-
Kriminologiska institutionen
”Ville ha pengar till mat och hyra inför
julhelgen”
En studie över socialarbetares utsatthet för hot och våld
utifrån risker och åtgärder som anges i
arbetsskadeanmälningar
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp)
Höstterminen 2009 Maria Hammargren och Maja Todorovic
-
- 1 -
-
- 2 -
Sammanfattning
Under senare år har hot och våld inom arbetslivet blivit allt
mer uppmärksammat inom media,
politik och forskning. Ökad känslighet för våld, nya
definitioner av våld och förändringar i de
anställdas arbetsförhållande leder till ändrad
anmälningsbenägenhet vilket återspeglas i den
officiella statistiken. Yrkesgrupper med mindre gynnsamma
arbetsmiljöförhållanden har haft
den största ökningen av arbetsrelaterat hot- och våld, sex av
tio arbetsskadeanmälningar står
vård- och omsorgssektorn för. En av grupperna inom denna sektor
som löper stor risk att
utsättas för hot och våld i sin yrkesutövning är socialarbetare.
Syftet med denna studie är att
identifiera faktorer som kan utgöra en risk för socialarbetare
att utsättas för hot och våld i sin
yrkesutövning. Vidare avses att belysa de åtgärder som anges i
arbetsskadeanmälningar.
Tidigare forskning visar att risken att utsättas för hot och
våld ökar vid direkt kontakt med
klienter, myndighetsutövning, ensamarbete eller om man arbetar
med pengar. Dessa risker är
tätt sammankopplade med socialarbetares arbetsuppgifter och är
en del av socialtjänstens
verksamhet. Det ligger på arbetsgivarens ansvar att minimera
risker och att arbeta
förebyggande för att situationer med hot- och våld inte ska
inträffa. De åtgärder som föreslås i
sammanhanget är dels konkreta såsom låsta dörrar, larm och
besöksrum och dels snabb hjälp
till den utsatte samt ökad kunskap och uppdatering av
säkerhetsfrågor.
En innehållsanalys av arbetsskadeanmälningar från
Arbetsmiljöverket visar att hot är
vanligare än våld. Nästan tre fjärdedelar av
arbetsskadeanmälningarna innehåller händelser
där socialarbetaren utsätts för hot eller en hotfull situation.
Några av de mest förekommande
riskfaktorer som har identifierats är ekonomiska medel, negativa
besked och avslag.
Aggression hos klienten är mest förekommande och många hot- och
våldsituationer har en
aggressiv underton. Denna faktor är problematisk på så sätt att
den sällan återfinns som ensam
i en hot- och våldsituation utan i flera fall kan kopplas ihop
med exempelvis ett negativt
besked. Analysen visar att i varannan arbetsskadeanmälan
utnyttjades inte utrymmet för
åtgärder. Den vanligast förekommande åtgärden är stödsamtal till
den utsatte och de mest
konkreta och långsiktliga åtgärderna angavs i de fall ett
skyddsombud varit närvarande.
-
- 3 -
-
- 4 -
Innehållsförteckning
1. Inledning
............................................................................................................................
- 6 -
1.1 Syfte och frågeställningar
................................................................................................
- 7 -
1.2 Disposition
..................................................................................................................
- 7 -
1.3 Definitioner av hot och våld
........................................................................................
- 8 -
2. Tidigare forskning
.............................................................................................................
- 9 -
2.1 Förklaringar till hot och våld
.......................................................................................
- 9 -
2.1.1 Riskfaktorer i socialt arbete
................................................................................
- 11 -
2.1.2 Förebyggande åtgärder i socialt arbete
............................................................... -
13 -
3. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
..................................................................................
- 15 -
4. Material
...........................................................................................................................
- 17 -
4.1 Materialbeskrivning
..................................................................................................
- 17 -
4.2 Arbetsskadeanmälningars fördelar och
begränsningar.............................................. - 18
-
4.3 Etiskt ställningstagande
.............................................................................................
- 19 -
5. Metod
..............................................................................................................................
- 20 -
5.1 Innehållsanalys
..........................................................................................................
- 20 -
5.1.1 För- och nackdelar med innehållsanalys
............................................................ - 21
-
6. Tillvägagångssätt
.............................................................................................................
- 23 -
Modell över riskfaktorer och åtgärder
.....................................................................
- 25 -
7. Resultat
............................................................................................................................
- 26 -
7.1 Utsätts socialarbetare för hot eller våld?
...................................................................
- 26 -
7.2 Vilka riskfaktorer framträder i arbetsskadeanmälningar?
......................................... - 29 -
7.2.1 Gärningspersonens sinnesstämning
....................................................................
- 29 -
7.2.2 Gärningspersonens sociala situation
..................................................................
- 29 -
7.2.3 Form av ärende
...................................................................................................
- 31 -
7.2.4 Socialarbetarens arbetssituation
.........................................................................
- 32 -
7.2.5 Arbetsplatsens fysiska miljö
...............................................................................
- 33 -
7.2.6 Tillhyggen
..........................................................................................................
- 34 -
7.3 Vilka åtgärder anges i arbetsskadeanmälningar?
...................................................... - 34 -
7.3.1 Fysisk arbetsmiljö
..............................................................................................
- 35 -
7.3.2 Rutiner vid klientmöte
........................................................................................
- 35 -
7.3.3 Socialarbetarens arbetssituation
.........................................................................
- 35 -
-
- 5 -
7.3.4 Personalens säkerhetsmedvetande
......................................................................
- 36 -
7.3.5 Insats efter händelse
...........................................................................................
- 36 -
7.3.6 Åtgärder framgår ej eller uttryckligen inga åtgärder
.......................................... - 36 -
7.3.7 Skyddsombudets delaktighet vid utredning
....................................................... - 37 -
8. Diskussion
.......................................................................................................................
- 37 -
8.2 … och åtgärder
..........................................................................................................
- 40 -
8.3 Avslutande diskussion
...............................................................................................
- 42 -
9. Litteratur
..........................................................................................................................
- 44 -
Bilaga 1
...............................................................................................................................
- 46 -
-
- 6 -
1. Inledning
I jämförelse med förr i tiden är det idag fler situationer som
definieras som våldshandlingar
och fler personer blir lagförda för dessa vilket leder till att
det har skett en ökning av det
officiellt registrerade våldet. Samtidigt har
samhällsutvecklingen medfört att den faktiska
våldsanvändningen mellan individer har avtagit. Dessa
motstridiga siffror förklarar von Hofer
(2008) bland annat med att det har skett vidgade definitioner av
begreppet våld på grund av
att människors tolerans mot avvikelser har minskat samt att
vardagen har blivit mer
förutsägbar och fri från lidande. Den minskade toleransen för
smärta ger en ökad känslighet
för våld och vad som uppfattas som plötsliga, oväntade och
smärtsamma störningar i vårt
annars våldsfria vardagsliv (ibid., 2008. s. 45f, 57).
Offerundersökningar visar att det arbetsrelaterade våldet har
ökat under 1990-talet. Det är
framförallt inom yrken som har haft en mindre gynnsam
arbetsmiljöutveckling som våldet har
ökat. Dit hör bland annat vård, skola och omsorg (Estrada,
Nilsson & Wikman, 2007. s. 11,
Jerre, 2009. s. 2). Statistiska centralbyråns undersökningar av
levnadsförhållanden visar att
nästan fyra av tio våldssituationer drabbar människor under
deras yrkesutövning (jämfört med
gatuvåld som står för 35 procent och familje- och lägenhetsvåld
22 procent). Sex av tio
arbetsskadeanmälningar om hot och våld kommer från vård- och
omsorgssektorn1 (Menckel,
2000. s. 11f). De flesta hot- och våldssituationer som drabbar
människor i deras
yrkesutövning polisanmäls inte av den anledningen att
situationerna anses vara en del av yrket
(Estrada m.fl. 2007. s. 3) eller på grund av rädsla för att inte
verka kompetent nog för sitt yrke
(Wikman, 2008. s. 19). Detta får konsekvenser för
anmälningsbenägenheten generellt men
även för vilka resultat som denna studie kommer att
generera.
Psykologen Sandström (1996) menar att socialarbetare tillhör en
av högriskgrupperna att
drabbas av arbetsrelaterat hot och våld eftersom de kommer i
kontakt med och har relationer
till klienter. Många av de människor som kommer i kontakt med
socialtjänsten gör det på
grund av att de saknar möjlighet att försörja eller ta hand om
sig själva. En socialarbetare kan
därför uppfattas ha dubbel yrkesroll, dels som omvårdande och
dels som makt- och
kontrollutövande. Det kan bli problematiskt att förena dessa två
sidor som påminner om den
uppfostrande föräldrarollen. För en människa som inte tror på
andra människors ärliga motiv
1 Uppgifterna gäller för en ettårs-period 1994-1995.
-
- 7 -
kan ett möte med socialarbetare framstå som obegripligt och
fientligt. Det kan skapa
misstänksamhet och socialarbetarens omsorg kan tolkas som önskan
att utöva makt och
kontroll. Ångest och frustration hos klienter kan leda till
aggressivitet som kan resultera i
uttalade hot och utagerat våld. Många av dem som begår våld mot
tjänstemän är personer som
skickas mellan olika myndigheter och den ständiga rundvandringen
är också en påminnelse
om den egna maktlösheten. I vilken utsträckning en person
upplever sig ha makt, mening och
uttrycksmöjligheter i hela sitt livssammanhang har betydelse för
benägenheten att tillgripa
våld (ibid., s. 30, 50ff).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att studera vilka bakomliggande
orsaker som skulle kunna ligga till
grund för hot- och våldssituationer som socialarbetare utsätts
för i samband med sitt
yrkesutövande. Med socialarbetare avser vi anställda vid
socialtjänsten. Genom att studera
arbetsskadeanmälningar från Arbetsmiljöverket vill vi belysa
”varningslampor” som kan
identifieras som risker i socialarbetarnas yrkesutövning
gällande hot och våld. Vi hoppas med
denna studie kunna bidra med ny kunskap som kan användas i
förebyggande syfte. Genom att
uppmärksamma problematiken och öka medvetenheten om situationens
allvar tror vi att
utsatta personer kan kräva och få del av resurser samt få den
hjälp de behöver. Vi avser vidare
att titta på vilka typer av åtgärder som anges i
arbetsskadeanmälningar, som en för framtiden
förebyggande insats. Frågeställningarna lyder:
- Vilka riskfaktorer framträder i hot- och våldssituationer som
socialarbetare möter?
- Vilka typer av åtgärder anges i arbetsskadeanmälningarna efter
en hot- och
våldssituation?
1.2 Disposition
I detta första avsnitt ges en övergripande bild av problematiken
inom området samt syfte och
frågeställningar. Därefter redogörs för de definitioner av hot
och våld som denna studie vilar
på. Det andra avsnittet beskriver vilken forskning som finns på
området. Vetenskapsteoretisk
utgångspunkt presenteras i tredje avsnittet. De nästföljande
avsnitten redogör för material,
metod och tillvägagångssätt. Slutligen presenteras de resultat
som denna studie har genererat
samt en avslutande diskussion utifrån dessa.
-
- 8 -
1.3 Definitioner av hot och våld
Det råder ingen allmängiltig uppfattning om vilka beteenden som
ska utgöra begreppen hot
och våld utifrån en arbetsrelaterad kontext
(Akademikerförbundet, 2007. s. 5, Littlechild,
2005. s. 63). Europeiska kommissionens definition av
arbetsrelaterat våld är vid och generell
samt lägger relativt liten vikt vid den utsattes egen upplevelse
(Littlechild, 2005. s. 63). I
Akademikerförbundets fackliga handbok ”Hot och våld i
arbetslivet” (2007) presenteras en
definition som tidigare har använts av Stockholms läns
landsting. Denna definition med
avseende på hot och våld inom vård och omsorg kan enligt
författarna även tillämpas i andra
arbetskontexter (Akademikerförbundet, 2007. s. 5-6). Dessa
definitioner lägger större vikt vid
utsatte individens upplevelse om hot och våld. Definitionen av
hot lyder:
Med hot menas muntliga hotelser om fysiskt våld eller
skadegörelse. Dessa hot kan
vara riktade mot vårdgivare eller mot individen själv (t.ex. hot
om självmord).
Obscena eller aggressiva gester, icke önskvärda sexuella
närmanden och
anspeglingar, skymford och nedsättande personangrepp är andra
exempel på hot. Ett
uppträdande med bristande respekt för en annan person kan också
uppfattas som
hotande. En ständig rädsla för att något obehagligt eller
farligt ska inträffa kan öka
vårdgivarens sårbarhet och rädslan i sig kan därmed upplevas som
ett kontinuerligt
underliggande hot (Akademikerförbundet, 2007. s. 5).
Definition av våld lyder:
Våld kan definieras som en aggressiv handling, vilken leder till
fysisk eller psykisk
skada hos en annan människa. Exempel på sådana handlingar är att
bita, klösa, riva,
nypa, knuffa eller hålla fast. Allvarliga skador kan uppstå vid
grövre våld, t.ex.
fysiskt angrepp och överfall med slag, sparkar eller vapen. Vad
som uppfattas som
hot eller som våld varierar och går inte alltid att särskilja
(Akademikerförbundet,
2007. s. 5).
De sistnämnda definitionerna skiljer sig i omfång och betydelse
från Europeiska
kommissionens definition vilket belyser den komplexa bilden av
att definiera hot och våld
vilket problematiseras i Gill, Bowie & Fisher (2002. s.13).
Dessa författare tar upp
problematiken kring att en definition inte ska vara alltför snäv
eftersom den då kan utesluta
viktiga aspekter och endast innebära en definition baserad på
det våld som är det mest
-
- 9 -
uppmärksammade. Det är ej heller lämpligt att en definition är
allt för bred då den
arbetsrelaterade våldsdefinitionen mister sin betydelse som ett
fenomen skilt från
våldsdefinitionen utanför den arbetsrelaterade kontexten (ibid.,
s. 13). Detta kan innebära
svårigheter vid jämförande studier med tanke på vilken
definition som används inom olika
samhällen, branscher och även bland olika individer. Eftersom
arbetsskadeanmälningarna är
sekundärdata har dessa redan tidigare blivit kategoriserade
under hot och våld.
Arbetsmiljöverkets definition av hot och våld lyder:
Till våld, angrepp och hot räknas förutom uppsåtliga fysiska
angrepp och hot även
oavsiktligt våld, exempelvis i samband med fysisk träning.
Traumatiska upplevelser
och angrepp från vilda djur räknas också till denna kategori
(Linder, 2009).
Vi utgår i denna studie från Akademikerförbundets presenterade
definitioner om hot och våld
därför att dessa inkluderar den utsattes upplevelser samt att
det finns en distinktion till sådant
som kan uppfattas som olycksfall snarare än hot och våld. Vi
tycker att det finns en skillnad
mellan olycksfall och situationer där avsikten har varit att
genom hot eller våld skada någon
fysiskt eller psykiskt. Inga händelser med djur inblandade finns
i materialet men däremot har
vi tagit bort arbetsskadeanmälningar orsakade av
idrottsskador.
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt ges en grundlig genomgång av tidigare forskning
inom detta område. Inom
detta relativt nya fenomen som forskningsområde finns en brist
på lämpliga, applicerbara
teorier och med hänsyn till detta lägger vi större vikt vid
tidigare forskning som har gjorts
inom ämnet. Inledningsvis presenteras utvecklingen av våld i
Sverige. Därefter ges en bild av
våld inom arbetsliv och faktorer som för socialarbetare kan
antas utgöra riskfaktorer i hot- och
våldssituationer. Slutligen ges en presentation över relevanta
åtgärder i sammanhanget.
2.1 Förklaringar till hot och våld
Forskning gällande den generella våldsutvecklingen i Sverige
visar att våldet i vårt samhälle
har avtagit sedan 1800-talet. Internationella jämförelser visar
att våldet i högre grad förekom i
traditionella än moderna samhällen och den svenska
lagföringsstatistiken stöder teorin. von
Hofer (2008) menar att det skedde en ökad våldsanvändning mellan
mitten av 1960- och
-
- 10 -
början av 1980-talet, men att utvecklingen har varit relativt
stabil därefter. Det lagliga våldet
som tidigare användes som uppfostringsmetod inom äktenskap och
familj, skola och
krigsmakt används idag ytterst sällan i det offentliga
samhället. Endast myndighetspersoner
får använda våld inom snäva gränser i deras legala maktutövning
och det privata våldet har
illegaliserats och dramatiserats (ibid., s. 57). von Hofer
(2008) ger några förklaringar till
utvecklingen; alkoholkonsumtionens historiska utveckling som
liknar den för lagföringar för
misshandel, definition av begreppet våld som har vidgats och
toleransen mot våldet som har
minskat vilket i sin tur leder till en ökad anmälningsbenägenhet
som resulterar i fler
lagföringar (ibid., s. 45ff). Generellt gäller att våld är
vanligare bland män än bland kvinnor,
bland yngre än bland äldre och i lägre socioekonomiska klasser
än i högre (ibid., s. 7).
Utsattheten för hot och våld inom arbetslivet har ökat under
1990-talet visar offerunder-
sökningar. Inom yrkesgrupper där kontakter med klienter är
vanligt förekommande har det
arbetsrelaterade våldet ökat mest. Socialarbetare tillhör ett
högriskyrke och en grupp där
andelen utsatta för arbetsrelaterat hot och våld har ökat.
Samtidigt visar studier att det inom
olika yrkesgrupper och näringsgrenar förekommer skilda
uppfattningar om vad som definieras
som hot och våld vilket påverkar anmälningsbenägenheten. Många
gånger polisanmäls inte
händelser därför att den drabbade anser det vara en del av yrket
(Estrada m.fl. 2007. s. 2ff).
Estrada m.fl. (2007) för ett resonemang om man ska förstå den
ökade våldsutvecklingen som
en faktisk ökning eller ett samhällsproblem som har fått ökad
uppmärksamhet. De menar att
detta i sin tur kan leda till ändrade attityder till våld och
fler rapporteringar ger ökningar av
det officiellt registrerade våldet. En vidgad social definition
av begreppet är en annan
förklaring som innefattar fler händelser samt förändringar i
arbetsmiljön såsom nedskärningar
och omorganiseringar vilka ökar sannolikheten för att våld på
arbetsplatsen skall inträffa
(ibid., s. 2ff).
Förändringar i anmälningsrutiner, ökad anmälningsbenägenhet och
förändrad känslighet för
vad som uppfattas som våld anses vara betydande för hur mycket
hot och våld som
rapporteras (von Hofer, 2006. s. 55f ). Liknande resultat visas
i en dansk studie vars
jämförelse mellan de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark
och Finland visar att det har
skett en ökning avseende polisanmält våld generellt. Dessa
resultat överensstämmer inte med
offerundersökningar, som inte uppvisar några ökningar i
förekomsten av våld sedan 1980-
talet vilket kan förklaras med att det har skett en ökad
känslighet för våld. När det gäller våld i
-
- 11 -
arbetslivet har det dock visat sig finnas en ökning vilket
finner stöd både i offentlig statistik
och i offerundersökningar (Kruize, Sorensen & Dreyer Lassen,
2008. s. 49-50).
Enligt BRÅ:s rapport (2005) om otillåten påverkan riktad mot
myndighetspersoner, uppger
tolv procent av de tillfrågade tjänstemännen att de har utsatts
för någon form av allvarliga
trakasserier, hot och våld mot person eller egendom och som
förekommer både i arbetet och
privatlivet. Konsekvenserna av situationerna leder till
arbetsmiljöproblem och riskerar att
påverka den enskilde tjänstemannens myndighetsutövning vilket i
sin tur utgör ett hot mot
demokratin. Gärningspersonerna uppges vara enskilda individer
som av de utsatta uppfattas
ha psykiska störningar, befinna sig i desperata situationer,
vara missbrukare eller rätts-
haverister. 59 procent av de allvarliga trakasserierna har
rapporterats vidare till överordnad,
68 procent av de allvarliga hoten och 72 procent av våldet (BRÅ,
2005. s. 7ff, 39, 156).
2.1.1 Riskfaktorer i socialt arbete
BRÅ menar att risken för att bli utsatt för hot och våld ökar om
man arbetar med pengar,
arbetar ensam i en byggnad, arbetar med vård av sjuka eller
äldre samt för personer som
befinner sig i en maktposition (BRÅ, 2005. s. 7ff, 39, 156).
Nenzén (1997. s. 8) menar att det
finns en ökad risk att bli utsatt för hot och våld då man som
anställd har makt, kontroll och
befogenheter över andra människor och i de yrkesroller där
kontakt med aggressiva
människor ofta sker. BRÅ har identifierat gruppen ”de som ofta
möter alkoholmissbrukare
och kriminella i sin yrkesutövning” som en av tre grupper
särskilt utsatta för våld (Sandström,
1996. s. 19, 20).
Forskning visar att en stor del av socialarbetarna upplever att
det finns en risk för att utsättas
för hot och våld i sin yrkesutövning och sju av tio har utsatts
för hot och våld
(Akademikerförbundet, 2004. s. 3-4). Vissa situationer med hot
och våld kan undvikas genom
ett professionellt förhållningssätt gentemot klienten. Att på
förhand förklara för klienten vad
den professionella situationen innebär samt vilka förväntningar
båda parter har på varandra
kan vara några av de förebyggande åtgärderna. Stress och hög
arbetsbelastning kan vara några
av anledningarna till att socialarbetare har svårare att inta
ett professionellt förhållningssätt
och på så sätt riskera att hamna i hotfulla situationer (Enwall,
1998. s.18-19). Det finns
strukturella faktorer som i hög grad påverkar sannolikheten för
arbetsrelaterat hot och våld;
förändringar i arbetsmiljön som vi har nämnt ovan faller under
sådana förhållanden. Dessa
-
- 12 -
kan vara permanenta eller tillfälliga förhållanden på
arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna
(Jerre, 2009. s. 3).
Kruize m.fl. (2008. s. 122) beskriver att det vanligtvis ligger
en interaktion till grund för att ett
möte mellan en offentligt anställd och en klient ska resultera i
en hot- eller våldssituation. En
av anledningarna kan vara att den anställde representerar en
myndighet vilken klienten har
någon form av beroendeställning till som i sin tur skapar ett
möte med en ojämn maktbalans.
Klienten kan även ha något otalt med den myndighet som den
anställde representerar vilket
räcker för att utgöra en risk (AFS, 1993:02 s.6 ).
Socialarbetarnas arbetsuppgifter kan i sig ses
som en riskfaktor då de som handläggare har makt att tilldela,
avslå eller återta exempelvis
ekonomiska medel (AFS, 1993:02. s. 6, Gill m.fl. 2002. s. 172,
Kruize m.fl. 2008. s. 122-
123). En del av förklaringarna till hot och våld mot tjänstemän
uppges vara upplevelser av
stark irritation, vrede eller besvikelse mot myndigheter och
myndighetspersoner, framförallt
efter åtgärder som vidtagits och som går emot personens egna
intressen och som uppfattas
som ett ingripande i den enskilde personens integritet.
Situationen kan uppstå som en häftig
reaktion i stundens hetta eller vara en överlagd hämndaktion
(BRÅ, 2005. s. 7ff, 39, 156).
Socialarbetarna upplever att socialpolitiken på senare tid har
stramats åt och att de förväntas
säga nej i större utsträckning än tidigare vilket kan leda till
frustration hos individer då de
nekas något som de tidigare varit berättigade till (Kruize m.fl.
2008. s. 97, 106). Frustration
som föregår aggressivitet kan vara orsakad av olika faktorer som
exempelvis; långa
väntetider, svårighet att få tag på handläggare, negativa beslut
och åtgärder, otydlig
kommunikation samt situationer som upplevs som kränkande (BRÅ,
2006. s. 38f). Många av
de personer som kommer i kontakt med socialtjänsten gör det på
grund av att de på något sätt
saknar makt över sitt liv. Det kan vara att man inte kan
försörja sig eller ta hand om sig själv,
är arbets- eller bostadslös, har skulder eller svårigheter att
uppfostra sina barn. När man
kommer i kontakt med myndigheten, kan en känsla av maktlöshet
uppstå, som i sig kan
generera våld och den enda makt personen själv kan utföra är
fysisk makt, genom att bli
våldsam (Waddington, 2006. s. 152).
Riskfaktorer som hög ångestnivå, hög fientlighetskänsla och låg
självuppskattning hos
klienten uppges vara några av sinnesstämningarna som kan kopplas
till situationer med hot
och våld inblandade. En av de förebyggande åtgärderna föreslås
vara att känna till och förstå
klientens aktuella tillstånd samt hur denne förhåller sig till
situationen den befinner sig i
-
- 13 -
(Sandström, 1996. s. 19-20). I en rapport om hot och våld mot
kriminalvårdens personal
skriver BRÅ (2006) att hot och våld mot personalen oftast är
spontana reaktioner som bottnar
i frustration. De menar att många incidenter inträffar i samband
med negativa besked,
tillsägelser eller laddade situationer som bråk eller
förflyttningar/transporter och inte lika ofta
som en strategi för att uppnå fördelar. Rapporten fastslår att
hot är vanligare än våld, ca 26
procent av de tillfrågade uppger att de har utsatts för hot
respektive sex procent för våld under
år 2005. 15 procent av de intagna eller de klienter som utsatt
personal för hot, trakasserier
eller våld har varit alkohol- och drogpåverkade. Större andel
har funnits bland klienter inom
frivården eftersom dessa vanligtvis inte är frihetsberövade. I
både anstalter och häkten tycks
det vara vanligare att gärningspersonen var påverkad vid
våldssituationer än vid hot (BRÅ,
2006. s. 6, 9, 36).
2.1.2 Förebyggande åtgärder i socialt arbete
I de yrken där det kan inträffa hot- och våldssituationer ska
arbetsgivaren, enligt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter, se till att riskerna för dessa
situationer ska utredas och i
möjligaste mån även se till att förebygga våld och hot.
Arbetsgivaren ansvarar för att lämpliga
åtgärder sätts in och att det sker en utredning och en
rapportering av alla tillbud och händelser
som skett. Arbetstagaren ska få tillgång till snabb hjälp under
pågående händelse och efter att
händelsen inträffat. Med snabb hjälp menas att den utsatte får
stöd efter händelsen och tillfälle
att prata om det som har hänt (Akademikerförbundet, 2007. s.
4).
Redan under 1980-talet talades det om liknande åtgärder för en
säkrare arbetsplats för
socialarbetare som tas upp idag. Enwall, dåvarande socionom och
utredningssekreterare på
Akademikerförbundet SSR:s kansli menar i en artikel att den
hårda arbetsbelastning som de
anställda inom socialtjänsten jobbar under påverkar deras
möjlighet att möta klienter
professionellt. Han menar att besöksrum med anpassad inredning
bör användas vid klientmöte
för att undvika att en angripare vid en obehaglig situation ska
få tag på kontorsmaterial som
kan användas på ett hotfullt eller våldsamt sätt. I
kontorsmiljöer finns ofta potentiella vapen,
lösa och tunga föremål kan användas som tillhyggen. Att arbeta i
par är också en åtgärd för att
öka säkerheten för de anställda. Vidare anser han att en viktig
åtgärd är larm och han belyser
att kunskap om och rutiner kring larm är av betydelse
(Josefsson, 1988. s. 6-7, 23).
-
- 14 -
Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion av utvalda
socialkontor under åren 2005-2006
där fokus har legat på hot och våld inom arbetslivet. Det
framkom i denna rapport att de
anställda inom socialtjänsten hade en hög arbetsbelastning och
att detta tillsammans med
begränsade resurser ofta upplevdes som att arbetet inte kunde
skötas professionellt
(Arbetsmiljöverket, 2007. s. 3-4, 11). Som en förebyggande
åtgärd för att hot och våld inte
ska drabba de anställda i deras arbetsmiljö bör arbetsgivaren
göra riskbedömningar som dess
anställda kan komma att drabbas av. Inspektionen visade att
många av arbetsgivarna utförde
riskbedömningar men att det fanns brister i dessa och att de
inte täckte alla områden i de
anställdas arbetsmiljö. Det fanns brister i de rutiner som
följdes vid en hot- eller
våldssituation. Bristerna handlade dels om dåligt uppdaterade
rutiner och som inte hade en
tillfredsställande funktion och dels i hur personal och
överordnade följde dessa rutiner. Att
göra hembesök ensam innebär en förhöjd risk att utsättas för hot
och våld och åtgärden att
arbeta i par vid dessa möten är att ses som förebyggande. Denna
säkerhetsåtgärd följdes av
vissa kontor men vid andra ansågs det som den anställdes
valmöjlighet att vilja ha med någon
vid dessa hembesök (ibid., s. 12).
En del kontor hade säkerhetsplanerad lokal där klienterna togs
emot i en reception och sedan
blev hämtade till besöksrum medan vissa andra kontor saknade
detta. Vissa socialkontor var
mer öppna och olåsta. En av de bristfälliga säkerhetsaspekterna
avseende lokalens utformning
var kontrollen över obehöriga människor som vistas på
socialkontoren. En säkerhetsåtgärd är
att det ska finnas en entrédörr för besökarna och att
besöksrummen ska vara planerade med
två in- och utgångar. Inspektionen visade att alla kontor hade
ett fungerande larmsystem. En
del kontor hade larm i anslutning till rummen och vissa andra
kontor hade bärbara larm på
personalen. Det som framkom vid inspektionerna var att brister
fanns gällande kunskapen om
larmrutinerna. Alla kände inte till när och hur larmet skulle
användas och det var på vissa
kontor dåliga direktiv angående bruket av dessa larm. På en del
kontor sågs larmet som den
anställdes eget val om larmet skulle bäras eller ej (ibid., s.
13).
En arbetsskade- eller tillbudsrapport ses av Arbetsmiljöverket
som en viktig del av det
förebyggande syftet för att kunna sätta in de åtgärder som kan
ses som relevanta i
sammanhanget. Denna rapportering fungerade inte effektivt på ett
stort antal
socialtjänstekontor då osäkerhet fanns bland personalen om när
och vad som skulle
rapporteras samt vad som egentligen ingår i begreppet tillbud.
Många ansåg att de händelser
som inträffade var en del i deras arbete eftersom många klienter
befinner sig i en svår
-
- 15 -
situation. Ovanstående visar att rapportering inte sker på ett
sådant sätt som den är avsedd för
men att grövre hot och våld rapporteras och åtgärder tas i högre
grad vid de grövre
händelserna. Ett problem som har visat sig i detta sammanhang är
att de grövre händelserna
ofta grundar sig i flera ”mindre allvarliga” händelser
(Arbetsmiljöverket, 2007. s. 13-14).
I rapporten om hot och våld mot kriminalvårdens personal skriver
BRÅ (2006) att när det
gäller de indirekta fallen av hot och trakasserier anger mindre
än hälften att de meddelat
arbetsledningen om händelsen. Våld rapporteras i större
utsträckning än hot och till polisen
anmäls endast en liten andel av alla händelser. Konkreta
åtgärder på arbetsplatsen vidtas i
betydande utsträckning och arbetsledningen informeras om vad som
har hänt. Vanligast är det
med åtgärder efter våldssituationer och de vanligaste åtgärderna
är att den drabbade får
stödsamtal, att den intagne omplaceras eller att klienten får en
annan handläggare. Resultaten
visar också att det i många fall inte tas någon konkret åtgärd
på arbetsplatsen när personal
meddelat att de utsatts för hot, trakasserier eller våld (BRÅ,
2006. s. 11).
3. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Texter produceras i en oändlig mängd som resultat av att en
eller flera personer vill förmedla
något till andra. Texter speglar medvetna och omedvetna
föreställningar som människor i
deras uppkomstmiljöer hyser och när de läses och refereras får
de konsekvenser för vad andra
tänker och gör (Bergström & Boréus, 2005. s. 13f). Denna
studie utgår från ett
konstruktivistiskt synsätt på texter och verkligheter. Med detta
menas att verkligheter skapas
och återskapas i mellanmänskliga interaktioner och att den
verklighet som handlar om
människor och deras relationer inte går att studera på ett
objektivt sätt (Bryman, 2001. s. 31).
Texten i det här fallet utgörs av all text som finns i en
arbetsskadeanmälan vilket har sitt
ursprung i socialarbetarnas utsatthet för hot och våld. Det
ursprungliga ifyllandet av en
arbetsskadeanmälan är en del av kunskapsproduktionen, en produkt
av en interaktion som
handlar om att ge mening åt erfarenheter, handlingar, tankar och
värderingar.
Kunskapsproduktionen är kontextuellt beroende inte minst med
tanke på vilka begrepp som
används vid ifyllandet av blanketten (Lander, 2006. s. 24,
32).
Utifrån denna utgångspunkt menas att kunskapsproduktion sker av
och genom språk och text
och att det inte finns en klar distinktion mellan dessa och
verkligheten. För att tolka och förstå
-
- 16 -
texter och verkligheter närmar vi oss olika fenomen med en
förförståelse som bygger på våra
individuella upplevelser, uppfattningen om världen, människorna
och samhället, vår
utbildning och språket vi talar. På så sätt menar vi att en text
har en föränderlig betydelse
eftersom olika individer tenderar att ge den olika tolkningar i
olika situationer (Bergström &
Boréus, 2005. s. 22f). Den konstruktivistiska kunskapssynen ser
verkligheter som ständigt
pågående och föränderliga. Verkligheter skapas och återskapas i
vardagen och konsekvensen
blir att forskaren är en del av de verkligheter som återges
(Lander, 2006. s.24). Ur ett
maktperspektiv är det viktigt att vi som forskare är medvetna om
att det vi väljer att tolka som
relevant för studien är det som får betydelse för resultatet och
utgör en del av
kunskapsproduktionen. Vi kan aldrig ta bort oss själva som
samhällsmänniskor i denna
tolkningsprocess (Bergström & Boréus, 2005. s. 25) men vi
distanserar oss i den mån det går
genom att vara medvetna om vår egna förförståelse.
Karlsson & Pettersson (2006) menar att kunskap aldrig kan
vara oberoende av medvetandet.
Vad vi frågar om, hur vi frågar och tolkar det vi hör och hur vi
förhåller oss till det påverkas
av vår förförståelse och vårt medvetande (ibid., s. 60). Med det
sagt menar vi att den utsatte
individen, uppfattar saker och ting, resonerar kring och handlar
utifrån sin förförståelse och
uppfattningar om världen. Det är inte intressant för oss att
leta efter den enda sanningen eller
föreställningen om hur det verkligen är eftersom vi utgår från
att det finns flera sanningar och
olika verkligheter (Karlsson & Pettersson, 2006. s. 60). Vi
förväntar oss att
arbetsskadeanmälningarna kommer vara olika utformade beroende på
att de utsatta
individerna har olika upplevelser av hot- och våldssituationer
och som vi nämner ovan speglar
individernas förförståelse. Det blir däremot intressant är att
se huruvida det finns
gemensamma upplevelser om sådant som kan uppfattas som
riskfaktorer i hot- och
våldssituationer för socialarbetare. För kunskapsproduktionen är
det viktigt att identifiera de
faktorer offren tycker är värda att nämna i dessa
situationer.
Karlsson och Pettersson (2006) menar att kunskap är något som
produceras i en process av
interaktion, inte något som ligger orört och väntar på att bli
upptäckt. Det som är av betydelse
i denna studie är att vi som forskare är tydliga med vårt syfte
och studiens presentation på så
sätt, att läsaren förstår vad som har gjorts och hur. Den
förutsättningen kallas för
genomskinlighet och innebär att forskaren teoretiserar,
resonerar och argumenterar genom
hela studien samt förhåller sig till forskningsetiska principer
(ibid., s. 62).
-
- 17 -
4. Material
I detta avsnitt presenteras materialet denna studie utgår ifrån
samt vilka begränsningar som
kan tänkas ha betydelse för studiens giltighet och resultat.
Materialet består av 67 stycken
arbetsskadeanmälningar från år 1987, 1997 och 2007 anmälda av
socialarbetare till
Arbetsmiljöverket.
4.1 Materialbeskrivning
Arbetsmiljöverket står som ansvarig myndighet för att lagar och
förordningar följs på
Sveriges arbetsplatser. De har som uppgift att verka
förebyggande och för att minska de risker
som kan orsaka olyckor och ohälsa i arbetslivet. En av
myndighetens uppgifter är bland annat
att ansvara för insamling och analys av nationell statistik med
inriktning på olyckor och
arbetsrelaterad sjukdom där hot och våld ingår som en kategori
inom arbetsolyckor
(www.av.se). Arbetsskadeanmälningar som kommer till
Arbetsmiljöverket handlar om
olyckor eller skador som har resulterat i sjukfrånvaro eller
tandskada. Dessa registreras i
informationssystemet om arbetsskador (ISA). Sedan 1997
registreras även hot- och
våldssituationer som har gett psykisk reaktion utan att det har
resulterat i sjukfrånvaro, vilket
har varit ett krav innan (Menckel, 2000. s. 24).
Materialet som ligger till grund för denna studie baseras
ursprungligen på samtliga
arbetsskadeanmälningar som finns i ISA, orsakade av hot och våld
under åren 1980-2008. Det
har sedan utifrån dessa anmälningar gjorts ett stratifierat
urval av de mest utsatta
yrkesgrupperna eller näringsgrenarna, som är anmälningar från
polis, lärare och socialarbetare
samt handel och transport. Vidare har urvalet avgränsats till
årtalen 1987, 1997 och 2007. I
slutet av 2008 inhämtades materialet hos Arbetsmiljöverket.
Därefter hämtades de specifikt
utvalda anmälningarna ur ett arkiv för kopiering och utskrivning
antingen från mikrofilm eller
pdf-fil, beroende på vilket årtal de är från.
Socialarbetare är den yrkeskategori vars anmälningar vi kommer
att analysera närmare. För
denna yrkesgrupp används anmälningar från årtalen 1987, 1997 och
2007 vilket tillsammans
uppgår till 87 stycken anmälningar. Från åren 1987 och 2007
ingår samtliga
arbetsskadeanmälningar och på grund av tidsbrist ingår endast
varannan anmälan från år
1997. Eftersom vi är inriktade specifikt på socialarbetare inom
socialtjänsten har vi exkluderat
fritidspedagoger och anställda inom skola och vård. Materialet
har ett bortfall på grund av att
http://www.av.se/
-
- 18 -
det har påträffats felsorterade, dubbla eller oläsliga
arbetsskadeanmälningar. Sammantaget
uppgår materialet till 67 arbetsskadeanmälningar; 2 stycken från
år 1987, 50 stycken från år
1997 och 15 stycken från år 2007. Då en hot- och våldssituation
kan drabba flera personer på
en arbetsplats kan det förekomma flera arbetsskadeanmälningar
från samma tillfälle. Vi har
valt att inkludera alla arbetsskadeanmälningar eftersom all
information som finns ifylld på
blanketterna är av betydelse för studien. Som vi har nämnt ovan
tillhör socialarbetare en av
högriskgrupperna för att utsättas för hot och våld men antal
arbetsskadeanmälningar ligger på
en relativt låg nivå. En av förklaringarna kan tänkas vara
underrapportering som enligt
Kårikstad (2007) uppges ligga på 50-75 procent när det gäller
rapporterade arbetsskador till
tillsynsmyndigheter. Detta påverkar såklart
arbetsskadeanmälningarnas validitet och kan bidra
till en skev rapportering där endast de allvarligaste
situationerna dokumenteras (ibid., s. 51).
4.2 Arbetsskadeanmälningars fördelar och begränsningar
Arbetsskadeanmälningar är material som redan finns insamlat och
vars ursprungliga syfte inte
nödvändigtvis överensstämmer med vårt. Detta innebär för oss
sekundärdata och fördelar med
det är att vi kommer ifrån den tidsödande processen med urval
och materialinsamling och
därmed kan mer fokus läggas på analys. Intervjuareffekten är en
annan aspekt som vi inte
behöver tänka på i det här skedet (Bryman, 2001. s. 208-209) men
vi är medvetna om att den
kan ha spelat roll i ett tidigare skede. Detta gäller bland
annat vid ifyllandet av blanketten då
det finns andra medverkande såsom chefer, andra handläggare samt
ekonomiska och
organisatoriska faktorer som kan ha påverkat vad som har fyllts
i. Detta kan ha betydelse för
kunskapsproduktionen då arbetsskadeanmälans ursprungssyfte har
konstruerats i den
specifika situationen. Ur ett konstruktivistiskt
vetenskapsteoretiskt perspektiv, är frågan om
samma information hade kommit fram om den hämtats i en annan
kontext och annan källa än
den vi har. Alltså om vår analys hade utgått från en annan
yrkeskategori och annan metod
hade använts för att samla in materialet.
Det har skett förändringar i ISA som har betydelse för
kvaliteten på arbetsskade-
anmälningarna. Arbetsskadeblanketterna uppdaterades år 2001,
dels för att fånga in
arbetsmiljöfaktorer och risker som är aktuella på dagens
arbetsplatser och dels för att
underlätta vid maskinell tolkning av information. Innan år 2002
hanterades kodnings-
processen manuellt medan arbetsskadeanmälningarna efter år 2002
istället scannas in i ISA.
Fritext i arbetsskadeanmälningarna kan bli svårhanterlig i denna
process och därför kodas
-
- 19 -
detta manuellt av personal på Arbetsmiljöverket och finns som
pdf-filer. Arbetsskade-
anmälningar som inte resulterat i sjukskrivning kodas inte
vilket bidrar till att det finns
begränsningar kring information av denna typ av arbetsskador
beroende på vilket år de är
ifrån, se nedan (AMV, 2005. s. 4-5).
Rutinförändringar under åren påverkar materialets jämförbarhet
eftersom arbetsskador
tidigare registrerades utan sjukfrånvaro i de fall där det hade
orsakats tandskador, akut
hörselnedsättning eller psykisk reaktion som uppkommit av
exempelvis hot etc. Idag
registreras även fysiska och psykiska skador på grund av hot och
våld. Det bör nämnas att de
senare årens arbetsskadeanmälningar skiljer sig i kvalitet i
jämförelse med tidigare år.
Arbetsskadeanmälningar från år 2007 är mer utförliga då de ofta
innehåller sjukintyg och
polisanmälan vilket inte är fallet för år 1987 där
arbetsskadeanmälningar utgör de två sidor
som anmälan består i. Detta resulterar i att olika mängd
information kan utrönas och är viktigt
för oss att ha i åtanke vid resultatanalys.
4.3 Etiskt ställningstagande
Det etiska rådet har antagit principer för hur god forskning ska
bedrivas. Forskning i sig kan
ses främja samhällsutveckling och vara till nytta för individer
men samtidigt får denna tro på
forskning inte överskrida deltagarnas integritet och hälsa.
Etiska rådet har därför tagit fram
riktlinjer för hur dessa deltagare ska skyddas. Det huvudsakliga
kravet, individskyddskravet,
som finns på de som bedriver forskning handlar om att en person
inte ska behöva känna sig
förödmjukad eller kränkt eller att den på något sätt inte blir
utsatt för psykisk eller fysisk
skada. Kravet ska ses som ett skydd mot otillbörlig insyn i en
individs privatliv.
Individskyddskravet förtydligas genom informationskravet,
samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet,
2002. s. 1ff).
Det som föreligger vår studie är arbetsskadeanmälningar där de
personer som lämnat
uppgifter inte är aktiva i projektet som informanter. Detta
medför att det blir problematiskt att
informera deltagarna om deras medverkan och i dessa fall
rekommenderas, enligt riktlinjerna i
informationskravet, att bedömning ska ske utifrån det specifika
fallet. Det gäller att ta hänsyn
till den skada som kan uppstå vid utebliven information eller om
information av studien
kommer från annat håll. Det krävs ett godkännande från den
behöriga myndigheten som i
detta fall är Arbetsmiljöverket och det har skett (ibid., s.
7-8).
-
- 20 -
Denna studie handlar om känslomässiga upplevelser där den
utsatte varit offer för hot och
våld och detta bör inte förringas. Man får ha i åtanke att en
anmälan redan från början är
avsedd att läsas av andra och därav förmodligen inte innehåller
alltför känsliga uppgifter. Vi
anser att värdet av denna studies resultat kommer överstiga den
skada som eventuellt kan
uppstå på grund av att information inte gått ut till deltagarna.
I enlighet med etiska rådets
riktlinjer kommer inte samtyckeskravet att uppfyllas eftersom
det förutsätter att information
om studien lämnas till respondenterna. Detsamma gäller
nyttjandekravet då vi inte har för
avsikt att använda materialet på annat sätt än för den aktuella
studien (Vetenskapsrådet, 2002.
s. 9, 14). Det som däremot är av stor relevans för oss är
konfientialitetskravet som tar fasta på
behandling av personuppgifter samt konfidentialitet
(Vetenskapsrådet, 2002. s. 12). För att
skydda de berörda och för att upprätthålla en studie med god
etik har varje arbetsskade-
anmälan avidentifierats. Personnummer och namn har strukits och
anmälan har istället ersatts
med ett löpnummer för en smidig hantering och ordning på
materialet som behandlas med
stor försiktighet för att trygga att anmälningarna inte hamnar i
orätta händer. Detta krav
kommer även att tas i beaktande vid resultat av analysen då
specifik information som kan
knyta en individ till studien inte kommer att illustreras. Etisk
hänsyn tas till gärningspersonen
på samma sätt som den utsatte eftersom denne beskrivs mer eller
mindre utförligt i
arbetsskadeanmälningarna.
5. Metod
I detta avsnitt presenteras den valda metodiken som i studien
utgörs av innehållsanalys för att
besvara frågeställningarna. Avsnittet kommer även att belysa de
för- och nackdelar som kan
tänkas uppträda under processens gång och därav också de problem
som kan relateras till
validitet och reliabilitet.
5.1 Innehållsanalys
Vi väljer att besvara frågeställnigarna genom att göra en
innehållsanalys istället för annan
metod såsom intervju eller enkät. På detta sätt analyserar vi
material vilket utgörs av
arbetsskadeanmälningar, som alla på något sätt berör hot- och
våldssituationer. Hade vi
skickat ut enkäter hade vi behövt skicka ganska många för att få
fram ett giltigt antal
respondenter eftersom vi inte är intresserade av dem som inte
har utsatts för hot- och
våldssituationer i sin yrkesutövning – vilket lyckligtvis utgör
den större delen av
-
- 21 -
populationen. Intervju eller enkäter som metod hade lämpat sig
bättre om exempelvis syftet
hade varit att förstå offrets upplevelser av situationen eller
att ta reda på hur många som har
utsatts för olika sorters hot- och våldssituationer. För att
identifiera olika riskfaktorer som
föreligger hot- och våldssituationer för socialarbetare i deras
yrkesutövning kommer en
kvalitativ i kombination med en kvantitativ innehållsanalys att
tillämpas på
arbetsskadeanmälningarna. Innehållsanalys som metod används ofta
när tillvägagångssättet är
att kvantifiera, räkna förekomsten av eller mäta vissa
företeelser i texter. För att göra mer
avancerade tolkningar använder man sig av en kvalitativ ansats
vilket passar väl för denna
studie. Denna metod lämpar sig också bra när man avser att på
ett systematiskt sätt beskriva
innehållet samt finna mönster i större textmängder (Bergström
& Boréus, 2005. s. 43-45).
Vi avser inte att i första hand räkna dessa situationer eftersom
de alla på något sätt
förekommer i arbetsskadeanmälningarna men vi är intresserade av
att finna mönster bland
riskfaktorer och åtgärder. I detta fall tror vi att det skulle
vara problematiskt att använda oss
av en renodlad kvalitativ- eller kvantitativ innehållsanalys.
Eftersom materialet består av korta
redogörelser skulle en kvalitativ ansats inte ensam leda till en
uttömmande analys samtidigt
som en renodlad kvantitativ ansats skulle förbise tolkningar och
endast skrapa på ytan. Vårt
syfte är att analysera dessa texter för att belysa olika
riskfaktorer och åtgärder genom att gå in
på djupet för att försöka förstå hur de uppstår och hur vanligt
förekommande de är. Därför tror
vi att det är en fördel att använda sig av en kvalitativ metod
kombinerad med en kvantitativ,
som verktyg för att skapa kunskap när vi ska göra komplicerade
bedömningar och tolkningar
(ibid., 44). Utifrån denna studies syfte har vi inte för avsikt
att generalisera till alla
socialarbetare. Vi vill snarare se hur vanligt förekommande de
givna risk- och åtgärds-
faktorerna är genom att försöka belysa gemensamma drag för
utsagorna i arbetsskade-
anmälningarna.
5.1.1 För- och nackdelar med innehållsanalys
En begränsning med kvalitativ innehållsanalys som är relevant
för denna studie är betydelsen
med att ta reda på hur något sägs och inte bara att det sägs
(Bergström & Boréus, 2005. s. 77).
Med det menar vi att det outtalade kan vara minst lika
skrämmande som det uttalade och det
underförstådda kan vara minst lika viktigt för sammanhanget.
Därför anser vi att tolkningar av
begrepp och uttalanden är lika viktiga för denna studie som de
uttalade begreppen. Som vi
nämner i avsnittet ”Tidigare forskning” finns det en tendens att
endast allvarliga händelser
-
- 22 -
(exempelvis våld) anmäls men vilka tenderar att föregås av så
kallade mindre allvarliga
incidenter (exempelvis hot). Eftersom subjektivitet är ett
nyckelord i detta sammanhang är det
osäkert huruvida de tidigare händelserna anses vara relevanta
för att nämnas och därmed
finnas med i de aktuella arbetsskadeanmälningarna, för denna
analys. Gör de inte det och vi
utgår endast från manifesta inslag tenderar de att hamna utanför
kunskapsproduktionen och
antagligen påverka det slutgiltiga resultatet på ett negativt
sätt. En annan begränsning i
sammanhanget är att skillnader över tid och material inte fångas
upp av kodschemat
(Bergström & Boréus, 2005. s. 78). Men eftersom vi inte
avser att göra tidsjämförelser i denna
studie är det en faktor av mindre betydelse för oss. I
arbetsskadeanmälningarna kan det finnas
en tendens att endast den allvarligaste händelsen är registrerad
medan situationen kan påvisa
flera mindre allvarliga händelser i samma händelseförlopp, som
en process. Fördel med en
kvalitativ innehållsanalys är att vi kan utläsa de mindre
allvarliga situationerna samt
riskfaktorer i samband med dem som kan ligga till grund för att
den allvarliga händelsen
överhuvudtaget inträffar. På så sätt tror vi att denna
kunskapsproduktion bygger på en väl
uttömmande process.
Validitet är ett begrepp som anger graden av överensstämmelse
mellan de observationer av
verkligheten som forskare gör och det fenomen i verkligheten som
denne vill få kunskap om
(Nowak, 1983. s. 30) eller mer konkret sagt om man verkligen
mäter det man avser att mäta
(Bergström & Boréus, 2005. s. 34). Vi har material från
olika år, ifyllt av olika personer vilket
gör att vi måste vara medvetna om att texterna är olika
utformade. Validitetsfrågan är aktuell
då olika begrepp används av olika personer för att beskriva
olika hot- och våldssituationer.
Begrepp kan vara mångtydiga, de förändras över tid och har olika
betydelser för olika
avsändare och mottagare (ibid., s. 80-81). Inte minst gäller det
för denna studie och de
uttalade hoten som kan tänkas variera över tid och uppfattas som
mer eller mindre allvarliga
beroende på vem som sänder ut dem respektive drabbas av dem.
Uppfattningen om vad hot
och våld är kan också tänkas variera beroende på vilken bransch,
typ av yrke eller arbetsplats
som den utsatte befinner sig inom. Vi är medvetna om att dessa
faktorer är av sådant slag som
kan påverka hur eller varför en arbetsskadeanmälan kommer
till.
Reliabilitet är ett begrepp som i samband med kvalitativa
studier ofta förknippas med inter-
och intrasubjektivitet. Intersubjektivitet anger graden av
överensstämmelse av
forskningsresultat där olika personer använder samma metod för
att observera samma
fenomen. Väl genomförd forskning bör utmärkas av genomskinlighet
och välgrundad
-
- 23 -
argumentation för att materialet ska kunna bearbetas med samma
typ av verktyg av olika
forskare och resultatet bli detsamma. Intrasubjektivitet anger
graden av överensstämmelse av
forskningsresultat där samma person analyserar samma material
vid olika tidpunkter (Boréus
& Bergström, 2005. s. 36). Roxell och Tiby (2006) menar att
en studies trovärdighet återfinns
i en väl genomlyst och tydlig forskningsprocess som
problematiseras i val och resultat och
inte minst i forskarens egna reflektioner och reflektioner kring
sin påverkan på studien (ibid.,
s. 12). Intersubjektiviteten, det vill säga minimera förekomsten
av slumpmässiga fel,
kontrolleras genom dubbelkodning av materialet (Bergström &
Boréus, 2005. s. 86).
6. Tillvägagångssätt
Analysprocessen för denna innehållsanalys inleddes med en
genomgång av ett fåtal
arbetsskadeanmälningar för att bekanta oss med materialet och
bilda oss en uppfattning om
vilken information vi kan få ut. Arbetsskadeanmälningar från
Arbetsmiljöverket utgör
analysenheten, vilken är den textenhet som studeras. Ett
analysinstrument i form av ett
kodschema bestående av kodningsenheter konstruerades.
Kodningsenheter är de ord, begrepp
eller teman man avser att studera förekomsten av (Bergström
& Boréus, 2005. s. 49-50). I
detta fall vill vi belysa förekomsten av riskfaktorer och
angivna åtgärder i situationer där
socialarbetare utsätts för hot eller våld i sitt yrkesutövande.
Mot bakgrund av den tidigare
forskningen är utvalda företeelser översatta till riskfaktorer
och utgör kodningsenheter.
Kodningsenheter används för att vi på ett strukturerat och
konsekvent sätt ska kunna
identifiera riskfaktorer och åtgärder i arbetsskadeanmälningarna
(ibid., s. 49).
Kodschemat2 är uppdelat i olika kategorier där den första
handlar om arbetsskadeanmälan är
ett föremål för hot, våld eller hot och våld i samma situation.
För de riskfaktorer vi vill
undersöka står 23 kodningsenheter. Dessa behandlar
gärningspersonens sinnesstämning och
är aggressiv, fientlig, frustrerad, gärningspersonens tillstånd
såsom alkohol- eller
drogpåverkan, psykisk ohälsa, låg självuppskattning, tidigare
känd för hot och/eller våld mot
anställd. Form av ärende såsom avslag, negativa beslut,
barnomhändertagande, pengar,
interaktion och socialarbetarens arbetssituation såsom stress
kopplat till hög arbetsbelastning,
ensamarbete, hembesök, klientmöte på arbetsrum samt
arbetsplatsens fysiska miljö såsom
2 Se bilaga 1.
-
- 24 -
frånvaro av reception, begränsning till trygga platser, ej lås
på dörrar, ej kontroll över
obehöriga. Kodningsschemat innehåller även riskfaktorn tillhygge
som identifierar föremål
som används vid händelsen, bestående av kontorsmaterial eller
medhavda sådana.
I det område som behandlar åtgärder består kodningsschemat av 16
kodningsenheter. Det
handlar dels om den fysiska arbetsmiljön såsom besöksrum,
larmsystem, möjlighet till låsbara
dörrar, förhindrande av obehöriga ex. en entrédörr och dels om
rutiner vid klientmöte såsom
klientmottagande i reception, tidsbokade besök, riskbedömning.
Vidare består
kodningsschemat av kategorin socialarbetarens arbetssituation
som behandlar minskad
arbetsbelastning, se över resurser. Den sistnämnda gäller de
resurser, exempelvis ekonomiska
resurser, som en socialarbetare har att grunda beslut på.
Kodningsschemat innehåller
personalens säkerhetsmedvetande såsom uppdatering av
säkerhetsrutiner, utbildning i
säkerhet, insats efter händelsen såsom snabb hjälp till den
utsatte, handläggarbyte, klient
portad, rapportering. Kodning sker även då inga anteckningar
gjorts eller då andra åtgärder
än de vi har för avsikt att studera identifieras. Dessa kodas
som framgår ej. Då
arbetsskadeanmälaren uttryckligen skriver att inga åtgärder är
genomförda eller planerade är
detta kodat under kodningsenhet inga åtgärder. Vi har även valt
att i kodningsschemat
inkludera uppgifter om huruvida skyddsombud har varit aktiv i
utredningen eller ej genom
kodningsenheter som aktiv, icke aktiv och framgår ej.
För att säkerställa fel som kan uppstå i kodningsprocessen har
varje arbetsskadeanmälan
genomgått två kodningar, ett kodningstillfälle vardera av
författarna till denna studie per
arbetsskadeanmälan. Det har därefter skett en tredje genomgång
av materialet där de två
kodningarna har jämförts utifrån varje specifik
arbetsskadeanmälan. Överrensstämmelsen
mellan de två kodningarna har varit god där inga större
skillnader upptäckts. De avvikelser
som vi kunnat konstatera är sålunda en brist i kodningsschemat
då det gäller klara
distinktioner mellan kodningsenheterna, som exempelvis var
gränsen mellan aggressivitet och
fientlighet går eller hur det ska tolkas när en klient kommer in
på kontoret oanmäld – som
oanmält besök eller dålig kontroll på obehöriga. Samma problem
uppstår under kodning av
uppdatering i säkerhetsrutiner och utbildning i säkerhet. Under
den tredje genomgången av
materialet rättades detta till och därmed försäkrade vi oss om
att åtminstone till viss del
minimera felkällorna. Nedan ges en överskådlig modell över
riskfaktorer och åtgärder:
-
- 25 -
Modell över riskfaktorer och åtgärder
-
- 26 -
7. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultaten från innehållsanalysen.
En inblick i hur vanligt
förekommande givna riskfaktorer och åtgärder är kommer att ges
och illustreras med hjälp av
citat3. Inledningsvis presenteras den typ av utsatthet
arbetsskadeanmälningarna bygger på,
hot- och/eller våldssituation. Efter det presenteras de
identifierade riskfaktorerna och
åtgärderna.
7.1 Utsätts socialarbetare för hot eller våld?
Ca tre fjärdedelar av alla arbetsskadeanmälningar gäller
situationer där socialarbetaren har
utsatts för hot. Hotsituationer uttrycks tydligt i
arbetsskadeanmälningarnas fritext, antingen
som direkta hot eller att offret upplever situationen som
hotfull. Dessa situationer kan ta sig
uttryck på olika sätt och innefattar inte bara muntliga hot utan
även klotter, skada på egendom
såsom sparkar på dörrar och krossade glasrutor. Ett exempel
illustreras nedan:
[…] tar mannen 1 steg bakåt och trycker/slår på glasrutan till
receptionen 3 ggr.
Därefter sparkar han en gång i väggen […] Undertecknad känner
sig personligen
hotad av mannen. (löp 11)
Av arbetsskadeanmälningarna framgår att hotsituationer tenderar
att uppstå i samband med att
klienten nekas pengar/ekonomiskt bistånd, får ett negativt
besked angående den egna
livssituationen eller vid interaktion det vill säga vid fysiska-
eller telefonmöten. Negativa
besked kan handla om att klienten inte får träffa sin
handläggare, att klientens ansökan om
ekonomiskt bistånd måste prövas om eller röra ett
omhändertagande. Ett exempel som fångar
flera riskfaktorer illustreras nedan:
En klient hade kvällen innan besökt receptionen och sagt sig
vara utan pengar till
mat. Han släpptes inte in på kontoret då han tidigare uppträtt
hotfullt. Han erbjöds
dock en rekvisition för att handla mat men ville inte ha den.
Idag återkommer han
till receptionen och vill träffa sin handläggare […] Klienten
har fått avslag på sin
ansökan om socialbidrag […] I receptionen kräver klienten att få
pengar och vägrar
3 Citaten återges i sin ursprungliga form och
arbetsskadeanmälans löpnummer anges. För att säkra
konfidentialitetskravet har namn och platser ersatts med NN och
XX. I vissa fall har citaten kortats ner och då
anges […].
-
- 27 -
lämna socialkontoret innan han fått det […] Han uttalar inga
muntliga hot men är så
undertryckt aggressiv […] Samtliga inblandade av personalen
upplevde händelsen
som obehaglig och hotfull. Ängslan finns att han eller andra
åter ska försöka hota
till sig pengar av oss […] (löp 23)
Exemplet illustrerar väl situationer där inget hot uttryckligen
har framförts men där det
underliggande har uppfattats som en hotfull situation av offret
men också hur psykiskt
påfrestande det kan bli efteråt. En del upplever ilska och chock
medan andra blir oroliga och
känner obehag men det gemensamma för flera är att de även
utanför arbetsplatsen begränsas
på ett eller annat sätt av händelsen. Ett exempel illustreras
nedan:
Detta påverkade mig så jag var rädd för mitt liv. Vågade inte
åka någonstans utan
vakt. Får åka med säkerhetsvakt fram och tillbaka till jobbet.
Känner mig orolig
hemma. Har haft svårt att sova. Har bokat tid hos psykolog. (löp
64)
Av alla arbetsskadeanmälningar omfattar ca en fjärdedel
situationer där våld förekommer med
eller utan hot. Av dessa är det ca hälften situationer som
grundar sig på enbart våld. I många
fall handlar det fysiska våldet om knytnävslag som riktas mot
socialarbetare men det
förekommer även situationer såsom exemplet nedan
illustrerar:
Skulle förhindra att en person som var i en akut ångestsituation
fortsatte skada sig
själv i sitt aggressionsutbrott. Blev sparkad när jag kom efter
i en trappa. (löp 86)
I socialarbetarens arbete ingår omsorgsarbete av klienter där
det kan inträffa oavsiktligt våld
och där klienten fysiskt skadar socialarbetaren. Det är
problematiskt att tolka de fallen som
vare sig renodlade olyckor eller våldssituationer eftersom de på
alla punkter förutom avsikt
faller under definitionen våld. Situationer då socialarbetaren
har skadats vid ingripande för att
hjälpa en självdestruktiv klient tolkar vi som våldssituationer,
som i ovanstående exempel,
men inte de fall där socialarbetaren kittlats och fått
diskbråck.
I en annan händelse tömmer klienten en påse med blodad handduk
och en ask rakblad över
den anställdes händer. Socialarbetaren upplever denna situation
som hotfull men vi betraktar
den som våldsam. Denna händelse innebär inget fysiskt våld men
den tolkas som en våldsam
situation eftersom smittorisk kan vara en källa till våld.
Anmälningar som grundas i en
-
- 28 -
våldssituation sker ofta på platser som inte är socialarbetarnas
arbetsplats utan istället på
platser utanför arbetet. Situationerna som beskrivs har skett på
fältarbete, inom tjänsteärenden
eller inom socialtjänstens lokaler där det främst handlat om
väntrum eller korridorer.
Gärningspersonen har oftast en relation till offret genom att
klienten kommit i kontakt med
socialarbetaren i dennes yrkesutövning. Två exempel illustreras
där offret blir överfallen
utanför sitt arbete men ändå i samband med yrkesutövningen eller
på väg hem eller från
arbetet:
Jag hamnade i samma vagn som klienten. Hon ”anföll” mig
bakifrån, ryckte i håret
och skrek okvädesord till mig […] (löp 2)
Efter en stund kommer en ej tidigare tilltalad man fram till mig
och säger: – om fem
månader skall du vara död! Jag bemöter honom med att vi inte
tolererar hot och att
han ska gå […] någon minut senare återkommer han och ber om
ursäkt […] Jag
hinner bara notera mannens knytnäve och ansikte innan slaget
träffar mig rakt på
munnen […] (löp 14)
Utifrån det sistnämnda exemplet kan det tolkas som att en
tidigare interaktion mellan offer
och gärningsperson har skett, offret förutsedde dock inte att
våld skulle uppstå. Detsamma
gäller exemplet innan där kvinnan i stort sett blir överraskad
av det våld som sker när hon är
på väg hem med tunnelbana. Utifrån de arbetsskadeanmälningar som
omfattar våldshändelser
handlar ett fåtal av dem om oprovocerat våld och i några finns
det ingen information
angående gärningspersonens sinnesstämning. Ett exempel som
innefattar en våldssituation
illustreras nedan:
[…] Socialarbetaren säger då till NN: Har du kontaktat soc? NN
blir då vansinnig
och slår ca 3 slag med knuten näve så att smärta uppstår mot
socialarbetarens högra
arm samtidigt som NN skriker ’jag ska döda dig’ till
socialarbetare, ’jävla
soc.kärring’, ’jävla idioter’. (löp 69)
I detta exempel urartar interaktionen till en hot- och
våldssituation. Samtidigt finns det inget i
arbetsskadeanmälan som beskriver situationen som ursprungligen
irriterad, utan
gärningspersonen blev våldsam av en utlösande fråga som
uppfattades som provocerande.
-
- 29 -
7.2 Vilka riskfaktorer framträder i arbetsskadeanmälningar?
Nedan presenteras de riskfaktorer som vi har identifierat
utifrån den tidigare forskningen, som
denna studie vilar på. Resultaten redovisas under kategorierna:
gärningspersonens
sinnesstämning och sociala situation, form av ärende,
socialarbetarens arbetssituation,
arbetsplatsens fysiska miljö samt tillhyggen.
7.2.1 Gärningspersonens sinnesstämning
Analysen av arbetsskadeanmälningarna visar att aggression
föregår många hotfulla eller
våldsamma situationer. Denna riskfaktor är den som uppmärksammas
i flest fall. Nära hälften
av de undersökta arbetsskadeanmälningarna inkluderar situationer
där aggression varit en
riskfaktor. Fientlighet finns i ca var femte anmälan men desto
färre fall upptäcktes av
frustration vilket vi har kunnat identifiera i endast ett fåtal
fall. Gärningspersonen beskrivs i
de flesta fall med termen aggressiv medan fientlighet och
frustration som begrepp i sig
förekommer mer sällan eller inte alls. I en del fall görs det
grundliga utsagor där det går att få
ut vad som har orsakat aggressionen. Sinnesstämningen kan också
vara ett resultat av andra
riskfaktorer som i exemplet nedan där klienten dels hade fått
avslag på socialbidragsansökan
och dels fått negativa beslut. Han åker till kontoret för att få
tala med handläggare och efter
timtals väntan på socialkontoret får han till slut inte tala med
någon. Detta resulterade i en
reaktion av aggression, frustration och fientlighet mot
personalen på socialkontoret:
Under praktiskt taget hela samtalet hade han en aggressiv ton.
Efter att ha uttalat
hotet vände han sig om, och gick mot utgången. Han sparkade mot
dörren, vände
sig om, formade handen som en pistol och riktade sig mot
receptionen och sa något
som inte hördes. (löp 8)
7.2.2 Gärningspersonens sociala situation
Låg självuppskattning har vi inte kunnat identifiera i någon
arbetsskadeanmälan. Psykisk
ohälsa och tidigare känd för hot och/eller våld förekommer i ca
var femte arbetsskade-
anmälan. Tidigare känd för hot och/eller våld uttrycks tydligt i
arbetsskadeanmälningarna.
Gärningspersonen beskrivs i termer av att tidigare ha varit
hotfull eller våldsam på
socialkontoret men det förekommer fall med kännedom om
incidenter utanför socialkontoret
också. Två exempel som illustrerar tidigare känd för hot
och/eller våld presenteras nedan:
-
- 30 -
Denna klient har tidigare hotat mig, samt att jag vid ett
tillfälle fått tillkalla polis för
att få ut honom ur besöksrummet. Han har även slagit sönder
väggen i korridoren
efter ett besök. (löp 68)
NN har varit på kontoret förut och blivit våldsam vid tre
tidigare tillfällen.
Socialarbetaren är mycket rädd för NN och tror att han är i
stånd att göra henne illa.
(löp 66)
Psykisk ohälsa uttrycks även den tydligt i
arbetsskadeanmälningarna och gärningspersonen
beskrivs oftast i termer av psykiskt sjuk eller som inlagd på
behandlingshem för psykiskt
sjuka. Ett exempel som illustrerar psykisk ohälsa och tidigare
känd för hot och/eller våld
presenteras nedan:
Den mt. var upprörd och sade:” Jag skall spränga hela stället,
jag skall spränga hela
stan… Den mt. har tidigare hotat personalen på kontoret. Den mt.
vistas just nu på
XX psyk.av. på XX. (löp 12)
Alkoholpåverkan förekommer i några enstaka
arbetsskadeanmälningar och är förmodligen en
riskfaktor som är lätt för socialarbetare att upptäcka.
Gärningspersonen beskrivs i termer av
berusad, påverkad av alkohol eller med stark alkohollukt. Ett
exempel som illustrerar
alkoholpåverkad klient presenteras nedan:
Klienten var inte nykter. På väg in till soc.sekr:s rum, så blev
mannen otrevlig. Han
var upprörd och hetsig. Han var verbalt otrevlig… Inne i
besöksrummet så började
mannen omedelbart slå med knytnäven i bordet och skrika att
soc.sekr. hade
ljugit…Därefter tog han upp en 10-liters dunk ur väskan. Dunken
innehöll en
genomskinlig vätska som han började dricka. Soc.sekr. reste sig
då upp och
öppnade dörren ut i receptionen och sa åt honom att gå därifrån
omedelbart. Han
fortsatte att dricka och sa att han tänkte gå, aldrig mer komma
tillbaka och aldrig
mer träffa soc.sekr. igen. Det dröjde ca 4 minuter innan han
lämnade rummet.
Soc.sekr. hotade med att ringa polisen. När han gick så sa han
”jag hoppas att du
inte har några barn som kommer att råka illa ut för det jag
kommer göra med dig”.
Sedan gick han gråtande. (löp 77)
-
- 31 -
Drogpåverkan förekommer i några fler arbetsskadeanmälningar än
alkoholpåverkan och
verkar vara en riskfaktor som socialarbetarna inte lika säkert
kan utläsa eller bekräfta.
Gärningspersonen beskrivs i termer av ”verkar vara drogpåverkad”
eller ”kan ha varit
drogpåverkad”. Ett exempel på bekräftat missbruk presenteras
nedan:
Jag hade träffat killen som utsatte mig för hotet en gång innan
hotet uppstod. Då
visste jag inte att han har ett tungt narkotikamissbruk […] Jag
konfronterar honom
då också med uppgiften om heroinmissbruk, vilket han då inte
förnekar. Han blir
mycket arg när han får veta att han endast kan få matpengar och
att jag vill ge det i
form av rekvisition med tanke på missbruket. (löp 61)
7.2.3 Form av ärende
Mer än var tredje arbetsskadeanmälan handlade om situationer där
ekonomiska medel togs
upp som en del i händelseförloppet. Avslag om ekonomiska medel
och negativa beslut har vi
identifierat som vanligt förkommande. De beslut som utifrån ett
klientperspektiv är negativa
och i relation till ekonomiska medel handlade till stor del om
att den beviljade summan var
för liten i klientens ögon men kunde också handla om att det tog
för långt tid för klienten att
få tillgång till pengarna. Ett exempel presenteras nedan:
Mannen bad att få tala med någon chef vid ekonomiska sektionen.
När
receptionspersonal meddelade att denna var på kurs, bad han att
få tala med någon
annan socialarbetare. Då andra (socialarbetare vägrade) gick
undertecknad ut och
påbörjade ett samtal med mannen. Mannen var primärt missnöjd med
nivån på
socialbidrag han beviljats. (löp 11)
I interaktionen som receptionisten hade med mannen ”stegras
mannens aggression”. Här ses
dels den ekonomiska faktorn och dels det negativa beslutet att
klienten inte får samtala med
någon som två riskfaktorer som bidrar till ett hotfullt
beteende. Receptionisten upplever sig
hotad av mannen genom att denne senare ”slår på glasrutan och
sparkar i väggen”. Ytterligare
interaktion framträder då samtal sker mellan receptionist och
klienten. Interaktion har
identifierats i nästan var tredje arbetsskadeanmälan. De beslut
som har handlat om
barnomhändertagande framträder inte specifikt ofta i
arbetsskadeanmälningarna. Inga
våldsamma eller hotfulla situationer har kunnat utläsas i detta
material. Däremot har det
funnits ett fåtal arbetsskadeanmälningar av hotfulla eller
våldsamma situationer som vid ett
-
- 32 -
senare tillfälle inträffat utifrån ett tidigare beslut om detta.
Ett exempel presenteras när en
socialarbetare är med vid förälders besök av placerat barn:
Ett barn slår omkring sig och ville rymma […] jag höll fast
barnet medan barnet
skrek och grät […] Barnet bet mig i handleden samt spottade
socialarbetare i ögat
[…] (löp 1)
7.2.4 Socialarbetarens arbetssituation
Stress kopplat till hög arbetsbelastning har vi inte kunnat
identifiera i någon
arbetsskadeanmälan. Oanmälda besök förekommer flest gånger inom
denna kategori och
återfinns i lite mindre än var femte arbetsskadeanmälan.
Riskfaktorn beskrivs i termer av att
gärningspersonen har sökt handläggare som har varit upptagna,
inte på plats eller på semester.
I flera fall handlar det om klienter som varit missnöjda med
beslut och uppsökt socialkontoret
för att få prata med sin handläggare. Ett exempel som
illustrerar flera av riskfaktorerna inom
socialarbetarens arbetssituation presenteras nedan:
Besöket var i mitt arbetsrum och närvarande var också en tolk.
NN såsom jag
upplevde honom, var aggressiv och otrevlig i sitt sätt att prata
och han använde
även ovårdat språk under besöket. När besöket skulle avslutas
öppnade jag dörren
till mitt rum för att släppa ut de närvarande […] Men till min
förvåning stannade
NN till i rummet och kom mot mig med armbågen mot mitt ansikte
och skrek
hotfullt mot mig […] Jag lyckades flytta på mig och i samma
ögonblick kom
kollegorna och han blev eskorterad från socialkontoret. (löp
39)
Klientmöte på arbetsrum återfinns i några enstaka
arbetsskadeanmälningar. Denna har i en del
fall beskrivits tydligt i termer av klientmöte inne på
socialarbetarens rum men i flera fall har
en tolkning av händelseförloppets omständigheter bidragit till
resultatet. Ett exempel
illustreras nedan:
Kl. 12.00 den XX gick min klient direkt in på min kollegas rum
[…] Pga. min
klient var så berusad bad jag honom att återkomma på ny tid. När
jag berättade detta
för honom och erbjöd ny tid tog han fram en stor kniv ur sin
väska och riktade
bladet mot mig. (löp 31)
-
- 33 -
Ensamarbete återfinns i några enstaka arbetsskadeanmälningar.
Denna beskrivs inte tydligt i
fritexten och i flera fall har vi tolkat resultaten utifrån att
åtgärden ”ej ensamarbete” har
angivits i samma arbetsskadeanmälan. Socialarbetare verkar vara
medvetna om denna
riskfaktor då det inom flera arbetsskadeanmälningar illustreras
situationer som de beskriver
kräver minst två socialarbetare. Hembesök återfinns i endast ett
fåtal arbetsskadeanmälningar
och uttrycks tydligt i de fall den förekommer. Ett exempel som
illustrerar medvetandet kring
dessa båda riskfaktorer har återfunnits i fritexten för åtgärder
och presenteras nedan:
Fortsatt åtgärd att ej gå på hembesök ensam eller till personer
där risk för hot och
våld kan förekomma. (löp 36)
7.2.5 Arbetsplatsens fysiska miljö
De riskfaktorer som ryms inom denna kategori framträder i ett
fåtal arbetsskadeanmälningar.
Ingen av dessa tar upp frånvaro av reception som till skillnad
från ovan nämnda riskfaktorer
redan är en del av socialarbetarens etablerade arbetsmiljö.
Därför tror vi att den tas förgivet
och mer sällan nämns i arbetsskadeanmälningarna. Vi tror att ett
högre medvetande om dessa
företeelser som risker skulle göra dem mer uppmärksammade vid
sådana här situationer. I
endast ett fåtal av arbetsskadeanmälningarna identifieras
begränsning till trygga platser, ej
låsta dörrar och ej kontroll över obehöriga. Ett exempel är att
socialarbetaren har upplevt att
det inte har gått att få skydd eller att möjlighet till skydd
saknades i arbetslokalen. Ett exempel
som tydligt beskriver den fysiska miljöns skyddsaspekter
illustreras nedan:
Vi lyckade ta oss ut och vakter kom. Klienten gjorde våldsamt
motstånd och
kastade möbler. Vi försökte komma så att vi inte syntes men
hamnade i en
återvändsgränd. Jag var oerhört rädd att klienten skulle lyckas
ta sig ur rummet och
förverkliga sina upprepade hot om att döda oss. (löp 46)
I detta fall kände sig den hotade personen ej säker trots försök
att undkomma situationen.
Offret upplevde något som denne beskriver som ”oerhörd rädsla”
där det kan tolkas att
känslan av att inte vara på en trygg plats gjorde situationen
mer utdragen. Därav blev
upplevelsen starkare än om personen hade haft möjlighet att
snabbt ta sig till en trygg plats.
Enstaka arbetsskadeanmälningar uppmärksammar lås som en del av
arbetets fysiska miljö.
Likaså är lås en möjlighet att hålla obehöriga från utrymmen
inom kontoren där de inte ska ha
-
- 34 -
tillträde. Ett exempel illustreras där situationen har
resulterat i, ur offrets perspektiv, ett mer
allvarligt hot, inte bara mot socialarbetaren utan även dennes
barn:
Fick tel.samtal från arbetet om ett hot riktat mot mig och mina
barn. Personal hade
varit inne på mitt arbetsrum och tagit foton på mina barn. Ett
tel.samtal kom till vår
växel. Personen som ringde berättade att en kvinna visat foton
på två barn och att
det skulle hända barnen något hemskt. Personen som ringde ville
varna […] Senare
på eftermiddagen hade kvinnan varit inne på kontoret igen och
uppträtt hotfullt.
Dörren till kontoret var då fortfarande öppen. (löp 74)
Exemplet visar att det i stort sett har varit problemfritt för
gärningspersonen att gå in på
arbetsrummet och få tag i fotografierna. I och med att dörren
fortfarande beskrivs som öppen
kan det tolkas som att ett lås hade förhindrat klientens
möjlighet att komma in. Eftersom det
inte uttrycks klart i texten att händelsen uppmärksammats av
personalen på kontoret finns det
en risk att personen även har befunnit sig där utan någons
vetskap.
7.2.6 Tillhyggen
Tillhyggen har identifierats i lite mindre än var sjunde
arbetsskadeanmälan. I de flesta fall
tillhyggen har använts har dessa bestått av knivar i olika
utformning. Andra tillhyggen som
har använts är sax, rakblad, stol, yxa och spruta. De flesta
kännetecknas av att ha tagits in på
kontoren utifrån. Exempelvis ha varit gömda i väskor eller
kläder innan händelsen utom
stolen som var en del av socialkontorets möblemang. I lika många
fall som tillhyggen faktiskt
har använts har de varit för att demonstrera missnöje. Ett
exempel presenteras nedan:
När klienten skulle lämna rummet tog han upp en stor kniv från
ytterfickan och
stoppade in i sin innerficka som en demonstation för att han
inte fick socialbidrag.
(löp 9)
7.3 Vilka åtgärder anges i arbetsskadeanmälningar?
Nedan presenteras de åtgärder som vi har identifierat utifrån
den tidigare forskningen.
Resultaten redovisas under kategorierna: fysisk arbetsmiljö,
rutiner vid klientmöte,
socialarbetarens arbetssituation, personalens
säkerhetsmedvetande, insats efter händelsen samt
framgår ej. Resultat för skyddsombudets delaktighet presenteras
i detta avsnitt.
-
- 35 -
7.3.1 Fysisk arbetsmiljö
Åtgärder som ryms inom denna kategori kan relateras till den
fysisk arbetsmiljö
socialarbetarna befinner sig i. Besöksrum var den mest angivna
inom kategorin men återfinns
i endast ett fåtal arbetsskadeanmälningar. Knappt var tionde
arbetsskadeanmälan anger
besöksrum och en ännu mindre andel har nämnt åtgärder såsom
larmsystem, låsbara dörrar
och förhindrande av obehöriga. När det gäller besöksrum har det
exempelvis angivits i två
anmälningar att ”jourrum bör finnas i anslutning till reception”
och en anmälan med samma
uttryck men med tillägget ”där man kan prata med klient med glas
emellan”.
I de enstaka anmälningar som anger lås och larm är det inte
specificerat vilken typ av larm
eller lås som efterfrågas utan ger en mer generell bild av
begreppet. Oftast när det handlar om
lås har det främst skrivits ”inget larm”, ”inget användbart
larm” samt ”förstärkt larm”. När det
gäller låsta dörrar skrivs som exempel ”lås saknades på alla
innedörrar” och ”låsta dörrar”.
Intressant är att belysa att två av anmälningarna hanterar låsta
dörrar kortsiktigt eftersom det
anses betydelsefullt att ha låsta dörrar tills gärningspersonen
ses utom fara och inte som en
åtgärd för att andra situationer med andra klienter eller
obehöriga ska uppstå. Exempelvis
angavs det som ”Låst dörr till avdelningen från måndag tills vi
vet att gärningspersonen är
omhändertagen” och ”Låsta dörrar under tiden situationen
uppfattas hotfull”.
7.3.2 Rutiner vid klientmöte
Klientmottagande i reception har inte fyllts i någon
arbetsskadeanmälan. Tidsbokade besök
och riskbedömning har fyllts i en gång var.
7.3.3 Socialarbetarens arbetssituation
Minskad arbetsbelastning och se över resurser har inte
påträffats i någon
arbetsskadeanmälan. En anledning skulle kunna vara att dessa bör
finnas på ett strukturellt
plan och eftersom åtgärderna inte är situationsbenägna kan det
vara svårt att se dem som en
åtgärd eller blivande riskfaktor. En av de åtgärder sorterade
under socialarbetarnas
arbetssituation är ej ensamarbete vilket togs upp i några
enstaka arbetsskadeanmälningar.
Åtgärden beskrivs i termer av ”Träffar klienten tillsammans med
kollega”, ”Fortsatt åtgärd att
ej gå på hembesök ensam eller till personer där risk för hot och
våld kan förekomma” samt ”
Denna klient tas alltid emot av två soc.sekr, aldrig
ensamarbete”.
-
- 36 -
7.3.4 Personalens