväxtbete. vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. På va-rierande jordar och när vallen ska användas till ensilage eller bete kan man eventuellt lägga till 1 kg vitklöver eller alsikeklöver (använd dock inte alsikeklöver till hästar).

Käringtand 5 kgKummin 1,5 kgsvartkämpar 1,5 kgPimpernell 0–1 kglusern Karlu 0–1 kgvitklöver/alsikeklöver 0–1 kgolssons gräsblandning 10 kgtotalt 18–21 kg/ha


vinterhärdig blandning med hög andel baljväx-ter. bra fö

blanDningSFöRSlag - olssonsfro.se · 2016. 12. 28. · vi bifogar som vanligt vår prislista och en ordersedel. den sistnämnda kan du fylla i, skanna och maila eller faxa (vi har

Documents