Att Starta Som Privattandlakare

Att starta som privattandläkare

Att starta som privattandläkare © Privattandläkarna/Svensk Privattandvård AB Maj 2009

Innehåll sidVälkommen som privattandläkare! 3

Tandvården idag och imorgon 4 - Planering inför starten - Marknadsundersökning - Etableringsregler Privattandläkarna - din branschorganisation 5

Verksamhets- och samarbetsformer 6 - Egenföretagare - Praktikertjänst - Företagsformer - Avtal mellan delägare Köpa praktik 9 - Hyra lokal - Köpa utrustning - Miljöfrågor Anställa personal 10 - Anställa personal - Anlita tandhygienist - Köpa tandtekniska arbeten Patienterna 10 Försäkringar 12 - Företagsförsäkringar - Personliga försäkringar - Personalförsäkringar Ekonomi 14 - Ekonomiska begrepp - Budgetering - Finansiering Bokföring, redovisning och revision 17 - Betalningar - Hjälp med administration - Skatter och avgifter Bilagor 18

Att vara privattandläkare är en utmaning. Det är ett omväxlande arbete som spänner över många kunska-per och egenskaper. Som privattandläkare är det du själv som styr ditt yrkesliv och din verksamhet efter dina önskemål, både när det gäller arbetets innehåll, arbetssätt och arbetstid.

Arbetet behöver dels dina akademiska kunskaper för en god teoretisk grund, dels din nyfikenhet på den ut-veckling som hela tiden sker. Det behöver också käns-lan och handlaget i dina händer där du får stimulansen att skapat något medan du rehabiliterar dina patienter.

Du får tillfälle att möta människor i alla åldrar, från alla samhällsklasser och olika kulturer, som var och en har skilda krav och erfarenheter av tandvård. Du får utnyttja och utveckla din förmåga att ta hand om dem efter deras behov och önskemål. Även om de flesta privattandläkare arbetar som allmäntandläkare finns möjligheten för dig att både specialisera dig eller att ”nischa” in dig på vissa områden. De flesta patienter som du möter är i stort sett friska och kan med ditt stöd fortsätta med det. En del är på olika sätt sjuka och det blir din utmaning att hitta dem och att med din hjälp, din kunskap och ditt stöd få dem friska.

Du arbetar också som ledare för ett lag - ett lag som kan bestå av tandsköterskor, tandhygienister och re-ceptionist. Det kan vara alltifrån en person till kanske sex-sju eller rent av ännu fler? Personalen tar hand om basarbetet under din ledning, medan du kan utveckla din kompetens på spetsnivå så att du kan erbjuda dina patienter det allra bästa.

Många privattandläkare, idag de allra flesta, är också företagare med allt vad det innebär av ansvar och möj-ligheter att själv skapa och styra verksamheten. Det ger dig möjlighet att få uppleva glädjen av att se det du planerat förverkligas och blomstra. Du kan välja att vara företagare i mindre skala, arrendator eller arbeta som anställd privattandläkare, något som på senare år blivit allt vanligare.

Det stöd du behöver får du genom branschorganisa-tionen Privattandläkarna, där vi, oavsett verksamhets-form, arbetar gemensamt för att stärka privattandvår-dens ställning. Privattandläkarna är till för alla som vill starta, verka och utveckla privat tandvård. Vikten av en stark sammanhållen röst som företräder privat-tandvårdens intressen är stor och kommer att öka i och

med en föränderlig omvärld. Vi arbetar vidare med den positiva utveckling av svensk tandvård som vi upplevt sedan den fria prissättningen och den fria etableringen infördes.

Svensk tandvård behöver sina tandläkare. Det finns goda möjligheter att ta över privatpraktiker utanför storstadsområdena med i det närmaste obegränsade utvecklingsmöjligheter. Vi står inför stora pensionsav-gångar som innebär utmaningar.

Vi ger här på ett kortfattat sätt svar på många frågor som en blivande privattandläkare och företagare har. Har du förberett dig väl kommer du att lyckas bättre med att förverkliga dina planer. Syftet med handboken är att ge översiktlig information om vad du bör tänka på vid start och hur du går tillväga. Du kan också använda den som en uppslagsbok. Du får kanske inte svar på allt. Kontakta då gärna Privattandläkarna. Vi tar tacksamt emot synpunkter på handbokens innehåll och utformning.

Anta nu utmaningen. Utveckla och använd alla dina kompetenser. Låt arbetsglädjen spira tillsammans med oss alla som arbetar inom privattandvården i dag.

Välkommen som privattandläkare!

3

Tandvården idag och imorgon Antalet verksamma tandläkare sjunker och kommer att fortsätta sjunka. Från att ha varit totalt 9 000 verksam-ma tandläkare inom privattandvården och folktandvår-den i början av 1990-talet har antalet minskat till cirka 7 000 år 2004. Antalet tandhygienister har ökat. En lokal brist på tandläkare har uppkommit som värderats till cirka 200. Prognoser fram till 2020 spår en fortsatt minskning med nära 2 000 tandläkare men en ökning av antalet tandhygienister med 1 500. Den allmänna tandvårdsförsäkringen ändrades radikalt från och med den 1 januari 1999. Det råder numera fri etablering och fri prissättning. 1 juli 2008 infördes ettnytt statligt tandvårdsstöd.

Planering inför startenSom privattandläkare är du i de flesta fall företagare och tar en ekonomisk risk. Du ansvarar för ekonomi och anställd personal. Du måste vara beredd att arbeta mycket och har naturligtvis möjligheter att skapa något positivt av företagandet. Det finns flera mått på framgång. Ett är nöjda patienter, som återkommer till dig och din mottagning och rekommenderar vänner och bekanta att gå dit. Du har möjlighet att utveckla företaget så att det lever vidare och kan erbjuda god tandvård, god service och skapa mervärden för patien-terna. Ett annat mått på framgång är nöjda medarbe-tare. Ett tredje är att du ska kunna ta ut en lön som är skälig.

Alla som börjar privat blir dock inte företagare. En del blir anställda av kolleger, vilket kan vara ett utmärkt sätt för unga tandläkare att börja privat för att senare få möjlighet att starta som egen företagare. Drygt 40 procent av Privattandläkarnas medlemmar är anställda i Praktikertjänst.

Affärsidé

För att starta ett företag behövs en affärsidé. För en tandläkare är affärsidén redan klar, nämligen att tillhandahålla tandvård. Men du har kanske någon speciell inriktning som du vill satsa på, t.ex. förebyg-gande tandvård? Det gäller att inför varje företagsstart analysera förutsättningarna för sin egen verksamhet.

Personliga förutsättningar

Att vara företagare kräver mer än att bara vara en skicklig yrkesutövare. Du bör ha vissa personliga förutsättningar för att företagandet ska lyckas, t.ex. att våga ta vissa risker, ha ett startkapital som du kan

satsa, tid att arbeta mycket, ledaregenskaper, grundläg-gande kunskaper i ekonomi och även baskunskaper i juridik.

Verksamhetsmål

Du bör fastställa mål för verksamheten. Både ekono-miska och andra mål. Vilken lön ska du kunna ta ut? Hur mycket ska stå kvar i företaget för senare investe-ringar? Hur mycket ska avsättas för framtida pensione-ring? Vilken reserv behövs vid sjukdom? Ska du arbeta högst ett visst antal timmar i veckan för att kunna ha tid över för annat? Vilken omsättning bör du ha för att klara av målen? Gå igenom följande avsnitt före star-ten. Använd gärna checklistorna som du hittar i slutet av denna handbok.

MarknadsundersökningInnan du går vidare i dina planer på att starta som privattandläkare och företagare bör du analysera marknaden. Detta även om du köper en redan etablerad praktik, vilket är det vanligaste sättet att starta som privattandläkare. Du måste alltid räkna med ett bortfall av patienter vid byte av tandläkare och då behövs nya patienter. Hur ser marknaden ut? Hur många vuxna bor inom det område där du tänker etablera dig? Finns möjlighet till barn- och ungdomstandvård? Vilka konkurrenter finns det? Finns både folktandvård och andra privattandläkare? Råder överetablering? Hur ser utvecklingen ut för kommunen med tanke på arbetstill-fällen? Är det en expansiv kommun?

EtableringsreglerI Sverige råder näringsfrihet. I princip kan vem som helst starta företag. Man får dock inte vara försatt i konkurs. Vidare krävs att det finns ett vinstsyfte och att verksamheten drivs på ett självständigt sätt. Varje legitimerad tandläkare får etablera sig som privattandläkare. För att vara verksam inom den allmänna tandvårdsstödet gäller dock särskilda regler för anslutning till försäkringskassan. För alla blivande privattandläkare, oberoende av anslutning till försäk-ringskassan, gäller följande: Senast en månad innan verksamheten påbörjas ska en skriftlig anmälan göras till Socialstyrelsen. Anmälan ska också göras till för-säkringskassan om du ska vara ansluten till kassan.

Anslutning till försäkringskassan

Inom privattandvården är det inte längre den enskilde tandläkaren som är ansluten, utan det är tandläkarföre-taget. Lagen använder begreppet vårdgivare och med det menas inte tandläkaren personligen, utan dennes

4

företag, dvs. aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma. För att en vårdgivare ska anslutas krävs dels att företaget har tillgång till en tandläkare eller legitime-rad tandhygienist, dels att företaget har F-skattsedel. För att försäkringskassan ska betala ersättning krävs att tandvården utförts av en tandläkare eller legitimerad tandhygienist. Det är försäkringskassan som beslutar om anslutning. Från och med 1 juli 2008 ska samtliga vårdgivare kunna kommunicera med försäkringskas-san via Internet. Kontakta Försäkringskassan för mer information om anslutning.

5

Privattandläkarna är benämningen på Sveriges Privattandläkarförening (SPF) och dess servicebo-lag Svensk Privattandvård AB. SPF är branschor-ganisationen för privat tandvård och arbetar med många olika frågor, framför allt företagarfrågor. Allt med syfte att skapa goda villkor för medlem-marna.

Privattandläkarna arbetar för en god tandhälsa och bra villkor för branschen genom att bland annat verka för:• Ett enkelt och rättvis tandvårdsstöd för alla,

oavsett ålder, vid stora vårdbehov• Fri prissättning och fri etablering• Fritt val för patienterna av tandläkare• Konkurrens på lika villkor på tandvårdsmark-

naden

Vi arbetar bland annat med att:• Påverka politiker, myndigheter och organisa-

tioner • Sprida kunskap och information om tandhälsa

och tandvård bland allmänheten• Marknadsföra och profilera privattandvården• Erbjuda rådgivning och stöd till medlemmar• Erbjuda bra försäkringar för medlemmarna • Erbjuda förmånliga avtal med företag om olika

tjänster för medlemmarna och deras företag• Förmedla privattandläkare samt ge råd till

patienter genom Privattandvårdsupplysningen (PTU)

• Hantera tvister och klagomål från patienter genom förtroendenämnderna

• Erbjuda olika aktiviteter i Privattandläkarnas lokala verksamhet

Visionen är att vara Sveriges ledande tand-vårdsaktör.

Privattandläkarna har sex grundläggande vär-deringarna som genomsyrar verksamheten• Patienten i fokus• Hög vård- och verksamhetskvalitet• Affärsmässighet• Professionella realtioner• Öppenhet för omvärldsförändringar• Delaktighet

Privattandläkarnas affärsidé är att: Vi ska utifrifrån ett medlesminflytande agera, driva och gå före i en framgångsrik tandvård.

Privattandläkarna har i dag omkring 3 200 verk-samma medlemmar. De flesta är egna företagare. Medlemskap får du genom att ansöka. Härigenom blir du också medlem i Sveriges Tandläkarförbund. Förbundet arbetar med tandläkarkårens yrkes-frågor, t.ex. utbildning och odontologiska frågor. Blankett för ansökan om medlemskap hittar du på www.ptl.se eller beställer från Privattandläkarna. Arbetsgivarfrågor sköts av Vårdföretagarna. Medlemskap i Privattandläkarna innebär inte att du automatiskt är medlem i Vårdföretagarna, utan du måste själv ansöka om medlemskap där.

Måste ha F-skattsedelReglerna om F-skattsedel finns i skattelagstiftningen och innebär följande. Den som har F-skattsedel betalar själv egenavgifter och preliminär skatt på utfört arbete. F-skattsedeln utfärdas av skatteverket för den som be-driver näringsverksamhet. Den företagare som inte har F-skattsedel måste ansöka om en sådan. Du som inte har F-skattsedel bör kontakta skatteverket för ansök-ningshandlingar. Tandläkare som är anställda i Prakti-kertjänst ska inte själva ha F-skattsedel, det är bolaget som har en sådan.

Privattandläkarna - din branschorganisation

Verksamhets- och samarbetsformerEn tandläkare inom privattandvården kan vara verksam i någon av följande former:• Egenföretagare• Praktikertjänst• Anställd

EgenföretagareSom egenföretagare kan du vara verksam som praktik-ägare eller arrendator.

Praktikägare

Att vara praktikägare innebär att du äger din praktik och är verksam som egenföretagare. Du bestämmer helt själv hur verksamheten ska läggas upp, vilka inköp och investeringar som ska göras. Flera tand- läkare kan äga en praktik tillsammans eller disponera en lokal tillsammans. Ett sådant samarbete bör regleras i skriftligt avtal. Vilken företagsform som ska väljas behandlas under avsnittet företagsformer.

Arrendator

Om du inte vill köpa och äga en praktik, kan det finnas möjlighet att arbeta hos en kollega, antingen i form av arrende eller som anställd. Ett arrende innebär att du hyr ett behandlingsrum eller en hel praktik av en annan tandläkare. Du betalar i regel ett fast pris per månad, dag eller timme. Som arrendator är du egen-företagare. Vad du ska betala beror på vad som ingår i förhyrningen. Arrendet omfattar i regel ett eller flera behandlingsrum, del i gemensamma utrymmen samt nyttjande av utrustning och inventarier. Arrendet kan också inkludera nyttjande av tandsköterska och annan personal samt användning av förbrukningsmaterial, tillgång till telefon m.m. I vissa fall kan i ett arrende också ingå tillgång till patienter. Det kan vara aktuellt då en tandläkare ska vara tillfälligt borta från verksam-heten, t.ex. vid sjukdom eller föräldraledighet.

Tandvård är visserligen inte i sig en momspliktig tjänst, men du måste betala moms på de delar av uthyrningen som avser inventarier. Den som hyr ut utrustningen är skattskyldig för moms på uthyrningen och måste därför debitera moms. Det är inte moms på uthyrning av tandsköterska eller tandhygienist, däre-mot på personal som inte utför vårdande åtgärder.

PraktikertjänstEn privattandläkare kan vara anställd i Praktikertjänst AB som verksamhetsansvarig för en tandläkarpraktik.

Du köper också aktier i Praktikertjänst och blir därmed delägare. Praktikertjänst finansierar investeringar och sköter bokföring, svarar för personaladministration samt tillhandahåller olika tjänster. Drygt 40 procent av Privattandläkarnas medlemmar är anställda i Praktiker-tjänst. Adress och telefonnummer till Praktikertjänst finns i slutet av handboken.

Anställd

Du kan också vara anställd av en annan tandläkare eller av ett företag. Anställningsvillkoren är en fråga mellan arbetsgivaren och den anställde och är inte reglerade i kollektivavtal. Lönen kan vara i form av en viss procent av inarbetade och debiterade arvoden, men exklusive tandtekniska arbeten. Lönen kan också vara fast. Arbetsgivaren är skyldig att betala semes-terlön och sjuklön samt sociala avgifter enligt lag. Dessutom gäller lagen om anställningsskydd.

En anställd kan inte vara ansluten till försäkringskas-san, utan det är arbetsgivaren (vårdgivaren) som är det.

Det finns både för- och nackdelar med anställningsför-hållanden. För dig som är anställd är det en fördel att inte behöva ha det fulla ekonomiska ansvaret för en hel praktik.

FöretagsformerVid val av företagsform måste flera faktorer beaktas. Ska företaget drivas av en eller flera personer? Ska företaget driva flera olika verksamheter? I det följande behandlas civilrättsliga och skatterättsliga regler samt övriga regler som gäller för olika företagsformer.

Från skattesynpunkt är det ingen större reell skillnad mellan dessa företagsformer, men de formella reglerna skiljer sig åt. Det tre vanligaste företagsformerna är enskild firma, aktiebolag och handelsbolag.

De civilrättsliga reglerna för företag syftar till att reglera vem som kan sluta avtal för företagets räkning, vem som blir bunden av skulder och andra förpliktel-ser som företaget ingår. Kort sagt: vem som ansvarar för företagets ekonomiska åtaganden. Här föreligger stora skillnader mellan olika företagsformer.

När det gäller beskattningen av ett företags vinst gäller också olika regler, beroende på i vilken form företaget drivs. Sålunda gäller olika regler för enskild närings-verksamhet, aktiebolag och handelsbolag. Här följer en

6

översikt över skillnaderna mellan olika företagsformer vid beskattningen. Kontakta gärna revisor eller annan ekonomisk rådgivare inför ditt val av företagsform. Du kan även kontakta Privattandläkarnas juridiska rådgiv-ning.

Enskild firmaEnskild firma är enklast att komma igång med. Den formen passar bra om du driver verksamheten själv. Som ägare är du då obegränsat ekonomiskt ansvarig för verksamheten.

Civilrättsliga regler

En enskild firma är ett företag som ”ägs” av en person. Den enskilda firman är inte en juridisk person. Blir ytterligare en person delägare måste en annan form väljas (aktiebolag eller handelsbolag). En enskild firma uppkommer när en person börjar driva verksamhet av ekonomiskt slag i förvärvssyfte. Denne ansvarar för avtal och skulder som ingåtts för företagets räkning. Ansvaret är obegränsat, dvs. du ansvarar med hela din förmögenhet, även med privata tillgångar, för företa-gets skulder.

Skatterättsliga regler

Vinsten i företaget hänförs till inkomst av näringsverk-samhet och räknas samman med eventuella anställ-ningsinkomster och beskattas hos dig.

AktiebolagAktiebolag passar både för en ensamföretagare och för flera verksamma. Det finns många formella regler som måste iakttas när Du har ett aktiebolag, t.ex. behövs ett aktiekapital på minst 100 000 kronor som måste sättas

in i bolaget och bolaget måste ha godkänd eller auktoriserad revisor. Som ägare har du formellt sett ett begränsat ekonomiskt ansvar motsvarande det insatta kapitalet. Men som ledamot i styrelsen har du ändå ett stort ansvar.


Regler om aktiebolag finns i 2005 års aktiebolagslag (ABL). Reg-lerna är omfattande och många av dem har tillkommit för att skydda aktiekapitalet och bolagets ford-ringsägare.

Ett aktiebolag är en juridisk per-son, som kan ha rättigheter och skyldigheter. Ett aktiebolag är en

företagsform som tillkommit för att begränsa ägarnas ekonomiska risktagande. De blir normalt inte personli-gen ansvariga för bolagets skulder.

I aktiebolagslagen (2005:551) regleras hur bolaget bildas, vilket aktiekapital som erfordras osv. Att bilda aktiebolag är en noga reglerad procedur. För att ett aktiebolag ska betraktas som en juridisk person räcker det inte med att bolaget är bildat, det måste också registreras.

Som framgått har ägarna till ett aktiebolag som hu-vudregel inte ett personligt ansvar för bolagets skul-der. Dock finns ett ansvar innan bolaget registrerats. Dessutom kan långivare kräva att ägare av enmans-bolag eller fåmansbolag tecknar personlig borgen för förpliktelser som bolaget ikläder sig.

För varje räkenskapsår ska bolaget avge en årsredovis-ning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse. Beträffande årsredovisning-en gäller dels bestämmelserna i bokföringslagen, dels bestämmelserna i ABL. Redovisningshandlingarna ska lämnas in till Bolagsverket och blir därmed offentliga.


Aktiebolag beskattas för sin vinst enligt bestämmel-serna i Inkomstskattelagen. På vinstutdelningen från bolaget betalar aktieägarna delvis inkomstskatt. Ett AB kan dela ut ett relativt stort belopp varje år med 20 % beskattning. Detta belopp kan även delvis användas till

kapitalvinst.

7

HandelsbolagHandelsbolag är liksom aktiebolag en egen juridisk person. Det krävs att man är minst två personer som kommit överens om att gemensamt driva näringsverk-samhet i handelsbolag. Delägare i handelsbolag är obegränsat ansvariga för verksamheten.


Reglerna om handelsbolag finns i lagen om handels-bolag och enkla bolag. Ett handelsbolag existerar om två eller flera personer har kommit överens om att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag. Kraven för att ett handelsbolag ska existera är alltså:• att ett avtal finns mellan bolagsmännen• att bolagsmännen gemensamt ska utöva verksamheten• att det ska vara näringsverksamhet

Handelsbolaget kan ha egna tillgångar och skulder. Delägare kan både fysiska och juridiska personer vara. Lagen reglerar dels förhållandet mellan bolagsmän-nen, dels förhållandet mellan bolaget och utomstående personer, t.ex. bolagets fordringsägare. Lagen är delvis dispositiv, vilket innebär att bolagsmännen kan träffa avtal om sina inbördes förhållanden i stället för att följa lagreglerna. Vissa bestämmelser kan dock inte avtalas bort.

Delägarna (bolagsmännen) tillskjuter kapital och får en andel i bolagets förmögenhet i förhållande till insatsen. Det finns inga krav på ett minimikapital. (Jfr aktiebo-lag där det krävs ett minimikapital på 100 000 kronor.) Ett handelsbolag ska registreras hos Bolagsverket.

Delägarna är obegränsat ansvariga för bolagets förplik-telser, trots att det är bolaget som sådant som träffat avtal. Bolagsmännens ansvar för bolagets förpliktelser är inte begränsat till vad de skjutit in i bolaget utan de ansvarar, på samma sätt som ägare av en enskild firma, med hela sin förmögenhet, alltså även den privata. Ansvaret är solidariskt, vilket betyder att bolagets fordringsägare kan kräva vilken av bolagsmännen som helst på betalning när bolaget inte kan betala.


Handelsbolaget är inget eget skattesubjekt. Det innebär att bolaget inte beskattas. Det är i stället delägarna som beskattas för sina andelar av handelsbolagets vinst. För fåmansägt handelsbolag gäller samma regler som för handelsbolag i allmänhet, men det finns vissa special-regler.

Övriga företagsformer

Kommanditbolag

Kommanditbolag är en särskild variant av handelsbo-lag där delägarnas (kommanditdelägarnas) ansvar kan begränsas ekonomiskt till gjord insats. Det krävs dock att minst en delägare är obegränsat ansvarig. Denne kallas för komplementär.

Enkla bolag

Ett enkelt bolag är inte en juridisk person, utan en sammanslutning av personer som driver verksamhet tillsammans.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening är en sammanslutning av per-soner som ska driva ekonomisk verksamhet. Formen har vissa likheter med aktiebolag.

Avtal mellan delägare Kompanjonsavtal och bolagsavtal

När man träffar överenskommelse med en eller flera kompanjoner bör detta regleras genom ett kompan-jonsavtal. För handelsbolag regleras detta genom bolagsavtalet. För aktiebolag gäller en bolagsordning som bl.a. anger bolagets verksamhetsområde, aktie-kapitalets storlek, antal aktier. I bolagsordningen kan också finnas bestämmelser om formerna för överlåtelse av aktier, s.k. hembudsklausul. Som ett komplement till bolagsordningen kan ett särskilt avtal mellan delä-garna träffas, ett aktieägaravtal. Är delägarna aktiva i bolaget, dvs. utför arbetsuppgifter bör särskilda anställningsavtal träffas mellan den anställde delägaren och bolaget.

Aktieägaravtal

Ett aktieägaravtal reglerar förhållandet mellan delägare i ett aktiebolag. Ett sådant avtal bör behandla syfte och målsättning, allmänna villkor, särskilda villkor om inträde i och utträde ur konsortiet, särskilda villkor om delägares/medlems rättigheter och skyldigheter, avtals-tider och lösande av tvister.

8

Köpa praktikSka du köpa en praktik, tänk på att noga undersöka vad du köper. Bland det viktigaste att tänka på är att det finns gott om patienter. Som en tum-regel gäller att du bör ha åtminstone tusen patienter för att kunna driva praktiken på heltid och lönsamt. Kon-trollera att säljarens uppgifter om anta-let patienter verkar riktig. Hur många patienter har varit på besök under det senaste året eller senaste två åren? Hur är åldersstrukturen på patienterna? En heltidsverksam tandläkare bör ha en omsättning på cirka två miljoner kronor exkl. tandtekniska arbeten.

Om man köper en praktik av en tandläkare som drivit verksamheten i aktiebolagsform kan man antingen köpa det s.k. inkråmet eller aktierna i bolaget. Med inkråm menas de tillgångar som aktiebolaget äger, dvs. utrustningen, patientregister, varulager och eventuella andra tillgångar. Skattekonsekvenserna blir helt olika för både säljare och köpare. Rådgör med revisor!

Hyra lokalOm du bygger upp en ny mottagning bör du planera hur stora lokaler som behövs. Om du tar över en befintlig praktik bör du fundera igenom om lokalen är ändamålsenlig. Behöver den byggas om är det viktigt att göra en ekonomisk kalkyl. Ombyggnader brukar kosta en hel del.

Vid köp av en praktik, kan hyresvärden i regel inte motsätta sig att hyreskontraktet förs över på den nye praktikägaren. Skulle problem uppstå, bör du vända sig till hyresnämnden för hjälp.

Köpa utrustningDu måste också planera vilka anskaffningar som behöver göras. Om du köper en praktik behöver utrustningen kanske helt eller delvis förnyas. Fundera igenom vilka anskaffningar som är absolut nödvändiga och vilka som du kan vänta med. Du måste också veta hur du ska finansiera en investering! Med lånade eller egna pengar? På vilka villkor kan du låna, dvs. på hur lång tid och till vilken ränta. Du måste naturligtvis också undersöka om du kan få investeringsbidrag eller investeringslån.

MiljöfrågorMiljöfrågorna är viktiga. Kraven på företagen har ökat. Inom tandvården ställs t.ex. krav på amalgamavskiljare för att minska utsläppen av kvicksilver. Alla avlopps-rör i mottagningen bör vara märkta med varningseti-kett som upplyser om risken för innehåll av kvicksilver och amalgam. Den som bedriver verksamheten är skyl-dig att bekosta en sanering av avloppsrören i praktiken om så skulle behövas. Demontering eller sanering av kvicksilverförorenade avloppsrör får dock inte ske utan föregående anmälan till kommunens miljöförvalt-ning. Kommunerna är ansvariga för miljötillsynen och har rätt att göra inspektioner på tandläkarmottagning-arna. Kommunerna har dessutom rätt att ta betalt för sin miljötillsynsverksamhet. Innan nya lokaler tas i bruk för tandvårdsverksamhet ska anmälan göras till miljöförvaltningen. Något krav på anmälan vid överlå-telse av en praktik finns inte.

Arbetsmiljön

Arbetsgivaren har ansvaret för en god och säker miljö för personalen. Arbetet ska kunna utföras utan risk för olycksfall eller ohälsa. Särskilda åtgärder ska vidtas när det gäller hanteringen av härdplaster, bl.a. ska personalen vara utbildad och ha genomgått läkarun-dersökning. Arbetsgivaren måste också ha rutiner för den interna kontrollen av arbetsmiljön. Arbetsmiljö-verket har utfärdat en mängd olika föreskrifter som gäller inom tandvården. Arbetsgivaren är skyldig att ha aktuella föreskrifter på arbetsplatsen. Ett särskilt tandvårdspaket har tagits fram som kan beställas hos Arbetsmiljöverket. Dessutom ställs krav på röntgenut-rustning. Tillsynsmyndighet är Statens Strålskyddsin-stitut.

9

TFA (trygghetsförsäkring vid arbetsskada), TGL (tjänstegrupplivförsäkring) och ITP (pension). En arbetsgivare som genom medlemskap i Vårdföreta-garna är bunden av kollektivavtal måste ha sådana försäkringar. Se vidare kollektivavtalet. Finns inte kollektivavtal kan en arbetsgivare och den anställde komma överens om att arbetsgivaren ska teckna så-dana försäkringar.

Anlita tandhygienistI dag finns två kategorier av tandhygienister, nämligen legitimerade och icke legitimerade. Legitimerade tand-hygienister får arbeta självständigt. Övriga hygienister måste arbeta under överinseende av tandläkare. En hy-gienist kan anställas eller anlitas som egenföretagare.

Köpa tandtekniska arbetenVid köp av tandtekniska arbeten bör du begära in offerter från flera olika tandtekniska laboratorier för att på ett bra sätt kunna jämföra kvalitet, leveranstider, service och pris m.m.

Anställningsvillkor

Vid övertagande av en verksamhet måste du ta över personalen enligt gällande arbetsrättsliga regler. Det ska inte ses som en nackdel, eftersom tandsköterskan kan svara för kontinuiteten i verksamheten. Däremot kan det bli problematiskt om du redan har en tandskö-terska och det inte finns möjlighet att ha två anställda tandsköterskor. Då måste en av tandsköterskorna sägas upp.

Tandläkare som är anslutna till Vårdföretagarna omfat-tas av det kollektivavtal som finns mellan Vårdföreta-garna och tandsköterskefacket (HTF) och är därmed bunden av de regler som gäller för löner och andra anställningsvillkor.

Uppsägning av personal

För uppsägning av personal fordras saklig grund. Som saklig grund räknas t.ex. arbetsbrist. Vid övertagande av en praktik har säljaren inte rätt att säga upp perso-nalen på grund av verksamhetsöverlåtelsen. Personalen följer med till nye ägaren. Om denne redan har anställd personal och det finns behov av uppsägning av någon personal, ska det förstås finnas saklig grund. Dessutom måste turordningsreglerna tillämpas. Det innebär att personal som tagits över från säljaren tar med sig sin anställningstid och den tiden ska beaktas vid turord-ningen. Hos små arbetsgivare finns det möjlighet att undanta två personer från turordningsreglerna.

Olika regler för uppsägningstid gäller beroende på om anställningsavtalet har ingåtts före den 1 januari 1997 (uppsägningstiden baseras på den anställdes ålder) eller senare (uppsägningstiden baseras på den anställ-des sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren). Uppsägningstiden varierar från en till sex månader. Dessutom kan längre uppsägningstid än lagen kräver vara avtalad i anställningsavtal eller kollektivavtal.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaren är skyldig enligt lag att betala arbets-givaravgifter för anställd personal. I arbetsgivarav-gifterna ingår följande avgifter; ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift, allmän löneavgift, föräldraförsäkringsavgift, efterlevandepen-sionsavgift och arbetsskadeavgiften.

Personalförsäkringar enligt avtal

Som ett komplement till de lagstadgade socialförsäk-ringarna finns olika slag av personalförsäkringar, t.ex.

Anställa personal

PatienternaPatienternas rättigheter och skyldigheter

Patientens rättigheter och skyldigheter är reglerade i olika lagar och föreskrifter. Bl.a. i tandvårdslagen, la-gen om allmän försäkring, lagen om statligt tandvårds-stöd och patientdatalagen.

Tandläkarens rättigheter och skyldigheter

Även tandläkarens rättigheter och skyldigheter är reglerade i olika lagar och föreskrifter, bl.a. i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Den lagen gäller fr.o.m. 1 januari 1999 och har ersatt behörighetslagen, åliggandelagen, disciplinpåföljdsla-gen, lex maria och tillsynslagen. Dessutom finns regler i bl.a. lagen om allmän försäkring, lagen om statligt tandvårdsstöd och patientdatalagen. Vidare har Soci-alstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd (se www.sos.se).

Garantier på tandvård

Det är inte i lag angivet att tandläkare ska lämna garan-tier. Privattandläkarna har dock ingått en överenskom-melse med Konsumentverket. Därigenom är medlem-mar skyldiga att lämna ett års garanti på avtagbar protetik och två års garanti på fast protetik. Garantin gäller vid omgörning hos den tandläkare som utförde den ursprungliga behandlingen och gäller inom ramen

10

MarknadsföringPrivattandläkarna ger information till medlemmar om marknadsföring av privat tandvård. Bestämmelser om marknadsföring finns i bl.a. marknadsföringslagen, som är en ramlag. Privattandläkarna har utformat etis-ka regler: Privattandläkarnas Etik, som gäller fr.o.m. 1 januari 2002.

.

för den ursprungliga behandlingskostnaden. Tandlä-kare kan, om de vill, lämna utökad garanti.

Prissättning

Fr.o.m. 1 januari 1999 gäller fri prissättning för tand-vården. Vårdgivaren bestämmer själv priset. Priset ska dock vara skäligt. Enligt tandvårdslagen (1985:125) ska priset vara skäligt med hänsyn till behandlingens art, omfattning och utförande samt omständigheterna i övrigt. Hur priset ska beräknas – se avsnittet om Ekonomi.

11

FörsäkringarAlla yrkesverksamma tandläkare och företagare bör ha ett bra försäkringsskydd för verksamheten men du måste enligt lag ha en särskild patientförsäkring för behandlingsskador. I vår patientförsäkring ingår en ansvarsförsäkring. Därutöver bör du ha följande före-tagsförsäkringar: praktikförsäkring, sjukavbrottsför-säkring och garantiförsäkring. Som egen företagare bör du också planera för egna personliga försäkringar som livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring och pensionsförsäkring. Dessutom bör du som arbetsgi-vare ha ett bra försäkringsskydd som gäller till förmån för personalen t.ex. arbetsskadeförsäkring (TFA) och eventuellt tjänstegrupplivförsäkring (TGL). Privattand-läkarna har tecknat gruppavtal med försäkringsbolag och erbjuder medlemmarna både företagsförsäkringar och personliga försäkringar till förmånliga villkor.

Företagsförsäkringar

Patientförsäkring för behandlingsskada

Enligt patientskadelagen är vårdgivare skyldiga att ha försäkring som täcker patientskada. Medlem i Privat-tandläkarna är ska teckna föreningens patientförsäk-ring. Dispens kan beviljas av föreningen om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Ansvarsförsäkring vid skadeståndskrav för personskada

I avtalet om patientförsäkring ingår en ansvarsför-säkring för tandläkaren avseende skadeståndskrav för personskada som orsakats patient och som uppkommit i direkt samband med sådan vård medlemmen bedrivit i Sverige.

12

Garantiförsäkring för protetik

Försäkringen gäller även för fixturförankrad protetik och ersättningen gäller för den ursprungliga behand-lingskostnaden efter avdrag för självrisk. Försäkringen finns att teckna även från år 3 till 5 dock med lite an-norlunda villkor.

Praktikförsäkring

Praktikförsäkringen är utformad för att passa prakti-kens speciella behov och innehåller följande:• Egendomsförsäkring (brand, vatten, inbrott, rån, glas och skadegörelse)• Avbrott vid t.ex. maskinskada• Maskin• Ansvar (skadeståndsskyldighet som ej avser behand-ling)• Tjänstereseförsäkring• Rättsskyddsförsäkring (innefattar rättsskydd bl.a. i ärenden vid HSAN och i ärenden angående tandvårds-ersättning och arbetsskadeersättning)

Arrendatorsförsäkring

För arrendatorer finns en särskild arrendatorsförsäk-ring. Omfattningen motsvarar praktikförsäkringen och ger således skydd bl.a. mot inkomstbortfall med anled-ning av driftsavbrott.

Sjukavbrottsförsäkring

Försäkringen ersätter fasta kostnader i företaget när försäkrad drabbas av nedsättning av arbetsförmågan vid sjukdom, olycksfall, vård av barn eller om den försäkrade avlider. Förutsättningen är att det finns en synbar omsättningsminskning i verksamheten som kan sättas i samband med sjukdomstiden.

För tandläkare med anställd tandhygienist kan särskild hygienistförsäkring tecknas.

Personliga försäkringarGenom Privattandläkarna kan du även teckna följande försäkringar för dig själv och familjen. • Livförsäkring• Olycksfallsförsäkring • Sjukförsäkring (endast tandläkare)• Sjukvårdsförsäkring• Barnsjuk- och olycksfallsförsäkring

Arbetsskada

Den statliga arbetsskadeförsäkringen ger ett visst grundskydd vid arbetsskada. Du bör komplettera skyd-det genom Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Du omfattas av TFA om Du tecknar den för anställd personal. För mer information kontakta AFA.

Arbetslöshet

Arbetslöshetsförsäkring kan tecknas genom Akademi-kernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) eller genom Småföretagarnas Arbetslöshetskassa (SmåA). Kontakta respektive arbetslöshetskassa för upplysningar.

Pensionsförsäkringar

Allmänpensionen och tjänstepensionen bör komplet-teras med privat sparande. Vänd dig till försäkringsbo-lagen eller bankerna för rådgivning. Vi har ett samar-betsavtal med försäkringsmäklare Max Matthiessen angående pensionsrådgivning.

PersonalförsäkringarSocialförsäkringar enligt lag

Anställd personal omfattas av förmånerna enligt lagen om allmän försäkring, t.ex. sjukförsäkring.


Om du är medlem i Vårdföretagarna, arbetsgivareorga-nisationen för privattandläkare med flera, omfattas du av kollektivavtalet med Tjänstemannaförbundet, HTF. Enligt detta kollektivavtal, som bl.a. omfattar tandskö-terskor, ska arbetsgivaren teckna ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän, TGL tjänste-grupplivförsäkring och TFA trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

Om du inte är medlem i Vårdföretagarna kan du frivil-ligt teckna ovanstående försäkringar för personalen med olika försäkringsgivare. För mer information kontakta Alecta, AFA med flera.

13

EkonomiI all företagsverksamhet är det nödvändigt att planera ekonomin. Inför köp av en praktik eller vid en större investering måste du beräkna vad den årliga kostna-den blir. Du måste också veta hur du ska finansiera köpet. Varje år bör en budget upprättas som visar årets beräknade kostnader och intäkter. Du bör också beräkna in- och utbetalningar så att du har kontroll över likviditeten, dvs. att du har pengar för att betala löpande räkningar.

Efter ett verksamhetsår bör du analysera hur verksam-heten gått. Har kostnaderna ökat mer än planerat eller har intäkterna inte blivit så stora som budgeterats? Vad beror uppkomna avvikelser från budgeten på? Vilka åt-gärder måste vidtas för att företagets resultat ska vara acceptabelt.

Ekonomiska begreppOlika termer används när det gäller ekonomi. Här ges en förklaring av de vanligast förekommande begrep-pen.

Inkomster och utgifter

Med inkomst menas ersättning för en viss prestation, t.ex. arvodet för en behandling och köpeskillingen för överlåtelse av en praktik. Inkomsten är hänförlig till en viss tidpunkt – försäljningstillfället. Tandvårdsbe-handlingar pågår under en längre tid, varför det kan diskuteras när försäljningstidpunkten inträffar. Som en huvudregel får man anse att försäljningstidpunkten inträder när arbetet är avslutat (”arbetet levererats”). Försäljningstidpunkten vid överlåtelse av praktik in-träder när bindande avtal slutits.

Med utgift menas ersättning för anskaffande av resur-ser, t.ex. inköp av förbrukningsmaterial och inköp av tandläkarutrustning. Utgiften hänförs till anskaffnings-tillfället.

Intäkter och kostnader

Med intäkt avses en ”periodiserad” inkomst och med kostnad en ”periodiserad” utgift. Med detta menas att inkomster och utgifter ska fördelas på de perioder till vilka de hör. Periodiseringen har normalt endast bety-delse vad avser utgifter och då framför allt för anskaff-ningar med en livslängd över tre år.

Ett exempel ska klargöra vad som menas. En tandläka-re köper en utrustning för 600 000 kronor år 2002, vil-ket är utgiften för utrustningen. Utrustningen används

under 12 år. Utgiften ska fördelas över den beräknade livslängden på utrustningen, vilket innebär att den årliga kostnaden blir 50 000 kronor. Om utrustningen i stället används under 8 år blir den årliga kostnaden i stället 75 000 kronor.

Inkomster periodiseras sällan, men ibland kan man behöva göra det vid årsbokslut. Normalt är inkomster och intäkter synonyma begrepp.

Det är kostnaderna och intäkterna som ligger till grund för beräkning av företagets ekonomiska resultat, dvs. vinst eller förlust.

In- och utbetalningar

Med betalningar menas överförandet av pengar från en person eller företag till en annan person eller företag. Betalningarna har inget med företagets resultat att göra, utan påverkar företagets likviditet.

Avskrivningar

En avskrivning motsvarar värdeminskningen på tand-läkarutrustningen och andra maskiner och inventarier. Enligt exemplet ovan är avskrivningen 50 000 kronor per år (alternativt 75 000 kronor). En avskrivning är alltså en kostnad som påverkar företagets resultat. Man skiljer mellan planenliga avskrivningar och räken-skapsenliga avskrivningar. I exemplet ovan är det fråga om planenlig avskrivning. Den räkenskapsenliga av-skrivningen beräknas på annat sätt och ligger till grund för skatteberäkning av företagets skattepliktiga vinst.

Amorteringar

En amortering är en avbetalning på ett lån. Amor-teringen är en utbetalning som påverkar företagets likvida medel, dvs. pengar tas från bankkontot eller postgirokonto. I exemplet ovan köptes utrustningen för 600 000 kronor. Köpet finansierades med ett banklån på samma belopp. Banken vill att lånet återbetalas på 10 år. Den årliga amorteringen blir 60 000 kronor. Jfr med avskrivningen som är 50 000 kronor per år (alt 75 000 kronor).

Budget

Se avsnittet om budgetering.

Balansräkning

Balansräkningen (BR) visar företagets tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, i regel 31 december. Här redovisas bl.a. tillgodohavande i bank och på postgiro, bokförda värdet på maskiner och inventarier samt lager av förbrukningsmaterial. På skuldsidan redovisas upptagna lån.

14

Resultaträkning

Resultaträkningen (RR) redovisar företagets intäkter och kostnader under en viss period, i regel ett år, och vilket resultat (vinst eller förlust) som uppkommit under året.

BudgeteringFör all ekonomisk verksamhet bör du göra en budget, där du så realistiskt som möjligt försöker uppskatta in-täkter och kostnader (eller inkomster och utgifter). Det är inte minst viktigt vid köp av en praktik. Viktigast är resultatbudgeten. Underskatta hellre inkomsterna och överskatta utgifterna än tvärtom. Gör inga glädjekal-kyler! Du lurar bara dig själv. Budgetblankett bifogas.

Resultatbudget

I resultatbudgeten ska intäkterna och kostnaderna under en viss period beräknas, normalt ett år. I bilaga finns en blankett för resultatbudget.

Likviditetsbudget

I likviditetsbudgeten beräknas löpan-de in- och utbetalningar. Syftet är att ha kontroll över att pengarna varje månad räcker till löpande betalningar av löner, hyror, materialinköp, amor-teringar på lån m.m.

Investeringskalkyl

Vid köp av en praktik är det nöd-vändigt att göra en kalkyl över vad den årliga kostnaden blir för köpet. Förutom köpeskillingen kan vid ett praktikköp tillkomma ytterligare utgifter för investeringar – komplet-teringar av utrustningen eller utbyte

av delar av den. Dessutom måste finansieringen av köpet beaktas. Hur mycket kan du finansiera själv och hur mycket måste lånas. En investeringskalkyl består av avskrivningar på anskaffningsvärdet samt räntor på lånat kapital och eventuellt eget kapital.

FinansieringBehöver du låna pengar för att starta företag kan du ansöka om lån hos FöreningsSparbanken, som Privat-tandläkarna har samarbetsavtal med. Kontakta Privat-tandläkarnas kansli för ytterligare information, telefon: 08-555 44 600.

Priskalkylering

Från och med den 1 januari 1999 gäller fri prissättning inom tandvården. Som företagare måste du själv räkna ut din kostnad och därmed priset för varje åtgärd och behandling som du utför.

15

Lagar och rekommendationer

Det finns många lagar och föreskrifter som reglerar bokföring och redovisning. Viktigast är bokförings-lagen. Här finns bestämmelser om hur bokföringen ska vara upplagd. En näringsidkare är skyldig att ha ordnad bokföring. Alla s.k. affärshändelser ska bok- föras kronologiskt och systematiskt. Med affärshän-delser menas alla ekonomiska transaktioner såsom försäljning (utfärdande av fakturor), inköp av varor och utrustning (mottagande av leverantörsfakturor), betalningar osv.

Det finns en särskild statlig bokföringsnämnd som utfärdat rekommendationer för bokföring och redovisning.

Löpande bokföring

Alla affärshändelser ska alltså bokföras löpande, dvs. dag för dag. Bokföringen ska vara både kronologisk

Bokföring, redovisning och revision

och systematisk. Det ska finnas verifikationer för alla affärshändelser.Det finns många moderna hjälpmedel för att sköta bokföringen. Om man inte lämnar bort bokföringen till särskild bokföringsbyrå kan man köpa ett bokförings-program. Det finns flera välkända och välrenommerade företag inom området, t.ex. SPCS och Hogia.

Årsbokslut och årsredovisning

Vid årets slut ska bokslut upprättas. Årsbokslutet ligger till grund för självdeklarationen. I bokslutet ska företa-gets ekonomiska ställning på bokslutsdagen redovisas, dvs. tillgångar, skulder och eget kapital. Dessutom ska en resultaträkning upprättas som uppvisar företa-gets intäkter och kostnader under året samt vinst eller förlust.

Arkivering

Allt bokföringsmaterial ska sparas i minst tio år.

16

Revision

Ett aktiebolag måste ha kvalificerad revisor, dvs. auktoriserad eller godkänd revisor. Enskild firma eller handelsbolag behöver inte ha revisor.

Betalningar

Betalningstjänster

Det finns olika sätt att ta betalt av patienterna:• kontant• post- eller bankgiro• betal- eller kreditkortPrivattandläkarna har samarbetsavtal med Förenings-Sparbanken om patientkrediter och andra banktjäns-ter. Kontakta Privattandläkarnas kansli för närmare upplysningar.

Dröjsmål vid betalning

Om patienten inte betalar i tid bör patienten påminnas om betalningen, antingen skriftligen eller per telefon. Tandläkaren har rätt att debitera dröjsmålsränta med åtta procentenheter över gällande referensränta 30 da-gar efter fakturadatum eller tidigare, om parterna – vid avtalets slutande – kommit överens om dröjsmålsrän-tans storlek och när den ska börja debiteras.

Utebliven betalning

Om patienten trots påminnelse inte betalar kan tand-läkaren skicka ett inkassokrav, som ska vara utformat enligt inkassolagens regler. Kravet ska innehålla bor-genärens (dvs. vårdgivarens/tandläkarens) namn och adress, gäldenärens (dvs. patientens) namn och adress, vad fordran grundar sig på, kostnader för inkassokra-vet, skuldbeloppet, ränta samt tidsfrist som finns för betalning eller invändning mot kravet.

Inkassoföretag

Om du inte själv vill sköta inkassokraven kan sådana tjänster köpas av inkassoföretag. Privattandläkarna har ramavtal med Lindorff, vilket innebär att medlemmar kan nyttja Lindorffs tjänster utan särskild anslutningsavgift. För varje uppdrag debiteras avgifter enligt särskild prislista. Kontakta Privattandläkarnas kansli eller Lindorff för närmare upplysningar.

Hjälp med administration

Mekodent

Mekodent är ett dotterbolag till Praktikertjänst och till-

handahåller bl.a. bokföringstjänster till företag. Vänder sig till tandläkare som inte är anställda i Praktikertjänst AB.

Preventum

Preventum är ett fristående företag som också tillhan-dahåller bokföringstjänster till privattandläkare som är egna företagare.

Bokförings- och redovisningsbyråer

Det finns en mängd olika bokförings- och redovis-ningsbyråer som sköter bokföring för många småföre-tag. Vårt råd är att undersöka vilka tjänster (bokföring, redovisning, betalningar, årsbokslut, deklaration, konsultationer m.m.) som företaget tillhandahåller samt priserna för varje tjänst. Tänk på att kontrollera att momsen ingår i priserna!

Rådgivning

Anlita ekonomisk rådgivare, t.ex. revisor eller annan ekonomisk expert.

Skatter och avgifter

Företagsbeskattning

Företagare ska ha F-skattsedel. Det är viktigt, bl.a. vid begäran av tandvårdsersättning från försäkringskassan.

Sociala avgifter

Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter enligt lag för anställd personal. Löntagare ska därutöver betala vissa egenavgifter. Egenföretagare ska betala sina egna lagstadgade avgifter.

Mervärdesskatt

Huvudregeln är att alla varor och tjänster som omsätts är skattepliktiga till mervärdeskatt (moms). Tandvård är undantagen och är alltså en momsfri tjänst. Däre-mot omfattas uthyrning av en tandläkarmottagning av huvudregeln, dvs. skatteplikt föreligger. Det är dock inte hela hyresbeloppet som är skattepliktigt utan endast den del som avser själva utrustningen och viss personal. Det är uthyraren som är skyldig att debitera arrendatorn moms och betala in till staten.

Uppbörd av skatt och avgifter

Arbetsgivaren är skyldig att betala in skatt och avgif-ter för anställd personal. De anställda ska dock själva betala eventuella kvarskatter.

17

Bilagor•Webbadresserochtelefonnummer

•Checklistastartasomprivattandläkare

•Resultatbudget

•Kalkylexempelprivattandvård2009

18

WebbadresserochtelefonnummerOrganisation/företag Telefon Hemsida www Privattandläkarna Sveriges Privattandläkarförening 08-555 44 600 ptl.se

Akademikernas 08-412 33 00 aea.seerkända arbetslöshetskassa (AEA)

Alecta (arbetsmarknadsförsäkringar) 08-441 60 00 alecta.se

ALMI Företagspartner AB 08-709 89 00 almi.se(finansiering)

Arbetsmiljöverket 08-730 90 00 av.se Bolagsverket 060-18 40 00 bolagsverket.se(registrering av företag)

Datainspektionen 08-657 61 00 datainspektionen.se Försäkringskassan 0771-17 90 00 fk.se

Lindorff (inkasso) 08-587 281 00 lindorff.se Mekodent 08-20 16 00 ptj.se

Tillväxtverket 08-681 91 00 tillvaxtverket.se(Starta och driva företag)

Patent- och registreringsverket 08-782 25 00 prv.se(design, varumärken och patent) Praktikertjänst 08-789 40 00 ptj.se

Preventum 0227-120 60 preventum.nu Skatteverket 0771-567 567 skatteverket.se

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa 08-723 44 00 smakassa.se(SmåA)

Socialstyrelsen 08-555 530 00 sos.se

Statens strålskyddsinstitut 08-729 71 00 ssi.se

Sveriges Tandläkarförbund 08-666 15 00 tandlakarforbundet.se Vårdföretagarna (arbetsgivarorg.) 08-762 69 00 vardforetagarna.se

Checklista starta som privattandläkare

Praktikköpc Gör en bedömning av marknaden på orten! Patientunderlag! Konkurrenter? c Värdera praktik som ska köpas!c Vad säljs? Inkråm eller aktier? Säljs hela praktiken eller del av den?c Hur många patienter kan tas över?c Kan personalen tas över? Obs! Enligt lag följer personalen med till nye ägaren!c Behövs nyinvesteringar?c Behöver avloppsrören saneras?c Hur finansiera köpet?c Gör en kalkyl/budget!c Välj företagsform.c Kontakta hyresvärden ang hyreskontrakt.c Upprätta köpeavtal! Skaffa mall för avtal!c Upprätta kompanjonsavtal med delägare.c Upprätta samarbetsavtal med kollega i praktiken.

Arrendec Vad ingår i arrendet? Lokal, utrustning, personal, förbrukningsmaterial?c Ingår patienter?c Vems är nytillkomna patienter!c Vad är arrendebeloppet? Obs! Moms på hyra av utrustning och viss personal!c Vilka kostnader tillkommer utöver arrendet, för exempelvis försäkringar, personal, förbrukningsmaterial, bokföring och serviceavgifter?c Gör en kalkyl/budget!c Upprätta skriftligt avtal! Tänk på uppsägningstider och hur tvister ska lösas. Skaffa mall för avtal.c Ev. diskutera optionsavtal? Dvs. förköpsrätt vid ev. försäljning av praktiken.

Anställning som tandläkarec Är det vikariat eller fast anställning (s.k. tillsvidareanställning)?c Ingår patienter?c Vad är lönen och övriga anställningsvillkor?c Förhandla om villkoren!c Arbetsgivaren ska förutom lön betala semesterersättning och sjuklön enligt lag samt sociala avgifter enligt lag!c Upprätta skriftligt avtal! Minimiuppsägningstider enligt lag. Skaffa mall för avtal.c Ev. diskutera optionsavtal? Dvs. förköpsrätt vid ev. försäljning av praktiken.

20

Kontakter med myndigheterc Anmälan till Socialstyrelsen att verksamheten startats alternativt tagits över.c Anmälan till försäkringskassan om start som privattandläkare. c Anmälan till försäkringskassan om egen inkomst och karenstid för egen sjukförsäkring.c Anmälan till Bolagsverket om nytt företag.c Kontakta skatteverket om preliminär självdeklaration, ev. F-skattsedel, ev. jämkning, redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter för anställd personal.c Anmälan till kommunens miljöförvaltning innan nya lokaler tas i bruk.

Övriga kontakterc Vårdföretagarna. För information och rådgivning vid anställning (och uppsägning) av personal.c Alecta angående personalförsäkringar och egna försäkringar för arbetsskada.c ALMI Företagspartner AB. Bistår med riskfinansiering m.m. samt rådgivning och information till nya och befintliga företag.c Nutek. Information om att starta och driva företag, finansiering m.m.c Startlinjen. Bistår med information om regelverk och bestämmelser samt vägledning.

Försäkringarc Patientförsäkring för behandlingsskada. Obs! Obligatorisk enligt lag!c Garantiförsäkring för omgörning av protetiska arbeten.c Implantatprotetikc Praktikförsäkringc Sjukavbrottsförsäkringc Ev. teckna personalförsäkringar: sjuk-, arbetsskade- respektive tjänstegruppliv- försäkringc Ev. teckna egen arbetsskadeförsäkring genom Alecta.c Ev. teckna personliga försäkringar

21

Resultatbudget Intäkter

Intäktsslag Konto Period Period PeriodEgna bruttoarvoden

Arvoden för anställd tandläkare

Intäkter avseende egen tand-teknisk verksamhetArrendeintäkter. Hyresintäkter avseende utrustning o dyl.Övriga intäkter

Totala intäkter

Kostnadsslag Konto Period Period PeriodKostnader för material och främmande arbeten (enl. spec.)Personalkostnader (enl. spec.)

Övriga praktikkostnader (enl. spec.)Summa praktikkostnader

Egen lön

Egna sociala avgifter

Summa tandläkarkostnader

Totala kostnader

Kostnader

Beräknat resultat

22

Specifikation av kostnader för material och främmande arbeten

Dentalmaterial

Tandtekniskaarbeten

Underentreprenader (tandhygienist- och tandläkartj.)Summa kostnader för mate-rial och främmande arbeten

Löner

Social avgifter enligt lag


Utbildning

Övriga personalkostnader

Summa personalkostnader

Specifikation av personalkostnader

Lokalhyra och övriga lokalkostnaderAvskrivningar på maskiner och inventarierRäntekostnader på lånat kapital

Reparation och underhåll av lokaler och maskiner/inventarierArrende. Hyra av utrustning, maskiner och inventarierKontorsmaterial

Bokföring och redovisning

Serviceavgifter

Tele och porto

Frakter, transporter och resor

Reklam och PR

Företagsförsäkringar

Garantikostnader

Övriga kostnader

Summa övriga praktikkostnader

Specifikation av övriga praktikkostnader

23

Kostnad per år

Kostn/dag Kostn/tim %

Två rum & två tandsk, en hyg

200 dgr 6 deb tim

1200 h/år

MaterialDentalmaterial 250 000 1250 208 7,6

Tandtekniska arbeten 400 000 2000 333 12,2

Summa materialkostn. 650 000 3250 542 19,8

PersonalkostnaderTandläkare

Lön 42000/mån (kalkyl) 504 000 2520 420 15,3Soc avg enl lag 32,46% 163 598 818 136 5,0Soc avg enl avtal ca 16% 80 640 403 67 2,5Utbildning m.m. 50 000 250 42 1,5Summa tandläk.kostn. 798 238 3991 665 24,3

Tandsköterska x 1,5

Lön 22000/mån 396 000 1980 330 12,1Soc avg enl lag 32,46% 128 542 643 107 3,9Soc avg enl avtal ca 6% 23 760 119 20 0,7Utbildning m.m. 50 000 250 42 1,5Summa tandsköt.kostn. 598 302 1655 277 18,2Tandhygienist

Lön 28000/mån 336 000 1680 280 10,2Soc avg enl lag 32,46% 109 066 545 91 3,3Soc avg enl avtal ca 6% 20 160 101 17 0,6Utbildning m.m. 40 000 200 33 1,2Summa hyg.kostn. 505 226 1655 277 15,4Summa personalkostn. 1 901 766 4885 815 57,9

Övriga kostnader

Lokalhyra (ca 120 m2) 240 000 1200 200 7,3

Övr lokalkostnader 40 000 200 33 1,2

Förbr.inventarier/mtrl 44 000 220 37 1,3Kontorsmaterial 10 000 50 8 0,3Rep. o. underhåll 40 000 200 33 1,2Bokföring 40 000 200 33 1,2Serviceavgifter 15 000 75 13 0,5Telefon, fax, internet 10 000 50 8 0,3Porto 10 000 50 8 0,3Transporter och frakt 10 000 50 8 0,3Representation 5 000 25 4 0,2Annonsering 25 000 125 21 0,8Försäkringar 15 000 75 13 0,5Garantikostnader 10 000 50 8 0,3Kundförluster 10 000 50 8 0,3Revision 10 000 50 8 0,3Tidskrifter/facklitt. 5 000 25 4 0,2Diverse övriga kostnader 40 000 200 33 1,2Summa övriga kostn. 579000 2895 483 17,6

Kalkylmässiga avskrivningar (8 år) Inv. 1 MkrRäntekostn. (6%) (medeltal) 30000 150 19 0,9Summa avskr. o. räntor 155 000 582 97 4,7

TOTALA KOSTNADER 3 285 766 9442 1573 100,0

Kommentar: Intäktskravet per timme är ca 2000 kr för en tandläkare.

Kalkylexempel privattandvård 2009Exempel för en praktik med två rum och 1,5 tandsköterska och en tandhygienist.

Investering i tandläkarutrustning, inventarier och datorer m.m. ca 1 Mkr.

125 000 625 78 7,6

Privattandläkarna © 2009

Privattandläkarnas kansli ligger i Gamla stan i Stockholm Besöksadress Österlånggatan 43, 2 trPostadress Box 1217, 111 82 Stockholm Telefon 08-555 44 600 Fax 08-555 44 666 Hemsida www.ptl.se E-post [email protected]

Kort om Privattandläkarna

Privattandläkarna är branschorganisationen för företag och tandlä-kare som är verksamma inom privattandvården. Privattandläkarna är samlingsnamnet för Sveriges Privattandläkarförening och dess 26 lokala avdelningar samt servicebolaget Svensk Privattandvård AB.

Privattandläkarna arbetar i huvudsak med företagarfrågor. Det stöd du behöver, får du genom oss, där alla privattandläkare, oavsett verksamhetsform, arbetar gemensamt för att stärka privattand-vårdens ställning. Privattandläkarna är till för alla som vill starta, verka och utveckla privat tandvård. Vi arbetar för en fortsatt positiv utveckling av svensk tandvård. Genom att vara medlem i Privattandläkarna är du också medlem i Sveriges Tandläkarförbund, som arbetar med odontologiska frågor.

För mer information om Privattandläkarna, besök www.ptl.se.

Välkommen!

Att Starta Som Privattandlakare

Documents