Skolverkets rapport nr 185 Barnomsorg och skola i siffror 2000: Del 2 - Barn, personal, elever och lärare - Barnomsorg Förskoleklass Grundskola Sameskola Specialskola Särskola Gymnasieskola Komvux Särvux Statens skola för vuxna (SSV) Svenskundervisning för invandrare (Sfi) Svensk utbildning i utlandet Sveriges officiella statistik Ämnesord: Statistik, barnomsorg, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, invandrar- undervisning, utlandsskolor, barn, elever, personal, lärare.
231
Embed
Barnomsorg och skola i siffror...2 ”Barnomsorg och skola i siffror” redovisar statistik på riksnivå. Arbetet med att publicera den officiella statistiken i Sveriges Statistiska
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Skolverkets rapport nr 185
Barnomsorg och skola i siffror
2000: Del 2- Barn, personal, elever och lärare -
BarnomsorgFörskoleklassGrundskolaSameskola
SpecialskolaSärskola
GymnasieskolaKomvuxSärvux
Statens skola för vuxna (SSV)Svenskundervisning för invandrare (Sfi)
Child care and school statistics 2000:2 Children, Staff, Pupils and Teachers
Official Statistics of SwedenNational Agency for Education
Beställningsadress: Liber Distribution (Order address) Publikationstjänst 162 89 Stockholm Telefon 08 - 690 95 76 Telefax 08 - 690 95 50 E-post: [email protected]ällningsnummer: 00:544 (Order number)
Tidigare utgåvor i samma serie: Skolan i siffror 1995: Del 1 Elever-Lärare+Betyg(Best. nr 95:150) Skolan i siffror 1995: Del 2 Kostnader (Best. nr 95:162) Skolan i siffror 1996: Del 1 Betyg och utbildningsresultat (Best. nr 96:190) Skolan i siffror 1996: Del 2 Elever och Lärare (Best. nr 96:220) Skolan i siffror 1996: Del 3 Kostnader (Best. nr 96:230) Skolan i siffror 1997: Del 1 Betyg och utbildningsresultat (Best. nr 97:279) Skolan i siffror 1997: Del 2 Elever och Lärare (Best. nr 97:290) Skolan i siffror 1997: Del 3 Kostnader (Best. nr 97:298) Skolan i siffror 1998: Del 1 Betyg och utbildningsresultat (Best. nr 98:335) Skolan i siffror 1998: Del 2 Elever och Lärare (Best. nr 98:357) Barnomsorg och skola i siffror 1998:Del 3 Kostnader (Best. nr 98:390) Barnomsorg och skola i siffror 1999:Del 1 Betyg och utb.resultat (Best. nr 98:424) Barnomsorg och skola i siffror 1999:Del 2 Barn, pers., elever, lärare (Best.nr 99:449) Barnomsorg och skola i siffror 1999:Del 3 Kostnader (Best. nr 99:468) Barnomsorg och skola i siffror 2000:Del 1 Betyg och utb.resultat (Best. nr 00:525)
Previous publications in the same series: (Order number (beställningsnummer) see above) Scholastic statistics 1995:1 Pupils - Teachers - Grades Scholastic statistics 1995:2 Costs Scholastic statistics 1996:1 Grades and Education Results Scholastic statistics 1996:2 Pupils and teachers Scholastic statistics 1996:3 Costs Scholastic statistics 1997:1 Grades and Education Results Scholastic statistics 1997:2 Pupils and teachers Scholastic statistics 1997:3 Costs Scholastic statistics 1998:1 Grades and Education Results Scholastic statistics 1998:2 Pupils and teachers Child care and school statistics 1998:3 Costs Child care and school statistics 1999:1 Grades and Education Results Child care and school statistics 1999:2 Children, staff, pupils & teachers Child care and school statistics 1999:3 Costs Child care and school statistics 2000:1 Grades and Education Results
Skolverkets diarienummer (registration number) 2000:263ISSN 1103-2421ISRN SKOLV-R--185--SEOmslag (cover): Lotta BlomPrinted in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2000Published by Skolverket, S-106 20 Stockholm, Sweden
FÖRORD
Skolverket presenterar här den andra delen av statistiken om barnomsorg och skola år 2000 i den nationella sektorsövergripande serien ”Sveriges officiella sta-tistik”. Fram till och med våren 1998 presenterades skolstatistik i ”Skolan i siff-ror”. Som en följd av att Skolverket den 1 januari 1998 övertog ansvaret för barn-omsorgsfrågorna utökades publikationen med statistik om barnomsorg och titeln ändrades till ”Barnomsorg och skola i siffror”.
”Barnomsorg och skola i siffror” kommer ut med tre delar per år, i februari, april/ maj och oktober och omfattar alla verksamhetsformer som ligger inom Skolverkets ansvarsområde.
”Skolan i siffror” och ”Barnomsorg och skola i siffror” ersätter de Statistiska Med-delanden (SM), som SCB 1994 och tidigare gav ut med statistik över barn i barnomsorgen, elever i respektive skolform, personal, lärare och modersmålsun-dervisning m.m. Mellan 1995 och 1997 publicerades statistik om barnomsorg i Socialstyrelsens officiella statistik. SCB:s program för skolstatistik respektive program för demografisk analys och jämställdhet har på uppdragsbasis producerat den statistik som presenteras här.
Vi tar gärna emot synpunkter och idéer om hur ”Barnomsorg och skola i siffror” kan vidareutvecklas. För allmänna och övergripande synpunkter och frågor om ”Barnomsorg och skola i siffror” hänvisas till Skolverkets uppföljningsenhet, tel 08-723 32 00. För frågor om enskilda statistikuppgifter kontakta i första hand SCB, skolstatistik tel 019-17 60 00 eller SCB, program för demografisk analys och jämställdhet tel 08-506 940 00, som har tillgång till grundmaterialet.
Stockholm i maj 2000
Staffan Lundh Helena LindmanAvdelningschef Undervisningsråd
INNEHÅLLSFÖRTECKNING List of contents
SID
DEN OFFICIELLA STATISTIKEN OM BARNOMSORG OCH SKOLA 1Official statistics about child care and schools
BESKRIVNING AV TABELLERNA 2Description of the tables
MER STATISTIK OM BARNOMSORG OCH SKOLA 6More statistics about child care and schools
BILAGA 2: KOMMUNGRUPPERINGAR 228Appendix 2: Grouping of municipalities
1
DEN OFFICIELLA STATISTIKEN OM BARNOMSORG OCH SKOLA
Ansvaret för att publicera den officiella statistiken om barnomsorg och skola låg t o m 1993/94 hos SCB som publicerade den i Statistiska Meddelanden (SM). Skolverket tog fr o m budgetåret 1994/95 över ansvaret för skolstatistik och Socialstyrelsen för barnomsorgsstatistik i samband med en förändrad ansvarsför-delning för statlig statistik.
Skolverket har utvecklat en modell för publicering av den officiella statistiken om barnomsorg och skola. Syftet har varit att statistiken skall
• ha en hög aktualitet• ha en tydlig struktur• beskriva helheter• få en ökad spridning.
Fram till och med våren 1998 har skolstatistik presenterats i ”Skolan i siffror”. I och med att Skolverket den 1 januari 1998 övertog myndighetsansvar och där-med statistikansvar för barnomsorgen omfattar publikationen även barnomsorgs-statistik och titeln har ändrats till ” Barnomsorg och skola i siffror”.
”Barnomsorg och skola i siffror” kommer ut med tre delar per år, i februari, april/ maj och oktober och omfattar all verksamhet som ligger inom Skolverkets ansvarsområde. Uppgifter om barn och personal inom barnomsorgen publice-rades övergångsvis, i juli 1998, i en egen utgåva med titeln ”Barnomsorgen i siff-ror”.
• februari Betyg m fl utbildningsresultat från föregående läsår• april/maj Barn, elever, personal och lärare under innevarande läsår (mätdag respektive mätvecka under höstterminen)• oktober Barnomsorgs- och skolkostnader under föregående kalenderår
Statistiken presenteras för barnomsorgen samt respektive skolform. All verksam-het inom Skolverkets ansvarsområde omfattas av redovisningen, dvs förskole-verksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, statens skolor för vuxna och svensk utbildning i utlandet.
Fram till och med hösten 1998 samlades elevuppgifter in från komvuxskolor, Statens skolor för vuxna och svenskundervisning för invandrare under en mät-vecka i oktober. Från och med hösten 1999 samlas inte dessa uppgifter in och i denna rapport redovisas endast läraruppgifter för dessa skolformer. Uppgifter om skolor, elever, kursdeltagare m.m. för komvux, SSV och Sfi läsåret 1998/99 redovisades i Barnomsorg och skola i siffror 2000, del 1 och motsvarande upp-gifter från innevarande läsår kommer att presenteras i Barnomsorg och skola i siffror del 1 år 2001.
2
”Barnomsorg och skola i siffror” redovisar statistik på riksnivå. Arbetet med att publicera den officiella statistiken i Sveriges Statistiska Databaser, för att därmed kunna ge en fördjupad eller mera detaljerad information, har påbörjats. Barn-omsorgs- och grundskolestatistik finns nu presenterad på läns- och kommunnivå i databaserna som drivs av SCB.
Barnomsorg och skola i siffror på InternetDu måste ha tillgång till World Wide Web. Adressen till Skolverkets hemsida är: http://www.skolverket.se Välj sedan ”Fakta” samt därefter ”Statistik”. Därifrån kan du dels ladda ned hela rapporten (Pdf-filen) alternativt ladda ner tabellerna i ”Barnomsorg och skola i siffror” i din egen dator. För att kunna spara och bear-beta tabellerna krävs att du har kalkylprogrammet Excel. Du kan även nå Skol-verkets hemsida från Skoldatanätet.
BESKRIVNING AV TABELLERNA
Redovisningen sker som nämnts på riksnivå, ofta kompletterad med spridnings-mått för kommuner och medelvärden för olika kommungrupper. I flera tabel-ler redovisas också utvecklingen under de senaste åren. För respektive skolform redovisas verksamheten med avseende på olika typer av huvudmän, d v s de som har ansvaret för verksamheten. Det kan vara kommuner, landsting, staten eller fristående huvudmän. Redovisningen sker på ett likartat sätt för alla skolformer.
Till varje tabell finns förklaringar och definitioner till de tabeller som finns på uppslaget. Där ges också en upplysning om var man kan hitta motsvarande upp-gifter för tidigare år.
Spridningsmått för kommunerI huvudsak redovisas rikssiffror i tabellerna. I flera fall har det dock bedömts intressant att studera spridningen mellan kommuner för olika variabler. En sär-skild typ av tabeller i rapporten presenterar därför maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för olika variabler. För en ovan statistikanvän-dare kan det vara svårt att förstå innebörden av dessa tabeller och hur man skall läsa dem. En utförlig beskrivning ges därför nedan.
Innebörden av tabellerna är att för varje variabel, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just den variabeln. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på den variabeln, dvs max-värdet. På motsvarande sätt redovisas värdet för den kommun som har lägsta värdet på variabeln på sista raden i tabellen, dvs min-värdet.
Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90%, 75%, 50%, 25% och 10%, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på den aktuella variabeln som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln.
I exempelvis tabell 3.1 B om grundskolans organisation, första kolumnen, ”Antal rektorsområden”, har samtliga 289 kommuner rangordnats efter hur många rek-
3
torsområden respektive kommun har. Den kommun som har maxvärdet har 125 rektorsområden, medan den kommun som har lägst antal rektorsområden har 1 rektorsområde, minvärdet. På samma sätt kan man utläsa att 50% av kommu-nerna hade färre än 6 rektorsområden och att 90% procent av kommunerna har färre än 22 rektorsområden osv.
Eftersom kommunerna rangordnas utifrån respektive variabel i tabellen, kan man bara läsa dessa tabeller lodrätt, dvs varje kolumn för sig. Vi fortsätter med tabell 3.1 B som exempel och tittar på kolumnen ”Antal skolor”. Här har vi en ny rangordning av kommunerna jämfört med kolumnen ”Antal rektorsområden”. Det innebär att den kommun som har det högsta antalet rektorsområden, max-värdet i den första kolumnen, inte alls behöver vara samma kommun som har flest antal skolor, dvs maxvärdet i den andra kolumnen. För att markera att varje kolumn skall läsas för sig och oberoende av övriga kolumner, har dessa skilts åt med heldragna linjer i denna typ av tabeller.
I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har skolformen. Det innebär att för antalet elever i gymnasieskola och komvux kan alltså värdet 0 förekomma som minimivärde.
Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs där respektive skolform förekommer. Detta innebär t ex för kommuner som saknar elever, i en skolform, att andelen kvinnor av eleverna är meningslös att ange. Därmed följer att min-värdet för antalet elever kan vara noll (0), medan min-värdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0).
För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux, gymnasiesärskola, särvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av de kommunalför-bund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller att kommu-nalförbunden jämställts med kommun och ersätter i förbunden ingående kom-muner. Alla övriga kommuner ingår dock vid beräkningen av antalsuppgifter, oavsett om de har skolformen eller inte.
Kommuner, vars värden för en eller flera variabler av någon anledning är alltför osäkra för att redovisas, ingår inte i beräkningen för respektive variabel.
4
Medelvärden för kommungrupperEtt annat sätt att visa hur värdet på en variabel kan variera för olika kommuner är att gruppera liknande kommuner med varandra och redovisa medelvärden för respektive grupp av kommuner. Vi har använt oss av Svenska Kommunförbun-dets gruppering av kommuner i följande grupper:
• storstäder• förortskommuner• större städer• medelstora städer• industrikommuner• landsbygdskommuner• glesbygdskommuner• större övriga kommuner• mindre övriga kommuner
Grupperingen grundar sig på uppgifter om kommunernas folkmängd, läge, tät-ortsgrad, invånare per kvadratkilometer samt näringsstruktur. En utförlig beskriv-ning av de kriterier som används finns i bilaga 2.
I beräkningen av medelvärden för kommungrupper ingår alla kommuner, även sådan där skolformen inte finns, när det gäller antalsuppgifter. I redovisningen på raden ”Samtliga kommuner” ingår alla kommuner där respektive skolform finns.
Kommungruppsmedelvärden för andelar etc är vägda, dvs exempelvis andelen kvinnor i en viss skolform och kommungrupp är beräknad som andelen kvinnor av samtliga elever i kommungruppen.
För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux, gymnasiesärskola, särvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av de kommunalför-bund som finns inrättade för dessa skolformer. I redovisningen för kommungrup-per ingår varken kommunalförbunden eller de kommuner som tillhör dessa.
5
TeckenförklaringarFöljande markeringar används i tabellerna:
0 betyder finns inte eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrund- ning.
. betyder uppgift kan inte förekomma.
.. betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedöms ha dålig kvalitet. eller uppgift redovisas ej på grund av att antalet enheter i redo visningsgruppen är mindre än tre (fem för uppgift om medelbetyg i ämne) och uppgiften bedöms som känslig.
1) betyder speciell förklaring finns i anslutning till förklaringar och definitio ner på tabelluppslaget.
Kvalitetsfrågor mmI bilaga 1 ”Uppgifternas tillförlitlighet” har SCB beskrivit dels hur datainsam-lingen har gjorts, dels jämförbarheten med tidigare års statistik och slutligen redovisat vilken kvalitet olika typer av uppgifter har. Där finns många viktiga kom-mentarer om statistiken, som är väsentliga vid tolkningen av den. Vi rekommen-derar därför läsaren att använda denna bilaga flitigt!
6
MER STATISTIK OM BARNOMSORG OCH SKOLA
Skolverkets övriga statistikpublikationer:
”Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän” består till största delen av ett antal tabeller som redovisar jämförelsetal per kommun, landsting eller grupper av fristående skolor. Årligen sedan 1993 ger Skolverket ut en delrapport i mars/ april och en årsrapport i oktober. Dessa ger tillsammans en helhetsbild av barn-omsorgens och skolans organisation, resurser och utbildningsresultat presente-rad per huvudman. Målgruppen för denna publikation är främst huvudmännen. Innehållet i rapporterna finns också på Internet och Skoldatanätet under samma webbadress som ovan.
”Beskrivande data om barnomsorg och skola” ger en översiktlig verbal och statistisk beskrivning av barnomsorgen och samtliga skolformer. Den har kommit ut årli-gen fr o m hösten 1992. Den är en del av Skolverkets budgetdokument och riktas till riksdag och regering. Publikationen kan också användas av en bredare mål-grupp, kanske framför allt personer, organisationer osv som inte direkt arbetar inom barnomsorgs- och skolsektorn men som behöver en översiktlig beskrivning av hela eller delar av barnomsorgs- och skolområdet. Rapporten ger just översikt-liga beskrivningar av samtliga verksamhetsformer, främst på riksnivå. Här varvas text med tabeller. Ovanstående publikationer liksom alla andra rapporter Skolverket har gett ut kan beställas hos
Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 Stockholm Tel 08-690 95 76 Fax 08-690 95 50 e-post: [email protected] Skolverket presenterar sina rapporter på Internet med korta sammanfattningar. Adressen till Skolverkets hemsida är http://www.skolverket.se. Därifrån kan du även beställa rapporter och annat tryckt material.
SCB:s statistikpublikationer
I SCB:s ”Statistiska meddelanden, serie U” finns statistik om utbildningsväsendet. Exempel på innehåll är uppföljningsstudier av elever från grund- och gymnasie-skola, komvux, folkhögskola samt universitet och högskola. Där finns också sta-tistik över universitet och högskolor t ex om elever, forskare, personal, ekonomi, studiestöd mm. Vidare finns uppgifter om kostnader för utbildningsväsendet i sin helhet. 1994 och tidigare presenterades också statistik om elever, lärare betyg mm i de skolformer som omfattas av föreliggande publikation i Statistiska Med-delanden, serie U.
7
”Utbildningsstatistisk årsbok”(USÅ) innehåller en bred presentation av statistik om hela utbildningsväsendet, från förskola till universitet och högskola. De olika verksamhetsformerna beskrivs med text, diagram och tabeller. En fullständig USÅ gavs ut hösten 1998, den omfattade en kommenterande del (textdel) och en tabelldel. Tabelldelen uppdateras årligen och den senaste utgåvan är från hös-ten 1999.
”Fickskolan” är en annan skolformsövergripande publikation. Den sammanfattar - i fickformat - statistik om samtliga verksamhetsformer. Fickskolan ges ut i svensk, engelsk, fransk och tysk version. Den franska och tyska gavs senast ut våren 1995, den senaste svenska kom våren 1998 och den engelska 1999. Under år 2000 kom-mer både en svensk och engelsk version att ges ut.
Sveriges Statistiska Databaser , som successivt byggs upp, innehåller Sveriges offi-ciella statistik från de statistikansvariga myndigheter som valt att publicera sig denna väg. Åtkomsten till databaserna är fr o m den 1 januari år 2000 fri. Data-baserna når man via Statistiska centralbyråns hemsida som har webbadressen http:\\www.scb.se.
Ovanstående publikationer kan beställas hos
SCB Publikationstjänsten 701 89 Örebro
Tel 019-17 68 00 Fax 019-17 64 44 e-post:[email protected] eller SCBs hemsida http://www.scb.se
Statistiken kan också bearbetas vidare och tas ut som tabeller på papper eller diskett och redovisas på olika nivåer - skola, rektorsområde, kommun och län. Denna statistik tas fram på beställning. Kontakta
SCB Skolstatistik 701 89 Örebro
Tel 019-17 60 00 Fax 019-17 70 82
8
Tabellförteckning
Barnomsorg Totalt – OrganisationTabell 1.1 A Institutioner och inskrivna barn 1999Tabell 1.1 B Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen 1999Tabell 1.1 C Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn i befolkningen 1999,
spridningsmått för kommunerTabell 1.1 D Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn i befolkningen 1999,
medelvärden för kommungrupperTabell 1.2 Institutioner, barn och driftsformer 1999
Barnomsorg Totalt – Resurser – PersonalTabell 1.3 Anställda uppdelat på kön samt omräknat till årsarbetare 1999
Förskola – OrganisationTabell 1.4 A Institutioner och inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.4 B Inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.4 C Inskrivna barn efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.4 D Inskrivna barn 1999, medelvärden för kommungrupper Tabell 1.5 Öppethållande på obekväma tider 1999
Modersmål
Tabell 1.6 A Barn i förskola med annat modersmål än svenska 1999Tabell 1.6 B Barn i förskola med modersmålsstöd/-undervisning 1999Tabell 1.6 C Andel barn (i förskola) som har modersmålsstöd/-undervisning,
av barn med annat modersmål än svenska 1999
Förskola – Resurser – PersonalTabell 1.7 A Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare,
(fördelade efter utbildning) 1994 – 1999Tabell 1.7 B Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, procentuell fördelning 1994 – 1999Tabell 1.7 C Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999,
spridningsmått för kommuner Tabell 1.7 D Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999,
Öppen förskola – Resurser – PersonalTabell 1.9 A Anställda i arbete med barn samt årsarbetare, fördelade efter utbildning 1999Tabell 1.9 B Andel årsarbetare fördelade efter utbildning 1999, procentuell fördelningTabell 1.9 C Årsarbetare i öppen förskola fördelade efter utbildning 1999, spridningsmått
för kommunerTabell 1.9 D Årsarbetare i öppen förskola fördelade efter utbildning 1999, medelvärden för
kommungrupper
9
Familjedaghem – OrganisationTabell 1.10 A Familjedaghem, antal inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.10 B Inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.10 C Inskrivna barn efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.10 D Inskrivna barn efter ålder 1999, medelvärden för kommungrupper Tabell 1.11 Familjedaghemmens storlek 1994 – 1999
Modersmål
Tabell 1.12 A Barn i familjedaghem med annat modersmål än svenska 1999Tabell 1.12 B Barn i familjedaghem med modersmålsstöd/-undervisning 1999Tabell 1.12 C Andel barn (i familjedaghem) som har modersmålsstöd/-undervisning,
av barn med annat modermål än svenska 1999
Familjedaghem – Resurser – PersonalTabell 1.13 A Anställda dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1994 – 1999Tabell 1.13 B Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning, procentuell fördelning 1994 – 1999Tabell 1.13 C Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999, spridningsmått för kommunerTabell 1.13 D Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999, medelvärden för kommungrupper
Fritidshem – OrganisationTabell 1.14 A Institutioner och inskrivna barn 1994 – 1999Tabell 1.14 B Andel barn inskrivna i fritidshem 1994 – 1999Tabell 1.14 C Inskrivna barn i fritidshem efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.14 D Inskrivna barn i fritidshem efter ålder 1999, medelvärden för kommungrupper
Fritidshem – Resurser – PersonalTabell 1.15 A Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare,
(fördelade efter utbildning) 1994 – 1999Tabell 1.15 B Andel anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare,
(fördelade efter utbildning) 1994 – 1999Tabell 1.15 C Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)
1999, spridningsmått för kommuner Tabell 1.15 D Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)
Förskoleklass – OrganisationTabell 2.1 A Antal elever i förskoleklass 1999/2000Tabell 2.1 B Andel elever i förskoleklass 1999/2000Tabell 2.1 C Elever i förskoleklass 1999, spridningsmått för kommuner Tabell 2.1 D Elever i förskoleklass 1999, medelvärden för kommungrupper
Modersmål
Tabell 2.2 Elever i förskoleklass med annat modersmål än svenska 1999/2000
10
Förskoleklass – Resurser – PersonalTabell 2.3 A Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,
(fördelade efter utbildning) 1999/2000Tabell 2.3 B Andel anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,
(fördelade efter utbildning) 1999/2000Tabell 2.3 C Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)
1999, spridningsmått för kommuner Tabell 2.3 D Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning)
1999, medelvärden för kommungrupper
Grundskolan – OrganisationTabell 3.1 A Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 3.1 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3.1 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 3.1 D Skolor och elever läsåret 1999/2000, fristående skolorTabell 3.1 E Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (fristående skolor)Tabell 3.1 F Grundskolor med förskoleklass och fritidshem läsåret 1999/2000. Skolor, elever
och inskrivna barn
Skolor
Tabell 3.2 A Skolstorlek läsåret 1999/2000, samtliga skolor Tabell 3.2 B Skolstorlek läsåret 1999/2000, kommunala skolorTabell 3.2 C Skolstorlek läsåret 1999/2000, fristående skolor
Elever
Tabell 3.3 Antal elever läsåren 1980/81–1999/2000 och beräknat antal elever 2000/01–2006/07
Årskurser
Tabell 3.4 Pojkar och flickor i årskurs 1 till 9 läsåret 1999/2000Tabell 3.5 A Ålder för elever i årskurs 1 läsåren 1993/94–1999/2000Tabell 3.5 B Ålder för elever i årskurs 1 läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner
(kommunala skolor)Tabell 3.5 C Ålder för elever i årskurs 1 läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper
(kommunala skolor)
Språkstudier
Tabell 3.6 Nybörjare i engelska läsåret 1999/2000Tabell 3.7 A B-språk som språkval i årskurs 6, 7, 8 och 9 läsåren 1996/97–1999/2000Tabell 3.7 B B-språk som språkval läsåret 1999/2000Tabell 3.7 C Alternativ till B-språk som språkval läsåret 1999/2000Tabell 3.7 D C-språk läsåret 1999/2000
Modersmål
Tabell 3.8 A Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåren1994/95–1999/2000
Tabell 3.8 B Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000Tabell 3.8 C Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3.8 D Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
11
Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.9 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 3.10 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 3.10 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3.10 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 3.11 A Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000Tabell 3.11 B Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner
(kommunala skolor)Tabell 3.11 C Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper
(kommunala skolor)
Tabell 3.13 Skolledare läsåren 1995/96–1999/2000
Grundskolan – ResultatTabell 3.14 A Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever från åk 9 läsåret 1998/99Tabell 3.14 B Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever som avslutat åk 9
läsåret 1998/99
Specialskolan – OrganisationTabell 4.1 Elever läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 4.2 Skolor och elever läsåret 1999/2000Tabell 4.3 Elever per skola och årskurs läsåret 1999/2000Tabell 4.4 Boendeform för elever läsåret 1999/2000
Specialskolan – Resurser – LärareTabell 4.5 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 4.6 Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000
Obligatoriska särskolan – OrganisationTabell 5.1 A Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 5.1 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.1 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupperTabell 5.2 A Elever per årskurs läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 5.2 B Undervisningsformer läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.3 A Elever, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk läsåret 1999/2000Tabell 5.3 B Elever, modersmålsundervisning läsåret 1999/2000Tabell 5.4 Undervisningsformer läsåren 1994/95–1999/2000
Obligatoriska särskolan – Resurser – LärareTabell 5.5 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1997/98–1999/2000Tabell 5.5 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 5.5 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
12
Gymnasiesärskolan – OrganisationTabell 5.11 A Skolor och elever läsåren 1996/97–1999/2000Tabell 5.11 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.11 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupperTabell 5.12 A Elever per årskurs läsåren 1997/98–1999/2000Tabell 5.12 B Undervisningsformer läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommunerTabell 5.13 Elever, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk läsåret 1999/2000Tabell 5.14 Undervisningsformer läsåren 1993/94–1999/2000
Gymnasiesärskolan – Resurser – LärareTabell 5.15 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1997/98–1999/2000Tabell 5.15 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 5.15 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.1 A Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 6.1 B Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 6.1 C Skolor och elever läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 6.2 Behöriga sökande och intagna till år 1 läsåret 1999/2000Tabell 6.3 A Elever på program, linjer och specialkurser läsåret 1999/2000Tabell 6.3 B Elever på program och grenar läsåret 1999/2000
Gymnasieskolan – Resurser – LärareTabell 6.4 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 6.5 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 6.5 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 6.5 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 6.6 A Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000Tabell 6.6 B Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 6.6 C Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper
Tabell 6.8 A Avbrott/studieuppehåll efter år 1 den 15 oktober 1998
Tabell 6.8 B Byte av studieväg efter år 1 den 15 oktober 1998
Tabell 6.8 C Studieuppehåll mellan den 15 oktober 1997 och den 15 oktober 1999
Fullföljnad
Tabell 6.9 A Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 13 oktober 1995Tabell 6.9 Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 14 oktober 1994 (korrigering)Tabell 6.9 B Fullföljd utbildning inom 4 år för nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995Tabell 6.9 C Fullföljd utbildning inom 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994
13
Övergång till högskolan
Tabell 6.10 A Övergång till högskolan efter avslutad gymnasieutbildningTabell 6.10 B Direktövergång till högskolan för elever som avgick från gymnasieskolan läsåren
1992/93–1997/98, spridningsmått för kommunerTabell 6.10 C Direktövergång till högskolan för elever som avgick från gymnasieskolan läsåren
1992/93–1997/98, medelvärden för kommungrupperTabell 6.11 Övergång till högskolan för elever avgångna läsåret 1995/96
Komvux – Resurser – LärareTabell 7.1 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 7.2 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 7.2 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 7.2 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 7.3 A Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000Tabell 7.3 B Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 7.3 C Tjänstgörande lärare läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Särvux – OrganisationTabell 8.1 Elever och grupper läsåren 1992/93–1999/2000Tabell 8.2 A Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000Tabell 8.2 B Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner Tabell 8.3 Elevernas ålder läsåret 1999/2000
Särvux – Resurser – LärareTabell 8.4 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 8.5 A Pedagogisk utbildning och heltidstjänster läsåren 1994/95–1999/2000Tabell 8.5 B Heltidstjänster läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner Tabell 8.5 C Heltidstjänster läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper
Statens skolor för vuxna – Resurser – LärareTabell 9.1 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1996/97–1999/2000Tabell 9.2 Pedagogisk utbildning och heltidstjänster läsåren 1996/97–1999/2000
Svenskundervisning för invandrare – Resurser – LärareTabell 10.1 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 10.2 A Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000Tabell 10.2 B Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommunerTabell 10.2 C Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper
Samtliga skolformer – OrganisationTabell 11.1 Skolor och elever läsåret 1999/2000
14
Samtliga skolformer – Resurser – LärareTabell 11.2 Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1992/93–1999/2000
Svensk utbildning i utlandet – OrganisationTabell 12.1 Länder, skolor och elever inom olika undervisningsformer läsåren 1995/96–1999/2000 Tabell 12.2 Skolor och elever i reguljär utbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.3 Elever i reguljär grundskoleutbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.4 Elever i reguljär gymnasieskolutbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.5 Skolor, huvudmän och elever i kompletterande svensk undervisning
och distansundervisning med handledning läsåret 1999/2000
Svensk utbildning i utlandet – Resurser – LärareTabell 12.6 Tjänstgöringsgrad och pedagogisk utbildning läsåret 1999/2000Tabell 12.7 Fastställd undervisningstid och typ av utbildning 1999/2000
Svensk utbildning i utlandet – Resultat – Betyg Tabell 12.8 Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 1998/99Tabell 12.9 Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet
samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 1998/99Tabell 12.10 Elever som fått slutbetyg från program läsåret 1998/99 för elever i reguljär
gymnasieskolutbildningTabell 12.11 Betyg i vissa ämnen läsåret 1998/99 för elever i reguljär gymnasieskolutbildning
15
16
Tabell 1.1 A: Institutioner och inskrivna barn 1999
Antal Antal förskolor, Inskrivna barnkommuner familjedagh,med verk- öppna försk, Totalt Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antalsamhet fritidshem, antal yngre 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år
Tabell 1.1 A: Institutioner och inskrivna barn 1999 (forts.)
Antal Antal förskolor Inskrivna barnkommuner familjedagh,med verk- öppna försk, Antal Antal Antal Antal Antal Antal Totaltsamhet fritidshem, 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år antal
Tabell 1.1 B: Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen 1999
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålder Verksamhetsår Totalt Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel AndelVerksamhet antal (%) yngre (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)Huvudman barn än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år1999Barnomsorg totalt 51,1 0,1 42,9 76,2 79,7 84,3 86,6 75,7 74,2 kommunal 45,9 0,0 37,3 66,0 68,7 73,0 75,6 70,4 69,3 enskild 5,2 0,0 5,6 10,1 11,1 11,3 11,0 5,3 4,8
Tabell 1.1 B: Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen 1999 (forts.)
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderVerksamhetsår Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel AndelVerksamhet (%) (%) (%) (%) (%) 12 år (%) (%) (%) (%)Huvudman 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldre 1-5 år 6-9 år 10-12 år 1-12 år1999Barnomsorg totalt 66,1 48,9 13,3 4,9 2,3 74,9 66,0 7,0 53,9 kommunal 61,9 45,5 12,3 4,4 1,9 65,0 61,5 6,4 48,4 enskild 4,3 3,4 1,0 0,4 0,4 9,9 4,5 0,6 5,5
Tabell 1.1 C: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn
i befolkningen 1999, spridningsmått för kommuner
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel
Spridningsmått (%) yngre (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)för kommuner än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år Max 8,8 69,9 100,0 101,7 105,3 126,7 113,4 108,8 90% 0,0 51,5 82,5 86,2 89,7 94,1 86,2 83,2 75% 0,0 47,0 78,6 81,0 85,8 89,2 79,4 76,3 50% 0,0 41,4 73,9 75,9 80,8 84,0 70,1 68,2 25% 0,0 36,4 68,3 70,9 76,0 78,9 63,5 59,7 10% 0,0 32,1 62,7 65,3 71,1 73,9 55,4 52,1 Min 0,0 21,4 40,8 44,1 50,8 40,6 2,0 31,4För förklaring av spridningsmått, se sida 2
Tabell 1.1 D: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn
i befolkningen 1999, medelvärden för kommungrupper
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel(%) yngre (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)
Kommungrupper än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 årSamtliga kommuner 0,1 42,9 76,2 79,7 84,3 86,6 75,7 74,2Storstäder 0,0 42,0 78,6 85,0 88,4 91,4 87,1 82,9Förortskommuner 0,0 43,1 78,1 82,9 88,0 87,2 76,1 79,5Större städer 0,1 45,1 78,9 81,7 86,6 89,8 79,4 78,3Medelstora städer 0,0 43,4 73,7 76,2 81,3 83,5 69,8 70,0Industrikommuner 0,1 40,6 72,3 73,7 79,2 81,7 68,9 65,2Landsbygdskommuner 0,2 39,5 70,6 72,7 76,1 81,0 69,6 64,0Glesbygdskommuner 0,1 43,3 74,0 75,8 81,0 86,6 63,5 59,9Större övriga kommuner 0,0 40,8 73,1 75,7 80,1 82,8 70,2 66,9Mindre övriga kommuner 0,4 40,6 68,4 73,3 78,1 80,6 71,0 65,0För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2
Barnomsorg totalt – Organisation
21BARNOMSORG
Tabell 1.1 C: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn
i befolkningen 1999, spridningsmått för kommuner (forts.)
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel
Spridningsmått (%) (%) (%) (%) (%) 12 år (%) (%) (%) (%)för kommuner 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldre 1-5 år 6-9 år 10-12 år 1-12 år Max 93,7 93,5 66,6 32,6 23,2 94,9 95,4 37,7 80,1 90% 76,1 59,1 25,6 10,2 4,3 80,0 74,5 12,6 58,8 75% 67,3 48,6 18,5 6,3 2,6 76,9 66,6 9,1 54,3 50% 57,2 39,2 12,3 3,4 1,3 72,3 57,9 5,9 48,3 25% 47,8 29,9 6,6 1,4 0,4 68,2 50,0 3,3 44,0 10% 42,0 22,7 3,9 0,6 0,0 63,8 45,0 1,9 41,1 Min 14,3 2,4 0,0 0,0 0,0 43,9 18,5 0,5 32,9
Tabell 1.1 D: Inskrivna barn i barnomsorg totalt i procent av samtliga barn
i befolkningen 1999, medelvärden för kommungrupper (forts.)
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålderAndel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel Andel(%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%)
Alla uppgifter om institutioner och inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Verksamhet Verksamhet i förskola, familjedaghem, fritidshem, öppnaförskolor och öppen fritidsverksamhet riktad till 10-12 åringar.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Antal förskolor, familjedaghem Antal skolor/rektorsområden som har barn i fritidshem, antal öppna förskolor, fritidshem och öppna förskolor och familjedaghem samt antalet avdelningar i avdelningar i öppen fritidsverksamhet öppen fritidsverksamhet.
* Inskrivna barn Barn som var inskrivna i förskola, familjedaghem eller fritidshem. – Totalt antal barn Samtliga barn i 0-12 års ålder. – Antal yngre än 1 år Barn födda 1999. – Antal 1 år Barn födda 1998 osv.
* Barmomsorg totalt All verksamhet i förskola, familjedaghem och fritidshem. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
* Förskoleverksamhet Verksamhet i förskola, familjedaghem (5 år och yngre) och öppen förskola.
* Skolbarnsomsorg Verksamhet i fritidshem, familjedaghem (6 år och äldre) och öppen fritidsverksamhet riktad till 10-12 åringar.
* Inskrivna barn i procent av Andel av antalet folkbokförda barn i respektive åldersgrupp den 15 samtliga barn i befolkningen i oktober 1999, som var inskrivna i olika verksamheter. repektive ålder – Totalt antal barn Andel av antalet folkbokförda barn födda 1987-1999, som var in-
skrivna i olika verksamheter den 15 oktober 1999.
– Antal yngre än 1 år Andel av antalet folkbokförda barn födda 1999, som var in-skrivna i olika verksamheter den 15 oktober 1999.
1) Här redovisas antal skolor/rektorsområden som har barn i fritidshem d.v.s inte antalet fritidshem.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
23BARNOMSORG
Barnomsorg totalt – OrganisationTabell 1.2: Institutioner, barn och driftsformer 1999
Alla uppgifter om institutioner, barn och driftsformer avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Verksamhet Verksamhet i förskola och fritidshem.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Driftsform, enskild utförare Uppgift om driftsform (tex föräldrakooperativ) för den som utför verksamheten.
* Antal institutioner Med institution avses en eller flera byggnader som hargemensam adress.
* Barn inskrivna i Antal barn inskrivna i förskola eller fritidshem.
1) Här redovisas antal skolor/ rektorsområden som har barn i fritidshem d.v.s inte antalet fritidshem.2) Bland institutionerna kan enstaka institutioner med enbart förskoleklass förekomma vilket innebär att totalsumman kan vara något överskattad.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.publicering:
Barnomsorg totalt - Resurser - PersonalTabell 1.3: Anställda uppdelat på kön samt omräknat till årsarbetare 1999
Antal anställda arbetsledare1Anställda som arbetar med barn ÅrsarbetareVerksamhetsår Totalt Antal Antal Totalt Antal Antal TotaltVerksamhet antal kvinnor män antal kvinnor män antalHuvudmanBarnomsorg totalt 2) 8 348 6 778 1 570 107 641 . . . kommunal 6 098 4 688 1 410 96 716 . . . enskild 2 250 2 090 160 10 925 . . .
Alla uppgifter om anställda och årsarbetare avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Verksamhet Verksamhet i förskola, familjedaghem och fritidshem.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Antal anställda arbetsledare Antal anställda personer som har ledningsansvar förverksamheten.
* Anställda som arbetar med barn Antal anställda personer (exkl. arbetsledare) som arbetarmed barn.
* Årsarbetare Totalt antal Antal anställda omräknat till heltidstjänster.
* Barnomsorg totalt All verksamhet i förskola, familjedaghem och fritidshem. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
1) Här ingår också arbetsledare för förskoleklassverksamhet.2) Personal i öppen fritidsverksamhet ingår inte (inga uppgifter finns om denna personal).3) Här ingår anställda som arbetar i två eller tre av verksamhetsformerna förskola, fritidshem och för- skoleklass.4) I verksamhet med ledning gemensam med grundskola/ särskola/ specialskola resp. sameskola.5) I verksamhet med ledning skild från grundskola/ särskola/ specialskola resp. sameskola.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.
26
Tabell 1.4 A: Institutioner och inskrivna barn 1994 – 1999
Förskolor Inskrivna barnTotalt
Verksamhet antal Yngre 7 år ellerVerksamhetsår Totalt än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år äldreHuvudman antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal
Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålder
Verksamhet Yngre 7 år ellerVerksamhetsår 1-5 år än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år äldreHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)
Alla uppgifter om institutioner och inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Verksamhet Verksamhet i förskola.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Förskolor Totalt antal Antal institutioner med verksamhet i förskola.
* Inskrivna barn Barn inskrivna i förskola. – Totalt antal barn Samtliga barn oavsett ålder. – Antal yngre än 1 år Barn födda 1999. – Antal 1 år Barn födda 1998 osv.
Totalt All verksamhet i förskola. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
* Inskrivna barn i procent av samt- Andel av antalet folkbokförda barn i respektive åldersgrupp liga barn i befolkningen i respek- den 15 oktober 1999 som var inskrivna i förskolan. tive ålder – 1-5 år andel (%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1994-1998, som var in-
skrivna i förskola den 15 oktober 1999. – Yngre än 1 år Andel(%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1999, som var in-
skrivna i förskola den 15 oktober 1999.
1) Fr o m 1998 ändrades beteckningen från daghem till förskola.2) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.3) Vissa uppgifter har korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr 167.4) Från och med 1999 samlas antalsuppgifter in för inskrivna barn efter kön. 5) Åtta kommuner har inte, helt eller delvis, kunnat fördela 14.121(4,4 %) inskrivna barn efter kön. En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas att könsfördelningen i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om kön.
Se även Bilaga 1 Uppgifternas tillförlitlighet.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
29 FÖRSKOLA
Tabell 1.4 C: Inskrivna barn efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner
Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålder
YngreSpridningsmått 1-5 år än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 årför kommuner Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)
Alla uppgifter om inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.
* Inskrivna barn i procent av samt- Andel av antalet folkbokförda barn i respektive åldersgrupp den liga barn i befolkningen i repek- 15 oktober 1999 som var inskrivna i förskolan. tive ålder – 1-5 år andel (%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1994 -1998, som var in-
skrivna i förskola den 15 oktober 1999. – Yngre än 1 år Andel (%) Andel av antalet folkbokförda barn födda 1999, som var in-
skrivna i förskola den 15 oktober 1999.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverketsrapport nr 167.
Förskola – Organisation
30
Tabell 1.5: Öppethållande på obekväma tider 1999
Förskolor med öppethållande påVerksamhet obekväma1) tider (nattis)Verksamhetsår Antal kommuner AntalHuvudman där verksamhet finns platser
Alla uppgifter om antal kommuner liksom om antal platser avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i förskola.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Antal kommuner Antal kommuner som har förskolor med obekväma öppet- där verksamhet finns hållandetider.
* Antal platser Antal platser i förskolor med obekväma öppethållandetider.
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
1) Obekväma tider avser öppethållande mellan 19.00 och 6.30.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Uppgifterna har inte publicerats tidigare.
Förskola – Organisation
31 FÖRSKOLA
32
Tabell 1.6 A: Barn i förskola med annat modersmål än svenska 1999
Barn, inskrivna i förskola med annat modersmål än svenska
1 år eller yngre 2 år 3 år 4 år Verksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFörskola
Tabell 1.6 B: Barn i förskola med modersmålsstöd/-undervisning 1999
Barn, med modermålsstöd/-undervisning, inskrivna i förskola
1 år eller yngre 2 år 3 år 4 årVerksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFörskola
Tabell 1.6 B: Barn i förskola med modersmålsstöd/- undervisning 1999 (forts.)
Barn, med modermålsstöd/-undervisning, inskrivna i förskola
5 år 6 år eller äldre TotaltAndel (%) Andel (%) Andel (%)av in- av in- av inskrivna
Antal skrivna Antal skrivna Antal i verks. totalt
1 854 2,2 50 1,2 5 049 1,6
1 739 2,4 39 1,3 4 671 1,7115 1,0 11 1,0 378 0,8
34
Tabell 1.6 C: Andel barn (i förskola) som har modersmålsstöd/-undervisning,
av barn med annat modersmål än svenska 1999
Barn, med annat modersmål än svenska, som harmodersmålsstöd/-undervisning
Verksamhet 1 år el. 6 år ellerVerksamhetsår yngre 2 år 3 år 4 år 5 år äldre TotaltHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Förskola
Förklaringar och definitionerAlla uppgifter om inskrivna barn med modersmålsstöd/-undervisning avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i förskola.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Barn, inskrivna i förskola Barn, inskrivna i förskola med annat modersmål (annat med annnat modersmål dagligt umgängesspråk i familjen) än svenska. än svenska – 1 år eller yngre Antal Antal barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i förskola med
annat modersmål än svenska. – 1 år eller yngre Andel Andel barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i förskola med av inskrivna annat modersmål än svenska av det totala antalet inskrivna barn födda 1998.
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
* Barn med modersmålsstöd/ Barn, inskrivna i förskola som får stöd/undervisning -undervisning, inskrivna i av modersmålstränare/-lärare(fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola förskola respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Antal Antal barn inskrivna i förskola, födda 1998 eller senare,
som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare. – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i förskola, födda 1998 eller senare,
som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.
* Barn med annat modersmål Barn, inskrivna i förskola med annat modersmål än svenska än svenska, som har moders- som får stöd/undervisning av modersmålstränare/-lärare(fr o m 1999 särredovisas målsstöd/-undervisning uppgifterna på förskola respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i förskola med annat modersmål än svenska, födda
1998 eller senare, som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Uppgifterna har inte särredovisats för förskola tidigare.publicering:
Förskola – Organisation – Modersmål
35 FÖRSKOLA
Förskola – Resurser – Personal
Tabell 1.7 A: Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning) 1994 – 1999
Antal årsarbetare med Antal barn per års-Förskollä- Fritids- Fritids- Annan Ingen arbetare
Verksamhet rarut- pedagog- Lärarut- Barnsköt.- ledar- barna- barnavårds- Antal års- Med pedag.Verksamhetsår bildning utbildning bildning utbildning utbildning vårdsutb. utbildning arbetare, högskole-Huvudman Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal totalt Totalt utbildning
Förskola – Resurser – PersonalTabell 1.7 C: Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999, spridningsmått för kommuner
Andel årsarbetare med Antal barn perFörskol- Fritids- Fritids- Annan Ingen årsarbetarelärar- pedagog- Lärar- Barnsköt.- ledar- barna- barnavårds- Med ped.
Tabell 1.7 D: Anställda i arbete med barn omräknat till årsarbetare, efter utbildning 1999, medelvärden för kommungrupper
Andel årsarbetare med Antal barn perFörskol- Fritids- Fritids- Annan Ingen årsarbetarelärar- pedagog- Lärar- Barnsköt.- ledar- barna- barnavårds- Med ped.utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning vårdsutb. utbildning högskole-
Alla uppgifter om anställda och årsarbetare avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i förskola.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Antal årsarbetare Antal anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Antal Antalet årsarbetare med förskollärarutbildning.
* Antal barn per – årsarbetare Totalt Antalet inskrivna barn per årsarbetare (oavsett utbildning). – årsarbetare med pedagog. Antalet inskrivna barn per årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning högskoleutbildning dvs förskollärar-/fritidspedagog-och lärsrutbildning
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
* Årsarbetare Anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Andelen årsarbetare med förskollärarutbildning av samtliga årsarbetare. Andel (%)
1) Fr o m 1998 ändrades beteckningen från daghem till förskola.2) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.3) Vissa kommuner har inte fördelat den integrerade verksamheten på olika verksamhetsformer, se avsnittetom innehåll och kvalitet.4) Vissa uppgifter har korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr 167.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167
Verksamhet Högst 15 timmar 16-20 timmar 21- timmar ÖppnaVerksamhetsår Antal Andel Andel eller flera Andel förskolorHuvudman (%) Antal (%) Antal (%) Totalt antal
För definition av verksamhetsår, huvudman, totalt (kommunal resp. enskild) se tabell 1.7Alla uppgifter om verksamheten öppna förskolor avser den 15 oktober 1999.
* Antal öppna förskolor med Institutionernas normala öppethållande per vecka. öppethållande per vecka - Högst 15 tim Antal Antal öppna förskolor med högst 15 timmars öppethållande per vecka. - Högst 15 tim Andel (%) Andel öppna förskolor med högst 15 timmars öppethållande per vecka av det
totala antalet öppna förskolor.
1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Åren 1994-1998 omfattade klassindelningen för öppethållande även "9 timmar", "10-14 timmar och "15 timmar". Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167
41
Öppen förskola – Resurser – PersonalTabell 1.9 A: Anställda i arbete med barn samt årsarbetare, fördelade efter utbildning 1999
Antal anställda Antal årsarbetare medFritids- Annan utb. Ingen
Verksamhet Förskollä- pedagog- Barnsköt.- för arbete barnavårds- Antal års-Verksamhetsår därav rarutbildn utbildning utbildning med barn utbildning arbetare,Huvudman Totalt män Antal Antal Antal Antal Antal totalt
Verksamhet Förskollä- pedagog- Barnsköt.- för arbete barnavårds- Antal års-Verksamhetsår rarutbildn utbildning utbildning med barn utbildning arbetare,Huvudman Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) totalt
Alla uppgifter om antal anställda liksom antal årsarbetare avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i öppen förskola.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Antal anställda Antal anställda i öppen förskola – Totalt – totala antalet. – därav män – totala antalet män.
* Antal årsarbetare Antal anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Antal Antalet årsarbetare med förskollärarutbildning.
* Andel årsarbetare Anställda omräknat till heltidstjänster. – Förskollärarutbildning Andelen årsarbetare med förskollärarutbildning av samtliga Andel (%) årsarbetare.
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Uppgifterna har inte publicerats tidigare.
ÖPPEN
FÖRSKOLA
44
Tabell 1.10 A: Familjedaghem, antal inskrivna barn 1994 – 1999
Familje- Inskrivna barndaghem
Verksamhet YngreVerksamhetsår Totalt än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 årHuvudman Totalt antal antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal
Familjedaghem – OrganisationTabell 1.10 B: Inskrivna barn 1994 – 1999
Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålder
Verksamhet YngreVerksamhetsår 0-12 år- än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 årHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)
Alla uppgifter om familjedaghem och inskrivna barn avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i familjedaghem.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Inskrivna barn – Totalt antal Antalet folkbokförda barn födda 1987 och senare som den 15
oktober 1999 var inskrivna i familjedaghem (fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola respektive familjedaghem).
– Yngre än 1 år Antal Antalet folkbokförda barn födda 1999 som den 15 oktober1999 var inskrivna i familjedaghem.
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
* Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningen – 0-12 år Andel (%) Andelen av samtliga folkbokförda barn födda 1987 och senare
som den 15 oktober 1999 var inskrivna i familjedaghem (fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola respektive familjedaghem).
– Yngre än 1 år Andel (%) Andelen av barn födda 1999 som den 15 oktober 1999 var inskrivnai familjedaghem.
1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Från och med 1999 insamlas antalsuppgifter för inskrivna barn efter kön. 3) Nio kommuner har inte, helt eller delvis, kunnat fördela 2.210 (3,18%) inskrivna barn efter kön. En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas attkönsfördelningen i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om kön.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.
49
FAMILJLEDAGHEM
50
Tabell 1.10 C: Inskrivna barn efter ålder 1999,
spridningsmått för kommuner
Inskrivna barn, i procent av samtliga barn i befolkningen i respektive ålder
Spridnings- Yngremått för 0-12 år- än 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 årkommuner Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)
Alla uppgifter om familjedaghem avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i familjedaghem.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Familjedaghem med barn födda 1987-1999 (0-12 år), inklusive egna barn med – 1-4 barn Antalet familjedaghem med 1-4 barn i 0-12 års ålder
(dagbarnvårdarens egna barn medräknade).
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Åren 1994 - 1998 omfattade klassindelnigen för familjedaghemmens storlek även "5 barn" , "6 barn", "7 barn" och "8 eller fler barn".
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
54
Familjedaghem – Organisation – ModersmålTabell 1.12 A: Barn i familjedaghem med annat modersmål än svenska 1999
Barn, inskrivna i familjedaghem, med annat modersmål än svenska1 år eller yngre 2 år 3 år 4 år
Verksamhet Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFamilje-daghem
Tabell 1.12 B: Barn i familjedaghem med modersmålsstöd/-undervisning 1999
Barn, med modermålsstöd/-undervisning, inskrivna i familjedaghem1 år eller yngre 2 år 3 år 4 år
Verksamhet Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Verksamhetsår av in- av in- av in- av in-Huvudman Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivna Antal skrivnaFamilje-daghem
Tabell 1.12 C: Andel barn (i familjedaghem) som har modersmålsstöd/-
undervisning, av barn med annat modersmål än svenska 1999
Barn, med annat modersmål än svenska, som harmodersmålsstöd/-undervisning
Verksamhet 1 år eller 6 år ellerVerksamhetsår yngre 2 år 3 år 4 år 5 år äldre TotaltHuvudman Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Familje-daghem
Förklaringar och definitionerAlla uppgifter om inskrivna barn med modersmålsstöd/-undervisning avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i familjedaghem.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Barn, inskrivna i familje- Barn, inskrivna i familjedaghem med annat modersmål (annat daghem med annnat moders- dagligt umgängesspråk i familjen) än svenska. mål än svenska – 1 år eller yngre Antal Antal barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i familjedaghem med
annat modersmål än svenska. – 1 år eller yngre Andel Andel barn, födda 1998 eller senare, inskrivna i familjedaghem med av inskrivna annat modersmål än svenska av det totala antalet inskrivna barn födda 1998.
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
* Barn med modersmålsstöd/ Barn, inskrivna i familjedaghem som får stöd/undervisning -undervisning, inskrivna i av modersmålstränare/-lärare (fr o m 1999 särredovisas uppgifterna på förskola familjedaghem respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Antal Antal barn inskrivna i familjedaghem, födda 1998 eller senare,
som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare. – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i familjedaghem, födda 1998 eller senare,
som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.
* Barn med annat modersmål Barn, inskrivna i familjedaghem med annat modersmål än svenska än svenska, som har moders- som får stöd/undervisning av modersmålstränare/-lärare (fr o m 1999 särredovisas målsstöd/-undervisning uppgifterna på förskola respektive familjedaghem). – 1 år eller yngre Andel (%) Andel av barn inskrivna i familjedaghem med annat modersmål än svenska,
födda 1998 eller senare, som får stöd/-undervisning av modersmålstränare/-lärare.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Uppgifterna har inte särredovisats för familjedaghem tidigare.publicering:
Antal dagbarnvårdare därav medPedagogisk Barnskötar- Dagbarn- Annan Ingen
Verksamhet högskole- utbildning vårdarkurs barnavårds- barnavårds- Antal barnVerksamhetsår utbildning (90-100) tim utbildning utbildning per dagbarn-Huvudman Totalt antal Antal Antal Antal Antal Antal vårdare, totalt Familjedaghem 1) 2)
Alla uppgifter om anställda dagbarnvårdare avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i familjedaghem.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Antal dagbarnvårdare – Totalt antal Totala antalet anställda dagbarnvårdare. – därav med Pedagogisk högskole- Andelen av samtliga anställda dagbarnvårdare som har utbildning Antal förskollärar-/fritidspedagog-/lärarutbildning.
* Dagbarnvårdare – Totalt antal Totala antalet anställda dagbarnvårdare. – därav med Pedagogisk Andelen av samtliga anställda dagbarnvårdare som har högskoleutbildning Andel (%) förskollärar-/fritidspedagog-/lärarutbildning.
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997, därefter den 15 oktober.2) Antalsuppgifter avseende dagbarnvårdare med dagbarnvårdarkurs (90 - 100) tim samlades inte in för 1999.3) Två kommuner har inte kunnat fördela 88(0, 7 %) dagbarnvårdare efter utbildning.En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas att fördelningen av utbildning i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om utbildning. Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167
59
FAMILJLEDAGHEM
Tabell 1.13 C: Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999,
spridningsmått för kommuner
Dagbarnvårdaredärav medFörskollärar-/ Barnskötar- Annan Ingen fritidspedagog- utbildning barnavårds- barnavårds- Antal barn
Spridningsmått /lärarutbildning utbildning utbildning per dagbarn-för kommuner Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) vårdare, totalt
Tabell 1.13 D: Dagbarnvårdare fördelade efter utbildning 1999,
medelvärden för kommungrupper
Dagbarnvårdaredärav medFörskollärar-/ Barnskötar- Annan Ingen fritidspedagog- utbildning barnavårds- barnavårds- Antal barn/lärarutbildning utbildning utbildning per dagbarn-
Tabell 1.14 B: Andel barn inskrivna i fritidshem 1994 – 1999
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen vid respektive ålder
Verksamhet 12 årVerksamhetsår Totalt 5 år 6 år 6 - 9 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldreHuvudman Andel (%) Andel (%) Andel (%)Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Fritidshem 1)
Alla uppgifter om institutioner och inskrivna barn i fritidshem avser den 15 oktober 1999.
* Institution En eller flera byggnader som har gemensam adress.
* Verksamhet Verksamhet i fritidshem.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Fritidshem Totalt antal Samtliga institutioner med fritidhemsverksamhet.
* Inskrivna barn – Totalt antal Samtliga barn inskrivna i fritidshem. – 5 år antal Barn födda 1994 inskrivna i fritidshem.
* Inskrivna barn – Totalt andel (%) Andelen barn inskrivna i fritidshem av samtliga barn. – 5 år andel (%) Andelen barn födda 1994 inskrivna i fritidshem av samtliga barn födda 1994.
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997 därefter den 15 oktober.2) För år 1994 och 1995 saknas uppgifter för barn under 6 års ålder.3) Vissa uppgifter har korrigerats efter publiceringen av Skolverkets rapport nr 167.4) Två kommuner har inte, helt eller delvis, kunnat fördela 91 (0,02 %) inskrivna barn efter kön.
5) En kommun har inte kunnat fördela inskrivna barn efter kön (66 barn). 6) En kommun har inte kunnat fördela inskrivna barn efter kön (25 barn). En korrigering för bortfallet har skett genom en enkel uppräkning. Vid uppräkningen antas attkönsfördelningen i bortfallsgruppen är densamma som i den grupp för vilken man har uppgift om kön.
Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.
63
FRITIDSHEM
Tabell 1.14 C: Inskrivna barn i fritidshem efter ålder 1999, spridningsmått för kommuner
Inskrivna barn i procent av samtliga barn i befolkningen vid respektive ålder
12 årSpridningsmått 6-12- år 6 år 6 - 9 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år el. äldreför kommuner Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)
Förklaringar och definitioner, se tabell 1.14 A och B
Fritidshem – Organisation
64
Fritidshem – Resurser – PersonalTabell 1.15 A: Anställda i arbete med barn, omräknat till årsarbetare, (fördelade efter utbildning) 1994 – 1999
Antal års- Antal barn per Antal årsarbetare medarbetare, Årsarbe- Årsarbet. Förskollä- Fritids- Lärarut- Barnsköt.- Fritidsled.- Annan Ingen
Verksamhet totalt tare, med hög- rarutbildn pedagog- bildning utbildning utbildning barna- barnav.Verksamhetsår totalt skoleut- utbildning vårdsutb. utbildningHuvudman bildningFritidshem 1)
Alla uppgifter om anställda och årsarbetare i fritidshem avser den 15 oktober 1999.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
* Antal årsarbetare, totalt Antal anställda omräknat till heltidstjänster.
* Antal barn per – årsarbetare, totalt Antalet inskrivna barn per årsarbetare (oavsett utbildning). – årsarbetare med högskole- Antalet inskrivna barn per årsarbetare med pedagogisk högskole- utbildning utbildning (här ingår personer som tidigare förklarats behöriga
till statligt reglerade tjänster och personer som haft för-ordnande som behöriga).
1) Mätdag var den 31 december fram t o m 1997 därefter den 15 oktober.2) Bortfallet för år 1998 uppskattas till ca 500 årsarbetare.3) För år 1998 saknar ca 300 årsarbetare uppgift om utbildning.4) Uppgifter om barnskötar- och barnavårdsutbildning har tidigare hämtats från huvudmannens uppgifts- lämnare. Fr.o.m. 1999 hämtas uppgifterna nästan uteslutande från högskoleregistret. Barnskötar- och barnavårdsutbildningar är till stor del gymnasiala och saknas i detta register, och uppgiften kan därför inte publiceras.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.
68
Tabell 1.16: Öppen fritidsverksamhet, öppethållande per vecka 1999
Öppen fritidsverksamhet, avdeln. med öppethållande/vecka AvdelningarVerksamhet högst 15 tim. 16-20 tim. 21- timmar Totalt därav Verksamhetsår antal i samma org. övrigaHuvudman Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) som skolan avdelningar
Förklaringar och definitionerAlla uppgifter om öppen fritidsverksamhet avser den 15 oktober 1999.
* Verksamhet Verksamhet i öppen fritidsverksamhet riktad till 10 - 12 åringari skolbarnsomsorg utan inskrivningsförfarande.
* Verksamhetsår År som uppgifterna om verksamheten avser.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi.
* Öppen fritidsverksamhet, Institutionernas normala öppethållande per vecka. avdelningar med öppet- hållande/vecka - Högst 15 tim Antal Antal avdelningar med högst 15 timmars öppet-
hållande per vecka. - Högst 15 tim Andel (%) Andel avdelningar med högst 15 timmars öppet-
hållande per vecka av det totala antalet avdelningar.
* Avdelningar - Totalt antal Antal avdelningar totalt, oavsett organisation.
- I samma organisation som skolan Avdelningar som har samma ledning (rektor) som en grund- eller särskola.
- Övriga avdelningar Avdelningar som inte har samma ledning (rektor) som en grund- eller särskola
* Totalt Både kommunal och enskild verksamhet. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,
men som drivs av annan huvudman än kommunen.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Uppgifterna har inte publicerats tidigare.
Öppen fritidsverksamhet – Organisation
69
ÖPPEN
FRITIDSVERKSAMHET
70
Tabell 2.1 A: Antal elever i förskoleklass 1999/2000
Kommuner Skolor Elever i förskoleklassVerksamhetsformer med förskole- med förskole-Läsår klass klass Totalt Antal Antal AntalHuvudman Antal Antal antal2) 5 år 6 år 7 år
Tabell 2.1 D: Elever i förskoleklass läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper
Inskrivna elever i förskoleklass av totaltantal i befolkningen5-åringar 6-åringar 7-åringar
Kommungrupper Andel (%) Andel (%) Andel (%)
Samtliga kommuner 1,4 93,1 0,9 Storstäder 2,6 92,0 1,2 Förortskommuner 2,1 91,1 0,6 Större städer 1,1 93,4 1,1 Medelstora städer 0,6 92,5 0,9 Industrikommuner 0,6 97,8 0,7 Landsbygdskommuner 1,0 95,4 0,7 Glesbygdskommuner 1,6 96,6 0,8 Större övriga kommuner 0,4 91,0 0,9 Mindre öviga kommuner 1,4 95,1 1,2
För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.
Förskoleklass – Organisation
72
Förklaringar och definitioner
Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag.
* Kommuner med förskoleklass Antal kommuner där förskoleklassverksamhet bedrivs.
* Skolor med förskoleklass Antal skolor (eller flera skolhus som ligger nära varandra)där verksamhet i förskoleklass bedrivs.Raden: Enskild förskoleklass omfattar även sameskolan och specialskolan.
*Elever i förskoleklass-Totalt Totalt antal elever. - 5 år Elever födda 1994 eller senare.- 6 år Elever födda 1993.- 7 år Elever födda 1992 eller tidigare.
* Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och självanordnar och utför.
*Fristående Verksamhet med annan huvudman än kommunen.
* Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för,men som drivs av annan huvudman än kommunen.Här ingår elever i sameskolan och specialskolan som går i förskoleklass.
* Andel elever i förskoleklass av Andel av folkbokförda elever i respektive åldersklass den totalt antal i befolkningen 15 oktober 1999, som fanns i förskoleklass.
1) Uppgift om kön saknas för totalt 783 barn. Uppgiften är bortfallskorrigerad.2) Summan har korrigerats efter publicering av Skolverksrapport nr 183, Jämförelsetal för huvudmän. Se även bilaga 1.
Ytterligare information finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
73
FÖRSKOLEKLASS
Förskoleklass – Organisation – Modersmål
Tabell 2.2: Elever i förskoleklass med annat modersmål än svenska 1999/2000
Verksamhet Antal elever i förskoleklassLäsår med annat modersmål än som får stöd i annat modersmål som får stöd i svenska somHuvudman svenska än svenska andraspråk1)
Modersmål Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor
Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag.
* Antal elever i förskoleklass med Antal elever med annat modersmål (annat dagligt umgängesspråk)- annat modersmål än svenska än svenska.
- som får stöd i annat modersmål Antal elever med annat modersmål än svenska som får stöd/ än svenska undervisning i sitt modersmål av modersmålstränare/-lärare.
- som får stöd i svenska som andra Antal elever som får stöd/undervisning i svenska som andra språk. språk
1) Uppgift om elever med annat modersmål än svenska, som får stöd i svenska som andraspråk, samlas ej in för enskild förskoleklass. I same- och specialskolan var antalet elever 0.
Ytterligare information finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Motsvarande uppgifter om förskoleklassverksamheten har intepublicerats tidigare.
74
Förskoleklass – Resurser – PersonalTabell 2.3 A: Anställda i arbete med elever, omräknat till årsarbetare,
(fördelade efter utbildning) 1999/2000
Antal års- Antal elever per Antal årsarbetare med
arbetare, Årsarbe- Årsarbet. Hög- därav
Verksamhet totalt tare, med hög- skoleut- Förskol- Fritids- Lärarut- Fritids-Läsår totalt skoleut- bildning lärarut- pedagog bildning ledar-
Alla uppgifter om anställda och årsarbetare avser den 15 oktober 1999.
* Huvudman Anger om verksamheten bedrivs i kommunal eller enskild regi. – Kommunal Verksamhet som kommunen både ansvarar för och själv
anordnar och utför. – Fristående Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för
men som drivs av fristående skola. – Enskild Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för
men som drivs av t.ex. föräldrakooperativ, personalkooperativ, bolag, sameskola eller specialskola.
* Antal elever per – Årsarbetare, totalt Antalet inskrivna elever per årsarbetare (oavsett utbildning). – Årsarbetare med Antalet inskrivna elever per årsarbetare med pedagogisk högskole- högskoleutbildning utbildning.
* Antal årsarbetare Antal anställda omräknat till heltidstjänster.
1) I summa årsarbetare med högskoleutbildning ingår också personer som tidigare förklarats behöriga till
statligt reglerade tjänster och personer som haft förordnande som behöriga. Dessa särredovisas inte i tabellen.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Vissa uppgifter om barnomsorg för 1998 finns i Skolverkets rapport nr 167.
77
FÖRSKOLEKLASS
78
Tabell 3.1 A: Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000
Antal Antal Antal Antal Antal elever per Elever bosatta i Elever i underv. Antal asyl-Läsår skolkom- rektors- skolor elever Kommun Skola annan kommun på annat sätt - sökande Huvudman muner områden Antal Andel (%) enligt skollagen elever
Tabell 3.1 B: Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)
Antal Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i underv. Antal asyl-
Spridningsmått rektors- skolor elever elever annan kommun på annat sätt - sökande för kommuner områden per skola Antal Andel(%) enligt skollagen elever
Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag respektive läsår.
* Huvudman Huvudman för grundskola kan vara kommun eller friståendehuvudman. Sameskolan har staten som huvudman.
* Skolkommun Kommun där grundskoleundervisning bedrivs.
* Rektorsområde Rektors ansvarsområde vare sig det omfattade en ellerflera skolor.
* Skola Ett skolhus eller flera skolhus som ligger nära varandraoch där grundskoleutbildning bedrivs.
* Antal elever per Totalt antal elever dividerat med totalt antal – kommun – kommuner– skola – skolor
* Antal elever bosatta i annan kommun Antal av alla elever i kommunens grundskola som är folkbokförda i annan kommun.
* Andel elever (%) bosatta i annan Andel av alla elever i kommunens grundskola som är kommun folkbokförda i annan kommun.
* Elever i undervisning på annat sätt Antal elever som med stöd av skollagen medgivits fullgöra - enligt skollagen skolplikten på annat sätt - enligt skollagen t ex undervisning i
hemmet, på sjukhus etc
* Antal asylsökande elever Antal asylsökande barn i grundskoleåldern som kommunenanordnar undervisning för enl. förordningen i SKOLFS 1993:21.Eleverna är inte medräknade i antalet elever i huvudmannensskolor eller i antalet berättigade till modersmålsundervisning.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
80
Tabell 3.1 D: Skolor och elever läsåret 1999/2000, fristående skolor
Skolkommuner Skolor Elever Elever perInriktning skolaLänsfördelning Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal
Skolstorlek Antal skolor med olika årskurskombinationer Samtliga skolor Samtliga elever(Antal elever) 1-3 4-6 7-9 1-6 1-3, 7-9 4-9 1-9 Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Antal kommunala skolor med olika årskurskombinationer Samtliga Samtliga elever iSkolstorlek kommunala skolor kommunala skolor(Antal elever) 1-3 4-6 7-9 1-6 1-3, 7-9 4-9 1-9 Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Antal fristående skolor med olika årskurskombinationer Samtliga Samtliga eleverSkolstorlek fristående skolor i fristående skolor(Antal elever) 1-3 4-6 7-9 1-6 1-3, 7-9 4-9 1-9 Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Uppgifter om elever avser den 15 september eller närliggande vardag t.o.m. läsåret 1991/92och fr.o.m. läsåret 1992/93 avser uppgifterna den 15 oktober eller närliggande vardag.
Framskrivningsunderlaget utgörs av samtliga 0-6 åringar 1999-12-31 enligt SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och antagandet är att dessa börjar skolan vid sju års ålder. Ingen hänsynhar tagits till de elever som kan förväntas börja sär- och specialskolan. Hänsyn har heller inte tagits
till det tillskott av elever som invandringen kan ge.
1) Antalet elever är underskattat med totalt ca 330 p.g.a. att uppgifter saknades för vissa fristående skolor. Itabell 3.1 redovisas däremot bortfallskorrigerade resultat. Orsaken till detta redovisades i kvalitetsdeklarationeni Skolverkets rapport nr 103.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
88
Grundskolan – Organisation – ÅrskurserTabell 3.4: Pojkar och flickor i årskurs 1 till 9 läsåret 1999/2000
Tabell 3.5 C: Ålder för elever i årskurs 1 läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Antal elever Andel (%) elever Andel (%) eleverKommungrupper 6 år eller yngre 7 år eller äldre
Samtliga kommuner 408 3,6 96,4 Storstäder 5 000 2,4 97,6 Förortskommuner 534 4,0 96,0 Större städer 1 198 4,1 95,9 Medelstora städer 442 4,5 95,5 Industrikommuner 205 1,0 99,0 Landsbygdskommuner 179 2,7 97,3 Glesbygdskommuner 98 1,2 98,8 Större övriga kommuner 305 6,7 93,3 Mindre övr. kommuner 156 2,6 97,4
För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.
Förklaringar och definitioner
Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag.
* 6 år eller yngre Elever i årskurs 1 som var 6 år eller yngre vid kalenderårets slut efter respektive mätdatum.
* 7 år eller äldre Elever i årskurs 1 som var 7 år eller äldre vidkalenderårets slut efter respektive mätdatum.
1) Antalet elever är underskattat med totalt ca 330 p.g.a. att uppgifter saknades för vissa fristående skolor. I tabell 3.1 redovisas däremot bortfallskorrigerade resultat. Orsaken till detta redovisades i kvalitetsdeklarationen i Skolverkets rapport nr 103.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
91
GRUNDSKOLA
Grundskolan – Organisation – SpråkstudierTabell 3.6: Nybörjare i engelska läsåret 1999/2000
Totalt antal Skolor med Elever som är nybörjareelever i nybörjare i engelska i engelskaårskursen i respektive årskurs i respektive årskurs
* Skolor med nybörjare i engelska– Antal Antal skolor med elever som är nybörjare i engelska.– Andel (%) Andel skolor med nybörjare i engelska, av samtliga skolor där
årskursen finns.
* Elever som är nybörjare i engelska– Antal Antal elever, i respektive årskurs, som är nybörjare i engelska.– Andel (%) Andel elever som är nybörjare i engelska, av samtliga
elever i årskursen.1) I siffrorna för totalt ingår även sameskolan.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
92
Grundskolan – Organisation – SpråkstudierTabell 3.7 A: B-språk som språkval i årskurs 6, 7, 8 och 9 läsåren 1996/97–1999/2000
Andel (%) med franska 16,1 23,3 18,5 29,8 15,9 28,1 12,9 25,7 Andel (%) med tyska 32,2 27,8 42,8 38,3 39,5 38,2 37,3 37,9 Andel (%) med spanska 12,6 14,1 12,8 15,7 8,4 11,6 5,5 7,9 Andel (%) med övr. B-språk 2) 7,0 7,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1
93
GRUNDSKOLA
Tabell 3.7 B: B-språk som språkval läsåret 1999/2000
Antal elever Elever med B-språk Antal elever med B-språkÅrs- Antal Andel (%) Tyska Franska Spanskakurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag.
* Antal elever med B-språk Antal elever i respektive årskurs som läser B-språk.
* Andel elever (%) med B-språk Andel av alla elever i årskursen som läser B-språk.
* Antal elever med B-språk– Kombinationer Antal elever som läser två eller flera B-språk, för att senare
bestämma sig för ett av dem.
1) Förordningen gällde ej för årskurs 9 läsåret 1996/97.
2) Här ingår även elever som läser två eller flera B-språk, för att senare bestämma sig för ett av dem.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
94
Grundskolan – Organisation – SpråkstudierTabell 3.7 C: Alternativ till B-språk som språkval läsåret 1999/2000
Totalt antal elever Elever med alternativ till B-språk Antal elever med alternativ till B-språkÅrs- Antal Andel (%) Modersmål Sv2kurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
Tabell 3.7 C: Alternativ till B-språk som språkval läsåret 1999/2000 (forts.)
Antal elever med alternativ till B-språkÅrs- Svenska Engelska Teckenspråk Svenska/Engelska Annan kombinationkurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
Antal elever med C-språkÅrs- Tyska Franska Spanska Italienska Övriga C-språkkurs Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
* Antal elever med alternativ till B-språk Antal elever i respektive årskurs som läser alternativ till B-språk.
* Andel elever (%) med alternativ till B-språk Andel av alla elever i årskursen som läser alternativ till B-språk.
* Antal elever med C-språk Antal elever i respektive årskurs som läser C-språk.
* Andel elever (%) med C-språk Andel av alla elever i årskursen som läser C-språk.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
96
Grundskolan – Organisation – ModersmålTabell 3.8 A: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2)
Tabell 2.1A: läsåren 1994/95–1999/2000Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigade
Läsår målsunder- elever elever elever planebunden elever eleverHuvudman visning tid
Tabell 3.8 B: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000
Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigade målsunder- elever elever elever planebunden elever elever
Tabell 3.8 C: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2) läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)
Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigade
Spridningsmått för målsunder- elever elever elever planebunden elever eleverkommuner visning tid
För förklaringar och definitioner se tabell 3.8 D.
98
Grundskolan – Organisation – ModersmålTabell 3.8 D: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (Sv2)
läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Antal elever Andel (%) Deltagare i modersmålsundervisning Deltagare i Sv2berättigade berättigade Antal Andel (%) av Andel (%) Antal Andel (%) avtill moders- av samtliga samtliga berättigade utanför tim- samtliga berättigademålsunder- elever elever elever planebunden elever elever
Uppgifter om elever avser den 15 oktober eller närliggande vardag.
* Modersmål Annat språk än svenska som modersmål.
* Antal elever berättigade Antal elever vars vårdnadshavare (en eller båda) har ett annat språk än svenska till modersmålsundervisning som modersmål och använder det språket på sådant sätt att det utgör dagligt
umgängesspråk för eleven. Eleven skall dessutom ha grundläggande kunskaperi modersmålet samt behöva undervisning. En samisk, tornedalsfinsk, romsk elleradopterad elev skall erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.Fr.o.m 1994/95 har rätten till modersmålsundervisning med vissa undantag begrän- sats till högst sju år.
* Deltagare i modersmåls- Antal elever respektive andel av alla elever berättigade till modersmål som deltog undervisning i modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmålet. Även
elever i modersmålsklass ingår.
* Andel (%) utanför Andel av samtliga elever som deltog i modersmålsundervisning som får sin under- timplanebunden tid visning utanför timplanebunden tid.
* Deltagare i Sv2 Antal elever respektive andel av alla elever berättigade till modersmålsundervisningsom deltog i undervisning i svenska som andraspråk. Även vissa elever som inte var berättigade till undervisning i modersmål deltog i undervisning i svenska som andraspråk.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregåendepublicering: Skolverkets rapport nr 167.
99
GRUNDSKOLA
Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.9: Pedagogisk utbildning och anställningsslag
läsåren 1994/95–1999/2000
Lärare därav tjänstgörande därav Antal läraretotalt Antal Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.)
Läsår med ped. m. tillsvid.- tjänst- per 100Huvudman utbildning anställning lediga elever
Uppgifterna avser vecka 41 1994, 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.
* Tjänstgörande lärare – Antal Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-
ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskole- utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-
höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord- nande som behörig lärare).
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens utbildning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95
gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats medgenomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. skolform. För läsåren1995/96–1999/2000 har omräkningen gjorts genom en summering av deuppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.Förändringen, som är betingad av det nya läraravtalet, innebär att uppgifterför läsåren 1995/96–1999/2000 inte är helt jämförbara med uppgifter förtidigare läsår.
1) Exkl. internationella skolor.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat Antal lärare (heltidstj.)snittlig till heltidstjänster per 100 elever
Läsår Totalt därav tjänst- Totalt därav Totalt Exkl. lärarePedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- i modersmålHuvudman i procent anställning och Sv2
Tabell 3.10 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare (heltidstj.) Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster per 100 elever gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Totalt Exkl. lärare Antal Andel (%)
Spridningsmått lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk i modersmålför kommuner i procent anställning utbildning och Sv2
Tabell 3.10 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare (heltidstj.) Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster per 100 elever gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Totalt Exkl. lärare Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk i modersmål
Kommungrupper i procent anställning utbildning och Sv2
Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfattning
som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare med under-visning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än enmånad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande lärare. grad i procent
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.
– andel med tillsvidare- Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
– andel med pedagogisk Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk högskoleutbild- utbildning ning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt
reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever
* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning pedagogisk utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt regle-
rade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregåendepublicering: Skolverkets rapport nr 167.
104
Grundskolan – Resurser – LärareTabell 3.11 A: Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000
Antal tjänstgörande lärare Antal Totalt Totalt därav därav helt antal
Män Kvinnor Med pedagogisk Med tillsvidare- tjänst- (inkl.utbildning anställning lediga helt tjänst-
Lärarkategorier Antal Andel (%) Antal Andel (%) lediga)
Storstäder 3 615 86,0 80,4 Förortskommuner 358 84,4 81,8 Större städer 829 89,2 82,2 Medelstora städer 320 87,3 83,0 Industrikommuner 152 85,3 81,7 Landsbygdskommuner 135 86,0 81,2 Glesbygdskommuner 89 82,4 76,1 Större övriga kommuner 214 85,2 80,7 Mindre övriga kommuner 112 87,0 82,7
För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.
Förklaringar och definitioner
Samtliga uppgifter om lärare avser vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– med pedagogisk utbildning Antal lärare/andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleut-bildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behörigatill statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande sombehörig lärare).
– med tillsvidareanställning Antal lärare/andel av alla lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Totalt antal (inkl. helt Antal tjänstgörande samt helt tjänstlediga lärare. tjänstlediga)
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregåendepublicering: Skolverkets rapport nr 167.
Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande skolledare Antal personer som tjänstgjorde som skolledare. Skolledare med
undervisning ingår.
* Genomsnittligt antal lärarveckotimmar Fastställd undervisningstid per vecka i antal timmar om 40 minuter.
* Antal helt tjänstlediga Antal skolledare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Totalt antal (inkl. helt tjänstlediga) Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga skolledare.
* Rektorer Rektorer (motsvarande) enligt bestämmelser i 2 kap 2 § i skollagen.
* Övriga skolledare Studierektor, biträdande rektor m fl.
1) Uppgift om lärarveckotimmar saknas fr o m läsåret 1998/99.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
108
Grundskolan – ResultatTabell 3.14 A: Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever från åk 9 läsåret
1998/99Sökande från åk 91) Intagna från åk 9Totalt Andel Andel (%) Genom- Totalt Andel Antal Andel (%) Genom- Antal elever
Program antal (%) elever snittligt antal (%) behöriga elever snittligt som ej nåttInt. Baccalaureate (IB) flickor med utl. merit- flickor till med utl. merit- målen i tvåÖvriga utblidningar bakgr. värde gymn.sk. bakgr. värde el. fl. ämnen
Tabell 3.14 B: Övergång till gymnasieskola läsåret 1999/2000 för elever
som avslutat åk 9 läsåret 1998/99
Elever Antal elever Sökande till gymnasieskolan Intagna i gymnasieskolanAntal saknade betyg som avslutat från åk 9 från åk 9Behörighet till gymnasiskolan åk 9 Antal Andel (%) av Antal Andel (%) av Kön elever som elever som Utländsk bakgrund avslutat åk 9 avslutat åk 9Huvudman
Elever totalt 96 647 94 936 98,2 94 329 97,6därav Elever som nått målen i alla ämnen 74 349 74 031 99,6 73 612 99,0
Elever som är behöriga till gymnasieskolan 86 861 86 343 99,4 85 726 98,7
Elever som ej nått målen i ett ämne 7 492 7 359 98,2 7 334 97,9 i två eller flera ämnen 13 319 12 551 94,2 12 275 92,2
Uppgifter om elever i årskurs 9 avser vårterminen 1999. Uppgifter om sökande avser våren 1999 och uppgifter om intagna avser de som var elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999.
* Sökande från åk 9 Antal elever i årskurs 9 som var 1:a handssökande till respektive studie-väg i gymnasieskolan, oavsett om eleven var behörig eller ej.
– med utländsk bakgrund Andel sökande som var födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
– Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygeni elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Meritvärdet för eleverna som sökt studievägen i 1:a hand adderas och divideras medantal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning.
* Intagna från åk 9 Elever som avslutat årskurs 9 och som fanns på studievägenvid mättillfället, den 15 oktober 1999.
– med utländsk bakgrund Se motsvarande definition under "Sökande" ovan.
– Genomsnittligt meritvärde Se motsvarande definition under "Sökande" ovan.
– Elever som är behöriga till För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella och gymnasieskolan specialutformade program krävs minst betyget godkänd i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.
– Antal elever som ej nått målen Antal elever som fanns på studievägen vid mättillfället, den 15 oktober 1999, i två eller flera ämnen och som inte hade uppnått målen för betyg i två eller flera ämnen. Även elever
helt utan slutbetyg från årskurs 9 ingår i denna grupp.
* Antal elever som avslutat åk 9 Antal elever som avslutade årskurs 9, dvs elever med slutbetyg frånsåväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem och elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg.
* Sökande till gymnasieskolan Antal elever respektive andel av alla elever som avslutat årskurs 9 från åk 9 och som sökt till gymnasieskolan.
* Intagna i gymnasieskolan Antal elever respektive andel av alla elever som avslutat årskurs 9 och som från åk 9 fanns på studievägen vid mättillfället, den 15 oktober 1999.
* Elever som är behöriga till Se motsvarande definition under "Intagna" ovan. gymnasieskolan
* Elever utan slutbetyg Elever som lämnade grundskolan under årskurs 9 utan slutbetyg eller som i betygskatalogen saknade betyg i alla obligatoriska ämnen.
1) På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för några elever som avslutade årskurs 9vårterminen 1999. Av de elever, för vilka uppgifter om förstahandsval till gymnasieskolan saknas,återfanns 2 951 (exkl elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever förmodas i första hand ha sökt till det program de återfanns på den 15 oktober.
2) Andra utbildningar än program vid fristående skolor.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
elever med med med med som deltarSkoltyp totalt syn- dövhet/ tal- ytterligare i moders-Skola skada hörsel- skada funktions- målsunder-Kön skada hinder visning
Uppgifterna avser den 14 oktober 1994, den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp 1999.
* Antal elever som deltar i Antal elever som deltar i modersmålsundervisning modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmålet.
1) Riksskola för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda.2) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.3) Riksskola för dels talskadade elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning.4) En elev kan förekomma i mer än en kolumn.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
114
Specialskolan – OrganisationTabell 4.3: Elever per skola och årskurs läsåret 1999/2000
1) Riksskola för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda.2) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.3) Riksskola för dels talskadade elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
115
SPECIALSKOLA
Tabell 4.4: Boendeform för elever läsåret 1999/2000
Antal elever boende i Elever Antal hem-Föräldra- Annat Elevhem Elevhem Totalt därav kommuner
Skoltyp hem enskilt på skolan utanför elever frånSkola hem skolan annan kommun Kön Antal Andel (%)
* Antal elever från annan kommun Antal elever som var bosatta i annan kommun än den där skolan låg.
* Antal hemkommuner Antal kommuner där elever var bosatta oavsett var deundervisades.
1) Riksskola för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda.2) Riksskola för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.3) Riksskola för dels talskadade elever, dels döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än synskada eller utvecklingsstörning.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Lärare därav tjänstgörande därav Antal läraretotalt Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.) med ped. med special- m. tillsvid.- tjänst- per 100
Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.
* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt- – Antal ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare
med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med peda- Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskole- gogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-
höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnandesom behörig lärare).
– Andel (%) med special- Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon specialpedagogisk pedagogisk utbildning utbildning.
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering
av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering Skolverkets rapport nr 167.
117
SPECIALSKOLA
Tabell 4.6: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000
Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat Antal läraresnittlig till heltidstjänster (heltidstj.)
Totalt därav tjänst- Totalt därav per 100Läsår Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- eleverPedagogisk utbildning i procent anställning
1995/96 Samtliga lärare 317 79 238 87,6 278 222 36,2 därav Antal med ped. utbildning 284 69 215 90,1 256 218 . Andel (%) med ped. utbildning 89,6 87,3 90,3 . 92,2 98,4 . Antal med spec. ped. utbildn. 209 50 159 92,0 192 181 . Andel (%) med spec. ped. utb. 65,9 63,3 66,8 . 69,3 81,6 .
1996/97 Samtliga lärare 327 78 249 88,7 290 230 36,8 därav Antal med ped. utbildning 297 71 226 90,0 267 224 . Andel (%) med ped. utbildning 90,8 91,0 90,8 . 92,2 97,4 . Antal med spec. ped. utbildn. 210 49 161 93,8 197 189 . Andel (%) med spec. ped. utb. 64,2 62,8 64,7 . 68,0 82,0 .
1997/98 Samtliga lärare 334 85 249 86,7 290 228 36,6 därav Antal med ped. utbildning 293 71 222 87,5 256 218 . Andel (%) med ped. utbildning 87,7 83,5 89,2 . 88,6 95,7 . Antal med spec. ped. utbildn. 201 46 155 92,5 186 177 . Andel (%) med spec. ped. utb. 60,2 54,1 62,2 . 64,2 77,6 .
1998/99 Samtliga lärare 347 80 267 86,1 299 219 36,9 därav Antal med ped. utbildning 288 66 222 86,2 248 205 . Andel (%) med ped. utbildning 83,0 82,5 83,1 . 83,1 93,5 . Antal med spec. ped. utbildn. 191 40 151 91,0 174 165 . Andel (%) med spec. ped. utb. 55,0 50,0 56,6 . 58,2 75,4 .
1999/2000 Samtliga lärare 351 80 271 88,3 310 243 38,4 därav Antal med ped. utbildning 296 66 230 88,7 263 229 . Andel (%) med ped. utbildning 84,3 82,5 84,9 . 84,7 94,2 . Antal med spec. ped. utbildn. 196 39 157 91,8 180 173 . Andel (%) med spec. ped. utb. 55,8 48,8 57,9 . 58,0 71,3 .
Specialskolan – Lärare
118
Förklaringar och definitioner
Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande grad i procent lärare.
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.
– med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever
* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole- pedagogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-
höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).
* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon specialpedagogisk specialpedagogisk utbildning utbildning.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Tabell 5.1 B: Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner
Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i annanSpridningsmått för skolor elever elever annan kommun huvudmans skolakommuner per skola Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Uppgifterna avser den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998
resp. 1999.
* Antal skolkommuner Antal kommuner där det finns särskolor.
* Antal skolor Antal särskolor. Här ingår inte grundskolor med enbart integrerade
elever.
* Antal elever Antal elever i obligatoriska särskolan inkl. elever som var integrerade i vanliga klasser i grundskolan.
* Antal elever per skola Totalt antal elever dividerat med totalt antal särskolor. Iberäkningen ingår inte grundskolor med enbart integre-rerade särskoleelever.
* Elever bosatta i annan kommun Antal elever resp. andel av alla elever som var bosatta i annan kommun än den där skolan låg.
* Antal hemkommuner Antal kommuner där elever var bosatta oavsett var deundervisades.
* Elever i annan huvudmans skola Antal elever resp. andel av alla elever som gick i skola medfristående eller landstingshuvudman eller i annan kommun änden där de var bosatta.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
* Antal elever som deltar i: – Modersmålsundervisning Antal elever berättigade till undervisning i modersmål som deltog i modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på
modersmålet.
– Svenska som andraspråk Antal av alla elever berättigade till undervisning i modersmål som deltog (Sv2) i undervisning i svenska som andraspråk.
- Därav integrerade elever Elever från obligatorisk särskola som går minst halva tiden tillsammans med elever som följer grundskolans läroplan.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Uppgifter om elever avser den 15 oktober 1993, den 14 oktober 1994, den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp. 1999.
* Individintegrerade Elev från obligatorisk särskola som undervisades igrundskola.
* Gruppintegrerade Grupp av elever från obligatorisk särskola som undervisadesi grundskola.
* Särskild undervisning Eleven deltog ej i vanligt skolarbete utan undervisades enlängre tid i hemmet, på sjukhus eller dylikt.
Från och med läsåret 1999/2000 görs ingen uppdelning på individ- respektive gruppintegrering.Uppgift om särskild undervisning samlas inte in från och med läsåret 1999/2000.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
Tabell 5.5 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med pedagogisktjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)
Tabell 5.5 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk elever
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsom-fattning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skol-ledare med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Antal lärare omräknat till heltidstjänster (se nedan) dividerat med antal i procent tjänstgörande lärare.
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en sum- heltidstjänster mering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av
lärarens tjänst.
– andel med tillsvidareanställning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
– andel med pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogiskhögskoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare för-klarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haftförordnande som behörig lärare).
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Integrerade elever ingår ej.
* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk hög- pedagogisk utbildning skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats
behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft för-ordnande som behörig lärare).
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
128
Gymnasiesärskolan – OrganisationTabell 5.11 A: Skolor och elever läsåren 1996/97–1999/2000
Antal Antal Antal Antal elever per Elever bosatta i Antal skol- skolor elever Kommun Skola annan kommun hem-
Tabell 5.11 B: Skolor och elever läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner
Antal Antal Antal Elever bosatta i Elever i annanSpridningsmått för skolor elever elever annan kommun huvudmans skolaKommuner per skola Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Uppgifterna avser den 15 oktober 1996, 1997, 1998 resp. 1999
* Antal skolkommuner Antal kommuner där det finns gymnasiesärskolor
* Antal skolor Antal gymnasiesärskolor. Gymnasieskolor med enbart integrerade särskoleelever ingår inte.
* Antal elever Totalt antal elever i gymnasiesärskolan inkl. elever som var integerade i vanliga klasser i gymnasieskolan.
* Antal elever per skola Totalt antal elever dividerat med totalt antal särskolor. I
beräkningen ingår inte gymnasieskolor med enbart integre-
rerade särskoleelever.
* Elever bosatta i annan kommun Antal elever resp. andel av alla elever som var bosatta i annan kommun än den där skolan låg.
* Antal hemkommuner Antal kommuner där elever var bosatta oavsett var deundervisades.
* Elever i annan huvudmans skola Antal elever resp. andel av alla elever som gick i skola medfristående eller landstingshuvudman eller i annan kommun änden där de var bosatta.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
130
Gymnasiesärskolan – OrganisationTabell 5.12 A: Elever per årskurs läsåren 1996/97–1999/2000
* Antal elever som deltar i: – Modersmålsundervisning Antal och andel av samtliga elever som deltog i modersmålsundervisning och/eller studiehandledning på modersmålet.
– Svenska som andraspråk (Sv2) Antal elever berättigade till undervisning i modersmål som deltogi undervisning i svenska som andraspråk.
Integrerade elever som deltog i modersmålsundervisning var endast 2 st under läsåret 1999/2000 varför varför denna uppgift inte längre särredovisas.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Uppgifter om elever avser den 15 oktober 1993, den 14 oktober 1994, den 13 oktober 1995, den 15 oktober1996, 1997, 1998 resp. 1999.
* Yrkesförberedande linjer/program Elever på yrkesförberedande linjer och program, med undantag av IV-program, ingår här.
* Individintegrerade Elev från gymnasial särskola som undervisades igymnasieskola.
* Gruppintegrerade Grupp av elever från gymnasial särskola som undervisadesi gymnasieskola.
* Särskild undervisning Eleven deltog ej i vanligt skolarbete utan undervisades enlängre tid i hemmet, på sjukhus eller dylikt.
Från och med läsåret 1999/2000 görs ingen uppdelning på individ- respektive gruppintegrering.Uppgift om särskild undervisning samlas inte in från och med läsåret 1999/2000.
1) Från och med läsåret 1998/99 fanns endast nationella program. Viss särredovisning av ingående studievägar finns i tabell 5.12 A.2) Fram till och med läsåret 1994/1995 insamlades yrkesträning och verksamhetsträning separat. Från och med läsåret 1995/1996 insamlas yrkesträning och verksamhetsträning under rubriken IV-program.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
Tabell 5.15 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med pedagogisktjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)
Tabell 5.15 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk elever
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsom-fattning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skol-ledare med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Antal lärare omräknat till heltidstjänster (se nedan) dividerat med antal i procent tjänstgörande lärare.
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en sum- heltidstjänster mering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av
lärarens tjänst.
– andel med tillsvidareanställning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
– andel med pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk hög-skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklaratsbehöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Integrerade elever ingår ej.
* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk hög- pedagogisk utbildning skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats
behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
138
Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.1 A: Skolor och elever läsåren 1995/96–1999/2000
Uppgifter om elever avser den 13 oktober 1995, den 15 oktober 1996, 1997, 1998 och 1999.
* Antal skolkommuner Antal kommuner där gymnasial utbildning anordnadesoavsett huvudman.
* Antal skolor Antal skolor där gymnasial utbildning anordnades.
* Antal elever per Totalt antal elever hos resp. kategori av huvudmän dividerat med - kommun - totalt antal kommuner där sådan huvudman bedrev utbildning. - skola - totalt antal skolor där sådan huvudman bedrev utbildning.
* Elever bosatta i annan kommun Antal elever/andel av alla elever som var folkbokförda i annan kommun än den där skolan låg. Redovisning sker efter vilken typ av huvudman den skola hade som eleven pendlade till. Elev i skola som tillhörde ett gymnasieförbund och var folk- bokförd i annan kommun än den där skolan låg räknades som bosatt i annan kommun.
* Elever i annan huvudmans skola Antal elever resp andel av alla elever som var folkbokförda i kommun men gick i skola i annan kommuns gymnasieskola, landstingsskola och fristående skola.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
140
Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.2: Behöriga sökande och intagna till år 1 läsåret 1999/2000
Antal elever som sökt i 1:a hand 1) Antal elever i år 1 den 15 oktober 1999Totalt därav därav Totalt därav därav därav
Kvinnor Intagna den 1 juli 1999 Kvinnor Nybörjare Intagna på 1:a val Ej söktProgram Totalt därav i gymna- Totalt däravLinje Kvinnor sieskolan Kvinnor
Uppgifterna om elever avser den 1 juli och 15 oktober 1999.
* Antal elever som sökt i 1:a hand Antal behöriga sökande till år 1 som hade sökt till programmet/IB i första hand.
* Intagna den 1 juli Antal behöriga sökande till år 1 som den 1 juli 1999 erbjuditsplats på det program eller IB som de sökt till i första hand.
* Nybörjare i gymnasieskolan Antal elever i år 1 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 1997 eller 1998.
* Intagna på 1:a val Antal elever som den 15 oktober 1999 fanns i utbildning på det program eller IB som de sökt till i första hand.
* Ej sökt Antal elever som inte hade sökt till det program eller IB där de den 15 oktober fanns i år 1.
1) På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för några elever i ett fåtal kommunervårterminen 1999. Av de elever, för vilka uppgifter om förstahandsval till gymnasieskolan saknas,återfanns 3 661 (exkl elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever förmodas i första hand ha sökt till det program de återfanns på den 15 oktober.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
141
GYMNASIESKOLA
Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.3 A: Elever på program, IB och övriga utbildningar läsåret 1999/2000
Program Antal Antal Antal elever år 1 Förändring för år 1 Antal Antal Samtliga eleverLinjer skol- skolor Totalt därav mellan 1998 och 1999 elever elever Totalt därav Specialkurser kommuner Kvinnor Antal Andel (%) år 2 år 3 Kvinnor
Uppgifterna avser den 15 oktober 1998 resp den 15 oktober 1999.
* Antal skolkommuner Antal kommuner där utbildning på respektive studieväg anordnades, oavsett huvudman.
* Antal skolor Antal skolor där utbildning på respektive studieväg anordnades.
* Antal elever år..... Antal elever i respektive skolår.
* Förändring för år 1 mellan Förändring av antal elever i år 1 mellan den 15 oktober 1998 och 1998 och 1999 den 15 oktober 1999.
Skillnader kan finnas jämfört med publicerade elevsiffror förgående år. Detta beror på att skolorna iefterhand ändrat sin rapportering av antal elever på studieväg och år.
1) Andra utbildningar än program vid skolor med enskild huvudman.Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
142
Gymnasieskolan – OrganisationTabell 6.3 B: Elever på program och grenar läsåret 1999/2000
Antal Antal Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Samtliga elever Antal ele-skol- skolor Totalt därav Totalt därav Totalt därav Totalt därav ver med
Program kom- Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor utländskGren muner bakgrund
Tabell 6.3 B: Elever på program och grenar läsåret 1999/2000 (forts.)
Antal Antal Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Samtliga elever Antal ele-skol- skolor Totalt därav Totalt därav Totalt därav Totalt därav ver med
Program kom- Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor utländskGren muner bakgrund
* Lokal gren Gren på nationellt program som har anordnats i en kommun föratt tillgodose lokala utbildningsbehov.
* Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna bakgrund födda utomlands.
1) Andra utbildningar än program vid skolor med enskild huvudman.
För definitioner och förklaringar i övrigt, se föregående uppslag.Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
Uppgifterna avser vecka 41 1994, 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.
* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt- – Antal ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare
med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskole- utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-
höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord- nande som behörig lärare).
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95
gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats medgenomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. skolform. För läsåren1995/96–1999/2000 har omräkningen gjorts genom en summering av deuppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.Förändringen, som är betingad av det nya läraravtalet, innebär att uppgifterför läsåren 1995/96–1999/2000 inte är helt jämförbara med uppgifter förtidigare läsår.
1) Exkl. internationella skolor.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
Tabell 6.5 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)
Tabell 6.5 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Antal lärare Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster (heltidstj.) gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med per 100 Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk elever
Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande lärare. grad i procent
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.
– andel med tillsvidare- Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda (se anställning skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
– andel med pedagogisk Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk högskole- utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till
statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behöriglärare).
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever
* Antal lärare/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole- pedagogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till
statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behöriglärare).
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregåendepublicering: Skolverkets rapport nr 167.
148
Gymnasieskolan – Resurser – LärareTabell 6.6 A: Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000
Antal tjänstgörande lärare Antal Totalt Totalt därav därav helt antal
Män Kvinnor Med pedagogisk Med tillsvidare- tjänst- (inkl.utbildning anställning lediga helt tjänst-
Lärarkategorier Antal Andel (%) Antal Andel (%) lediga)
Andel (%) med Andel (%) medpedagogisk tillsvidare-
Kommungrupper utbildning anställning
Samtliga kommuner 100 82,5 79,7 Storstäder 1 057 85,3 80,5 Förortskommuner 90 83,5 79,9 Större städer 326 84,4 81,2 Medelstora städer 124 82,8 80,2 Industrikommuner 45 79,8 77,9 Landsbygdskommuner 26 75,6 73,9 Glesbygdskommuner 30 73,1 74,5 Större övriga kommuner 80 80,6 77,9 Mindre övriga kommuner 20 75,1 74,5
För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.
Förklaringar och definitioner
Samtliga uppgifter om lärare avser vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda - anställda kortaretid än en månad - och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– med pedagogisk utbildning Antal lärare/andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning(med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligtreglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
– med tillsvidareanställning Antal lärare/andel av alla lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Totalt antal (inkl. helt Antal tjänstgörande samt helt tjänstlediga lärare. tjänstlediga)
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
150
Tabell 6.7: Skolledare läsåren 1995/96–1999/2000
Antal tjänstgörande skolledare Antal skolledare för vilka undervisning Antal Totalt ingår i tjänsten helt antal
Totalt därav Totalt Andel (%) Genom- tjänst- (inkl. heltMän Kvinnor antal snittligt antal lediga tjänst-
Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande skolledare Antal personer som tjänstgjorde som skolledare. Skolledare medundervisning ingår.
* Genomsnittligt antal lärarveckotimmar Fastställd undervisningstid per vecka i antal timmar om 40 minuter.
* Antal helt tjänstlediga Antal skolledare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Totalt antal (inkl. helt tjänstlediga) Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga skolledare.
* Skolledare Rektorer och övriga skolledare. Här kan även ingå skolledare med
tjänstgöring inom uppdragsutbildning. Skolledare med tjänst-
göring inom komvux kan också ingå i de fall komvux lyder under
gymnasieskola.
* Rektorer Rektorer (motsvarande) enligt bestämmelser i 2 kap 2 § i skollagen.
* Övriga skolledare Studierektor, biträdande rektor m fl.
1) Uppgift om lärarveckotimmar saknas fr o m läsåret 1998/99.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
Gymnasieskolan – Resurser – Lärare
151
GYMNASIESKOLA
Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.8 A: Avbrott/studieuppehåll efter år 1 den 15 oktober 1998
Elever i år 1 den 15 oktober 1998Totalt därav därav
Kvinnor Elever som inte återfanns återfanns i gymnasieskolan den 15 oktober Program 1999 (avbrott/studieuppehåll) Int. Baccalaureate (IB) Totalt Kvinnor Elever med utländsk bakgrundÖvriga utbildningar1) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)Nationella program 93 749 46 073 4 203 4,5 2 072 4,5 969 7,1
Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.8 B: Byte av studieväg efter år 1 den 15 oktober 1998
Elever år 1 den 15 oktober 1998Totalt därav därav
Program Kvinnor Elever som återfanns på annat program den 15 oktober 1999 (byte) Int. Baccalaureate (IB) Totalt Kvinnor Elever med utländsk bakgrundÖvriga utbildningar1) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Tabell 6.8 C: Studieuppehåll mellan den 15 oktober 1997 och den 15 oktober 1999
Elever i år 1 den 15 oktober 1997 Totalt därav därav
Program Kvinnor Elever som återfanns i gymnasieskolan den 15 oktober 1999Int. Baccalaureate (IB) Totalt Kvinnor Elever med utländsk bakgrundÖvriga utbildningar1) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Förklaringar och definitionerUppgifterna avser den 15 oktober 1997, 1998 resp. 1999.
* Elever år 1 den 15 okt 1998 Elever som gick i år 1 på program, IB eller övrig utbildninglängre än 1 år den 15 oktober 1998, oavsett huvudman.
* Avbrott/studieuppehåll Med avbrott/studieuppehåll avses att eleven inte återfanns i gymnasie-skolan den 15 oktober 1999.
* Byte av program Med byte av program avses att eleven fanns i gymnasieskolan den 15 oktober 1999 på annat program än det hon/han börjat året innan. Eleven fanns antingen i år 1 eller år 2.
* Elever år 1 den 15 oktober 1997 Elever som gick år 1 den 15 oktober 1997 på program, IB eller övriga utbildningar (se not) längre än ett år.
* Studieuppehåll läsåret 1998/99 Med studieuppehåll avses att eleven inte fanns i gymnasieskolanden 15 oktober 1998, men fanns den 15 oktober 1999på det program där hon/han börjat hösten 1997.
Skillnader kan finnas jämfört med publicerade elevsiffror förgående år. Detta beror på att skolornai efterhand ändrat sin rapportering av antal elever på studieväg och år .
Alla andelar beräknas på den grupp delmängden tillhör. T ex beräknas antalet kvinnor som började på BF och som gjort avbrott/studieuppehåll på alla kvinnor som började BF läsåret 1998/1999.
1) Andra utbildningar än program vid skolor med enskild huvudmanYtterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
154
Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.9 A: Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 13 oktober 1995
Elever i år 1 den 13 oktober 1995 Totalt därav därav
Kön Antal Kvinnor Elever med Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99 Huvudman utländsk Totalt Kvinnor Elev. med utl. bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Gymnasieskolan totalt 119 447 57 684 20 424 82 919 69,4 41 926 72,7 10 406 50,9därav Män 61 763 . 10 823 40 993 66,4 . . 4 994 46,1
Uppgifterna avser elever i år 1 den 13 oktober 1995 och som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt ett läsår finns med.
* Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99
- Antal Antal elever i år 1 den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna bakgrund födda utomlands.
- Andel (%), totalt Andel av alla elever i år 1 den 13 oktober 1995 som av- gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor i år 1 den 13 oktober 1995 som av-gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Andel (%), därav elever Andel av alla elever med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg
från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
1) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Ett av riksinternaten drivs som kommunalt bolag.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Skolverkets rapport nr. 167. Se dock tabell 6.9A X i denna rapport, publicering: som utgör korrigering av motsvarande tabell i rapport nr. 167.
156
Gymnasieskolan – Resultat Korrigering av föregående års publicering (rapport 167). Tabell 6.9 : Fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 14 oktober 1994
Elever i år 1 den 14 oktober 1994 Totalt därav därav
Kön Antal Kvinnor Elever med Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1997/98 Huvudman utländsk Totalt Kvinnor Elev. med utl. bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Gymnasieskolan totalt1) 114 507 55 326 18 815 83 098 72,6 41 679 75,3 9 965 53,0därav Män1) 59 181 . 9 978 41 419 70,0 . . 4 903 49,1
Uppgifterna avser elever som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt ett läsår finns med.
* Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1997/98
- Antal Antal elever i år 1 den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.
- Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med två föräldrar bakgrund födda utomlands.
- Andel (%), totalt Andel av alla elever i år 1 den 14 oktober 1994 som av- gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.
- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor i år 1 den 14 oktober 1994 som av-gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.
- Andel (%), därav elever Andel av alla elever med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från
gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97 eller 1997/98.
1) I Barnomsorg och skola i siffror 1999, del 2, tabell 6.9 över fullföljd utbildning inom 4 år för elever i år 1 den 14 oktober 1994 saknas uppgifter för elever som gick introduktionskurs för invandrare (IVIK). För att möjliggöra jämförelse mellan åren redovisas motsvarande värden inkl. IVIK i denna tabell. De med 1) markerade raderna berörs av kompletteringen.
2) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
158
Gymnasieskolan – Resultat
Tabell 6.9 B: Fullföljd utbildning inom 4 år för nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995
Nybörjarelever i år 1 den 13 oktober 1995 Totalt därav därav
Kön Antal Kvinnor Elever med Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99 Huvudman utländsk Totalt Kvinnor Elev. med utl. bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Gymnasieskolan totalt 100 671 49 252 14 716 76 215 75,7 38 696 78,6 8 354 56,8därav Män 51 419 . 7 505 37 519 73,0 . . 3 899 52,0
Uppgifterna avser elever som var nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 och som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt ett läsår finns med.
* Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99
- Nybörjare i år 1 Elev som inte fanns i år 1 något av de två närmast föregående läsåren.
- Antal Antal nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna bakgrund födda utomlands.
- Andel (%), totalt Andel av alla nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 som av- avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor som var nybörjare i år 1 den 13 oktober 1995 och som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Andel (%), därav elever Andel av alla nybörjare med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 13 oktober 1995 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från
gymnasieskolan läsåren 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
1) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Ett av riksinternaten drivs som kommunalt bolag.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Motsvarande uppgifter har inte tidigare publicerats. publicering:
160
Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.9 C: Fullföljd utbildning inom 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1
den 14 oktober 1994
Nybörjarelever i år 1 den 14 oktober 1994 Totalt därav därav därav
Kön Antal Kvinnor Elever m Med slutbetyg inom 4 år Med slutbetyg inom 5 årHuvudman utländsk Totalt Kvinnor Utl. bakgr. Totalt Kvinnor Utl.bakgr.Studieväg bakgrund Antal Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%) Andel(%)Gymnasieskolan totalt 97 754 47 722 13 963 76 504 78,3 80,8 60,4 79,4 81,8 63,0därav Män 50 032 . 7 232 37 961 75,9 . 56,4 77,0 . 59,2
Uppgifterna avser elever som var nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 och som fullföljt linje/program i gymnasieskolan inom fyra eller fem år. Detta medger exempelvis att elever som gjort studieavbrott för utlandsstudier under maximalt två läsår finns med.
* Elever som fått slutbetyg senast läsåret 1998/99
- Nybörjare i år 1 Elev som inte fanns i år 1 något av de två närmast föregående läsåren.
- Antal Antal nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Elever med utländsk Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna bakgrund födda utomlands.
- Andel (%), totalt Andel av alla nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 som av- gått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Andel (%), därav kvinnor Andel av alla kvinnor som var nybörjare i år 1 den 14 oktober 1994 och som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
- Andel (%), därav elever Andel av alla nybörjare med utländsk bakgrund i år 1 med utländsk bakgrund den 14 oktober 1994 som avgått med slutbetyg/avgångsbetyg från
gymnasieskolan läsåren 1995/96, 1996/97, 1997/98 eller 1998/99.
1) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Ett av riksinternaten drivs som kommunalt bolag.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Motsvarande uppgifter har inte tidigare publicerats. publicering:
162
Gymnasieskolan – Resultat
Tabell 6.10 A: Övergång till högskolan efter avslutad gymnasieutbildning
Elever med Övergång till högskolan avgångsbetyg/ Läsåret
Avslutad slutbetyg från direkt efter 1 år efter 2 år efter 3 år efter 4 år eftergymnasie- gymnasieskolan gymn.avgång gymn.avgång gymn.avgång gymn.avgång gymn.avgångutbildning Antal därav Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)Läsår Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor
Tabell 6.10 B: Direktövergång till högskolan för elever som avgick från gymnasieskolan läsåren 1992/93–1997/98, spridningsmått för kommuner
Övergång till högskolan direkt efter gymnasieavgång: 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98
Spridnings- Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)mått Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor
Uppgifterna avser elever som respektive läsår fullföljt en linje eller ett program i gymnasieskolanoch därefter påbörjat studier vid högskola eller universitet. Redovisning sker per kommun.
* Elever med avgångsbetyg/ Antal elever som fick avgångsbetyg eller slutbetyg från slutbetyg från gymnasieskolan gymnasieskolan.
* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
* Övergång till högskolan Andel av ovanstående elever som direkt efter avgång från gymnasieskolan resp. 1, 2, 3 eller 4 läsår efter avgång
från gymnasieskolan nyregistrerats vid högskola eller universitet.
* Direktövergång till Andel elever som avgått från gymnasieskolan och som direkt läsåret högskolan därpå registrerats som nybörjare vid högskola eller universitet.
1) För avgångna från gymnasieskolan 1997/98 där de ursprungliga uppgifterna varit ofullständiga har kompletterande uppgifter inhämtats och antalet avviker därmed från tidigare publicerade siffror.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167.publicering:
164
Gymnasieskolan – ResultatTabell 6.11: Övergång till högskolan för elever avgångna läsåret 1995/96
Elever med avgångsbetyg läsåret 1995/96 Totalt därav därav Antal Kvinnor Elever i högskoleutbildning senast vt 1999
Studieväg Elever med Kön Totalt Kvinnor utländsk bakgrundHuvudman Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)
Uppgifterna avser elever som fullföljt linje/program i gymnasieskolan och därefter påbörjatstudier vid högskola eller universitet
* Antal elever med avgångs- Antal elever med avgångsbetyg från någon linje eller något program i betyg läsåret 1995/96 gymnasieskolan läsåret 1995/96.
* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
* Elever i högskoleutbildning Antal elever/andel av ovanstående elever resp. av kvinnor och elever senast vt 1999 med utländsk bakgrund som registrerats som nybörjare vid universitet
eller högskola senast vårterminen 1999.
1) Fristående skolor med kommun- eller statsbidrag. Ett av riksinternaten drivs som kommunalt bolag.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167. publicering:
166
Tabell 7.1: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000
Lärare därav tjänstgörande därav Antal läraretotalt Antal Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.)
Läsår med ped. m. tillsvid.- tjänst- per 100Huvudman utbildning anställning lediga heltidsstud.1)
Uppgifterna avser vecka vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.
* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt- – Antal ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare
med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställdakortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt
reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas)
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, per 100 elever, omräknat till heltids- per 100 heltidsstuderande studerande. Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom
en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningenav lärarens tjänst. Omräkningen till heltidsstuderande innebär att antalet sextiominuterslektioner under hösten har dividerats med 270 (18 veckor * 15sextiominuterslektioner).
1) Fr.o.m. läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal heltidsstuderande för mätveckan.Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Tabell 7.2 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)
Spridningsmått lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogiskför kommuner i procent anställning utbildning
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk
Uppgifterna avser vecka vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande i procent lärare.
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.
– med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, per 100 elever, omräknat till per 100 heltidsstuderande heltidsstuderande. Omräkningen till heltidsstuderande innebär att
antalet sextiominuterslektioner under hösten har dividerats med 270(18 veckor * 15 sextiominuterslektioner).
* Antal/andel (%) med Antal lärare resp andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole- pedagogisk utbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-
höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnandesom behörig lärare).
1) Från och med läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal heltidsstuderande för mätveckan.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
169
KOMVUX
Tabell 7.3 A: Lärare i olika lärarkategorier läsåret 1999/2000
Antal tjänstgörande lärare Antal Totalt Totalt därav därav helt antal
Män Kvinnor Med pedagogisk Med tillsvidare- tjänst- (inkl.utbildning anställning lediga helt tjänst-
Lärarkategorier Antal Andel (%) Antal Andel (%) lediga)
Andel (%) med Andel (%) medpedagogisk tillsvidarean-
Kommungrupper utbildning ställning 1)
Samtliga kommuner 44 75,7 71,2 Storstäder 683 75,3 73,5 Förortskommuner 40 77,6 69,6 Större städer 117 75,9 71,2 Medelstora städer 55 78,0 73,8 Industrikommuner 22 75,5 71,6 Landsbygdskommuner 19 73,1 65,5 Glesbygdskommuner 17 70,7 66,2 Större övriga kommuner 35 76,1 71,8 Mindre övriga kommuner 17 72,4 69,5
För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.
Förklaringar och definitioner
Samtliga uppgifter om lärare avser vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– med pedagogisk utbildning Antal lärare/andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskole-utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats be-höriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).
– med tillsvidareanställning Antal lärare/andel av alla lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Totalt antal (inkl. helt Antal tjänstgörande samt helt tjänstlediga lärare. tjänstlediga)
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
171
KOMVUX
172
Särvux – OrganisationTabell 8.1: Elever och grupper läsåren 1992/93–1999/2000
Antal skol- Antal Antal elever Elever bosatta i Antal hem-kommuner elever per annan kommun kommuner
* Antal skolkommuner Antal kommuner där undervisning anordnas. På raden "Landsting" angesdet antal kommuner i vilka det fanns särvux anordnad av landsting.
* Antal elever Antal elever i särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda) oavsettantal timmar eleven undervisas.
* Antal elever per grupp Medelvärdet av samtliga undervisningsgruppers gruppstorlek.
* Elever bosatta i annan Antal resp andel elever i kommunens särvux som var bosatta i annan kommun kommun.
* Antal hemkommuner Antal kommuner där elever var bosatta, oavsett var de undervisades.
1) Huvudmannaskapet för särvux ligger fr o m 1996/97 helt på kommunerna.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167. publicering:
173
SÄRVUX
Tabell 8.2 A: Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000
Elever Antal elev-Totalt Andel (%) därav tim. perantal Kvinnor Födda utomlands elev under
Studienivå Antal Andel (%) Antal Andel (%) mätveckan
Grundsärskolenivå 2 067 49 1 062 51 139 7 2,4
Träningsskolenivå 1 423 34 636 45 88 6 1,9
Gymnasiesärskolenivå 688 16 345 50 48 7 3,0
Samtliga 4 178 100 2 043 49 275 7 2,3
Tabell 8.2 B: Studienivå och gruppstorlek läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner
Elever Antal Antal elev-Totalt därav elever tim. per
Spridningsmått för antal Kvinnor Födda utomlands per elev underkommuner Antal Andel (%) Antal Andel (%) grupp mätveckan
Uppgifterna avser vecka 41 1994, 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.
* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt- – Antal ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare
med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt
reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
– Andel (%) med special- Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon specialpedagogisk utbildning. pedagogisk utbildning
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95
gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats medgenomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. skolform. För läsåren1995/96–1999/2000 har omräkningen gjorts genom en summering av deuppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.Förändringen, som är betingad av det nya läraravtalet, innebär att uppgifterför läsåren 1995/96–1999/2000 inte är helt jämförbara med uppgifter förtidigare läsår.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
1) Huvudmannaskapet för särvux ligger fr o m 1996/97 helt på kommunerna.
Tabell 8.5 C: Heltidstjänster läsåret 1999/2000, medelvärden för kommungrupper
Antal tjänst- Genom- Antal lärare omräknat görande snittlig till heltidstjänsterlärare tjänst- Totalt Med tills- göringsgrad vidare-
Kommungrupper i procent anställning
Samtliga kommuner 1,8 58,2 1,1 1,4 Storstäder 16,3 77,2 12,6 12,7 Förortskommuner 0,8 56,7 0,5 0,7 Större städer 3,3 71,0 2,3 2,8 Medelstora städer 1,5 65,9 1,0 1,3 Industrikommuner 1,0 44,5 0,5 0,8 Landsbygdskommuner 0,8 45,8 0,4 0,5 Glesbygdskommuner 0,8 36,4 0,3 0,4 Större övriga kommuner 1,3 54,9 0,7 0,8 Mindre övriga kommuner 0,8 30,6 0,3 0,6
För förklaring av kommungrupper, se bilaga 2.
Förklaringar och definitioner
Uppgifterna avser vecka 41 1994, 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda - anställda korare tid än en månad - och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande grad i procent lärare. Angående omräkning till heltidstjänster samt jämförbarhet över
tiden, se nedan.
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95 heltidstjänster gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats
med genomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. skolform.För läsåren 1995/96–1999/2000 har omräkningen gjorts genom ensummering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfatt-ningen av lärarens tjänst. Förändringen, som är betingad av det nyaläraravtalet, innebär att uppgifter för läsåren 1995/96–1999/2000 inte ärhelt jämförbara med uppgifter för tidigare läsår.
- med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk hög- pedagogisk utbildning skoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats
behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förord-nande som behörig lärare).
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
178
Statens skolor för vuxna – Resurser – LärareTabell 9.1: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1996/97–1999/2000
Lärare därav tjänstgörande däravLäsår totalt Antal Andel (%) Andel (%) heltUtbildnings- med ped. m. tillsvid.- tjänst-anordnare utbildning anställning lediga
* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.
* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt- – Antal ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare
med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbild- utbildning ning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till
statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behöriglärare).
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens anställning 2 kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
179
SSV
Tabell 9.2: Pedagogisk utbildning och heltidstjänster läsåren 1996/97–1999/2000
Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat snittlig till heltidstjänster
Läsår Totalt därav tjänst- Totalt däravPedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.-Utbildningsanordnare i procent anställning
1996/97 Samtliga lärare 46 30 16 71,8 33 28 därav Antal med ped. utbildning 39 25 14 75,2 29 26 Andel (%) med ped. utbildning 84,8 83,3 87,5 . 88,7 92,8
1997/98 Samtliga lärare 57 34 23 84,5 48 39 därav Antal med ped. utbildning 46 27 19 87,7 40 33 Andel (%) med ped. utbildning 80,7 79,4 82,6 . 83,7 84,5
1998/99 Samtliga lärare 71 36 35 63,2 45 37 därav Antal med ped. utbildning 51 27 24 64,0 33 30 Andel (%) med ped. utbildning 71,8 75,0 68,6 . 72,8 80,3
1999/2000 Samtliga lärare 78 31 47 54,4 42 29 därav Antal med ped. utbildning 62 28 34 54,7 34 25 Andel (%) med ped. utbildning 79,5 90,3 72,3 . 79,9 86,0
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgörings-omfattning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare ochskolledare med undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda– anställda kortare tid än en månad – och lärare som var helt tjänstledigahela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Antal lärare omräknat till heltidstjänster (se nedan) dividerat med antal i procent tjänstgörande lärare.
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en heltidstjänster summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen
av lärarens tjänst.
– med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda(se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk pedagogisk utbildning högskoleutbildning (med dessa har likställts personer som tidigare
förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personersom haft förordnande som behörig lärare).
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
181
SSV
182
Svensk undervisning för invandrare – Resurser – LärareTabell 10.1: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1995/96–1999/2000
Lärare därav tjänstgörande därav Antal lärareLäsår totalt Antal Andel (%) Andel (%) helt (heltidstj.)Utbildnings- med ped. m. tillsvid.- tjänst- per 100anordnare utbildning anställning lediga elever 1)
Uppgifter avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Lärare totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga lärare.
* Tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfattning – Antal som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledare med under-
visning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än enmånad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med Andel av alla tjänstgörande lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning pedagogisk utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt
reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla tjänstgörande lärare som var tillsvidareanställda (se skollagens 2 anställning kap 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. Omräk- per 100 elever ningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering av de
uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.
1) Fr.o.m. läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal elever för mätveckan.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167.publicering:
183
SFI
Svensk undervisning för invandrare – Resurser – LärareTabell 10.2 A: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåren 1995/96–1999/2000
Antal tjänstgörande lärare Genom- Antal lärare omräknat Antal läraresnittlig till heltidstjänster (heltids-
Läsår Totalt därav tjänst- Totalt därav tjänster)Pedagogisk utbildning Män Kvinnor göringsgrad m. tillsvid.- per 100Utbildningsanordnare i procent anställning elever 1)
Tabell 10.2 B: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
spridningsmått för kommuner
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)
Spridningsmått lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogiskför kommuner i procent anställning utbildning
Svensk undervisning för invandrare – Resurser – Lärare
Tabell 10.2 C: Pedagogisk utbildning, heltidstjänster och lärartäthet läsåret 1999/2000,
medelvärden för kommungrupper
Antal Genom- Antal lärare omräknat till Lärare med peda-tjänst- snittlig heltidstjänster gogisk utbildninggörande tjänst- Totalt Andel (%) med Antal Andel (%)lärare göringsgrad tillsvidare- pedagogisk
Uppgifterna avser vecka 41 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
* Antal tjänstgörande lärare Antal personer som tjänstgjorde som lärare, dvs hade en tjänstgöringsomfatt-ning som inkluderade undervisning. Även timanställda lärare och skolledaremed undervisning ingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortaretid än en månad – och lärare som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Genomsnittlig tjänstgörings- Antal lärare omräknat till heltidstjänster dividerat med antal tjänstgörande lärare. grad i procent
* Antal lärare omräknat till Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har gjorts genom en summering heltidstjänster av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst.
– med tillsvidareanställning Antal lärare, omräknat till heltidstjänster, som var tillsvidareanställda (se skollagens 2 kap. 4 § om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal lärare (heltidstjänster) Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever vid mättillfället. per 100 elever
* Antal/andel (%) med Antal lärare resp. andel av alla lärare som har någon pedagogisk högskoleutbildning pedagogisk utbildning (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt
reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
1) Fr.o.m. läsåret 1999/2000 saknas uppgifter om antal elever för mätveckan.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående Skolverkets rapport nr 167.publicering:
185
SFI
Samtliga skolformer – Organisation – Elever
Tabell 11.1: Skolor och elever läsåret 1999/2000 Antal Antal Antal Antal Antal elever per Andel (%)
Skolform kommuner rektors- skolor elever Kommun Skola av befolkn.Utbildningsnivå områden 6–64 år 1)
Uppgifter om skolformerna i denna tabell avser i regel situationen i oktober 1999. Exakta mätdatum framgår av de tabeller som redovisar uppgifter för respektive skolform.
* Antal kommuner Antal kommuner där elever undervisas inom denna skolform.
* Antal rektorsområden Antal rektorsområden där elever undervisas inom denna skolform. Om det på rektorsområdet finns elever inom mer än en skolform räknas rektorsområdet en gång per skolform.
* Antal skolor Antal skolor där elever undervisas inom denna skolform. Om det på skolan finns elever inom mer än en skolform räknas skolan en gång per skolform.
* Antal elever Antal elever i skolformen.
* Antal elever per kommun Totalt antal elever dividerat med totalt antal kommuner där elever undervisas inom denna skolform.
* Antal elever per skola Totalt antal elever dividerat med totalt antal skolor.
* Andel av befolkn. 6–64 år Antalet elever dividerat med antalet av befolkningen i åldern 6–64 år den 31 december 1999.
1) Observera att Komvux, statens skola för vuxna (SSV) och svenskundervisning för invandrare (SFI) ej ingår i redovisningen.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
188
Samtliga skolformer – Resurser – PersonalTabell 11.2: Pedagogisk utbildning och anställningsslag läsåren 1992/93–1999/2000
Personal därav tjänstgörande däravLäsår totalt Antal Andel (%) Medel- Andel (%) Andel (%) helt Personalkategori kvinnor ålder med ped. m. tillsvidare- tjänst-Skolform utbildning anställning lediga 1)
Uppgifterna avser vecka 42 1992, vecka 41 1993, 1994 och 1995, vecka 42 1996, 1997 och 1998 samt vecka 41 1999.
Uppgifterna i tabell 11.2 avser prioriterad tjänst, d v s varje person har placerats inom den personalkategori ochskolform där han/hon har sin huvudsakliga tjänstgöring. I de tabeller om personal som publiceras under respektive skolform redovisas däremot samtliga tjänstgörande personer inom skolformen. Det betyder att en person somtjänstgör inom flera skolformer finns redovisad i mer än en av de tidigare tabellerna.
Tabellen inkluderar skolledare oavsett om de hade undervisning eller ej.
Förskoleklass omfattar de personer som ingår i SCB:s register över pedagogisk personal. Det gäller de verksam-heter som har gemensam rektor med skolan (ca 97 % av all verksamhet).
* Personal totalt Antal tjänstgörande och helt tjänstlediga personer.
* Tjänstgörande personer Antal personer som tjänstgjorde som lärare, förskollärare, fritidspedagoger, – Antal fritidsledare och barnskötare, d v s hade en tjänstgöringsomfattning som
inkluderade undervisning. Även timanställd personal och samtliga skolledareingår. Däremot ingår inte korttidsanställda – anställda kortare tid än en månad – och personer som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
– Andel (%) med pedagogisk Andel av alla personer som har någon pedagogisk högskoleutbildning (med utbildning dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt regle-
rade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare).
– Andel (%) med tillsvidare- Andel av alla personer som var tillsvidareanställda (se skollagens 2 kap 4 § anställning om vem som får tillsvidareanställas).
* Antal helt tjänstlediga Antal personer som var helt tjänstlediga hela höstterminen.
* Nyregistrerade Personer som tillkommit i SCB:s register över pedagogisk personal sedanföregående läsår. Observera att all personal i förskoleklass räknas somnyregistrerad 1999/2000.
* Slutat Personer som avförts ur SCB:s register över pedagogisk personal sedanföregående läsår.
1) Tjänstledig personal i skolor med mer än en skol-/ verksamhetsform har i vissa fall schablonmässigt placerats som tjänstlediga på en av verksamheterna.
2) Fr.o.m. läsåret 1999/ 2000 ingår även personal i förskoleklass.3) Förutom examinerade från grundskollärarlinjen kan här även ingå ämneslärare i matematik/ NO-ämnen.
Ytterligare information om uppgifterna finns i bilaga 1.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
190
Svensk utbildning i utlandet – OrganisationTabell 12.1: Länder, skolor och elever inom olika undervisningsformer
läsåren 1995/96–1999/2000
Antal Antal Antal eleverländer skolor/ Totalt därav
Uppgifterna avser den 15 oktober 1995, 1996, 1997, 1998 respektive 1999.
* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans resp gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och timplaner som bedrivs vid svensk utlandsskola.
* Kompletterande svensk undervisning Undervisning för barn och ungdomar som går i utländsk eller inter-nationell skola och som vill utveckla sina kunskaper i svenska och om Sverige.
* Distansundervisning med handledning Tidigare benämnd korrespondensundervisning. Elev som är behörigfår studiematerial utan kostnad. Finns utlandsskola på orten har elevenäven möjlighet att få handledning. Undervisningen avser grundskolansåk 7–9 samt gymnasieskola.
* Övrig distansundervisning Enskilda elever som läser på distans utan att få handledning vid ensvensk utlandsskola. Elever som läser enstaka ämnen, t ex svenska,har ej medräknats. Undervisningen avser grundskolans åk 7–9 samt gymnasieskola.
* Skolor/huvudmän Avser svenska utlandsskolor och för kompletterande svensk undervisning även andra huvudmän.
* Behöriga elever Svenska elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (SFS 1994:519), samt ifråga om reguljär grundskoleutbildning, t o m läsåret 1995/96, finska och norska elever som undervisas vid svenska utlandsskolor enligt samarbets- avtal. Fr o m läsåret 1996/97 redovisas finska elever under övriga eftersom samarbetsavtalet med Finland har ändrats.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
192
Svenska utlandsskolor – OrganisationTabell 12.2: Skolor och elever i reguljär utbildning läsåret 1999/2000
Skolor Europa Asien Afrika Amerika Oceanien SamtligaElever världsdelarNivå
Elever i grundskola reguljär utbildning 778 108 120 25 0 1 031 därav behöriga svenska elever 574 93 107 19 0 793 övriga svenska elever 40 3 0 0 0 43 norska elever 82 7 7 2 0 98
elever från andra länder 82 5 6 4 0 97
Elever i gymnasieskola reguljär utbildning 150 0 16 0 0 166 därav behöriga svenska elever 98 0 15 0 0 113 övriga svenska elever 36 0 1 0 0 37 norska elever 8 0 0 0 0 8 elever från andra länder 8 0 0 0 0 8
Samtliga elever i reguljär utbildning 928 108 136 25 0 1 197
Förklaringar och definitioner
Uppgifterna avser den 15 oktober 1999.
* Skolor Skolor som fått statsbidrag för reguljär utbildning under budgetåret.
* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och timplaner.
* Åk Årskurs.
* Behöriga svenska elever Elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till utbildningav utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519).
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
193
SVENSK
UTBILDNING
I
UTLANDET
Tabell 12.3: Elever i reguljär grundskoleutbildning läsåret 1999/2000
* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, tim- och kursplaner.
* Åk Årskurs.
* Behöriga svenska elever Elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förord-ningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519).
* Behöriga elever Svenska elever som uppfyller kraven för behörighet, samt elever från Norge somundervisas vid svenska utlandsskolor enligt samarbetsavtal.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
194
Svenska utlandsskolor – OrganisationTabell 12.4: Elever i reguljär gymnasieskolutbildning läsåret 1999/2000
Årskurs/StudieinriktningElever Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Samtliga eleverKön N S övrig Samtliga N S övrig Samtliga N S övrig Samtliga N S övrig SamtligaNationalitet åk 1 åk 2 åk 3Behöriga svenska elever 15 25 0 40 12 29 0 41 11 21 0 32 38 75 0 113därav kvinnor 9 14 0 23 6 16 0 22 5 12 0 17 20 42 0 62 män 6 11 0 17 6 13 0 19 6 9 0 15 18 33 0 51
* Reguljär gymnasieskole- Utbildning enligt gymnasieskolans läroplan, kursplaner och timplaner. utbildning
* Åk Årskurs.
* N Naturvetenskapsprogrammet.
* S Samhällsvetenskapsprogrammet.
* Övrig Studieväg enligt norsk läroplan.
* Behöriga svenska elever Elever som uppfyller villkoren för att ingå i underlaget för statsbidragbarn och ungdomar (SFS 1994:519).
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
195
SVENSK
UTBILDNING
I
UTLANDET
Tabell 12.5: Skolor, huvudmän och elever i kompletterande svensk undervisning
och distansundervisning med handledning läsåret 1999/2000
Typ av undervisningHuvudmän Kompletterande DistansundervisningElever svensk undervisning med handledningAntal huvudmän 138 13 därav svenska utlandsskolor 18 13 andra huvudmän 120 .Antal behöriga elever 3 499 58 därav grundskolan 3 309 45 gymnasieskolan 190 13 Antal övriga elever 249 7 därav grundskolan 213 5 gymnasieskolan 36 2 Samtliga elever 3 748 65
Förklaringar och definitioner
Uppgifterna avser den 15 oktober 1999.
* Skolor/huvudmän Avser svenska utlandsskolor och för kompletterande svenskundervisning även andra huvudmän.
* Behöriga elever Elever som uppfyller villkoren för att få ingå i underlaget för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till utbildningav utlandssvenska barn och ungdomar (1994:519).
* Kompletterande Undervisning för barn och ungdomar som går i utländsk eller svensk utbildning internationell skola och som vill utveckla sina kunskaper i
svenska och om Sverige.
* Distansundervisning Tidigare benämnd korrespondensundervisning. Elev som är med handledning behörig får studiematerial utan kostnad. Finns utlandsskola på
orten har eleven även möjlighet att få handledning. Undervis-ningen avser grundskolans åk 7–9 samt gymnasieskola.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
196
Svensk utbildning i utlandet – Resurser – Lärare
Tabell 12.6: Tjänstgöringsgrad och pedagogisk utbildning läsåret 1999/2000
Antal tjänstgörande lärare Totalt därav därav därav
män kvinnor med tjänst- med tjänst- med med utan peda-göring göring svensk utländsk gogiskmer än 40 % högst 40 % ped. ped. ubildning
Lärarkategori av heltidstj av heltidstj utb. 1) utb.
Lågstadielärare 37 0 37 32 5 34 2 1
Mellanstadielärare 30 14 16 28 2 30 0 0
Grundskollärareåk 1–7 23 5 18 20 3 17 6 0
Grundskollärareåk 4–9 13 3 10 11 2 12 0 1
Adjunkt/ämneslärare 99 29 70 58 41 58 29 12
Övriga lärare 87 18 69 13 74 13 16 58
Samtliga lärare 289 69 220 162 127 164 53 72
Förklaringar och definitioner
Uppgifterna avser endast lärare vid svenska utlandsskolor vecka 41 1999.
*Pedagogisk utbildning Svensk eller utländsk lärarutbildning.
1) I lärare med svensk pedagogisk utbildning ingår 2 lärare som har både svensk och utländsk lärarutbildning.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
197
SVENSK
UTBILDNING
I
UTLANDET
Tabell 12.7: Fastställd undervisningstid och typ av utbildning 1999/2000
Stadium Lärarveckotimmar Förändring (+/-) jämfört Lärar-Typ av utbildning Antal Andel (%) med föregående år veckotimmar
Kompletterande 122 3 -12 -9,0 0,3 svensk utbildning
Distansundervisning 381 8 -75 -16,4 5,9 med handledning
Samtliga 4 648 100 -830 -15,2 .undervisningsformer
Förklaringar och definitioner
Uppgifterna avser endast lärare vid svenska utlandsskolor vecka 41 1999.
* Lärarveckotimmar Fastställd undervisningstid per vecka i antal timmar om 40 minuter.
* Elever Antal elever den 15 oktober 1999 vid svenska utlandsskolor.
* Reguljär utbildning Utbildning enligt grundskolans resp gymnasieskolans läroplaner,kursplaner och timplaner som bedrivs vid svensk utlandsskola.
* Kompletterande Undervisning för barn och ungdomar som går i utländsk eller inter- svenskundervisning nationell skola och som vill utveckla sina kunskaper i svenska och
om Sverige.
* Distansundervisning Tidigare benämnd korrespondensundervisning. Elev som är behörig med handledning får studiematerial utan kostnad. Finns utlandsskola på orten har
eleven även möjlighet att få handledning. Undervisningen avsergrundskolans åk 7–9 samt gymnasieskola.
Närmast föregående
publicering: Skolverkets rapport nr 167.
198
Svensk utbildning i utlandet – Resultat – BetygTabell 12.8: Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 1998/99
Antal Antal Genom- Andel (%) Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått
elever elever snittligt elever som mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg 1)
som med merit- är behöriga Totalt I ett ämne I två eller fler ämnen I alla ämnen Läsår avslutat slut- värde till gymnasie- Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kön åk 9 betyg skolan (%) (%) (%) (%)1998/99 48 48 235,0 98 6 12,5 4 8,3 2 4,2 0 0,0 därav Pojkar 20 20 222,0 100 2 10,0 0 0,0 2 10,0 0 0,0 Flickor 28 28 244,3 96 4 14,3 4 14,3 0 0,0 0 0,0
Tabell 12.9: Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet
samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 1998/99
Antal elever som erhållit betyg eller ej nåttmålen i ämnet
Ämne Totalt Pojkar FlickorEngelska 48 20 28
Matematik 48 20 28
Svenska 48 20 28
Andel (%) elever som erhållit visst betyg eller ej nått målen i ämnetTotalt Pojkar Flickor G VG MVG Ej nått G VG MVG Ej nått G VG MVG Ej nått
* Genomsnittligt Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen meritvärde i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga max-
värdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning.
* Andel elever som För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst är behöriga till betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och gymnasieskolan matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått
betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet(helt saknar betyg och lämnat årskurs 9 ingår således).
* Elever som ej nått Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla målen obligatoriska ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt
det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
* Antal elever som Totalt antal elever som fått betyg i ämnet eller ej nått målen enligt det mål- erhållit betyg eller och kunskapsrelaterade betygssystemet, samt antal pojkar resp. flickor. ej nått målen i ämnet
* Andel elever som Andel elever som erhållit ett visst betyg eller ej nått målen i ämnet av samtliga, erhållit visst betyg flickor resp. pojkar. G=Godkänd, VG=Väl Godkänd och eller ej nått målen i ämnet MVG=Mycket Väl Godkänd.
1) En orsak till saknade betyg kan vara att eleven har bytt skola under de senare årskurserna och därför gått miste om undervisningen i något eller några ämnen. En annan kan vara effekter av bristande kunskaperi svenska språket t.ex. hos elever i tvåspråkiga familjer.
Närmast föregående publicering: Skolverkets rapport nr 167.
200
Svensk utbildning i utlandet – ResultatTabell 12.10: Elever som fått slutbetyg från program läsåret 1998/99 för elever i reguljär
gymnasieskolutbildning
Antal elever Genomsnittlig Antal elever med Antal elever Antal eleversom fått betygspoäng grundläggande med reducerat med utökatslutbetyg behörighet till univ. program program
Uppgifterna avser elever som fullföljt nationellt program under läsåret 1998/99.
* Elever med slutbetyg Antal elever som har fått avgångsbetyg från program. från program
* Genomsnittlig betygspoäng Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20) dividerat med summa poäng för eleven totalt. Endast betygsatta kurser är medräknade.
* Elever med grundläggande Andel elever som har behörighet till universitet- och högskolestudier behörighet till universitets- d.v.s. elever som har lägst betyget "Godkänd" på kurser som omfattar och högsk.studier 90% av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.
* Elever med reducerat program Elever som är befriade från en eller flera kurser.
* Elever med utökat program Elever som frivilligt valt att läsa en eller flera kurser utöver fullständigt program.
1 ) Svenska B har omvandlats från två delkurser till en sammanhållen kurs. Ungefär hälften av eleverna har fått betyg enligt de äldre bestämmelserna.
Närmast föregående publicering Skolverkets rapport nr 167
202
Tables
Child care Total – OrganisationTable 1.1 A Institutions and children enrolled 1999Table 1.1 B Children enrolled in child care in per cent of all children of the whole population 1999Table 1.1 C Children enrolled in child care in per cent of all children of the whole population 1999
central tendency for municipalitiesTable 1.1 D Children enrolled in child care in per cent of all children of the whole population 1999
mean values for municipality groupsTable 1.2 Institutions, children and management 1999
Child care Total – Resources – PersonnelTable 1.3 Employees divided in sex and converted into full-time employees 1999
Pre-school – OrganisationTable 1.4 A Institutions and children enrolled 1994 – 1999Table 1.4 B Children enrolled 1994 – 1999Table 1.4 C Children enrolled by age 1999, central tendency for municipalities Table 1.4 D Children enrolled 1999, mean values for municipality groups Table 1.5 Opening hours outside regular business hours 1999
Mother tongue
Table 1.6 A Children in pre-school with other mother tongue than Swedish 1999Table 1.6 B Children in pre-school with support in mother tongue/tuiton 1999
Table 1.6 C Children in pre-school receiving mother tongue support/tuiton by percentageof children not having Swedish as their mother tongue 1999
Pre-school – Resources – PersonnelTable 1.7 A Employees working with children converted to full-time employees,
(distributed by education) 1994 – 1999Table 1.7 B Percentage of employees working with children converted into
full-time employees 1994 – 1999Table 1.7 C Employees working with children converted into full-time employees
distributed by education 1999, central tendency for municipality groups Table 1.7 D Employees working with children converted into full-time employees
distributed by education 1999, mean values for municipality groups
Mother and toddler centre (MTC) – OrganisationTable 1.8 Mother and toddler centre (MTC), opening hours/week 1994 – 1999
Mother and toddler centre (MTC) – Resources – PersonnelTable 1.9 A Employees working with children converted into full-time employees,
distributed by education 1999Table 1.9 B Percentage of employees working with children converted into full-time
employees 1999Table 1.9 C Employees working with children converted into full-time employees
distributed by education 1999, central tendency for municipality groups Table 1.9 D Employees working with children converted into full-time employees
distributed by education 1999, mean values for municipality groups
203
Family day care centre – OrganisationTable 1.10 A Family day care centre, children enrolled 1994 – 1999Table 1.10 B Children enrolled 1994 – 1999Table 1.10 C Children enrolled distributed by age 1999, central tendency for municipalities Table 1.10 D Children enrolled distributed by age 1999, mean values for municipality groups Table 1.11 Size of the family day-care centre 1994 – 1999
Mother tongue
Table 1.12 A Children in family day care with other mother tongue than Swedish 1999Table 1.12 B Children in family day care with support in other mother tongue/tuiton 1999 Table 1.12 C Children in family day care receiving mother tongue support/tuiton by percentage
of children not having Swedish as their mother tongue 1999
Family day-care centre – Resources – PersonnelTable 1.13 A Employed childminder distributed by education 1994 – 1999Table 1.13 B Childminders distributed by education, percentage 1994 – 1999Table 1.13 C Childminders distributed by education 1999, central tendency for municipalities Table 1.13 D Childminders distributed by education 1999, mean values for municipality groups
Leisure time centre – OrganisationTable 1.14 A Institutions and children enrolled 1994 – 1999Table 1.14 B Percentage of children enrolled in leisure time centre 1994 – 1999Table 1.14 C Children enrolled in leisure time centre by age 1999, central tendency for municipalitiesTable 1.14 D Children enrolled in leisure time centre by age 1999, mean values for municipality groups
Leisure time centre – Resources – PersonnelTable 1.15 A Employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1994 – 1999Table 1.15 B Percentage of employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1994 – 1999Table 1.15 C Employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1999, central tendency for municipalities Table 1.15 D Employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1999, mean values for municipality groups
Open recreation centres – OrganisationTable 1.16 Open recreation centres, opening hours/week 1999
Pre-school class – OrganisationTable 2.1 A Number of pupils in pre-school classes 1999/2000Table 2.1 B Percentage of pupils in pre-school classes 1999/2000Table 2.1 C Pupils in pre-school class 1999, central tendency for municipalities Table 2.1 D Pupils in pre-school class 1999, mean values for municipality groups
Mother tongue
Table 2.2 Pupils in pre-school class with other mother tongue than Swedish 1999/2000
204
Pre-school class – Resources – PersonnelTable 2.3 A Employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1999Table 2.3 B Percentage of employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1999Table 2.3 C Employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1999, central tendency for municipalities Table 2.3 D Employees working with children, converted into full-time employees
(distributed by education) 1999, mean values for municipality groups
Compulsory school – OrganisationTable 3.1 A Schools and pupils, school years 1995/96–1999/2000Table 3.1 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency
for municipalities (municipal schools)Table 3.1 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for
municipality groups (municipal schools)Table 3.1 D Schools and pupils, school year 1999/2000, independent schoolsTable 3.1 E Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for
municipality groups (independent schools)Table 3.1 F Schools with pre-school class and leisure time centre, school year 1999/2000.
Schools, pupils and children enrolled
Schools
Table 3.2 A School size, school year 1999/2000, all schools Table 3.2 B School size, school year 1999/2000, municipal schoolsTable 3.2 C School size, school year 1999/2000, independent schools
Pupils
Table 3.3 Number of pupils, school years 1980/81–1999/2000 and estimated numberof pupils 2000/01–2006/07
Years
Table 3.4 Boys and girls in forms 1–9, school year 1999/2000Table 3.5 A Age of pupils in form 1, school years 1993/94–1999/2000Table 3.5 B Age of pupils in form 1, school year 1999/2000, central tendency
for municipalities (municipal schools)Table 3.5 C Age of pupils in form 1, school year 1999/2000, mean values for
municipality groups (municipal schools)
Language electives
Table 3.6 Beginners in English, school year 1999/2000Table 3.7 A Second foreign language as elective in forms 6–9, school years 1996/97–1999/2000Table 3.7 B Second foreign language as language option, school year 1999/2000Table 3.7 C Alternative to second foreign language as language option, school year 1999/2000Table 3.7 D Third foreign language, school year 1999/2000
Mother tongue
Table 3.8 A Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school years 1994/95–1999/2000
Table 3.8 B Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school year 1999/2000
Table 3.8 C Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school year 1999/2000, central tendency for municipalities (municipal schools)
205
Table 3.8 D Pupils receiving tuition in mother tongue and Swedish as a second language(Sv2), school year 1999/2000, mean values for municipality groups (municipal schools)
Compulsory school – Resources – TeachersTable 3.9 Teacher training and type of employment, school years 1994/95–1999/2000Table 3.10 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school years
1995/96–1999/2000Table 3.10 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
central tendency for municipalities (municipal schools)Table 3.10 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
mean values for municipality groups (municipal schools)Table 3.11 A Teachers of different categories, school year 1999/2000Table 3.11 B Serving teachers, school year 1999/2000, central tendency for municipalities
(municipal schools)Table 3.11 C Serving teachers, school year 1999/2000, mean values for municipal groups
(municipal schools)
Table 3.13 Head teachers, school years 1995/96–1999/2000
Compulsory school – ResultsTable 3.14 A Transition to upper secondary school, school year 1999/2000, of pupils from
form 9 school year 1998/99Table 3.14 B Transition to upper secondary school, school year 1999/2000 of pupils
who completed form 9, school year 1998/99
Schools for pupils with impaired hearing/vision and physical disabilities – OrganisationTable 4.1 Pupils, school years 1994/1995–1999/2000Table 4.2 Schools and pupils, school year 1999/2000Table 4.3 Pupils per school and form, school year 1999/2000Table 4.4 Type of residential accommodation for pupils, school year 1999/2000
Schools for pupils with impaired hearing/vision and physical disabilities – Resources – TeachersTable 4.5 Teacher training and type of employment, school years 1995/96–1999/2000Table 4.6 Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school years
1995/96–1999/2000
Compulsory school for intellectually disabled children – OrganisationTable 5.1 A Schools and pupils, school years 1995/96–1999/2000Table 5.1 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.1 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for municipality groupsTable 5.2 A Pupils in forms 1–9, school years 1995/96–1999/2000Table 5.2 B Tuition forms, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.3 A Pupils, education in mother tongue and Swedish as a second language, school
year 1999/2000Table 5.3 B Pupils, education in mother tongue, school year 1999/2000Table 5.4 Tuition forms, school years 1994/95–1999/2000
206
Compulsory school for intellectually disabled children – Resources – TeachersTable 5.5 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,
school years 1997/1998–1999/2000Table 5.5 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
central tendency for municipalities (municipal schools)Table 5.5 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
mean values for municipality groups (municipal schools)
Upper secondary school for intellectually disabled children – OrganisationTable 5.11 A Schools and pupils, school years 1996/97–1999/2000Table 5.11 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.11 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for municipality groupsTable 5.12 A Pupils in forms 1–9, school years 1997/98–1999/2000Table 5.12 B Tuition forms, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 5.13 Pupils, education in mother tongue and Swedish as a second language, school
year 1999/2000Table 5.14 Tuition forms, school years 1993/94–1999/2000
Upper secondary school for intellectually disabled children – Resources – TeachersTable 5.15 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,
school years 1997/98–1999/2000Table 5.15 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
central tendency for municipalities (municipal schools)Table 5.15 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000
mean values for municipality groups (municipal schools)
Upper secondary school – OrganisationTable 6.1 A Schools and pupils, school years 1995/96–1999/2000Table 6.1 B Schools and pupils, school year 1999/2000, central tendency for
municipalities (municipal schools)Table 6.1 C Schools and pupils, school year 1999/2000, mean values for municipality
groups (municipal schools)Table 6.2 Eligible applicants and grade 1 intake, school year 1999/2000Table 6.3 A Pupils on programmes, courses and special courses, school year 1999/2000Table 6.3 B Pupils on programmes and branches, school year 1999/2000
Upper secondary school – Resources – Teachers Table 6.4 Teacher training and type of employment, school years 1994/95–1999/2000Table 6.5 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,
school years 1995/96–1999/2000Table 6.5 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
central tendency for municipalities (municipal schools)Table 6.5 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
mean values for municipality groups (municipal schools)Table 6.6 A Teachers of different categories, school year 1999/2000Table 6.6 B Serving teachers, school year 1999/2000, central tendency for municipalities
(municipal schools)
207
Table 6.6 C Serving teachers, school year 1999/2000, mean values for municipal groups(municipal schools)
Table 6.7 Head teachers, school years 1995/96–1999/2000
Upper secondary school – ResultsDrop out, break, change
Table 6.8 A Drop out/break in studies after grade 1 on October 15 1998
Table 6.8 B Change of study path after grade 1 on October 15 1998
Table 6.8 C Break in studies between October 15 1997 and October 15 1999
Completed education
Table 6.9 A Completed education within 4 years for pupils in grade 1 on October 13 1995Table 6.9 Completed education within 4 years for pupils in grade 1 on October 14 1994 (revised)Table 6.9 B Completed education within 4 years for beginners in grade 1 on October 13 1995Table 6.9 C Completed education within 4 years respectively 5 years for beginners in grade 1
on October 14 1994
Transition to university
Table 6.10 A Transition to university after completion of upper secondary schoolTable 6.10 B Immediate transition to university of students who graduated from upper secondary
school, school years 1992/93–1997/98, central tendency for municipalitiesTable 6.10 C Immediate transition to university of students who graduated from upper secondary
school, school years 1992/93–1997/98, mean values for municipality groupsTable 6.11 Transition to university of students who graduated in the school year 1995/96
Komvux (local government administered adult education) – Resources – TeachersTable 7.1 Teacher training and type of employment, school years 1995/96–1999/2000Table 7.2 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,
school years 1995/96–1999/2000Table 7.2 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
central tendency for municipalities (municipal schools)Table 7.2 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
mean values for municipality groups (municipal schools)Table 7.3 A Teachers of different categories, school year 1999/2000Table 7.3 B Serving teachers, school year 1999/2000, central tendency for municipalities
(municipal schools) Table 7.3 C Serving teachers, school year 1999/2000, mean values for municipal groups
(municipal schools)
Särvux (adult education for the intellectually disabled) – OrganisationTable 8.1 Students and groups, school years 1992/93–1999/2000Table 8.2 A Study level and group size, school year 1999/2000Table 8.2 B Study level and group size, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 8.3 Age of students, school year 1999/2000
208
Särvux (adult education for the intellectually disabled) – Resources – TeachersTable 8.4 Teacher training and type of employment, school years 1994/95–1999/2000Table 8.5 A Teacher training and whole-time equivalent, school years 1994/95–1999/2000Table 8.5 B Whole-time equivalent, school year 1999/2000, central tendency for municipalitiesTable 8.5 C Whole-time equivalent, school year 1999/2000, mean values for municipality groups
National Schools for Adults (SSV) – Resources – TeachersTable 9.1 Teacher training and type of employment, school years 1996/97–1999/2000Table 9.2 Teacher training and whole-time equivalent, school years 1996/97–1999/2000
Swedish language instruction for adult immigrants – Resources – TeachersTable 10.1 Teacher training and type of employment, school years 1995/96–1999/2000Table 10.2 A Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio,
school years 1995/96–1999/2000Table 10.2 B Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
central tendency for municipalitiesTable 10.2 C Teacher training, whole-time equivalent and staffing ratio, school year 1999/2000,
mean values for municipality groups
All school types – OrganisationTable 11.1 Schools and students, school year 1999/2000
All school types – Resources – TeachersTable 11.2 Teacher training and type of employment, school years 1992/93–1999/2000
Swedish schools abroad – OrganisationTable 12.1 Countries, schools and pupils within various types of education, school years
1995/96–1999/2000Table 12.2 Schools and pupils in regular education, school year 1999/2000Table 12.3 Pupils in regular compulsory education, school year 1999/2000Table 12.4 Pupils in regular upper secondary school, school year 1999/2000Table 12.5 Organizers of and pupils in non-regular education, school year 1999/2000
Swedish schools abroad – Resources – TeachersTable 12.6 Average employment level and teacher training, school year 1999/2000Table 12.7 Tuition time set and type of education, school year 1999/2000
Swedish schools abroad – Results – GradesTable 12.8 Final grades in form 9 regular compulsory education, school year 1998/99Table 12.9 Grades in certain subjects in form 9, school year 1998/99 for pupils in
regular compulsory educationTable 12.10 Pupils receiving leaving certificates from course in regular upper secondary school,
school year 1998/99Table 12.11 Grades in certain subjects in regular upper secondary school, school year 1998/99
209
LIST OF TERMS
AADB, grundkurs – EDP, basic courseAdjunkt – Subject teacherAdministrativa system tillämpade i registerhantering – Administrative systems
applied in processing recordsAlbanska – AlbanianAlla – AllAlternativ – AlternativeAndel – ShareAnläggning – FacilityAndraspråk – Second languageAnnan – OtherAnnat – OtherAnnan utbildning – Other trainingAnnat enskilt hem – Private home excluding parental homeAnpassad studiegång – Adjusted course of studyAnställda – EmployeesAnställningsslag – Form of employmentAntal – NumberArbeta – WorkArabiska – ArabicAssyriska – AssyrianAsylsökande – Seeking asylumAvbrott/studieuppehåll – Break in studies/SabbaticalAvdelning/ar – Section/sAvgångna – GraduatedAvgångsbetyg – (School) Leaving certificatesAvslutad utbildning – Completed the courseAvslutat SFI – Completed a course in Swedish for immigrants
BB-språk – Second foreign languageBageri och konditori – Bakery and confectioneryBakgrund – OriginBarn – Child/childrenBarnavårdsutbildning – Child care educationBarn- och fritid – Child and recreationBarnkunskap – Child studiesBarnomsorg – ChildcareBarnskötarutbildning – Child care trainingBefolkning/en – PopulationBehörig – EligibleBeklädnadsteknik – ClothingBeräknat – CalculatedBerättigade – QualifiedBeteendestörning – Behavioural disorderBetyg – Mark, leaving certificateBeviljats – GrantedBild – Art educationBiologi – BiologyBoende – LivingBoendeform – Mode of dwellingBolag – CompanyBosatta – Resident in
210
Bosniska/Kroatiska/Serbiska – Bosnian/Croatian/SerbianBostadsföretag – Realestate firmBrevdistansundervisning – Correspondence courseBudgetår/et – Fiscal yearBygg – ConstructionByggnadsplåt – Constructional metalworkBygg- och anläggningsteknik – ConstructionByte – ExchangeBåde – BothCC-språk – Third foreign language
DDag – DayDagbarn – Children in family careDagbarnvårdare – ChildminderDaghem – Day care centerDaghemsverksamhet – Day care center facilityDans och teater – Dance and theatreDatakunskap, grundkurs – Computing, basic courseDatakunskap – Computer scienceDataämnen – Computer subjectsDefinitioner – Definitions Delt. (deltagande) – Participation, attendanceDeltagare – ParticipantsDirekt – ImmediatelyDrift- och underhållningsteknik – Maintenance Driftsformer – ManagementDärav – Of whichDöva – DeafDövhet – Deafness
EEfter – AfterEj – NotEj nått målen – Not acheiving the goalsEkonomisk linje – EconomicsEkonomisk – EconomicEl – ElectricElektronik – ElectronicsElever – PupilsElevhem utanför skolan – Students hostel outside the schoolElevhem på skola – Students hostel within the schoolEller – OrEnbart – OnlyEnergi – EnergyEng. särskild – Advanced course of EnglishEng. allmän – General course of EnglishEng. ej uppdelad – Unstreamed course of EnglishEngelska – EnglishEnskild – PrivateEnskilt hem – Private homeErhållit – Received, obtainedEstetisk/praktisk – Artistic and practicalEstetiska – Fine artsExkl – Exclusive of
211
FFamiljedaghem – Family day care unitFartygsteknik – Marine engineeringFinska – FinnishFlera – MoreFlest – MostFlickor – GirlsFlygteknik – Aircraft engineeringFlyktingar – RefugeesFlyttad – MovedFordon – VehicleFordonsteknik – Vehicle engineeringFortsätter – ContinuesFranska – FrenchFristående – Private, independentFritid – RecreationFritidshem – Leisure time centerFritidshemsverksamhet – Leisure time center facilityFritidsledarutbildning – Youth leader trainingFritidspedagogutbildning – Youth teacher edcucationFrivilliga – VoluntaryFrån – FromFrån andra länder – From other countriesFrämmande språk – Foreign languageFullföljd – CompletedFullständig – CompleteFunktionshinder – Functional disabilityFysik – PhysicsFått arbete – Obtained employmentFärre – LessFödelseår – Year of birthFödda utomlands – Born abroadFör – ForFördelade efter – Broken down by, byFörening – UnionFöregående – PreviousFöreståndare – DirectorFöretag – Company, firmFöretagsekonomi – Business EconomicsFördelad – DistributedFörklaringar – ExplanationsFörskola – Pre-schoolFörskolebarn – Pre-school childrenFörskoleklass – Pre-school classFörskolor – Pre-schoolsFörort – SuburbFörortskommuner – Suburban municipalitiesFöräldrahem – Parental homeFöräldrakooperativ – Parents cooperativeFörändring – Change
Grundläggande – BasicGrundläggande vux – Basic adult educationGrundskolan – Compulsory schoolGrundskolelärare – Teacher in compulsory schoolGrundsärskola – Compulsory school for intellectually disabled Grupper – GroupsGruppstorlek – Group sizeGymnasial vuxenutbildning – Upper secondary school for adultsGymnasieavgång – Graduation from upper secondary schoolGymnasieskolan – Upper secondary schoolGymnasiesärskola – Upper secondary school for intellectually disabled
HHandels- och administration – Business and administrationHandels- och kontor – Commercial and clerical work1:a handssökande – Applicants who choose this as their first preferenceHantverk – HandicraftHela riket – The whole countryHelt – TotallyHeltidsstuderande – Whole-time studentsHeltidstjänst/er – Whole-time equivalentHemkommun – Municipality of residenceHemkunskap – Domestic scienceHemlandet – Home countryHemspråk – Mother tongueHemspråkslärare – Teacher in home languageHemspråksstöd – support in mother tongueHistoria – HistoryHotell- och restaurang – Hotel, restaurant and cateringHumanistisk linje – HumanitiesHus och anläggning – Building and constructionHushåll – CookingHuvudman – Organiser/responsible agencyHuvudorsak – Primary causeHärkomst – ExtractionHögskolan – College/UniversityHögskoleutbildning – University educationHögst – HighestHögstadiet – Senior levelHörselskadade – Hearing-impairedHöstterminen – Autumn term
II – InIdrott – Physical educationIndividuella program – Individual programmesIndividuella – IndividualIndustri – IndustrialIndustteknik – Industrial technologyIndustrikommuner – Industrial communitiesIngen utbildning för arbete med barn – No education for working with childrenIngår – IncludedInklusive egna – Including ownInom – WithinInriktning – Study pathInskrivna barn – Children enrolledInstitutioner – InstitutionsIntagna – Admitted
213
Inte – NotIntegration – IntegrationIntegrerade elever – Intellectually disabled children educated in ordinary schoolIntervallkurser – Interval coursesInvandrarbakgrund – Immigrant originInvandrare – ImmigrantsInvandrarintroduktion – Introduction for immigrantsInvånare – Inhabitants
JJämfört – Compared
KKarosseri – Coach workKemi – ChemistryKinesiska – ChineseKlass/er – Class/esKod – CodeKombinationer av verksamhetsformer – Combinations of day careKommun/er – Municipality/iesKommunala skolor – Municipal schoolsKommungrupper – Municipality groupsKommunvis fördelning – By municipalityKommunikation – CommunicationKompletterande skolor – Supplementery schools Kompletterande svensk undervisning – Supplementary Swedish educationKomvux – Adult educationKonst och formgivning – Art and designKontorsmetodik – Office methodsKortare – ShorterKurdiska – KurdishKurs – CourseKursdeltagare – Course memberKursplaner – SyllabiKursval – Choice of courseKvinnor – WomenKvällstid – EveningKön – Sex/genderKött och charkuteri – Fresh and cured meats
LLandsbygdskommuner – Rural districtsLandsting – County councilLektor – Senior masterLinjer – LinesLivsmedel – FoodLokal gren – Local branchLokalt/a tillval – Local choice of courseLågstadiet – Junior levelLän – CountyLängre – LongerLänsfördelning – Distributed on regionsLärare – Teacher/sLärarkategorier – Categories of teachersLärartimmar – Teaching hoursLärartäthet – Staffing ratioLärarveckotimmar – Staffing ratio per weekLärlingsutbildning – Apprenticeship training
214
Läsår – School year
MMarknadsföring – MarketingMatematik – MathematicsMax – MaximumMed – WithMedelbetyg – Average mark Medelstora städer – Medium-sized townsMedelvärde/n – Average/Mean value/sMedelålder – Average ageMedianålder – Median ageMedie – MediaMellan – BetweenMellanstadiet – Intermediate levelMeritvärde - Overall gradeMer än – More thanMetall – MetalMin. – MinimumMindre studiekurs – Reduced cource of studiesMindre än – Less thanMindre övriga kommuner – Other small municipalitiesModersmål – Mother tongueModersmål/Sv2 – Mother tongue/Swedish as a second languageMusik – MusicMåleri – PaintingMånad – MonthMåndag - fredag – Monday - FridayMän – MenMätvecka/n – Measurement week
NNationella program – National programmesNaturbruk – Natural resourceNaturkunskap – ScienceNaturvetenskap/lig – Natural scienceNivå – LevelNO-ämnen – Science subjectsNO/tekniskt – Science subjects/engineeringNormalhörande – Normal hearingNybörjare – BeginnersNybörjarkurs – Course for beginnersNyinskrivna – Newly enrolledNyregistrerade – Registered for first timeNått SFI-nivån – Reached SFI levelNärmast – Nearest
PPedagogisk – PedagogicalPer – ByPersiska – PersianPersonal – PersonnelPersonal kooperativ – Personnels cooperativePlanerade – PlannedPojkar – BoysPolska – PolishProcent – Per centProcentuell fördelning – Percentage ofPrivat – PrivateProgram – ProgrammePublicering – PublishingPå – OnPå grund av – Because ofPåbyggnads – SupplementaryPåbyggnadsutbildning – Supplementary coursePåbörjat – Begin
RRegionala specialskolor – Regional schools for pupils with impaired hearing/vision
and physical disabilitiesReguljär utbildning – Regular educationReklam – AdvertisingRektorsområden – School management districtReligion – Religious studiesReligionskunskap – Religious studiesRespektive – RespectivelyResultat – ResultsResurser – ResourcesRiksrekryterande – National recruitmentRumänska – RomanianRyska – Russian
SSaknad – MissingSaknar – Miss, do not haveSaknat – MissedSameskola – Lapp schoolSamhälls- och beteendevetenskapliga – Social and behavioural Samhällskunskap – CivicsSamhällsvetenskap – Social scienceSamhällsvetenskaplig linje – Social science lineSamhällsvetenskaplig – Social science lineSamiska – LappishSamt – AndSamtliga – AllSjukdom – DiseaseSkola/or – School/sSkolbarn – School childrenSkolkommuner – School communitiesSkolledare – Head teacherSkolstorlek – Size of schoolSkoltyp – Type of school
216
Slutat – FinishedSlutbetyg – CertificateSluttestad direkt – Examined at onceSlöjd – CraftsSO – Social science (abbreviation)SO-ämne – Social science subjectsSocial linje – Social lineSocial – SocialSoc (social) omsorg – Social careSom – AsSomali – SomaliSorani – KurdishSpanska – SpanishSpecialkurser – Special coursesSpecialpedagogik – Special pedagogicsSpecialskolan – Schools for pupils with impaired hearing/visions and physical disabilities Specialundervisning – Remedial teaching/instructionSpecialutformade – Specially designedSpecialutformat – Specially designedSpridningsmått – Central tendencySpråk – LanguageSpråket och människan – Language and peopleSpråkstudier – Language studiesSpråkstörning – Language disorderSpråkval – Choice of languageStadium – LevelStatens skolor för vuxna – National Schools for AdultsStor – LargeStorhushåll – CateringStorstäder – Big citiesStuderande – StudentsStudieanordnare – Study organizerStudieförberedande – Preparing for further studiesStudieförbund – Educational AssociationsStudiegång – Study pathStudieinriktning – Study directionStudiekombinationer – Combination of levelsStudiekurs – Course of studiesStudienivå – Level of studiesStudier – StudiesStudierektor – Director of studiesStudieresultat – ResultsStudietid – Time for studiesStudieuppehåll – Break in studies/intermissionStudieväg – Study pathStöd – SupportStörre städer – Large citiesStörre övriga kommuner – Other large municipalitiesSvenska kyrkan – The church of SwedenSV2 – Swedish as a second language (abbreviation)Svensk utbildning i utlandet – Swedish education abroadSvenska – SwedishSvenska som andraspråk – Swedish as a second languageSvenska för invandrare – Swedish for immigrantsSynskada – Impaired visionSärskild – SpecialSärskola – Compulsory school for intellectually disabled childrenSärvux – Adult education for intellectually disabled
217
Sökande – ApplicantsSökt – Applied
TTabell – TableTalskada – Impaired speechTandvård – Dental nursingTeckenspråk – Sign languageTeknik – TechnologyTeknikerutbildning – Technology coursesTeknisk linje – Engineering lineTeknisk – TechnicalTeknologi – TechnologyTextbehandling – Text processingTextil och konfektion – Textile and clothing manufacturingThailändska – ThaiTidigare – FormerTigrinja – TigrinyaTill – ToTillståndssökande – Permit applicantTillsvidareanställning – Non-tenured appointmentTillval – Elective subjects/optionsTillvalskurser – Elective subject coursesTilläggshandikapp – Additional DisabilityTimplanebunden – ScheduledTjänst – AppointmentTjänstgörande – ServingTjänstgöringsgrad – Average employment level (percentage of full time)Tjänstlediga – On leaveT o m – ToTotalt – TotalTredje gymnasieåret – The third year of upper secondary schoolTryckmedia – Graphic mediaTrä – WoodworkTräningsskola – School for severely intellectually disabled childrenTurkiska – TurkishTvå – TwoTvåämneslärare – Teacher in two subjectsTyp – TypeTyska – German
ÅÅlder – AgeÅr – YearÅrsarbetare – Full-time employeesÅrskurs – Form, gradeÅrskurskombinationer – Combinations of formsÅterfanns – Was found
ÄÄldre – OlderÄmne/n – Subject/sÄmnesgrupp – Group of subjectsÄmneslärare – Subject teacher
ÖÖppen fritidsverksamhet – Open recreation centres Öppen förskola – Mother and toddler centreÖvergång – TransitionÖvrig distansundervisning – Other distance educationÖvriga språk – Other languagesÖvriga invandrare – Other immigrantsÖvriga tillval – Other elective subjects
219
UPPGIFTERNAS TILLFÖRLITLIGHET
Sammanfattning
Uppgifterna om skolan bygger på totalundersökningar med SCB:s register över skolor i Sverige som utgångspunkt. Bortfallet har i år varit något högre än föregående år. Det är främst fristående skolor som står för objektsbortfall och uppgifter om förskoleklass och fritidshem för partiellt bort-fall. Uppgifterna samlades in direkt från skolorna eller från skolkontoren. Insamling skedde på datamedium från administrativa hjälpregister, på blankett eller kopior av elev förteckningar och betyg. Uppgifterna om barn och personal i barnomsorgen och i viss mån i förskoleklass och fri-tidshem samlades in från landets samtliga kommuner på aggregerad nivå. Uppgifter om barn och personal i förskoleklass och fritidshem samlades även in från skolorna eller skolkontoren.
SCB har i år märkt en mindre svarsbenägenhet hos uppgiftslämnarna. Mer tid från SCB:s sida har behövts lägga på att överhuvudtaget få in uppgifter.
Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statisti-ken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av kvaliteten för vissa viktiga variabler.
1. Allmänt
All statistik som ingår i denna rapport baseras på totalundersökningar. Trots detta representerar den redovisade statistiken inte några exakt fastställda värden utan endast skattningar av dem. Begreppet skattning syftar då på för hållandet att den statistik (den uppsättning statistikuppgifter) som redovisas är behäftad med viss osäkerhet. Osäkerheten beror på olika störningar som påverkar framställningen av statistiken. De osäkerhetskällor som kan ha påverkat resul taten i denna under-sökning är främst ramtäckningsbrister, bortfall, mätfel samt bearbetningsfel. För att förebygga dessa fel har ett omfattande gransknings-, rättnings- och kompletteringsarbete utförts.
2. Datainsamling, ram1 och referensperiod2
Allmänt om datainsamlingen
Insamlingen av data om skolan skedde antingen på ADB-media genom uttag från befintliga admi-nistrativa register, på blanketter direkt från skolorna och/eller från skol kontoren. Undersökningen om barnomsorg och delar av insamlingen av förskoleklass och fritidshem har genomförts som postalenkät på pappersblankett eller elektronisk blankett till kommunerna. För Stockholms och Malmö kommun har uppgifter lämnats från respektive stadsdelsförvaltning.
I de fall uppgifter om skolan samlades in på ADB-media skedde detta med de ADB-system som respektive skola eller kommun förfogade över. Det är inte känt att dessa olika mätmetoder har lett till olika resultat för föreliggande statistik. Frågan har dock inte varit föremål för utredning.
Uppgifter som har hämtats in via datamedium har levererats enligt av SCB upp ställda krav. Dessa krav avsåg bl.a. kontroller av data vid inläggningen i de administrativa systemen. Exempel på kon-troller var att korrekta studievägskoder eller kurskoder använts, att olika uppgifter stämde överens sinsemellan, att personnummer var korrekt osv. I de fall granskningen av data visade att de begärda kontrollerna inte i alla avseenden hade utförts på ett tillfredsställande sätt rättades uppgifterna.
Sambearbetningar av registeruppgifter
Vissa tabeller redovisar data om elever och lärare som inte primärt bygger på uppgifter från skolor, skolkontor eller andra uppgiftslämnare. De är istället resultat av sam bearbetningar mellan olika
1 Ram = Förteckning som avgränsar alla enheter som tillhör populationen.2 Referensperiod = Den period som statistiken hänför sig till.
register hos SCB. Det gäller dels mellan olika del register inom skolstatistiken, dels mellan skolsta-tistikens register och t.ex. registret över totalbefolkningen (RTB). Exempel på de uppgifter som avses är
• övergång från grundskola till gymnasieskola• avbrott i gymnasieskola• studievägsbyte i gymnasieskolan• studieuppehåll i gymnasieskolan• fullföljd utbildning inom fyra och fem år i gymnasieskolan• övergång från gymnasieskola till högskola• elever i annan kommun eller annan huvudmans skola • elever bosatta i annan kommun • utländsk bakgrund• lärares pedagogiska utbildning
Sambearbetningarna innebär att uppgifter från olika dataregister kopplas ihop med hjälp av elevens eller lärarens personnummer. Vid sådana bearbetningar påverkas resultatet av felaktighe-ter i eller förändringar av personnummer.
Ram
För statistik om skolan har SCB:s skolregister fungerat som ram över uppgiftslämnare. Registret upp dateras genom förfrågningar till skolhuvudmän en gång per år och därutöver fortlöpande med sådana förändringar som kommer till SCB:s kännedom. Ram för insamlingen av uppgifter från barnomsorgen och delar av förskoleklass och fritidshem utgörs av landets samtliga kommuner.
Referensperiod
För statistiken över barnomsorg och förskoleklass, över elever i grund-, sär-, special- och gymnasie-skolan är referens perioden den 15 oktober. För läraruppgifterna och särvux är referensperioden vecka 41, dvs den vecka som inkluderar den 15 oktober. För slutbetyg från årskurs 9 och avgångna från gymnasieskolan är referensperioden läsåret 1998/99.
Bortfallskorrigering
Ifråga om skolverksamhet saknas uppgifter från några fristående skolor och från ett antal skolformer/skolor i enskilda kommuner framförallt avseende lärare och pedagogisk personal. För att trots detta kunna göra beräkning av totalvärden på riksnivå, kommungruppsvärden etc. och för att kunna redovisa så bra jämförelsetal som möjligt görs bortfallskorrigering. Det innebär att uppskattade värden läggs in. Dessa baseras exempelvis på förra årets värde eller på medelvärdet för den grupp av fri stående skolor eller den kommungrupp som bortfallet tillhör. Även i de fall inrap-porterade och kontrollerade uppgifter resulterar i extremt höga, alternativt extremt låga, lärartät-hetsuppgifter görs imputeringar enligt den beskrivna modellen.
3. Jämförbarhet med tidigare statistik
I de flesta fall finns det inget som talar emot jämförelser mellan nu presenterad statistik och sta-tistiken för föregående år, publicerad i Skolverkets rapport nr 165 och Skolverkets rapport nr 167. Barnomsorgsstatistiken publicerades av SCB i Statistiska meddelanden, serie S 10 under åren 1994-1996. När det gäller jämförelser med äldre uppgifter om skolan, publicerade i Statistiska med-delanden från SCB, hänvisas till kvalitetsdeklarationen i Skolverkets rapport nr 74.
Från och med läsåret 1999/2000 samlas mätveckostatistik (mätdag 15 oktober eller den vecka då datumet infaller) enbart in för resurser/lärare för skolformerna Komvux, Svenska för invandrare (SFI) och Statens skola för vuxna (SSV). Detta medför att redovisning av organisation för dessa skolformer inte finns med i rapporten.
220
221
I några tabeller, t.ex. de som redovisar elever i gymnasieskolan, kan skillnader finnas gentemot vad som redovisades föregående år. Ifråga om elever i gymnasieskolan beror detta på att skolorna i efterhand ändrat sina rapporter vad gäller placering på studieväg. I några tabeller har också fel-aktigheter i tidigare beräk ningar rättats till. Generellt gäller att kvaliteten är högre i föreliggande publika tion.
I ett flertal av tabellerna i denna rapport redovisas statistik för ett eller flera tidigare år. I allmänhet finns det inget som talar mot jämförelser mellan dessa år och det senast redovisade. För några redo-visningsgrupper och/eller skattningar går det dock inte att göra meningsfulla jämförelser utan att hänsyn tas till de förändringar som skett. Dessa redovisas nedan.
3.1 Barnomsorg och förskoleklass
Uppgifter om förskolor och familjedaghem har samlats in på ett tämligen likartat sätt varje år sedan 1970-talet. Vissa enstaka variabler har förändrats under åren och det har även tillkommit helt nya variabler. Ändringar i blankettens utformning och förändrad insamlingsmetod kan i vissa fall ha påverkat jämförbarheten över tiden. Detta är dock inget som talar emot jämförelser och analyser av förändringar mot föregående års uppgifter. Uppgifter om verksamhet i öppen fritidsverksam-het riktad till 10-12 åringar har samlats in för första gången och jämförbart material finns därmed inte.
Från och med läsåret 1999/2000 samlas uppgifter från förskoleklass och fritidshem in med hjälp av två parallella undersökningar. Dels samlas uppgifter in på aggregerad nivå centralt från kom-munerna för sådana verksamheter som inte har samma pedagogiska ledning som grund- eller sär-skolan. Dessa uppgifter står för mindre än fem procent av den totala verksamheten. Förskoleklasser och fritidshem med samma pedagogiska ledning som grund- eller särskolan samlas in på skolnivå tillsammans med ordinarie insamlingen av elever och personal i grund- och särskolan. Detta nya insamlingsförfarande medför bland annat att personaluppgifter som tidigare samlats in på grupp-nivå nu samlas in på individnivå för större delen av materialet. För att kontrollera fullständigheten och undvika dubbelrapportering i uppgifterna om förskoleklass och fritidshem i och med den nya insamlingsmetoden har diverse kontroller genomförts. Se nedan under kapitel 4.1, förskoleklass respektive fritidshem.
3.2 Fristående skolor
Antalet fristående skolor har ökat flera år i rad. Det är därför inte samma skolor som jämförs mel-lan åren. Förändringar kan bero på att nytillkomna skolor skiljer sig från skolor som funnits tidi-gare.
3.3 Betyg i grundskolan
Läsåret 1997/98 var det första år som elever avgick från grundskolan med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (bokstavsbetyg). Tabellen för utbildningsresultat i grundskolan har sedan i fjol denna utformning.
3.4 Avgångna från gymnasieskolan
I Barnomsorg och skola i siffror 1999, del 2, tabell 6.9 över fullföljd utbildning inom 4 år för elever i årskurs 1 den 14 oktober 1994 saknas uppgifter för elever som gick introduktionskurs för invand-rare (IVIK). För att möjliggöra jämförelse mellan åren redovisas motsvarande värden inkl. IVIK i tabell 6.9 (korrigering av förra årets publicering).
Den övergång som skedde från särskilt 2-åriga linjer till 3-åriga program medförde att antalet avgångna 1995 från yrkesinriktade linjer var lägre än normalt. Detta innebär att andelen elever som gick över till högskolan ligger högre för den grupp elever som avslutat gymnasieskolan 1995.
3.5 Omräkning av antal lärare till heltidstjänster
Omräkningen till heltidstjänster (årsarbetare) har för läsåret 1994/95 gjorts genom att den totala fastställda undervisningstiden dividerats med en genomsnittlig undervisningsskyldighet för resp. lärarkategori. För läsåren 1995/96– 1999/2000 har omräkningen gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Förändringen, som är betingad av det nya läraravtalet, innebär att uppgifter för läsåren 1995/96–1999/2000 inte är helt jämförbara med uppgifter för tidigare läsår.
Det bör observeras att ”genomsnittlig tjänstgöringsgrad” påverkas av det förändrade beräkningssät-tet och därför inte är helt jämförbar över tiden.
4. Kvalitetsredovisning för skolformer och ämnesområden
4.1 Barnomsorg och förskoleklass
Allmänt
Statistiken över förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och förskoleklasser omfattar verksamhet i såväl kommunal som enskild regi. All förskoleverksamhet ingår, liksom all verksamhet i förskole-klass samt all skolbarnsomsorg.
Även i år har det varit problem med att få in uppgifter inom utsatt tid från kommunerna. Återkon-takter för komplettering och upprättning av lämnade uppgifter har tagits med många av kommu-nerna, trots att det varit vanligt att kommunerna själva har kontaktat SCB under insamlingsfasen. Uppgifter om antal barn med annat modersmål än svenska respektive modersmålsstöd bedöms som något osäkra. Vissa kommuner har inte kunnat fördela alla barn/elever uppdelat på kön. För att kontrollera fullständigheten och undvika dubbelrapportering i uppgifterna om förskole-klass och fritidshem i och med den nya insamlingsmetoden har diverse kontroller genomförts, se nedan under förskoleklass respektive fritidshem.
Förskoleklass
På kommunnivå har antalet 6 -åringar i förskoleklass och i årskurs 1 jämförts med totala antalet 6-åringar i kommunen enligt befolkningsregistret. Detta för att få en uppfattning av fullständighe-ten i materialet. Vidare har elever i förskoleklass i grundskola respektive i särskola jämförts för att upptäcka eventuell dubbelrapportering. Dessutom har en jämförelse gjorts med uppgift om förekomst av förskoleklass i skolregistret och uppgift om elever i förskoleklass.
Efter publiceringen av Skolverksrapport nr 183, jämförelsetal för huvudmän, har summan av elever i fristående särskolor korrigerats.
Uppgiften om antal kommuner som har elever i förskoleklass med fristående/enskild huvudman är osäker. Det finns anledning att misstänka att elever som redovisats i enskild förskoleklass i själva verket varit inskrivna i förskolan. Sådana fel har upptäckts i några kommuner men någon total kontroll har inte kunnat göras.
Fritidshem
En återrapport med uppgifter om bland annat fritidshem har skickats till samtliga kommuner, detta har gett kommunerna en möjlighet att kontrollera sina siffror. Med hjälp av återrapporten, innehållande nyckeltal om förskola och fritidshem, kunde många felaktigheter i rapporteringen av barn och personal i fritidshem rättas till. En förfrågan skickades också till alla skolor som har elever i förskoleklass och som har fritidshem men inte redovisat några 6-åringar i fritidshem.
222
223
Öppen fritidsverksamhet
I år har för första gången uppgifter om öppen fritidsverksamhet för barn i 10-12 års ålder samlats in. Vissa kommuner har haft problem med att definiera vad som är öppen fritidsverksamhet. Detta kan vara en följd av att denna verksamhet har utformats olika i olika kommuner. Det finns risk för att vi har en underrapportering av denna verksamhetsform i vår redovisning, eftersom verksamhe-ten ibland organiseras under en annan förvaltning än övrig skolbarnomsorg. Om så är fallet kan vi inte vara säkra på att denna kunskap har nått oss och i stället har det tolkats som att det inte finns någon öppen fritidsverksamhet för barn i 10-12 års ålder i kommunen.
Personal
Det har generellt sett varit svårt för kommunerna att uppskatta den tid som de anställda arbetar integrerat i olika verksamhetsformer och att fördela dessa på respektive verksamhetsform. En strikt uppdelning på olika verksamhetsformer har därför inte varit möjlig för ett stort antal kommuner. Kontakter med kommunerna har visat att många känner stor osäkerhet inför de rapporterade upp-gifterna.
4.2 Lärarstatistiken
Tjänstgörande lärare
Statistiken över lärare baseras för samtliga skolformer, utom fristående särskolor där ingen insam-ling gjordes, på SCB:s register över pedagogisk personal. Den allmänna bedömningen är att såväl registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Viss undertäckning kan dock före-komma i fråga om nytillkomna lärare eller lärare som bytt skola eller rektorsområde. Viss under-täckning förekommer även för de lärare som tjänstgör inom de delar av kunskapslyftet som förlagts till externa utbildningsanordnare, t.ex. studieförbund. Övertäckning förekommer också. Det gäl-ler särskilt särskolan. Där är det vanligt att inrapporterade lärarresurser avser elever som är individ- eller gruppintegrerade i en grundskoleklass. För kommuner med enbart individ- eller gruppinte-grerade särskoleelever har särskollärarna därför tagits bort.
Insamlingen av uppgifter om personal i fritidshem och förskoleklass, som fr.o.m. läsåret 1999/2000 till större delen samlas in på individnivå direkt från skolorna, har inte varit problemfri. Till stor del beror svårigheterna på att förskollärare, fri- tidspedagoger, fritidsledare, barnskötare och lärare tjänstgör i arbetslag i fritidshem, förskoleklass och grundskola/särskola. Det har därigenom varit svårt för uppgiftslämnarna att fördela personalens tjänstgöringsomfattning på dessa verksamheter.
Omräkningen till antal heltidstjänster baseras på uppgifter om lärarnas tjänst-göringsomfattning. Dubbelrapportering av omfattningen är vanlig då lärare tjänstgör på mer än en skola. Omfatt-ningen har därför granskats på individnivå och justerats nedåt då uppenbara fel konstaterats.Läsåret 1999/2000 saknades läraruppgifter för 24 kommunala och 2 fristående fritidshem, 30 kom-munala och 10 fristående förskoleklasser, 19 fristående grundskolor, 2 kommunala särskolor, 1 kommunal och 4 fristående gymnasie-skolor, 4 kommunala skolor med komvux, 25 skolor med särvux och 14 skolor med sfi. Bortfallskorrigering är gjord för dessa skolor.
Vid summering av ”lärare per huvudman” till ”samtliga lärare” har justering gjorts för de lärare som tjänstgör hos mer än en huvudman, t.ex. inom såväl kommun som landsting.
I tabell 11.2 har lärare redovisats inom den skolform och den lärarkategori där han/hon hade sin huvudsakliga tjänst.
Lärarkategori
Uppgifter om vilken kategori en lärare tillhör baseras på den tjänst läraren utövade under höst-terminen. I vissa fall kan dock uppgiftslämnarna istället ha angivit den lärarkategori som svarar mot lärarens utbildning. Uppgifterna bedöms generellt sett hålla god kvalitet.
Pedagogisk utbildning
Uppgifter om lärares utbildning hämtades från SCB:s register över högskole examina (Högskolere-gistret) och från Utbildningsregistret. De kvalitetsbrister som finns i fråga om utbildning gäller främst lärare i fristående skolor samt personer med barnavårds- och barnskötarutbildning som tjänstgör i förskoleklass och fritidshem.
Anställningsslag
Uppgifterna om lärarnas anställningsslag, d.v.s. anställning tills vidare eller med tidsbegränsning, bedöms som helhet hålla hög kvalitet. Det har emellertid varit svårt för vissa av de skolor där en lärare endast hade fyllnadstjänst att lämna korrekta uppgifter.
4.3 Grundskola
Redovisning av elever
För uppgiftsinsamlingen om grundskolans elever finns läsåret 1999/2000, efter SCB:s granskning och rättning, inget bortfall. Uppgifterna från många skolor har varit bristfälliga. Ett omfattande arbete har bedrivits med att granska, kontakta skolor och rätta uppgifter.Misstanke finns om att vissa av de särskoleelever som är integrerade i grund skolan har rapporterats som grundskoleelever. Denna feltyp torde dock endast ha en marginell inverkan på skattningarna.
Annat modersmål än svenska och svenska som andraspråk (SV2)
När det gäller mätfel har variabeln ”elever berättigade till undervisning i annat modersmål än svenska” lägre kvalitet än variabeln ”elever som deltar i under visning i annat modersmål än svenska”. Orsaken till detta är att uppgiftslämnarna i vissa fall inte känner till vilka elever som är berättigade att delta i sådan under visning. Detta påverkar givetvis även måttet ”andel elever av berättigade elever som deltar”.
Asylsökande elever, elever i undervisning på annat sätt enligt skollagen, m.m.
Uppgifterna om antal asylsökande elever och elever i undervisning på annat sätt enligt skollagen har samlats in från kommunernas skolkontor.
Uppgifterna om elever bosatta i annan kommun har även de hämtats in från kommunernas skol-kontor. Som underlag har kommunerna haft redovisning av betalning till och från andra kommu-ner. Statistiken bedöms hålla god kvalitet.
Övergång till gymnasieskola
Övergång till gymnasieskola bygger på en sambearbetning mellan registret över elever som avslutat årskurs 9, vårterminen 1999, registret över sökande till gymnasieskolan höstterminen 1999 samt registret över elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Uppgifter om sökande till gymnasie-skola omfattar i första hand upp gifter om elevens ordinarie ansökan. Hänsyn till eventuella omval har tagits i den mån de rapporterats in till SCB.
224
225
Det finns anledning att misstänka att elever som inte rapporterats till CSN enligt gängse rutiner saknas i registret över elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Detta rör i så fall framförallt elever på individuella program. Detta medför att antal intagna från åk 9 till vissa av gymnasiesko-lans program är underskattade.
På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för några elever som avslutade årskurs 9 vår-terminen 1999. Bortfallet berör ett litet antal kommuner. Av de elever, för vilka uppgifter om för-stahandsval till gymnasieskolan saknas, återfanns 2 951 (exklusive elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever förmodas i första hand ha sökt det program som de återfanns på. Elever som påträffades på det individuella programmet förmodas inte ha sökt detta program i första hand. De eleverna redovisas inte som sökande. Elever i dessa kommuner som sökt till men inte påträffades i gymnasieskolan den 15 oktober 1999 redovisas inte heller som sökande. Vanligtvis återfinns ca 75 % av eleverna på sitt förstahandsval till gymnasieskolan.
4.4 Specialskola
Inget känt bortfall eller kända mätfel finns.
4.5 Särskola
Alla rektorsområden/skolor som enligt skolregistret ansvarar för särskoleelever har lämnat uppgif-ter till SCB och inget känt bortfall eller kända mätfel finns. Det finns dock fortfarande misstanke om viss underrapportering av integrerade elever med kommunal huvudman trots att extra resurser har satts in under de senaste åren för att åtgärda sådana eventuella brister i rapporteringen. Even-tuell underrapportering gällande särskoleelever som är integrerade i grundskolan avser dels elever som inte rapporterats alls och dels elever som felaktigt rapporterats som grundskoleelever.
4.6 Gymnasieskola
Redovisning av elever
Uppgifter över elever i utbildning baseras på en bearbetning av administrativa data från Centrala studiestödsnämndens (CSN) system för utbetalning av studiestöd till gymnasieelever. För fristående skolor redovisas fr.o.m. läsåret 1994/95 endast elever vid de skolor som hade statsbidrag.
Beträffande statistiken över elever i gymnasieskolan fanns läsåret 1999/2000, liksom tidigare läsår, inget bortfall bland skolor med kommun eller landsting som huvudman. Dock finns misstanke om viss underrapportering av elever på individuella program (IV). Detta beror bl.a. på att elever som har en avlönad praktikplats inom IV-programmet troligen inte alltid inrapporterats till CSN.
Sökande och intagna till gymnasieskolan
Den statistik som gäller sökande till gymnasieskolan bygger på uppgifter som samlats in av SCB från kommunernas och landstingens intagningskanslier. Uppgifterna för läsåret 1999/2000 avser den 1 juli med ändringar för nyval t.o.m. den 15 oktober. Dessa uppgifter kompletteras med datamaterial som bygger på CSN-data om elever i gymnasieskolan den 15 oktober 1999.En sökande har redovisats som intagen på sitt förstahandsval om han/hon har tagits in på detta val enligt intagningsnämndens besked eller om han/hon enligt elevstatistiken återfinns på den valda studievägen den 15 oktober.
Elever som redovisas som ”ej sökt” på ett program (tab. 6.2), kan vara sådana elever som sökt ett annat program eller som ändrat sitt val i ett sent skede.
På grund av bortfall saknas uppgifter om sökt program för ett antal elever i ett litet antal kom-muner. Av de elever, för vilka uppgifter om förstahandsval till gymnasieskolan saknas, återfanns 3 661 (exklusive elever på individuellt program) i gymnasieskolan den 15 oktober 1999. Dessa elever
förmodas i första hand ha sökt det program som de återfanns på. Elever som påträffades på det individuella programmet förmodas inte ha sökt detta program i första hand. Dessa elever redovisas inte som sökande. Elever från dessa kommuner som sökt till men inte påträffades i gymnasieskolan redovisas inte heller som sökande. Vanligtvis återfinns ca 75 % av eleverna på sitt förstahandsval till gymnasieskolan.
Avbrott/studieuppehåll
Statistiken över avbrott/studieuppehåll är ett exempel på resultat av sambearbetningar mellan olika register (se avsnitt 2). Där görs en jämförelse mellan elever som gick i årskurs 1 oktober 1998 och elever som fanns registrerade i gymnasieskolan oktober 1999. De elever som inte återfinns definieras som avbrott/studieuppehåll.
Byte av studieväg
Statistiken över byte av studieväg är ytterligare ett resultat av sambearbetningar mellan olika regis-ter. Exempel på brister som kan uppstå vid denna bearbetning är att många av de elever som i år 1 gick på specialutformade program (SM) registreras som studievägsbytare följande hösttermin. I själva verket har de gått på ett program som i årskurs 1 kombinerar de naturvetenskapliga (NV) och samhällsvetenskapliga (SP) programmen. I år 2 har eleverna sedan, som planerat, valt studie-väg och redovisas antingen på NV eller på SP. I statistiken går detta inte att särskilja från ”äkta” studievägsbyten.
En del elever som vid terminsstart var intagna på en studieväg och rapporterades till CSN på denna, men som började på en annan studieväg, kan komma att redovisas som studievägsbytare. Det beror på att vissa sådana tidiga förändringar inte hade hunnit justerats av den berörda skolan innan sta-tistikunderlaget skickades från CSN till SCB.
Fullföljd utbildning
Redovisningen av elever som avgått från gymnasieskolan bygger på insamling av slutbetyg från gymnasie skolan. Uppgifterna hämtades direkt från respektive skola på ADB-medium från adminis-trativa register eller i form av kopior på slut betygen. Redovis ningen av slutbetyg från fristående skolor omfattar endast de skolor som erhöll kommun- eller statsbidrag. Fullständigheten i materia-let kontrolle ra des med hjälp av elevstatistiken per den 15 oktober.
Elever som inte fått ut slutbetyg skall ej ingå i statistiken. En viss del av inkommet material har dock visat sig innehålla uppgifter för elever som inte fullföljt sina studier och därför inte fått ut slutbetyg. Utifrån de inkomna uppgifterna finns ingen möjlighet att särskilja dessa. För att ändå reducera denna grupp har elever med lägre än 90 procent av timplanens garanterade poängtal uteslutits vid tabellbearbetning. Detta gäller elever på nationella program.
Flera fristående skolor utfärdar omdömen i stället för slutbetyg i vanlig mening. Det är troligt att många elever med omdömen inte rapporterats och därmed inte ingår i redovisningen av totalt antal elever. Totala antalet avgångna elever blir därför något underskattat.
En annan källa till underskattning kan vara att slutbetyg inte inrapporterats för vissa elever. Det gäller elever som först efter läsårets slut avslutat samtliga kurser och då tagit ut slutbetyg.
4.7 Särvux
Redovisningen av elever i särvux bygger på insamling av elevuppgifter från särvux skolor under vecka 41 1999. Uppgifterna om särvux har samlats in för åttonde gången. Kvaliteten bedöms att ha blivit högre genom att uppgifter om elevens hemkommun, ålder och födelseland hämtats ur SCB:s aktuella register över rikets totalbefolkning (RTB), tidigare fanns misstanke om att viss underrap-
226
227
portering kan ha förekommit på dessa variabler. Det finns, efter SCB:s granskning och rättning, inget känt bortfall eller kända mätfel.
4.8 Svensk utbildning i utlandet
Från och med läsåret 1994/95 ingår de svenska utlandsskolorna i det nationella uppföljningssyste-met för skolsektorn. Undersökningen är en totalundersökning där samtliga svenska utlandsskolor ingår. Insamlingen genomförs årligen av Skolverket.
Vissa av de insamlade uppgifterna används som underlag för beslut om statsbidrag till svensk utbild-ning i utlandet. Uppgifterna granskas därför av den enhet som inom Skolverket bland annat arbe-tar med beslut om statsbidrag för dessa skolor. Inget känt bortfall förekommer.
228
Kommungrupperingar
Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning delar in Sveriges kom-muner i nio grupper efter strukturella egenskaper som exempelvis befolknings-storlek och näringslivsstruktur.
Storstad: Kommun med folkmängd som överstiger 200 000 invånare.
Förortskommun: Mer än 50 % av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara en storstad.
Större stad: Kommuner med 50 000 till 200 000 invånare samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn.
Medelstor stad: Kommun med 20 000 till 50 000 invånare, med tätortsgrad över 70 % samt med mindre än 40 % av befolkningen sysselsatta inom industrisek-torn.
Industrikommun: Kommun med mer än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun.
Landsbygdskommun: Kommun med mer än 6,4 % av nattbefolkningen syssel-satta inom jord- och skogssektorn, en tätortsgrad under 70 % och som inte är glesbygdskommun.
Glesbygdskommun: Kommun med mindre än 5 invånare per kvadrat km och mindre än 20 000 invånare.
Större övrig kommun: Övriga kommuner med 15 000 till 50 000 invånare.
Mindre övrig kommun: Övriga kommuner med mindre än 15 000 invånare.