Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse Lotta Olvegård Symposium 2015 [email protected]Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen. Denna erövring hade två ansikten. Det ena var fredligt. Fattiga europeiska bönder och arbetare flyttade till nya kontinenter, framför allt den nordamerikanska, på jakt efter jord och arbete. Epos
46
Embed
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Textbaserad rörlighet: använda texten för ordförståelse
Vad menar författaren med att ”erövringen hade två
ansikten”?
Elev G: två stormakter – Spanien och Portugal /…/
Det var dom som startade först (L2-läsare)
Elev J: att de åkte till Afrika. De gör både bra saker och
dåliga saker tror jag (L2-läsare)
Textbaserad rörlighet – sammanfatta texten med egna ord
Elev B (L2): Den första delen man kan säga de är dom som var
fattiga alltså bönder såna som att dom delades in i olika klasser
S: Och det andra?
Elev B: Eh…det andra… krig
S: Två ansikten då det ena fattiga det andra krig?
Elev B: Ja fattigdom och krig som hänger ihop
Textbaserad rörlighet: granska texten kritiskt
Elev G: Ja men han [författaren] har förkortat allting
S: Ja vad tycker du fattas /--/
Elev G: Eh…han glömde också några andra länder…. typ Portugal de var en av dom som va me. .. ja tycker dom borde skriva mer om dom länderna. (L2-läsare)
Associativ textrörlighet: associera till egna erfarenheter
Elev B: […] som om…om de bodde i ett fattigt land så flyttade de till ett annat och skulle få jobb där eller jobba med annat. De samma som mej om jag kommer från mitt hemland här så får jag ..svensk medborgare (L2-läsare)
Interaktiv textrörlighet: författarens roll för texten
Elev B: Alltså han tror han skriver tydligt så han hänger hela historien tillsammans. Han skriver inte det har hänt så och det har hänt så, utan han hänger hela historien samman. (L2-läsare)
Hinder för förståelse i texten – inte bara ordförråd och grammatiska strukturer:
Referentiella bindningar: bindningar mellan
representationer av sociala deltagare genom
texten:
Kung Leopold → belgarna → hans eget land
Påverkar identifiering och ”spårning” av
sociala deltagare genom texterna, dvs. vem
är vem?
Utdrag ur en redogörande text (Epos)
[…]Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen
efter Afrika. Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder
av fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett
jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades
Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan
”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade
individuell äganderätt av jord.
I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika.
Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben
och gummi. För att komma över detta utnyttjade de
hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev
det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908
minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.
Sociala deltagare: kolonisatörerna
Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen efter
Afrika. Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av
fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett
jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades
Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan
”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade
individuell äganderätt av jord.
I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika.
Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben
och gummi. För att komma över detta utnyttjade de
hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev
det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908
minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.
Sociala deltagare: de koloniserade
Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen efter Afrika.
Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag med
afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till
Leopolds privata företag, som kallades Internationella
Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte
klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av
jord.
I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det
var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och
gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den
infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet
en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen
från tjugo till tio miljoner.
Kolonisatörer och de koloniserade representerade i samma ord/fras
Kung Leopold av Belgien tillhörde de första i rusningen efter
Afrika. Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag
med afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till
Leopolds privata företag, som kallades Internationella
Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte
klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av
jord.
I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det
var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och
gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den
infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet
en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen
från tjugo till tio miljoner.
Kolonisatörer Ord och uttryck där båda grupper representeras
De koloniserade
Kung Leopold av Belgien Afrika
de första rusningen efter Afrika afrikanska hövdingar
Leopold som
Leopolds privata företag afrikanerna
Internationella kongoassociationen
en sådan ”försäljning” som
Leopolds Kongo
den infödda arbetskraften
belgarna de ekonomiska vinsterna kongoleserna
de befolkningen
det belgiska väldet
(från) tjugo (till) tio miljoner
Referentiella bindningar i lärobokstexterna
• Inferens – relationer mellan olika lexikogrammatiska
representationer av sociala deltagare måste sökas
”mellan raderna” i texten eller utanför texten.
Informationen syns inte i texten.
• ”Lokal” synonymi – olika ord används för samma
referens/sociala deltagare (”befolkningen” och ”den
infödda arbetskraften”)
• Genitiv-konstruktioner som ”Leopolds Kongo”
• Nya referenter (deltagare som inte har nämnts tidigare)
• Pronominalisering – vem/vilka refererar man till? Var är
huvudordet?
Vilka hinder för förståelse kan uppstå:
• När referentiella bindningar i stor utsträckning baseras på
synonymi och inferens, kan göra det bli svårt att svara på
frågor som:
– Vem är vem?
– Vem gör vad mot vem?
– Vad händer till vem?
– Vilken historisk betydelse har X/Y?
• Identifiera implicit och dold information: t.ex.
citationstecken runt ordet ”försäljning” och
konsekvenserna av Leopolds kolonisering av Kongo.
Samspelet bild, bildtext och brödtext
I brödtexten:
Genom ombud ingick
Leopold år 1879
mängder av fördrag
med afrikanska
hövdingar som
överlämnade ett
jätteområde till
Leopolds privata
företag, som kallades
Internationella
Kongoassociationen.
Sir Henry Stanley (1841-1904) framställd som den europeiske idealhjälten. Stanley var en engelsk –amerikansk journalist och upptäcktsresande, som kung Leopold av Belgien använde som agent i förhandlingarna med afrikanska hövdingar.
Alla tolkningar av textens innehåll är relevanta och rimliga för läsaren (men inte alltid i situationen).
När läsaren möter hinder i texten men ändå
förväntas tolka innehållet, var hämtar läsarna
ledtrådar till de svar och tolkningar som till synes är
irrelevanta och orimliga?
Exempel på textuella resurser
Resurs: information i omgivande text
S: Vilka är de?
K: Dom är belgarna som utnyttjade kungen. Kungens anställda.
S: ok, och den infödda arbetskraften?
K: Det är dom personer som bodde i det området…Det är personer… som dom fick… av andra hövdingar som överlämnade ett jättestort område på privat företag. Det är dom här arbetskrafterna som har…det är dom som jobbade åt belgarna.
Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av jord.
I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.
Resurs: information tidigare i samma text
S: Vilka är de?
K: Dom är belgarna som utnyttjade kungen. Kungens anställda.
S: ok, och den infödda arbetskraften?
K: Det är dom personer som bodde i det området…Det är personer… som dom fick… av andra hövdingar som överlämnade ett jättestort område på privat företag. Det är dom här arbetskrafterna som har…det är dom som jobbade åt belgarna.
Genom ombud ingick Leopold år 1879 mängder av fördrag med afrikanska hövdingar som överlämnade ett jätteområde till Leopolds privata företag, som kallades Internationella Kongoassociationen. Innebörden i en sådan ”försäljning” var inte klar för afrikanerna, som inte tillämpade individuell äganderätt av jord.
I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna jättelika. Det var framför allt två saker belgarna var ute efter – elfenben och gummi. För att komma över detta utnyttjade de hänsynslöst den infödda arbetskraften. För kongoleserna blev det belgiska väldet en katastrof. Mellan åren 1885 och 1908 minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner.
Resurs: information i omgivande text
S: och då är frågan,
vilken befolkning var
det som minskade?
Elev B: Det står ” det
belgiska väldet blev en
katastrof”. Det kan va
belgarna som minskar.
[...] I Leopolds Kongo blev de ekonomiska
vinsterna jättelika. Det var framför allt två
saker belgarna var ute efter – elfenben
och gummi. För att komma över detta
utnyttjade de hänsynslöst den infödda
arbetskraften. För kongoleserna blev det
belgiska väldet en katastrof. Mellan åren
1885 och 1908 minskade befolkningen
från tjugo till tio miljoner.
Resurs: information tidigare i samma text
S: Den infödda
arbetskraften, vilka är
dom?
Elev F: De är infödda.
Det är boerna som va
människorna som
levde där
[…] I Sydafrika hade holländare, tyskar och
franska hugenotter levt ända sedan 1600-talet.
De tre folkgruppernas ättlingar smälte samman
till ett folk. De kallades boer och deras språk
afrikaans.
[…]
I Leopolds Kongo blev de ekonomiska vinsterna
jättelika. Det var framför allt två saker belgarna
var ute efter – elfenben och gummi. För att
komma över detta utnyttjade de hänsynslöst
den infödda arbetskraften. För kongoleserna
blev det belgiska väldet en katastrof. Mellan
åren 1885 och 1908 minskade befolkningen från
tjugo till tio miljoner.
Resurs: information i en tidigare text i samma lärobok
S: Det står i texten att
befolkningen minskade från
tjugo till tio miljoner. Vad
hände med dom?
Elev B: …flyttade till andra
länder.
S: ok, står det i texten?
Elev B: Jag fick reda på det
genom imperialism som jag
läste i förra texten.
Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade
världen. Denna erövring hade två ansikten. Det ena
var fredligt. Fattiga europeiska bönder och arbetare
flyttade till nya kontinenter, framför allt den
nordamerikanska, på jakt efter jord och arbete. Det
var nu de enorma vidderna mellan Mississippi och
Klippiga bergen lades under plogen.
Den europeiska erövringens andra ansikte var desto
mer krigiskt. Under perioden 1870 till 1900 fördes
120 miljoner människor i Afrika och Sydostasien in
under europeiskt kolonialvälde. Mer än hälften av
dessa blev brittiska undersåtar. Denna strävan efter
militärt och politiskt herravälde brukar kallas
imperialism.
:
Exempel på kontexuella resurser
Resurs: information utanför texten; tidigare kunskap, egna erfarenheter etc.
S: Varför minskade befolkningen från tjugo till tio miljoner?
Elev J: Bara för att kanske arbetskraften kom och hade
med så mycket sjukdomar och …
-----
Elev G: Det blev katastrof.. kommunisterna .. blev det
världskrig.. dom kom inte överens tror jag.
Resurs: kunskap om ord + läsarens antagande om lärarens
förväntningar på förståelse av historia
S: Ett herravälde, vad kan det vara för nånting?
Elev A: Bara killar eller… det måste vara nåt med
feminism…
Resurs: läsarens antagande om hur historia framställs
”det roliga (med historia) är att allt hänger ihop”
Elev B: Den första delen man kan säga de är dom som var fattiga alltså bönder såna som att dom delades in i olika klasser
S: Och det andra?
Elev B: Eh…det andra… krig
S: Två ansikten då det ena fattiga det andra krig?
Elev B: Ja fattigdom och krig som hänger ihop
Exempel på lotsning ner och in i texten
S: Så står det ”den europeiska erövringens andra ansikte var desto mer krigisk”, vad menar de då?
Elev G: att dom tog över slavar till Nordamerika
S: ok, står det i texten?
Elev G: Nej men man kan se det direkt. Ja man kan fatta det här.
S: Ok, men om vi tittar i texten?
Elev G: ”Den europeiska erövringen hade andra ansikten”; vad det står mer det är krigiskt.
S: om vi tänker bort det du vet om det här och istället på vad det står i texten vad visar det här som är krigiskt?
Elev G: Alltså under 1800 under 1900-talet.. fördes..två hundra etthundratjugo miljoner människor till Afrika och Sydostasien. Ja alltså dom byggde kolonier där.
Stöttning av kritisk läsning. Eller: svårigheten att ställa stöttande frågor…
S: Belgarna; är det belgarna i
största allmänhet är det alla
belgare eller nåra belgare bara
B: Belgarna det är samma
liksom det är två som pekar på
belgare det pekar inte bara på
en person
S: Nej
B: Det är flera faktiskt
I Leopolds Kongo blev de
ekonomiska vinsterna jättelika. Det
var framför allt två saker belgarna
var ute efter – elfenben och gummi.
För att komma över detta utnyttjade
de hänsynslöst den infödda
arbetskraften. För kongoleserna
blev det belgiska väldet en
katastrof. Mellan åren 1885 och
1908 minskade befolkningen från
tjugo till tio miljoner.
Sammanfattning (och repetition)
• Lärobokstexterna utgör stora språkliga utmaningar för
andraspråksläsarna. Utmaningarna kan kopplas till
ämnesspecifika drag i texterna.
• Andraspråksläsarna använder olika resurser för att skapa
mening i texterna och för att finna ledtrådar.
• Utan stöttning kan dessa ledtrådar leda läsarna till oväntade