Stockholms läns landsting Box 6909 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 132 00 Fax: 08-123 131 02 E-post: [email protected]Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 0 (22) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bilaga 4. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - Stockholms läns analyser 2016 Barn och unga med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Margareta Cassel och Eva Bohlin HSF
23
Embed
Bilaga 4. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ...
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att avbryta skolan i
förtid, de har ökad risk för tonårsgraviditeter, för missbruk, samt för fysisk
och psykisk ohälsa.
Andel biståndsmottagare (vuxna och barn) i befolkningen i riket, länet och i
kommunerna, 2013
6
Vuxna och barn i Stockholms län som erhöll ekonomiskt bistånd
2012
Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd och Registret över
totalbefolkningen
Andel elever som var behöriga till gymnasiet 2015
Forskning har visat att det finns ett samband mellan att klara målen i
skolan och psykisk ohälsa under skolåren och senare i livet. Att minska hög
skolfrånvaron, s.k. hemmasittare, har identifierats som ett viktigt område
där flera aktörer behöver samverka för att nå resultat.
7
Ohälsa efter T-banan Skillnaden i förväntad livslängd mellan utsatta förorter i Stockholms län
och övriga delar av länet är lika stor som skillnaden mellan väst och öst när
Tyskland återförenades 1990 enligt Bo Burström, en av de forskare som har
tittat på de områden som var med i regeringens storstadssatsning.
– Det som händer i Stockholms län är att hälsan förbättras för de allra flesta, men inte för dem som bor i de områdena. Där står det still och därmed ökar gapet, säger han. Medellivslängden ökar för alla grupper i länet utom för lågutbildade kvinnor. Men det är större skillnader i förväntad livslängd i Stockholms län än i riket i övrigt.
Invånarna i utsatta områden har kortare livslängd och sämre självskattad hälsa än stockholmare i andra områden. Enligt en ännu opublicerad studie från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin drabbas de också i större utsträckning och tidigare i livet av diabetes, kol, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.
Källa: DN 16 mars 2015 http://www.dn.se/sthlm/tunnelbanestationen-
avslojar-din-halsa/
Källa: Sara Fritzell och Bo Burström Karolinska institutet
8
Detta stämmer väl överens med de områden i länet där barnhälsovårdens
indikatorer pekar på att barn och unga har sämre förutsättningar för att
erhålla en god fysisk och psykisk hälsa. I en fördjupad analys bör dessa
geografiska skillnader belysas.
Nuläge barn och unga 0 – 5 år, BVC Följande text bygger till stor del på barnhälsovårdens årsrapport 2015.
Under år 2015 var 175 449 ( av länets 176 716 ) förskole barn 0-5 år inskrivna vid en barnavårdscentral (BVC) i Stockholm. Alla familjer med förskolebarn erbjuds kontakt med barnhälsovården och de allra flesta väljer att tacka ja. Barnhälsovården möter i stort sett alla förskolebarn och deras föräldrar. BVC:s främsta uppgift är att arbeta förebyggande genom att främja barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling samt att förebygga ohälsa och tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns uppväxtmiljö.2
Barnhälsovården i Stockholms län skriver i sin årsrapport för 2015 att späd- och förskolebarnens förutsättningar för en god hälsa i stort sett är goda men att förutsättningarna för det varierar i länet.
För att barnhälsovården ska kunna nå målet att främja hälsa och bidra till att jämna ut skillnader i förutsättningar följs årligen ett antal bestämningsfaktorer som används vid nationella och internationella jämförelser. Några av de faktorerer som följs är andelen barn som, utsätts för tobaksrök i hemmet, orosanmälningar till socialtjänsten, kariesförekomst vid tre års ålder, barn som varit föremål för polisanmälan på grund av misstänkt misshandel, barn som bor i hushåll med låg köpkraft och/eller har mammor med folk- eller grundskoleutbildning som högsta avslutad utbildning.
Nedan följer en fördjupning i några av bestämningsfaktorerna.
Orosanmälan till socialtjänsten Socialtjänsten är en av BVC:s många samverkansparter. På många håll beskriver sjuksköterskorna att samarbetet med socialtjänsten försämrats under de senaste åren. Som orsak har angivits hög personalomsättning inom socialtjänsten och ökad arbetsbelastning inom båda verksamheterna.
Under 2015 anmälde BVC 456 barn till socialtjänsten. Samtliga stadsdelar/ kommuner utom en gjorde anmälningar på barn men variationen i länet var stor. Högst andel anmälningar gjordes i Upplands Bro (nio promille), Rinkeby-Kista (sex promille), Skärholmen (sex promille) och Nynäshamn
2 Barnhälsovården i Stockholms läns landsting, årsrapport 2015
9
(fem promille). I både Upplands Bro och Rinkeby-Kista har aktiva satsningar gjorts för att öka samarbetet mellan BVC och socialtjänsten.
Flest anmälningar gällde de yngsta barnen. Av barn födda 2015 anmäldes 169 barn, knappt sex promille, jämfört med 121 barn, fyra promille, för barn födda 2014. Högst andel anmälningar på barn födda 2015 gjordes i Skärholmen (15 promille), Upplands Bro (14 promille), Haninge (14 promille) och Lidingö (13 promille).
De vanligaste angivna orsakerna till anmälan var omsorgssvikt (65 procent), missbruk (25 procent) och våld inom familjen eller/och barnmisshandel (19 procent). Flera anmälningar innehöll fler än en anmälningsorsak.
BVC samarbetade med socialtjänsten kring 966 barn. Så gott som alla BVC-enheter rapporterade att de samarbetat med socialtjänsten kring enskilda barn men variationen i länet var stor. Den högsta andelen barn rapporterades i Rinkeby-Kista (34 promille), Skärholmen (elva promille) och Upplands Bro (elva promille). När en anmälan och/eller samarbete med socialtjänsten sker dokumenteras detta i barnets journal.
Andel (‰) barn, födda 2010-2015, där BVC samarbetat med socialtjänsten respektive anmält till socialtjänsten, per stadsdel/kommun
Polisanmälan av eventuell misshandel Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) rapport för 2015 visade att antalet polisanmälningar om misstänkt barnmisshandel av späd och förskolebarn har ökat sedan mitten av 1980-talet. Antalet anmälda misshandelsbrott mot
10
barn i åldern 0-6 år ökade i Sverige under 2015 med åtta procent. Analyser genomförda av BRÅ visade att merparten av ökningen avser brott som begås av föräldrar. Socialtjänstens ökade benägenhet att anmäla till polisen förefaller ligga bakom den kraftiga ökningen. Det grövsta, dödliga våldet mot barn har dock minskat under en längre period.
Under 2014 polisanmäldes misstänkt barnmisshandel för 975 barn i åldern 0-6 år i Stockholms län, enligt BRÅ:s statistik. Under samma år orosanmälde BVC 394 barn, oavsett orsak. Många barn som misstänkts vara utsatta för misshandel har således inte anmälts till socialtjänsten av BVC. I Botkyrka var 122 barn anmälda till polisen medan BVC anmält tolv barn till socialtjänsten. Motsvarande siffra för Huddinge var 99 barn anmälda till polisen medan endast tolv var anmälda till socialtjänsten från BVC. I Södertälje var 74 barn anmälda till polisen medan endast nio barn var av BVC anmälda till socialtjänsten58.
Antal barn som polisanmälts som utsatta för barnmisshandel i åldern 0-6 år i Stockholms län jämfört med antal barn, födda 2008-2014, där BVC gjort en orosanmälan under 2014 till socialtjänsten om misstanke om att ett barn far illa, per stadsdel/kommun
Resultaten visar att BVC-arbetet med barn som far eller riskerar att fara illa behöver kvalitetssäkras och vidareutvecklas. Andelen barn som anmäldes till socialtjänsten är liten, endast tre promille. Samarbete mellan BVC och socialtjänst omfattar sex promille av barnen. Med största sannolikhet var det fler barn som väckte oro hos personalen.
11
Det förefaller alltså vara svårt för barnhälsovården att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Kunskapen om tecken på att ett barn riskerar att fara illa och riktlinjer för anmälan till socialtjänsten behöver kontinuerligt aktualiseras bland personalen på BVC.
Barnhälsovården träffar relativt ofta familj och barn under barnets första levnadsår därefter ca 1 gång per år. Även förskola är därför en viktig aktör för tidig upptäckt och orosanmälan till socialtjänsten.
Deltagande i föräldragrupp Det fanns ett samband mellan att bo i en kommun/stadsdel med hög andel familjer med låg köpkraft och en låg andel barn med föräldrar som deltog i föräldragrupp på BVC. Detta visar på att det är viktigt att finna nya former att nå ut till föräldrar i dessa områden.
Samband mellan andel (%) barn 0-5 år som tillhör en familj med låg köpkraft jämfört med andel föräldrar som deltog i FÖRÄLDRAGRUPP per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient r=-0,747, p<0,0001 )
Depression hos nyblivna mödrar Alla mödrar ska när barnet är 6-8 veckor erbjudas screening med EPDS
(screeningmetod för att upptäcka depression hos nyblivna mödrar). Tidig
upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna
mammor. Ett samband, om än svagt, kunde ses mellan andelen
genomförda samtal enligt metoden Edinburgh Postnatal depression scale
(EPDS) och andelen barn som tillhörde familjer med låg köpkraft.
12
Depression Scale (EPDS) och andelen barn som tillhörde familjer med låg köpkraft. Det är
färre mammor i områden med svag köpkraft som deltar i EPDS: screening (EPDS,
Edingburgh postnatal depression scale).
För att se trender behöver resultatet från flera år tas fram och
orsakssambanden belysas ytterligare.
Riktade tidiga insatser till förskolebarn som pågått 2015 Inom barnhälsovården bedrivs forsknings och utvecklingsarbete. Några exempel på det är
Att uppmärksamma våld i nära relationer
Rinkebyprojektet – utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar – samverkan
mellan Rinkeby BVC och socialtjänst
Rosenlunds barnhälsovårdsteam – arbetar med nyblivna föräldrar som har
missbruksproblem
Förebyggande arbete mot övervikt och fetma.
Sammanfattning barn 0 – 5 år Av årets statistik från barnhälsovården framgår att det kvarstår skillnader i
ohälsa hos späd- och förskolebarn mellan Stockholms kommuner och
stadsdelar vilket betonar vikten av särskilda satsningar, riktade till
områden med större behov. Barnavårdscentraler utgör här en oumbärlig
13
institution som med sin utbredning och befolkningens förtroende kan bidra
till att mildra ojämlikheter i barns hälsa och förebygga ohälsa hos barn. (3)
Första linjen Uppdraget Första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
kan sedan februari år 2014 sökas som ett tilläggsuppdrag av Stockholms
läns barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och av
husläkarmottagningar. Målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 0-17
år med symtom på psykisk ohälsa och som riskerar att utveckla psykisk
sjukdom. Uppdraget är att bota och lindra psykisk ohälsa som påverkar
vardagslivet och hämmar barnets och den unges normala utveckling.
3 Barnhälsovården i Stockholms läns landsting, årsrapport 2015
14
Lokalisering av ”Första linjens” mottagningar 2016-09-07 I länet finns det för närvarande 38 mottagningar som är lokaliserade över hela länet.
För närvarande finns inte tillräckligt många mottagningar och det skulle
också behövas en större spridning.
15
Diagrammet visar att behovet inom första linjens insatser för barn och
ungdomar med psykisk ohälsa ökar med stigande ålder och att flest barn är
i skolåldern med en övervikt av tonårsbarn. Under de kommande åren är
tonårsgruppen den som ökar mest i antal och utifrån det kan man förvänta
sig en ökad efterfrågan av första-linje-insatser de närmaste åren.
16
Besöks och ålderfördelning år 2014 jämfört med 2015
Könsfördelning Könsfördelning visar att av dem som söker första linjen mottagningar är
pojkar i majoritet upp till tonåren då flickorna blir i majoritet av dem som
söker vård.
Besök utifrån folkbokföringsort feb 2014 – juli 2015
Tabellen nedan visar antalet besök utifrån vilken kommun/stadsdel som
barnen var mantalsskrivna.
17
Värmdö har under många år haft en mottagning för barn och unga vilket förmodligen avspeglas i de många besöken, men många besök gjordes också av t ex barn och unga från Haninge och Nacka. Vissa kommuner/stadsdelar hade istället väldigt få besök, något som kan ha sin orsak i att mottagningen i det området kom i gång sent, eller att det inte fanns någon mottagning lokalt. ( Källa Lägesrapport första året med tilläggsavtal, Vårdgivarguiden)
Vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning4
Vilka diagnoser har barn som söker öppenvård i SLL
Den tre vanligaste diagnosgruppen för barn 0–17 år i öppenvården var
andningsorganens sjukdomar (akuta infektioner i övre och nedre
luftvägarna, astma m.m.), se tabell 1. Diagnosgruppen Z var den näst
vanligaste diagnosen i öppenvården. Den innefattar medicinska
observationer, undersökningar och kontroller. Diagnosgruppen R
innefattar bl.a. smärta från buken och huvudvärk, vilket i vissa fall kan vara
tecken på psykosomatik och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kommer på
tionde plats
De tre vanligaste diagnosgrupperna i öppenvården (0-17 år)2015
Den 10:nde vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar,
4 Barns vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning i Stockholms län, rapport från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016
18
De vanligaste diagnoserna för barn i öppenvården under 2015, uppdelat
per åldersgrupp
De 4 vanligaste diagnoserna för förskolebarn (2-6år) i slutenvården under
2015 uppdelat på kön
19
De vanligaste diagnoserna för skolbarn (7-17 år) i slutenvården under 2015
uppdelat på kön
Vilka läkemedel får barnen? De vanligaste läkemedelsgrupperna (ATC-kod, nivå 3) som barn hämtade
ut på recept i Stockholms län under 2015.
20
De vanligaste läkemedelsgrupperna som barn hämtade ut på recept i
Stockholms län under 2015 uppdelat per kön
De vanligaste läkemedelsgrupperna som barn hämtade ut på recept i
Stockholms län under 2015 uppdelat per åldersklasser.
21
Som avslutning, lite mer fakta
Sammandrag från Socialstyrelsens PRIO -dialog . Barn och Unga
Den psykiska hälsan hos barn/unga
Antal självmord i Riket 2010-2012 i åldern 15-24 år ca 16 % något fler
pojkar än flickor. I Stockholms län ca 8 % ganska jämnt fördelat över
könen.
Självskadebeteenden hos såväl unga kvinnor som män i åldrarna 15-24 år
(år 2012) ligger Norrtälje högst i Stockholms län, med mer än dubbelt så
många mot för i Riket i stort.
Antidepressiva läkemedel hos flickor i åldern 10-24 år ligger i Riket på ca
3,8 %. Botkyrka ligger lägst med 2 % och Norrtälje toppar även här med
knappt 6 %. Då det gäller pojkarnas förbrukning av antidepressiva ligger
Riket på knappa 2 % där Botkyrka även här ligger lägst med runt 1,2 %.
Flest förskrivningar sker till pojkar i Vallentuna.
ADHD medicin till flickor ligger i Stockholms län strax över Riket.
Detsamma gäller pojkarna men där toppar Nykvarn som har närmare
80/1000.
I dag finns det flera oroande trender bland barn och unga. En ökande andel ungdomar upplever stress, huvudvärk, ångest, sömnbesvär och svårigheter att hantera vardagen. Cirka 30 procent i åldersgruppen 16–24 år uppger att de lider av oro, ängslan och ångest. Därmed skrivs också mer antidepressiva läkemedel ut, i synnerhet till unga kvinnor i åldern 15–19 år. Allt fler unga vårdas även inom den psykiatriska slutenvården.
Folkhälsomyndigheten - Det finns inga färska data om barn under 10
års psykiska hälsa. Då det gäller tonåringar ligger Sverige på plats 8 av 42
på WHOs lista över störst förekomst av psykisk ohälsa. Sverige toppar den
listan då det gäller de Nordiska länderna. I Danmark mår barnen bäst.
Största ökningen gäller framförallt äldre tonårsflickor. Man kan se att
psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som ägnar mycket tid
åt datorn, datorspel eller TV.
Skolbarns Hälsovanor i Sverige 2013/14
Majoriteten av eleverna uppger att de har en bra hälsa. Andelen som uppger
att de mobbas är fortsatt låg jfr med andra länder. Betydligt fler flickor än
pojkar i åldrarna 11,13,15 år är mer missnöjda med sin kropp.
22
Rökning och alkoholkonsumtionen hos eleverna i ovanstående åldrar är
den lägsta sedan man började undersöka skolbarns hälsovanor i mitten av