Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG-regionen Fredrik Spak Lektor, docent, psykiater Socialmedicin, ÖL PV Göteborg Sahlgrenska Akademin www.socmed.gu.se
Dec 30, 2015
Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk
Hur går vi vidare i VG-regionenFredrik Spak
Lektor, docent, psykiater
Socialmedicin, ÖL PV Göteborg
Sahlgrenska Akademin
www.socmed.gu.se
Bakgrund (gås ej igenom)
- Deltog i utvecklingen sekundär prev. av alkohol i Askim och Göteborg 90-t- Utvärderat alkoholprevention i VG 2004-2006- Utvärderar sekprev. VG 2004-2010- Utvärderar riskbruksarbete företagshälsovård VG. - Forskningsledare SPIRA, ODHIN, Tandvård VG (RCT implementeringsstudier)- Analyserar nationella surveys av läkares och sköterskor arbete med riskbruk- Expertgrupp Riktlinjer för Missbruk och behandling samt levnadsvanor (alkohol) -Aktiv i FMB (Forksningsrådet missbruk och beroende, Göteborgs Univ och sjukvård
Riskabla levnadsvanorsvart: ingen riskökning, rött: riskunderlag, blått: ej använt riskunderlag
Bristande motion
Rökning
Alkohol
Kost
Exposition
Ökad risk
Detta innebär att socialstyrelsens prioritering mellan olika levnadsvanor (horisontell prioritering) inte vilar på solid grund, riskerna med alkohol är underskattade
Global burden of disease:De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s
(Disability adjusted Life Years) WHO 2002
1. Tobak12,2%
2. Blodtryck 10,9%3. Alkohol 9,2%4. Kolesterol 7,6%5. Övervikt 7,4%6. Lågt intag av frukt och grönsaker
3,9%7. Fysisk inaktivitet
3,3%8. Narkotika 1,8%9. Oskyddat sex 0,8%10.Järnbrist 0,7%
Bra genomgång i BRÅs rapport om Våld 2008.
Snitt: Alkohol inblandat i ungefär hälften av våldsutövningen
Till detta kommer alkoholens koppling till våld och sociala problem
Always or often addressed issues of alcohol with their patients. Nationella enkäter till all vårdpersonal, PV. Holmqvist, Bendtsen, Hermansson, Nilsen, Spak
85
70
28
50
90
79
51
58
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
OHS nurses OHS physicians PHC nurses PHC physicians
2005/2006 2008/2009
%
Andra undersökningar
SORAD, SKL visar inte samma positiva utveckling
Kan vi dra lärdom av annat alkoholpreventivt arbete i VG?
Utvärdering av alkohol- och drogprevention i Västra Götaland som det bedrivits av VAD-gruppen 2002-2004
Fredrik Spak och Per BlanckSocialmedicinska sektionen,
Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet
Lyckats relativt väl med nätverksbygget
Kommunerna följer alkoholhandlingsplanen till viss del
Många aktiviteter
Låg uthållighet
Ser kommunerna värdet med verksamheten?
Bristande prioritering
Utvärdering men ingen forskning
VIDARE: när staten drog in stimuleringsbedragen försvann upphörde mycket av arbetet
Riksrevisionen om ungdoms-preventionen från staten (se föregående slides) (nov 2010)
anser också att länsstyrelserna bör satsa på färre, större och mer långsiktiga projekt. Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör prioritera projekt och metoder som visat sig ge effekt. De bör också förbättra uppföljningen av de krav som ställs på kommuner och ideella organisationer i egenskap av bidragsmottagare.
Sekundärprevention av alkohol i VG-regionen, erfarenheter: Rätt storskalig satsning 2005-2010
Aktiviteter ungefär som på andra ställen i Sverige
Svårt att få gehör på högre ort förrän implementeringen av Riktlinjerna för missbruk och beroende påbörjat
Forskning och implementering mycket svårare efter Vårdvalet
Recept för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen
Långsiktig planering (>5 år)
Integrering av arbetet med andra levnadsvanor
Eftersom ambivalensen till att arbeta med alkoholfrågor är större än för övriga levnadsvanor bör den problematiken undersökas och tacklas
Kunskapscentrum för hälsofrämjande sjukvård och förebyggande arbete inrättas. Detta skall också tillföras resurser för forskning (OBS nätverk räcker inte)
Behövs för framgångsrikt arbete med sekundärprevention av alkoholskador i VG-regionen
Uppdragshandlingarna bör bli mer specificerade
Kvalitetsäkringsindikatorer
Undervisning om betydelsen och syftet med hälsofrämjande åtgärder (kan annars upplevas som tveksamma när akutfallen hopas)
Arbete bedrivs med personcentrerade modeller
IT-anpassning (svag i VG)