Att tillgängliggöra kulturarv

Historisk skogsexport från Kalix älvdal

Att göra kulturarvsmaterial öppet och ti!gängligt på nätet -

ett projekt med stipendium #ån Internetfonden

Några tankar...

...om digitaliseringav kulturarvet

...om att göra kulturarvet tillgängligt - utan att behöva prata om nya pengar

Gör kulturarvet mer levande...

... och mer “lättsmält”

BöckerAudioguide

Kortlek

Locka besökare• Folder på turistbyåer• Skyltning vid 11 st kulturmiljöer• Medem i Arbetslivsmuséernas samarbetsråd

Opinionsbildning

Ett digitaliserat kulturarv för nya kunskaper...

15 000 dokumentsidor är hitti!s scannade

Kalix älvdal på 1800-talet

Ett ”okänt” kulturarv och en ”okänd” historia...?

Ämnes-mässig

avgränsningSkogs- och träindustrihistorien på

1800-talet som kulturarv, #ån Kalix älvdal via Stockholm -

ut i världen, inkl. teknik, ekonomi, sociala förhållanden

Träpatroner och grosshandlare

Träpatroner och grosshandlare

Träpatroner och grosshandlare

Träpatroner och grosshandlare

Träpatroner och grosshandlare

Träpatroner och grosshandlare

Träpatroner och grosshandlare

Jöns Jönsson i Iso Pulmajärvi

Herrgårdar och nybyggen

Herrgårdar och nybyggen

Stort källmaterial - också kulturarv?

Källmaterialet är unikt omfångsrikt, säger Maurits Nyström

Privatarkiv, företagsarkiv, offentliga arkiv

Norrland och Stockholm

Till sist...

Några tankar och funderingar om att göra kulturarvet ti!gängligt

Kan kulturarvet med älvdalens historia från 1800-talet blir ännu mer levande direkt på internet:

www.historiskskogsexport.se, www.kalixbilder.se, Länsmuséet, ...

Skolarbeten baserat på digitalt tillgängligt material

Akademisk forskning (bristvara idag)

Lätt tillgängligt och gratis tillgängligt, även för användning

Några tankar om digitalisering av kulturarvet ...

Åtskilliga investeringar har redan gjorts i flera kulturmiljöer (ibland kanske med EU-stöd eller statligt stöd):

Kalix kommun: Kamlungegården, Vassholmen, ”Kalix museum”, Bildarkivet, (Fattenborg), ... (på liknande sätt även Överkalix kommun)

Ideella och privata intressen: Björkfors, Filipsborg, Grytnäs, Englundsgården, Risön, ...

Kan kulturarvet med 1800-talshistorien locka nya besökare till Kalix älvdal?

Kan man knyta ihop kulturmiljöer med en gemensam historia?

Några tankar om kulturarvet - utan att behöva prata om nya pengar... (1/2)

Ett exempel: National Trust

Allmännyttig stiftelse i England som jobbar med kulturarv och natur

Äger och tillgängliggör många hundra slott och gårdar, andra kulturmiljöer, kuststräckor osv.

60 000 volontärer

”En volontärvakt i varje rum av slottet”

Går det att jobba ideellt, uthålligt och med gemensamma krafter?

Varför skall en massa kalixhistoria ligga undangömt, som föremål i Julita eller arkivmaterial i t.ex. Timrå?

Vad betyder det att Kalix och Stockholm betydde så mycket för varandra på 1800-talet?

Kan nationella och regionala aktörer ta ett större ansvar för sin inbördes samordning?

Länsmuséet, Länsstyrelsen, Sveaskog, Skogsstyrelsen, RAÄ, osv.

Några tankar om kulturarvet - utan att behöva prata om nya pengar... (2/2)