Jan 02, 2016
Atomen
Atomen är den minsta byggstenen i ett grundämne som fortfarande har ämnets egenskaper.
Ämnen som bara består av en sorts atomer kallas grundämnen.
Atomenshistoria
Ordet atom kommer från grekiskans a’tomos som betyder odelbar.
Demokritos (400 f Kr). Alla ämnen är uppbyggda av små partiklar som inte kan sönderdelas.
John Dalton
”Biljardbolls modell” Atomer är solida kulor.
J.J Thomson (1904)
”Russinen i Kakan” Negativa elektroner i ett positivt ramverk.
N-pris fysik 1906.
Ernest Rutherford (1911)
Atomer är mest tomrum, negativa elektroner kretsar kring en positiv kärna.
N-pris kemi 1908.
Niels Bohr (1913)
Elektronerna rör sig i banor runt kärnan. N-pris fysik 1922.
Atomens uppbyggnad
Atomen är uppbyggd av tre olika byggstenar som kallas elementarpartiklar.
Protoner (positivt laddade) Neutroner (oladdade) Elektroner (negativt
laddade) Elektronerna kretsar i
enormt hög fart runt kärnan
Vilket ämne det är beror på hur många protoner, elektroner och neutroner atomen består av.
Kretsande elektroner
Proton
Neutron
Kärna
Atom Fakta
Atomen är som helhet oladdad (det finns lika många elektroner som protoner).
I princip hela atomens massa är koncentrerad i kärnan.
En proton och en neutron har ungefär lika stor massa.
En neutrons massa är ungefär 2000 gånger så stor som elektronens.
Kärnans densitet är enormt hög. Om en sockerbit hade samma densitet som en
atomkärna skulle den väga ca 300 miljoner ton.
Olika atomer
Det finns fler än 100 st olika atomer. Den enklaste är väte. Den består av
1 proton och 1 elektron. De största atomerna består av mer
än 100 protoner och elektroner + neutroner.
Vilket ämne det är styrs av hur många protoner ämnet innehåller.
Isotoper
Olika atomer av samma slag. Har lika många protoner men olika
många neutroner. Har samma atomnummer men olika
masstal. Många grundämnen består naturligt
av en blandning av olika isotoper.
Strålning
Radioaktiv strålning
Äldre benämning på joniserande strålning, strålningen är i sig inte radioaktiv utan sänds ut av radioaktiva ämnen.
Radioaktivitet
Egenskap hos vissa atomkärnor att spontant sända ut joniserande strålning och då övergå till en dotterkärna (annat ämne).
Joniserande strålning
Strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer och på så sätt förvandla dom till joner.
Det finns många olika sorters joniserande strålning
Viktigaste sorterna av joniserande strålning Alfa-strålning Beta-strålning Gamma-strålning Röntgen-strålning
Alfa-strålning
Uppstår vid alfa-sönderfall. Består av heliumkärnor Två Protoner och två Neutroner Väldigt liten räckvidd (10cm i luft) Stoppas av ett papper
Beta-strålning
Uppstår vid beta-sönderfall. En neutron som omvandlas till en
proton och en elektron. Består av elektroner. Når ca 10m i luft. Stoppas av en glasruta.
Gamma-strålning
Bildas tillsammans med alfa och beta-strålning.
Består av elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än Röntgen-strålning.
Stoppas av en betongvägg eller bly.
Röntgen-strålning
Består av elektromagnetisk strålning. Används vid röntgning. Upptäcktes 1895 av Wilhelm Conrad
Röntgen som fick det första Nobelpriset i fysik för upptäckten 1901.
Strålningsskydd
Varför är joniserande strålning farligt? Joner kemiskt reaktiva ock kan
orsaka skador på levande vävnad. Strålningen bryter sönder DNA-
spiralen. Hur farlig strålningen är beror på
dos, exponeringstid och vilken samman sättning strålningen har.
Hur mäter man strålning?
Ett ämnes radioaktivitet mäts i Becquerell (Bq). 1Bq är ett sönderfall per sekund.
Stråldosen som man utsätts för mäts i millisievert (mSv)
Halveringstid
Är den tid det tar för ett radioaktivtämne att sönderdelas så att halva mängden återstår.
Uran- Halveringstid 4,5 miljarder år Plutonium- Halveringstid 24000 år
Fission
Fission betyder klyvning. Betyder att man klyver atomkärnor. Sker i Kärnkraftverk och Kärnvapen. Vid klyvning av atomkärnor frigörs
enorma mängder energi.
Fusion
Betyder sammansmältning av atomkärnor.
När atomkärnorna slås ihop frigörs enorma mängder energi.
Solens energi kommer från fusion. På jorden förekommer bara fusion i
större skala i vätebomber. För att fusion ska kunna ske måste först
extrema temperaturer och tryck uppnås.
Kärnklyvning
Klyvbart material (Uran eller Plutonium)
En neutron skickas mot en klyvbar kärna.
Atom kärnan går i bitar. Då frigörs 2-3 nya
Neutroner och Energi. De nya Neutronerna klyver
nya kärnor. En kedjereaktion har
startats. I ett kärnkraftverk är
reaktionen kontrollerad medan den i kärnvapen är okontrollerad.
Var kommer energin ifrån? (Fission) I atomkärnan finns en stark kraft
(kärnkraft) som håller ihop kärnan trots att alla protoner vill stöta bort varandra.
När neutronen träffar kärnan orkar den inte längre hålla ihop utan stöts isär med våldsam kraft och denna kraft övergår i rörelseenergi.
Rörelseenergin sprids till omgivningen genom att partiklarna krockar med omgivande atomer.
Detta upplever vi som värme.
Var kommer energin ifrån? (Fusion) Genom att slå ihop små atomkärnor
(ex, H, He) till större kan man tjäna bindningsenergi.
Den intjänade bindningsenergin som inte längre behövs avges.