Assistans nr 5 2014

• Låt barnen vara med• Rekrytera från hela världen• Svårt rekrytera i glesbygden

INA SAMLAR FUNKOFOBI-ERFARENHETER PÅ NÄTET

En tidning om assistans-tjänster

FUNKTIONSNEDSÄTTNING INGET FÖR NYA RIKSDAGEN

AssistansTIDNINGEN

NUMMER 5 • 2014

TEMA REKRYTERING

Jana från Norrköping fick glädjebeskedet på väg till jobbet

2 HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 3

LEDAREN ■

#5 2014 ISSN 1653-9095Politiskt, fackligt och kommersielltobunden tidning om assistanstjänster

MÅNGA PERSONER MED funktionsnedsättning känner sig diskriminerade. I Sverige ligger uppenbarligen fördomarna alltid på lur, redo att komma fram när man minst anar det.

I det här numret av Assistans har vi träffat Ina som driver Funkofobi, ett konto i sociala medier som samlar historier från människor som utsatts för fördomar på grund av sin funktionalitet. Där kan alla som vill gå in och läsa om vardagen för hundratusentals människor i det här landet. Eller ännu hellre, dela med sig av sina egna erfarenheter.

HUR SKA VI förstå och prata om dessa fördomar? Hur ska vi bekämpa dem? Ina menar att vi måste tänka på den diskriminering som riktas mot per-

soner med funktionsnedsättningar på samma sätt som vi tänker på den diskriminering som riktas mot människor på grund av kön, sexualitet el-ler hudfärg. Därför måste också kampen mot funkofobin bedrivas med samma medel som andra medborgerliga kamper. Funkisrörelsen har med andra ord mycket att vinna på att inspireras av kvinnorörelsen, gayrörelsen och den antirasistiska rörelsen. Det handlar framför allt om att synas och ta plats. Det handlar om att kliva in i det offentliga rummet och säga: Här är vi! Vi kräver vår plats, vårt utrymme, vår röst! Först då kan fördomarna bekämpas på allvar och framtiden bli mindre diskriminerande.

DAN WALLANDER

Chefredaktör

Alla dessa fördomarAnsvarig utgivareDan Wallander

ProduktionJust RivistaMässans gata 14412 51 Göteborg031–708 66 [email protected]

RedigeringErik Alvhede, Thomas Glans

RedaktörPetra Hansson

SkribenterChristopher Kullenberg RothvallAndreas KarlssonMattias Hagberg

AnnonserSara ErkhagenEvelina Karlsson

TryckeriBilles Tryckeri 2014

Just Rivista ABwww.rivista.se

RIVISTAJUST RIVISTA AB

MEDIAJUST MEDIA AB

AssistansTIDNINGEN

Lev väl Assistans AB Göteborg, Engelbrektsgatan 33 031-78 900 87 | Kiruna, Linbanevägen 2 0980-142 00 Hemsida: www.levval.se E-post: [email protected]


■ INNEHÅLL

UR INNEHÅLLET I NR 5/2014

14. ELDSJÄL BAKOM BÄSTA TILLGÄNGLIGHETEN Östhammar har utsetts till Sveriges mest tillgängliga kommun av omsorgsföretaget Humana. Bakom förvand-lingen ligger eldsjälen Barbro Mattsson, ombudsman för Handikappförbunden, HSO.

16. JANA BLEV ÅRETS ASSISTENT En professionell och omtänksam tjej som älskar sitt jobb. Så kan man sammanfatta juryns motivation när man ut-såg Jana Gemeinhardt till Årets Assistent. Assistans åkte till Norrköping för att gratulera.

“Frösunda är Flexibelt, både mina assistenter och Företaget.”

Marlene Bergqvist är hälsokonsult samt coach och arbetar på Shift education med projektet ”Livsentreprenören” som ger ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att identifiera sina styrkor och nå sina mål.

“Jag behöver personlig assistans för att mitt liv ska fungera så smidigt som möjligt. Frösunda är en långsiktigt bra utförare. Men bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget, koncentrera mig på mitt liv. Frösunda och mina assistenter finns där.

All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.”

omsorg För högsta livskvalitet. oavsett.

hur vill du ha det?> Vill du kunna ägna dig helt åt det som fyller ditt liv? Då tar Frösunda ett

helhetsansvar och sköter allt runt den personliga assistansen.

> Har du närstående och vill agera mer på egen hand? Då ger vi er den möjligheten. Vi tar arbetsgivaransvaret.

> Eller ser dina önskemål ut på annat sätt? Vi anpassar oss.

Med 20 års erfarenhet är det självklart för oss att skräddarsy din personliga assistans. Du är expert på ditt liv och du kommer först i alla lägen. Våra medarbetares uppdrag är att möta dig med respekt, engagemang och nyfiken-het, oavsett.

kontakta oss så berättar vi mer: tel: 0771-Frösunda (0771-37 67 86 32) frosunda.se/personlig assistans

MARLENE är kund hos Frösunda i umeå sedan fem år tillbaka.

Med min hund.

På jobbet.

Duktig vovve.

En ledig dag vid äppelträdet.

20. RIKSDAG UTAN FUNKTIONSNEDSÄTTNING Trots att 101 av de 349 ledamöterna bytts ut finns det fortfarande ingen med synlig funktionsned-sättning i riksdagen. Är det ett problem eller inte? Bland politikerna finns olika uppfattningar.

22. HON SKA LYFTA HANDIKAPPFÖRBUNDETDet har varit en framgångsrik sommar för landets handikappidrottare. Men det är ett förbund som skakats av turbulens och skandaler som nya ordfö-randen Margareta Israelsson tar över.

25. KOGNITIV TILLGÄNGLIGHET – VAD ÄR DET? Forskare som har studerat kognitiv tillgänglighet konstaterar att kunskaperna är bristfälliga och att riktlinjer för tillgänglighet inom elektronisk infor-mation inte fungerar.

26. TYDLIGHET MINSKAR RISK FÖR KONFLIKT Ett ämne som ofta återkommer hos PA-tips är konflikter. Recepten för att inte hamna där är flera: Regelbundna medarbetarsamtal, möjlighet att få vara ensam och inte minst tydlighet.

29. NYA PERSPEKTIV PÅ HANDIKAPP Efter 45 år har den elfte upplagan av Handikapp – Vad är det? släppts (men med den något moder-nare titeln Funktionshinder – Vad är det?) Vi la de båda böckerna bredvid varandra och jämförde.

08. HÄR ÄR DET SVÅRAST ATT HITTA ASSISTENT En enkätundersökning bland assistansanordnare visar att det är svårt att rekrytera personliga assistenter i Stock-holm och på landsbygden.

10. LÅT BARNEN VARA MED VID REKRYTERING Vissa frågor kan vara svåra att ta ställning till för minder-åriga men för Ida, 14 år och Winta, 12 var det självklart att de skulle vara med vid rekryteringen av assistenter.

12. HITTA ASSISTENTER I HELA VÄRLDEN Det är fullt möjligt att anställa assistenter som är bosatta

i andra delar av världen. Men det krävs hjälp för att klara alla formaliteter och väntetiden kan vara mycket lång.

TEMA/REKRYTERING

Med fokus på livskvalitetI en vardag med komplexa regel-verk och begränsad tillgång till subventionerade hjälpmedel är det viktigare än någonsin att arbeta för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Vi har haft som mission under nio decennier att hjälpa människor att återställa och förbättra sin rörlighet och självständighet. Vårt noggranna kvalitetsarbete, avancerad teknik och våra nära samarbeten med patienter, sjukvård och branschorganisationer har variten utgångspunkt i detta. Vi vill arbeta för ett samhälle med fokus på livskvalitet. För alla.

Otto Bock Scandinavia AB • Tel. 011-280600 • www.ottobock.se

“Frösunda är Flexibelt, både mina assistenter och Företaget.”

Marlene Bergqvist är hälsokonsult samt coach och arbetar på Shift education med projektet ”Livsentreprenören” som ger ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att identifiera sina styrkor och nå sina mål.

“Jag behöver personlig assistans för att mitt liv ska fungera så smidigt som möjligt. Frösunda är en långsiktigt bra utförare. Men bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget, koncentrera mig på mitt liv. Frösunda och mina assistenter finns där.

All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.”

omsorg För högsta livskvalitet. oavsett.

hur vill du ha det?> Vill du kunna ägna dig helt åt det som fyller ditt liv? Då tar Frösunda ett

helhetsansvar och sköter allt runt den personliga assistansen.

> Har du närstående och vill agera mer på egen hand? Då ger vi er den möjligheten. Vi tar arbetsgivaransvaret.

> Eller ser dina önskemål ut på annat sätt? Vi anpassar oss.

Med 20 års erfarenhet är det självklart för oss att skräddarsy din personliga assistans. Du är expert på ditt liv och du kommer först i alla lägen. Våra medarbetares uppdrag är att möta dig med respekt, engagemang och nyfiken-het, oavsett.

kontakta oss så berättar vi mer: tel: 0771-Frösunda (0771-37 67 86 32) frosunda.se/personlig assistans

MARLENE är kund hos Frösunda i umeå sedan fem år tillbaka.

Med min hund.

På jobbet.

Duktig vovve.

En ledig dag vid äppelträdet.


Handikappförbunden förutsätter att regeringen nu använder den breda majoritet som finns i den nyvalda riksdagen och säkerställer att även per-soner som omfattas av LSS får ett skydd mot kommunala avgifter och att de goda levnadsvillkor som nämns i lagen äntligen blir verklighet.

Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden, i Dagens Samhälle

FÖRUTOM LÖFTEN OM höjda lärarlöner, läxhjälp för alla och extra resurser till skolor med låga resultat kommer regeringen i budgetpropositionen för 2015 att avsätta yt-terligare 200 miljoner kronor för att förbättra elevhälsan.

– Det är en särskild utmaning för Sverige att vi ser hur många unga kvinnor, unga HBTQ-personer och unga med funktionsnedsättning som mår allt sämre, sa Gustav Fridolin när förslagen presenterades vid en pressträff den 15 oktober.

– Ska man vända det och skapa en ökad trygghet i skolan, se till att de som ska prestera bra också känner sig trygga och har förutsättningarna att prestera bra, då måste vi satsa på elevhälsan.

Källa: Regeringen

LSS, LAGEN OM stöd och service till vissa funktionshindrade, tilläm-pas allt mer restriktivt. Det framgår av en granskning som Akademiker-förbundet SSR och Handikappför-bunden har låtit göra.

– En viktig slutsats som kan dras är att handläggare och chefer mås-te få ett tydligare mandat att göra bedömningar och fatta beslut på en professionell grund. Rapporten visar att styrdokument hos både kommuner och Försäkringskas-san inte sällan strider mot lagens intentioner, säger Camilla Sköld, socialpolitisk chef vid Akademiker-förbundet SSR.

Källa: Akademikerförbundet SSR

Allt restriktivare tillämpning av LSSMer pengar

till elevhälsan


REKRYTERINGTEMA/

◆ Här är det svårast och lättast att hitta assistent◆ Låt barnen vara med och bestämma vid rekryteringen◆ Hitta assistent ute i världen – visst är det möjligt

Oavsett om det är brukaren själv, brukarens föräldrar, kommunen eller ett fristående assistansbolag som ska anställa en assistent, finns det många aspekter som ska vägas in i samband med rekryteringen. Självklart måste assistenten ha rätt kompetens. Men de personliga egenskaperna är också viktiga liksom personkemin med brukaren. Hur rekryteringsprocessen ska gå till, var man ska leta, vilket inflytande brukaren ska ha är andra frågor att ta ställning till. Assistans har tittat på några viktiga frågor som rör rekryteringen av assistenter.

Foto

: Thi

nksto

ck


D et var när Socialdepartementet gjorde en en-kätundersökning bland både kommunala och privata arbetsgivare för ett par år sedan som det framkom att det finns geografiska skillnader

när det gäller rekrytering av assistenter. Främst handlar det om svårigheter i Stockholmsområdet samt på mindre orter i glesbygden. Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IFA, bekräftar bilden.

– I Stockholm beror det på att det finns en viss genom-strömning i yrket, man jobbar som assistent medan man söker andra jobb eller pluggar. Problemet i glesbygden är att det finns ett begränsat antal personer att välja mellan, säger hon.

SOPHIE KARLSSON MENAR dock att de som rekryteras på mindre orter oftare stannar kvar i yrket längre, vilket är viktigt eftersom assistansen bygger på kontinuitet för att vardagslivet ska fungera. I värsta fall menar hon att en brukare kan behöva flytta om det inte finns några per-soner som kan arbeta i just det området.

– Man får väga för- och nackdelar med att antingen bo kvar och anställa en person man kanske inte är helt nöjd med eller flytta in till en större stad, säger hon.

Birgitta Olofsson är verksamhetschef på assis-tansbolaget Lev väl Assis-tans i Kiruna, ett bolag med ett trettiotal assistenter. Hon tycker sig se att det blivit allt svårare att rekrytera.

– Man fick mycket fler svar på an-nonser för bara fem år sedan jämfört med vad man får i dag, säger hon.

Orsaken är enligt henne att LKAB startat nya gruvor i Kiruna, vilket gjort att arbetslösheten just nu är låg.

– Det är så klart glädjande, men det gör också att vi måste jobba mer strategiskt och intensivt för att rekryte-ra. Det handlar om att skapa kontakter och nätverka med personalen för att hitta arbetssökande, men framförallt om att ha ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen vilket fungerar strålande för oss, säger hon.

ATT DET DÄREMOT skulle vara problem att få anställda som stannar länge i Stockholmsområdet är inget som känns igen av Catherine Wallefelt, VD för CW Personlig Assistans och Consulting med ett tjugotal assistenter.

– Jag har fortfarande kvar assistenter sedan jag startade 2006. Man säger att det är ett genomgångsyrke, men jag har haft tur och hittat folk som värnar om människan. Jag tror det beror på att assistenterna får ta mycket eget ansvar, vilket gör att de känner sig värdefulla, säger hon.

Även Viktoria Dahl, verksamhetschef på Stock-holmsbolaget Bonitas med omkring 40 an-

ställda, ser inga problem.– Vi har anställda som stannat i sex eller sju år. Jag tror nyckeln

handlar om att ge dem heltid. Om de inte fyller tiden hos en brukare får de vara hos fler, säger hon.

Sophie Karlsson på IFA menar att det finns en huvudsaklig förändring som måste till för att man ska komma åt problemen i glesbygd och i storstä-

derna med synen på assis-tansjobbet som ett genom-

fartsyrke.– Det handlar om att höja

statusen på jobbet. Blir det ett eftertraktat yrke motiverar det as-

sistenter att stanna. En viktig sak som hänger ihop med det är lönen, särskilt om man

har lång resväg. Då måste man tjäna på att köra de där extra milen, säger hon.

Det är i glesbygd och i Stockholms stad som många upplever det som svårast att rekrytera personliga assistenter. Lättast är det i de medelstora städerna.

CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL

Foto: Yanan Li

TUFFAST ATT REKRYTERA PÅ LANDET OCH I STOCKHOLM

■ TEMA / REKRYTERING


076 012 10 00 [email protected] www.connext.se

Söker du assistans?

Frihet är att leva som andra.

Det är vad LSS och vår verksamhet

handlar om!

assistans.furuboda.org

Furuboda Assistans ägs av den ideella Föreningen Furuboda, tillsammans skapar vi mervärde för dig.

Närhet-Förtroende-Respekt

Tel: 044-781 48 50 E-post: [email protected]

FAKTA/Fem rekryteringstips1. Bli en headhunter och var aktiv i nätverk, på sociala medier och på relevanta utbildningar.

2. Vänta inte på att rätt tid eller att ansökningarna ska komma av sig själv, börja rekrytera så fort behovet uppstår.

3. Var noga med att beskriva vem brukaren är redan i annonsen.

4. Diskutera olika scenarier som kan uppstå i arbetet under intervjun istället för de vanliga frågorna.

5. Ha ett par introduktionspass innan beslutet tas om en anställning.

Det kan vara svårt att rektrytera i glesbygden.

Foto

: Kiru

na Ko

mm

un


ATT VARA FÖRÄLDER till ett barn som behö-ver personlig assistans är krävande på många sätt. Något av det som många upplever som det absolut svåraste är att lämna barnet i en annan människas händer. Ett beslut många ställs inför är i vilken utsträckning som bar-net självt ska få vara med i rekryteringen av

en personlig assistent. En som är väldigt del-aktig är 14-åriga Ida från Göteborg.

– En assistent kommer så nära och jag vill inte att vem som helst ska komma in i mitt liv, säger hon.

IDA HAR VARIT delaktig i rekryteringen ända sedan hon fick assistans 2008. För hennes mamma Anni Heimann kändes det själv-klart.

– I början handlade det om att hon fick läsa alla ansökningar och att hon alltid fick sista ordet, säger hon.

Nu när Ida blivit äldre har hon sedan drygt ett år tillbaka tagit fram en kravlista med 25 olika punkter som hon tycker är viktiga att

assistenten uppfyller.– En av punkterna som jag tycker är vikti-

gast är att jag inte tycker det är roligt att ha assistans, men att personen ska tycka att det är roligt att vara min assistent, säger hon.

EFTERSOM EN AV Idas båda assistenter nyli-gen slutat är hon inne i en ny rekryterings-process, vilket inte varit helt enkelt enligt hennes mamma.

– Som barn får man alltid väldigt starka relationer till sin assistent. Därför säger Ida att hon inte vill anställa någon ny, vilket egentligen behövs. Samtidigt vill man inte heller tvinga på henne någon, säger hon.

Anni menar att det ofta är en tuff balans-

LYSSNA PÅ BARNEN!

Enligt barnperspektivet i LSS-lagen har barn rätt att få säga sin me-ning när det kommer till personlig assistans. Ett sätt att göra det på är att låta barnen ha hand om rekry-teringen. Två som gör det är Ida, 14 år och Winta, 12 år.




Ida gillar att sjunga och spela gitarr tillsammans med sin assistent Clara Nilson.

Foto

: Chr

istop

her K

ullen

berg

Roth

vall

FAKTA/ Detta säger lagen• Enligt LSS-lagstiftningen ska barn ha rätt att få stöd, relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter för att en verksamhet ska få tillstånd att bedriva personlig assistans riktad mot barn.• Vid rekrytering av personliga assistenter till barn måste ett utdrag ur belastningsregistret tas ut före anställning. Registerkontroll gäller även för praktikanter, men inte för föräldrar som är assistenter. Lagen gör att en god framförhållning blir ännu viktigare eftersom polisen har en handläggningstid på två veckor för registerutdragen.

gång när det gäller barnperspektivet. Det är inte alltid hon tycker att Ida ska behöva vara med och fatta alla beslut.

– Exempelvis önskar habiliteringen att hon ska vara delaktig i vårdplanen, men hon är bara ett barn och kan inte vara med på allt. Det är också ett barnperspektiv att låta henne slippa vara delaktig även om det är en svår balansgång, säger hon.

I HUDIKSVALL BOR tolvåriga Winta som se-dan ett par år tillbaka varit högst delaktig i rekryteringen av sina assistenter, det trots att hennes nedsättning gjort att hon inte har nå-

got språk och kommunicerar via bliss.– Det fungerar jättebra och hon är duktig

på att ställa krav. Hon vet precis vilken ålder assistenten ska ha och vilka fritidsintressen de ska ha gemensamt för hennes sociala behov.

Hon brukar säga att hon inte vill ha någon tant, säger hennes

pappa Yeabiyo Weldekidan.För hennes föräldrar har det alltid varit

självklart att Winta skulle få vara delaktig i rekryteringen.

– Hon sa själv att hon ville det samtidigt som vi inte tyckte att vi har rätt att bestäm-ma, det ska vara hennes assistent, säger han.

Samtidigt menar Yeabiyo Weldekidan att de som föräldrar också går in och styr i vissa avseenden för att rekryteringen ska landa rätt.

– Det finns saker som kan vara svåra för henne att bedöma och då går vi in för att på-verka det. Men assistentens ålder, kompetens och intressen avgör hon själv, säger han.

Ur ett framtidsperspektiv menar Yeabiyo Weldekidan att det är en nyttig skola för Winta att få hålla i rekryteringarna.

– Hon behöver ha den här erfarenheten om hur man ska hantera en anställningsintervju för sin framtid. Dessutom är det nu hon kan lära sig av sina misstag. Det är inte lika lätt sedan, säger han.

”Hon brukar säga att hon inte vill ha någon tant.”



Dina kunskaper utgör grundenSom förälder eller nära anhörig till den som behöver personlig assistans, har du värdefull kunskap om brukarens behov. Tillsammans omvandlar vi detta till livskvalitet.

Tel. 08-580 800 06 www.saxenaomsorg.se

ASSISTENT FRÅN KENYA– VISST FUNKAR DET

Från Danmark till Italien, Kenya eller Syrien. Det är fullt möjligt att anställa assistenter som är bosatta i länder över hela

världen. Men under förra året skärptes reglerna för perso-ner som kommer från länder utanför EES-området.

Foto: Thinkstock/Montage

Utbilda Dina assistenter!Sedan 2009 har vi utbildat hundratals assistenter i syfte att öka förståelsen för neurologiska funktionshinder. Det ger personliga assistenter trygghet i sin yrkesutövning. De får teoretisk utbildning och praktiska tips som ger dem kunskap som kan öka din livskvalitet.

Inerventions Education ABAnkdammsgatan 35, 171 67 SOLNATel: 08-41027701 • www.inerventions.se

SPRÅKKUNSKAPER, KULTURELL TRYGGHET eller släktskäl. Det kan finnas många orsa-ker till varför en brukare vill ha en assistent från ett annat land. Sedan 2008 driver Zy-mer Feka assistansbolaget Jeta Jon i Örebro, ett bolag som specialiserat sig på att rekry-tera assistenter från andra länder för arbete i Sverige.

– I de flesta fall handlar det om per-soner som är assistansberättigade och som kommit hit till Sve-rige som vill ha en assistent, säger Zymer Feka.

ÄVEN OM DET inte är mer än en handfull fall totalt per år i Sverige, så har Zy-mer Feka varit med om att rekrytera flera assistenter från både europeiska och afri-kanska länder under det senaste året. Han menar att deras bolag fung-erar som en plattform mellan den assistans-berättigade och den blivande assistenten. I normalfallet är det två personer som redan känner varandra och som etablerat en kon-

takt, men som vill ha hjälp att lösa alla for-maliteter. Förutsättningen för att det ska gå är att den blivande assistenten kan komma i kontakt med en svensk ambassad.

– Sedan kan vi hjälpa till med alla de blan-ketter som behövs. Vi tar även kontakt med facket så att de får titta på ärendet ur det per-spektivet, säger Zymer Feka.

DEN 1 JULI 2013 ändrades reglerna

för hur man kan få ersättning för assistans som utförs av as-sistent som är bosatt utan-för EES-området, det vill säga alla EU-länder samt Island, Liechtenstein och Norge. Ändringen skärpte

framförallt upp vad som gäller för den som vill anlita

en assistent för en tillfällig vis-telse i länder utanför EES.

– Det var den så kallade fuskutred-ningen som såg att det förekommit ett visst fusk med detta. Därför gäller nu att en as-sistent ska vara bosatt inom EES-området eftersom vi har svårt att göra kontroller ut-

anför EES, säger Tomas Sundberg, verksam-hetsutvecklare på Försäkringskassan.

DET VAR I oktober 2008 som det gjordes möjligt för svenskar att anställa assistenter från länder utanför EES. Men ganska snabbt blev väntetiden ett stort problem. Det tog omkring nio månader från den första an-sökningsdagen tills det att assistenten kunde börja jobba.

– Det har blivit bättre nu. Om man ansö-ker elektroniskt hos Migrationsverket tar det omkring tre månader, säger Zymer Feka.

Totalt brukar han ändå räkna med att det tar tio månader från det att hans bolag får en förfrågan tills det att brukaren fått sin nya assistent. Mycket av tiden handlar om att kommunikationen tar tid.

– Det svåra är att kunna informera den som ska anställas om hur arbetsmarknaden fungerar här i Sverige. Vi måste skaffa tolkar som kan översätta blanketter och informa-tion och bara det är en komplicerad process, säger Zymer Feka.

Zymer Feka

I de flesta fall handlar det om personer som är assistansberättigade och

som kommit hit till Sverige som vill ha en assistent.

FAKTA/Anställningsformer för assis-tenter bosatta utomlandsOm en assistent är bosatt utomlands, antingen i eller utanför EES kan assistansen organiseras på tre olika sätt:

1. Ordinarie anordnare som har tillstånd anställer assistenten.

2. Ordinarie anordnare som har tillstånd kö-per tjänsten av ett lokalt företag, alltså anlitar en underentreprenör.

3. Den försäkrade blir arbetsgivare för as-sistenten, även om han eller hon inte varit det tidigare. Den försäkrade måste då anmäla till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten kan börjar sitt arbete.



■ TILLGÄNGLIGHET

För ditt

oberoende. Turny Evo tar dig smidigt in i och ut ur bilen utan att äventyra säkerheten.

För ditt oberoende.

www.autoadapt.se [email protected]

autoadapt_188x61.5_Assistans.indd 1 5/23/2014 3:32:20 PM

Ö sthammar i Uppsala län ligger vackert invid Östersjön, drygt tio mil norr om Stockholm. Stads-kärnan är inte mycket mer än en

gågata med butiker på vardera sidan och på angränsande gator ligger en blandning av äldre träbebyggelse och modernare flerfa-miljsbostäder.

Längst ner vid vattnet anlade man för nå-got år sedan ett litet parkområde, Sjötorget, med promenadstråk, utomhusgym, lekplats och några kaféer och butiker. Här träffar vi Barbro Mattsson, ombudsman för Handi-kappförbunden, HSO. För om man vänder sig till Östhammars kommun för att få en förklaring till varför man är så bra på till-gänglighet att man utsetts till bäst i landet, då pekar alla ledtrådar i samma riktning: Barbro Mattsson.

VI HAR NÄTT och jämt hunnit hälsa förrän hon säger att hon inte är helt nöjd med hur anläggningen av Sjötorget genomförts. Det

handlar bland annat om valet av grusbe-läggning i parken. Gångarna är visserligen hårda och framkomliga, men här och var finns partier med lö-sare grus som det är i princip omöjligt att passera med en rullstol eller rullator.

– Och där borta, säger Barbro Mattsson, skulle jag vilja ha en ramp upp till trädäcket, för jag tyck-er inte att man ska behöva ta en omväg för att ta sig till den ramp som finns på andra sidan.

Hon har en skarp blick för detaljer och ser genast om en skylt eller en bänk är felplacerad, om trottoarer, ramper och gatu-kanter är rätt utformade, och om entréerna till butiker och andra offentliga miljöer är framkomliga för alla. Och det är just den förmågan, parat med en inte så liten dos en-vishet, som har burit frukt.

BARBRO MATTSSON SKRATTAR och berättar att näringsidkare i stan ofta rycker till när

hon dyker upp, medvetna om att de mycket väl kan vara på väg

att få ett bestämt påpekande om att något inte är korrekt utformat. Samtidigt ny-anserar hon bilden av att det bara är hon själv som ligger bakom Östham-mars tillgänglighetsarbe-

te. Snarare, förklarar hon, har det varit en gemensam

ansträngning där politiker och tjänstemän visat ett stort intresse

och involverat HSO i arbetet – något som HSO numer gör i form av arvoderad konsultverksamhet.

– Jag bidrar gärna med kunskap och granskningar, men vi kan inte bjuda kom-munen på ett arbete som i grund och botten är deras ansvar. Jag tror att vi alla är nöjda med samarbetet och det viktigaste är förstås

LITEN KOMMUN BÄST PÅ TILLGÄNGLIGHETSveriges mest tillgängliga kommun heter Östhammar. Åtminstone enligt den årliga granskning som omsorgsföretaget Humana gör. Målmedvetet arbete och inte minst en hängiven och outtröttlig eldsjäl är förklaringen till Östham-mars framgång. Assistans reste dit för att ta reda på mer.

Barbo Mattsson

HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 15 HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 15 HITTA DIN ASSISTANSANORDNARE PÅ WWW.ASSISTANSGUIDEN.COM 15

Tel: 0322-67 07 00 • Fax: 0322-67 07 [email protected] • www.datavara.se

Tidrapport till Crona Lön LSS och FK3059Fånga dina assistenters närvaro- och frånvarotider

Utskrift och elektronisk signering av blankett FK3059

Assistenten kan själv registrera sina utlägg

All information överförs enkelt till Crona Lön LSS

Çrona Rapportera LSS

att slutresultatet, det vill säga tillgänglighe-ten, blir bra.

Officiellt har Barbro Mattsson nyligen lämnat sina uppdrag och gått i pension, men hon berättar att hon kommer fort-sätta att genomföra vissa granskningar och utbildningar på uppdrag av kommun och landsting.

– Vi har en regel här i kommunen att alla politiker och tjänstemän som har med den offentliga miljön att göra, ska delta i det vi kallar ”annorlunda promenad”. Det hand-lar helt enkelt om att man skickas ut på ett uppdrag, ”försedd” med en funktionsned-sättning, antingen synskada, hörselskada eller att man får sitta i rullstol. Det är oer-hört effektivt för att få dem att förstå vad det verkligen handlar om.

RESULTATET HAR BLIVIT ett offensivt till-gänglighetsarbete och när Barbro Mattsson går runt och anmärker på ramper och grus-gångar så är det på en detaljnivå som många kommuner fortfarande har långt kvar till. Hon berättar att nästan alla butiker i Öst-hammar vid det här laget har tillgänglig-hetsanpassat sina entréer och att intresset från företagarföreningen har varit bra.

– Det är inte ett arbete som sker över en natt och där tycker jag att gemene man ock-så måste ha ett visst tålamod, men ju längre tiden går desto tuffare måste man förstås vara i sina krav.

Hon syftar på att tillgänglighet i juridisk mening är på väg att bli en fråga om diskri-minering, något som vrider åt tumskruvarna ytterligare på de som fortfarande stretar emot och är ovilliga att samarbeta för bättre tillgänglighet. Från och med nästa år är det nämligen tänkt att bristande tillgänglighet i offentliga miljöer ska bli ett brott mot diskri-mineringslagstiftningen, vilket skulle stärka kravet på näringsidkare och samhällsinstitu-tioner att förbättra den fysiska miljön.

Östhammar i Uppsala län rankas allra högst upp bland Sveriges kommuner när det kommer till till-gänglighet. På orten har nästan alla butiker tillgänglighetsanpassat sina entréer.

Genom initiativet ”annorlunda promenad” har politiker och tjänstemän som arbetar med den offentliga miljön fått en ökad förståelse för livet som funktionsnedsatt.

Foto

: And

reas

Karls

son

ANDREAS KARLSSON

■ ÅRETS ASSISTENT

För att Jana Gemeinhardt är riktigt professionell. Hon visar stor respekt och tänker på brukarens bästa i alla situationer. Hon har dessutom en känsla för hur människor mår och är mycket omtänksam både mot sina kollegor

och framförallt mot sin brukare. Det är helt fantastiskt hur engagerad och positiv hon är i sitt jobb. Hon jobbar långsiktigt och tar vara på utbildningar. Det märks att hon verkligen älskar sitt jobb.


JURYNS MOTIVERING


VI MÖTER JANA GEMEINHARDT samtidigt som hon anländer till sin arbetsplats hos en familj i Norrköpings utkant. Först ser hon lite frågande ut, sedan spricker hon upp i ett överraskat leende och undrar om det verkligen är sant.

Hon skrattar och säger att hon ju hört att hon var nomine-rad, men att hon faktiskt hade hunnit glömma bort det, fast förvissad om att det inte skulle bli mer än så. Men när juryn haft sitt sista sammanträde så stod det alltså klart att den av de nominerade som man tyckte bäst personifierar det goda as-sistansskapet var just Jana Gemeinhardt.

JANA ARBETAR HELTID för ett privat assistansföretag. Det är hennes tredje, och dessförinnan har hon även varit kommunalt anställd. Skillnaden, säger hon, är oerhört stor och det faktum att hon har bytt arbetsplats ett par gånger har starkt bidragit till att hon kunnat utvecklas som personlig assistent.

– Det började som ett sommarjobb och sedan som anställd av kommunen, men det trivdes jag aldrig riktigt med. För mig har bytet till en privat arbetsgivare varit ett lyft. Jag känner mig sedd och uppskattad på ett annat sätt idag, jämfört med min första arbetsplats. Där visste chefen inte ens alltid vem jag var när jag ringde. Nu är det mycket bättre.

HON UNDERSTRYKER ATT hon trivs väldigt bra med sitt jobb. Det har sina utmaningar, men hon ställer inte upp på den nega-tiva bild som ofta dominerar när assistansyrket kommer på tal.

– Det är ett fantastiskt jobb. Tänk att vara ansvarig för ett liv. Och tänk att få betalt för att till exempel åka och bada och ge sig ut på utflykter med ett barn. Det är ett yrke som kräver en hel del, men det ger också väldigt mycket tillbaka, säger hon.

Jana Gemeinhardt målar upp bilden av en bra assistent som en person som är kreativ och bra på att hitta en balans i alla de relationer som yrket kräver; med brukare, med familj, med skolpersonal och så vidare. Det finns många svåra situationer som måste hanteras med fingertoppskänsla och svåra avväg-ningar som måste göras.

– Runtom i landet finns väldigt många duktiga assistenter och därför är det synd att yrket dras med dåligt rykte, konsta-terar hon.

SAMTIDIGT LÄGGER HON också ett visst ansvar på sig och sina kollegor. Hon säger att man som personlig assistent faktiskt har större möjlighet att påverka sin arbetssituation än vad många kanske föreställer sig. Och hon tycker att om man är missnöjd

med hur man har det på jobbet så ska inte den första reaktionen vara att beklaga sig, utan att försöka göra något.

– Ibland tänker jag att en del ger upp lite för lätt. Det är ett visst motstånd när man börjar jobba med en ny brukare i en ny familj. Givetvis ska man inte acceptera vad som helst, men jag tycker det är viktigt att tidigt ha en diskussion med alla inblan-dade för att komma överens om vad som ska gälla. Inte minst tycker jag man måste slå fast att alla ska kunna vara öppna och ärliga, oavsett vad som behöver diskuteras.

HON SÄGER ATT hennes erfarenhet är att även om det är ett lite jobbigt samtal att ha så är det en befrielse efteråt och en viktig grund att bygga förtroende och ett bra samarbete på.

På samma sätt tycker hon att goda relationer med sina kol-legor är viktigt. I nomineringen av Jana Gemeinhardt till Årets assistent trycker en av hennes tidigare kollegor på just detta och beskriver hur Jana varit ett stort stöd och en väldigt bra arbets-kamrat som alltid månat om sina kollegor.

– Det är ett utmanande jobb och då behöver man allt stöd man kan få. Och eftersom många byter jobb ofta så kommer det hela tiden nya som, precis som jag, behöver känna att de har kollegornas uppbackning, säger hon.

ANDREAS KARLSSON

Årets Assistent är utsedd. Hon heter Jana Gemeinhardt och bor och arbetar i Norrköping. Assistans reste dit för att överraska henne.– Är det verkligen sant, utbrister hon när hon får beskedet.

Grattis! Jana, du är Årets Assistent

Assistans reporter överraskade Jana Gemeinhardt på väg till jobbet.

Foto: Andreas Karlsson


■ NOTISER

INA VILL VARA anonym. Hon säger att det räcker med hennes förnamn. Något mer vill hon inte ska komma i tryck.

– Det beror på att vårt konto på nätet är ett aktivistkonto. Vi vill kunna agera genom ci-vil olydnad. Vi vill kunna göra saker som inte är helt lagliga och sedan dela dem på nätet.

När Ina startade funkofobi för några må-nader sedan var det just politisk aktivism som var målet. Men funkofobi utvecklades snart till något delvis annat. Funkofobi blev en plats på nätet där människor med olika typer av funktionsnedsättningar började dela med sig av sina erfarenheter av diskrimine-ring.

– Vi märkte snabbt att det fanns ett behov av att kunna dela med sig av sina erfarenheter.

NÄR DU TITTAR på inläggen på funkofobi, vad ser du?

– Det verkar fortfarande finnas många fördomar kring funktionsnedsättningar. Det är ett stigma. Vi har mängder med berättel-ser om diskriminering. Framför allt är det vanligt att samhället sätter en offerkofta på människor med funktionsnedsättningar. De förutsätter att personer med funktionsned-sättningar inte kan och inte vill.

Varför är det så? – Jag tror att det beror på att många ut-

går från sin egen normkropp och är rädda för funktionsnedsättningar. De är rädda för att själva bli funktionsnedsatta och därför behandlar de människor med funktionsned-sättningar som annorlunda.

BLEV DU FÖRVÅNAD över alla berättelser? – Egentligen inte. Jag har själv en ”diag-

nos” och umgås med många människor som är ”funktionsnedsatta”. Jag vet hur det är.

Hur ska funkofobin förklaras? – I grund och botten tycker jag att funko-

fobin, alltså rädsla och fördomar som riktas mot personer med funktionsnedsättningar, beror på att samhället har misslyckats med sin inkludering. Samhället har satsat för mycket på särlösningar. Det finns dessutom en attityd i samhället som går ut på att vi funktionsnedsatta ska vara tacksamma för vad vi får. Det är fel. Jag tycker att det ska vara självklart att alla ska få vara med på samma villkor.

Hur tycker du att kampen mot funkofobin ska se ut?

– Jag tycker att funkiskampen ska föras tillsammans med andra rörelser som jobbar mot förtryck. Till exempel kvinnorörelsen och gayrörelsen. Det finns också många be-röringspunkter med antirasismen.

”Samhället har misslyckats”

MATTIAS HAGBERG

Funkofobi är rädsla och fördomar mot människor med funktionsned-sättningar. Men det är också ett aktivistkonto i sociala medier. Ett konto som visar att samhället har långt kvar till inkludering av alla.

Fakta | Funkofobi Funkofobi, eller synonymen ableism, är nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättningar.

Foto

: Thi

nksto

ck


FUNKOFOBI ■

Permobil Sverige

Aktivt livNär bilen är en del av resan skapar vi förutsättningar för dig som vill köra eller åka bil, oavsett bilmärke eller behov.

permobil.se

Begagnade anpassade bilar till saluÄr du också trött på att åka färdtjänst?

Ett stort urval begagnade handikappanpassade bilar!

Alltid 30 - 40 bilar att välja på Gratis leverans inom 50 mil från Malmö Försäljing till både privatpersoner

och institutioner

Kundanpassat Alla våra bilar är lågmilare, nybesiktigade UA

och med endast EN tidigare ägare Utrustade med ramp oc lyft Lättkörda, ekonomiska familjebilar

För mer information och bilder samt visning av bilarna, är ni välkomna att kontakta os:www.mobilina.seT. 0735 007 700 · [email protected]


■ ASSISTENT GRANSKAR

FLER MÄN OCH färre kvinnor, en rekordlåg snittålder och allt färre över 65 år. Efter valet i september fick Sveriges högsta beslutande organ, riksdagen, en helt ny sammansätt-ning. Nästan 30 procent av de 349 platserna innehas av nya ledamöter, personer som på olika sätt ska representera Sveriges befolk-ning. Men trots att så många är nya är detta val, precis som det förra, en besvikelse när det kommer till handikappområdet. Ingen av de invalda ledamöterna har någon synlig funk-tionsnedsättning. Lena Magnusson, som ar-betar med att samordna olika typer av service till partikanslierna, bekräftar uppgiften.

– Jag har haft kontakt med alla kanslierna, men ingen har kommit med önskemål om den typen av stöd. Det finns alltså inga per-soner i riksdagen med synliga funktionsned-sättningar, säger hon.

MIKAEL KLEIN ARBETAR som intressepolitisk chef på Handikappförbunden. Han menar att det hela är ett stort nederlag.

– Riksdagen borde spegla befolkningen i stort och en avsevärd del av svenska folket har någon form av funktionsnedsättning. Det finns ett stort fokus på att ha en god spridning sett till kön och ålder, men i det

här fallet är det helt klart ett fattigdomsbevis, säger han.

Eftersom människor utan funktionsned-sättningar aldrig kan få samma erfarenhet som en person med nedsättningar, menar Mikael Klein att Sverige tappar i mångfald-sarbetet, inte minst gentemot andra länder.

– I det tyska parlamentet finns det exem-pelvis flera personer som sitter i rullstol, li-kaså i det amerikanska representanthuset. I Japan finns ledamöter med utvecklingsstör-ning så i det hänseendet ligger Sverige efter, säger han.

BLAND POLITIKERNA I riksdagen finns olika uppfattningar om den bristande represen-tationen ska ses som ett problem eller inte. Berit Högman, vice gruppledare för Social-demokraterna, menar att representativiteten aldrig kan bli helt perfekt hur mycket parti-erna än försöker.

– Ska man hårdra det kan man säga att vi inte har tillräckligt med företagare som gått i konkurs i riksdagen eller som gått ut grund-skolan med ofullständiga betyg. Ska vi ha en totalrepresentativitet får vi ha en dator som väljer ut ledamöterna, säger hon.

Hon menar istället att mycket av profes-

sionen hos en riksdagsledamot handlar om att skaffa sig den kännedom som behövs för att kunna arbeta med en viss typ av fråge-ställningar.

– Det är omöjligt att gå i allas sandaler, vilket gör att kontakten med människor ut-anför riksdagens väggar är så otroligt viktig, säger hon.

EMMA CARLSSON LÖFDAHL är vice grupple-dare för Folkpartiet. Hon menar däremot att bristen på personer med synliga funktions-nedsättningar i riksdagen är ett problem.

– Det är jätteviktigt eftersom det är väl-digt lätt att man annars står och pratar om ”dem” som en grupp. Har man inte sådana erfarenheter själv vet man inte vad det hand-lar om, säger hon.

Däremot kan det finnas personer i riksda-gen som har erfarenheter av funktionsned-sättningar i familjen eller som arbetat pro-fessionellt inom området. Emma Carlsson Löfdahl menar dessutom att det kan finnas ledamöter med mer dolda funktionsnedsätt-ningar som de inte velat gå ut i det offentliga ljuset med. Själv har hon Ehlers-Danlos syn-drom, en så kallad sällsynt diagnos.

– Jag var själv tyst med det i början för att

INGEN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

I NYA RIKSDAGEN

Sällan har så många nya politiker tagit plats i riksdagen efter ett val i Sverige som i år. Hela 101 av de 349 ledamöterna har bytts ut inför de kommande

fyra åren. Men det är fortfarande ingen som har någon synlig funktionsnedsättning.


www.nara.nu

Hos oss får du personlig assistans som är anpassad efter dina önskemål och förutsättningar. Ring oss och berätta hur du vill ha det: 08-511 744 40. Välkommen!

Personlig assistans Förverkliga dina drömmar!

NÄRA AB, Smidesvägen 5, 186 26 Vallentuna.

Skånes Nord Ost Kooperativ är en ekonomisk förening som finns i Kristianstad. Kooperativet arbetar enligt LSS och LASS och syftet är att få större möjlighet till att bestämma över den egna assistansen och arbetssituationen. Service som SNOK erbjuder.

● Utbildning ● Löneadministration● Ansökningar ● Ekonomisk redovisning● Rekrytering ● Övrig hjälp som● Arbetsmiljöfrågor du behöver i din

arbetsroll.

Om du vill veta mera, kontakta oss gärna påSkånes Nord Ost KooperativFästningsgatan 19 A, 291 34 KristianstadSara Hetzi, verksamhetsledaree-post: [email protected] 044-10 31 14 eller 0703-111 676


undvika att folk pratar om mig som den sjuka, men under det se-naste året har jag varit mer öppen, säger hon.

För henne innebär diagnosen att hon ständigt plågas av smärta i kroppen, vilket gör att hon inte kan arbeta fullt så hårt som hon önskat.

– Eftersom det är ett så tufft uppdrag att vara riksdagsledamot tror jag personligen att många inte orkar. Jag hade själv det valet och kan bara jobba på hundra procent, inte 110 som kanske skulle ha behövts, säger hon.

UR ETT TILLGÄNGLIGHETSPERSPEKTIV finns inga större fysiska hin-der för personer med funktionsnedsättningar att ta plats i riksda-gen. Under 2006 återinvigdes plenisalen efter en fyra år lång renove-ring för totalt 65 miljoner kronor. Ett av syftena var bland annat en tillgänglighetsanpassning. Mikael Klein på Handikappförbunden menar att problemet istället ligger på en annan nivå, ofta den kom-munala där de flesta börjar sin politiska karriär.

– Om man engagerar sig politiskt är det inte säkert att man kom-mer in i den lokala fullmäktigesalen eller att man kan få de hand-lingar som behövs i punktskrift om det behovet finns, säger han.

Han menar att det får konsekvensen att personer med funktions-nedsättningar blivit underrepresenterade totalt i det politiska livet. Samtidigt menar han också att det är en fråga för partierna när de sätter ihop sina nomineringslistor.

– Visst finns det kunniga ledamöter med stora erfarenheter som är duktiga på att motionera inom området, men ingen kan ersätta en person som har egen erfarenhet av att ha en funktionsnedsätt-ning, säger Mikael Klein.

”Ska man hårdra det kan man säga att vi inte har tillräckligt med företagare som gått i konkurs i riks-dagen eller som gått ut grundskolan med ofull-ständiga betyg.”

”Det är jätteviktigt efter-som det är väldigt lätt att man annars står och pratar om ”dem” som en grupp. Har man inte sådana erfarenheter själv vet man inte vad det handlar om.”

Berit Högman, vice gruppledare för Socialdemokraterna

Emma Carlsson Löfdahl, vice gruppledare för Folkpartiet

Foto

: Riks

dage

nFo

to: R

iksda

gen


■ PROFILEN

DET ÄR NU elva år sedan Västeråsaren Margareta Israelsson klev in i styrelserummet hos Svenska Handikappidrottsförbundet, SHIF. Även om hon inte hade någon tidigare erfarenhet från idrotts-världen, så gjorde hennes karriär som lärare och 20 år som socialdemokratisk riksdagsledamot att hon tog plats med en imponerande meritlista. Men att hon hamnade hos SHIF var ändå en slump.

– Det var en riktig sinkadus. Jag träffade en gammal arbetskamrat på en middag och det visade sig att han arbetade inom handikappidrottsför-bundet. Jag undrade om man kunde göra någon insats och han lovade att hälsa det till valbered-ningen, säger hon.

Valberedningen ringde och sedan 2003 har Margareta Israelsson suttit som förbundets vice ordförande.

– Jag är verkligen jätteglad för det, det har gett mig så väldigt mycket på många olika plan, säger hon.

MEN DEN SENASTE tiden har varit stormig för SHIF. Under ett extrainsatt förbundsmöte i augus-ti blev Margareta Israelsson vald till ny ordförande efter att den föregående valt att lämna sin post i protest mot styrelsens hantering av en skandalom-susad lägenhetsaffär.

Det hela går tillbaka åtta år i tiden då en kvinna som testamenterat all sin egendom till SHIF avled. Kvinnans sista vilja var speciellt att barnen inom

förbundet skulle få del av arvet. Och det hand-lade om en ansenlig summa, omkring tre miljo-ner kronor inklusive en bostadsrätt i Stockholm. Men förbundets styrelse fick inte veta något om lägenhetens existens när den dåvarande gene-ralsekreteraren Stig Carlsson informerande om arvet. Istället flyttade han själv in i lägenhe-ten. Först ett drygt år senare köpte han ut bo-staden från förbundet, men för ett pris som låg omkring en halv miljon kronor under marknadsvärdet. Affären gjordes upp mel-lan den dåvarande ordföranden i förbundet och generalsekreteraren, helt utan den övriga styrelsens vetskap.

En utredning som en revisionsbyrå gjorde efter att affären uppdagats vi-sade dessutom att pengarna aldrig gått till barnidrott, utan till vuxna elitsat-sande Paralympicsidrottare.

– Det här är väldigt klumpigt och dumt. Man ska inte sälja lägenheter inom en organisation. Vi gjorde en po-lisanmälan för att få klarhet i om det fanns något kriminellt i detta, men inget har skett med uppsåt, säger Mar-gareta Israelsson.

DET VAR I slutet av sommaren som Margareta Israelsson fick frågan att ta över styrelserodret fram till det ordinarie

NU VÄNDER

DET

29 medaljer på fyra månader. Det har varit en framgångsrik sommar för landets han-dikappidrottare. Men förbundet har däremot skakats av turbulens och skandaler.

FAKTA/Margareta IsraelssonÅlder: 59 år.Bor: Västerås.Gör: Ordförande för Svenska Handikapp-idrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté, samt lärare på lågstadiet.Bakgrund: Suttit i riksdagen för Socialde-mokraterna mellan 1984 och 2010. Har bland annat suttit i kulturutskottet, socialförsäk-ringsutskottet och utbildningsutskottet.

Margareta Israelsson ska lyfta SvenskaHandikappidrottsförbundet ur den djupa svackan


Foto

: Mar

tin N

auclé

r

FAKTA/Svenska Handikappidrottsförbundet

Bildades: Maj 1969 och valdes in till Riksidrottsförbundet samma år.

SHIF fungerar som ett eget riksidrottsförbund och har arton egna

idrotter. De samarbetar också med ytterligare arton specialidrottsförbund

som har idrott för personer med funktionsnedsättning integrerad i det

egna förbundets verksamhet.

Bronsmedaljören från de paralympiska spelen i London 2012 Ingela Lundbäck gör sig redo för att sätta bollen i spel.

Tomas Kjert tacklar en belgare i gruppspelet i EM 2001. Ett mästerskap Sverige till slut skulle vinna.


■ PROFILEN

Vi är ett brukarstyrt kooperativ. Du har möjlighet att själv styra över din assistans inom ramarna för lagar, förordningar och kollektivavtal. Personalen på administrationen är alltid beredda att stödja dig. Vi har regelbundna utbildningar för dig och dina assistenter.

Vi har tillstånd från Socialstyrelsen, är IFA-godkända och medlemmar i Assistansanordnarna. Vi är anslutna till arbetsgivarorganisationen KFO.

Vill du veta mer hittar du oss på www.koop-viol.se Du kan också ringa till Eva, 036-440 05 80 eller Margareta 036-440 05 81.


förbundsmötet i maj 2015. Men det var inte självklart för henne att tacka ja. Hon visste att uppgiften skulle bli tuff.

– Ett krav jag ställde var att vi skulle jobba på ett mycket mer öp-pet och transparent sätt samtidigt som vi ska arbeta tillsammans och prata med varandra, inte om varandra, säger hon.

Förbundet har nu kommit överens med den före detta general-sekreteraren om en förlikning, vilket ska sätta punkt för historien. Margareta Israelsson känner en stark tro på framtiden och hoppas att styrelsen nu kan lägga ett större fokus på handikappidrott.

– Just nu har vi siktet inställt på att jobba med en ny vision där vi i maj ska presentera framtiden för svensk handikappidrott. Det hand-lar om att hitta vägar så att fler personer med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att nå den glädje som idrotten ger.

En kärnfråga är hur man ska göra för att integrera handikappidrot-ten i de övriga idrottsförbunden för att personer med funktionsned-sättningar ska slippa idrotta på egna banor och särskilda tider.

– Så har också skett på många plan. Det vi också funderar på nu är om det är målet att nå dit eller om det snarare är en väg för att alla ska få pröva på att utöva idrott. Det är ett väldigt spännande resonemang ur ett rättighetsperspektiv, säger Margareta Israelsson.

ATT SVERIGE LYCKADES med bragden att ta 29 medaljer under fyra månader på EM och VM i bordtennis, friidrott, simning, bågskytte och sportskytte visar att det finns en stor talang i landet, trots att det inte alls finns lika många handikappidrottare här som i länder med många krigsveteraner. Och Margareta Israelsson menar att det fort-satt ser väldigt lovande ut för svensk handikappidrott.

– Vi har väldigt många unga idrottare nu, förmågor som vi kallar för den gyllene generationen. Samtidigt har vi också stärkt oss när det gäller bredden, inte minst genom det vi kallar för Special Olympics som riktar sig till barn och unga med utvecklingsstörning.

Margareta Israelssons tid i riksdagen tog slut år 2010. Men engage-manget för barn lever starkare än någonsin. Nu är hon tillbaka som lärare på en lågstadieskola i Västerås där hon har hand om en klass med nioåringar. Fram till förbundsmötet i maj nästa år då en ny sty-relse ska väljas, kommer Margareta Israelsson fortsätta arbetet med att stärka förtroendet för SHIF.

– Om jag skulle träffa kvinnan som skrivit testamentet till oss kän-ner jag nu att vi skulle kunna se henne i ögonen och säga att vi gått till botten med detta. Dessutom har vi kunnat stärka barnidrotten och det fortsätter vi jobba med, inte minst för att hedra hennes minne.

Ett krav jag ställde var att vi skulle jobba på ett mycket mer öppet och transparent sätt

samtidigt som vi ska arbeta tillsammans och prata med varandra, inte om varandra.


DET FINNS INGA säkra siffror på hur många som har kogniti-va funktionshinder, men fors-kare uppskattar att omkring fyra procent av befolkningen upplever mycket stora problem i det dagliga livet till följd av minnes-, koncentrations- och inlärningsproblem. Det kan handla om diagnoser som ADHD, afasi, autism, demens, dyslexi, om förvärvade hjärn-skador, psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Proble-men yttrar sig som svårigheter att förstå abstrakta företeelser, att minnas, planera, lösa pro-blem, förstå språk, läsa och skriva.

SAMMANTAGET ÄR DESSA problem som förvärras av bristande kognitiv tillgänglig-

het, exempelvis när det gäller elektronisk kommunikation. I sin rapport har forskarna gått igenom kunskapsläget inom en rad olika områden, såsom webbläsare, chattjänster, mo-biltelefoner och datorer. De konstaterar att den forskning som hittills har bedrivits är mycket sporadisk och ofta grundad på ett för litet urval för att kunna säga något gene-rellt. De skriver också att kog-nitiv tillgänglighet blir både viktigare och svårare av att an-vändares behov skiljer sig oer-hört mycket åt. Skillnaderna, visar flera studier, är dessutom större mellan olika individer än mellan grupper av personer med specifika funktionsned-sättningar.

Dålig kännedom om kognitiv tillgänglighet

ANDREAS KARLSSON

Ett antal forskare har, på uppdrag av Post- och telestyrelsen, studerat kognitiv tillgänglighet. Bland annat konstaterar de att standarder och riktlinjer för tillgänglighet inom elektronisk kommunikation inte fungerar – och att kunskapsläget är bristfälligt.

Tillverkare av mobiltelefoner har sällan tillräckligt stor kunskap om kognitiv tillgänglighet.


■ ASSISTANSTIPS

Var tydlig – och undvik konflikter med assistenten

Fler tips från PA-tipsASSISTANS I SOCIALA SITUATIONERAnnika strävar efter att personer som möter henne och assistenten inte ska behöva ”fun-dera på hur man gör”. Hon menar att det är hennes och assistentens ansvar att mötet blir bra, att de kan anpassa sig efter situationen. Om det är främmande människor vill hon att hennes assistenter håller en låg profil. ENGAGERA SIG POLITISKTGun-Britt tycker att personer med funktions-nedsättningar ska engagera sig politiskt. Hon tror att ”andra” inte riktigt förstår och när en person med funktionsnedsättningar sitter med i en nämnd eller styrelse så blir problemen synliggjorda och mer konkreta för de andra ledamöterna. SCHACK FÖR SYNSKADADEGun-Britt är helt blind men spelar schack med andra synskadade med ett speciellt bräde och speciella pjäser. De svarta rutorna är upphöjda och de svarta pjäserna har en taktil märkning. Varje ruta har ett hål där pjäsen placeras för att hålla sig på plats. Schackspel för synskadade finns på Iris hjälpmedel. ANPASSAD KAVAJTilde använder en kavaj som är uppklippt baktill. Påklädningen blir lätt och bekväm för både Tilde och hennes assistenter. Dessutom sparas mycket tid och slit på handleder och axlar hos både Tilde och assistenter. Att lämna in en kavaj eller jacka till en skräddare kostar cirka 200-300 kronor. ATT RESA MED RESPIRATORMed rätt bagage och förberedelser går det bra att resa med elektrisk rullstol och respira-tor. I tipset finns förslag på en rad hjälpmedel man behöver ha med sig och andra saker man måste tänka på. För Tilde är det viktigt att planera resorna noggrant. Hon väljer res-mål efter länder med hyfsad tillgänglighet.

Assistanstips är ett projekt som drivs av Independent Living Institute med medel från Allmänna arvsfonden. På hemsidan PA-tips.se och på Facebook delar assis-tansanvändare med sig av sina egna idéer och lösningar på olika problem.

Lämna tips!Har du också tips att dela med dig av? Maila då: [email protected]. Eller ring: 072 - 556 93 76 Eller skicka meddelande via Facebook. Du väljer hur mycket du vill berätta. Du väljer också om du vill synas i text och bild eller om du vill vara anonym.

PA-tips

NÅGOT SOM ÅTERKOMMER är vikten av att vara tydlig. Andreas säger i tipset ”Eget an-svar för kommunikation” att orsaken till att någon assistent begår misstag oftast är att han inte gett assistenten tillräckligt med in-struktioner. När misstagen sker menar An-dreas att det gäller att hålla sig lugn och inse att felet i grund och botten kan vara hans eget. ”Att bli arg skapar bara en konflikt”, säger han.

Frågan är då hur man kan vara tydlig. Rune använder sig av ett Tjänstereglemente för personliga assistenter, regler som as-sistenten ska följa. Något liknande gör Jo-hanna som har en lång text: Hur en proffsig assistent ska vara där hon beskriver vad hon förväntar sig av sina assistenter. Hon har även regelbundna medarbetarsamtal med assistenterna.

ETT ANNAT SÄTT som många förordar är en löpande kommunikation. Erik förordar detta i tipset Dialog och information und-viker missförstånd. Hans erfarenhet är att det är viktigt att man talar om hur man vill ha det och han pratar gärna med sina assis-tenter om sin egen funktionsnedsättning. Så kan missförstånd som leder till irritation och konflikter undvikas menar han. Gun-Britt

säger i tipset Genom dialog och flexibilitet undviks konflikt att hon sällan har haft konflikter med sina assistenter och att hon tror att det beror på att hon själv är flexibel.

Vi hoppas på fler tips som tar upp hur man gör för att lösa en konflikt som redan är ett faktum. Annika säger i tipset Mota Olle i grind vid konflikter att hon så fort hon börjar känna en irritation i luften startar ett samtal om det. Hon ber assistenten ge sin bild och sen ger hon själv sin. Oftast brukar det lösa sig ”utan vidare”, säger hon. Andreas säger i tipset En tredje part i konfliktlösning att han vid några tillfällen låtit en tredje per-son vara med i ett samtal med assistenten.

ERIK PRATAR OM hur tålamodskrävande det kan vara att alltid ha en assistent vid sin sida. För honom är det viktigt att hitta luckor och andrum från assistansen, gå på stan, på bio, lyssna på musik eller träna. Genom dessa avbrott kan han återhämta sig och samla energi så att han kan komma tillbaka mer samlad och orka fokusera på vardagsbesty-ren igen. Risken för kommunikationsmissar är mindre efter en paus, han menar också att det är lättare att behålla humöret om det blir missförstånd mellan honom och assistenten.

ERIK TILLANDER

Att ha personlig assistans utan att någonsin hamna i konflikt med assistenter är svårt. Många tipsare kommer in på det ämnet och tipsar om olika strategier, anting-en för att undvika konflikter eller för att lösa dem då de väl är ett faktum.


På PA-tips hemsida kan man nu även läsa om assistenters bild av sitt arbete. Man hittar det i rutan Assistenternas reflektioner.

PÅ PA-TIPS tror vi att assistenternas syn på sitt arbete kan vara till nytta och glädje för besökarna. Vi tänker att assistenterna inte kan, eller bör, ge assistansanvändare tips hur andra ska leva sina liv, men att deras syn på arbetet är intressant och kan ge nya infalls-vinklar. PA-tips intervjuar assistenterna och ur dessa intervjuer plockas citat som vi tror kan ha något att berätta för oss. Här nedan är några av de reflektioner som vi publicerat.

Lena om yrkesrollen och om behovet av tydlighet:

Och jag är ju väldigt lyhörd, jag är sån som person. Och jag vill väldigt gärna följa. Jag älskar att följa någon annan och tycker om att göra precis så som den personen önskar. Ju bättre jag lyckats följa desto nöjdare blir jag. Det är det jobbet går ut på känner jag, att ställa om sig efter de riktlinjer man har fått. Så då är det skönt om personen man jobbar för är tydlig, det är mycket svårare att följa någon som inte är så duktig på att leda.

Lisa om sina framtidsplaner:Så länge man gör ett bra jobb och man

är uppskattad är man nog nöjd, så länge det finns utveckling. När man jobbar åt Ingrid så gör man så mycket med henne så man lär sig så mycket mer, som nu senast så fick jag lära mig läsa karta för första gången i mitt liv! Man åker till andra städer och man kanske möter saker som man backat på förut men nu är det jobb så nu måste jag göra det. Att ibland gå helt emot sina egna instinkter. ”Kan du frå-ga den där personen om vägen?” ”Jajjemen!” Det är utvecklande att tänka på ett annat sätt än vad man är van vid. Så länge det ger något. Då ser jag ingen anledning att byta.

Lisa om att börja jobba åt en assistansanvän-dare som verkligen inte ville ha några ”nya kompisar”:

Jag trodde att Ingrid och jag skulle vara kompisar. Det var min bild av ett assistans-jobb. Att man var där för att hjälpa men att man också skulle ha en relation till varandra. Så jag kom ju in där, jätteglad i hågen och med värsta utstrålning och tänkte att det här jobbet ska jag ha. Medan hon: ”öhh, nej tack. Jag behöver inga kompisar”. Så jag tyckte det var jäkligt spännande. Det blev ju att man verkligen fick spärra upp öronen för hur hon ville ha det.

ERIK TILLANDER

Nytt på PA-tips:

Assistenternas syn på arbetet

Foto: Thinkstock


■ FORSKNING

DEN JURIDISKA PRINCIP som är tänkt att förhindra att beslut ändras kallas för ”gynnande besluts negativa rättskraft”. Den finns för att värna den enskildes rättssäkerhet och minska risken för godtycklighet i beslutsprocessen. Vad det i praktiken handlar om är att när en sam-hällsinstans har fattat ett beslut som på ett eller annat sätt gynnar en enskild person, så ska den som påverkas kunna känna sig säker på att beslutet inte i nästa stund kommer att ändras.

Det betyder att även om exempelvis en kommun i efterhand anser att man felaktigt givit någon en fördel, så får man helt enkelt stå sitt kast. Principen, säger Therese Bäckman, är visserligen inte nedtecknad som lag, men det betyder inte att man kan strunta i den; en kommun som bryter mot principen begår ett fel.

I SIN AVHANDLING har hon bland annat tittat på ett stort antal kom-munala LSS-beslut och hon kan konstatera att principen om gynnande besluts negativa rättskraft inte riktigt efterlevs.

Anledningen är att samma princip som skapar trygghet för den enskilde också ställer till vissa problem för kommunerna, som kan komma att tvingas ta konsekvenserna av felaktiga och för kommunen ogynnsamma beslut.

– Det är fullt förståeligt att kommunerna vill begränsa effekten av felaktiga beslut, men det får givetvis inte ske hur som helst. Principen om gynnande besluts negativa rättskraft ger utrymme för undantag, men man måste vara försiktig med hur dessa får utnyttjas, säger The-rese Bäckman.

Hon säger att det bland annat finns möjlighet att använda sig av ett så kallat återkallelseförbehåll, det vill säga ett slags brasklapp där en kommun kan förvissa sig om att man under vissa förutsättningar har möjlighet att ändra ett beslut.

– Problemet är att återkallelseförbehållet ofta formuleras väldigt all-mänt, för att ge kommunerna största möjliga manöverutrymme. Att exempelvis bara prata om ”ändrade förhållande” gör det till en tolk-ningsfråga och det ökar osäkerheten.

ETT ANNAT SÄTT att kringgå principen om gynnande besluts negativa rättskraft är att tidsbegränsa beslut, något som ofta förekommer i de fall som Therese Bäckman har tittat på.

– Om en kommun tidsbegränsar ett beslut till exempelvis ett år och säger att därefter görs en helt ny bedömning, oberoende av den föregå-ende, så har det förstås också en negativ inverkan på tryggheten för den enskilde. Det är givetvis inte rimligt att kommuner ska fatta beslut med oändlig giltighet och behöva leva med konsekvenserna av eventuella felaktigheter för all framtid, men möjligheten att helt fritt tidsbegränsa giltigheten borde nog begränsas, säger hon.

Therese Bäckman konstaterar att för den enskilde så är det framfö-rallt bra att känna till att principen om gynnande av negativa besluts rättskraft faktiskt finns där som ett skydd mot godtycklig behandling och för ökad rättssäkerhet. Och att man alltid kan överklaga inte bara beslut, utan även exempelvis ett besluts tidsbegränsning.

Kommuner tullar på rättssäkerhetenBeslut till förmån för den enskilde, exempel-vis ett LSS-beslut, ska inte kunna ändras hur som helst. Trots det är det lite si och så med hur kommunerna följer regelverket. Det vi-sar juristen Therese Bäckmans avhandling.

ANDREAS KARLSSON

Foto

: Han

dels,

Göt

ebor

gs U

nive

rsite

t

Therese Bäckman

Det är fullt förståeligt att kommunerna vill begränsa effekten av felaktiga beslut, men det får givetvis inte ske hur som helst.


Nya intressanta perspektiv fyrtiofem år senare

BOKFunktionshinder – Vad är det?Författare: Raoul DammertFörlag: Norstedts Juridik

Adena Personlig omsorg Skytteholmsv 2, 171 27 SolnaTel: 08-735 53 30www.adena-assistans.se

Personlig assistans hos oss är ett personligt utformad stöd som passar Dina behov. Du har rätt till ett bra liv där du känner delaktighet och inflytande. Vårt mål är att Du ska leva ett så självständigt liv som möjligt.

Din känsla av trygghet och delaktighet står i fokus. Som kund hos oss har du din egen grupp av assistenter. Adena är godkänd av Socialstyrelsen att bedriva personlig assistans. Tag gärna kontakt med oss!

Adena kvartssida 180x62 fk1301.indd 1 2012-12-12 14:20

PÅ BORDET FRAMFÖR mig ligger två volymer. Eller snare ett tunt häfte och en tjock bok. Mellan första upplagan av Handikapp – Vad är det? och dagens Funktionshinder – Vad är det? skiljer nästan två hundra sidor. Men det beror inte på att boken blivit utförli-gare. Nej, den enda förklaringen är att antalet diagnoser ökat. I häftet från början av sjuttio-talat finns 32 ”handikapp” förklarade. I dagens upp-laga finns över hundra.

Den snabba utveckling-en mot fler och fler diagno-ser har varit ett hett ämne för debatt under många år. Är det ökande antalet diagno-ser bra eller dåligt?

Frågor av det slaget får egentligen inga svar i Funktionshinder – vad är det? Bo-ken kan snarare läsas som ett tidsdokument. Särskilt om den läggs vid sidan av tidigare upplagor. Det som blir tydligt är diagnosin-flationen; vårt ständiga behov av att hitta nya etiketter och stämplar för att kunna orientera oss i världen.

HUR SKA VI då se på det kraftigt ökade anta-let diagnoser? Ska vi avfärda dem som farliga vapen i normalitetens hand, eller som viktiga verktyg för frigörelse?

Jag tror att vi måste klara av att göra både och. Vi måste inse att diagnoser kan fungera förtryckande och frigörande på en och sam-ma gång. Med en klart definierad funktions-

nedsättning blir det lättare att förklara varför man beter sig som man gör, eller varför man har svårigheter med vissa saker. Diagno-ser kan också hjälpa människor att komma samman i organisationer och grupper för att

utmana stereotyper och andra bris-ter i samhället – framför allt i

tillgänglighet. Diagnoser kan med andra ord vara pro-duktiva. Människor som tidigare lidit i ensamhet kan få hjälp och trygghet i en gemenskap med andra som har liknande problem.

I FÖRORDET TILL den nya upplagan av Funktionshinder –

Vad är det? beskriver författaren Raoul Dammert att funktionsnedsätt-

ningar alltid uppstår i relation till den om-givande miljön. En funktionsnedsättning är aldrig en egenskap hos en person utan ett förhållande. Det är så klart ett viktigt påpe-kande som lyfter fram något angeläget.

Det som i slutändan behöver utmanas är inte diagnoserna, utan samhället. Och kan-ske framför allt normaliteten. Kanske måste det normala också ses som en diagnos, en funktionsnedsättning. De som tillhör ka-tegorin ”de normala” har ju en tendens att negligera och diskriminera människor som avviker från normen. Och det om något är ju en funktionsnedsättning. Eller hur?

För fyrtiofem år sedan kom den första upplagan. Då hette den Handikapp – Vad är det? Nu finns den elfte upplagan med en något modernare titel Funktionshinder – Vad är det? Vi la de båda böckerna bredvid varandra.

MATTIAS HAGBERG

Raoul Dammert

Det som i slutändan

behöver ut-manas är inte diagnoserna, utan samhället.

RECENSION ■


■ NOTISER

www.asalidassistans.se

Tel: 0515-68 55 70 [email protected]

Närhet Valfrihet Gemenskap

Åsalid Assistans jobbar för

Dokumenterat goda effekter på kontakt, förhållningssätt och kropps-uppfattning, viktigt vid funktionshinder. Ger dig säkerhet, lugn, smärt-lindring och underlättar ditt arbete. Godkänd assistent omkostnad. Vi utbildar ofta direkt på arbetsplatser och kommer gärna till er. Våra utbildningar finns på flera orter. Många lär sig på vår rofyllda kursgård i Stockholm för en helhetsupplevelse. www.arstaholmar.se

TaktiproRo

ORIGINALMETODEN TAKTIL MASSAGE

08-648 27 00

Utbildning för lyhört bemötande

...aldrig överträffad Läs, se film på taktil.seTotalAssist är en helt webbaserad tjänst för personlig assistans. Det är enkelt att komma igång med schemaläggning, tidrapportering och elektronisk signering.

[email protected] www.totalassist.seAros Circle AB, 021-448 49 50

TotalAssistger en effektiv och säker administration för assistansföretaget med avseende på lagar och regler enligt Försäkringskassan, ATL, etc.

EN NY STUDIE från Centrum för Primärvårdsforsk-ning visar att det inte finns någon koppling mellan ADHD-medicinering i unga år och drogmissbruk.

Det här är den första studien där forskare kartlagt samband mellan arv och miljö när det gäller ADHD och missbruk. Drygt en halv miljon personer har ingått i studien, födda 1991-1995.

– Som distriktsläkare har jag sett hur ungdomar med enorma problem i skola och vardag har blivit hjälpta av läkemedlen. Samtidigt har jag mött en rädsla hos föräldrar att läkemedelsbehandlingen skulle kunna försätta deras barn i ett missbruk, säger Kristina Sundquist, distriktsläkare och professor vid Lunds universitet.

Resultatet från studien visar dock att det inte finns någon sådan risk. – Vi kunde inte se någon skillnad mellan de som fått ADHD-läkemedel eller inte när det gäller vilka som hamnade i ett drogmissbruk efter en uppföljning på upp till fem år, betonar Jan Sundquist, professor vid Lunds universitet.

Källa: Lunds universitet

I regeringsförklaringen utlovade Stefan Löfven bättre rehabilitering, boende och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Dess-utom ska diskrimineringslagen breddas.

– Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet, sa Löfven.

Den nye statsministern nämnde personer

med funktionsnedsättning ett flertal gånger i sitt tal. Både i samband med satsningar på jobb och när han talade om vård och rehabilitering.

Källa: Regeringen

DEN NYA RÖDGRÖNA regering-en har inte mindre än tre ministrar på socialdepartementet.

Visions ordförande Annika Strandhäll blir socialförsäkrings-minister och chef för socialde-partementet. Hon får sällskap på socialdepartementet av SSU:s förbundsordförande Gabriel Wikström som blir folkhälso- och sjukvårdsminister med ansvar för idrottsfrågor. Ny barn-, äldre- och jämställdhetsminister blir Åsa Regner. Hon får också ansvar för handikappolitiken.

Åsa Regner har tidigare varit generalsekreterare för RFSU.

Källa: Regeringen

Åsa Regner får ansvar för handikappolitiken

INGET SAMBAND MELLAN ADHD-MEDICINERING OCH MISSBRUK

Löften om förbättringar för funktionsnedsatta

Stöd BRIS! Medlemskap 250 kr, eller gåva. Pg 90 15 04-1

Troligtvis stöder du oss redan i hjärtat.Tack.

Men vi behöver pengar också. Tack igen.

POSTTIDNING BReturer till:Just Rivista ABMässans gata 14 412 51 Göteborg

Assistans nr 5 2014

Documents