B-uppsats

ABSTRACT

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för vad som ligger till grund för

individuella beteenden i läsandet av webb- respektive pappersupplagan av tidningen Norra

Västerbotten. För att uppnå detta har vi valt att djupintervjua fem personer som prenumererar

på Norra Västerbottens papperstidning och också läser webbupplagan frekvent. Intervjuerna

har sökt besvara vilka faktorer som styr läsvanorna, och hur man ser på tidningsläsande

genom de två olika medierna. Till grund för de resonemang vi för ligger dels resultatet av

intervjuerna men också en användningsmodell utvecklad av Lennart Weibull (1985), vidare

kommenterad och utvecklad av Annika Bergström (2005). Den söker förklara hur

samhällsituation, mediesituation och social situation formar våra medievanor. Vi har i

resultatet huvudsakligen sett en samstämmighet mellan teori och intervjurespons.

Samhällssituationen, vilken inkluderar ekonomiska förutsättningar och samhällstendenser

påverkar användandet både tillfälligt och över längre tid. Mediesituationen, alltså

medieinstitutionerna och medieutbudet, ramar in det användaren har att tillgå. Den sociala

situationen, som kanske visat sig vara mest avgörande för respondenternas medievanor,

bottnar bland annat i hur intresse i huvudsak styr vad vi läser. Den enligt respondenterna

huvudsakliga anledningen till läsandet av Norra Västerbotten är bevakningen av det lokala.

Aktualitet, lättillgänglighet och utbud menas vara webbens styrkor, medan papperstidningen

konnoterar bekvämlighet och traditionell förankring. I anpassningen av innehåll för de olika

medierna bör man utgå ifrån hur de används, och i ett ständigt utvecklande samhälle ta hänsyn

till både de som snabbt tillägnar sig ny teknologi och de som är mer konservativa i sina

medievanor.

2

Detta uppsatsarbete har utförts inom ”Akademiker i företag” – Ett projekt vars syfte är att

bidra till utvecklingen av små och medelstora företag i Västerbotten och Norrbotten. Projektet

”Akademiker i Företag” ger företagen i regionen möjlighet att få utvecklingsprojekt utförda

av studenter, nyutexaminerade och forskare från universitet och högskolor i hela landet.

Genom en omfattande besöksverksamhet identifieras företagens utvecklingsprojekt som sedan

förmedlas via en databas på Internet; examensjobb.nu. Finansiärer är EU:s Strukturfonder,

Länsstyrelsen i Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten samt deltagande kommuner och

företag.

3

INNEHÅLL

ABSTRACT .................................................................................... 2

1 INLEDNING ............................................................................... 51.1 Bakgrund ............................................................................................ 5-61.2 Problemformulering och syfte ............................................................. 61.3 Frågeställningar .................................................................................... 61.4 Avgränsningar ....................................................................................... 7

2 MATERIAL OCH METOD............................................................. 72.1 Respondenterna................................................................................. 7-82.2 Intervjumanualen................................................................................... 82.3 Intervjuutförande................................................................................... 9

3 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING .......................................... 93.1 Användningsmodellen.......................................................................... 93.2 Modellen 20 år senare......................................................................... 103.3 Samhällssituationen ........................................................................... 103.4 Mediesituationen................................................................................. 113.5 Den sociala situationen ................................................................. 11-123.6 Weibulls utökade modell .................................................................... 123.7 Om nyhetsanvändning........................................................................ 13

4 RESULTAT OCH ANALYS .......................................................... 134.1 Ett forum för lokal nyhetsuppdatering .............................................. 13

4.1.1 Papperstidningen..................................................................................13-144.1.2 Webbtidningen......................................................................................14-15

4.2 Kritiska ögon på medierna och potentialen................................. 15-164.2.1 Fördelar och möjligheter .....................................................................16-174.2.2 Nackdelar och begränsningar..............................................................17-18

4.3 Medievanorna och situationen........................................................... 194.3.1 Samhällssituationen .............................................................................19-204.3.2 Mediesituationen ..................................................................................20-214.3.3 Den sociala situationen .............................................................................21

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER.............................................. 225.1 Lokalt intresse................................................................................ 22-235.2 En lokaltidning genom två unika medier...................................... 23-245.3 Konkurrensen................................................................................. 24-255.4 Ekonomi i förändring ..................................................................... 25-265.5 Tidningens framtid ......................................................................... 26-27

KÄLLFÖRTECKNING ................................................................... 28Litteraturlista ............................................................................................. 28Elektroniska källor .................................................................................... 28

BILAGOR ...............................................................................29-33

4

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Byte och produktion av information har ända sedan de tidiga formerna av gest- och

språkanvändning fram till dagens moderna informationsteknologi varit ett centralt inslag i

människans samhällsliv (Thompson 2001: 19). Utan dagens medier skulle tillgången till

information vara kraftigt begränsad för många människor. Information skulle inte, som idag,

kunna delas av en större grupp människor, var som helst, när som helst och på nolltid. I det

tidigmoderna Europa, under postkommunikationens utveckling, tog det 24 timmar för posten

att färdas mellan London och Manchester (Thompson 2001: 86).

Ett medium som dominerade under lång tid var tidningen. Genom den kunde

information distribueras till en större målgrupp. Människor som läste tidningen fick också i

större utsträckning en uppfattning om vad som hände på andra platser än där de själva befann

sig (Thompson 2001: 87f). Än idag läses en eller flera tidningar dagligen av många

människor, men mediet har också kommit att fungera vid sidan om andra, modernare medier.

TV, radio och Internet har under senare tid ytterligare utvecklat gemene mans möjligheter till

omvärldsbevakning och nyhetsuppdatering (Hedman 1999: 214f, 242f). Det råder en

diskussion om huruvida just nyare medier, som Internet, kan komma att ersätta äldre medier.

Det har spekulerats i att tidningen är hotad.

Med Internets intåg i människors vardag blev det aktuellt för tidningar att konvertera

delar av, hela eller mer än innehållet i papperstidningen till en korresponderande webbplats.

På webben kan sådant erbjudas som är omöjligt att rymma i ett pappersexemplar av en

tidning. Ofta kan man på olika sätt interagera med innehållet, söka sig relativt snabbt till

specifik information, läsa äldre artiklar ur en databas för att ytterligare förkovra sig i vissa

ämnen, få läsa det absolut senaste tack vare enkel och snabb nyhetsuppdatering et cetera. Men

även papperstidningen har kvalitéer som inte uppnås på webben (Hedman 1999: 234ff).

Än idag är papperstidningen viktig för gemene svensks nyhetsuppdatering, men

många papperstidningsläsare besöker också rutinmässigt tidningens webbupplaga. Detta är ett

resultat av ett ständigt ökande Internetanvändande. 2003 hade 71 % av den svenska

befolkningen, i åldrarna 9-79 år, tillgång till Internet i hemmet, vilket kan jämföras med 8%

1996 (Karlsson 2006: 31). Det finns de som inte läser någon tidning alls, de som bara läser en

eller flera papperstidningar, de som bara läser en eller flera webbtidningar, och slutligen de

som får sin nyhetsuppdatering genom båda medierna. Det är den senast nämnda sociala

gruppen som vi har valt att studera.

5

Ett av tidningsredaktionens dilemman gäller just hur man ska anpassa innehållet,

såsom nyheter, reportage och dylikt för webb- respektive pappersupplagan. De två medierna

präglas av olika förutsättningar, möjligheter och begränsningar, något man med dagens

presskonkurrens måste ta hänsyn till på en redaktion. Vad gäller processen att anpassa

innehåll för två olika medier, finns olika åsikter om vad som fungerar bra, och vad som

fungerar sämre, och de praktiska procedurerna ser inte sällan olika ut på olika tidningar. Det

märks inte minst i olikheterna bland exempelvis de större, svenska webbtidningarna.

1.2 Problemformulering och syfte

Vi tror att tidningarna i utvärderingen av anpassningsprocessen bör utgå ifrån hur medierna

faktiskt används, och för att göra det måste man studera läsarna. En ökad förståelse för

läsvanorna möjliggör en medieanpassning med läsarens preferenser i fokus. Vilka faktorer

ligger till grund för ett visst mediebeteende, och hur kan denna information vara värdefull för

den som ska förmedla information genom olika medier med hänsyn till deras olikheter?

Syftet med vår undersökning är att få ökad förståelse för hur läsaren av en tidning,

Norra Västerbotten1, ser på tidningsläsande genom två medier, pappers- respektive

webbupplagan, och i vilka lägen de föredrar att använda respektive medium.

Genom denna inblick i läsarens vardag vill vi ge stöd åt tidningen Norra Västerbotten

att skapa metoder för medieanpassad informationsutformning för webb- och pappersupplaga.

Undersökningen blir också ett underlag inför våra egna framtida studier av, och arbete med

informationsanpassning/-utformning för de två olika medierna.

1.3 Frågeställningar

När väljer läsaren respektive medium för sin omvärldsbevakning genom Norra

Västerbotten?

Vilka för- och nackdelar samt möjligheter ser läsaren med tidningsläsandet genom

respektive medium?

Hur ter sig ett eventuellt samband mellan läsarens medievanor (vad gäller

tidningsläsande) och dennes mediesituation, samhällssituation och sociala situation2?

1 Undersökningen genomfördes på uppdrag av tidningen Norra Västerbotten. Vår kontaktperson på tidningen under genomförandet var chefredaktör Sofia Olsson Olsén.2 Se avsnittet “Teori och tidigare forskning” (sida 9-13) för en begreppsförklaring.

6

1.4 Avgränsningar

Vi har valt att i vår undersökning lägga fokus på läsarna av tidningen Norra Västerbotten i

pappers- och webbform. Därmed kommer vi inte att undersöka eller utvärdera tidningens

metoder för informationsanpassning till respektive medium. Det är snarare en process som vår

undersökning kan ligga till grund för. Vi kommer heller inte att kritiskt utvärdera mediernas

förmågor och brister utifrån egna erfarenheter. Tolkning och analys av mediernas

förutsättningar baseras istället på det underlag vi får genom intervjuer av tidningsläsare, och

de teorier som kommer att diskuteras i relation till intervjuresultatet.

Vi har valt följande avgränsningar för att inte fokusera på teknik- och designrelaterade

frågor om redaktionens utformande av webb- och pappersupplagorna. Vi vill istället fokusera

på läsarens tidningsläsande i relation till dennes situation.

2 MATERIAL OCH METOD

Vi har valt att djupintervjua fem personer utifrån en intervjumanual3 vars frågeteman

utformats utifrån undersökningens syfte. Frågorna är av semistrukturerat slag, och

formulerades utifrån rekommendationer och riktlinjer ur Holme och Solvang (1997), för att ge

relevanta och användbara svar.

Holme & Solvang (1997) menar att den kvalitativa forskningsintervjun ska

kännetecknas av att respondenterna i största möjliga utsträckning själva får styra intervjun,

men att forskaren i förväg bör ha en viss uppfattning om vilka faktorer som är intressanta

(1997: 100f). Detta har vi tagit hänsyn till i så stor utsträckning som möjligt i våra intervjuer.

Det finns två huvudsakliga anledningar till varför vi valt en kvalitativ metod och inte

en kvantitativ metod. För det första är detta en mindre undersökning som utförs under relativt

begränsad tid (5 veckor), vilket innebär att en mer omfattande undersökning (till exempel

kvantitativ enkätundersökning) skulle vara för tidskrävande. För det andra är inte syftet med

undersökningen att vi ska uttala oss om en statistisk helhet eller dra generaliserande slutsatser.

Årligen presenteras redan en hel del statistik om medieanvändning i Sverige av bland annat

Nordicom (http://www.nordicom.gu.se 2006-05-12).

2.1 Respondenterna

Respondenterna vi har valt är personer som bor eller har bott i Skellefteås närområde. De

prenumererar på tidningen Norra Västerbotten och läser webbupplagan frekvent. Inga andra

3 Se bilaga 3

7

faktorer har styrt urvalet. Samtliga har i uppsatsen tilldelats fingerade namn, för att vara

anonyma. Fyra av respondenterna, Anna, Sara, Elin och Pia, är i 20-30 årsåldern. Nils är i 50-

årsåldern. Anna och Sara har någon erfarenhet av redaktionellt arbete. Vad som bör nämnas är

att samtliga någon gång har studerat medie- och kommunikationsvetenskap på högskolenivå,

om än i varierande grad.

2.2 Intervjumanualen

Intervjumanualen omfattar sex övergripande teman.

Personlig bakgrund och livssituation ska ge en förståelse för vem det är som har

responderat, med fokus på kön, ålder, civilstånd, utbildning och sysselsättning. Detta är

relevant för att förstå vilken social situation respondenten befinner sig i. Temat Bakgrund till

tidningsläsandet syftar till ökad förståelse för vilken roll tidningsläsandet spelar i

respondentens vardag, och förståelse för hur respondenten använder Norra Västerbotten i

pappers- respektive webbformat. Det söker också reda ut vad som kan ligga till grund för

prenumerationen. Temat omfattar också tre underteman - samhällssituation, mediesituation

och social situation. Frågor kring dessa begrepp är relevanta för att kunna nå en djupare

förståelse om bland annat vilka sociala och ekonomiska faktorer som har betydelse, samt på

vilket sätt de har betydelse för respondenternas tidningsläsande.

Temana När används Norra Västerbottens papperstidning och varför? samt När

används Norra Västerbottens webbtidning och varför? gäller när och i vilket syfte

respondenterna använder Norra Västerbottens papperstidning respektive webbtidning. Vi har

alltså valt att dela upp frågor kring när och varför papperstidningen används och frågor kring

när och varför webbtidningen används i separata teman. Detta i förhoppning om att det

kommer att vara fördelaktigt för respondenterna att koncentrera sig på ett medium i taget och

att detta i förlängningen kommer att leda till att vi får mer uttömmande svar om respektive

medium.

För- respektive nackdelar med Norra Västerbottens papperstidning och För-

respektive nackdelar med Norra Västerbottens webbtidning är uppdelade på samma sätt som

ovanstående teman. Dessa teman är relevanta för att vinna kunskap om vilken typ av

information som lämpar sig bäst för respektive medium, vilken betydelse mediets speciella

publiceringsegenskaper har för läsandet, om mediets särdrag är avgörande för valet av

medium och så vidare.

8

2.3 Intervjuutförande

Vi har valt att använda inspelningsutrustning under intervjuerna. Ljudfilerna transkriberas

sedan för att ge ett mer lättöverskådligt material. Sedan har vi valt att sortera ut den del av

intervjuresultatet som är relevant för vår undersöknings syfte och våra frågeställningar. Teorin

styr inte i så stor utsträckning vår sortering av vad i intervjuresultatet som är intressant.

Anledningen till detta är att vi inte vill begränsa oss till vår teoris ramar, utan för att också

kunna kritisera den sträcka oss utanför dess gränser.

3 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING

Vi har i vår undersökning valt att lägga fokus på användandet av två medier, dagspress och

Internet. En teoretisk förklaringsmodell för medieanvändning som utvecklades och var central

under 60- och 70-talen var uses and gratifications, av Bergström (2005) på svenska kallad

användningsmodellen. Den teoretiska grunden för vår undersökning är en slags utveckling av

användningsmodellen, som först presenterades av Weibull (1985: 128ff), och sedan översattes

och vidare utvecklades/kommenterades samt placerades i en mer dagsaktuell kontext (med

fokus på nätnyheter) av Bergström (2005: 34ff).

3.1 Användningsmodellen

Weibull (1985) förklarar att användningsmodellens forskare ursprungligen fokuserade på

användarens egenskaper och mediekonsumtion, medan medierna och medieinnehållet var

mindre uppmärksammat. Syftet var att ta fram en modell för att analysera individens

medieanvändning/-beteende. Användarens behov menades styra medievanorna i hög

utsträckning. Synen på medieanvändaren präglas av en liberal syn på media, vilket innebär att

användarens förmåga att på egen hand reglera och styra sina medievanor lyfts fram. Givetvis

finns bakomliggande orsaker till vanorna, och dessa är högst intressanta, men synen på

massmedia som en kontrollerande och passiviserande maktapparat (jämför exempelvis

Frankfurtskolan (McQuail 2005: 115f)) blir mindre aktuell inom användningsmodellen.

Innehåll och utbud studeras istället utifrån hur det eventuellt påverkar medieanvändningen,

och inte vilken effekt innehållet får på användaren (1985: 123ff).

Weibull (1985) visar med en modell vilka faktorer som påverkar individens generella

mediebeteende (se figur 7.1, bilaga 1). Den utökas sedan för att förklara hur också en specifik

situation kan påverka (se figur 7.2, bilaga 1). Vi återkommer till den senare modellen, men

först vill vi lyfta fram Bergströms tolkning av Weibulls första modell (1985: 128, 144).

9

3.2 Modellen 20 år senare

Bergström (2005) översätter samtliga begrepp i Weibulls första modell. Social stucture

översätts till Samhällssituation. Individual – situation and needs översätts till Social situation.

Mass media structure översätts till Mediesituation. Förhållandet mellan de olika delarna

åskådliggörs på samma sätt av Bergström (se figur 3.1, bilaga 2). Samhällssituationen, den

sociala situationen och mediesituationen förklarar på olika sätt ursprunget till individens

medievanor. Vi väljer att i huvudsak redogöra för Bergströms skildringar av modellen,

eftersom mediesituationen ser annorlunda ut idag jämfört med för 20 år sedan. Bland annat

förklarar Bergström (2005) att tillgången till fler medier och ett betydligt större utbud innebär

att mediestrukturen, som definieras nedan, nu spelar mindre roll för användarens medievanor

(2005: 34ff).

3.3 Samhällssituationen

Samhällssituationen (förutsättningar i samhället) beskrivs av Bergström (2005) som att den i

hög grad påverkar individens medievanor indirekt, genom den sociala situationen och

mediesituationen. Ramar för utbudet regleras av lagar och förordningar, men också av

ekonomiska faktorer och förutsättningar. För dagspressen regleras exempelvis presstöd. Man

kan vidare spekulera i hur den allmänna ekonomiska situationen i landet påverkar till exempel

pressens verksamhet (såväl som all annan företagsverksamhet) (2005: 35ff).

Samhällssituationen har vidare en tendens att kunna revolutionera rådande

medievanor, särskilt vid speciella, väl uppmärksammade händelser. Bergström (2005) nämner

terrorattackerna den 11 september 2001 och Anna Lindhs död den 11 september 2003 som

exempel där den ökade mediebevakningen inneburit en märkbar förändring bland människors

medievanor. Vad som händer i omvärlden styr förstås i någon mån vad som tas upp i pressen,

vilket i sin tur kan få effekt på läsarnas medievanor (2005: 35f).

Bergström (2005) inkluderar också privatekonomi och tidstillgång som

samhällssituationsanknutna faktorer som påverkar användningen. Under lågkonjunkturen på

90-talet minskade tidningsläsandet. Arbetsmarknadens förändring med mer ledighet och

flexibilitet vad gäller arbetstid och plats menas ha bidragit till att vi idag i större utsträckning

har spridit medieanvändningen över dygnet. Slutligen påpekar hon att en ”förskjutning från

kollektivistiska värden mot mer individualistiska sådana jämfört med 1980-talet” ägt rum,

samtidigt som ”läsning har blivit en utpräglat individuell sysselsättning” (2005: 37f).

10

3.4 Mediesituationen

Mediesituationen delades av Weibull (1985) upp i två delar: Institutions och output. Detta

översätter Bergström (2005) till mediestrukturen och medieutbudet. Båda delarna spelar roll

för användarens medievanor, men på något olika sätt (2005: 36ff).

Mediestrukturen avser vilka medier samt medieinstitutioner (exempelvis bolag) som

finns tillgängliga. Det som i institutionsbegreppet inkluderas är tekniska, politiska och

ekonomiska aspekter av verksamheten (Weibull 1985: 130). Medieutbudet avser vilket

innehåll som finns tillgängligt genom medierna. Därmed finns två begränsande led som

skapar ramar för vad som är tillgängligt för användaren. Bergström (2005) skriver att

”användningen av varje enskilt nyhetsmedium påverkas av den totala mediestrukturen och det

totala medieinnehållet” (2005: 36). Användandet av ett medium regleras inte bara av just det

mediets förutsättningar, utan också av den totala, omgivande mediestrukturen. Förändringar

inom medium 1 och 2 kan mycket möjligt få effekt på användandet av medium 3, och så

vidare. Ju större och mer variationsrikt utbud, desto mindre roll spelar mediesituationen för

användarens medievanor (Weibull 1985: 126).

Bergström (2005) vidareutvecklar Weibulls redogörelse för mediesituationen genom

att förklara hur Internet som nytt medium, och Internetanvändande präglas av olika typer av

tillgänglighet. Till att börja med krävs en viss hårdvara för att överhuvudtaget få tillgång till

utbudet, något gemene svensk idag borde ha tillgång till (via bibliotek, skola, arbetsplats et

cetera). Sedan krävs också mjukvara och kompetens för tillgängligheten: ”I datorn betyder det

en webbläsare som guidar mig ut på webben och också hur sajternas design med avseende på

användbarhet gör dem mer eller mindre tillgängliga.” (2005: 39f).

3.5 Den sociala situationen

Det som enligt Weibull (1985) och Bergström (2005) i högsta grad styr medievanorna hos en

individ är den sociala situationen, vilken kortfattat kan sammanfattas som det ”man vill och

[det] man kan ta del av” (2005: 36, 42).

Det är individen (enligt det liberala synsättet som nämndes ovan) som i slutändan

råder över sitt intag. Oftast föranleds en stunds medieanvändande av ett intresse eller behov

(av information, förströelse m.m.). Detta syfte med användningen styrs i sin tur av en rad

sociala bakgrundsfaktorer. Weibull (1985) och Bergström (2005) delar upp dem i två

kategorier: Livssituationen och den sociala positionen.

Livssituationen påverkar sådant som intresse, tillgänglig tid (vilket enligt oss också I

viss mån borde påverkas av samhällssituationen) och resurser för medieanvändningen.

11

Faktorer som avgör livssituationen är bland annat ålder, kön och hushållssammansättning. Det

handlar mycket om vilka praktiska möjligheter man har att använda medierna då man vill.

Den sociala positionen påverkar också intresset för medierna och innehållet. Här handlar det

istället om vilken kognitiv kompetens man har som användare, d.v.s. hur väl man kan ta till

sig och förstå innehållet i medierna (2005: 36ff).

Bergström (2005) hävdar att studier har visat att det finns en koppling mellan

utbildningsnivå och kognitiv kompetens; en hög utbildning innebär högre kognitiv

kompetens, alltså en mer utvecklad förmåga att förstå, och vice versa. Även en i huvudsak

fysisk kvalifikation krävs för att tillgodogöra sig innehållet. För att höra på radio krävs hörsel.

För att se TV krävs både hörsel och syn. För att läsa en tidning eller en webbsida krävs syn

och läskunnighet. Detta kallar Bergström (2005) perceptuell kompetens (2005: 42ff).

3.6 Weibulls utökade modell

För att få ökad förståelse för hur stabil eller dynamisk en individs medievanor är, utökar

Weibull (1985) sin modell (se figur 7.2, bilaga 1). Han skiljer på media habits och media

exposure. Det första avser användarens generella medie- och innehållsval, medan det andra

avser ett val vid en bestämd tidpunkt – något som i verkligheten kan ses som en dag eller

vecka. Det finns faktorer som är unika för det senare valet, även om de på sätt och vis är en

avspegling av den ursprungliga modellen. Här finns individens situation, mediesituation

(tillgång till medier och deras innehåll), samt en överliggande social struktur som också kan få

kortsiktiga effekter på användningen (1985: 142f).

Weibull (1985) skriver vidare att forskning visat att de som har starka medievanor och

hög mediemotivation påverkas mindre av tillfälliga situationer, medan de med svagare vanor

tenderar att lättare hoppa över eller på annat sätt förändra medieanvändningen under en

kortare tid. Han menar också att tillfälliga förändringar i användningen spelar större roll för

generellt innehåll än för specifikt innehåll. Den som är intresserad av sport kommer att läsa

sporten även om det råder tidsbrist, medan den som i normala fall inte läser sporten

fortfarande kommer att hoppa över den om mer tid än normalt finns tillgänglig.

Användandet av mer generellt innehåll, som nyheter, påverkas i större utsträckning av

den tillfälliga situationen – och då framförallt av faktorer som exempelvis tidningens layout.

Den som har stort intresse för relativt specifik information kommer att i sina medievanor

påverkas mindre av strukturella faktorer, medan förströelseanvändaren påverkas mer. Båda

delarna kan existera i samma individ, i förhållande till olika innehåll (1985: 143ff).

12

3.7 Om nyhetsanvändning

Bergström (2005) skriver att medieanvändning ofta fungerar som ett återkommande mönster i

en människas liv. Tidningar, radio och TV har genom sin schematiserade utgivning respektive

sina sändningstider fått en roll som ofta styr människors liv. Vanans makt illustreras konkret i

studier av prenumeranter av en morgontidning och deras beteende när det råder tidningsstrejk.

De flesta väljer då att läsa någon annan tidning och helst en morgonutgåva. Varken Internet

eller lokal-TV ersätter morgontidningsvanan.

Vanorna är även bundna till specifika situationer, bestämda platser och särskilda

tidpunkter. Man vill exempelvis läsa tidningen på morgonen eller i sängen innan man stiger

upp. Tidningsläsandet har också visat sig vara väl organiserat. Detta gäller inte enbart att det

upprepar sig dag efter dag på samma tid och plats, utan omfattar också sättet på vilket man

läser tidningen, vilken del man börjar i och i vilken ordning man läser olika teman (2005:

35ff).

4 RESULTAT OCH ANALYS

4.1 Ett forum för lokal nyhetsuppdatering

Hos våra respondenter råder det enighet om att Norra Västerbotten, både i pappers- och

webbform, främst fungerar som en lokal nyhetskälla. Skillnader mellan de olika medierna

gäller främst när de används under dygnet och vilka syften användaren har med respektive

medium. Det tycks vara så att webbtidningen används mer utspritt under dagen och i större

utsträckning i relation till specifika händelser inom det lokala. Nu följer en längre redogörelse

för ovanstående och vidare beskrivningar av respondenternas funderingar kring varför deras

användande av Norra Västerbotten på papper och webb ser ut som det gör.

4.1.1 Papperstidningen

Synen på prenumerationen av Norra Västerbottens papperstidning och varför den är viktig för

dem var i stort sett lika hos samtliga respondenter. Vanans makt och känslan av papper tycks

spela en avgörande roll i valet att prenumerera på en papperstidning. Andra faktorer, som

exempelvis politiska åsikter, saknar betydelse och förklaringen till detta sägs vara brist på

andra tidningsalternativ för boende i Skellefteå och dess närområde. De traditionella banden

stärks säkerligen ytterligare till Norra Västerbottens pappersupplaga i och med att den är en

morgontidning. Detta går att jämföra med de teorier som Bergström (2005) presenterar om att

13

tidningsläsande på morgonen är ett oersättligt inslag i många människors vardag. Samtliga av

våra respondenter svarade att de läser Norra Västerbottens pappersupplaga på morgonen och i

anslutning till frukosten. De skulle heller aldrig kunna tänka sig att byta ut tidningsläsandet i

pappersform mot tidningsläsande i webbform, och i synnerhet inte på morgonen.

Norra Västerbottens pappersupplaga fyller främst en funktion som ett forum för lokal

nyhetsuppdatering. Samtliga respondenter svarade att den/de delar av tidningen som

intresserar dem mest är de med lokal anknytning. Nils säger exempelvis att han bläddrar förbi

nyheter om alla andra byar än där han själv bor. Man vill helt enkelt hålla sig uppdaterad om

sin omgivning, vilken också är den främsta förklaringen till att man inte väljer att

prenumerera på någon annan morgontidning, exempelvis Dagens Nyheter eller Svenska

Dagbladet. Flera av respondenterna nämner också att personliga relationer till de det skrivs

om i tidningen kan ha en avgörande betydelse för vad man väljer att läsa.

Samtliga respondenter verkar generellt tycka att den lokala delen av Norra

Västerbottens pappersupplaga är väldigt bra. Den nämns av samtliga respondenter som

tidningens absoluta styrka. Däremot används Norra Västerbotten sällan för den nationella

eller internationella nyhetsuppdateringen. Flera av respondenterna beskriver tidningens

nationella respektive internationella delar som otillräckliga och emellanåt dåliga. Detta, menar

respondenterna, leder till att man söker nyheter som gäller annat än Skellefteå och dess

närområde på annat håll, främst på rikstäckande webbtidningar som Aftonbladet, Expressen

och Dagens Nyheter. Respondenterna menar också att en konsekvens av detta är att läsningen

av Norra Västerbottens papperstidning inte förändras i förhållande till specifika,

uppmärksammade händelser nationellt eller internationellt på samma sätt som det förändras i

förhållande till specifika, uppmärksammade händelser i Skellefteå och dess närområde, då

läsningen av tidningen ökar.

4.1.2 Webbtidningen

Våra respondenter ser Norra Västerbottens webbplats främst som ett sätt att få kontinuerlig

uppdatering av lokala nyheter. Det handlar om att under dagen hålla sig uppdaterad om vad

som händer i närområdet samt att följa upp det man läste om på morgonen i papperstidningen.

Webbtidningens möjlighet till kontinuerlig nyhetsuppdatering kommer att diskuteras vidare

senare i uppsatsen.

Användningen av Norra Västerbottens webbtidning är för samtliga av våra

respondenter styrd av i vilken mån man har tid. Till skillnad från papperstidningen, vilken

man tar sig tid till på morgonen, så styrs användandet av när man har en stund över, vilket

14

också gäller för nätanvändning i allmänhet. Nils nämner även att en snabb titt i en

webbtidning kan fungera som en kortare paus i arbetet.

I och med webbtidningar har tillgängligheten till tidningen blivit större. Våra

respondenter menar att en konsekvens av detta är att tidningsläsandet blir mer utspritt över

dygnet. Anna använder exempelvis webbtidningar ungefär fem gånger, utspritt över hela

dygnet, en vanlig vardag. Hon spekulerar vidare i att Internet kan vara det vanligaste mediet

på svenska arbetsplatser idag, vilket också främjar läsandet av webbtidningar. Vad detta i

framtiden kommer att leda till råder det delade meningar om bland våra respondenter, men

flera av dem spekulerade i att papperstidningar kan bli lidande, speciellt kvällstidningar vars

huvudsakliga kommersiella ändamål är att sälja lösnummer.

Läsande av webbtidningar tycks vara ett naturligt inslag i den generella

nätanvändningen. Samtliga respondenter har svarat att de alltid kollar nyheter när de använder

Internet. Flera av dem har en lista med sajter som de går igenom, och denna omfattar ofta

flera olika webbtidningar. Anledningen till denna stora konsumtion av webbtidningar menar

respondenterna är nyfikenhet.

Ett undantag i användningen av webbtidningar uppstår när något extra intressant hänt

eller när man bara vill få ett rykte bekräftat. Då används webbtidningen uteslutande före

papperstidningen för en så snabb uppdatering som möjligt i ett bestämt syfte. När det gäller

lokala, specifika händelser svarar samtliga respondenter att Norra Västerbottens webbtidning

är deras självklara första val för att få så snabb uppdatering som möjligt, trots att flera

respondenter anser att Norra Västerbotten ofta är dåliga på att uppdatera eller uppdaterar

slarvigt och otillräckligt.

Vad gäller webbtjänster som webb-TV, bloggar och kommentering av artiklar har

dessa inte någon avgörande betydelse för någon av våra respondenter i deras val att läsa

tidningar på webben, även om de inte har något emot att använda dem ibland. Flera av

respondenterna nämner också att de känner till många som använder dessa tjänster. Ett

konkret exempel på detta är att Norra Västerbottens chefredaktör Sofia Olsson Olséns blogg

på norran.se många dagar är den mest lästa artikeln på Norra Västerbottens webbtidning, om

man litar på deras egen besöksstatistik (http://www.norran.se 2006-05-01 till och med 2006-

05-24).

4.2 Kritiska ögon på medierna och potentialen

Bland våra respondenter finns både likheter och skillnader i synen på för- och nackdelar med

informationsförmedling genom respektive medium. Om än i varierande omfattning, så har

15

samtliga någon gång studerat medie- och kommunikationsvetenskap. Detta kan vi i någon

grad tycka oss se i svaren om just respektive mediums potential, men också i svaren om deras

brister. Relaterat till deras egna erfarenheter från läsandet av webb- och papperstidningar,

resonerar respondenterna kritiskt kring sådant som utrymme, läsbarhet, layout,

informationsstruktur, aktualitet, interaktivitet, tradition och mobilitet.

4.2.1 Fördelar och möjligheter

Respondenterna är samstämmiga i synen på papperstidningen som ett praktiskt bekvämt,

flexibelt och portabelt medium. Just Norra Västerbotten är uppdelad i två delar, något som tre

av respondenterna nämner som något väldigt positivt, främst eftersom att två personer då kan

läsa tidningen samtidigt.

En annan stor fördel med papperstidningen är enligt respondenterna dess portabla

form. Man kan i princip läsa den vart som helst, inte minst utomhus om solen skiner. Anna

påpekade att hon försökt och misslyckats med att läsa webbupplagan på sin bärbara dator

utomhus. Det starkare ljuset gör att texten på skärmen blir väldigt svårläst. Är det fint väder

utomhus vill Anna helst sitta där och läsa papperstidningen, medan hon ofta läser

webbtidningar vid sämre väder. Det är just flexibiliteten i att kunna gå till TV-soffan,

korsordsfåtöljen eller solstolen som tilltalar.

En av de viktigaste anledningarna till varför man överhuvudtaget prenumererar på en

papperstidning är enligt respondenterna för att man kan och vill läsa den medan man äter

frukost. Maj påpekade dock att man visst kan, men inte vill äta frukost framför en

webbupplaga vid datorn. Det är inte samma sak.

Läsande av text på papper ses också generellt som mer lättsamt och bekvämt än

läsande på en skärm. Texten, och då inte minst i större reportage, är också mer överskådlig.

Just längre texter menade respondenterna var mer lämpade för pappersupplagan. Där vill man

läsa uppslagsstora reportage med stora bilder och all bakgrundsinformation. I

papperstidningen kan en stor artikel bli mer slagkraftig.

Tidigare nämndes att två av respondenterna, Sara och Anna, har erfarenhet av

redaktionellt arbete. Just de två betonade att pappersupplagan, till skillnad från

webbupplagan, är färdigkomponerad. Det finns eftertanke bakom artikelurvalet som gjorts.

”Det här ska du läsa idag.” Man slipper själv avgöra vad som är relevant.

Slutligen framkom av samtliga intervjuer att vanan av att ha en papperstidning nog är

väldigt avgörande för den fortsatta prenumerationen. Känslan av papper, och minnet av

föräldrarnas tidningsläsande vid frukosten när man själv var barn menar man har spelat stor

16

roll för att man själv upprepar rutinen. Vanans makt är stor, och säkerligen en orsak bakom

uppskattningen man känner för papperstidningen.

Även webbtidningen präglas av mediumrelaterade fördelar. Den enligt respondenterna

kanske främsta styrkan med webben gäller den snabba och kontinuerliga uppdateringen, som

ger en unik slags aktualitet som inte återfinns i pappersupplagan, vilken bara uppdateras en

gång per dygn. Detta, påpekar Anna, öppnar upp för en helt ny sorts nyheter som bara är

aktuella och intressanta under väldigt kort tid, exempelvis då en trafikolycka minskar

framkomligheten på en viss vägsträcka. En sådan nyhet i en papperstidning skulle vara

inaktuell vid det laget tidningen läses av allmänheten. Aktualiteten är enligt Nils tjusningen

med en webbtidning, så länge det jobbas bra med den. Informationen är levande och ständigt

aktuell.

Samtliga respondenter lyfter vidare fram interaktiviteten som självklart kännetecken

för en webbtidning. En sökfunktion för att snabbt hitta artiklar kan endast finnas på en

webbtidning, likaså möjligheten för gemene svensk att debattera, diskutera och kommentera

aktuella händelser och nyheter. Tre av respondenterna uppskattar också när man först

presenteras en kortare version av artiklarna, och sedan har möjligheten att klicka sig vidare för

att läsa mer. Det gör det lättare att sortera bort mindre intressanta artiklar.

Andra fördelar med en webbtidning är att innehållet för det mesta fortfarande är gratis,

att de är lättillgängliga (samtliga respondenter har dator, nödvändig mjukvara och

uppkoppling i hemmet) och att de innehåller mer än text och bild (exempelvis filmsekvenser).

Nils spekulerar i vad de tekniska möjligheterna innebär för webbtidningens potential. Han ser

webben som något av ett mellanting mellan TV och papperstidning, och hoppas i framtiden

kunna se sportsammandrag på Norra Västerbottens webbupplaga. Även Maj menar att mer

information borde göras tillgänglig på webben. Hon vill ha tillgång till längre artiklar,

eftersom utrymmet egentligen inte är en faktor. Samtidigt tror hon att det, om något, kan ta

kål på papperstidningarna.

4.2.2 Nackdelar och begränsningar

Det är uppenbart att respondenterna upplever olika fördelar och möjligheter med

tidningsläsandet genom respektive medium. Lika uppenbara är de upplevda nackdelarna.

Papperstidningens största svaghet är enligt Nils att det, till skillnad från

webbtidningen, rör sig om ett statiskt medium. Innehållet uppdateras bara mellan varje

nummer, alltså en gång per dag förutom på helgen då det tar ännu längre tid. Just detta ser

också Anna som ett hot mot papperstidningen. Idag finns snabbare medier, och vid det laget

17

tidningen når oss är innehållet redan relativt inaktuellt. För den som frekvent besöker

webbtidningar under kvällstid är nyheterna i papperstidningen på morgonen i någon mån

redan ”old news”.

En annan upplevd nackdel som bara gäller papperstidningen är bristande möjligheter

för läsarna att själva komma till tals genom mediet. På webben finns bloggar och

kommentering av nyheter, men inom papperstidningens ramar skulle det vara en omöjlighet

att låta vem som helst komma till tals. Insändarsidan, som förutom annonser egentligen är den

enda möjligheten, är begränsad till ett fåtal personer.

Elin lyfte också fram det faktum att en papperstidning, till skillnad från en

webbtidning, dagligen måste gå ut med en viss mängd innehåll. De som betalar för en

prenumeration har rätt till det dagliga numret, även de gånger det inte finns tillräckligt mycket

att skriva om. Resultatet av det kan bli redundanta artiklar, något hon sett i bland annat Norra

Västerbotten. Hon nämner en artikelserie där man följde en katt i dennes vardag under en tid

som exempel.

Det finns också negativa sidor av tidningsläsande på webben. Den enligt

respondenterna viktigaste kritiken gäller just själva läsandesituationen. Det upplevs inte som

lika trevligt och bekvämt att läsa artiklar på en bildskärm. Framförallt längre artiklar menar

man lämpar sig bättre för en papperstidning. Texten är mer svårläst och svåröverskådlig på

webben. Anna beskrev hur hon brukar markera längre texter för att få en mörk bakgrund

istället för den ljusa, vilket gör det något lättare för henne att läsa. Elin, å andra sidan, tycker

att många artiklar också är för korta. Hon vill ha möjligheten att själv välja om hon bara vill

läsa den första, intresseväckande delen, eller hela artikeln med all bakgrundsinformation.

Mediet tillåter ju båda alternativen, och valet kan göras med en enkel knapptryckning. Eva

lyfter också fram sin datorovana som ett problem i webbtidningsläsandet. Det kan vara svårt

att hitta till rätt information, och då särskilt på de webbtidningar där gamla artiklar sparas och

är svåra att skilja från de aktuella, eftersom att datum saknas.

Pia, Anna och Sara kan också tycka att webben som medium ibland är lite för snabbt

för tidningens bästa. Pia tycker sig se att redaktionen har lite väl bråttom att lägga ut nyheter

när de egentligen inte hade något att skriva om. Hon tycker att man ska ha något substantiellt

att publicera, och inte bara göra det för görandets skull. Anna menar att intressanta rubriker

försvinner eller flyttas ned alldeles för fort på webben. Man hinner inte alla gånger med att

läsa. Sara klagar på att många artiklar på webben känns snabbt och slarvigt skrivna. Texterna

präglas många gånger av dålig disposition och många stavfel.

18

4.3 Medievanorna och situationen

Vad styr egentligen våra medievanor? Det var det som modellen i vår teoridel sökte förklara.

Vi kommer nu att jämföra våra respondenters bild av sitt medieanvändande med Bergströms

(2005) användningsmodell.

4.3.1 Samhällssituationen

Det som sker i samhället påverkar användaren indirekt genom mediesituationen, på så sätt att

det delvis styr innehållet i tidningen. Tidningen avgör vad som är intressant, och det blir det

som läsaren har att tillgå. Detta blir intimt förknippat med vad läsarna själv uppfattar som mer

eller mindre intressant i innehållet. Därmed blir aktuella händelsers relevans för läsaren en av

en rad faktorer som påverkar hur länge hon läser tidningen varje dag. Vidare påverkar

förutsättningar i samhället och samhällsförändring också individens medieanvändande

indirekt genom dennes sociala situation. Bergström (2005) gav exemplet att en lågkonjunktur

i samhället drabbar privatpersoners ekonomi, vilket tvingar ner tidningsläsandet eftersom

många får säga upp sin prenumeration.

Ekonomiska förutsättningar påverkar enligt samtliga respondenter valet att

prenumerera. Tre av fem säger att studentrabatten har varit direkt avgörande. Nils, som inte

har rätt till studentrabatt, tycker att prenumerationskostnaden är påtaglig. Han skulle inte anse

sig ha råd att prenumerera på två tidningar. Därför är han tacksam för möjligheten att läsa DN

genom arbetet. Sociala faktorer kan också påverka valet att prenumerera. Anna berättade att

hon under året hon bodde själv och studerade inte hade råd med en prenumeration. När hon

sedan blev sambo kunde hon dela kostnaden med pojkvännen. Flertalet respondenter skulle

inte betala för webbnyheter. Den främsta anledningen till detta tros vara att man helt enkelt är

van vid att det är gratis. Det några kunde tänka sig var att betala en liten summa för bra

webbtjänster som endast finns på webben.

Bergström (2005) nämnde att tillfälligt extra uppmärksammade händelser, såsom

exempelvis mordet på Anna Lindh, kraftigt kan påverka medievanorna. Detta märks också i

våra respondenters syn på sitt läsande. Samtliga menar att läsandet ökar i samband med stora,

aktuella händelser. Man läser allt som står om just händelsen i papperstidningen, för att få all

bakgrundsinformation, och spenderar mer tid än vanligt på webbtidningen för att få snabb

uppdatering och mer fakta. Det är vanligt att man då också besöker fler webbtidningar än

normalt, och då snarare rikstäckande än lokala, om det inte rör sig om en större, lokal

händelse. Elin nämner valet hösten 2006 och Muhammedkarikatyrerna som exempel.

19

En annan faktor som påverkas av Bergströms (2005) samhällssituation är

tidstillgången. Samhällssituationen avgör hur mycket tid vi har över till tidningsläsande. De

dagar man arbetar läser man i regel mindre i tidningen, och framförallt bara de delar som

intresserar mest. Sara läser bara hela tidningen de dagar hon är ledig.

Bergström (2005) skrev att läsning idag har blivit en utpräglat individuell

sysselsättning. Detta kan stämma om man tar hänsyn till tillkomsten av tidningsläsande på

webb. Det framgick av respondenterna att de i princip alltid läser webbtidningar enskilt.

Intressant är dock att de flesta angav möjligheten för två att läsa Norra Västerbottens

papperstidning samtidigt som en av det mediets, och i synnerhet den papperstidningens

främsta styrkor.

4.3.2 Mediesituationen

Den papperstidning samtliga respondenter har i hemmet är Norra Västerbotten. Där finns

också tillgång till webbupplagan. Tillgången till den tidningen blir därför god. Enligt

Bergström (2005) räknas tillgång till webbupplagan också i mån av hur väl man behärskar

tekniken. Elin beskrev som bekant att hon många gånger upplever svårigheter i att orientera

sig på en webbplats, något som gör att webbtidningsläsandet kräver mer tid och skapar en del

frustration. Mediestrukturen, alltså de tekniska, politiska och ekonomiska aspekterna av

verksamheten (exempelvis en tidning som Norra Västerbotten), påverkar på så vis

användandet. Den tekniska lösningen är för komplicerad för Elins syften och kompetens. Den

politiska aspekten av verksamheten är något våra respondenter känner sig oberörda av. De

lokaliserar den till ledarsidan, som inte på något sätt är avgörande för deras val att

prenumerera på just Norra Västerbotten.

Även medieutbudet, den andra delen av mediesituationen, påverkar i hög grad

användandet. Huruvida innehållet en enskild dag, men också över tid, anses vara relevant och

intressant hos läsaren kommer enligt respondenterna att påverka hur länge man läser. Även

mängden spelar roll. Anna sade att hon läser tidningen på lördagar lite längre eftersom den i

regel är tjockare och innehåller fler intressanta artiklar.

Tillgången till andra medier och annat medieutbud spelar enligt respondenterna inte så

stor roll för läsandet av Norra Västerbotten. Det främsta syftet med läsandet av tidningen är

som bekant bevakningen av det lokala. Man har påpekat att det inte finns några egentliga

alternativ till Norra Västerbotten som lokal tidning. Ibland kompletterar man genom att se

lokala TV-nyheter, men det är inget som påverkar dagstidningsrutinen. Respondenterna

menar dock att nationella och internationella nyheter anskaffas på annat håll. Kanske hade de

20

ägnat större uppmärksamhet åt den delen av Norra Västerbotten om de inte hade så god

tillgång till nyheter genom andra rikstäckande dagstidningar och andra medier, som till

exempel TV, radio eller andra webbtidningar.

4.3.3 Den sociala situationen

Av intervjuerna framgår det att det främst är respondenternas egna intressen som avgör hur

deras tidningsanvändande ser ut, ett resultat som har stöd i Bergströms teorier. Flera av

respondenterna menar att de delar av tidningen som anses intressantast också läses mer

intensivt. Nyhetsintresset är tätt förknippat med deras intressen i allmänhet, och detta leder

ofta till en selektiv läsning av tidningen. När det gäller Norra Västerbotten är det som vi

nämnt tidigare den lokala delen som anses mest intressant bland våra respondenter, men vad

av det lokala som är mest intressant råder det dock delade meningar om. Det kan vara alltifrån

sport och nöjen till politik och kultur.

Bergström (2005) menar vidare att medieanvändningen föranleds av ett behov av

exempelvis information. Vi tog fasta på att våra respondenter har ett stort behov av lokal

information, ett behov vilket Norra Västerbotten stillar. Det bör också nämnas att samtliga av

våra respondenter har god tillgång till både pappers- och webbtidningar. Detta kan antas

hänga ihop med deras utbildningar, som indikerar ett allmänt medie- och

kommunikationsintresse. Fyra av respondenterna menar att de har tillägnat sig den nya

medieteknologin på ett positivt sätt och att de utnyttjar den dagligen.

Ingen av respondenter anser sig ha svårigheter med att förstå eller kunna reflektera

över vad som skrivs i tidningar. Huruvida det stämmer överens med verkligheten är svårt att

säga, men Bergström (2005) menade att kognitiv kompetens går hand i hand med någon form

av högre utbildning. Alla respondenter har någon universitetsutbildning, om än i varierande

utsträckning. Respondenterna anser också att nyhetsuppdateringen kan ge sociala fördelar,

och då främst i en känsla av att ”vara med” i samtal med andra. Alla respondenter utom Elin

menar också att det är en skyldighet man har som individ att veta vad som händer runt

omkring en och i övriga delar av världen. Elin påpekar dock att det antagligen kan uppfattas

som lite dumt, oengagerat och oseriöst att inte hålla sig uppdaterad alls, även om hon inte vill

påstå att det är ett samhälleligt ansvar.

21

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER

5.1 Lokalt intresse

Det som visat sig vara den kanske starkaste drivkraften bakom våra respondenters läsande av,

och främsta orsak till valet att prenumerera på Norra Västerbotten är intresset för det lokala.

Detta gäller både läsandet av Norra Västerbotten på webben och i pappersform. Intresset

gäller olika sorters lokala händelser, som sportevenemang, olyckor och brott, men också

sådant som kulturnyheter och familjesidan. Att bibehålla bredden i den lokala täckningen

torde vara av största vikt för just en lokaltidning som Norra Västerbotten.

Intervjuerna har visat att behovet av den nationella och internationella bevakningen i

huvudsak tillfredställs genom läsandet av andra, större webb- och papperstidningar vars

främsta syfte är att just täcka Sverige och världen. I och med att läsarna av Norra Västerbotten

på webben också har gratis tillgång till samtliga större, svenska och utländska webbtidningar

är det högst osannolikt att de söker sig till just Norra Västerbottens webbplats i annat syfte än

lokal bevakning. Därmed blir kopplingen mellan lokaltidningen och intresset för det lokala

uppenbar. I en tid utan Internet, eller med exempelvis ekonomisk begränsning till andra

dagstidningar, skulle man kunna legitimera en utökad täckning av de nationella och

internationella delarna av en lokaltidning. Idag är det dock ett faktum att varje fri medborgare

har rätt att besöka ett bibliotek dagligen för att där läsa landets såväl som utlandets alla

webbtidningar. För de som av praktiska skäl inte har möjligheter att besöka en plats med

datorer för offentligheten, finns förstås alternativ. Den utrustning man behöver för att besöka

en webbtidning kostar idag relativt lite, och det är just i hemmet de flesta av oss verkar läsa

webbtidningar.

En lokaltidning bör alltså i modern tid fortsätta fokusera satsningar på den lokala

täckningen. Olika sätt för en tidning som Norra Västerbotten att ytterligare utveckla detta

framgår på olika sätt av intervjuerna. Nils menade att det som intresserar mest är nyheter om

hans egen by, som ligger ett par mil utanför Skellefteå. En stor del av Norra Västerbottens

läsare är människor som Nils, som bor en bit utanför staden. Där finns möjligen ett större

intresse för det som händer i glesbygden, och kanske främst på den egna men också

omgivande, mindre orter. Elin sade att hon kände att Norra Västerbotten blivit ”en grej” för

Skellefteå, och att täckningen utanför själva staden är ganska dålig. Utgivningsområdet är bra

mycket större än bara Skellefteå, och ett sätt att ytterligare utveckla tidningens lokala täckning

kunde vara att öka omfattningen av just denna del. I webbupplagan borde inte utrymmet vara

22

en hämmande faktor. Där kunde man exempelvis skapa delar för täckning av specifika

områden utanför Skellefteå.

Att bygga upp ett positivt rykte för tidningen i hela utgivningsområdet borde vara en

hög prioritet. Ett antal av respondenterna menade att valet att inte prenumerera på någon

annan tidning i hög grad beror på att det helt enkelt inte finns något alternativ för lokal

täckning. Relativ frihet från konkurrens kan säkert innebära mycket för antalet prenumeranter,

men avsaknad av alternativ borde inte vara den primära anledningen bakom en prenumerants

val av tidning. Nu varierar säkert synen på Norra Västerbottens förmåga att täcka områdena

också utanför Skellefteå, men man kan alltid utvärdera prioriteringar i täckningen och försöka

ta reda på var i utdelningsområdet det finns flest missnöjda prenumeranter. Konkurrensen kan

öka. Det är inte omöjligt att rikstäckande tidningar snart också erbjuder lokal bevakning runt

om i landet.

5.2 En lokaltidning genom två unika medier

Läsningen av Norra Västerbottens pappersupplaga är enligt respondenterna något gemytligare

än att läsa webbupplagan. Den är bekväm och behändig i sin form, och passar naturligt som

komplement till tekoppen och mackan vid dagens gryning. Mediets format tillåter en mängd

artiklar och bilder, men inte hur mycket som helst. På redaktionen sätts ett urval av artiklar

samman till ett nummer, men mycket måste också sorteras bort. Det sker någon slags

prioriteringsprocess. Mediets funktioner och möjligheter är vid det här laget, efter

århundraden av användning, redan ganska kartlagda. Det finns ett tydligt ramverk för vad som

går och inte går att göra med en papperstidning, ur användar- och redaktionsperspektiv.

Våra respondenter känner sig traditionellt bundna till papperstidningen, och mycket av

uppskattningen för mediet står att finna i just det rutinmässiga användandet av det. Vi tror inte

att papperstidningen på något revolutionerande sätt kommer att förändras i framtiden. Det

skulle på sätt och vis kunna minska förkärleken man känner för den traditionsenliga

pappersupplagan. Framförallt kommer nog inte papperstidningsläsandet att öka, men möjligen

minska. Minskningen skulle kunna vara en konsekvens av att framtida generationer som växer

upp i IT-samhället med stor sannolikhet inte kommer att ha samma starka traditionella band

till papperstidningen. Istället kan man misstänka att den första tidningen de i en modern

skolan lär sig att läsa är webbtidningen. Därmed skulle den första etablerade tidningsvanan

gälla just denna.

Nya mediers tillkomst och utveckling av webben kan reducera eller helt utplåna det

mediets nuvarande svagheter, som exempelvis den bristande mobiliteten. De praktiska kraven

23

för access till en webbtidning har redan minskat avsevärt med introduktionen av handdatorer,

webbtjänster för mobiler et cetera. Kanske får webben också efter längre användande likt

tidningen en egen traditionsmärkning. Idag finns det dock uppenbarligen kvar många goda

anledningar att prenumerera på en papperstidning.

Vi tror att webbupplagan är lika viktig för en lokaltidning som för en större,

rikstäckande tidning. Visst, många större tidningar har säkerligen en mastigare budget för sin

webbtidning. Fördelarna med en webbtidning är trots det lika mycket verklighet för en

lokaltidning. Av samma skäl besöker våra respondenter Norra Västerbottens webbtidning som

andra webbtidningar. Det handlar om snabb och kontinuerlig uppdatering, interaktivitet i form

av diskussionsforum och artikelkommentering, samt tjänster som idag gör sig bäst genom det

mediet, som exempelvis bloggande. Den stora skillnaden mellan Norra Västerbottens

webbtidning och andra webbtidningar gäller den lokala anknytningen, precis som när det

handlar om papperstidningar. Vi tror att utbudet på lokalt anknutna artiklar och tjänster i

mycket högre grad reglerar användningen än den nationella och internationella täckningen.

Vid intresse för den typen av artiklar söker sig våra respondenter i första hand till större och

betydligt mer omfattande webbtidningar som exempelvis Aftonbladet och DN.

När det gäller webbtidningar är utrymmet inte en faktor på samma sätt som i

pappersupplagan. Det finns plats för i princip hur mycket som helst. Många tidningar väljer

att spara ett nyhetsarkiv på webbplatsen, så att användarna kan läsa även äldre artiklar. Detta

är troligtvis en av en rad anledningar till varför det oftast också finns en sökfunktion. Med den

kan man lättare hitta rätt innehåll. I anslutning till en viss artikel kan det också länkas till

artiklar som behandlar samma tema. Ytterligare funktioner som bara är möjliga på webben

har redan diskuterats. Slutsatsen blir att alla dessa positiva element som är unika för en

webbtidning i högsta grad också är relevanta för en lokaltidning. Användaren ska erbjudas

andra möjligheter. Webbtidningen ska vara lättnavigerad, ständigt uppdaterad och ge läsaren

många valmöjligheter. Dessa valmöjligheter ska innebära att läsaren själv får möjlighet att

prioritera bland nyheterna. Hon väljer själv vilka artiklar som är intressanta, och hon väljer

hur mycket hon vill läsa av varje. Hon väljer vilken typ av artiklar hon vill läsa, i vilken

ordning, och huruvida hon vill delta i diskussionerna runt särskilda teman.

5.3 Konkurrensen

Idag råder hård konkurrens mellan landets tidningar, mellan flera större, rikstäckande

tidningar, och ofta mellan två eller tre lokaltidningar på många orter. Man kan i någon mån se

Norra Västerbotten som ett undantag i Skellefteå och angränsande områden, medan

24

konkurrensen nog ökar för dem ju längre ifrån Skellefteå man färdas. Att konkurrens i någon

mån existerar för Norra Västerbotten är självklart, vilket också leder till att det ställs en del

krav på tidningen och verksamheten. I ett samhälle med hög teknologisk utvecklingstakt tror

vi att det är viktigt att hänga med, även som lokaltidning.

Vi tror att funktionaliteten i den kontinuerliga uppdateringen idag är helt avgörande

för en webbtidnings förmåga att stå sig stark i konkurrensen med andra webbtidningar. Det

förutsätter också att tidningen bevakar hela utdelningsområdet, och att kvaliteten på

uppdatering och täckning är lika bra på alla orter inom det. Risken blir annars att man förlorar

prenumeranter i de områden man nedprioriterat. I Norra Västerbottens fall är nog

konkurrensen starkast i utdelningsområdets gränser. Just därför kan det verka klokt att satsa

mycket på täckningen och uppdateringen av just de områdena. Tendenser från intervjuerna

visar på motsatsen, att Norra Västerbotten har bäst och snabbast täckning i, och därmed får

mest folkligt stöd närmast högsätet i Skellefteå.

5.4 Ekonomi i förändring

Kraven på ständig utveckling av tidningar som Norra Västerbotten får säkerligen

konsekvenser för verksamhetens ekonomiska allokering. Satsningar på webbtidningen kräver

extra resurser. I och med att kostnaderna för webbtidningen ökar så ställs ständigt högre krav

på finansieringen. Det märks bland annat i nya former av reklam på webbtidningar som

Aftonbladets, där man före webb TV-inslag först presenteras en kortare reklamfilm. Man kan

spekulera i hur ytterligare, påkostade funktioner ska finansieras, något som blir aktuellt också

på en mindre lokaltidning med mer begränsade resurser. Det kan krävas mer personal både för

att hinna med i arbetet, men också för att ha nödvändig kompetens för de olika tjänsterna.

Kanske ser vi snart en mindre avgift i samband med tjänster vi idag tar för givet som

kostnadsbefriade, som sökfunktioner och dylikt. Vi kanske ser mer reklam i anslutning till

exempelvis bloggar, mobiltjänster, vädertjänster eller bara i samband med att man klickar på

en hyperlänk. På en webbtidning med främst lokal täckning kanske det kommer att begäras en

liten avgift för exempelvis mer utförlig nyhetsrapportering från en specifik, mindre ort i

utdelningsområdet. Är det något människor i glesbygden skulle vara villiga att betala för, och

skulle intäkterna i sådant fall täcka kostnaderna för en sådan extra bevakning? Det skulle nog

behöva testas för att fastställas.

Vi tror som bekant att utvecklingen av webbtidningen kommer få konsekvenser för

papperstidningens existens. Ett resultat av ökat webbtidningsläsande kan vara att

papperstidningen i sin något begränsade form blir mer och mer överflödig, och att också

25

kostnaden för papperstidningen därmed av konsumenten upplevs som överflödig. I och med

att alternativen till papperstidningen växer sig starkare kanske ett resultat av det blir att

kostnaden för en papperstidningsprenumeration pressas ned. I sådant fall måste intäkterna

från webbtidningen öka, något som borde bli det möjliga och naturliga resultatet av ett mer

utbrett webbtidningsläsande.

5.5 Tidningens framtid

Hur tidningens framtid ser ut kommer med stor sannolikhet styras utifrån webbtidningens

fortsatta utveckling. Fri från konkurrerande medier hade papperstidningen i sin

traditionsenliga form nog på egen hand inte genomgått någon större förändring. I dagens

samhälle bör man på redaktionen dock utvärdera informationsförmedlingen genom och

informationsutformningen i papperstidningen, för att nyhetsuppdatering och -förmedling på

många tidigare nämnda sätt har bättre förutsättningar i webbtidningen.

Webbtidningen förändras idag mot att omfatta mer än bara en tidning i traditionell

bemärkelse. Nils menade som bekant att han upplever webbtidningar som ett medium

positionerat mellan papperstidning och TV. Detta styrks av att fler och fler webbtidningar

satsar resurser på hela redaktioner som gör TV-liknande inslag inom webbtidningens samtliga

avdelningar och att flera i grunden tidningsjournalister nu syns mera i TV och TV-liknande

inslag på webben.

Att det råder en uppfattning om att även den traditionella TV:n hotas av webbens

möjligheter märks i och med att en ny form av public service-avgift har kommit på tal,

medieavgiften. Denna innebär att alla som har möjlighet att ta emot public-service,

exempelvis via dator, kommer att få betala medieavgiften. Detta för att man anser att dagens

tekniska förutsättningar håller på att springa ifrån det nuvarande licenssystemet.

(http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8545163.asp 2006-05-28)

(http://www.tv4.se/nyheter/349720.html 2006-05-28).

För Norra Västerbotten är kanske ryktet som en bra lokaltidning det allra viktigaste att

bära med sig in i framtiden. Genom våra intervjuer tycker vi oss ha funnit en rad element som

bidrar till skapandet och upprätthållandet av ett sådant rykte. Framförallt bör tidningen visa ett

genuint intresse för det lokala, såväl stad som landsbygd. I övrigt gäller samma kriterier för

vad som är en bra pappers- och webbupplaga för såväl Norra Västerbotten som för andra,

betydligt större nationella och internationella tidningar. Vikta nyckelord för webben

inkluderar aktualitet, lättillgänglighet och utbud, medan användarnas uppskattning för

papperstidningen är kopplat till bekvämlighet och tradition.

26

Vi tror inte att intresset för det lokala är ensamt avgörande för tidningens rykte. Vad vi

tror är minst lika viktigt är hur tidningens ambition att förmedla innehållet till läsarna

avspeglas i deras förhållningssätt och attityd gentemot de medier informationen färdas genom.

Tidningen måste visa intresse för anpassning av information för ny teknik, men också

reflekterande se över vilken eventuell effekt den får på äldre, mer traditionell

informationsförmedling. Allt detta arbete borde enligt oss ske utifrån de ramar som skapas av

användarna och deras preferenser. Åsikter, beteenden och vanor bland läsarna går förstås isär,

men en ökad förståelse för vad som ligger till grund för dessa skillnader i beteenden och

vanor tror vi är en bra teoretisk grund att utgå ifrån i en reflexiv utvärderingsprocess.

Vi har i undersökningen visat hur individuella förutsättningar, såsom ekonomi och

social situation, men också de av tidningen skapade ramarna, som exempelvis utbud, tillgång

och kvalitet har bidragit till att forma respondenternas unika medievanor. Vi är i varierande

grad intresserade av, och anpassningsvänliga till det ny teknologi för med sig.

Vår förmåga och vilja att ta till oss ny teknik står i relation till generationstillhörighet,

personliga erfarenheter och mycket annat (Bergström 2005: 84). Oavsett hur väl man upplever

att läsarna tillägnar sig ny teknologi och nytt innehåll är det viktigt att tidningen hänger med i

utvecklingen, erbjuder något för alla, och därmed står sig stark i konkurrensen. Var i riket

man än befinner sig finns det många som välkomnar det allra senaste med öppna armar,

oavsett vilket medium eller vilken medieinstitution det gäller. Men lika viktigt kan det tyckas

vara att behålla traditionella element för att också måna om de prenumeranter som inte

välkomnar ny teknik lika öppet. Därför kan det enda självklara för en lokaltidnings framtid

tyckas vara att skapa eller bibehålla en så utförlig täckning av det lokala som möjligt. Om tio

år, med ännu bättre tillgänglighet till nationella webbtidningar, är det kanske bara just den

lokala förankringen som gör mindre tidningsverksamhet möjlig.

27

KÄLLFÖRTECKNING

Litteraturlista

Bergström, A. (2005): Nyhetsvanor.nu – Nyhetsanvändning på Internet 1998 till 2003.Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.

Hedman, L. (1999): Ljusnande framtid. I Holmberg, S. Weibull, L. (red) Förutsättningar för dagstidningar på Internet. Göteborg: SOM-institutet.

Holme, I M. & Solvang, B K. (1997): Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, M. (2006): Nätjournalistik – En explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Thompson, J B. (2001): Medierna och moderniteten. Göteborg: Daidalos.

Weibull, L. (1985): Structural Factors in Gratifications Research. I Rosengren, K-E. Wenner, L A. och Palmgreen, P. (red) Media Gratifications Research. Current Perspectives. London: Sage Publications.

Elektroniska källor

Andersson, E. & Olsson, L. (2004): Medieavgift efter tv-licensen. Svenska Dagbladet (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8545163.asp> (2006-05-28).

Nordicom (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.nordicom.gu.se> (2006-05-12).

Norra Västerbotten (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.norran.se> (2006-05-01 till och med 2006-05-24).

TT: Ny obligatorisk medieavgift ersätter tv-avgift. TV4 (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.tv4.se/nyheter/349720.html> (2006-05-28).

28

BILAGA 1

29

BILAGA 2

30

BILAGA 3

Intervjumanual

1. Personlig bakgrund och livssituationNamn:Ålder:Civilstånd:Utbildning:Sysselsättning:

2. Bakgrund till tidningsläsande- Vilket tidningsmedium har du den starkaste relationen till, papper eller webb?

- Hur mycket tid spenderar du dagligen på Norra Västerbottens pappers- respektive webbtidning?

- Vad avgör hur mycket tid du spenderar på att läsa tidningen, dels i pappersform och dels på webb?

- Vilken del av Norra Västerbotten intresserar dig mest? Varför?

- Hur ser ditt läsande ut av de delar du tycker är mer intressanta kontra de delar du tycker är mindre intressanta?

- Har politiska åsikter påverkat dig i valet att prenumerera på tidningen Norra Västerbotten? Om ja: På vilket sätt?

- Har du någon gång funderat på att byta ut Norra Västerbotten mot någon annan tidning? Varför?

- Vilka tidningar, utöver Norra Västerbotten, läser du och när gör du det? I webb-eller pappersform?

2.1 Samhällssituation- Hur stor roll spelar tidningsläsande i din vardagliga nyhetsuppdatering?

- Hur har ekonomiska förutsättningar skapat möjligheter eller hinder för ditt tidningsläsande?

- Kan du tänka dig att betala för webbnyheter?

- Kan du tänka dig att betala för övriga tjänster som bara förekommer i tidningarnas webbupplagor?

- Hur har ditt tidningsläsande förändrats i och med den ökande tillgängligheten? Större/mindre konsumtion? Mer utspridd över dygnet?

2.2 Mediesituation- Var har du tillgång till pappers- respektive webbupplagan av Norra Västerbotten?

- Hur påverkar tillgången till pappers- respektive webbtidningar ditt användande av dem?

31

- Hur förhåller sig ditt tidningsläsande, både på papper och webb, till andra medier, såsom radio och TV?

2.3 Social situation- Hur uppfattar du språkbruket i Norra Västerbottens pappers- respektive

webbtidning? Skiljer det sig mellan olika delar i tidningen? Lätt/svårt?

- Beskriv eventuella svårigheter med att läsa en webbtidning.

- Hur skulle du vilja beskriva ditt nyhetsintresse? Finns det något samband med ett allmänt samhällsintresse, politiskt intresse, arbete och så vidare?

- Hur tycker du att du har tillägnat dig den nya medieteknologin?

- Tror du att det ger sociala fördelar att hålla sig uppdaterad med nyheter? Varför?

- Vad anser du om påståendet att nyhetsuppdatering är en skyldighet och att många ser ett problem i att inte hålla sig upplyst?

3. När används Norra Västerbottens papperstidning och varför?- I vilket/vilka syften använder du i främst Norra Västerbottens papperstidning?

(Informationssökning, avslappning, nyhetsuppdatering, lokalt/nationellt/internationellt intresse, traditions-/rutinmässigt)

- Var befinner du dig oftast när du läser Norra Västerbottens papperstidning?

- Vilken tid på dygnet läser du oftast Norra Västerbottens papperstidning? Varför just då?

- Hur varierar användandet av Norra Västerbottens papperstidning från dag till dag i veckan? Varför varierar det?

- Hur förändras ditt läsande av Norra Västerbottens papperstidning i relation till specifika händelser? Om det förändras, varför förändras det och vilka specifika händelser leder till förändring?

- Förändras ditt läsande av Norra Västerbottens papperstidning i förhållande till årstid? Varför?

4. När används Norra Västerbottens webbtidning och varför?- I vilket/vilka syften använder du i främst Norra Västerbottens webbtidning?

(Informationssökning, avslappning, nyhetsuppdatering, lokalt/nationellt/internationellt intresse, traditions-/rutinmässigt)

- Var befinner du dig oftast när du läser Norra Västerbottens webbtidning?- Vilken tid på dygnet läser du oftast Norra Västerbottens webbtidning? Varför just

då?

- Hur varierar användandet av Norra Västerbottens webbtidning från dag till dag i veckan? Varför varierar det?

- Hur förändras ditt läsande av Norra Västerbottens webbtidning i relation till specifika händelser? Om det förändras, varför förändras det och vilka specifika händelser leder till förändring?

32

- Är det nyhetsbehovet som styr nätanvändningen eller kollar man nyheter när man ändå är ute på nätet?

- Finns det något specifikt i webbupplagan av Norra Västerbotten, vilket papperstidningen saknar, som gör att du besöker webbtidningen?

- Förändras ditt läsande av Norra Västerbottens webbtidning i förhållande till årstid?

5. För- respektive nackdelar med Norra Västerbottens papperstidning- Berätta om vad du, generellt sett, tycker är bra med Norra Västerbottens

papperstidning. Varför?

- Berätta om vad du, generellt sett, tycker är mindre bra med Norra Västerbottens papperstidning. Varför?

- Hur stor del spelar vanans makt och känslan av papper för ditt val att prenumerera på en papperstidning?

- Berätta om vilka fördelar du tycker att en papperstidning har gentemot en webbtidning.

- Tycker du att det finns typer av nyheter, reportage, debattforum som gör sig bättre i en papperstidning än i en webbtidning?

6. För- respektive nackdelar med Norra Västerbottens webbtidning- Berätta om vad du, generellt sett, tycker är bra med Norra Västerbottens

webbplats. Varför?

- Berätta om vad du, generellt sett, tycker är mindre bra med Norra Västerbottens webbtidning. Varför?

- Berätta om vilka fördelar du tycker att en webbtidning har gentemot en papperstidning.

- Tycker du att det finns typer av nyheter, reportage, debattforum som gör sig bättre i en webbtidning än i en papperstidning?

- Hur uppfattar du att läsa längre texter på en bildskärm? Skulle du föredra att webbnyheter var kortare än nyheter i en papperstidning?

- Tjänster som bloggar, mobiltjänster och webb-TV erhålls endast i Norra Västerbottens webbtidning. Hur viktiga tycker du att dessa tjänster är? Har de en avgörande betydelse för ditt val att läsa webbtidningen?