-
AVANÇONSChalmersska Ingenjörsföreningens medlemstidning
Nr 2, 2013. Årgång 29
Ny puls och mänskliga möten utvecklar Älvstranden sid 8-9
Väg + Vatten≈ Hamnsid 10-11
Svensk säkrarnorsk tunnelsid 4-5
Damen meddockornasid 6
2000 nollorblir ettorsid 7
Chalmers-spexet fyller 65sid 12
Tranströmertill frukost sid 19
FO
TO:
HA
NS
WR
ET
LIN
G
-
Avançons – organ för Chalmersska Ingenjörsföreningen. Utkommer
med fyra nummer per år. En prenumeration kostar 290 kronor per
år.(Gratis till föreningens medlemmar). Ansvarig utgivare – Iréne
Svensson. Redaktör – Lars Ragnar Nerelius. Redaktion – Inger
Berntsson,Lena Olofsson, Lars Ragnar Nerelius och Iréne Svensson.
Grafisk Form – Tommy Berglund. Produktion – Knalten
Marknads-kommunikation. Tryck – Reklamservice AB. Skribenter –
Jesper Hultén (JH), Bengt Lannö (BL) och Lars Ragnar Nerelius
(LRN).
Chalmersanda och gemenskap!
NÄSTA N U M M E R (N R 3-13) UTKO M M E R VE C KA 42.
MAN U S STO P P 23/9 .
ChalmersskaIngenjörsföreningen
Chalmersplatsen 4, 412 58 Göteborg
Kansli 031-772 47 [email protected]
www.avancez.sebankgiro 967-0092
Utlandsbetalning:IBAN: SE23 5000 0000
0501 2100 1385BIC: ESSESESS
För kortbetalning se hemsidan.
.....Club Avancez
Gibraltargatan 1A, 411 32 GöteborgTel. 031-20 80 48
S O M M A R S TÄ N G T
Från 19 juni t.o.m 11 augusti
Club-frukostÖppet från kl 8.00.
Frukost går att förbeställa. Det serveras kaffe, fikabröd
med mera
Öppettidermåndag - fredag
8.00 – 11.30 frukost och café11.30 – 13.30 lunchservering
17.00 – 22.00 (minst)lördagar vid bokning
Uthyrning och bokningRobert 0708-26 03 86
Dan 0709-84 15 [email protected]
.....
DET FICK MÅNGA AV OSS uppleva under Vårmötet en lördag i slutet
av april, en dagfylld med aktiviteter på Chalmers. Högskolan bjöd
in till högintressant föreläsning om nya supermaterialet grafen och
Bobspexet sjöng, dansade och vitsade om poeten Bellmantill
publikens stora glädje. En ny Gustaf Dalén-medaljör premierades,
och dagen avslutades med kalas i Kårhusrestaurangen i bästa
gasquestil. Inte mindre än tre toast-masters, alla från samma
familj, ledde sångerna och levererade roligheter på ett
särdelesfyndigt chalmeristiskt vis. Rektor Karin Markides berättade
om skolans framgångar i olika jämförelsetester och vi blev återigen
påminda om att Chalmers försvarar och förstärker sin plats bland
andra högskolor i världen. Se vidare i tidningen och på hemsidan,
där vi också lagt ut några filmer.
Chalmersska Ingenjörsföreningens medlemsmöte hölls också under
dagen med presen-tation av föreningens verksamhet. En ekonomi i
balans och rekrytering av nya medlem-mar är några av styrelsens
viktigaste och mest strategiska frågor för innevarande år. Andra
handlar om tidningen Avançons, som på sikt kommer att distribueras
elektronisktsom första alternativ, för att följa med utvecklingen.
Dagstidning direkt till dator ellerläsplatta väljs av allt fler,
och många chalmerister vill läsa Avançons på samma sätt.Möjligheten
finns, än så länge på frivillig basis, men behöver anmälas till
ChalmersskaIngenjörsföreningens kansli, så gör gärna det. Många
önskar också medlemskatalogen ielektroniskt format, men där finns
bl.a juridiska hänsyn som försvårar. Vi arbetar med frågan, men ser
inga förändringar inför nästa utgåva, i mars 2014.
Nu några glimtar om höstens aktiviteter. Först infaller
Chalmeristmiddagarna, där hög-skolan, studentkåren och Chalmersska
Ingenjörsföreningen träffar nyintagna teknologeröver en middag
under trivsamma former och chalmeristisk anda. Målsättningen är att
gede unga studenterna en inblick i kommande yrkesliv, bygga nätverk
med ChalmersskaIngenjörsföreningens medlemmar och träffa skolans
lärare, samtidigt som vi får en inblicki hur dagens studenter ser
på tillvaron. Din kompetens och erfarenhet blir berikande för
deunga, och du får en trevlig kväll på Chalmers i utbyte. Tag
chansen och anmäl dig tillnågon av kvällarna. Mer info på sidan 18
i tidningen och på hemsidan.
Längre fram i höst fyller spexet inte mindre än 65 år, och det
kommer att firas med fleraspecialföreställningar. Missa inte detta
unika tillfälle att återse gamla godbitar och umgåsmed
chalmerskompisar under trivsamma former.
Vi är många som förundrades, och förskräcktes, över
dagstidningen GPs skriverier i vårasom studentfesterna på Chalmers,
som enligt deras uppfattning var väl alkoholdominerade.Vi välkomnar
debatten, den är viktig och behövs, men kunde varit mer nyanserad.
Läs idetta nummer hur studentkåren och högskolan ser på saken, och
hur de gemensamt arbetarför att skapa en berikande studietid på
alla plan. Det känns bra att den unika chalmers-andan fortsätter
att utvecklas under trygga former! Det bygger och stärker
varumärketChalmers!
Slutligen önskar jag alla en riktigt härlig sommar!
Iréne Svensson, K74, ordförande
JOBBA MED NORSKA PROJEKT I SVERIGE?
REINERTSEN är ett multidisciplinärt företag djupt förankrad i
ingenjörskonsten. Vi är ett norskt privatägt företag som drivs av
bröderna Reinertsen som båda är tekniska doktorer och vars
familjeanda genomsyrar verksamheten. Vi verkar inom infrastruktur,
samhällsplanering, bygg, industri, olja och gas, energi, miljö,
besiktning och rådgivning. Med egen entreprenadverksamhet och
verkstäder för stålkonstruktioner är produktionsvänliga lösningar
ett ledord. Av koncernens 2300 anställda är 1300 ingenjörer.
Är du redo för nya utmaningar? Vi driver och genomför
multidisciplinära in-houseprojekt både i när-områdena och på
distans och vi har visat att vi e�ektivt kan genomföra projekt även
på anläggningar som ligger långt från våra kontor. Både i Sverige
och i Norge växer vi och därför söker vi �er erfarna
medarbetare.
Bland våra projekt kan nämnas:
Läs mer om oss och våra projekt påwww.reinertsen.se
-
5
nr 1 2013 AVA N Ç O N SAVA N Ç O N S nr 2 2013
4
Grimvallminns
Göran Grimvall, F63, har inte bara stu-derat, forskat och
undervisat på Chal-mers, utan också tillbringat sin barn-dom i
området. Han presenterar härett motståndsrelaterat problem
avgammalt datum. Det publicerades aven av Chalmers pionjärer, som
givitsitt efternamn åt såväl en gata runtJohannebergskyrkan som en
platsnära Gibraltargatan 28.
August Wijkander blev 1881 föreståndare förChalmersska
Slöjdskolan och senare Chal-mers Tekniska Instituts förste rektor.
En avhans många insatser var att skriva bokenFysikens grunder
(1897), avsedd för gymna-siet (inklusive latinlinjen!). Där finner
manbl.a följande uppgift:
”Huru förhålla sig motstånden hos tvennetrådar utaf samma ämne,
af hvilka den enaär 30,48 cm lång och väger 35 gr samt denandra är
18,29 cm lång och väger 10,5 gr?”
Hur många av dagens gymnasielever skulleklara detta problem?
Värdena är, som ofta påden tiden, avpassade att ge enkla
räkningar,så Avançons läsare behöver inte ta fram räk-nestickan
eller räknedosan.
Svaret finner du på sidan 11.
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vad fanns i vägguttaget? I förra Avançons bad vi läsarna om
beskednär det gällde hushållens nätspänning i Göte-borg på
1950-talet. Yngve Bengtsson, E56,skriver att det var 110 V
likspänning i Haga,där hans blivande hustru bodde. Ove Finn-din,
M68, hade 127 V växelspänning i Jo-hanneberg. Och
Chalmersprofessorn TorKihlman hade 120 V likspänning, men
detförekom även 127 V växelspänning.
Lite kuriosa om Gibraltargatan. Det uttalas med inledande
j-ljud, och absolutinte med ett harklande sch-ljud. Namnetkommer av
Gibraltar landeri. Landeriernakring (!) Göteborg var en speciell
form avjordbruksfastigheter, med en relativt ståtlighuvudbyggnad. I
vårt fall låg den intill Chal-mers bibliotek, och flyttades 1974
till sitt nu-varande läge nära Kopparbunken genom attsågas i två
delar, vilka sedan drogs på trailer.
GG/bl
Svenskt ljus i norsk tunnel
När Rickard Dahlström, V11, besökte arbetsmarknadsdagarna
påCHARM 2011, hade han inte en tanke på att så småningom börja
jobba
i Norge. Men det skulle mötet med rekryterarna på Statens
vegvesen ändra på. Sedan i slutet av februari 2012 långpendlar
Rickard
till sin nuvarande arbetsplats i Minnesund, en timme norr om
Oslo. Där arbetar han som kontrollingenjör för ett tunnelbygge inom
ramen
för det så kallade Fellesprosjektet E6-Dovrebanen.
VÄGEN TILL ARBETET med tunnlar ochberg i Norge var emellertid
inte spikrak.Rickard började nämligen läsa maskintek-nik på
Tekniska högskolan i Linköping. – När jag fick sommarjobb som
truckföra-re på Volvo, efter det första studieåret, upp-täckte jag
vilken fin stad Göteborg är. Därsåddes fröet till att både byta
studieort ochinriktning, minns Rickard. – Så efter tre terminers
studier i Linköping,flyttade jag till Göteborg och Väg- och
vat-tenbyggnadsprogrammet på Chalmers.
Och som tur var fick jag tillgodoräkna migtvå tredjedelar av
antalet poäng från Lin-köping.
Stora infrastrukturprojektNorge är inne i en period av stora
investe-ringar i infrastruktur. Fellesprosjektet E6-Dovrebanen är
ett miljardprojekt somStatens vegvesen och Jernbaneverket dri-ver
gemensamt. Tunnelprojektet i Minne-sund, som har varit igång i ett
år, består aven tågtunnel som är 3,9 km lång och en
som är 0,2 km samt två anti-parallella bil-tunnlar som är 2,3 km
långa. Biltunnlarnaberäknas vara klara 2014 och den
längretågtunneln 2016. Förutom tåg- och bil-tunnlarna, bygger man
två utrymnings-tunnlar. – Tågtunnlarna är de första i Norge
somkommer att fodras helt och hållet medbetong, för att skydda mot
vatten och frost.Tekniken är både ny och dyr, men torratunnlar
innebär lägre underhållskostnaderpå sikt, berättar Rickard.
TunnelslagningenTunnlar slås alltid från två håll, men för
attgöra arbetet ännu mer effektivt när det gäl-ler den längre
tågtunneln, har man börjaten kilometer in i berget, på båda
sidor,genom att utgå från den parallella utrym-ningstunneln. Från
dessa två utgångspunk-ter inne i berget, spränger man sig
bådeframåt och bakåt och får på så sätt sexangreppsfronter totalt,
eftersom man juäven går in från utsidorna. I dagsläget ärdet ca 400
meter kvar till genomslag. – En borr- och sprängcykel, som tar
mel-lan 10 och 12 timmar, inleds med att enstor borrmaskin från
Atlas Copco borrarca 200, fem meter långa, hål som fyllsmed ungefär
1,2 ton flytande sprängme-del. När dammet har lagt sig efter en
salva,forslas sprängmassorna bort för att krossas
till singel. Därefter tas lösa block bort meden pigghammare.
Rickards arbetsuppgiftFör varje sprängning avancerar tunnelnfem
meter och det är Rickards uppgift attregistrera berget och bestämma
hur myck-et säkring som behövs, innan arbetet kanfortsätta.
– För att få koll på stabiliteten, måste jagstudera berget för
att se hur sprickornalöper i förhållande till varandra och
even-tuella svaghetszoner. Det innebär blandmycket annat att jag
mäter spricklutningenmed kompass och gradskiva och försökerräkna ut
om korsande sprickplan bildarblock som kan falla ner. Jag tar även
pro-ver av eventuell lera i sprickorna, eftersomdess sammansättning
påverkar hur mycketden sväller när den tar upp vatten. – Resultatet
av mätningarna ligger sedantill grund för mitt beslut om hur
mycketberget måste säkras innan arbetet kan fort-sätta.
Börjar bli bekväm i sin rollRollen som kontrollingenjör innebär
att,med utgångspunkt från vad som står i kon-traktet, avgöra hur
många och långa bultarsom entreprenörerna måste använda för att
säkra väggar och tak samt hur mycketbetong behövs. – Ibland får
jag markera när jag tycker attdet krävs bättring, men det är inte
så ofta.Entreprenörerna är väldigt professionellaoch när de gjort
ett bra jobb, talar jag omdet. De flesta är nog trots allt glada
att vikollar dem. – När jag närmar mig tunnelarbetarna,händer det
ibland att de fäller ner visirenoch sätter på sig munskydden. Det
är ettnaturligt resultat av våra olika roller. Sålänge tidplanerna
hålls och säkerhetenföljs, finns det ingen anledning att göranågon
affär av det.
Ett stimulerande arbeteDet märks att Rickard stortrivs på
jobbet.Avgående skift skriver alltid en rapportoch Rickard läser
den med lika stor nyfik-enhet inför varje arbetspass. – Det är lika
spännande i början av varjearbetspass och jag lär mig otroligt
mycketvarje dag. När jag började, fick jag dessu-tom en väldigt bra
utbildning med mångainterna kurser. Statens vegvesen tar verkli-gen
god hand om sina anställda.– Och arbetsmiljön i sig är väldigt
spän-nande. Det är kul att vistas i tunneln – påsäkert avstånd! –
när ett sprängskott går av.Det känns i hela bröstet.
Det dagliga livet och framtidenKontrollingenjörerna arbetar i
par på res-pektive skift, vilket innebär att de är sexstycken
totalt i projektet. Två är kvinnor,liksom arbetsledaren, så
könsfördelningenär ganska jämn. – Vi kontrollingenjörer bor
tillsammans iett hyrt hus, men det finns inte så myckettid att
umgås, eftersom vi ju jobbar skift.De dagliga rutinerna handlar
nästan baraom att arbeta, äta, träna och sova. Manhinner inte med
så mycket mer när manjobbar 10-timmarspass, eller längre.– Men jag
trivs ändå väldigt bra med job-bet. Jag är i Norge under två
arbetsveckoroch en helg och tillbringar därefter envecka och två
helger i Göteborg med minsambo. Hon är snart klar med sin
utbild-ning till hotelladministratör och får hondärefter jobb i
Norge, är chansen stor att viflyttar hit. Men kontakten med
Göteborgoch mina kamrater från Chalmers tänkerjag inte släppa.
JH
Rickard Dahlström, 28, gick ut Väg- och vattenbyggnadsteknik på
Chalmers 2011. Han började på Statens vegvesen
i februari 2012.
-
I AUGUSTI kommer det cirka 2000 nyastudenter till Chalmers. 2000
förväntans-fulla unga vuxna skall påbörja sin ingen-jörsutbildning
och slussas in i studentlivetunder fyra intensiva veckor. Nästan
likamånga studenter är frivilligt engageradeoch gör så att
mottagningen fungerar – årefter år. Vad är hemligheten bakom
enlyckad mottagning?
Den centrala mottagningskommittén sam-ordnar sektionerna,
anordnar centralaarrangemang och övervakar hela mottag-ningen så
att allt går säkert och tryggt till.Både högskolan och kåren har
tydliga poli-cies som alla måste följa: alkohol-, likabe-handling-
och mottagningspolicy. Underhela mottagningen finns också en
trygg-hetsjour och alla sektioner har en biljour.
Genom ett stabilt och tydligt regelverk blirdet enkelt för alla
som anordnar mottag-ningen att göra den lyckad varje gång.Enkäten
som nyaantagna fyller i efter mot-tagningen ger en indikation på
vad somfungerar och vad som kan utvecklas.
Från högskolans sida finns en mottag-ningssamordnare,
studievägledare och pro-gramansvariga som jobbar tillsammansmed
Mottagningskommittén och alla sek-tioners välkomstkommittéer. Det
är få läro-säten som har en centralt organiserad mot-tagning och
ett nära samarbete med hög-skolan. Vi är glada över att jobba
tillsam-mans för att ge alla nya studenter en riktigtvälfungerande
och rolig mottagning!
Chalmers Studentkår
Konsten att välkomna2000 nya studenter
6
AVA N Ç O N S nr 2 2013
MONICA SVENNER, född och uppväxt iBrasilien där pappa Stig
Ohlsson var chefför Perstorps fabrik. Började skolan tidigtoch
flyttade efter studentexamen till Sve-rige och började som 17-åring
på Chal-mers! Fyllde 18 första hösten. Civilingen-jörsexamen från
Kemi 1978.
Samma år började Monica på Volvo därhon, tillsammans med en
annan tämligennyanställd chalmerist Anna Nilsson-Ehle,startade en
förening för unga kvinnligacivilingenjörer. Dom var inte många på
70-talet.
Monica hade gift sig och fått barn. Fun-derade plötsligt om
makens yrkesval, lära-rens, var vettigare än hennes eget? Detfanns
ett sätt att ta reda på detta. Monicaslutade på Volvo, studerade
pedagogik ochutbildade sig till lärare. Efter några år
medkatederarbete konstaterande hon att tempotvar väl långsamt och
att lönen var ganskamedioker, en nog så viktig parameter.
Alltså tillbaks till civilingenjörsvärlden,men vad skulle hon
satsa på? Utvecklingoch produktion kändes spännande ochutmanande.
Monica fick anställning hos
Wikanders i deras fabrik i Portugal underåren 1985 – 87. Vi
kommer nog alla ihågcork-o-plast-golven. De portugisiska
språk-kunskaperna från uppväxten i Brasilienkom väl till pass.
1987 var det dags att återvända till Sve-rige. Mölnlycke Health
Care, som ägdesav SCA, blev ny arbetsgivare. Fram till1998
avverkades följande titlar: labbchef,projektledare, kvalitetschef
och slutligenvar Monica fabrikschef i Mölnlycke närSCA 1998 sålde
verksamheten till NordicCapital och Tamro. De nya ägarna beslötsig
för att av verksamhetens 11 fabrikerbehålla och utveckla 5. En av
de som skul-le läggas ner var ”Monicas fabrik” iMölnlycke.
Monica fick ansvaret för avvecklingen avverksamheten under en
2-årsperiod. Enmärklig sak som dök upp var att
fabrikens150-årsjubileum firades under denna tid.Att lägga ner är
en svår och ytterst tuffuppgift. Man måste ha tydliga mål. Mo-nicas
ambition var att alla de drygt 200anställda skulle, efter de 2
åren, kunna gåmed flaggan i topp mot något nytt ochutmanade. Det
stora flertalet av de anställ-da hade fått nya arbeten som de var
nöjdamed kunde man konstatera när nedlägg-ningen var avslutad år
2000 och en slut-summering gjordes.
Monica övergår till familjeföretagOvanstående erfarenheter
visade att Moni-ca var en bra förändringsledare, vilkethade
noterats av den nye arbetsgivaren,familjen Stena Olssons
bolagssfär. PåStena Metall fick Monica sitt första VD-jobb. Under
en hektisk 8-årsperiod om-vandlades, utvecklades, alternativt
slogsverksamheter ihop. Hon arbetade förStena Fragementering, Stena
Gotthard ochslutligen satt Monica som VD för StenaRecycling, ett
bolag med 1 100 anställdaoch en omsättning på 8 miljarder.
En fristående investeringsgrupp med enmassa pengar på kistbotten
ville under2008 – 2009 bilda en ny företagsgrupp.Monica erbjöds
VD-jobbet. Oturligt sam-
manföll detta med den gigantiska finans-bubblan som briserade
under denna tidoch allt hamnade i stå. Monica valde attsöka nytt.
Atlas Copco skulle flytta enfabrik från Fagersta. Det var en tuff
arbets-uppgift ur många aspekter. Logistik, per-sonal, tider,
kostnadsramar m.m. Monicaantog utmaningen och såg till så att
alltgenomfördes. När ”flytten” var klar dökchefsjobbet upp på gamla
Cityvarvet. Detformella namnet är i dag Damen Ship-repair
Götaverken. Ägare sedan år 2000 ärden holländska familjen Damen.
Alltså varMonica åter i ett familjeföretag.
Damenfamiljen har åtskilliga varv övervärlden och fördelningen
är 85 % båtbyg-gande och 15 % renovering/underhåll. Var-vet i
Göteborgs hamn är det enda av merbetydande storlek som finns kvar i
Göte-borg.
Vad återstår då av den gamla göteborgskavarvsikonen Götaverken?
Monica somsedan 2012 är VD, leder i dag en anlägg-ning, med 1 km
kaj, två medelstora flyt-dockor, cirka 125 fast anställda, ett
antalbyggnader, kranar m.m. När dockorna ärupptagna av fartyg ökar
personalstyrkanmed 100-tals projektanställda.
Med Monica vid rodretVarvet har idag tre
”verksamhetsben”.Löpande underhåll med fokus på bl.aRoRo-fartyg,
färjor och kusttankers. Deövriga två ”benen” är ombyggnationsamt
konverteringar vilka Monica villutveckla.
Vi inledde denna artikel med att Monicavar tämligen ensam som
kvinnlig civil-ingenjör på Volvo under 70-talet. Somkvinnlig
varvschef 2013 är hon än mersällsynt.
”Vi ligger mitt i Nordens största hamn, vihar i vår verksamhet
och i Göteborg av tra-dition ett kunnande och en erfarenhet
frånshipping och varvsnäring, inte minst viaChalmers. Så vi har
goda förutsättningaratt ha ett bra, konkurrenskraftigt och lön-samt
företag”, avslutar Monica Svenner,K78, vår intervju.
LRN
Varje år i samband med Cortége och Valborgsfirande brukar det
dykaupp diverse frågor och påståenden i media som rör Chalmers,
alkoholoch säkerhet. Vi bad representanter för studentkåren att
redogöra för hur kåren ser på dessa ämnen och hur man kommunicerar
till de nya
studenterna när de anländer i september.
nr 2 2013 AVA N Ç O N S
7
FO
TO:
NE
TTA
N K
OC
K
-
9
AVA N Ç O N S nr 2 2013
8
Studiebesöket hos Propellerhead Soft-ware blev mycket
intressant. Vi fick träf-fa VD och en av grundarna Ernst
Nat-horst-Böös som på ett mycket personligtoch intressant sätt
berättade om hur manpå 1990-talet med ett brinnande intresseför
musik och en idé om att en synt skul-le kunna göras i programvara
skapadeprodukten ReBirth. Inte nog med att mankunde få en synt i
sin dator man kunde fåflera på en gång och därmed göra
helamusikstycken. Vi fick också höra hurman mycket tidigt hakade på
möjlighetenatt sälja via internet.
Från att ha skapat syntar och effekter iprogramvara fortsatte
man med att skapaett mixerbord eller med andra ord en
helljudstudio. Dessa produkter har en storoch trogen kundkrets
bland musiker runtom i världen. Det var intressant att hörahur man
genom god kundvård har etable-rat en trogen skara musiker som
använderföretagets produkter. Ernst visade en bildpå kunder som
till och med tatuerat in enproduktlogga på armen. Och han
berätta-de att man har flera anställda som på hel-tid ägnar sig åt
att profilera företagetsprodukter via de sociala medierna.
Vårordförande tackade för presentationenoch överräckte ett exemplar
av Chal-mersska Ingenjörsföreningens Sångbok.
Vi fick sedan gå runt och titta på konto-ret. Som på så många
arbetsplatser i dagsker arbetet huvudsakligen vid en dator,så hela
kontoret är fyllt med datorer ochskärmar. Vad som är slående är
dock hurkontorsmiljön är präglad av den branschman arbetar i. Det
står gitarrer, elbasaroch keyboards här och var. Dessutom vardet
anmärkningsvärt tyst i kontorsmiljön.Vid närmare granskning kunde
man seatt alla arbetsplatser var försedda medljudabsorberande
material runt de appa-rater som i vanliga kontorslandskap spri-der
en ständigt oljud av sus och brus över
de anställda. Intressant att det skall behö-vas medarbetare med
musiköra för attåstadkomma en god akustisk arbetsmiljö.
Efter rundvandring var det dags att tittanärmare på produkterna.
Mattias Hägg-ström Gerdt gjorde en en demonstrationav produkten
Reason. Det är en allt-i-ett-studio i datorn med mixer, rack
medinstrument och effekter, samt en sequen-cer som håller reda på
när, vad och hursaker ska spelas upp i låtarna. Mattiaskopplade
sedan in en elbas via en analog-/digitalomvandlare som heter
Balanceoch som Propellerhead har tagit fram föratt kunna erbjuda
bästa möjliga anslut-ning av analoga enheter, såsom gitarrer,basar
och mikrofoner till den digitalahanteringen i Reason. Mattias
spelade inen basgång och visade sedan hur pro-gramvaran kan
användas för att korrigeradenna och använda den tillsammans
medtrummor och en melodislinga som spela-des in via en klaviatur,
som var anslutenvia det digitala gränssnittet MIDI.
Propellerhead har prisats många gångerdet senaste året för
iPhone- och iPad-appen Figure. Vi fick demonstrerat föross hur man
med Figure kan användatiden under en tunnelbaneresa till attskapa
ett enkelt musikstycke. Det kräv-des nytänkande för hur man skapar
intui-tiva gränssnitt för telefoner och plattor,men DSP-koden delar
appen till storadelar med det fullvuxna Reason.
I allt ett givande studiebesök där vi fickmycket personligt
bemötande tack vareatt en av våra styrelsemedlemmar är chefför
gänget som utvecklar Reason.
Studiebesöket avslutades på närbelägnarestaurang 10:an där vi
kunde resoneravidare med några av medarbetarna
frånPropellerhead.
Carl-Johan ”Kalix” Bergström, E74
VI SITTER I DEN GAMLA tegelbyggnadenpå Lindholmen och tittar ut
över hamnen.Området sjuder av liv och rörelse. Men såvar inte
fallet i slutet på 1980-talet, i tom-rummet som uppstod efter
sjuttiotaletsvarvskris. – Norra Älvstranden var ett område sominte
hade särskilt högt anseende. Ja, ävenHisingen hade en negativ
klang. ”Vem villbo där”, undrade folk. Vi trampade länge ien enorm
uppförsbacke i vår strävan efteratt skapa en attraktiv stadsdel,
som skullelocka både boende och företag. – Det var då vi kom på
anslaget: låt ossskapa ett område för människan som bio-logisk
varelse, ett område med stor mång-fald och många mötesplatser.
Näringsliv i förändringSvenskt näringsliv genomgick stora
för-ändringar i slutet av 1990-talet; Ford köpteVolvo, GM köpte
SAAB och Zeneca köpteAstra. – Plötsligt blev vi beroende av beslut
somtogs i andra delar av världen. Det var endramatisk förändring
och ett uppvaknan-de. Frågan blev: ”Hur skall vi kunna över-tyga
dessa företags moderbolag om att
Göteborg är en bra plats att bedriva sinverksamhet på?”– Från
näringslivet framfördes önskemålom ett område för 10 000
ingenjörer, 200företag och ett science park-kluster. Bo-städer såg
man dock inget behov av, mennu har man ändrat uppfattning. Just
nuplaneras för fler lägenheter på Lindholmen.
Lindholmen Science ParcFokusområdena på Lindholmen
blev:intelligenta transportlösningar, mobiltinternet och moderna
media. – Telematik, det vill säga kommunikationmellan ett fordon
och en operatör, ochmobilt internet var ett sätt att få Ericssonoch
Volvo att samarbeta utan att konkurre-ra med varandra. – Det
handlade om att utveckla öppna are-nor, som Lindholmen Science
Park, somkunde fungera som olja i maskineriet ochatt använda
styrkan i de synergier som bil-das i mötet mellan akademi,
näringsliv ochsamhälle.– Det tredje fokusområdet handlade ommoderna
media. Både Ericsson och Volvojobbar med simuleringar. Vi lyckades
tillexempel få hit VTIs (Statens väg-
ochtransportforskningsinstitut) stora körsimu-lator och nu har både
Chalmers ochSjöfartsverket sina simulatorer för naviga-tion här.
Och på Visual Arena har vi enstor 4xHD-skärm på 3x6 meter, där vi
kanköra 3D-simuleringar.
Lyckat projektNär företaget utvecklade Lindholmen
ochbostadsområdena på Eriksberg och i San-negårdshamnen, gick man
ut och sökteinvesterare i Göteborg som ville vara medoch påverka
utvecklingen av staden.
– Den som är med och investerar och ex-ploaterar skall också ha
rätt att påverkautvecklingen. Det är en stark drivkraft.Men,
eftersom vi har planmonopol i Sve-rige, gällde det att hitta en
arbetsform därbyggherrar och förvaltningar tillsammansunder
stadsbyggnadskontorets ledningkunde arbeta mot ett gemensamt mål. –
Idag bor 15 000 människor på Lindhol-men och antalet som arbetar
eller studerarär 20 000. Vi är bland de första i Sverigesom lyckats
utveckla ett område så fram-gångsrikt, utan att en enda
skattekronasatts i projektet.
Attraktiva områdenHistoriskt sett har man tvingats
användakraftfulla incitament för att locka folk tillnya områden. Så
var fallet med Johan-neberg på 1930-talet, där man erbjöd alla
”Det är pulsen, livet och möten som skapar värden”
Orden är Johan Ekmans, V76, kommunikationschef på Älvstranden
Utveckling AB. Det kommunala bolaget är en av de viktigaste
aktörerna när det gäller att förverkliga visionen om
Älvstaden, som kommunfullmäktige beslutade om i oktober förra
året. Johan fortsätter:– Betong och armering skapar inga värden.
Men det gör livet. Och livet skapas i mötet mellan människor.
nyinflyttade gratisboende. Därefter komGuldheden, Kortedala,
Västra Frölundaoch områdena i nordost. – Den sortens utveckling
innebär att dettar ca två decennier att få ekonomisk bär-kraft i
området. Vi har i stället använtandra ”krafter” för att locka folk;
det gäl-ler att skapa områden med möjligheter tillengagemang,
samverkan och påverkan.Kort sagt: områden för människan som
bio-logisk varelse.
Marknadsföring– Ett sätt att locka människor har varit attfå dem
att upptäcka ett nytt område via eve-nemang. Göteborg marknadsför
ju sig som”evenemangsstaden”. År 1997 gick TallShips’ Races i mål
på Eriksberg och 2002gjorde Volvo Ocean Race detsamma. År2006 var
Lindholmen målet för den sena-re tävlingen och 2015 blir det
Frihamnen. – Vi hoppas att folk skall upptäcka vilkenpotential
Frihamnen har. Det handlar omatt entusiasmera göteborgarna, att få
demmed på planerna. – När vi utvecklade Eriksberg var
intressetlågt, men det har förändrats. Vi har flerkanaler och en
helt ny spelplan i och medde sociala mediernas framväxt. Det
skaparnya förutsättningar för deltagande. Vi job-bar därför med vad
vi kallar ”aktiv öppen-het”, vilket innebär att vi aktivt
försökermöjliggöra för fler medborgare att engage-ra sig, avslutar
Johan Ekman, V76.
JH
Lokalavdelningen Stockholm besöker prisat företag i
musikbranschen
BIL
DE
R:
HA
NS
WR
ET
LIN
G
-
AVA N Ç O N S nr 2 2013 nr 2 2013 AVA N Ç O N S
ELIN HAR NUMERA avancerat till pro-jektledare och är i skrivande
stund ansva-rig för renoveringen av kajplats 511 iSkarvikshamnen.
Kajen är en EX-klassad
zon där man hanterar lättantändliga pro-dukter, vilket betyder
att man inte får
utföra arbeten som involverar el-
maskiner. Fartygsbeläggningen är dessu-tom ca 80 procent, vilket
gör det svårt attutföra arbeten under pågående produktion.Därför är
det produktionsstopp vid kajenunder renoveringen. – Vi jobbar
dygnet runt med att förstärkakajens grundläggning. Sammanlagt
14dykare per skift hjälper till med arbetet.
Utsatt miljöBetongpålarna som förstärks är från slutetav
1950-talet. Det har bildats ett mineral ibetongen som kallas
försenad ettringit.Det är en förening av kalcium, aluminium
Från väg och vatten till hamnanläggningarEfter att ha gjort både
praktik och examensarbete på NCC, trodde ElinDörrheide, V07, att
det var där hon skulle hamna efter avlagd examen. Menett erbjudande
om jobb som biträdande projektledare på Göteborgs Hamn,fick henne
på andra tankar. Det är hon glad för idag. – Det är en väldigt
rolig arbetsplats med många olika verksamheter ochtekniskt
utmanande projekt.
Elin Dörrheide, 33 år. Gick ut Väg- och vattenbyggnad på
Chalmers 2007.
och sulfat och har i det här fallet uppståttpå grund av att
betongen absorberat sulfat-joner från vattnet. När ettringiten tar
uppvatten, expanderar den och spränger sön-der pålarna. – Nu bilar
vi bort den skadade betongenoch gjuter på ett nytt täckskikt, ett
så kal-lat svep. Metoden har tagits fram i samar-bete med CBI
Betonginstitutet i Borås.
Stort jobbSamtidigt passar man på att göra om 60 m2
av kajdäcket. På undersidan har betongenkarbonatiserats och på
ovansidan har denskador efter att ha tvättas med kemikalier i
samband med oljespill. Arbetet utförs avramavtalsentreprenörer
och har en budgetpå totalt 15 miljoner kronor. – Så här stora stopp
är sällsynta och krävermycket planering. Det har varit svårt att
fåihop dykresurser och att få tillstånd till alltövertidsarbete som
krävs.
AutomatlänsaI en energihamn är det viktigt att ha funge-rande
rutiner för oljespill. Elin har varitdelaktig i installationen av
en automatlän-sa, som utvecklats av SP Marine i Göte-borg. Det är
en ca fyra meter lång, GPS-styrd katamaran som lägger ut en länsa
vidett spill. Den sjösätts automatiskt och haren speciell
angöringsmekanism som hållerlänsan på plats. – Förut var vi tvungna
att tillkalla båts-männen vid spill, nu räcker det att
larmahamnvakten.
Dubbelt så storaDet finns många projekt att ta sig an ihamnen de
närmaste åren. Målsättningenär att fördubbla kapaciteten till två
miljo-ner containrar per år till år 2020. Behovetav att exploatera
nya områden samt att för-valta och underhålla befintlig
infrastrukturär stort. – Det finns massor att göra här i
hamnenframöver. Jag trivs fantastiskt bra med mittjobb. Det är
vackert som ett vykort på minarbetsplats, oavsett väderlek.
JH
Lokalavdelning Småland-Blekinges
vårmöte i EksjöMAN KAN SÄGA att vi hade tur med vädretockså –
solen strålade från en molnfri him-mel på ett 60-tal chalmerister
med respekti-ve, denna vår som inte direkt skämt bort ossmed bra
väder. Vårmötet 20 april, startademed studiebesök på Ing 2 i Eksjö
under led-ning av Ing 2s kamratförenings ordförandeLennart Blom.
Han har varit plutonschef,utvecklingschef och chef för
Fältarbetssko-lan så en mer erfaren ciceron finns knappast.
Efter lunchen visade Mj Stefan Horstenågra av regementets
fordon. De flesta for-donen är modifierade civila fordon,
grävma-skiner, traktorer, schaktmaskiner. Modifie-ringarna syftar
mest till att skydda förarengenom bepansring. Ett undantag var en
gräv-maskin som var en ombyggd stridsvagn, avtyp Leopard 1. En
fantastisk skapelse på 64ton som kan göra 65 km/h med en 2000
hkdiesel. Tyvärr fick vi inte provköra den mensom framgår av bilden
så undersökte vi dennoggrant.
Efter demonstrationen guidade LennartBlom oss på Ing 2s område
och ledde oss tillföreläsningssalen i en av det gamla regemen-tets,
Småland husarer, ombyggda stallar. Våregen Rune Axelsson, med ett
förflutet på
stället, inledde men en militärhistorisk tillba-kablick ända
till den indelte soldaten.
Mj Jan Sundberg beskrev dagens systemmed enbart anställda.
Systemet består av tvåkategorier: Dels de stamanställda, i
principsom förut – högre befäl och experter. Dels
dekontraktsanställda med anställningstider på 8eller 12 månader.
Denna personalkategorihar vanliga civila arbeten parallellt.
Soldaterna måste kunna hitta under ofredoch då går det inte att
lita på att de normalaGPS-systemen fungerar. Mj Robert
Rylanderinformerade om Geodata och om hur försva-ret arbetar för
att soldaterna skall kunna ori-entera sig under alla omständigheter
ocksåutomlands på nya ställen där det i principsaknas kartor.
Mj Per-Henrik Åberg beskrev hur EOD IS(Explosive Ordnance
Disposal InformationSystem) stöder min- och ammunitionsröjarei
deras arbete för att göra omgivningen säkerefter strider. Det är
bara att konstatera attförsvaret är lika beroende av
avanceradedator- och informationssystem som den civi-la sidan.
Efter snabb uppfräschning på Stadshotel-let och tillbaka på
Trianon så hölls vårmötetmed militärisk disciplin och Dry
Martini.Kjell Bengtsson toastade oss med vanligsuveränitet genom
kalaset och Chris Wagnerspelade upp och så stängde baren som
van-ligt alldeles för tidigt, 01:00 och vi fick åter-vända till
Stadshotellet.
Björn Andersson, E84, sekr
Göteborgs Hamn i siffror:
Det kommunala bolaget Göteborgs Hamn AB äger all
mark och infrastruktur i hamnenoch separata terminalbolag
driver
de olika verksamheterna.
• 11 000 fartygsanlöp per år
• 33 % av Sveriges utrikeshandel
• 136 direktförbindelser ut i världen
• 70 % av Nordens industri och befolkning finns inom 50 mils
avstånd
• 2,4 mil kajer
Svar: Motståndet i de tvenne trå-darne förhåller sig ungefär
som5:6. Motståndet är proportionelltmot längden och omvänt
propor-tionellt mot tvärsnittsarean.
Vill du läsa tidningen i datorn? Vill ni hellre ha Avançons i
PDF-format, iställetför utskickad tryckt kopia, gå inpå föreningens
hemsida och anmäl detta.
För utlandsboendedistribueras tidningen, fr.o.m.2013, enbart som
PDF-kopia föratt läsa digitalt. Men önskar duändock en tryckt
tidning skickadhem till dig så kan detta ordnas.Kontakta vårt
kansli och anmäldetta och så får ni en tillkom-mande avgift på 100
kronorför ett års portokostnad. Det ärdyrt att skicka
utomlands.
Grimvall minns (sid 13)
Eksjö är en av Sveriges bäst bevarade trä-städer. Bebyggelsen i
Gamla stan är idag ett av landets bästa exempel på en bevarad,
sammanhållen trästad och en unik kulturskatt.Kanske ett passande
utflyktsmål i sommar?
FOTO: ÅSA JOHANSSON, EKSJÖ TURISTBYRÅ
-
nr 2 2013 AVA N Ç O N SAVA N Ç O N S nr 2 2013
12 13
KÄRA LÄSARE! I år är det ett stort år.Chalmersspexet fyller
nämligen 65 ochdessutom fyller Bob- och Veraspexet 10 årvardera.
Som så många andra pigga 65-åringar ska vi fira detta ordentligt
med ettstorslaget jubileum som kommer att ske ivecka 41 (tips: ta
fram kalendern och skrivin det redan nu) med hela tre
nyuppsätt-ningar, skiv- och boksläpp samt naturligt-vis en massa
härliga spexkalas.
Mer information om vad jubileumsveck-ans innehåll följer här
nedan men glöminte att kolla in hemsidan www.chalmers-spexet.se,
där man klickar sig vidare tilljubileumsuppsättningen och finner
uppda-terad information om jubileet, priser samtlänk för att köpa
biljetter och förboka sinbok/skiva. För vidare frågor kring
biljett-hantering kan man även ringa jubileums-directeur Ivar på
telefonnummer 073-37250 50, eller jubileumscasseur Kråkan
påtelefonnummer 070-296 00 12.
Onsdagen 9/10LORENSBERGSTEATERN: Lasse-MajaKrogen Tre Gyllene
surrar av rykten, detsägs att Lasse Maja är i staden. Det lärvara
en skälm av stora mått, jojo. Stalredan som liten, från sina egna
föräldrar,sägs det. Så fick han fly hemifrån. Mansäger att han
klädde sig i kvinnokläder föratt ingen skulle känna igen honom.
Allakänner ju alla i Ramsbergs socken. Ja, påden vägen lär det ha
varit – stulit än häroch än där i hela Bergslagen, men han
stjälvisst aldrig från fattigt folk, sägs det, sånågon hut i
kroppen har han kanske.
Chalmersspexet Lasse-Maja sattes för för-sta gången upp år
1984.
Fredagen 11/10 RunAn, CHALMERS KÅRHUS:
GagarinÅret är 1957 och kalla kriget har nu börjatpå allvar.
Målet för dagen är att få upp första människan i rymden.
Amerikanarna
ligger efter och ryska forskare pressas attfå fram snabba
resultat, resurser omförde-las och hela den gigantiska
statsapparatenär satt i rörelse, likt en glaciär, för attuppnå
målet. På en potatisåker i Klushino,Smolensk, står Olga Gagarina
och ledersitt glada arbetslag mot ännu en mediokerpotatisskörd. Det
enda som känns i luftenhär är vind och regn, och om man har tur,en
lätt doft av gödsel. En bit bort därifrångår Olgas son Jurij och
dagdrömmer. Fögaanar de vad som väntar.
Chalmersspexet Gagarin var det förstaBob-spexet och sattes för
första gångenupp år 2003.
Lördagen 12/10 RunAn, CHALMERS KÅRHUS:
Mata HariUnder första världskriget i en liten bynågonstans i
BeNeLux träffas de tre vän-innorna Elsbeth, Margaretha och
Clarahemma hos Elsbeth, som driver kurser föratt klara sitt
uppehälle då hennes man harförsvunnit. En bra bit därifrån, i
Paris, sit-ter som av en händelse en tysk och en fran-sos på ett
café och fördriver tiden. TyskenFranz och fransosen Jacques drar
inte rik-tigt jämt, men de trivs på caféet där de bliruppassade av
café- och nattklubbsföre-ståndaren Alphonse. Det är så där
trevligtoch gemytligt som det bara kan vara på ettcafé i Paris mitt
under brinnande krig.
Chalmersspexet Mata Hari var det förstaVera-spexet och sattes
för första gångenupp år 2003.
Lördagen 5/10 STENHAMMARSALEN:
Matinéföreställning
Charles III anslutning till jubileumsveckan kommeren kortare
matinéversion av Chalmers-spexet Charles II, som för första
gångensattes upp år 1963, att sättas upp av ochmed dess
originalmedlemmar. Mer infor-mation om detta kommer även det att
fin-nas på hemsidan www.chalmersspexet.sedär man kan klicka sig
vidare till jubi-leumsspexen.
Med vänliga spexhälsningar,Jubileumskommittén
“
”
www.damenshiprepair.se | [email protected] | +46 (0)31 50
20 00
DAMEN SHIPREPAIR GÖTAVERKEN YOUR DOCKING PARTNER SINCE 1841
The docking at Damen Shiprepair Götaverken went very
well.Cooperation, flexibility and ability from all departmentsare
first class, with a positive attitude. Even with quite a lot of
extra work, our vessel left the dock in time.
BORJE ANGLERUD SUPERINTENDENT STENA MARINE
Chalmersspexet firar 65 år!
-
AVA N Ç O N S nr 2 2013 nr 2 2013 AVA N Ç O N S
Medlemmarna i 1972-73 års FESTU; kårens festutskott som
anordnade alla stora kalas. Från vänster: Stefan Lyxell, A75, Tommy
Löwbäck, E76,
Sexmästarinnan Anna Tornell (ännu ogift), F76, Tomas Mellgren,
M79, samt Sexmästare Sven-Erik "Pelle Ny" Pettersson, V76.
Dagen inleddes med att Chalmers Tekniska Högskolainformerade om
det mycket omfattande forskningsini-tiativet Graphene Flagship. Du
finner en separatresumé av detta föredrag på sidan 16.
Mellan medaljutdelningen och kalaset var det CING-mingel i
Volvo-foajén utanför RunAn.
Vårkalaset innebar god mat och dryck, skålande och gyckel. Allt
förtjänstfullt lett av en Toastmaster-
familj med Spexarpappa, Musikantmamma och liten Sångfågel som
tog upp Måsen.
Efter att Chalmers bjudit på lunch var det dags förVårmötet. Du
finner mötesprotokoll med mera på vårhemsida: www.avancez.se
Därefter bjöd Chalmersspexet Bob på en nästan korrektbiografi om
Sveriges visfantom Carl Michael Bellman.
UNDER TIDEN som förflutit mellan debåda bilderna härunder och
bredvid harAnna hunnit med en hel del, vilket görhenne till en
ytterst värdig Gustaf Dalén-medaljör. Medaljen delas ut av
Chalmers-ska Ingenjörsföreningen till minne av upp-finnaren och
företagsledaren Gustaf Dalén– tillika Chalmers förste
Nobelpristagare(Fysik, 1912). Förutom ett flertal banbry-tande
uppfinningar och utveckling av ABGasaccumulator (AGA) startade han
1917vår första lokalavdelning, i Stockholm
Några hållpunkter i Annas yrkesliv: Efterexamen på F 1976
arbetade hon på Volvooch Volvo Personvagnar till 1998; främstmed
säkerhetsutveckling. Hon var ävenUniverseums första VD och sedan
2006 ärhon föreståndare för centret SAFER inomLindholmen Science
Park. Hon har ocksåhunnit med ett antal styrelseuppdrag ochblev
2002 hedersdoktor vid KTH.
Som traditionen bjuder kommer Anna atthålla en Gustaf
Dalén-föreläsning underförsta kvartalet 2014 (på eller i närheten
avföreningens födelsedag den 2 mars). Merinformation kommer.
Grattis Anna!
Anna Nilsson-Ehle årets Gustaf Dalén-medaljör
Kontinentaleuropa
Kom med oss till Zürich!
ÅRETS ÅRSMÖTE kommer att avhållas iZürich, Schweiz helgen 4–6
oktober.Tidigare deltagare och prominenta gästerhar fått inbjudan
per e-post, men det ärinte för sent att anmäla sig:
[email protected]. På vår hemsi-da finns
fullständig inbjudan med pro-gram för en oförglömlig weekend i
bästaChalmersanda.
Styrelsens bemödande omfattar aktivite-ter med tekniskt innehåll
såväl som kul-turella, med anknytning till Zürich ochSchweiz; berg,
tunnlar, klockor och kan-ske pengar. Även något gott att äta
ochdricka är med på programmet, allt medkänd och älskad
Chalmersanda.
Alltså, kära medlemmar och gäster utiEuropa, detta är ett
utmärkt tillfälle attåterknyta banden med Chalmers ochChalmerister.
Alla CING:are, med ellerutan respektive, är välkomna.
Conny ”Claesconny” Sundberg, E85, ordf.
Företagsgruppen fyller 15 årChalmers Studentkårs företagsgrupp
firar nu femton år.Företagsgruppen består av fem företag, med
uppgift att ge ser-vice till kårens medlemmar i form av boende,
mat, studiema-teriel och möjlighet till arbete. Chalmers
Studentbostäder hari dag ungefär 2 000 student- och
forskarbostäder, och plane-rar att bygga cirka 400 till under de
kommande fem åren.Övriga företag – Chalmers konferens och
restauranger, Cre-
mona Chalmers bokhandel, BrainTek och Chalmers
teknolog-konsulter AB – har en sammanlagd årsomsättning på cirka250
miljoner SEK. Teknologerna har inte bara möjlighet att tadel av den
service bolagen tillhandahåller, utan kan också sittai företagens
styrelser.
Järnvägsvagnen vid GeniknölenNär solen kommer fram kryper
studenterna ut ur föreläsnings-salarna. Geniknölen mellan
kårrestaurangen och A-dammenär en populär plats att sitta på. Från
sagda kulle har man fullutsikt över Chalmers Studentkårs egen
järnvägsvagn. Vagnen
donerades till kåren av SJ 2004, som en gåva för att firakårens
100-årsjubileum. Trots uppmaningar i fullmäktige attbygga en
tillhörande modelljärnväg i verklig storlek står vag-nen i dag
stilla, men den är ändå i bruk. Järnvägsvagnenanvänds som
festlokal, både under pubrundorna och vid andratillfällen. Den
rymmer en bar, bord och stolar för 48 sittandeoch en toalett.
Vagnen kan hyras av nuvarande och tidigarekårmedlemmar. Priset för
alumner är 600 kronor för vardagaroch söndagar, och 1 000 kronor
för fredagar och lördagar.
Linn Hansen, redaktör för tidningen Tofsen
Vårmöte och Kalas på ChalmersSista lördagen före Valborg var som
vanligt Chalmersska Ingenjörsföreningens Vårmötesdag; fylld från
bittida till sent med Föredrag, Lunch, Vårmöte, Spex,
Medaljutdelning och Vårkalas.
H Ä N D E R P Å K Å R E N
-
16
nr 2 2013 AVA N Ç O N S
17
AVA N Ç O N S nr 2 2013
Vi behöver ingenjörer ochprojektledareVi växer så det knakar!
Nya spännande uppdrag gör attvi behöver fler ingenjörer med kunskap
i .NET, SCADAoch PLC samt ambitiösa projektledare med erfarenhet
från Industri, Infrastruktur eller Fastighet.
Trivs du bäst när du får arbeta nära och tillsammansmed
kunderna? Är du drivande och brinner för nyalösningar? Då kan vi ge
dig chansen att utvecklas ännu mer! Här finns spännande utmaningar,
engageradekollegor och en arbetsgivare som gör allt och lite
tillför sina medarbetare.
´ Mer att läsa om tjänsternahittar du på acobiaflux.se/jobba
AcobiaFLUX är en systemintegratör med inriktning på Industriell
IT & Automationinom Industri, Infrastruktur och Fastighet. Vi
har kontor i Göteborg, Stockholm,Malmö och Larvik i Norge.
Läs mer på acobiaflux.se | facebook.com/acobiaflux |
linkedin.com/company/acobiaflux
GR A F E N (uttalas med betoning på e[gra'fe:n]– trots att det
saknar accent) är enspeciell form av kol, där atomerna
liggerordnade i ett hexagonalt, ”hönsnätsliknan-de” mönster i ett
enda lager. Extremt tunt,med andra ord, och det kallas
följaktligenofta för ett tvådimensionellt material.
Föga förvånande är grafen ett extremt lättmaterial – det väger
endast 0,8 milligramper kvadratmeter. (Kanske ett opassandemått,
för några kvadratmetrar grafen harman ännu inte lyckats framställa
– endastpyttesmå flagor.) Men i förhållande till sinvikt är det 200
gånger starkare än stål. Detär också böjligt och mycket “tätt” –
dethexagonala atomlagret är ogenomträngligtför både vätskor och
gaser. Däremot släp-per det igenom ljus – grafen är
alltsågenomskinligt. Lätt att tappa bort, m.a.o.
Nobelpris 2010Forskarvärlden har länge försökt framställagrafen,
eftersom teoretiska beräkningar in-dikerat att ett sådant material
skulle kunnaha synnerligen intressanta egenskaper.
Men det var först 2004 som de båda ryskaforskarna Andre Geim och
KonstantinNovoselov, båda verksamma vid universi-tetet i
Manchester, med hjälp av tejp (!)lyckades separera ett atomlager
kol från ett
grafitblock. För sin bedrift fick deNobelpriset i fysik
2010.
Efter genombrottet i Manchester 2004 vardet många forskargrupper
runt om i värl-den som plockade fram tejprullarna. Manprövade även
andra metoder, t.ex förång-ning på ett lämpligt underlag. Forskare
vidLinköpings universitet har exempelvisutvecklat en metod för att
framställa grafenpå kiselkarbid.
Graphene FlagshipGrafen-forskningen började på Chalmers2006.
Idag är flera forskargrupper inblan-dade. Och det finns god
anledning:
Den 28 januari i år meddelades att Chal-mers har fått EU:s
förtroende att koordine-ra den europeiska grafen-forskningenunder
många år framåt. Budgeten på irunda svängar en miljard euro
motsvarartio års arbete för tusen forskare. Av demfinns ett
hundratal i Sverige.
Efter drygt två års planeringsarbete fickChalmers tummen upp för
sitt forsknings-initiativ Graphene Flagship, som redanfrån start
omfattar 128 akademiska ochindustriella forskningsgrupper i 17
europe-iska länder, och vars vetenskapliga rådinrymmer fyra
nobelpristagare. Befälhava-re på flaggskeppet är fysikprofessor
JariKinaret. Förste styrman (vice direktör)är Tomas Löfwander,
F97.
Tanken är att man under en tioårsperiodskall flytta
supermaterialet grafen – ochandra, liknande nanometertunna material
–från forskarlabben ut i den industriella var-dagen och därmed in i
en mängd konsu-mentprodukter. Detta skall ske genom ettsamarbete
mellan forskare och teknologis-ka spetsföretag inom olika områden.
Där-igenom hoppas EU kunna skapa ekono-misk tillväxt och nya
arbetstillfällen iEuropa. Inga dåliga förhoppningar på ettmaterial
som knappt syns, med andra ord.
Som exempel på förväntade grafen-basera-de produkter kan man
nämna ultrasnabboch flexibel elektronik som ”elektronisktpapper”
och böjbara smarta telefoner, lät-tare och mer energieffektiva
flygplan samtavancerade batterier.
Första fasenNär flaggskeppet sjösatts väntar en jung-frutur på
30 månader, med start i oktober2013. Budgeten för denna
”ramp-up-phase” är 54 miljoner euro, varav 3,8 mil-joner hamnar på
Chalmers.
Jari Kinaret och hans medarbetare skall dåkoordinera arbetet
inom ca 130 forskar-grupper (antalet ökar efter hand) som job-bar
inom tolv ämnesområden. Forskargrup-perna samarbetar även med för
dagen 76industriella partners i the Flagship Consor-tium. Ingen
lätt uppgift att stå till rors påden skutan, kan man anta.
Sverige deltar med forskningsgrupper frånChalmers och
universiteten i Linköpingoch Umeå, samt Karolinska institutet.
Detsistnämnda skiljer sig lite från övriga delta-gare, i och med
att forskargruppen vidKarolinska kommer att studera
hälsoeffek-terna från det nya nanomaterialet grafen.
Givetvis finns det mycket att läsa på nätetom grafen och
Chalmers nya flaggskepp.Börja t.ex med
www.graphene-flagship.eueller www.chalmers.se
BL
Grafen – värt mer än sin vikt i guldStora Vårmötesdagen,
lördagen den 27 april, inleddes med att docent Tomas Löfwander,
F97, berättade
om forskningsinitiativet Graphene Flagship och Chalmers
nyckelroll i detsamma.
Grafen utmärks av att kolatomerna ligger i ett hexagonalt
mönster i endastett skikt. Detta ger starka bindningar.
Årets Cortège-byggare hade en alldelesegen uppfattning om vad
man borde
göra med Graphene Flagship-budgeten.
-
nr 2 2013 AVA N Ç O N S
19
CHALMERIST-MIDDAGARNAEn unik chans att träffa framtidens
ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl
Hej Chalmerist! Varje höst börjar 2000 nyastudenter på Chalmers,
många utan en klar bild av
vad studier vid Chalmers innebär och vilkamöjligheter det ger.
För att inspirera, motivera ochstötta de nya chalmeristerna
anordnas middagar
där de under avslappnade förhållanden träffarChalmersalumner,
verksamma på Chalmers
eller som näringslivsrepresentanter. Vår förhopp-ning är att du
vill vara med och välkomna de nya
studenterna genom att delta på en eller fleraChalmeristmiddagar.
De går i inspirationens teckenmed Chalmerssånger och historier, mat
och under-hållning. Vi bjuder in och du delar med dig av dina
erfarenheter och minnen.
Anmäl dig senast 10 dagar innan middagen, se datum nedan, via:
www.cing.chalmers.se
Datum för middagarnaJOHANNEBERG
26/8 Kemi- och Bioteknik4/9 Industriell ekonomi
6/9 Fysik12/9 Elektro-, Data- och Informationsteknik
17/9 Väg- och Vattenbyggnad20/9 Maskinteknik, Teknisk
Design,
Automation och Mekatronik
LINDHOLMEN11/9 Högskoleingenjörer
24/9 Sjöutbildningar
Vid frågor kontakta gärna projektledareIsabel Azcárate och
Ludvig Sylvén,
mobil: 0738-28 00
43,e-post:[email protected]
Chalmeristmiddagarna är ett samarbete mellan Chalmers, Chalmers
Studentkår,och Chalmersska Ingenjörsföreningen
DET HELA HANDLAR OM en otrolig resaför i första hand PeO
Löfgren, M82, ochhans hustru Annika. Resan startade medTomas
Tranströmers Nobelpris i Litteratur,som ledde till tankar i PeO:s
huvud, sominnebar framtagning av en diktsamling,som ledde till
utgivning av diktsamlingen,som ledde till ett antal stora boksläpp
med100 tals besökare och slutligen kulminera-de allt med att PeO
och hustru Annickafick träffa Nobelpristagaren.
Från start till mål i kortform2011, Tranströmer får Nobelpriset
i littera-tur. PeO, som egentligen aldrig läst en dikti sitt liv
frågade sin fru: ”Varför får en dik-tare Nobelpriset”. Annikas
svar: ”Jagköper Tranströmers samlade verk i jul-klapp till dig och
så läser vi var sin dikthögt för varandra på lördagsfrukostarna,och
så ser vi om vi fattar varför han fickpriset”. Sagt och gjort.
Efter ett par måna-ders läsande var Peo fast. ”Jag tror att jagvill
försöka skriva själv!”
I samband med Valborg 2012 tog PeOkontakt med undertecknad,
berättade omsina funderingar på att ge ut en diktbokoch om jag
kunde tänkas vara med på etthörn. Lansering. Boksläpp. Publicitet
etc.Men först fick jag ett första korrektur påboken. Läste den på
tåget upp tillStockholm och var imponerad. Jag beslötatt ställa
upp, stötta, komma med idéerm.m. Detta skulle bli helkul var vårt
motto!Jag skrev bokbaksidan och beskrev PeOoch tillblivelsen.
Boktiteln: ”En Tranströmer till frukost”,med den aktuelle
Nobelpristagarens namn.Minerad mark! PeO tog kontakt medTomas
Tranströmer och fick OK attanvända titeln mot att Tomas fick ett ex
avboken!!! Otroligt! Nu var det bara att köra.
Boktiteln gav temat för lanseringarna.Bjuda alla på frukost med
långfil och
”kulturmüsli”, kaffe och en punsch till desom så önskar. Två
personer växelläser ….en Tranströmerdikt och en av PeO:s
dikter.Levande musik i form av en trio: Lite softnedtonad jazz.
Inramningen var klar!
29:e juli 2012, första boksläppI PeO:s och Annickas hem på
Österlen.100-talet fick inbjudningar. Stort partytälthyrdes. MÅNGA
kom, över förväntan,och lät sig väl smaka av kultur och
långfil.
Den 30 september var det ett dubbelevene-mang. På förmiddagen
närvarade PeO i
tryckeriets (www.books-on-demand.com)monter på Bokmässan i
Göteborg. Påeftermiddagen boksläpp i Vasa konsthall,som dagen till
ära var hyrd av oss. Dikt-uppläsare av PeO:s dikter var
chalmers-docenten Sven B Andersson, F79. Liksompå boksläppet i
Skåne kom ett 70 tal besö-kare som bjöds på frukost, diktläsning
ochsoft jazz.
Frukost hos Tranströmer18:e november 2012, i samband med
spex-arrangemang på Södra Teatern i Stock-holm, hölls ett mindre
boksläpp. Men denallt överskuggande händelsen denna dagvar att
Tomas och hans hustru MonicaTranströmer inbjudit PeO och Annika
attäta frukost med dem i sitt stockholmshem.PeO:s resa hade nått
målet, säcken knötsihop!
Utvärdering? Hur gick det? Alla projektbukar ju mynna ut i en
summering, alltidmed en ekonomisk del. Förlusten räknas ikilo
kronor, men intäcktskontot räknat iupplevelser, trevnad, festliga
händelseroch möten, antal skratt överstiger medråge den ”hanterbara
ekonomiska förlus-ten”. Men vill ni minska på förlusten ellerbara
njuta av PeO:s dikter, åtskilliga medchalmersförtecken, så finns ex
att köpa påwww.books-on-demand.com eller Adlibrisför det facila
priset av cirka 100 kronor +porto.
Tack PeO och Annika för att jag fick varamed i detta
oförglömliga bokprojekt.
Lars Ragnar Nerelius, M80”Kulturstrateg” mm.
PeO Löfgren, M82, genomför själva bok-släppet vid boksläppet på
Österlen.
Från maskin-element till
dikter om kärlek
-
20
AVA N Ç O N S nr 2 2013
Chalmers årskurs V58 firade 55-årsjubileum 26-28 april, 2013
Chalmersspexet Bellman, årets Bobspex, gästarStockholm och Södra
Teatern lördagen den 23 november.
You want to make a difference everyday. So do we.
www.sca.com
nr 2 2013 AVA N Ç O N S
21
Från vänster: Sven Odenstedt, Inger Odenstedt, Lennart Svahn,
Folke Simrén, Sture Grauers, Arne Ransgård, Birgitta Ransgård,Yngve
Hammarlund, Sven Ohlson, Rolf Malmquist, Kaj Lüsch, Monica
Frykfeldt, Mette Lüsch, Ulla Malmquist, Lars Frykfeldt,Bengt
Håkansson. Följande jubilarer saknas på bilden: Per-Henrik
Berglund, Torsten Davidson, Sören Eriksson, Åke Forsvall,Ingemar
Grangård, Per-Olof Hakeman, Kjell Henningsson, Jens Holmquist, Lars
Lundin, Lennart Pajnert, Ralejs Tepfers.
Operativa chefen Peter Öhman berättadesedan om Lindholmen
Science Park ochdess vidare utveckling. Vi fortsatte tillVisual
Arena och SAFER, Fordons- och tra-fiksäkerhetscentrum, där vi fick
inspireraderedovisningar av vad som händer inomforskningen och
undervisningen. Vi upplev-de att Chalmers har genomgått en
revolutio-nerande utveckling jämfört med den hög-skola, där vi
studerade.
På kvällen hade vi Räkfrossa, med KajLüsch och Sven Odenstedt
som värdar, i enlokal på Konstepidemin. Lennart Svahn,som hade
kommit från USA, ledde allsång-en och sjöng visor till gitarr.
(Deltagare: 31st, 19 V58:or med 12 damer).
Lördagen var Chalmersska Ingenjörsföre-ningens heldag.
Grafenföreläsning på för-middagen och lunch som Chalmers bjöd
på.Spexföreställning, Dalénmedaljsutdelningoch Vårkalaset. Se mer
på sid 14,15 och 16.
Söndagen tillbringade vi på Chalmersskahuset på Södra Hamngatan
11. Byggnaden,som en gång ägts och bebotts av WilliamChalmers, har
skänkts av SE-banken tillChalmers Tekniska Högskola. I en
våninghögst upp i huset har Chalmers rektor sintjänstebostad.
Philip Wramsby, utklädd tillWilliam Chalmers i tidsenliga kläder
och
peruk, hälsade oss välkomna. Besöket avslu-tades med en brunch i
de nyrestaureradelokalerna. Till kaffet kom Chalmers rektoroch VD,
Karin Markides, ner och hälsade påoss jubilarer. (Deltagare: 22 st,
13 V58:ormed 9 damer).
Varför ordnar vi dessa jubileer? Vi levde till-sammans under
viktiga ungdomsår och ska-pade relationer. Första gångerna jämförde
vivåra karriärer men redan tidigt upphördedetta och genom de
relativt täta träffarna haräven våra fruar blivit bekanta med
varandra.
Det kanske bör påpekas att en tredjedel avkursens elever aldrig
deltar i dessa träffar.Det är förmodligen samma tredjedel, sominte
deltog i festerna under studietiden. Medhänsyn till vår ålder är
det även en del somhar gått bort. Från att ursprungligen ha varit72
i klassen är antalet nu 53. En del har pågrund av sjukdom och
krämpor svårt attdelta och en del hade denna gång andraarrangemang
inplanerade.
För att undvika sådana kollisioner harJubileumskommittén redan
nu förvarnat omdatum för nästa 5-årsjubileum 2018. Troligadatum
2018 är 20-22 april eller eventuellt27-29 april.
För Jubileumskommittén Sören Erikson och Arne Ransgård
ÅRSKURSEN har firat jubileum vart 5:e årefter examen. Under en
period firade vi näs-tan varje år. Det började med att kamraternai
Danmark bjöd till en träff med bl.a golf ochcykeltur. Skåningarna
ville inte vara sämreutan ordnade en träff på Brösarps
Gästgiva-regård, med deltagande av ordföranden förFritiof
Nilssonsamfundet och utflykt tillHaväng. Nästa gång var det
stockholmarna,som bjöd på en rundtur och visade exempelpå framtida
byggnadsprojekt.
Vi fann att det blev lite för tätt och återgicktill att fira
vart femte år. De första åren fira-de vi jubiléum endast en kväll,
men när ArneRansgård (av Chalmers utsedd årskursrepre-sentant för
V58) kom in i kommittén, ökadevi ut tiden till tre dagar bl.a
beroende på attvi samordnade lördagens program med Chal-mersska
Ingenjörsföreningens vårfest.
Vårt eget program började redan på fredagförmiddag. Efter en
färjetur från Rosenlundtill Lindholmen, samlades vi i den
spektaku-lära byggnaden Kuggen. Här informeradePeter Hellqvist,
alumnikoordinator på hög-skolan, om byggnaden och dess
användning,om Chalmers Lindholmen och om eftermid-dagens program.
Vi intog därefter en 3-rät-ters lunch på Ester Mosessons
restaurang-skola.
Södra Teatern vid Mosebacke torg gerdet hela en storslagen
inramning
Först föreställning och efteråt omman vill, kalas med
ensemblen.Planera in denna begivenhet redannu! Träffa gamla
kompisar, upplevchalmersandan, mingla i pausernaoch roas av det
icke alltid helt kor-rekt historiska skeendet i hand-lingen.
Information om exakta priser, tider,plats för kalaset etc.
kommer eftersommaren.
Gå in på www.avancez.se och gåvidare till Lokalavdelning
Stockholm.
Och du! Varför inte kontakta gamlachalmerskamrater och gå
tillsam-mans. Vi ses!
FO
TO:
KR
ISTO
FE
R N
OR
ST
RÖ
M
-
nr 2 2013 AVA N Ç O N S
23
AVA N Ç O N S nr3 2009
20
LokalavdelningarAustralien-Nya Zeeland
Kontakt: David Breneman, D04Tel: +61 405 23 05 24
E-post: [email protected]
BergslagenKontakt: David Karlén, F04, ordf.
Tel: 0703-80 70 11E-post: [email protected]
EnglandKontakt: Vakant
Hänvisning till föreningens kansli Tel: 031-772 47 80
E-post: [email protected]
HallandKontakt: Bengt Johansson, V68, kassör
Tel arb: 031-734 39 24, bost: 035-31 237E-post:
[email protected]
JapanKontakt: Carl-Gustav Eklund, M76, ordf.
Tel arb: +81-90-1111-4606Tel bost: +81-3-5420-5303
E-post: [email protected]
KinaKontakt: Andreas Sigurdsson, I07, ordf.
E-post: [email protected]
KontinentaleuropaKontakt: Conny Sundberg, E85, ordf.
Tel: +49 8171 16382Mobil: +49 173 5717917
E-post: [email protected]
NorgeKontakt: Stefan Werner, M82, ordf.
Tel: +47 415 187 27E-post: [email protected]
Skåne-ÖrestadKontakt: Kjell Groth, K73, ordf.
Tel: 0733-38 23 30E-post: [email protected]
Småland-BlekingeKontakt: Björn Andersson, E84, sekr
Tel: 0701-70 41 48E-post: [email protected]
StockholmKontakt: Håkan Jakobsson, V66, sekr
Mobil: 0704-53 27 59 Tel bost: 08-560 323 48
E-post: [email protected]
USA-CanadaKontakt: Åke Hellström, F69, ordf.
Tel bost: +1 614 457 2984E-post: [email protected]
Canada E-post:[email protected]
Värmland-DalKontakt: Svante Silvén, M59 ordf.E-post:
[email protected]
VästKontakt: John Petersson, Z02, ordf.E-post:
[email protected]
ÖstergötlandKontakt: Margareta Brattö, K76, sekr
Tel: 0734-18 90 22E-post: [email protected]
Östergötland
Årsmöte iMotala
Östgötaavdelningens årsmöte ägde rumpå Sveriges Rundradiomuseum
i Motala.Vid årsmötet omvaldes till styrelse Carl-Olof Carlsson
(ordf.), Anders Rindö,Margareta Brattö och Anders Hintzesamt
nyvaldes Claes Alströmer, M75.
Till revisorer omvaldes Peder Antonsson,Christina Berglund och
Per-Ola Post.Valberedningen Ylva Rönnmark och LarsEriksson
omvaldes.
Utöver valfrågor diskuterades möjlighe-ten att öka medlemmarnas
antal ochengagemang.
SVERIGESRUNDRADIOMUSEUM
Museet har sedan något år tagits över avMotala kommun. Bo
Lindqvist som hål-ler på att utveckla verksamheten gav enmycket
sakkunnig och engagerad berät-telse av radiohistorien och speciellt
vadsom hänt i Motala.
Radiosändaren i Motala som invigdes1927 var den första stora
sändaren iSverige och den största i Europa. Genomplaceringen
centralt i södra Sverige medgod tillgång till elektrisk energi
nåddeden stora delar av Sverige. Det fannsredan tidigare mindre
lokala sändare iolika städer. Rundradiotekniken utveck-lades snabbt
i början av 1930-talet ochallt större stationer byggdes i
omvärlden.
En kraftigare sändare behövdes för attmotverka störningar från
dessa vilkenanvändes fram till 1962 då den ersattesav
Orlundasändaren utanför Vadstena.Den senare var i drift fram till
1991.Motalasändaren användes också för attunder kriget sända kodade
meddelanden ilångsam takt utan att rundradiosändning-arna
påverkades. Dessa medelanden rik-tade sig till fartyg utanför
spärren iKattegatt och kanske även till brittiskaflygplan.
Det finns också en utställning av produk-ter från Luxor
industrier i Motala. Till-verkningen av radiomottagare i
Motalabörjade före radiosändningarna. Dettautvecklades senare till
bl.a skiv-, tråd-och bandspelare, TV och persondatorer(ABC80).
Motala blev så småningomledande i tillverkning av mottagare
försatellit-TV och distribution av kabel-TV.
Museet kan besökas enskilt under som-maren för de som missade
årsmötet.
Carl-Olof Carlsson, E69
Kina
Dinner with Chalmers
delegationOn April 16 around 25 alumni met upwith Karin
Markides, Jörgen Sjöberg andAnders Wennberg during their visit
toChina. The dinner brought togetheralumni from a wide range of
industriesand countries. Karin shared informationon some of the
activities going on inSweden but also took the opportunity toask
the alumni for input and feedback.
The dinner included some spicy Huna-nese food and of course some
Chinesebeers. “We try to have an event everymonth more or less,
sometimes it is onlyan after work but we try to alternate
withdinners or other event, next one will be abarbeque.” says Elin
Liden board mem-ber CING Shanghai. She continues “It isalways great
when people from Chalmerscome to visit in Shanghai; it is a
greatopportunity to hear what is going on atChalmers and how we can
work together”.
Andreas Sigurdsson, I07
Skåne-Örestad
MAX-labbesökoch gåsätande
Den 11:e november besöker vi förstaMAX-lab i Lund med Patrik
Almqvist,E02, som guide och efter besöket går vioch avnjuter lite
skånsk gås. Boka redannu detta datum i kalendern. Fler detaljeri
kommande nummer.
MAX Lab håller på att transformerasfrån ett nationellt lab (MAX
Lab) medinternationella användare till ett interna-tionellt
state-of-the-art lab (MAX IV Lab,www.maxlab.lu.se) med världens
bästasynkrotronljusanläggning. Detta händerinte över en natt utan
är ett arbete somstartade för 25 år sedan då första accele-ratorn
byggdes. Just nu används 3 gene-
Radiofabriken Luxor, som grundades 1923, satsade på rörmottagare
som
kunde ta emot utländska sändningar.
Anropet ”Stockholm-Motala” blev ett begrepp, när stationen
började sända 1927.Det används fortfarande av traktens
radioamatörer.
son, V50, glada grabben med bara 88 årfyllda.
Några programpunkter: • Club Emilsbidragsmiddag med ärtsoppa,
pannkakoroch punsch hemma hos Eva Dunhem,V76 och Arne Dunhem, E74.
• Energi-seminarium på House of Sweden (Svens-ka Ambassaden) med
deltagande avChalmers rektor Karin Markides ochprofessor Tomas
Kåberger. • Besök inne iUS Capitolium. • Formellt CING-årsmö-te
hemma hos Eva och Arne. • RollingThunder, 300 000 motorcyklar
paradera-de genom Washington. Mäktigt! • Besökpå Smithonium Air and
space Museum. • Gasquen där drygt 60-talet upplevde enoförglömlig
kväll. • Avskedsmiddag iGamla Alexandria.
En utförligare rapport planeras till nästanummer.
Åke Hellström, ordf, F69, ochUrban Ziegler, vice ordf, V79.
rationer av maskinen parallellt på detbefintliga labbet (vilket
innebär en vissträngsel). Vi hade drygt 900 gästforskarefrån 160
olika universitet och 35 olikaländer på besök förra året. Den
fjärdegenerationens maskin är nu under upp-byggnad och kommer att
sätta Lund påkartan som ”the place to be” om du villhålla på med
synkrotronljusforskning.
När vår granne ESS (www.ess-scandina-via.se) har sin anläggning
färdig så kom-mer Lund att ha en position som forsk-ningsplats där
man kan använda ljus ochneutroner för bl.a materialforskning påett
och samma ställe med de bästaanläggningarna som finns att
tillgå.Storleken på vår anläggningen växlarockså upp en storlek, vi
går ifrån att havår största lagringsring med 90 meteromkrets till
528 m(ungefär lika stort somColosseum, för de som har varit i
Rom).
Patrik Almqvist, E02, MAX Lab och Kjell Groth, K73, ordf.
USA-Canada
Succé iWashington
Lokalavdelning USA-Canada hade sittårliga stormeeting sista
helgen i maj.Passande nog i huvudstaden, en lämpliginramning till
den 60-årsjubilerandeLokalavdelningen.
Totala antalet alumner med gäster upp-gick till cirka 70.
Energiseminariet påSvenska Ambassaden hade cirka 100-talet
besökande.
Åldersfördelning! Från den yngsta somvar goa Sofia med sina 6
månader, dottertill Magnus Ekman, D00 till Carl Eriks-
Patrik Almqvist på MAX-lab i Lund.
-
nr 2 2013 AVA N Ç O N S
2524
AVA N Ç O N S nr 2 2013
Småland
Höstmöte 2013-10-26
Höstmötet blir lördagen den 26 oktober iKalmar där vi besöker
Läckeby Watergroup som tillverkar utrustning i rostfrittstål för
mekanisk vattenbehandling ochäven värmeväxlare för förorenat
vatten.
Företaget är privatägt med stark lokalförankring och mycket
framgångsrikt.Alltså intressant ur fler synvinkalar än derent
tekniska! De har just flyttat frånLäckeby in till nya lokaler i
Kalmar.
Höstmötet hålls på Strand i Borgholmoch det inleds med ett
föredrag av JanMikaelsson om Ölands geologi.
Björn Andersson, E84, sekr
Norge
After Workog Pop-up
Når gjestene har gått etter sommerfesten6/6 og after work 12/6
er tømt er det baresommerferien som venter.
Til høsten er vi invitert til Statoil på For-nebu der vi både
skal få presentert noeninteressante prosjekt og se på deres nyeog
arkitektonisk spennende nybygg.Tidspunktet er kl 1700 den 5/9 som
daogså blir første arrangement etter ferien.Mer informasjon følger
i slutten avaugust, evt ta direkte kontakt på
[email protected].
I tillegg vil vi satse på “pop-up”-arran-gement, dvs kan vi
henge oss på noe ellerarrangere noe på kort varsel gjør vi
det,sender en epost til de vi kjenner ogannonserer det på
foreningens web-siderhvis vi rekker det.
Det blir naturligvis After Work i høstogså på Restaurant Egon (i
Paléet), KarlJohansgt 37, Oslo,
www.egon.no/restau-rant/egon+karl+johan), klokkeslett ogdato: Kl
1800 11/9, 9/10, 13/11 og 11/12.
med UTEXPON i slutet av maj (se nedan),mottogs positivt.
SPEXPLANERING. Inför årets uppsätt-ning i Halmstad den 22
november avårets Chalmers-Spex ”Bellman” besöktevår klubbmästare
Ulf Johansson, V83,urpremiären på Runan den 19 april. ”Dehar
lyckats igen ... Ett fantastiskt braspex! Kan bli ett av de
klassiska!” var endel av Ulfs intryck.
Vid det efterföljande kalaset framfördeUlf sitt förslag om
instiftandet av ”NyaBellmanlotteriet i syfte att verka för
stärktspexekonomi vid turnéer”, och överläm-nade samtidigt 5
lotteriringar om vardera100 lotter, plus en dryckeskanna att
an-vändas (även) som ”tombola” i sambandmed lotteridragningarna.
Bellman var jusjälv, lite vid sidan av så att säga, ”i bran-schen”
därigenom att Gustav III år 1775hade utsett honom till sekreterare
i detstatliga nummerlotteriet.
UTEXPO. Examensmässan vid Högsko-lan i Halmstad äger rum från
torsdagenden 30 maj till och med lördagen den 1juni. 140
examensarbeten från 16 olikaprogram ställs ut. Och även i år
kommerHallandsavdelningen att dela ut ett egetpris till två
”vinnare” bland Utvecklings-ingenjörerna.
Sven E. Borg V56, sekr.
Stockholm
Höstens aktiviteter
Sommaren är här och mössan har blivitvit? Nåja den var helt vit
innan den var påresa till Marstrand med Cortègecommit-tén för 45 år
sedan. Det är i vart fall dagsatt börja tänka på hur vi i
lokalavdelningStockholm har det med höstprogrammet.Hösten inleds
traditionellt med kräftskiva6 september. Återigen kommer vi att
varai Södertorn, där deltagarantalet är be-gränsat, så det gäller
att anmäla sig i godtid. Vi har också planerat in studiebesökhos
HiFi-klubben den 19 september.Höstens stora evenemang är
förståsChalmersspexet Bellman lördagen den23 november. Det blir ett
par varannan-
månadspubar och några ”After Work”också, så det finns många
möjligheter attträffa kända och okända chalmerister iStockholm
under hösten. I detalj ser hös-ten program ut så här:September: fre
6; Kräftskiva, tors 19;HiFi-klubben, fre 20; After Work.Oktober:
tis 8; Varannanmånadspub,fre 18; After Work.November: fre 15; After
Work, lör 23;Årsmöte, lör 23; Spexet Bellman.December: tis 3;
Varannanmånadspub,fre 13; After Work.Vår mailadress
ä[email protected]
Carl-Johan ”Kalix” Bergström, E74, ordf.
Väst
Höst-kalendern
Nu när försommaren och värmen äntli-gen kommit känns det lite
måhända liteavlägset men inte mindre viktigt att flag-ga för årets
höstmöte innehållande justhöstmöte för moderföreningen
ochLokalvdelning Väst, Veraspex och inteminst höstkalaset! Det är
planerat till den22 november så boka in det i kalendernredan nu och
håll utkik efter informationsom kommer efterhand på hemsidan ochper
e-post.
När ni läser detta så har vi besökt HiFi-klubben den 30 maj och
förkovrat oss idet senaste vad gäller media i hemmet.
Passar på att göra reklam för höstens för-sta pubrunda som går
av stapeln den 5september, Villan är ett populärt ställe
påpubrundorna.
I vanlig ordning strävar vi efter ett årligtstörre arrangemang
som kan intresseraflera generationer på samma gång, tidi-gare
arrangemang på det temat har varitväldigt lyckade och målet är att
vi ska fåin ett sådant arrangemang även i höst. Vijobbar på att
ordna ett evenemang i sam-arbete med Hemvärnet, hur det går vet
viinte i skrivande stund. I vanlig ordningkommer utöver detta flera
mindre evene-mang att presenteras.
Är det någon som har en idé om någotsom skulle kunna vara
intressant för våramedlemmar så är ni varmt välkomna atthöra av er
till [email protected].
Ha en bra sommar och håll koll på vårhemsida och i mailen.
Åke Karlsson, M87, sekr.
Japan
Sommarhälsningfrån Tokyo
Vi har nu i maj startat med kortärmadeskjortor och ytterligare
energi-sparandehär iTokyo, kampanjen kallas ”Cool Biz”.
Det är också kul att flera nya CING-medlemmar kommit till Tokyo.
Vi skauppdatera vårt nätverk här.
Ett trevligt besök i mars av Chalmers-representanter från
Hsinchu, Taiwan. Två
glada chalmerister, som besökte flerasvenska företag inklusive
Höganäs. Enviktig fråga som kom upp gällde möjlig-heterna att få
praktikplatser, internships iJapan. Jag har själv varit aktiv
inomdetta, både inom Svenska Handelskam-maren ( SCCJ) och mitt eget
bolag.
Japan genomgår en stor förändring, sva-gare yen, driven av den
så kallade Abeno-mics-modellen. En förändring av denjapanska
ekonomin, från deflation tillinflation som vi hoppas leder till en
bätt-re tillväxt i Japans ekonomi.
Carl Eklund, ordf. M76
Bergslagen
Spexet iVäxhuset
Den 5:e maj var årets Bobspex Bellmanoch gästade oss i Västerås
med föreställ-ning i Växhuset. Som vanligt en succé.Det som inte
var lika bra var att vi i lokal-avdelningen hade svårt att hjälpa
till.
Vi behöver nya chalmerister somkan ställa upp kommande år!Hör av
er till oss i föreningen. Ju fler viblir desto mindre belastning.
Ni får garan-terat uppleva en jättekul föreställning ochett kalas
som belöning. Hör av er, ju förrdess bättre. Ett sätt är direkt
till Jan:[email protected]
Jan Fäger, F76 och Mattias Adomat F97
Normalt vil noen fra styret være tilstede,men ikke nødvendigvis,
bord vil alltidvære reservert i Chalmersska Ingenjörs-föreningens
navn og det er bare å «ta bor-det». Litt av styrken med et After
Work erat det er selvdrevet og ikke et regissertarrangement. Alle
After Work annonseresCINGs websider. Alle Chalmerister medvenner er
velkomne.
Vi ønsker alle Chalmerister en riktig godsommer!
Tor Kristian Hånde, Sr/F83
Halland
NyttBellmanlotteri
ÅRSMÖTE. Detta ägde rum lördagenden 11 maj 2013 på Järnvägens
Museumi Ängelholm. Först fick deltagarna en en-och-en-halv timmes
visning av muséet,under proffsig guidning av ThomasBjertner. Med
hjälp av bilder, film, småoch stora föremål gjordes en
spännandevandring genom historien från gruvvag-nar till moderna
höghastighetståg. Enspeciell attraktion var den något skumpi-ga
åksimulatorn Locomotion.
Till den efterföljande fikan serverades enosedvanligt läcker
laxbakelse, inhandladi ”Staden med Tre Hjärtan”.
Årsmötet, som samlat 15 deltagare, följ-de sedvanlig Dagordning,
med Verk-samhets-, Kassa- och Revisionsberättel-ser. Årets
resultat: minus cirka 3 800 kro-nor (Föregående år: vinst cirka 3
400 kro-nor). Styrelsen omvaldes, med StureWahlsten, F71, som
ordförande.
Margareta Björksunds, K84, förslag attkommande årsmöten hålls i
samband
Årsmöte på järnvägsmuseet i Ängelholm.
”Kalix” Bergström med nästan vit Chalmersmössa.
Spexdirektör Joel Algulin utanför Växhuset.
-
AVA N Ç O N S nr 2 2013
26
SÅ BRA att det bara inte kan bli bättre. Ochallt vi har
åstadkommit är så bra att det baramåste bevaras. Slusseländet i
Stockholm ärett sådant exempel. Redan på 1920-taletkorkades den
kungliga huvudstaden igenvid trafikplatsen Slussen när broarna
måsteöppnas för båttrafik. Och nu står kändastockholmare på rad för
att försäkra sig omatt detta elände av tradition skall få
fortsät-ta att påverka deras vardag, fast båtarnasedan länge tar
genvägen via Hammarby-leden. Korkat är det fortfarande. (För
denlitterärt intresserade kan det påpekas attredan Per Anders
Fogelström själv benämn-de företeelsen Slusseländet)
Det är givetvis viktigt att få känna igen sig,men de äldre
generationerna måste nog isinom tid upphöra med att förvånas över
deyngres historielöshet. Själv har jag precisslutat med att förvåna
mig över att mötayngre medborgare som inte känner till”piptonen när
man ringer riks”! Den kom-mer ni väl ihåg, även om ramaskrina
viddess frånfälle inte var påtagligt massiva.Jag vet inte om Tonen
hör hemma blandutrotningshotade ljud eller om den är röd-listad
eller till och med avförd från dendagordningen.
När nu Post- och Telestyrelsen vill rationa-lisera bort
riktnumren vid telefonerande så
skriks det desto mer. Fast mest skriks detnog för att ni så
mycket uppskattar demegafoner som finns tillgängliga att skrikai.
Och dessutom får givetvis ett så ofarligtämne att spendera luft på
som detta, intepassera obemärkt. Så socialt de socialamedierna
verkar verka.
Det kan tilläggas att våra danska vännersedan många år skrotat
grejen med rikt-nummer samt att det går utmärkt att ha
ett031-nummer i Stockholm redan idag. Detcoola med detta lär dock
snabbt diffunderautmed Riddarfjärden via nyss nämnda slussoch
försvinna bort mot Finland via Utö, närriktnumrens och
noll-åttornas saga är all.
”Jag vill ha det som det va’, så att jag fattar vad som händer
mig.Jag vill ha det som det va’, och inget nytt varhelst jag vänder
mig.”(Claes Eriksson, Cyklar)
En stor fördel med historielöshet är denökade möjligheten till
anpassning till nyaförutsättningar. Skit i traditionerna! De
somblev kvar på kyrkbacken i industrialismensbarndom överlevde inte
som företeelse. Deliksom bara försvann medan de jordbruks-produkter
som de jobbade med och som vifortfarande äter, finns kvar än i dag,
både istörre kvantitet och med högre kvalitet.
Det svåra är ju inte att lära sig något nyttutan att glömma det
gamla. Redan stofiler-na i det amerikanska rockbandet GreatfulDead
förstod att fans och deras uppträdan-de var bra för
marknadsföringen och skiv-försäljningen. Därför uppmuntrade de
tillpiratinspelningar av alla sina konserter somalltid inleddes med
frasen ”Roll themtapes”. De sålde massor med skivor medden
marknadsföringen.
Lady Gaga! Det är inte många artister somidag lyckats anpassa
sin affärsmodell till denya möjligheterna som ges, på samma sättsom
hon. Till exempel aktiverar hon sinaföljeslagare genom att uppmana
dem attfotografera henne och sedan sprida dessafoton i de sociala
nätverken. Hon lyckasdärmed med, något som alla
modernamarknadsförare kämpar för, att få kundernaatt marknadsföra
henne!
Det är nya tider nu!
Så bra vi har det!
ChalmersspexetBellman i höst
Efter en lyckad vår med välbesöktaföreställningar på hemmaplan
samt enturné till Västerås tar ChalmersspexetBob ett sommaruppehåll
och laddarbatterierna inför hösten. Då kommer visom vanligt att ge
föreställningar iGöteborg och på andra orter. Här ärvårt
preliminära höstschema.
Göteborg:Nyprémère 7/9, Stenhammarsalen,
Föreställning + kalasFredag 20/9, RunAn, Chalmers
kårhus, FöreställningLördag 21/9, Stenhammarsalen,
Föreställning + kalasFredag 27/9, Teater aftonstjärnan,
Lindholmen, FöreställningLördag 28/9, RunAn, Föreställning +
kalas
Fredag 4/10, RunAn, FöreställningLördag 5/10,
Stenhammarsalen,
Buskföreställning + kalas
Turnéföreställningar:14/9 Trollhättan2/11 Kalmar16/11
London22/11 Halmstad23/11 Stockholm30/11 Helsingfors1/12
Helsingfors
För mer information ring 031 - 16 46 67alt. 0707 - 30 06 80
eller gå in på vårhemsida bob.chalmersspexet.se.Glöm inte att gilla
Chalmersspexet Bobpå Facebook.
Anders”Häggan” Hägglin, V81, har gett den trängre vänkretsen ”en
månatlig fundering” sedan år tillbaka.Nu kan även Avançons läsare
ta del av hans tankar.
-
BAvsändare: Chalmersska IngenjörsföreningenGibraltargatan 1A,
SE-411 32 Göteborg, Sweden
AVANÇONS – POSTTIDNING PORTOBETALT
-----PORTPAYÉ
VÄGEN TILL DEN NYA STADEN
Det �nns stora planer för centrala Göteborg. Staden ska växa
över älven och få en ny och mer vattennära kärna. När planerna ska
förverkligas harvi mycket att bidra med. Här �nns både erfarenhet
av att driva stora stads-byggnadsprojekt och metoder som ser till
att olika aktörer samverkar.På älvstranden.com kan du läsa mer om
hur vi bidrar på vägen till den nya staden.
VI SER TILL ATT PLANERNA FÅR LIV
Älvstranden Utveckling AB ägs av Göteborgs Stad.