Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt

Att möta många kulturer i förskolan, ett interkulturellt arbetssätt

Hur vi tar emot och bemöter nya familjer utan att låta språket vara ett hinder

Ann NordlundAnnelie BillforsMonica Westling

InterkulturalitetMångkulturTermen mångkultur används ofta för att beskriva samhällen som innefattar många olika kulturer.

InterkulturInterkultur betyder en gränsöverskridande process, en interaktion mellan människor från olika kulturer samt en ömsesidighet för varandra (Lahdenperä, 2004; Lorentz, 2007). 

Eklund (2003) menar att interkulturell pedagogik är en ständigt pågående process som syftar till att övervinna och överbygga kulturella barriärer. För att kunna skapa en bra interkulturell miljö, krävs det att alla lärare samverkar och använder sig av en helhetssyn på barn och föräldrar. 

Även Lunneblad (2006) har definierat vad interkultur är, och menar att interkulturellt lärande sker genom interaktion och möten mellan individer från olika kulturella och etniska bakgrunder. 

Interkulturellt förhållningssättEtt interkulturellt förhållningssätt handlar om en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, alltså  att se på flerspråkighet som en kompetens, en rikedom. 

Detta innebär att vi pedagoger är nyfikna och visar viljan att lära känna barnens hemkulturer och språk

kommunicerar och samverkar med föräldrar och barn om deras erfarenheter, åsikter och värderingar kring barnuppfostran och utbildning

har en positiv attityd till det mångkulturella samhället 

har en förmåga att kunna betrakta den svenska och den etniska identiteten ur ett globalt perspektiv

Vretens ledord:Lyssna

Närhet

Tid

Hinna-Höra-Hela

Artighet

Nyfikenhet

Ordrikedom, benämna

Upplevelser

Härma

Samspel

Lyssna

• Vi lyssnar noga och försöker alltid förstå.

• Vi frågar och reflekterar.• Vi bryr oss om vad barnen vill och

tycker, deras synpunkter tas tillvara.

Närhet

• Vi är där barnen är.• Vi leker med barnen och intresserar oss för deras

göranden.• Vi samtalar och funderar tillsammans med barnen i

leken.

Tid

• Vi stannar alltid upp och låter barnens frågor, funderingar, tankar och beskrivningar få ta tid.

• Barnen ges tid att uttrycka sig. • Vi stannar kvar och säger färdigt

alla meningar.

Hinna-Höra-Hela

• Varje person, stor eller liten, har rätt att förstå- bli förstådd- och få tid att hinna med detta.

• På Vretens förskola ska alla få möjlighet att Hinna-höra-hela!

Nyfikenhet

• Vi är nyfikna på barnens liv, intressen, funderingar och tankar.

• Vi vill ta reda på vad barnen kan och vad de har varit med om.

• Vi frågar föräldrarna om deras bakgrund/upplevelser och tankar.

Ordrikedom• Vi använder ett ordrikt språk med många

synonymer.• Vi tänker på att variera språket och

benämner allt.• Säg det du gör och gör det du säger.• Vi samtalar, läser, berättar och reflekterar

tillsammans med barnen.

Smörgås Macka

Cirkel

Ring

Bada

Simma

TjocksockaStrumpa

Artighet

• Vi lär ut artighet för det mår alla bra av.• Varsågod, Välkommen och Tack så mycket är

ord vi använder ofta.

Upplevelser• Vi ser till att barnen får uppleva nytt

och gammalt i en lagom mix.• Vi ser till att miljön ute och inne

förändras och utvecklas utifrån barnens tankar om vardagen och önskemål.

• Nya upplevelser ger många nya ord• Vi ger barnen samma förutsättningar

Härma• Vi använder oss av varandra som de fiffiga

kompisar vi är.• Vi lär av varandra.• Det är inte fel att ta efter och göra lika som någon annan.

Samspel• Att få vara och att få ha kompisar är det bästa

som finns.• Vi ska organisera vardagen så att kamratskap

uppstår.• Vi organiserar mötesplatser för språk och

samspel.

Första mötetInskolning och tolkLåta det ta tid, utgå från varje familj, vara flexibel

De familjer vi möter har ofta ingen insyn i svensk förskola

Förutsättningar

Platstolk/Telefontolk?

Återkoppla till tolkförmedlingen

Information• Dagen• Regler vid sjukdom• Kläder• Blöjor• Nötter, parfymer, godis• Kost• Vaccinationer• Inga mobiltelefoner• Regelverket kring heltid, deltid, 15-timmar, alla barn med annat

modersmål har rätt till 25/vecka i Sundsvalls kommun• Försäkring• Innebörden av aga-lagen, tystnadsplikt, anmälningsplikt• Barnbidraget, utjämna ekonomiska villkor… ej asyl • Information, på dörrar och muntligt • Öppen kommunikation• Förtydliga vilka olika samtal och möten vi kallar föräldrarna till och

varför

Vi är duktiga på att inte se språket som ett hinder:Det är en mänsklig rättighet att kunna förstå och göra sig förstådd.

Föräldrarna har inte samma kunskap om svensk förskola och hur vårt samhälle fungerar. De äger annan kunskap.

Kan inte kräva att dom ska ha internet och förskolan på webben, vi får hjälpa till med mycket information. Vi hjälper till med alla papper som rör förskolan.

Ta muntligt med föräldrarna.

Ge samma förutsättningar, bygg upp lager så att det finns att låna skridskor, skidor och hjälmar.

Ta in på föräldramöten: BVC, tandvården, trafiksäkerhetsverket, biblioteket, skogen mm.

Viktigt att tänka på…

TydlighetAnvända synonymer, ge många ord för samma sak.

Visa bilder

Att vara nära så att vi kan tolka deras reaktioner, vad det är dom vill eller inte vill

Börja där barnen är. Vi låter det ta tid, att verkligen försöker förstå vad det är barnen vill

Konkret är jätteviktigt, lättare för barnen att behålla fokus

Lätt och konkret material. Men även vi pedagoger är ett material, vi är dom viktiga

Prata med barnen inte till barnen

Modersmål

• Vi värdesätter barnens flerspråkighet.

• Vi tar reda på vilket språk som är barnens modersmål.

• Vi samarbetar med modersmålslärarna.

Samarbete med modersmålslärarnaDet är vår uppgift att bjuda in mml i verksamheten

Ta med mml i vårt tema eller projekt, göra dom delaktiga.

Grovplanering att följa så att det blir en röd tråd under terminen.

Vi fördelar inte jämnt mellan avdelningar och barn

Strukturera och följa upp

Underlag till föräldrasamtal

Litteraturreferenser

Eklund, Monica (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Diss. Luleå: Luleå tekniska univ., 2003.

Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, Hans (2007). Talet om det mångkulturella i skolan och samhället: en analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973-2006. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.

Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.