Behandling vid Burning Mouth Syndrome Litteraturstudie Treatment of Burning Mouth Syndrome Literature study Emma Hult Hanna Palmér Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Tandhygienistprogrammet Examensarbete 15 hp Gunn Karlberg Duangjai Lexomboon April 2014
31
Embed
Behandling vid Burning Mouth Syndrome - DiVA portal710490/FULLTEXT01.pdf · Sammanfattning Titel: Behandling vid Burning Mouth Syndrome Treatment of Burning Mouth Syndrome Institution:
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Behandling vid Burning Mouth Syndrome
Litteraturstudie
Treatment of Burning Mouth Syndrome
Literature study
Emma Hult
Hanna Palmér
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Tandhygienistprogrammet
Examensarbete 15 hp
Gunn Karlberg
Duangjai Lexomboon
April 2014
Sammanfattning
Titel: Behandling vid Burning Mouth Syndrome
Treatment of Burning Mouth Syndrome
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads Universitet
- En brännande känsla från de orala slemhinnorna utan kliniska tecken, så
karaktäriseras Burning Mouth Syndrome (BMS). BMS:s etiologi beskrivs vanligen
som idiopatisk och drabbar främst äldre och medelålders kvinnor mellan 60-80 år
(Mingeuez-sanz et al. 2011; Netto et al. 2011).
1.1 Etiologi Trots att BMS beskrivs som idiopatisk har tillståndet även ansetts ha multifaktoriella
orsaker vars etiologiska faktorer grupperats i tre huvudkategorier, psykogena, lokala
och systemiska (Cerchiari et al. 2006). Psykogena faktorer anses ha en stor påverkan
på uppkomsten av syndromet. Hit räknas bland annat ångest, depression, stress,
omställningar i livet och personlighetsstörningar (Malik et al. 2012). Detta stöds även
i resultatet i en studie av Hakeberg et al. (2003) som påvisade att en stressad tillvaro
hos de medverkande förelåg innan BMS debuterade. Malik et al. (2012) beskriver att
förekomsten av ångest och depression är högre hos kvinnor med BMS och som
genomgår eller är i förstadiet av klimakteriet. Cancerfobi anses också vara en
psykogen faktor vid uppkomsten av BMS (Cerchiari et al. 2006). En studie av
Chainani-Wu et al. (2011) visade att sömnproblem kan vara en faktor för att utveckla
BMS och studiens deltagare med konstaterad BMS uppvisade högre förekomst av
sömnsvårigheter.
Lokala faktorer som anses påverka uppkomsten av BMS är tungpressning,
läppsugning, parodontit, bruxism, rökning och läkemedelsanvändning (Gao et al.
2009; Cerchiari et al. 2006). Takenoshita et al. (2010) visar även att smärta hos
BMS-patienter ofta uppstår efter tandläkarbehandling. Det har även visat sig att
individer med somatoformt syndrom, symtombild med fysisk smärta som saknar
fysisk orsak, söker för sveda från de orala slemhinnorna. Sura födoämnen kan också
vara en bidragande orsak och irritera en känslig munslemhinna (Mock & Chugh
2010). Mock & Chugh (2010) beskriver även att parafunktioner som tung- och
kindbitning kan resultera i obehag och ge brännande och svidande känsla. Vissa
läkemedel anses också kunna vara en orsak till BMS:s uppkomst. Till dessa räknas
bland annat antibiotika samt tricykliska antidepressiva. Andra lokala faktorer med
påverkan på BMS:s etiologi är protestrauma, allergier och candidainfektioner
(Cerchiari et al. 2006).
Systemiska faktorer som anses påverka uppkomsten av BMS är olika typer av
bristtillstånd såsom bland annat anemier. Hit räknas vitaminbrist och då framförallt
låga nivåer av vitamin B12 samt vitamin B6, C-vitamin och folsyra. Det har även
påvisats att det finns en association mellan BMS och låga nivåer av zink och/eller
järn (López-Jornet et al. 2010; Cerchiari et al. 2006). Andra nämnda systemiska
orsaksfaktorer är klimakterieförändringar hos kvinnor, diabetes mellitus och nedsatt
salivsekretion och då framförallt vid Sjögrens syndrom. Vidare kan även systemiska
faktorer såsom nervskador och neurologiska orsaker ha ett samband med
uppkomsten av BMS (Cerchiari et al. 2006; Malik et al. 2012).
Netto et al. (2011) visade att BMS förekommer i högre utsträckning vid
gastrointestinala och urogenitala sjukdomar än hos studiens kontrollpersoner.
Deltagarnas användning av läkemedel studerades och en signifikant skillnad
observerades hos dem med BMS som åt läkemedel mot gastrointestinala problem.
2
Studien visade dock ingen signifikant skillnad i prevalens mellan grupperna vid
andra systemsjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och reumatiska sjukdomar.
En studie av Bajaj et al. (2012) visade att individer med diabetes mellitus har högre
grad av orala manifestationer än studiens deltagare. Redogörelsen visade att BMS-
smärta uppträdde hos tio procent av diabetes-deltagarna. Moore et al. (2007)
beskriver att en neuropatisk process kan vara en etiologisk faktor vid uppkomsten av
BMS hos patienter med diabetes mellitus. Det har dock visat sig att de neuropatiska
faktorerna i sig även anses vara en orsak till uppkomsten av BMS hos vissa individer
trots frånvaro av diabetes mellitus.
1.2 Prevalens Prevalensen av BMS har uppmätts till mellan 0,7-7 % hos medelålders kvinnor.
Under klimakteriet ökar förekomsten av BMS och i en studie har prevalensen
uppmätts till mellan 12-18 % hos kvinnor i menopausen. En annan studie har visat att
symtom på BMS kan finnas hos 46 % av kvinnorna i klimakteriet (Sun et al. 2013;
Spanemberg et al. 2012). Enligt Ching et al. (2012) framkom det att BMS
förekommer i en högre andel hos kvinnor än män. Studiens deltagare utgjordes av 80
% kvinnor med BMS och 20 % män (Ching et al. 2012).
Sun et al. (2013) beskriver att 35 % av BMS-deltagarna med systemiska besvär,
såsom diabetes mellitus och vitaminbrist, i studien uppvisade ett smärtmönster
indelat i tre faser. När deltagarna vaknade på morgonen uppvisade de smärtfrihet.
Smärtan utvecklades under dagen och mot kvällen uppvisade deltagarna högst
frekvens av kraftig brännande smärta. Prevalens av BMS-smärta relaterat till
psykologiska faktorer uppvisades hos 55 % vilket var relaterat till sömnsvårigheter
och smärtan förekommer i samma intensitet under hela dagen. Tio procent av BMS-
deltagarna uppvisade ett samband med lokala faktorer såsom allergiska reaktioner.
Dessa deltagare uppvisade även smärtfrihet periodvis under dagen (Sun et al. 2013; Cerchiari et al. 2006).
1.3 Kliniska tecken och patientens upplevelse De upplevda symtom som ofta förekommer vid BMS är individuella. Smärtan
beskrivs som kroniskt obehag med periodvis akut smärta som ofta lokaliseras till
tungans främre två tredjedelar. Enligt studier är den största smärtan lokaliserad till
tungränderna och tungryggen vilket upplevdes av 85,3 % av deltagarna i
Takenoshitas et al. studie (2010). Smärtan är bilateral och symmetrisk och kan även
manifestera sig i främre delen av hårda gommen (López-Jornet et al. 2010;
Takenoshita et al. 2010). Smärtan förekommer förutom på tungan ofta på flera
ställen samtidigt såsom på den labiala slemhinnan och gingivan (Gao et al. 2009).
Enligt en studie av Kho et al. (2010) kan symtombilden av BMS även förekomma
som smärtliknande känselbortfall i munhålan samt värkande smärta eller smärta med
stickande karaktär. Durationen av BMS-smärtan varierar från individ till individ och
kan hålla i sig från några månader upp till mer än tre år. Av BMS-deltagarna i
Takenoshitas et al. studie (2010) uppgav 46,6 % att smärtan varade i tre år eller
längre.
Hyposalivation kan vara associerad med BMS. Patienter med diagnosticerad hyposalivation klagar ofta över en brännande känsla i munnen. Individen kan även
3
uppleva smakförändringar i samband med hyposalivation och BMS (Mock & Chugh
2010). De Souza et al. (2012) beskriver i en studie att smakförändringar i form av
bitter förnimmelse återfanns hos 65 % av deltagarna med diagnostiserad BMS och
associerad xerostomi.
Lingua geográphica är en anatomisk normalvariation som relateras till BMS.
Förändringarna är kartliknande rodnader, erytem med rosa-grå randzon och dessa
kan utlösa en BMS-relaterad smärta (Cerchiari et al. 2006). Cerchiari et al. (2006)
visade även att BMS-smärtan kan uppkomma vid korrosion, olämpligt placerade
eller gamla dentala fixturer. Vid dessa smärtutbrott kan BMS-patienterna uppleva en
metallisk smak. Tandställning som används felaktigt och tungpiercing kan också
utlösa BMS-smärtan. Av detta kan en lokal irritation uppstå med erytem i munhålan
som ger en brännande känsla.
En studie har uppvisat signifikanta symtom beträffande somatisering hos BMS-
patienter. De symtom som patienterna uppgav var bland annat humörsvängningar,
irritation, trötthet och sömnsvårigheter samt upplevelse av nedstämdhet och
försämrat minne (Gao et al. 2009). Resultatet från en studie där enbart kvinnor
medverkade visade att BMS gav en ökad oro och psykologisk påfrestning (Hakeberg
et al. 2003).
1.4 Diagnostik Eftersom etiologin till BMS beskrivs som oklar, trots kategori-indelning, och att den
orala slemhinnan ter sig kliniskt frisk, är det svårt att ställa BMS-diagnos.
(Balasubramaniam et al. 2009). Vid undersökning i samband med BMS är det viktigt
att söka efter traumatiserande faktorer såsom lokal irritation, felaktig
proteskonstruktion och restaurationer. Om dessa faktorer kan uteslutas går klinikern
vidare med att söka efter andra faktorer relaterade till BMS för att diagnostisera
syndromet (Mock & Chugh 2010).
För att ställa BMS-diagnos utgår klinikern från ett antal grundkriterier. Kriterierna
innefattar en daglig bilateral smärta, akut eller kronisk smärta samt durationstid på
fyra till sex månader (Minguez-sanz et al. 2011). Sura mat- och dryckesintag samt
sömnpåverkan ligger också inom ramen för dessa kriterier. Andra faktorer som bör
utredas är om patienten är muntorr, har andra sensoriska förändringar eller är
psykologisk påverkad (Minguez-sanz et al. 2011; Mock & Chugh 2010). I en studie
av Penza et al. (2010) angående diagnostik av BMS framkom det att 54 % av
deltagarna som upplevde muntorrhet och smakförändringar var deprimerade.
Vid diagnostik av BMS krävs tandläkarkompetens och inför behandling bör enligt Ko et al. (2011) även hänsyn tas till individens psykiska status samt medicinering
mot psykiska besvär. Svårighetsgraden av BMS och individens salivmängd, för
utredning av hyposalivation, bör också beräknas vid utredning av syndromet (Ko et
al. 2011).
1.5 Livskvalitet Enligt World Health Organisation (WHO) definieras hälsorelaterad livskvalitet som
ett välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt (World Health Organization [WHO]
2006). En individ kan dock uppleva god livskvalitet trots sjukdom eller
funktionsnedsättning (Conti et al. 2012). Olika hälsoorganisationer har satt upp mål
4
beträffande människors hälsorelaterade livskvalitet. Målet är att människan i alla
livets faser ska uppleva god livskvalitet med eller utan sjukdom och i förhållande till
individens personliga hälsa (Bakas et al. 2012). BMS har visats ha en negativ
inverkan på individens livskvalitet (Souza et al. 2011). En annan studie har visat att
individer med BMS har nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa och funktion. Studien
visade även att de med BMS led av somatisk smärta i högre grad än kontrollgruppen
vilket i sin tur påverkade livskvaliteten negativt vid BMS (Lópes-Jornet et al. 2009).
Vid specifik utredning av individens personliga allmäntillstånd vid förekomst av
BMS har en studie visat att livskvaliteten förbättras hos dessa individer (Ni Riordain
et al. 2010).
En individs hälsa är viktigt för dennes välbefinnande vilket innebär att
tandhygienisten har en viktig roll för patienter med BMS. I sin profession skall
tandhygienisten kunna uppfatta avvikelser från det normala och därmed ligger vikten
vid att förstå patientens beskrivning av sina symtom och remittera till tandläkare. I
samtalet med patienten är det också viktigt att känna till vilka behandlingar som finns
att tillgå inom tandläkarprofessionen för att höja individens livskvalitet. Det genom
evidens, kunskap om BMS och dess behandling och därmed är tandhygienisten en
del i det BMS-relaterade patientarbete
5
2. Syfte
Att beskriva behandlingar vid Burning Mouth Syndrome.
2.1 Frågeställningar - Vilka behandlingar finns att tillgå vid Burning Mouth Syndrome?
- Vilken effekt gav behandlingarna?
3. Metod och material
3.1 Design Studien är en litteraturstudie i vilken resultaten sammanfattats från flera relevanta
vetenskapliga artiklar med avseende på studiens syfte och frågeställningar.
3.2 Definition av begrepp Burning Mouth Syndrome- ”En grupp smärtsamma orala symtom associerade till en
brännande eller liknande känsla i munhålan” (National Library of Medicine 1968).
Översatt av författarna till studien.
3.3 Databaser Sökningarna av refereegranskade och publicerade vetenskapliga artiklar har gjorts i
de medicinska databaserna The National Center for Biotechnology Information
(PubMed) samt Cumulative Index of Nursing and Allied Health (Cinahl). PubMed är
en del av Medline och är en databas som innefattar vetenskaplig biomedicinsk
litteratur (The National Center for Biotechnology Information). Cinahl innehåller
litteratur inom vårdområdet (Cumulative Index of Nursing and Allied Health).
3.4 Sökord De sökord som har använts i studien från PubMed är burning mouth syndrome,
clonazepam, complications, drug therapy och therapy. En kombination av sökorden
har även gjorts. Sökorden i PubMed utgjordes av Medical Subject Headings (MeSH).
De sökord som har använts i studien från Cinahl är burning mouth syndrome,
clonazepam, complications, drug therapy och therapy. En kombination av sökorden
har också gjorts. Databasen baseras inte på Medical Subject Headings (MeSH).
I tabell 1 presenteras antalet artiklar som uppkommer vid varje sökning i PubMed.
Tabellen visar även kombinationer av sökorden. I tabell 2 presenteras antalet artiklar
som uppkommer vid sökning i Cinahl. En kombination av sökorden visas också.
3.5 Urval Urvalsprocessen har tillsammans genomförts. För att begränsa antalet artiklar vid
sökning i databaserna PubMed och Cinahl har begräsningar gjorts. I PubMed
begränsades sökningarna till engelska och ett tidsperspektiv på 5 år tillbaka i tiden.
Endast peer-reviewed artiklar har granskats. I Cinahl utgjordes sökningarna med
begränsning till peer-reviewed och på engelska språket. Sökningarna har även här
begränsats till 5 år tillbaka i tiden med undantag i sökord 1 and 4 i Cinahl som
begränsats till 6 år tillbaka i tiden. Denna tidsbegränsning grundar sig i artiklarnas
relevans till studiens syfte och frågeställningar. I både PubMed och Cinahl
begränsades kriterierna ytterligare och review-artiklar exluderades.
6
3.5.1 Urval 1
Under urval 1 väljs vetenskapliga artiklar ut efter titelgranskning. De artiklar som
inkluderas till urval 2 har en tydlig titel med relevans till studiens syfte. Sökning i
PubMed resulterade i 284 träffar. Etthundra artiklar inkluderades att granskas i andra
urvalet (tabell 1). Sökning i Cinahl resulterade i 131 träffar och 46 artiklar
inkluderades för granskning i urval 2 (tabell 2).
3.5.2 Urval 2
De artiklar som går vidare från urval 1 granskas via dess abstrakt. Abstrakten skall
spegla studiens syfte och frågeställningar. Abstrakten granskades utifrån innehåll och
visade kort på artikelns alla delar. Etthundra artiklar från PubMed granskades utifrån
dess abstrakt. Andra urvalet resulterade i att 75 artiklar inkluderades till tredje urvalet
(tabell 1). Under urval 2 granskades 46 artiklar från Cinahl. Av dessa inkluderades
34 artiklar till tredje urvalet (tabell 2).
3.5.3 Urval 3
De artiklar som går vidare från urval 2 har granskats i full text. Vid artikelgranskning
gick 44 artiklar vidare från PubMed och Cinahl. Vid jämförelse databaserna emellan
exkluderas duplikat vilket resulterade i 20 artiklar från PubMed och 1 artikel från
Cinahl, sammanlagt 21 artiklar. Under det tredje urvalet inkluderades artiklar med
relevant resultat i förhållande till studiens inriktning. Vid artikelgranskning i det
tredje urvalet räknas de som inte kan öppnas i full text, uppvisar låg översiktlig
innehållskvalitet eller inte uppfyller studiens syfte som bortfall (tabell 1 och 2).
Från Cinahl gick en artikel vidare trots överskriden tidbegränsning. Detta grundas på
att artikeln har angeläget värde och är relevant i förhållande till studiens syfte (tabell
2).
3.6 Artikelgranskning Efter ytterligare granskning med hjälp av granskningsmallar (bilaga 1) exkluderades
3 artiklar med låg kvalitet. Detta medför att 18 artiklar ligger till grund för studiens
resultat och kan avläsas i tabell 3 (bilaga 2). Båda författarna har gemensamt läst och
granskat de vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för studien.
Tabell 1. Sökning gjord i PubMed- sökord, antalet träffar och kombination av
sökorden
Databas
Datum
Sökord och
kombinationer
Antal
träffar
Urval 1
titel
Urval 2
Abstrakt
Urval 3
Full text
Duplikat
inom
parentes
Valda
artiklar
PubMed
13-11-20
1. Burning mouth syndrome 252
PubMed
13-11-20 2. Clonazepam 476
PubMed
13-11-20 3. Complications 394727
PubMed
13-11-20 4. Drug therapy 447817
PubMed
13-11-20 5. Therapy 1247154
7
PubMed
13-11-20 1 AND 2 22 9 8 4 4
PubMed
13-11-20 1 AND 3 62 7 5 2(1) 1
PubMed
13-11-20 1 AND 4 74 32 26 15(4) 9
PubMed
13-11-20 1 AND 5 126 52 36 19(15) 3
Tabell 2. Sökning gjord i Cinahl- sökord, antalet träffar och kombination av
sökorden. Duplikat från PubMed visas inom parentes i urval 3
Databas
Datum
Sökord och
kombinationer
Antal
träffar
Urval 1
titel
Urval 2
Abstrakt
Urval 3
Full text
Duplikat
inom
parentes
Valda
artiklar
Cinahl
13-11-20
1. Burning mouth
syndrome 131
Cinahl
13-11-20 2. Clonazepam 88
Cinahl
13-11-20 3. Complications 92398
Cinahl
13-11-20 4. Drug therapy 89835
Cinahl
13-11-20 5. Therapy 206724
Cinahl
13-11-20 1 AND 2 12 5 3 1(1) 0
Cinahl
13-11-20 1 AND 3 29 1 1 1(1) 0
Cinahl
13-11-20 1 AND 4 37 16 14 9(8) 1
Cinahl
13-11-20 1 AND 5 53 24 16 11(11) 0
3.7 Etiskt övervägande Litteraturstudiens resultat har hämtas från etiskt prövade studier och
refereegranskade och publicerade vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat och
konklusioner redovisas utan värderingar eller tolkningar.
8
4. Resultat I de granskade artiklarna i denna studie beskrivs olika typer av behandlingar mot
BMS samt dess effekt. Behandlingarna har gett varierande resultat och syftet med
dem är att minska smärta relaterat till BMS.
4.1 Behandling mot BMS Det finns flertalet behandlingsalternativ mot BMS beskrivna i litteraturen vilket
grundar sig i syndromets multifaktoriella etiologi. Dessa kan beskrivas med hjälp av
underkategorierna systemisk, lokal och psykologisk behandling.
Behandlingsalternativen under kategoriindelningen består bland annat av
munsköljningspreparat, kapslar, tabletter, laser samt gruppsykologisk behandling.
4.1.1 Systemisk behandling
I de granskade studierna beskrivs systemisk behandling mot BMS. Dessa läkemedel
administreras antingen peroralt eller intravaskulärt. Läkemedlet tas upp i
blodomloppet för att sedan transporteras till biofasen.
Benzodiazepiner
Fyra artiklar beskriver benzodiazepin som en terapeutisk behandling mot BMS
(Rodríguez-de Rivera-Campillo & Lópes-López 2013; Ko et al. 2012; Barker et al.
2009; Grémeau-Richard et al. 2010).
Rodríguez-de Rivera-Campillo & Lópes-López (2013) beskriver i studien olika
behandlingar hos studiens deltagare med klinisk diagnostiserad BMS. Genom ett
frågeformulär fick varje deltagare enskilt svara på vilken behandling som de använt
mot BMS samt vilka de varit i kontakt med angående syndromet. De fick även
beskriva var smärtan lokaliserats och om smärtan förbättrats efter behandlingstidens
slut. Vanligt förekommande behandlingar mot BMS i studien var orala
benzodiazepiner i form av exempelvis klonazepam. I en annan studie av Ko et al.
(2012) där 100 BMS-patienter deltog användes klonazepam vid behandling mot
BMS. Dessa BMS-deltagare delades in i undergrupper. Behandlingstiden varade i
fyra veckor och deltagarna erhöll 0,5 mg klonazepam 1-2 gånger dagligen.
Grémeau-Richard et al. (2010) beskriver klonazepam som en del av en systemisk
behandling mot BMS. Deltagarna erhöll tre gånger dagligen en halv tablett
innehållande 1 mg klonazepam. Deltagarna fick instruktioner att suga på tabletten
under tre minuter och de fick inte svälja under denna tid. Behandlingen pågick under
3 veckor och deltagarna informerades om att inta tabletten efter måltid.
Benzodiazepiner i form av klonazepam och diazepam har även i en annan studie
beskrivits som ett systemsikt behandlingsalternativ vid BMS. Tjugoen deltagare fick
klonazepam och 70 deltagare fick diazepam. Behandlingstiden varade från mindre än
en vecka upp till fyra år (Rodríguez-de Rivera-Campillo & Lópes-López 2013).
Behandlingstiden med klonazepam var längre än vid diazepam (Barker et al. 2009).
Enligt Rodríguez-de Rivera-Campillo & Lópes-López (2013) studie deltog 91
patienter med BMS där 36,3 % använde olika former av orala benzodiazepiner, 37,4
% använde klonazepam, 56,1 % använde munsköljningspreparat medan 23,08 %
använde någon typ av antidepressivt eller antiinflammatoriskt preparat.
9
Alfa lipoinsyra (ALA)
I fem artiklar jämförs alfa lipoinsyra (ALA) som en systemisk behandling mot BMS i
jämförelse med en placebogrupp (Cavalcanti & Xavier da Silveira 2009; Marino et
al. 2010; Carbone et al. 2009; López-D’alessandro & Escovich 2011; López-Jornet et
al. 2009). Tre av dessa studier beskriver behandlingsutförandet med ALA och
placebo i två faser (Cavalcanti & Xavier da Silveira 2009; Marino et al. 2010;
Carbone et al. 2009). I de två övriga studierna utförs behandlingen under en
tvåmånaders period (López-D’alessandro & Escovich 2011; López-Jornet et al.
2009).
En studie av Cavalcanti & Xavier da Silveira (2009) innefattade 38 deltagare som
delades in i två randomiserade grupper där de i första fasen gav grupp ett ALA
medan de i andra fasen erhöll placebo. Tvåhundra mg ALA eller placebo gavs
dagligen i kapsel under en behandlingsperiod på 30 dagar. En annan studie som
jämfört ALA med placebo varade i åtta veckor där deltagarna fick 400 mg ALA eller
placebo. Därefter följde en två månader lång uppföljning där behandling inte ingick
(Marino et al. 2010). López-Jornet et al. (2009) studie beskriver att 60 deltagare blev
indelade i två grupper varav 30 deltagare erhöll ALA, 800 mg, dagligen under åtta
veckor. Uppföljning av behandlingen gjordes efter en samt två månader. Denna
behandlingsmetod har även använts i Carbone et al. studie (2009) där de även har
jämfört behandlingsresultatet i tre grupper. Grupp ett fick ALA med vitaminer, grupp
två erhöll ALA och grupp tre fick placebo.
López-D’alessandro & Escovich (2011) beskriver behandling med ALA och ALA i
kombination med andra läkemedel som en terapeutisk åtgärd mot BMS. Studien
innefattade 120 deltagare som under två månaders tid deltog i studien. De deltagare
som erhöll ALA medicinerades med 600 mg dagligen.
Örtbaserade preparat
En annan systemisk smärtlindrande behandlingsmetod vid BMS som anges i
litteraturen är Hypercium perforatum extrakt (johannesört). Trettionio BMS-patienter
deltog i studien som genomfördes under 12 veckor. Deltagarna fick antingen kapslar
innehållande vardera 300 mg H. Perforatum extrakt bestående av 0.31 % hypericin
samt 3,0 % hyperforin, verksam substans i johannesört, eller placebo (Sardella et al.
2008).
Herbal compound, ett växtbaserat örtextrakt, har använts som behandling mot BMS i
Spanemberg et al. (2012) studie. Substansen i behandlingspreparatet utgjordes av
catuama. Varje kaspel bestod av 310 mg extrakt vilket utgjordes av 225 mg Paullinia