Varför är det så svårt att gå upp Varför är det så svårt att gå upp på morgonen? på morgonen?
Varför är det så svårt att gå upp Varför är det så svårt att gå upp på morgonen?på morgonen?
Varför ska vi egentligen stressa
iväg så tidigt på morgonen?
Är en kvällsmänniska mer lat än
en morgonmänniska?
Och vem ska anpassa sig
efter vem egentligen i ett
samhälle som alltmer har
öppet dygnet runt?
På ett gymnasium i Köpenhamn går
en klass (kallad B-klassen) som börjar
sina skoldagar först klockan halv ett.
• Dessa elever kallas för B-elever, inte
som ett skällsord utan för att de har en
genuppsättning som styr dem till att ha
svårt att komma upp på mornarna.
Elevernas uppfattning är att de
presterar mycket bättre när de får en
lugn morgon.
- Det finns ju ingen logik i
att allting ska hända
mellan klockan 8 och 17.
Vårt samhälle är idag ett
informationssamhälle -
öppet 24 timmar om
dagen. Vi behöver inte
säga till våra elever att de
ska gå på biblioteket före
klockan 17.
Informationssamhället är
ju öppet dygnet runt,
säger rektorn på skolan.
En förening för B-människor
• Något som kallas B-samfundet har i Danmark fått allt fler anhängare.
Även här i Sverige finns B-samfundet.
• Föreningen kämpar för att bryta det som de kallar A-människornas,
det vill säga morgonmänniskornas, dominans.
De anser att samhället ska anpassas även till människor med annan
dygnsrytm.
"Morgonidealet är en religion”
• Men trots att B-människan finns på riktigt enligt allt tydligare
vetenskapliga belägg, är normen i samhället fortfarande att den duktige
och flitige stiger upp tidigt på morgonen.
• Man kan likna morgonidealet vid en religion där det uppenbart är
bättre att stiga upp med tuppen än att vara effektiv
och kunna arbeta bättre på kvällen istället. Kanske
är det till och med ett samhällsproblem?
• Det är viktigt att strukturerna stöder
människorna och inte tvärtom.
En professor säger
-Man ser en tydligt trend under tonåren att ungdomar blir
tröttare och tröttare och det pågår faktiskt ända fram till 20-
årsåldern,
- sedan vänder detsedan vänder det,,
-så det är förstås inte alls bra att skolperioden som är så
viktig, tvingar så många till en dygnsrytm som inte är
biologisk!
Vår biologiska klocka
Vår dygnsrytm och därigenom vår förmåga att fungera och prestera
styrs av en inre biologisk klocka.
Våra biologiska klockor avgör inte bara om vi tycker bäst om morgnar
eller kvällar, de avgör också hur långt varje människas dygn är.
De flesta människor har en dygnsrytm på ungefär 24 timmar,18 timmar
om man blir helt avskuren från dagsljus och almanacka.
Konsekvenser för hälsan
Manipulerar man sin dygnsrytm under en längre tid kan det få riktigt allvarliga
konsekvenser för egna hälsan.
Det finns en rad vetenskapliga publikationer som visar att sömnbrist leder till
en oförmåga hos kroppen att reglera blodsockret och leder till typ 2-diabetes
det gör att kroppssammansättningen påverkas
vi blir mer benägna att lägga på fett på kroppen
och får mindre muskelmassa.
aptit och mättnadskänsla rubbas om vi stör dygnsrytmen
rubbas gör också kroppens förmåga att sänka sitt blodtryck och sänka
belastning på hjärta och kärl
och det kan i sin tur öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och kanske även
cancer. Andra saker som påverkas av för lite sömn är könshormon och
tillväxthormon.
Att följa sin egen dygnsrytm handlar även om säkerhet
Enligt de senaste forskningsrönen kan vår förmåga att fatta viktiga beslut
under olika tider på dygnet vara genetiskt styrd.
Experiment visar att en morgonmänniska som tvingas vara vaken länge har
svårare att koncentrera sig och fatta beslut än en kvällsmänniska.
I förlängningen kan man tänka sig att arbetsgivare vill gentesta sina anställda
för att se om de är lämpade för till exempel nattarbete som läkare på en
akutmottagning.
Skilda personligheter
• Kvälls- och morgonmänniskor tycks även till viss
del ha olika personlighetsdrag.
• Här finns inga tydliga omfattande forskningsresultat, men vissa tendenser är
ändå klart märkbara.
• Man menar att morgonmänniskor är mer beroende av fasta vanor och rutiner.
Kvällsmänniskor inte riktigt lika planerande och mer risktagande:
Ljuset ställer om vår klocka
• Dygnsrytmen styrs alltså av en inre klocka, men den klockan är lite ställbar:
den kan regleras och finjusteras utifrån - framförallt av ljuset.
• Medan danskarna försöker anpassa skolan och samhället till individen forskas
det i ett klassrum Tyresö utanför Stockholm på hur skoleleven kan anpassas till
samhället istället.
• Forskarna ta reda på om elever med genetisk kvällsrytm kunde bli mer
morgonpigga.
Vi kan inte ändra våra gener
Vi kan, genom exempelvis förändring av ljuset, medvetet påverka vår inre
biologiska klocka på olika sätt, men genetiskt är vi fortfarande olika.
En kvällsmänniska kan ta hjälp av olika yttre faktorer, som dagsljus, aktivitet,
måltidsrutiner med mera, för att tillfälligt klara av tidiga mornar bättre, men den
genetiska kvällsligheten består ändå.
Och även om många känner till att ljuset har betydelse för att vi ska orka upp
på morgonen lever vi inte alltid därefter - vi vistas allt mindre ute i dagsljus.
Kroppen blir förvirrad och vet inte vad den ska vara bra på vid olika tidpunkter
och det påverkar hela ämnesomsättningen.
Testa dig själv, är du en B-Testa dig själv, är du en B-människa?människa?
1. Tycker du om lugna mornar och aktiva eftermiddagar?
2. Är du som mest produktiv efter klockan 10?
3. Tycker du livet består av mer än trängsel på bussar, tåg och bilköer?
Svarar du ja på minst två av frågorna är du med stor sannolikhet en B-människa.