Årsredovisning 2011

ÅRSREDOVISNING 2011Bankens 160:e verksamhetsår

2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 S p a R B a N k E N N O R D Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 3

Årsredovisning 2011, Sparbankens 160:e verksamhetsår

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum torsdag den 29 mars 2012 kl 13.00, pite Havsbad, piteå.

VD-kommentar 3

Omvärlden 4

Regionens egen bank 7

Förvaltningsberättelse 11

Fem år i sammandrag 16

Resultaträkning 18

Balansräkning 19

Förändringar i eget kapital 20

kassaflödesanalys 21

Noter till de finansiella rapporterna 22

Noter till resultaträkning 34

Noter till balansräkning 37

kapitaltäckning 42

Företagsstyrning 44

Underskrifter och revisionsberättelse 46

Huvudmän, styrelse, bankledning och revisorer 48

Definitioner 50

INNEHÅLL

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 3S p a R B a N k E N N O R D

VErkSamHEtSÅrEt 2011 har inneburit en fortsatt förstärkning av Sparbanken Nord som en stark regional bank med påtaglig och tydlig lokal förankring. Vi kan uppvisa nyckel-tal för banken som berättar om en realtillväxt gällande ut- och inlåning och ett ekonomiskt starkt resultat.

Med en tillväxt av balansräkningen från cirka 8 miljarder kronor 2007 till 13,7 miljarder i december 2011 känns det nödvändigt och tryggt att kunna uppvisa ett rörelseresultat på drygt 157 miljoner kronor för det gångna året.

Sparbanken Nord har den sista december ett eget kapital på 1 156 tkr och primärt kapi-tal på cirka 938 miljoner kronor. Tillväxten i detta avseende har mycket stor betydelse för att vi skall kunna fullgöra uppgiften som en aktiv, stark och framåtriktad bank. Vår uppgift är att utvecklas och växa i takt med våra kunder så att vi kan vara en aktiv finan-siell partner.

SamHäLLEtS VärdErINgar genomgår ständiga förändringar och vi kan idag not- era att det i många avseenden råder ”Sparbankstider”. Med det menar jag att den allmänna inställningen i företag och familjer är att prioritera sparande, kunna beräkna, verifiera och motverka olika typer av risker. Det lokala och regionala samhället efterfrågar också finansiell kunskap och här kan vi i Sparbanken Nord fylla ett verkligt behov. Det är uppenbart att om Sparbanken Nord lyckas växa i rimlig omfattning och utveckla vår unika mission finns alla möjligheter att vi även i framtiden kan ha en unik roll på marknaden.

Sett från ett allmännyttigt perspektiv kan Sparbanken Nord vara ett konkurrenskraftigt alternativ med en annan vinkling och framto-ning än storbankerna. Vi skall vara den bank där relationerna till det lokala och regionala samhället står i fokus och där de lokala och regionala företagen står i centrum. När vi kopp-lar detta till ett genuint intresse och kunnande om privatpersoner och familjers ekonomi finns en fortsatt stark bas för framtiden.

UNdEr ÅrEt har ett ansenligt arbete lagts ned för att analysera och möta de nya krav som olika myndigheter upprättat. Rent all-mänt kan sägas att Sparbanken Nord har en god kunskap kring de nya likviditetskraven och det finns en tydlig beredskapsplan när det nya EU-regelverket fått sin slutgiltiga utform-ning. Genom olika interna åtgärder kommer banken att uppfylla de regler som gäller från år 2015.

En stor fråga för oss framöver är vilket regelverk som kommer att gälla avseende de nationella kapitalkraven för banker. För närva-rande räknar vi med ett totalt kapitalkrav på 12 % och ytterligare 2 % som buffert. Detta leder i sin tur till att Sparbanken Nord måste uppvisa ett resultat på minst 150-160 miljo-ner kronor under åren 2012-2014 för att ha fortsatt stabilitet inför kommande omvärlds-förändringar.

krEdItkapacItEtEN har varit god under året och alla välgrundade ansökningar med en god och balanserad kundrelation har kunnat beviljats med välvilja och glädje.

VÅrt aNNorLUNda sätt att bedriva bank intresserar många kunder och när vi betonar vikten av hög marknadspenetration så avviker vi kraftfullt från många storbankers sätt att segmentera marknaden och endast aktivt arbeta med vissa kundsegment.

p I T E Å I M a R S 2 0 1 2

E R I k H ä G G l ö V

VD-KOMMENTAR

Fortsatt förstärkning under 2011

Foto: anna-lena kaati Nilsson


OMVÄRLDEN

global konjunkturavmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inled-des efter finanskrisen och den globala recessio-nen 2008-2009, tappade fart under hösten 2011. Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekono-mierna har expansionstakten avtagit. I USa tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Vi bedömer att världsekonomin växte med 3,6 procent under 2011 efter att ha ökat med drygt 5 procent år 2010. Det är framför allt industrin som påver-kats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50-strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under 2010.

Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMU-länderna har ökat risken för att den glo-bala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har

skapat oro på de internationella finansmark-naderna med stora börsfall och stigande kre-ditspreadar. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskulds- ökningen. Missförtroendet för den ekonomis-ka politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk-politiska reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USa. Far-hågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpoli-tiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödj-

ade åtgärder. I november och december förra året sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 pro-centenheter till 1procent efter att tidigare ha höjt räntan under första halvåret.

Svensk ekonomi växlar nedFram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5 procent i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10 procent i volym och investering-arna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det förbättrade arbets-marknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt.

I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsent-ligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäker-het om arbetsmarknaden. Under hösten har

Foto: NorthlandGruvetableringen i pajala betyder mycket för samhällets utveckling.


antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssek-torn när investeringarna tenderar att skjutas på framtiden.

Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostna-der. även om BNp-tillväxten tappade styrfart under fjolårets sista kvartal bedömer vi att den svenska ekonomin växte uppskattnings-vis med drygt 4 procent i genomsnitt under helåret 2011.

För nästa år kommer budgetåtstramningar-na i Europa att försvåra de svenska export-företagens avsättningsmöjligheter, varför vi bedömer att exporten kommer att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbets-marknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare.

Omslaget i konjunkturen och nedrevide-rade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra året från 2 procent till 1,75 procent. Fler räntesänk-ningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNp.

Norrbotten Småföretagskonjunkturen i Norrbotten har stärkts efter vårens försvagning. Samman-taget landar indikatorn på 95 vilket är den femte högsta noteringen i landet. Framförallt är det tjänstesektorn i länet som är stark. Förvänt-ningarna inför kommande år är optimistiska.

Sysselsättningstillväxten i Norrbottens småföretag har tagit förnyad fart efter vårens tillfälliga dämpning. länet är nu det tredje mest snabbväxande i Sverige.

Både industrin och tjänstesektorn redovisar en snabbare tillväxt i sysselsättningen. Uppgången i tjänstesektorn väntas bli något snabbare under kommande år, medan tillväxt-takten i industrisektorn mattas. Orderin-gången har dämpats sedan vårens mätning. länets företag är dock optimistiska och räknar med snabbare tillväxt under den kommande 12-månadersperioden. Omsättningstillväxten har ökat och ligger nu något över genomsnit-tet för Sverige.

kapacitetsutnyttjandet i båda sektorerna fortsätter att stiga och i höstens mätning anger 76 procent att de arbetar för fullt. Det-ta är en ökning med hela 20 procentenheter sedan i våras. 74 procent av länets industrifö-retag och hela 81 procent av tjänsteföretagen arbetar för fullt.

Det enskilt största tillväxthindret som Norrbottens småföretag upplever är bristen på lämplig arbetskraft. Hela 55 procent av samtliga småföretag i Norrbotten uppger att de tvingats tacka nej till order på grund av brist på arbetskraft.

Under krisen med början hösten 2008 rasade lönsamhetstillväxten för Norrbottens småföretag och båda sektorerna landade på negativa värden i början av 2009. Från hösten 2010 har båda sektorerna redovisat

en kontinuerlig svag förbättring. I höstens mätning backar tjänstesektorns lönsam-hetstillväxt medan industrin går upp något. Småföretagen i bägge sektorerna ser positivt på framtiden och förväntar sig en förbättrad lönsamhet kommande år och därmed goda expansionsmöjligheter.

OMVÄRLDEN

Foto: Maria Fäldt

Foto: Simu Nordic

Foto: Victoria Hannedahl

Skådespelarna Hanna och Erika Midfjäll från ungdomsfilmen ”Jag saknar dig” fick stipendier för förkovran inom film och teater.

Simu Nordic aB, övertorneå, tillverkning av stickade och filtade kläder med design från årstidernas växlingar vid polcirkeln.


OMVÄRLDEN

BoindexSwedbank Boindex speglar hushållens köpkraft i samband med husköp. Boindex har tagits fram för riket som helhet, storstadsregionerna och medelstora kom-muner med fler än 75 000 invånare samt gruppen övriga kommuner (232 st) och för ett urval av enskilda kommuner. Boindex är 100 när hushållen använder 15 procent av förvärvsinkomsten före skatt till bolånekostnader. När Boindex överstiger 100 har hushållen råd med sitt boende enligt den fastställda normen. Ju högre siffra, desto bättre.

Husköpkraften i piteå ökade under fjärde kvartalet och har nu landets nästa högsta. Ingen annan kommun i vårt verksamhetsområde särredovisas i Swedbank Boindex, utan tillhör gruppen övriga kommuner.

I piteå var Boindex 243,1 för fjärde kvartalet 2011, jämfört med 228,2 tredje kvartalet. För riket som helhet sjönk Boindex till 118,7 från 118,8.

Medianpriset för ett småhus i piteå var 795 000 kr, den månatliga ränte- kostnaden 3 073 kr och den årliga medianinkomsten 597 600 kr för ett hushåll där minst en arbetar. Enligt Boindex beräkningar krävs en inkomst på minst 245 851 kr för att ha råd med sitt hus i piteå. I Stockholm krävs en inkomst på 1 055 053 kr.

BefolkningsutvecklingenEnligt SCB minskade folkmängden i Norrbotten med 64 personer under år 2011. Inom vårt verksamhetsområde uppvisar åtta kommuner en minskad folk-mängd, medan piteå och kiruna ökar. kiruna är den enda kommunen som visar ett positivt födelseöverskott. Glädjande är att arvidsjaur, kiruna, pajala, piteå och övertorneå visar ett positivt inflyttningsnetto.

den svenska kronan gentemot dollarn och euron

ränteutvecklingen i Sverige

Börsutvecklingen, 2005=100

bEfOLKNiNgsuTVEcKLiNg i VåR REgiON

Kommun folkmängd 2009

folkmängd 2010

folkmängd 2011

förändring 2011

arjeplog 3 143 3 161 3 114 -47

arvidsjaur 6 622 6 529 6 494 - 35

Gällivare 18 533 18 425 18 326 - 99

Jokkmokk 5 210 5 170 5 119 - 51

kiruna 22 969 22 944 22 967 23

pajala 6 309 6 282 6 270 - 12

piteå 40 860 40 892 40 942 50

älvsbyn 8 387 8 335 8 253 - 82

överkalix 3 670 3 611 3 549 - 62

övertorneå 4 920 4 812 4 810 - 2

Totalt 120 623 120 161 119 844 - 317


OMVÄRLDEN

Regionens egen bank sedan 1852

Sparbank – en egen företagsformSparbank är en egen företagsform som regle-ras i en särskild lag, sparbankslagen. Här fram-går bland annat att vår verksamhet ska vara lokal, vilka styrande organ som ska finnas och hur de ska väljas. Vi skiljer oss därför från andra banker. Sparbanken Nord styrs inte av aktie–ägare utan av demokratiskt valda huvudmän som representerar det lokala samhället i vårt verksamhetsområde. Hälften av huvudmännen väljs av kommunfullmäktige och hälften utses av huvudmännen själva bland insättarna och kunderna i banken. Huvudmännen väljer vilka ledamöter som ska sitta i bankens styrelse. Styrelsen utser verkställande direktör.

Sparbanken Nord är inte som vilken bank som helst Vi bryr oss om våra kunder och utvecklingen där de bor på ett alldeles speciellt sätt som ingen annan bank gör. I Sparbanken Nord fattas besluten lokalt och nära kunderna och deras verksamheter. Det finns inga enskilda ägare som kräver vinstutdelning utan det är kunderna som kommer i första ledet i det vi gör. Förutom att vi erbjuder finansiell service och kompetens inom såväl bank som försäk-ring engagerar vi oss i vår regions framtid och utveckling. Det unika med Sparbanken Nord är att vi arbetar långsiktigt och att vinst-en stannar kvar i banken och gör nytta på

de orter där vi finns och där våra kunder lever och verkar. på det sättet lever Sparbanken Nord i samklang med det lokala samhället. Går det bra för våra kunder går det bra för oss.

Sparbanksidén har funnits längeIdén att förena framgångsrik kommersiell verksamhet med samhällsnytta har funnits med sedan sparbankens begynnelse. Från början handlade det om att bidra till både individens och lokalsamhällets bästa. Med tiden tillkom utlåning och möjligheten att återinvestera vinsten i samhällsnyttiga projekt och insatser i bankens närområde.

Vi är en lokal bank till skillnad från andra banker som bara har lokala kontor. Huvudkontoret och styrelsens säte ligger i Norrbotten. De demokratiskt valda lokala huvudmännen är exempel på vad det innebär att vara en lokalt förankrad bank.

Foto: anette larsson


REgiONENs EgEN bANK

FramtidsBankenVarje år tar vi en del av vinsten och satsar på sånt som är bra för regionen inom kultur, idrott, forskning och näringsliv. Vi kallar det för FramtidsBanken. Runt om i vår region finns människor och föreningar som brinner för sina projekt. Dessa eldsjälar och deras pro-jekt vill vi stötta och ge dem förutsättningar att utveckla sin bygd och dess omgivningar. på så sätt känner vi att vi kan verka som en positiv kraft på de orter där våra kunder bor. FramtidsBanken har ett starkt lokalt inflytan-de. lokala företrädare från närings- och föreningslivet i arjeplog, arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, kiruna, pajala, piteå, älvsbyn, överkalix och övertorneå finns med och fattar beslut om FramtidsBankens investeringar.

FramtidsBanken fortsätter sitt samar-bete med ung företagsamhet Norrbotten. Målgruppen är elever, lärare samt skolledare. Målet är att öka antalet elever som lämnar gymnasiet med erfarenhet från UF-företag-samhet, vilket i sin tur ska trygga återväxten och utvecklingen av företagsamhet i Norrbot-ten. Höjdpunkten på året är den regionala UF-mässan som 2011 gick av stapeln i Jokkmokk.

Framtidsprogrammet KNuff. De unga människorna betyder mycket för våra kom-muners utveckling och framtid. Vi vill behålla dem som har viljan, kunskapen och förutsätt-ningen att bidra till en positiv utveckling av norra Sverige. Därför har vi sedan 2005 ett

program som erbjuder dessa ungdomar stöd i hur man bygger en bra karriär som anställd eller som egen företagare. Hittills har cirka 100 unga människor i åldrarna 23 till 33 år gått programmet. I januari startade vi upp ett program i Gällivare med åtta deltagare boende i norra regionen och i juni startade vi en grupp i piteå för tolv deltagare från södra delen av Norrbotten.

Exempel på andra projekt är mentorspro-gram, ungdoms- och ledarutvecklingspro-gram, sjöräddningen, forskning inom media, musik och alternativa energikällor samt samarbete med lRF ”Gröna Gårdar”.

på årets sparbanksstämma delade vi för första gången ut vårt nyinstiftade framtids-pris som kan gå till en person, en organisation eller förening som med stor energi och stort engagemang över tiden gjort betydande in-satser inom områden som bland annat forsk-ning, ungdomsverksamhet, kultur eller idrott. Områden som alla bidrar till samhällsutveck-lingen och insatser som helt överensstämmer med FramtidsBankens syfte och ändamål. Den förste pristagaren blev Håkan Marklund, piteå, som med aldrig sinande energi och hängivna engagemang brinner för sina åtaganden.

Årets Kulturpris gick till den tornedalske författaren Bengt pohjanen. Han tilldelas pri-set för att han genom sin originella berättar-konst har tillfört litteraturen i Norrbotten en extra dimension och därmed också kunskapen om Tornedalen.

kundmöten och affärerkontoren är viktiga mötesplatser för personli-ga besök, spontana eller bokade. De flesta av kontoren har därför generösa öppettider; 10-16 fyra dagar i veckan och 10-18 en dag i veckan. Utöver det har vi rådgivning före eller efter bankens normala öppettider. I kundmö-tet skapas de goda affärerna. Bankens rådgi-vare genomförde nästan 38 000 rådgivnings-möten. Råden har handlat om hur kunderna kan spara till sin pension, vilka placeringar de behöver för sina små eller stora drömmar, vilka försäkringar de ska välja till bil, skoter eller hus, om de ska binda eller inte binda sina bolån, vilka tjänster de behöver för att sköta företagets affärer eller helt enkelt vilket kort som passar bäst när de ska ut och resa.

mötesplatserUnder våren har vi investerat i en ny finansiell mötesplats i Överkalix. Den nya mötesplat-sen är anpassad efter kundernas krav på mer personlig kontakt och tillgänglighet.

Vår egen Telefonbank med personlig ser-vice är också en viktig mötesplats för personli-ga kontakter. Här kan kunderna få kvalificerad rådgivning mellan 8 och 20 på vardagarna och mellan 16 och 20 på söndagar. Drygt 44 600 kunder är anslutna till Telefonbanken person-lig service. Telefonbanken har dessutom en automatisk service som är öppen dygnet runt för enklare ärenden.

Årets Framtidspris tilldelades Håkan Marklund, piteå.

Clean Solution vann första pris som bästa UF-företag på UF-mässan i Jokkmokk.

Årets kulturpris tilldelades författaren Bengt pohjanen.

Foto: UF-NorrbottenFoto: anette larsson Foto: Christina Sandsten


REgiONENs EgEN bANK

kunderna ska också känna sig trygga när det gör affärer via vår internetbank. Därför har vi en av bankbranschens bästa Internetbanker när det gäller säkerhet och funktionalitet.

antal inloggningar varje månad ligger i snitt på 314 000. Där gör kunderna betal-ningar, överföringar mellan konton, säljer och köper fonder, köper sakförsäkringar och ansöker om lån. En tjänst som är populär är att ladda sitt kontantkort, under perioden har drygt 132 200 laddningar genomförts. De flesta besökare till internetbanken går via vår hemsida www.sparbankennord.se.

Tillströmningen till Mobilbanken har ökat rejält under året och kunderna uppskattar det breda sortimentet av tjänster i Mobilbanken. Dit kommer kunderna via våra egna appar i iphone eller android. I december 2011 hade Mobilbanken 16 600 inloggningar att jämföra med 397 inloggningar i december 2010, en ökning på drygt 4 000 procent.

Under året lanserades också Mobilt bankiD, en e-legitimation för mobiltelefoner och surfplattor, vilket innebär att kunden kan logga in i internet- och mobilbanken när och var kunden vill.

kortanvändningVåra kunder har 65 400 bankkort och har använt dessa drygt 13 miljoner gånger för köp och i snitt 18 gånger/mån. Uttagen i automa-terna minskar stadigt och under 2011 mins-kade automatuttagen med 7 procent.

prioriterad aktivitetEn av våra mest prioriterade aktiviteter har varit att flytta kundernas fondkonton i Robur till oss vilket innebär att vi skyddar vår kund-bas och tar över informationsansvaret s k för-valtarregistrering. För denna förflyttning behöver vi kundernas godkännande och per sista december 2011 har vi registrerat cirka 85 procent av våra fondkonton.

SpaX Skog & metallEn god tillväxt och en positiv näringsutveck-ling är av stor betydelse för de människor och företag som bor och har sin verksamhet i vår region. Skog och metall är därför viktiga råva-ror för industrinäringen i regionen. Under våren erbjöd vi våra kunder vår egen sPAX skog & Metall där flera av de ingående bola-gen är ledande varumärken internationellt och stora exportörer. Bolagen levererar såväl råva-ran som den förädlade produkten. kunderna placerade nästan 25 miljoner i produkten.

populärt sparandeFasträntekonto finns i olika löptider upp till maximalt 5 års löptid. kapitalet är bundet under löptiden till en känd ränta som utbeta-las vid löptidens slut. Totala saldot på kunder-nas fasträntekonton i banken har vuxit med ca 125 procent under 2011. löptider upp till ett år är det vanligaste kundvalet. attraktiva inlåningsräntor i kombination med en osäker aktiemarknad är sannolika förklaringar till var-för allt fler av våra kunder väljer detta place-ringsalternativ.

BolåneaffärenUtlåningsutvecklingen har varit positiv. Trots att konkurrensen har ökat är vi mycket starka inom hushållssektorn framför allt på bolån. Under året har Sparbanken Nord finansierat 56 procent av de mäklade husaffärerna i piteå, 51 procent i Gällivare, 63 procent i älvsbyn och 22 procent i kiruna.

Juridiska tjänsterUtbudet av juridiska tjänster inriktas, liksom tidigare, på främst ekonomisk familjejuridik. Under 2011 ökade affärerna inom familjejuridik och vi upprättade bland annat 231 bouppteckningar, 200 testamenten, 50 arvsskiften samt ett 40-tal bodelningshandlingar med anledning av äktenskapsskillnad eller upphörande av samboförhållanden. Genom webbaserad videoteknik har vi nu också möjlighet att ta emot kunder från samtliga kontor. Mycket uppskattat av kunderna. Vi har även gratis juridisk rådgivning, cirka 20 minuter för våra kunder.

kundaktiviteterUnder året har kontoren genomfört flera kund-träffar bland annat speciella tjejkvällar, som varit uppskattade och välbesökta. Banken har även anordnat träffar om sparande och place-ringar, pension, skogsaffärer och e-bokföring för företagare. aktiviteterna har mynnat ut i kundmöten och meraffärer. I övertorneå har vi startat samarbete med en fastighetsmäklare som finns på plats en dag i veckan.

Året avslutades med en festlig sparbanks-dag på samtliga sexton kontor. Vi bjöd på julmarknad, gott julfika och present till dem som startade eller höjde sitt månadssparande. Barnen fick träffa vår egen sparbankstomte. I anslutning till sparbanksdagen delade vi ut 485 000 kronor från FramtidsBanken i alla tio kommuner.

Foto: Maria Fäldt


REgiONENs EgEN bANK

Foto: Michael Renström


Redovisning förverksamhetsåret 2011

fÖRVALTNiNgsbERÄTTELsE

Styrelsen för Sparbanken Nord 598800-4817 får härmed avge årsredovisning för sparbankens

verksamhet 2011, bankens 160:e verksamhetsår.

allmänt om verksamheten

Bankens vision är att vi ska vara regionens egen bank och finnas mitt i människornas och företagens verk-lighet. Vi ska göra goda affärer och vara det naturliga och mest fördelak-tiga bankalternativet. Den starka lokala anknytningen ger oss en naturlig närhet till våra kunder; hushåll, mindre och medelstora före-tag, kommuner och organisationer.

Huvuddelen av vinsten återinvesteras i ban-ken för att trygga kundnyttan, bankens solidi-tet och utveckling. En fortsatt expansion av exempelvis företagsutlåningen kräver hela tiden att banken ökar sitt egna kapital. Förenklat kan man säga att banken måste växa minst i takt med våra kunder och då speciellt våra företagskunder. I bokslutet avsättes cirka 10 % av det framskattade rörelseresultatet till verksamhet som banken finner angelägen och som ingår i begreppet FramtidsBanken. I årets vinstdisposition före-slås en avsättning på 10 mkr. Därtill kommer anslag till bankens två stiftelser på 2 mkr.

VerksamhetsområdeDe tio kommunerna arjeplog, arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, kiruna, pajala, piteå, älvsbyn, överkalix och övertorneå utgör bankens huvudsakliga verksamhetsområde. Det nu gällande reglementet för banken fast-ställdes av Finansinspektionen 2009-12-23.

BankledningBankledningen består av vd Erik Hägglöv och vVD/rörelsechef Jan Nygren. Jan Nygren till-trädde sin tjänst som vVD och rörelsechef i augusti 2011.

I affärsledningen (ledningsgruppen) ingår vd Erik Hägglöv, vVD/rörelsechef Jan Nygren, FramtidsBanken/Samhällskontakter kjell-Åke Nilsson, privatmarknadschef alf Nordlund, marknadschef Christina Sandsten, kreditchef Erik Sandlund, finanschef Mattias Sandberg, personalchef Eva lidén och redovisningschef Maria Hansson. Från och med januari 2012 in-går även företagschef piteå Mattias lundkvist. Sekreterare är vd-assistent Iriam Bjuhr.

Bankens affärsråd, som till ledningsgrup-pen bereder frågor som härrör sig till bank-verksamheten, består av Jan Nygren, Mattias Sandberg, alf Nordlund, kjell-Åke Nilsson och Christina Sandsten.

För principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen hänvisas till not 10.

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat, ställning och övriga förhållanden

resultatRörelseresultatet ökade jämfört med föregå-ende år med 56 573 tkr till 157 257 tkr eller med 56,2 %.

Räntenettot – skillnaden mellan intäkts och kostnadsräntor – uppgick till 314 022 tkr (232 911 tkr), en ökning med 34,8 %.

Rörelsekostnaderna exklusive kreditförlus-ter och avskrivningar uppgick till 206 402 tkr (195 934 tkr), en ökning med 5,3 %. I kostna-derna ingår årets avsättning till resultatan-delssystem för personalen med 7 426 tkr (5 436 tkr) inklusive löneskatt.

Uppgifter om nyckeltal – fem år i samman-drag – som beskriver verksamheten, ställning och avkastning redovisas på sidan 14-15.

Eget kapitalDet sammanlagda beskattade egna kapitalet uppgår till 1 143 910 tkr efter föreslagen vinstdisposition. I det egna kapitalet ingår


11 274 tkr i fond för verkligt värde. Motsva-rande siffror för 2010 var 1 066 584 tkr i eget kapital och 12 676 tkr i fond för verkligt värde.

Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året med 1 018 mkr eller 9,3 % och uppgick vid årsskiftet till 11 906 mkr (10 888 mkr). allmänheten gottgjordes räntor med 167 mkr. Marknadsvärdet på den totalt förmedlade stocken till Swedbank Robur uppgick vid års-skiftet till 3 915 mkr (4 282 mkr), en minsk-ning med 8,6 %.

UtlåningUtlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 11 369 mkr (10 699 mkr), en ökning med 670 mkr eller 6,3 %. krediter har dess-utom förmedlats och lyfts av till Swedbank Hypotek. Totalt uppgår den förmedlade låne-stocken till Swedbank Hypotek till 3 714 mkr (3 904 mkr), en minskning med 4,9 %.

affärsvolymDet samlade värdet av kundernas sparande, placeringar och lån i sparbanken, Swedbank Hypotek och Swedbank Robur uppgick vid årsskiftet till 34 677 mkr. Motsvarande volym 2010 uppgick till 34 161 mkr. Räknat efter affärsvolym är Sparbanken Nord den 4:e största sparbanken i landet ansluten till Sparbankernas Riksförbund. Om en jämförelse görs med alla sparbanker och alla sparbanks-aktiebolag i landet oavsett om de är anslutna till Sparbankernas Riksförbund eller ej så är Sparbanken Nord 5:e största bank.

allianser och partners

Sparbankernas riksförbundFöreträdare för Sparbanken Nord har under året varit aktiva inom ramen för det samar-bete som sker mellan landets olika fristående och delägda sparbanker. Erik Hägglöv är sedan maj 2011 ordförande i Sparbankernas Riksförbund och samordnar därmed många frågor av gemensamt intresse för Sparbankerna i landet.

Maria Hansson, Jan Nygren, Eva lidén, kjell-Åke Nilsson, Mattias Sandberg, Inga-Britt Tjäder samt Christina Sandsten har inom förbundets ram arbetat med skilda projekt och/eller olika affärsråd.

SwedbankSparbanken har ett omfattande och långsik-tigt samarbete med Swedbank och dotter-bolagen Swedbank Hypotek, Swedbank Finans och Swedbank Robur. Banken har under 2011 tecknat ett nytt flerårigt samarbetsavtal med Swedbank.

Föreningen Sparbanksintressenter i Swedbank aB bildades den 18 augusti 2009 av Sparbanker/Sparbanksstiftelser som är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Föreningens syfte är att tillvarata medlem-marnas särskilda intresse med sitt ägande i Swedbank aB.

Folksam liv och Folksam Sak samt Sparbanker och Sparbanksstiftelser som äger aktier i Swedbank aB enades i december 2009 om en gemensam förklaring, avsikt och målsättning med ägandet i banken. Samman-

lagt innehar dessa ägare ca 20 % av aktierna i Swedbank.

Övriga samarbetenUnder 2008 inleddes ett samarbete med Tre Kronor som omfattar förmedling av försäk-ringar avseende villahem, fritidshus, bostads-rätter, bil och övriga fordon. Det har visat sig vara ett mycket lyckosamt samarbete. Från april 2008 till december 2011 förmedlade Sparbanken Nord 13 615 st sakförsäkringar.

Genom ett avtal med folksam kan banken förmedla traditionella pensions- och kapital-försäkringar samt sjuk- och olycksfallsför-säkringar. på motsvarande sätt kan Folksams rådgivare i länet förmedla vissa av Sparbank-ens tjänster till sina privatkunder.

sNs – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är för banken en naturlig samar-betspartner. SNS är en brobyggare mellan samhällsekonomisk forskning och samhällets beslutsfattare i näringsliv, politik, förvaltning, fackliga organisationer och medier. Ny ordfö-rande för SNS i piteå/Skellefteå är Jan Nygren.

StiftelserFöre bankfusionen mellan dåvarande

pitedalens Sparbank och Nova Sparbank kom styrelserna i respektive bank överens om bildandet av stiftelser med ändamål som främjar utvecklingen inom Jokkmokks kom-mun. Stiftelserna ska erhålla kapital från Sparbanken Nord enligt en utbetalningsplan och i årets bokslut föreslås en utbetalning under 2012 på 2000 tkr innebärande att där-efter återstår utbetalningar på totalt 16 mkr. För utbetalningarna gäller den restriktionen


KÄNsLighETsANALys

FörändringEffekt på rörelse-

resultatet, tkr

Marknadsräntan +/- 1,0 % 3 113

placeringsmarginal +/- 0,1 % 12 956

antal anställda +/- 10 st 6 327

löneförändring +/- 1,0 % 1 049

övriga rörelsekostnader +/- 1,0 % 1 015

kreditförlustnivå +/- 0,1 % 10 772



att de måste vara i överensstämmelse med gällande regelverk avseende bankens möjlig-heter att disponera överskott i verksamheten. Den nu gällande utbetalningsplanen faststäl-ler att banken skall utbetala 2 mkr per år under åren 2012 till och med 2015. Därefter skall ny överenskommelse träffas.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slutSvenskt kvalitetsindexkunderna fortsätter att ha högt förtroende för oss. Företagskunderna ger Sparbanken Nord högsta betyg och toppar därmed alla närliggande banker i Norrbotten. I 2011 års mätning redovisas indextalet 75,5 (100 är högsta värdet) att jämföras med bransch-genomsnittet på 69,2 och storbankernas betyg på 69,1. även privatkunderna ger Sparbanken Nord ett mycket högt betyg. Index ligger på 77,9 att jämföra med bransch-genomsnittets 73,0 och storbankernas 72,4. Undersökningen visar att kunderna uppskat-tar vår aktiva lokala närvaro.

Finansiella instrument och riskhanteringI bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likvidi-tetsrisker och operativa risker. För att begränsa

och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbanken Nords styrelse som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kredit-givningen, den övriga finansverksamheten samt övrig riskhantering. Vad gäller hantering-en av finansiella risker se vidare not 3.

klagomålBanken har en strävan att alltid arbeta med förbättringar av bankens produkter och tjäns-ter. En viktig del i det arbetet är att ta miss-nöjda kunders klagomål på största allvar. Banken har en särskild policy som behandlar detta och som särskilt påpekar vikten av att aktivt lyssna på en missnöjd kund och snabbt och sakligt utreda vad som hänt. Banken har under år 2011 liksom tidigare år haft få klago-mål och de har, med två undantag, rört sig om mycket små belopp.

Medarbetare och miljö

miljöSedan hösten 2007 är Sparbanken Nord en miljöcertifierad bank. De kontor som förvärva-des 2009 är också certifierade. att vara miljö-certifierad enligt ISO 14001 innebär att stän-digt driva ett förbättringsarbete. Vi arbetar aktivt med att minska den negativa miljöpå-verkan både internt och via våra kunder. att vi arbetar på ett bra sätt bekräftades av våra interna och externa revisioner under året.

Fler och fler dokument går nu ut elektro-niskt, t ex fondbesked, låneavier, årsbesked.

Våra kunder får dessutom allt oftare säkrade meddelanden både till individ och som utskick till kundgrupper, via den s k Dialogen i stället för via brev. andelen kunder som kontaktar banken via Dialogen ökar stadigt.

Under året har vi också gjort det möjligt för ännu fler kunder att göra sina bankaffärer hemifrån och på ett enkelt sätt via Telefonbank personlig Service.

Våra kunder bidrar till att minska belast-ningen på miljön när de övergår till kontant-lösa självbetjäningstjänster. Många kunder har valt kort, bl a vårt Sparbanken Nord kort, under året och våra kunder använder allt oftare kortet vid köp i butik. Genom att betala med kort istället för kontanter minskar vi koldioxidutsläppen. En hundralapp reser omkring 1000 mil på ett år. på sin eviga väg mellan bank, plånbok och butik och servicebox orsakar den nya koldioxidutsläpp – varje år. Varje gång kunden betalar med kort istäl-let för med kontanter gör vi en god sak för miljön. Vi stöttar också handlare som bidrar till minskade penningtransporter. I dessa butiker erbjuds kunden uttag av kontanter i samband med köp.

Under hösten arrangerades en Miljö-marknad i banken. lokala odlare sålde sina ekologiskt odlade grönsaker. kunderna bjöds på ekologiskt kaffe och bröd.

Energibesiktning har genomförts i bankens fastigheter under året. på så vis kan vi minska energianvändningen.

Vi har under året släckt för klimatet och deltagit i Earth Hour. Vi har stött Gröna går-dar (kvalité och uthållig miljö i kretslopp) och ETC (Energitekniskt centrum) med forskning






inom förgasning av biomassa 3 år från 2011. Vi sponsrar Natur & Miljöpärmen till skolorna i årskurs 4-6 i flera av våra kommuner varje år.

Hälsa och friskvårdGemensamma aktiviteter som stärker både hälsan och samhörigheten har genomförts i banken. kontoren har i flera fall gemensamma träningsaktiviteter t ex innebandy, vatten-gymnastik och olika motionslopp. Sparbanken Nord-klassikern, där medarbetaren genomför flera motionsutmaningar under året, kunde för första gången genomföras under en och samma dag. Vårt innebandylag kom hem med en guldmedalj från Swedbanksmästerskapen!

Företagshälsovården genomför regelbun-det hälsokartläggningar av anställda i banken. Resultaten från undersökningarna ligger till grund för de aktiviteter vi genomför med mål-sättningen att främja vår hälsa. Sjukfrånvaron ligger kvar på samma nivå som fjolårets 2,6 %.

UtbildningSamtlig rådgivande personal har genomfört årlig kunskapsuppdatering med anledning av nyheter inom finansiell rådgivning, skatt, kapitalförsäkringar, regelverk och andra när-liggande områden.

per dec 2011 hade banken 53 certifierade privatrådgivare, 13 certifierade företagsråd-givare samt 17 Swedsec-licensierade place-ringsrådgivare.

Förutom de kompetenskrav som myndig-heterna ställer på en bank, har vi kundernas krav och förväntningar att leva upp till. Det innebär att vi ständigt måste vara lyhörda och arbeta med att möta dessa krav. Bankens ledarutvecklingsprogram fortskrider för att möjliggöra erfarenhetsutbyte och utveckling.

Förväntningar avseende framtida utvecklingÅr 2012 har börjat bra för Sparbanken Nord. God inlåningstillväxt, god finansiell beredskap och en ökning av räntenettot som är bankens viktigaste intäktskälla och en omstrukturering av lånestrukturen där krediter till mindre och medelstora företag, skogsbruk, boendefinan-siering samt privatpersoner prioriteras.

Resultatet för 2012 förväntas bli något svagare än 2011 eftersom banken kommer att påverkas av lägre räntemarginaler och en osäkerhet om utfallande kreditförluster. Bankens soliditet förväntas vara betryggande. En högt prioriterad fråga är den nödvändiga förstärkningen av kapitalbasen som krävs utifrån kommande regelverk och tillväxt av utlåningen. En central uppgift för banken är att under 2012 stärka sina marknadspositio-ner inom de kommuner där kontor förvärvats under 2009. En hög marknadspenetration kombinerad med en trygg och långsiktig vinstnivå borgar för en god framtid för Sparbanken Nord.

Förslag till disposition beträffande bolagets vinstGällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som mot-svarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalut-värderingspolicy. Sparbankens kapitaltäck-ningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,37 (1,44). kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 937 971 tkr (876 178 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 683 667 tkr (608 635 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparban-ken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredo-visningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande boksluts-kommentarer.

fÖRsLAg TiLL ViNsTDisPOsiTiON

Årets resultat enligt balansräkningen 90 728 tkr

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- FramtidsBanken (allmännyttiga ändamål) 10 000 tkr

- anslag till stiftelser 2 000 tkr

- överföring till reservfonden 78 728 tkr


Fem år i sammandragnyckeltal

2011 2010 2009 2008 2007

VOLyMuTVEcKLiNg

Utlåning till allmänheten, Mkr 11 369 10 699 10 064 8 679 7 241

förändring under året, % 6,3 6,3 16,0 19,9 18,0

Inlåning från allmänheten, Mkr 11 906 10 888 9 994 7 844 6 745

förändring under året, % 9,3 8,9 27,4 16,3 13,3

Medelomslutning (MO), Mkr 12 956 12 070 10 552 8 776 7 650

förändring mot föregående år, % 7,3 14,4 20,2 14,7 16,9

affärsvolym, Mkr 34 677 34 161 32 233 24 242 23 019

förändring mot föregående år, % 1,5 6,0 33,0 5,3 7,1

sOLiDiTETs- Och KAPiTALTÄcKNiNgsMåTT

Soliditet 1) 8,96 8,94 8,99 10,12 14,18

kapitaltäckningsgrad - - - - -

kapitaltäckningskvot 1,37 1,44 1,36 1,49 1,84

primärkapitalrelation 11,75 11,87 11,11 13,07 15,13

REsuLTATMåTT

placeringsmarginal 2,42 1,93 2,15 2,67 2,55

Rörelseintäkter/genomsnittlig affärsvolym 1,26 1,07 1,15 1,36 1,32

Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym 0,46 0,31 0,44 0,24 0,45

Intjäningsförmåga 1,48 0,96 1,37 0,87 1,48

avkastning på totalt kapital 1,21 0,83 1,20 0,66 1,32

Räntabilitet på eget kapital 9,87 6,86 9,43 4,03 7,27

kI-tal före kreditförluster 1) 0,55 0,67 0,72 0,57 0,62

kI-tal efter kreditförluster 1) 0,63 0,71 0,77 0,62 0,66

p/p-tal 87 91 92 71 83

R/p-tal 285 219 224 259 216

OsÄKRA fORDRiNgAR Och KREDiTfÖRLusTER

Reserveringsgrad för osäkra fordringar 65,27 64,37 51,68 54,28 65,40

andel osäkra fordringar 0,42 0,37 0,71 0,64 0,42

kreditförlustnivå 0,32 0,15 0,21 0,25 0,20

ÖVRigA uPPgifTER

Medeltal anställda 190 189 175 161 158

antal kontor 16 16 16 12 12

Definitioner av nyckeltalen ovan finns i slutet av årsredovisningen.

1) Beräkning exkl. nedskrivning finansiella tillgångar.


Resultat- och balansräkningar 2011–2007

2011 2010 2009 2008 2007

REsuLTATRÄKNiNg TKR

Räntenetto 314 022 232 911 227 222 234 077 194 757

provisioner netto 95 597 97 134 93 174 63 891 74 467

Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 003 18 588 9 276 5 419 6 807

övriga intäkter 16 032 2 202 1 610 20 604 19 835

suMMA iNTÄKTER 428 654 350 835 331 282 323 991 295 866

allmänna administrationskostnader -184 748 -175 466 -174 449 -146 754 -149 761

övriga rörelsekostnader 1) -51 924 -59 331 -62 515 -37 579 -32 948

kreditförluster -34 725 -15 354 -18 054 -17 966 -12 543

Nedskrivning finansiella tillgångar - - 50 426 -63 481 -

suMMA KOsTNADER -271 397 -250 151 -204 592 -265 780 -195 252

RÖRELsEREsuLTAT 157 257 100 684 126 690 58 211 100 614

Bokslutsdispositioner netto -38 978 -8 712 6 300 -16 460 13 025

Skatter -27 551 -21 072 -24 400 -23 036 -27 631

åRETs REsuLTAT 90 728 70 900 108 590 18 715 86 008

bALANsRÄKNiNg TKR

kassa 79 160 91 312 73 959 87 077 146 244

Utlåning till kreditinstitut 910 914 549 161 883 363 148 634 121 769

Utlåning till allmänheten 11 368 513 10 699 414 10 063 725 8 679 160 7 241 129

Räntebärande värdepapper 834 681 655 064 29 898 - 41 799

aktier och andelar 26 761 31 896 47 491 27 856 401 398

aktier i intresseföretag 271 279 222 991 248 651 164 280 -

Materiella tillgångar 34 081 34 861 37 414 38 528 41 805

övriga tillgångar 194 786 232 565 248 949 83 097 103 291

suMMA TiLLgåNgAR 13 720 175 12 517 264 11 633 450 9 228 632 8 097 435

Skulder till kreditinstitut 150 037 133 197 167 119 157 953 22 181

In- och upplåning från allmänheten 11 957 785 10 946 588 10 051 473 7 896 097 6 807 869

övriga skulder 196 505 142 640 194 031 223 572 95 160

avsättningar 49 344 1 105 994 495

Efterställda skulder 160 000 160 000 160 000 - 12 000

suMMA sKuLDER Och AVsÄTTNiNgAR 12 464 376 11 382 769 10 573 728 8 278 616 6 937 705

Obeskattade reserver 99 889 60 911 52 198 58 498 42 038

Eget kapital 1 155 910 1 073 584 1 007 524 891 518 1 117 692

suMMA sKuLDER, AVsÄTTNiNgAR Och EgET KAPiTAL 13 720 175 12 517 264 11 633 450 9 228 632 8 097 435

1) Inkl. avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar.


Resultaträkning

tkr Not 2011 2010 förändring

i procent

Ränteintäkter 4 513 110 306 853 67,2

Räntekostnader 4 -199 088 -73 942 169,2

RÄNTENETTO 314 022 232 911 34,8

Erhållna utdelningar 5 14 520 391 3613,6

provisionsintäkter 6 116 408 117 772 -1,2

provisionskostnader 7 -20 811 -20 638 0,8

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 3 003 18 588 -83,8

övriga rörelseintäkter 9 1 512 1 811 -16,5

suMMA RÖRELsEiNTÄKTER 428 654 350 835 22,2

allmänna administrationskostnader 10 -184 748 -175 466 5,3

avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 11 -30 270 -38 863 -22,1

övriga rörelsekostnader 12 -21 654 -20 468 5,8

suMMA KOsTNADER fÖRE KREDiTfÖRLusTER -236 672 -234 797 0,8

REsuLTAT fÖRE KREDiTfÖRLusTER 191 982 116 038 65,4

kreditförluster netto 13 -34 725 -15 354 126,2

RÖRELsEREsuLTAT 157 257 100 684 56,2

Bokslutsdispositioner 14 -38 978 -8 712 347,4

Skatt på årets resultat 15, 29 -27 551 -21 072 30,7

åRETs REsuLTAT 90 728 70 900 28,0


i procent

åRETs REsuLTAT

periodens resultat redovisat över resultaträkningen 90 728 70 900 28,0

ÖVRigT TOTALREsuLTAT

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillg. som kan säljas -1 342 4 854 -127,6

Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat -15 -3 995 -

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 15, 29 -45 1 101 -

åRETs ÖVRigA TOTALREsuLTAT -1 402 1 960

åRETs TOTALREsuLTAT 89 326 72 860 22,6

Rapport över totalresultatet


Balansräkning


i procent

TiLLgåNgAR

kassa 79 160 91 312 -13,3

Utlåning till kreditinstitut 16 910 914 549 161 65,9

Utlåning till allmänheten 17 11 368 513 10 699 414 6,3

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 834 681 655 064 27,4

aktier och andelar 19 26 761 31 896 -16,1

aktier i intressebolag 20 271 279 222 991 21,7

Immateriella anläggningstillgångar 21

- Goodwill 131 805 158 166 -16,7

Materiella tillgångar 22

- Inventarier 6 938 6 824 1,7

- Byggnader och mark 27 143 28 037 -3,2

övriga tillgångar 23 21 008 26 652 -21,2

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 41 973 47 747 -12,1

suMMA TiLLgåNgAR 13 720 175 12 517 264 9,6

sKuLDER Och EgET KAPiTAL

Skulder till kreditinstitut 25 150 037 133 197 12,6

In- och upplåning från allmänheten

- Inlåning 26 11 905 837 10 888 137 9,3

- Upplåning 51 948 58 451 -11,1

övriga skulder 27 133 320 99 154 34,5

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 63 185 43 486 45,3

avsättningar

- avsättning för uppskjuten skatt 29 49 4 -

- Garantier 30 - 340 -

Efterställda skulder 31 160 000 160 000 -

suMMA sKuLDER 12 464 376 11 382 769 9,5

Obeskattade reserver 32 99 889 60 911 64,0

Fond för verkligt värde 11 274 12 676 -

Grundfond 20 20 -

Reservfond 1 053 888 989 988 6,5

Årets resultat 90 728 70 900 28,0

suMMA EgET KAPiTAL 33 1 155 910 1 073 584 7,7

suMMA sKuLDER Och EgET KAPiTAL 13 720 175 12 517 264 9,6

POsTER iNOM LiNjEN

Ställda säkerheter Inga Inga

ansvarsförbindelser

- Garantier och borgensförbindelser 34 193 699 274 762 -29,5

Åtaganden

- övriga åtaganden 35 1 122 601 1 009 757 11,2


Rapportöver förändringar i eget kapital

tkr grund-fond

Reserv-fond

fond för verkligt

värde

Periodens resultat

Totalt eget

kapital

ingående eget kapital 2011-01-01 20 989 988 12 676 70 900 1 073 584

- Årets resultat 90 728 90 728

- Årets övrigt totalresultat -1 402 -1 402

årets totalresultat -1 402 90 728 89 326

Vinstdisposition

- överfört till reservfonden 63 900 -63 900

- FramtidsBanken (allmännyttiga ändamål) -7 000 -7 000

uTgåENDE EgET KAPiTAL 2011-12-31 20 1 053 888 11 274 90 728 1 155 910

tkr grund-fond

Reserv-fond

fond för verkligt

värde

Periodens resultat

Totalt eget

kapital

ingående eget kapital 2010-01-01 20 888 198 10 716 108 590 1 007 524

- Årets resultat 70 900 70 900

- Årets övrigt totalresultat 1 960 1 960

årets totalresultat 1 960 70 900 72 860

Vinsdisposition

- Överfört till reservfonden 101 790 -101 790

- FramtidsBanken (allmännyttiga ändamål) -6 800 -6 800

utgående eget kapital 2010-12-31 20 989 988 12 676 70 900 1 073 584


kassaflödesanalys

tkr Not 2011 2010

DEN LÖPANDE VERKsAMhETEN

Rörelseresultat 157 257 100 684

justering av poster som inte ingår i kassaflödet

- av-/och nedskrivningar materiella tillgångar + 30 270 38 863

- Reavinst/reaförlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -/+ -51 -86

- Reavinst/reaförlust finansiella tillgångar -/+ 102 -17 048

- kreditförluster + 36 853 14 042

- övriga poster -/+ -189 391

Inkomstskatt - -27 551 -20 102

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 196 691 116 744

förändring i rörelsekapital

ökning av utlåning till allmänheten - -705 952 -649 731

ökning/minskning av värdepapper -/+ -179 495 -625 166

ökning av in- och upplåning från allmänheten + 1 011 197 895 115

ökning/minskning av skulder till kreditinstitut +/- 16 840 -33 922

Förändring av övriga tillgångar och skulder +/- 65 283 -70 089

Kassaflöde från den löpande verksamheten 404 564 -367 049

iNVEsTERiNgsVERKsAMhETEN

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar + 4 898 58 997

Förvärv av finansiella tillgångar - -49 632 -

Försäljning av materiella tillgångar + 138 206

Förvärv av immateriella tillgångar - - -579

Förvärv av materiella tillgångar - -3 367 -1 624

Kassaflöde från investeringsverksamheten -47 963 57 000

fiNANsiERiNgsVERKsAMhETEN

Utbetalda anslag - -7 000 -6 800

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -7 000 -6 800

årets kassaflöde 349 601 -316 849

Likvida medel vid periodens början 610 473 927 322

Likvida medel vid periodens slut 36 960 074 610 473

årets kassaflöde 349 601 -316 849

22 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 S p a R B a N k E N N O R D

NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 23

NOTER

Noter till de finansiella rapporterna

1 – uPPgifTER OM sPARbANKENÅrsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Sparbanken Nord 598800-4817 som är sparbank med säte i piteå. adressen till huvudkonto-ret är Storgatan 43, 941 28 piteå.

2 – REDOVisNiNgsPRiNciPER(a) Överensstämmelse med normgivning och lagSparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRkl) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 inklusive ändrings–föreskrifter) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanks-stämman den 29 mars 2012.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

(b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporterRedovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden. Efterföljande värdering av finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som vär-deras till verkligt värde (se not 38) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

(c) funktionell valuta och rapporteringsvalutaFöretagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rappor-terna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

(d) bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaatt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegrän-sad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i avsnitt e.

(e) Ändrade redovisningsprinciper

(i) ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFrSNedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.

Utformning av de finansiella rapporternaI IaSBs årliga förbättringsprojekt (’annual improvements process’) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IaS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IaS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.

(ii) Frivilligt byte av redovisningsprincip Under 2010 har nedanstående ändring gjorts avseende företagets tillämpade redovisningsprinciper som inte är föranledd av tillämpning av nya IFRS.

(f) Nya ifRs som ännu inte börjat tillämpasEtt antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räken-skapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IaS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. IaSB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassifi-cering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IaS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaff-ningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IaS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapital-instrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IaS 39

IaSB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassifi-cering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IaS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärd-ering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

(g) RörelseförvärvRörelseförvärv som avser inkråmsförvärv redovisas enligt förvärvsmeto-den. Metoden innebär att förvärvet betraktas som en transaktion varige-nom företaget direkt förvärvar det andra företagets nettotillgångar och redovisar förvärvade tillgångar samt övertagna skulder och ansvarsförbin-delser. anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning

NOTER


NOTER

till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och ansvarsförbindelser. anskaffningsvärdet för rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar och uppkomna eller övertagna skulder och för emit-terade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt ansvarsförbindelser, redovisas skillnaden som goodwill.

(h) intresseföretagandelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samliga erhållna utdel-ningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning.

Banken har fram till och med 2008-12-31 redovisat aktierna i Swedbank aB som finansiella tillgångar som kan säljas. Efter en utredning gjord av Sparbankernas Riksförbund och avstämning med Finans¬inspektionen kan det konstateras att innehavet kan redovisas som aktier i intresseföretag i enlighet med IaS 28.

(i) utländsk valutatransaktioner i utländsk valutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som förelig-ger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

(j) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelningRänteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

• Räntorpåfinansiellatillgångarochskuldersomvärderastillupplupetanskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

• Räntorfrånfinansiellatillgångarsomklassificeratssomtillgängligaförförsäljning.

• Betaldochupplupenräntapåderivatsomärsäkringsinstrumentochsäkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finan-siella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som räntein-täkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

• Iräntekostnaderingårkostnaderförinsättningsgarantiochstabilitetsavgift.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.

(k) Provisions- och avgiftsintäkterEn provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdig-ställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värde-ras till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

(l) ProvisionskostnaderHär redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.

(m) Nettoresultat av finansiella transaktionerposten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finan-siella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

• Realisationsresultatfrånavyttringavfinansiellatillgångarochskulder• Realisationsresultatfrånfinansiellatillgångarsomkansäljas• Orealiseradeförändringariverkligtvärdepåderivatdärsäkringsredo-

visning till verkligt värde tillämpas.• Orealiseradeförändringariverkligtvärdepåsäkradpostmedavseende

på säkrad risk i säkring av verkligt värde• Valutakursförändringar

(n) Allmänna administrationskostnaderallmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommuni-kations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

(o) bokslutsdispositionerBokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obe-skattade reserver.

(p) skatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redo-visas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs-punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för trans-aktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduce-ras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

(q) finansiella instrumentFinansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IaS 39 och ÅRkl. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalin-strument, obligationer och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

(i) redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 25

NOTER

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. lånelöften redovisas inte i balansräkningen. lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån-tagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

(ii) klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instru-ment som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IaS 39. klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För dessa finansiella instrument redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringarlånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktions-kostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

andra finansiella skulderUpplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

(r) LånelöftenMed lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) spar-banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsätt-ning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betal-

ningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

(s) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IaS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effek-tivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsre-lationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen.Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränte-

swappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i

swapräntan (1) b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger

kundens lånetak (2)

(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redo-visning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids-spann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhante-ringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade belop-pet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde under balansposten utlåning till allmänheten, särredovisat i not 17 (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

(t) Metoder för bestämning av verkligt värde

(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser represen-terar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på

NOTER


NOTER

affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

(ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företa-get fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstek-niken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderings-tekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transak-tionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

aktier och räntebärande värdepapperVerkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företags-ledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 655 tkr (311 tkr).

(u) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående olika typer av förlusthändelser.

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffnings-värdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kre-ditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. andra objektiva belägg kan vara information om be-tydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integre-rad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter

till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

kategorin finansiella tillgångar som kan säljasEgetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

(ii) Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbeho-vet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En ned-skrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 14.

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinnings-värdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finan-siella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

(iii) Bortskrivningar av lånefordringarlånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräk-ningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkurs-förvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräk-ningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden kreditförluster netto.

(v) Materiella tillgångar

(i) ägda tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av till¬gången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrang-ering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångarSamtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsföres över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) tillkommande utgifterTillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 27

NOTER

sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaff-ningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redo-visade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) avskrivningsprinciperavskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

- byggnader, rörelsefastigheter se nedan- maskiner och inventarier 3 – 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjan-deperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.

använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjande-perioder omprövas vid varje års slut.

(x) immateriella anläggningstillgångar

(i) goodwillGoodwill (inkråmsgoodwill) utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvär-det för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

(ii) avskrivningsprinciperavskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden för inkråmsgoodwill är anpassad till förvärvskalkylen och uppgår till 8 år.

avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition un-der rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.

(y) Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

(i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balans-dag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IaS 36 tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljnings-kostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

(z) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställningpensionering genom försäkringSparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryg-gade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens pensionskassa (Spk). Enligt IaS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersätt-ningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos Spk. Sparbanken saknar tillräcklig informa-tion för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IaS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i re-sultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. premier betalas till Spk baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

(ii) kortfristiga ersättningarkortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

(å) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar ge-nom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(ä) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

NOTER


NOTER

3 – fiNANsiELLA RisKERI sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Inom styrelsen finns inrättat ett risk- och revisionsutskott (RRU) med särskilt ansvar för bl a riskhantering, intern kontroll och finansiell rapportering. Styrelsen har i särskilda instruktioner delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen eller RRU.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produk-ter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utveckling-en av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

kreditriskMed kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garan-tier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som spar-banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlings-provision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexpone-ring. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Centrala kreditkommittén rapporterar regelbun-det till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbe-slut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering håller sig sparbankens kreditförlus-ter i förhållande till utestående kreditvolym inom en rimlig nivå.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga i allt väsentligt till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljan-de instans. För i princip alla företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga ompröv-ningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

För privatkrediter tillämpas kreditscoring (värderar kundens återbetal-ningsförmåga).

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreg-lerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. För kriterier för nedskrivningsprövning se not 2 (u).

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 29

NOTER

2011-12-31 Kreditriskexponering brutto och netto A b c D E f gefter gjorda reserveringar Kreditrisk- Kreditrisk- Kreditrisk- Värdet av Värdet av Totalt Kreditrisk- exp. i exp. utom exp. brutto säkerheter säkerheter värde av exp. netto balansräkn balansräkn (A + b) avs. poster avs. poster säkerheter (c – f) (bokf.v.) (verkl. v.) i bR utom bR Krediter 1) mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2) 841 934 10 000 851 934 841 934 10 000 851 934 0pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3) 4 307 918 2 477 4 310 395 4 170 255 2 412 4 172 667 137 728pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4) 664 653 0 664 653 638 802 0 638 802 25 851pantbrev i jordbruksfastigheter 628 419 1 184 629 603 591 153 1 184 592 337 37 266pantbrev i andra näringsfastigheter 1 453 870 12 699 1 466 569 1 382 040 11 779 1 393 819 72 750Företagsinteckning 1 164 572 44 732 1 209 304 1 135 010 41 614 1 176 624 32 680övriga 5) 2 307 147 122 607 2 429 754 83 629 76 823 160 452 2 269 302 - varav kreditinstitut svarar 6 962 74 853 81 545 6 962 74 583 81 545 0

summa 11 368 513 193 699 11 562 212 8 842 823 143 812 8 986 635 2 575 577

Positioner i värdepapper m. m:(utlåning till kreditinstitut samtobligationer och andra ränte-bärande värdepapper) Emittent/motpart övriga företag - icke finansiella 149 520 149 520 - finansiella 1 596 075 1 596 075

summa 1 745 595 1 745 595

Total kreditriskexponering 13 114 108 193 699 13 307 807

1) Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2) inklusive krediter till stat och kommun3) inklusive bostadsrätter4) inklusive bostadsrättsföreningar5) inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

2010-12-31 Kreditriskexponering brutto och netto A b c D E f gefter gjorda reserveringar Kreditrisk- Kreditrisk- Kreditrisk- Värdet av Värdet av Totalt Kreditrisk- exp. i exp. utom exp. brutto säkerheter säkerheter värde av exp. netto balansräkn balansräkn (A + b) avs. poster avs. poster säkerheter (c – f) (bokf.v.) (verkl. v.) i bR utom bR Krediter 1) mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2) 1 069 854 10 000 1 079 854 1 069 854 10 000 1 079 854 0pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3) 3 963 606 2 518 3 966 124 3 785 130 2 153 3 787 283 178 841pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4) 681 184 50 681 234 644 654 50 644 704 36 530pantbrev i jordbruksfastigheter 600 445 679 601 124 531 607 679 532 286 68 838pantbrev i andra näringsfastigheter 1 265 843 17 239 1 283 082 1 211 233 17 239 1 228 472 54 610Företagsinteckning 945 419 38 715 984 134 922 075 32 454 954 529 29 605övriga 5) 2 173 063 163 062 2 336 125 98 165 68 557 166 722 2 169 403 - varav kreditinstitut svarar 16 924 65 143 82 067 16 924 65 143 82 067 0

summa 10 699 414 232 263 10 931 677 8 262 718 131 132 8 393 850 2 537 827

Positioner i värdepapper m. m: (utlåning till kreditinstitut samtobligationer och andra ränte-bärande värdepapper)Emittent/motpart övriga företag - icke finansiella - - - finansiella 1 204 225 1 204 225

summa 1 204 225 1 204 225

Total kreditriskexponering 11 903 639 232 263 12 135 902

NOTER


NOTER

kreditkvalitetBankens företagskrediter har ett centraliserat riskklassificeringsverktyg som är inbyggt i kreditberedningssystemet. Fyra gånger per år följer banken upp och rapporterar företagsengagemangen enligt särskilda riktlinjer för att säkerhetsställa kreditkvaliteten i banken. konstaterade kreditförluster på företagsengagemang uppgår i snitt de senaste två åren till 0,06 % (0,07 %) av utlåningsstocken

på privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säker-ställa kvaliteten på nybeviljade krediter. även här följer banken upp och rap-porterar fyra gånger per år för att säkerställa kreditkvaliteten. konstaterade kreditförluster på privatpersoner uppgår i snitt de senaste två åren till 0,03 % (0,03 %) av utlåningsstocken.

Oreglerade och osäkra fordringaråldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2011 2010 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 16 964 3 954Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 3 498 1 238Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 18 349Fordringar förfallna > 360 dgr 2 939 3 405

summa 23 419 8 946

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto 2011 2010 - offentlig sektor 98 652 166 462 - företagssektor 4 907 201 4 642 139 - hushållssektor 6 393 177 5 901 406 varav enskilda företagare 1 686 916 1 507 028 - övriga 60 131 61 113

summa 11 459 161 10 771 120

Varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor 49 250 24 898 - hushållssektor 15 000 17 487Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - - - hushållssektor - -Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra - -Osäkra lånefordringar - företagssektor 93 487 66 789 - hushållssektor 41 223 41 377 - övriga 4 620 3 237

Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor 61 253 43 697 - hushållssektor 27 635 26 009 - övriga 1 760 2 000

Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 98 652 166 462 - företagssektor 4 845 948 4 598 442 - hushållssektor 6 365 542 5 875 397 varav enskilda företagare 1 667 649 1 557 323 - övriga 58 371 59 113

summa 11 368 513 10 699 414


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 31

NOTER

2011-12-31 Likviditetsexponering På högst Lägre än Lägre än Längre än utan Totalt Varav för-Kontraktuellt återstående anfordran 3 mån 3 mån 1 år 5 år löptid redovisat väntad tid-löptid (redovisat värde) men högst men högst värde punkt för samt förväntad tidpunkt 1 år 5 år återvinningför återvinning längre än 1 år

Tillgångar kassa 79 160 - - - - - 79 160 -Utlåning till kreditinstitut 880 914 - - - 30 000 - 910 914 30 000Utlåning till allmänheten 920 214 327 312 690 411 2 657 273 6 773 303 - 11 368 513 9 430 576Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 149 520 - 649 009 36 152 - 834 681 685 161aktier och andelar - - - - - 26 761 26 761 -aktier i intresseföretag - - - - - 271 279 271 279 -Immateriella anläggnings- tillgångar - - - - - 131 805 131 805 -Materiella tillgångar - - - - - 34 081 34 081 -övriga tillgångar - - - - - 21 008 21 008 -Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - - - - - 41 973 41 973 -

summa tillgångar 1 880 288 476 832 690 411 3 306 282 6 839 455 526 907 13 720 175

skulder Skulder till kreditinstitut -100 037 - -50 000 - - - -150 037 -In- och upplåning från allmänheten -9 647 895 -1 020 132 -1 129 613 -160 145 - - -11 957 785 -160 145övriga skulder - - - - - -133 320 -133 320 -Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - - - - - -63 185 -63 185 -avsättningar - - - - - -49 -49 -Efterställda skulder - - - -120 000 -40 000 - -160 000 -160 000

summa skulder -9 747 932 -1 020 132 -1 179 613 -280 145 -40 000 -196 554 -12 464 376

Kreditgarantier -72 379 - - - - - -72 379

Total skillnad -7 940 023 -543 300 -489 202 3 026 137 6 799 455 330 353 1 183 420

Likviditetsrisklikviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstru-ment har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsberedskap regleras i sparbankens finanspolicy med

Bankens bedömning är fortsatt inlåningstillväxt, därför bedömer vi att vår inlåningsportfölj kommer att ha längre löptid än ett år.

ett fastställt lägsta belopp av likvida medel. Underskrids detta belopp skall en fastställd beredskapsplan följas.

För information avseende likviditetsrisk enligt FFFS 2007:5, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering, 10 kap om likviditetsrisk hänvisas till Sparbankens hemsida www.sparbankennord.se.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. även den kassaflödes-analys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

NOTER


NOTER

MarknadsriskMarknadsrisk är att risken för att verkligt värde på, eller framtida kassa-flöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknads-riskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av rän-terisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

RänteriskRänterisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsrän-tor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. kortare räntebindningsti-der motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månaders-period med 3 113 tkr (6 905 tkr).

Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Enligt finanspolicyn får inte portföljen bundna lån överstiga 40 % av den totala utlåningen. Med räntebundet lån avses lån med en längre löptid än 1 år. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen se vidare i not 2 om redovisningsprinciper. Banken har ränteswappar med ett kontraktsvärde på 1 183 420 tkr (1 188 050 tkr). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -34 022 tkr (-46 507 tkr).

2010-12-31 Likviditetsexponering På högst Lägre än Lägre än Längre än utan Totalt Varav för-Kontraktuellt återstående anfordran 3 mån 3 mån 1 år 5 år löptid redovisat väntad tid-löptid (redovisat värde) men högst men högst värde punkt för samt förväntad tidpunkt 1 år 5 år återvinningför återvinning längre än 1 år

Tillgångar kassa 91 312 - - - - - 91 312 -Utlåning till kreditinstitut 519 161 - - - 30 000 - 549 161 30 000Utlåning till allmänheten 1 069 685 233 258 622 045 2 354 637 6 419 789 - 10 699 414 8 774 426Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 625 000 - 30 064 - - 655 064 30 064aktier och andelar - - - - - 31 896 31 896 -aktier i intresseföretag - - - - - 222 991 222 991 -Immateriella anläggnings- tillgångar - - - - - 158 166 158 166 -Materiella tillgångar - - - - - 34 861 34 861 -övriga tillgångar - - - - - 26 652 26 652 -Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - - - - - 47 747 47 747 -

summa tillgångar 1 680 158 858 258 622 045 2 384 701 6 449 789 522 313 12 517 264

skulder Skulder till kreditinstitut -79 296 -3 901 -50 000 - - - -133 197 -In- och upplåning från allmänheten -9 925 539 -701 717 -235 536 -83 796 - - -10 946 588 -83 796övriga skulder - - - - - -99 154 -99 154 -Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - - - - - -43 486 -43 486 -avsättningar - - - - - -344 -344 -Efterställda skulder - - - - -160 000 - -160 000 -160 000

summa skulder -10 004 835 -705 618 -285 536 -83 796 -160 000 -142 984 -11 382 769

Kreditgarantier -62 020 - - - - - -62 020

Total skillnad -8 386 697 152 640 336 509 2 300 905 6 289 789 379 329 1 072 475

Bankens bedömning är fortsatt inlåningstillväxt, därför bedömer vi att vår inlåningsportfölj kommer att ha längre löptid än ett år.


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 33

NOTER

2011-12-31 högst Längre Längre Längre Längre Längre Längre utan Totalt 1 mån än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år än räntaRäntebindningstider för men men men men men 5 år tillgångar och skulder högst högst högst högst högst – Ränteexponering 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år

Tillgångarkassa - - - - - - - 79 160 79 160Utlåning till kreditinstitut 880 914 30 000 - - - - - - 910 914Utlåning till allmänheten 5 386 391 3 190 061 259 613 604 246 1 332 628 559 770 35 804 - 11 368 513Obligationer och andra räntebärande värdepapper 59 292 775 389 - - - - - - 834 681övriga tillgångar - - - - - - - 526 907 526 907

summa tillgångar 6 326 597 3 995 450 259 613 604 246 1 332 628 559 770 35 804 606 067 13 720 175 skulder Skulder till kreditinstitut -150 024 - - - - - - -13 -150 037Inlåning från allmänh. -9 868 398 -747 681 -430 293 -699 320 -98 446 -61 698 - - -11 905 836Upplåning från allmänh. - - - - - - - -51 949 -51 949Efterställda skulder - - - - - -120 000 -40 000 - -160 000övriga skulder - - - - - - - -196 554 -196 554Eget kapital - - - - - - - -1 255 799 -1 255 799

summa skulder och eget kapital -10 018 422 -747 681 -430 293 -699 320 -98 446 -181 698 -40 000 - 1 504 315 -13 720 175

Differens tillgångar och skulder -3 691 825 3 247 769 -170 680 -95 074 1 234 182 378 072 -4 196 -898 248 0

Räntederivat, fast ränta erläggs 6) - 1 028 950 -167 300 -409 000 -249 450 -171 000 -32 200 - 0

Kumulativ exponering -3 691 825 584 894 246 914 -257 160 727 572 934 644 898 248 0

Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 3 113 tkr.

7) Nominellt värde

2010-12-31 högst Längre Längre Längre Längre Längre Längre utan Totalt 1 mån än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år än räntaRäntebindningstider för men men men men men 5 år tillgångar och skulder högst högst högst högst högst – Ränteexponering 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år

Tillgångarkassa - - - - - - - 91 312 91 312Utlåning till kreditinstitut 519 161 30 000 - - - - - - 549 161Utlåning till allmänheten 5 331 863 2 807 762 146 432 296 917 1 627 308 448 018 41 114 - 10 699 414Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 655 064 - - - - - - 655 064övriga tillgångar - - - - - - - 522 313 522 313

summa tillgångar 5 851 024 3 492 826 146 432 296 917 1 627 308 448 018 41 114 613 625 12 517 264 skulder Skulder till kreditinstitut -78 605 -53 901 - - - - - -691 -133 197Inlåning från allmänheten -10 140 296 -428 509 -178 969 -56 567 -59 819 -23 977 - - -10 888 137Upplåning från allmänheten - - - - - - - -58 451 -58 451Efterställda skulder - - - - - - -160 000 - -160 000övriga skulder - - - - - - - -142 984 -142 984Eget kapital - - - - - - - -1 134 495 -1 134 495

summa skulder och eget kapital -10 218 901 -482 410 -178 969 -56 567 -59 819 -23 977 -160 000 -1 336 621 -12 517 264

Differens tillgångar och skulder -4 367 877 3 010 416 -32 537 240 350 1 567 489 424 041 -118 886 -722 996 0

Räntederivat, fast ränta erläggs 7) - 1 188 050 -32 600 -90 800 -981 250 -51 200 -32 200 - 0

Kumulativ exponering -4 367 877 -169 411 -234 548 -84 998 501 241 874 082 722 996 0

Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 6 905 tkr.

6) Nominellt värde

NOTER


NOTER

ValutariskValutarisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta expo-neringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade be-talningsflöden benämnd transaktionsexponering. De ovanstående riskerna hanteras via Swedbank och sparbankens enda valutakursrisker är i handeln med resevaluta. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 2 493 tkr (1 593 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.

Tillgångar och skulder 2011 2010fördelat på EuR usD Övriga summa EuR usD Övriga summaväsentliga valutor valutor valutor

Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 6 230 9 152 3 466 18 848 10 232 6 174 3 423 19 829 Utlåning till allmänheten 5 259 297 - 5 556 7 402 - - 7 402övriga tillgångar 1 978 193 1 740 3 911 2 222 484 1 027 3 733

summa tillgångar 13 467 9 642 5 206 28 315 19 856 6 658 4 450 30 964

Skulder till kreditinstitut - - - - 3 901 - - 3 901 In- och upplåning från allmänheten 11 534 9 316 3 435 24 285 13 778 6 046 3 404 23 228 övriga skulder inkl. eget kapital - - 18 18 47 - 3 50

summa skulder och eget kapital 11 534 9 316 3 453 24 303 17 726 6 046 3 407 27 179

Aktiekursriskaktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

Sparbankens största aktieplacering är i Swedbank där innehavet dras från kapitalbasen. I övrigt finns inga marknadsnoterade innehav.

Operativa riskerMed operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner

leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda

maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose

ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexpone-ring, samt

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

Derivat och säkringsredovisningSparbanken innehar derivat för säkring av verkligt värde med nominella belopp och återstående löptider enligt tabellen avseende ränteexponering. Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk upp-går under perioden till -3 872 tkr (-49 332 tkr) och på säkringsinstrumentet (derivat) till +3 872 tkr (+49 332 tkr).


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 35

NOTER

4 – RÄNTENETTO

2011 2010RänteintäkterUtlåning till kreditinstitut 11 742 9 391Utlåning till allmänheten 482 906 296 249Räntebärande värdepapper 18 336 1 174övriga 126 39

summa 513 110 306 853

Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till värkligt värde via RR 18 336 1 174 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -5 217 -2 930Inlåning från allmänheten -177 715 -57 129 - varav kostnad för insättargarantin -10 602 -9 105Efterställda skulder -11 564 -11 404övriga -4 592 -2 479 - varav kostnad stabiliseringspaketet -4 411 -2 000

summa -199 088 -73 942

summa räntenetto 314 022 232 911

Räntemarginal 2,27% 1,87% Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver

placeringsmarginal 2,42% 1,93% Räntenetto i % av MO

Medelränta på utlåningen under året inkl. kostnad för låneskydd uppgår till 4,38% 2,88%Medelränta på inlåningen under året inkl. kostnaden för insättargarantin uppgår till 1,59% 0,55%

5 – ERhåLLNA uTDELNiNgAR

2011 2010Swedbank aB (intresseföretag) 14 520 -övriga aktier - 391

summa 14 520 391

6 – PROVisiONsiNTÄKTER

2011 2010Betalningsförmedlingsprovisioner 33 343 30 080Utlåningsprovisioner 20 713 22 965Inlåningsprovisioner 9 330 8 779Garantiprovisioner 1 848 1 266Värdepappersprovisioner 34 381 38 814övriga provisioner 16 793 15 868

summa 116 408 117 772

7 – PROVisiONsKOsTNADER

2011 2010Betalningsförmedlingsprovisioner 14 276 13 477Värdepappersprovisioner 3 824 4 382övriga provisioner 2 711 2 779

summa 20 811 20 638

Noter till resultaträkning, tkr

8 – NETTOREsuLTAT AV fiNANsiELLA TRANsAKTiONER

2011 2010Räntebärande värdepapper 892 -53Värdepappersfonder -102 4 688aktier och andra finansiella instrument -280 12 360Valutakursförändringar 2 493 1 593Orealiserad värdeförändring säkringsinstrument 3 872 49 332Orealiserad värdeförändring säkrad post -3 872 -49 332

summa 3 003 18 588

Nettovinst/förlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via RR -300 - Finansiella tillgångar som kan säljas 810 2 478Intresseföretag - 14 517lånefordringar och kundfordringar 2 493 1 593Derivat 3 872 49 332Förändring i verkligt värde på säkrad post -3 872 -49 332

summa 3 003 18 588

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat -15 -3 995

9 – ÖVRigA RÖRELsEiNTÄKTER

2011 2010Intäkter från rörelsefastighet 241 222övriga 1 271 1 589

summa 1 512 1 811

10 – ALLMÄNNA ADMiNisTRATiONsKOsTNADER

2011 2010Personalkostnader löner och arvoden 69 416 66 992Sociala avgifter 25 107 24 405kostnad för pensionspremier 10 336 9 677kostnad för vinstandelsstiftelse inkl. löneskatt 7 426 5 436övriga personalkostnader 5 335 4 704

summa personalkostnader 117 620 111 214

Övriga allmänna administrationskostnader porto och telefon 3 599 4 195IT-kostnader 40 372 37 269konsulttjänster 1 030 1 039Revision 1 045 1 083Hyror och andra lokalkostnader 6 851 6 584Fastighetskostnader 3 307 3 526övriga 10 924 10 556

summa övriga allmänna administrationskostnader 67 128 64 252

Totalt 184 748 175 466

Delposten ”kostnad för pensionspremier” ovan avser premier för i tjänst varande personal.

NOTER


NOTER

Ersättningar till ledande befattningshavare pRINCIpER Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt sparbanks-stämmans beslut. arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. pensioner och övriga förmåner utgår som en del av den totala ersättningen. Ersättningen till verkställande direktören och andra ledande befattnings-havare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Rörlig ersättning i bankens resultatandelssystem erhålls enligt samma principer som övrig personal. Med andra ledande befattningshavare avses de 7 (7) personer som utöver VD och vVD ingår i bankledning och ledningsgrupp.

grundlön/ samman- Övriga Pensions- Vinst- Övrig summa styrelse- trädes- förmåner kostnad andels- ersätt- arvode arvode stiftelse ning Styrelsens ordförande, Gusten Granström 110 64 46 - - 2 222övrig styrelse exkl. personalrepresentant - Carl Johan Åhlund 2 18 - - - - 20- Caroline Trapp 7 55 - - - 3 65- Göran Eriksson 7 32 - - - 3 42- Hans Mörtberg 5 28 - - - 10 43- leif öhlund 7 28 - - - 8 43- Mikael Reinholdsson 7 35 - - - 8 50- Monica Wollmén 7 37 - - - 13 57- Sven-Erik Svensson 7 56 - - - 18 81- Jan Jonsson 5 14 - - - 2 21VD, Erik Hägglöv 1 116 - 65 984 - 3 2 168Vice VD, Jan Nygren 402 - 23 159 - 6 590andra ledande befattningshavare 4 165 - 196 1 365 226 - 5 952

Ersättningar och förmåner under året

Kommentarer till tabellen- Styrelseledamot leif öhlund erhåller ett årligt arvode om 50 000 kronor som

ordförande för Sparbanken Nords stiftelser i Jokkmokk.- Vinstandelsstiftelse avser ersättning från resultatandelssystem.- övriga förmåner avser tjänstebil och ränteförmån.

pENSIONERVD har traditionell avtalspension med förhöjd premie kopplad till löneavstående.Vice verkställande direktör samt övriga befattningshavare i ledningsgruppen har också traditionell avtalspension. Nio personer har förhöjd premie. För två av dessa är förhöjningen kopplad till löneavstående.

aVGÅNGSVEDERlaGFör VD gäller att vid uppsägning från bankens sida skall banken utge ett avgångsvederlag som motsvarar två årslöner vid tidpunkten för uppsägningen. Motsvarande för vVD utgör en årslön. BEREDNINGS- OCH BESlUTSpROCESSStyrelsens presidium (ordf och v ordf) bereder och lämnar förslag till styrelsen i frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och vice verkställande direktören. Verkställande direktören fastställer bankled-ningens lönevillkor i enlighet med riktlinjer som beslutas av styrelsen.

RöRlIG ERSäTTNING2011-03-01 har nya föreskrifter och allmänna råd trätt ikraft gällande om hur ett kreditinstitut ska mäta, styra, rapportera och ha kontroll över de risker som ett ersättningssystem kan medföra. Mot den bakgrunden har styrelsen i mars 2011 beslutat om en ersättningspolicy och anpassat berednings- och beslutsprocessen därefter.

avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker dels utifrån en aktivitetsbaserad del som står för 76% (100%) av ersättningen och en resultatbaserad del som står för 24% (0%) av ersättningen. Samtlig per-sonal, exklusive VD och vVD, omfattas av systemet med rörlig ersättning. Rörlig ersättning är maximerad till ett prisbasbelopp. För en mer utförlig beskrivning av bankens resultatandelssystem och övrig information enligt FFFS 2007:5 och FFFS 2011:1 hänvisas till bankens hemsida.

Ledande befattningshavares Lån Av banken Av banken ingångna lån i banken ställda säkerheter ansvarsförbindelser

Verkställande direktör 428 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5 003 - -

lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

2011 2010Löner, andra ersättningar och sociala kostnaderTill nuvarande och tidigare styrelse, VD och vice VD - löner och andra ersättningar 2 125 1 894 - Sociala kostnader 1 891 1 787 varav pensionskostnader 1 143 1 111Till övriga ledande befattningshavare - löner och andra ersättningar 4 391 3 785 - Sociala kostnader 2 911 2 625 varav pensionskostnader 1 365 1 274Till övriga anställda - löner och andra ersättningar 68 876 65 688 - Sociala kostnader 32 091 30 731 varav pensionskostnader 7 828 7 292


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 37

NOTER

ÖVRig PERsONALiNfORMATiON 2011 2010Antal arbetade timmarTotalt i sparbanken 327 899 326 357Medelantal anställda under året Totalt i sparbanken 190 189 - varav kvinnor 143 134 - varav män 47 55Könsfördelning bland ledande befattningshavare Styrelsen - antal kvinnor 4 4 - antal män 8 8övriga ledande befattningshavare, inkl. VD och vVD - antal kvinnor 3 3 - antal män 6 5 ARVODE Och KOsTNADsERsÄTTNiNgAR TiLL REVisORER 2011 2010kpMG - internrevision 885 862Ernst & Young - revisionsuppdrag 146 209 - skatterådgivning 14 12

summa 1 045 1 083

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbets-uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

11 – AVsKRiVNiNg På MATERiELLA Och iMMATERiELLA ANLÄggNiNgsTiLLgåNgAR

2011 2010Avskrivningar enligt plan Inventarier 3 015 3 191Byggnader och markanläggningar 894 894Goodwill 26 361 34 778

summa 30 270 38 863

12 – ÖVRigA RÖRELsEKOsTNADER

2011 2010avgifter till centralorgan 3 212 3 334Försäkringskostnader 4 114 4 229Säkerhetskostnader 7 444 6 505Marknadsföringskostnader 5 643 5 634övriga rörelsekostnader 1 241 766

summa 21 654 20 468

13 – KREDiTfÖRLusTER (NETTO)

2011 2010individuellt värderade fordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 18 171 20 829Återförda tidigare gjorda reserveringar för befarade kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -12 489 -14 458Årets befarade kreditförluster 44 123 29 210Influtet på tidigare konstaterade förluster -2 128 -1 312Återförda ej längre erforderliga reserveringar för befarade kreditförluster -12 690 -19 255Årets nettokostnad för infriande av garantier -262 340

årets totala kreditförluster netto 34 725 15 354

14 – bOKsLuTsDisPOsiTiONER 2011 2010avsättning periodiseringsfond -34 918 -Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan på inventarier och goodwill -4 280 -8 932övriga bokslutsdispositioner 220 220

summa -38 978 -8 712

15 – sKATT På åRETs REsuLTAT 2011 2010aktuell skatt 27 551 20 102Uppskjuten skatt avseende temp. skillnader - 970

summa 27 551 21 072

Avstämning av effektiv skatt 2011 (%) 2011 2010 (%) 2010

Resultat före skatt 118 279 91 972

Skatt enligt gällande skattesats -26,30% -31 107 -26,30% -24 189Skatt på ej avdragsgilla kostnader -0,25% -298 -0,89% -816Skatt på ej skatte- pliktiga intäkter 3,26% 3 854 5,33% 4 903Uppskjuten skatt avseende temp. skillnader 0,00% 0 -1,05% -970

Redovisad effektiv skatt -23,29% -27 551 -22,91% -21 072

skatt hänförligt till övrigt totalresultat 2011 2010

Uppskjuten skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas -45 1 101

NOTER


NOTER

16 – uTLåNiNg TiLL KREDiTiNsTiTuT

2011 2010Swedbank aB - svensk valuta 859 940 497 911 - utländsk valuta 18 848 19 829övriga 32 126 31 421

summa 910 914 549 161

Varav: intresseföretag 878 788 517 740 efterställda skulder 30 000 30 000

17 – uTLåNiNg TiLL ALLMÄNhETEN

2011 2010utestående fordringar brutto - svensk valuta 11 453 605 10 763 718 - utländsk valuta 5 556 7 402

summa 11 459 161 10 771 120

avgår reservering för sannolika kreditförluster -90 648 -71 706

Nettobokfört värde 11 368 513 10 699 414

Varav: förändring i verkligt värde på ränte- säkrade poster i portföljsäkring 40 713 44 585 förändring av nedskrivningar på individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans -71 706 -76 205Årets nedskrivning för kreditförluster -44 123 -29 210Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 12 690 19 255Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 12 489 14 458

utgående balans -90 648 -71 706

18 – ObLigATiONER Och ANDRA RÄNTEbÄRANDE VÄRDEPAPPER

2011 2010 Verkl. bokf. Verkl. bokf. värde värde värde värdeEmitterade av andra låntagare - Svenska bostadsinstitut 680 097 680 097 625 000 625 000 - Finansiella företag (intresseföretag) - - 30 064 30 064 - övriga icke finansiella företag 154 584 154 584 - -

summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 834 681 834 681 655 064 655 064

Noter till balansräkning, tkr

19 – AKTiER Och ANDELAR

2011 2010 finansiella tillgångar som kan säljas - FSR Holding aB 22 706 24 233 - Indecap aB 1 344 - - Cross Markets Fund - 4 952 - Sparbankernas kort aB 310 310 - Bostadsrätt Mässen 2 400 2 400 - Medlemsinsats Ok piteå ekonomiska förening 1 1

summa aktier och andelar 26 761 31 896

Varav: Noterade värdepapper - 4 952 Onoterade värdepapper 26 761 26 944

Marknads- bokförtföretag Antal värde värde Aktier - FSR Holding aB 100 22 706 22 706 - Sparbankernas kort aB 510 - 310 - Indecap aB 6 - 1 344Övriga - Ok piteå ekonomiska förening 1 - 1

20 – AKTiER i iNTREssEfÖRETAg

2011 2010 swedbank Ab 502017-7753 med säte i stockholm antal aktier 5 024 500 4 500 000ägd andel 0,46% 0,39%Resultat 5 758 000 7 072 000Eget kapital 62 751 000 65 759 000Sparbankens kapitalandel 288 655 256 460Marknadsvärde 447 934 425 670Bokfört värde 271 279 222 991 Anskaffningsvärden Vid årets början 222 991 248 651Inköp 48 288 -Försäljningar - -25 660

utgående balans 31 december 271 279 222 991

21 – iMMATERiELLA ANLÄggNiNgsTiLLgåNgAR

2011 2010goodwill rörelseförvärv anskaffningsvärde vid årets början 419 306 418 727Förvärv under året - 579

Anskaffningsvärde vid årets slut 419 306 419 306

ackumulerade avskrivningar vid årets början -261 140 -226 362Årets avskrivningar -26 361 -34 778

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -287 501 -261 140

planenligt restvärde vid årets slut 131 805 158 166ackumulerade överavskrivningar -59 410 -54 750

Nettobokvärde 72 395 103 416


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 39

NOTER

23 – ÖVRigA TiLLgåNgAR

2011 2010Räntecappar 8 514 11 190Förfallna räntefordringar 1 836 337Fordran aktuell skatt 4 488 11 937övrigt 6 170 3 188

summa 21 008 26 652

24 – fÖRuTbETALDA KOsTNADER Och uPPLuPNA iNTÄKTER 2011 2010Förutbetalda kostnader 3 063 3 268Upplupna ränteintäkter 22 142 17 107Upplupna provisionsintäkter 16 718 27 312övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 50 60

summa 41 973 47 747

25 – sKuLDER TiLL KREDiTiNsTiTuT

2011 2010Swedbank aB - utländsk valuta - 3 901övriga 150 037 129 296

summa 150 037 133 197

Varav: intresseföretag - 3 901Beviljad limit hos Swedbank aB 800 000 800 000 - varav kontokredit 800 000 800 000

byggnader, mark inventarier och markanläggningar

2011 2010 2011 2010 anskaffningsvärde vid årets början 91 141 91 240 45 766 45 766Förvärv under året 3 367 1 624 - -avyttringar/utrangeringar under året -316 -1 723 - -

Anskaffningsvärde vid årets slut 94 192 91 141 45 766 45 766

ackumulerade avskrivningar vid årets början -84 317 -82 757 -17 729 -16 835avyttringar/utrangeringar under året 78 1 631 - -Årets avskrivning enligt plan -3 015 -3 191 -894 -894

Ackumulerade avskrivningar enligt plan -87 254 -84 317 -18 623 -17 729

Planenligt restvärde vid årets slut 6 938 6 824 27 143 28 037ackumulerade överavskrivningar -90 -470 -5 471 -5 691

Nettobokvärde 6 848 6 354 21 672 22 346

Taxeringsvärde 23 487 23 487

22 – MATERiELLA TiLLgåNgAR

2011 2010Anläggningstillgångar Inventarier 6 938 6 824Byggnader, mark och markanläggningar 27 143 28 037

summa materiella anläggningstillgångar 34 081 34 861

26 – iNLåNiNg fRåN ALLMÄNhETEN

2011 2010allmänheten - svensk valuta 11 881 552 10 864 909 - utländsk valuta 24 285 23 228

summa 11 905 837 10 888 137

inlåningen per kategori av kunder - offentlig sektor 529 016 502 841 - företagssektor 2 454 607 2 224 714 - hushållssektor 8 835 115 8 078 936 varav företagarhushåll 2 248 296 2 001 150 - övrigt 87 099 81 646

summa 11 905 837 10 888 137

27 – ÖVRigA sKuLDER

2011 2010Upplupna räntekostnader på swappar 2 319 3 538Derivatinstrument, negativt värde 40 713 46 507preliminärskatt räntor 25 175 7 954anställdas källskattemedel 1 949 1 898leverantörsskulder 6 250 4 552övrigt 56 914 34 705

summa 133 320 99 154

NOTER


NOTER

31 – EfTERsTÄLLDA sKuLDER

Valuta Nom. Räntesats förfallodag bokfört värde 2011 2010

Förlagslån 1 SEk 110 000 7% 15-01-30 110 000 110 000Förlagslån 2 SEk 10 000 6% 15-01-30 10 000 10 000Förlagslån 3 SEk 40 000 8% 19-01-31 40 000 40 000

summa 160 000 160 000 160 000

Förlagslån 3 löper med 8% ränta fram till och med 2015-01-30. Därefter höjs räntan med 1% årligen fram till förfallodagen.

32 – ObEsKATTADE REsERVER

2011 2010 Ackumulerade överavskrivningar - inventarier, leasingobjekt och goodwill 59 500 55 220 - byggnader och markanläggningar 5 471 5 691periodiseringsfond taxering 2012 34 918 -

summa 99 889 60 911

28 – uPPLuPNA KOsTNADER Och fÖRuTbETALDA iNTÄKTER

2011 2010Upplupna räntekostnader 34 721 19 425Semesterlöneskuld, inkl. sociala kostnader 7 239 7 254Vinstandelar 5 976 4 375Sociala kostnader 5 987 5 329IT-kostnader 3 379 3 416övriga upplupna kostnader 5 437 3 266Förutbetalda intäkter 446 421

summa 63 185 43 486

30 – AVsÄTTNiNgAR

2011 2010Öviga avsättningar - Garantier - 340

summa - 340

29 – AVsÄTTNiNg fÖR uPPsKjuTEN sKATT

uppskjuten skatteskuld

balanspost 2011 2010

aktier och andelar 49 4

Netto uppskjuten skatteskuld 49 4

förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

balans per Redovisat över Redovisat mot balans per 1 jan 2011 resultaträkning. eget kapital 31 dec 2011

aktier och andelar -4 - -45 -49

summa -4 - -45 -49

balans per Redovisat över Redovisat mot balans per 1 jan 2010 resultaträkning. eget kapital 31 dec 2010

aktier och andelar -135 -970 1 101 -4

summa -135 -970 1 101 -4

+ avser fordran/intäkt, - avser skuld/kostnad

33 – EgET KAPiTAL

För spec. av förändringar av eget kapital se rapport över förändringar i eget kapital.

fond för verkligt värdeFond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.

För spec. av årets övrigt totalresultat se rapport över totalresultatet.


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 41

NOTER

37 – NÄRsTåENDE förs. av inköp av utdelning, fordran per skuld till tjänster tjänster ränta, netto 31 december 31 decemberNärståenderelation Intresseföretag Swedbank aB - -47 535 -5 097 878 788 -5 979andra närstående FSR Holding - - - - -18 745

summa - -47 535 -5 097 878 788 -24 724

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. I angivet belopp för fordran Swedbank aB ingår saldo på bankräkningen. Dotterbolag till Swedbank aB räknas ej som närstående. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningVad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

34 – ANsVARsfÖRbiNDELsER

2011 2010garantier Garantiförbindelser – krediter 72 379 62 020Garantiförbindelser – övriga 121 320 170 242borgensförbindelser, övriga - 42 500

summa 193 699 274 762

35 – åTAgANDEN

2011 2010Andra åtagandenOutnyttjad del av beviljade räkningskrediter 1 122 601 1 009 757

summa 1 122 601 1 009 757

36 – sPEcifiKATiONER TiLL KAssAfLÖDEsANALys

2011 2010Likvida medelFöljande delkomponenter ingår i likvida medelkassa och tillgodohavanden i centralbanker 79 160 91 312Utlåning till kreditinstitut, exkl förlagslån till kreditinstitut 880 914 519 161

summa 960 074 610 473

kommentarer till kassaflödesanalysenkassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.

den löpande verksamheten kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresul-tat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skul-der består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheten.

I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 508 075 tkr (304 177 tkr) samt ränteutbetalningar med 185 011 tkr (69 630 tkr). kapitaliserade räntor, kostnad för insättargarantin samt stabiliseringspaket är inkluderade.

POsTER iNOM LiNjEN

NOTER


NOTER

2010-12-31 finansiella tillgångar Låne- finansiella Övriga Derivat som summa Verkligt värderade till fordringar tillgångar skulder används i redovisat värde verkligt värde via och kund- som kan säkrings- värde resultaträkningen fordringar säljas redovisning

kassa - 91 312 - - - 91 312 91 312Utlåning till kreditinstitut - 549 161 - - - 549 161 549 161Utlåning till allmänheten - 10 654 829 - - 44 585 10 699 414 10 699 414Obligationer och andra räntebärande värdepapper - - 655 064 - - 655 064 655 064aktier och andelar - - 31 896 - - 31 896 31 896övriga finansiella tillgångar - 48 004 - - 11 190 59 194 59 194

summa - 11 343 306 686 960 - 55 775 12 086 041 12 086 041

Skulder till kreditinstitut - - - 133 197 - 133 197 133 197In- och upplåning från allmänheten - - - 10 946 588 - 10 946 588 10 946 588övriga skulder - - - 52 647 46 507 99 154 99 154Upplupna kostnader - - - 43 486 - 43 486 43 486

summa - - - 11 175 918 46 507 11 222 425 11 222 425

2011-12-31 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 summa

Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 834 681 - - 834 681aktier och andelar - 22 706 4 055 26 761Derivat - 40 713 - 40 713

summa 834 681 63 419 4 055 902 155

skulder Derivat - 40 713 - 40 713

summa - 40 713 - 40 713

38 – fiNANsiELLA TiLLgåNgAR Och sKuLDER

2011-12-31 finansiella tillgångar Låne- finansiella Övriga Derivat som summa Verkligt värderade till fordringar tillgångar skulder används i redovisat värde verkligt värde via och kund- som kan säkrings- värde resultaträkningen fordringar säljas redovisning

kassa - 79 160 - - - 79 160 79 160Utlåning till kreditinstitut - 910 914 - - - 910 914 910 914Utlåning till allmänheten - 11 327 800 - - 40 713 11 368 513 11 368 513Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5 064 - 829 617 - - 834 681 834 681aktier och andelar - - 26 761 - - 26 761 26 761övriga finansiella tillgångar - 46 916 - - 8 514 55 430 55 430

summa 5 064 12 364 790 856 378 - 49 227 13 275 459 13 275 459

Skulder till kreditinstitut - - - 150 037 - 150 037 150 037In- och upplåning från allmänheten - - - 11 957 785 - 11 957 785 11 957 785övriga skulder - - - 92 607 40 713 133 320 133 320Upplupna kostnader - - - 63 185 - 63 185 63 185

summa - - - 12 263 614 40 713 12 304 327 12 304 327

2010-12-31 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 summa

Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper 655 064 - - 655 064aktier och andelar 4 952 24 233 2 711 31 896Derivat - 44 585 - 44 585

summa 660 016 68 818 2 711 731 545

skulder Derivat - 44 585 - 44 585

summa - 44 585 - 44 585

Några förflyttningar mellan nivå 1 och 2 har inte skett.

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

Ingående balans 2011-01-01 2 711anskaffningsvärde förvärv 1 344

utgående balans 2011-12-31 4 055

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabell lämnas upplysning om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden


NOTER

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 43

NOTER

40 – KAPiTALTÄcKNiNg

Kapital och kapitaltäckningFör fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspek-tionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och even-tuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknads-risker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

• sparbankensriskprofil,• identifieraderiskermedavseendepåsannolikhetochekonomisk

påverkan,• skstresstesterochscenarioanalyser,• förväntadutlåningsexpansionochfinansieringsmöjligheter,samt• nylagstiftning,konkurrenternasagerandenochandraomvärlds-

förändringar.

översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidoku-ment ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplys-

ningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. övriga upp-lysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida www.sparbankennord.se.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäck-ningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid an-skaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser represen-terar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. Då andra värde-ringsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehavet i Sparbanken kort, Indecap aB och BRF Mässen redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsräntan som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.

39 – EKONOMisKA ARRANgEMANg sOM iNTE REDOVisAs i bALANsRÄKNiNgEN

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank aB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.

avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.

Sparbanken har per 2011-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 3 714 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2011 på 14 mkr, som re-dovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondspa-rande på 3 915 mkr och försäkringssparande på 1 081 mkr. För detta har Sparbanken erhållit 27 mkr respektive 8 mkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. provisionen för både fond och försäkring beräk-nas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

NOTER


NOTER

2011

primärt kapital 937 971Supplementärt kapital -

Kapitalbas netto 937 971

Summa kapitalkrav kreditrisk enl. schablonmetoden 638 484kapitalkrav för operativa risker 45 183

summa kapitalkrav 683 667

Kapitaltäckningskvot 1,37

KapitalbasI kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

Primärt kapital 2011

Eget kapital 1) 1 143 910periodiseringsfond (73,7% därav) 25 735avgår: orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde -11 275 immateriella anläggningstillgångar -72 395 uppskjutna skattefordringar -avräkning av aktier i Swedbank aB -148 004

summa primärt kapital 937 971

supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde 11 275Förlagslån 2) 112 000avräkning av aktier i Swedbank aB -123 275

summa supplementärt kapital -

Total kapitalbas 937 971

Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot administrativa organ, icke- kommersiella företag samt trossamfund 167 2. Institutsexponeringar 17 102 3. Företagsexponeringar 243 900 4. Hushållsexponeringar 241 593 5. Exponeringar med säkerhet i fastighet 116 518 6. Oreglerade poster 3 049 7. Säkerställda obligationer 5 206 8. övriga poster 10 949

summa kapitalkrav för kreditrisker 638 484

Operativa risker Basmetoden 3) 45 183

summa kapitalkrav för operativa risker 45 183

Totalt minimikapitalkrav 683 667

1) I Eget kapital ingår bankens totala egna kapital inklusive fond för verkligt värde med avdrag för styrelsens förslag till anslag.

2) Bankens förlagslån har ett nominellt värde av 160 miljoner kronor. Förlagslån med en återstående löptid som understiger fem år tillgodoräknas det supplemen-tära kapitalet till ett belopp som motsvarar högst 20 procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfall.

3) Basmetoden innebär att man beräknar medelvärdet av de tre föregående verksamhetsårens intäkter exklusive räntenetto och avsätter 15 procent av detta för operativa risker.

Sparbanken uppfyller, såväl på balansdagen som löpande under året, mini-minivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till minimikapitalkravet. KapitalplaneringFör att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IkU). processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamåls-enliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.


SparBaNk Som aSSocIatIoNSFormkännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Det kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet ge-nom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.”

Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med den svenska koden för bolagsstyrning som förebild i tillämpliga delar.

tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörSom representanter för insättarna har spar-banken 50 huvudmän. Hälften av dessa är politiskt valda av verksamhetsområdets kom-muner, medan återstoden valts av huvudmän-nen själva. Under år 2011 har samtliga kom-munalt utsedda ledamöter om- eller nyvalts. Successivt, i takt med att ledamöter avgått, har nyval gjorts av huvudmän till de fyra kommu-nerna kiruna, pajala, överkalix och övertorneå. Huvudmännen utövar sitt inflytande på spar-banksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. I oktober 2011 genomfördes en utbildningsdag för bankens huvudmän i överkalix.

Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och mandattider för dessa återfinns på sidan 48. Sparbanksstäm-man beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av för-slag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsätt-ningsfrågor. Valberedningen utgörs av huvud-man Harry karlsson som sammankallande samt huvudmännen ann-kristin lindehag-Sund-ström, Christer lindström och Erika Sundström. Suppleanter är Maria lundberg, lars Nilsson och Mats Taaveniku. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen och huvudmän, samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga

ledamöter. Det ankommer på sparbanksstäm-man att välja styrelseordförande. Styrelsen ut-ser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansättning och arbeteSparbankens styrelse, som utses vid spar-banksstämman, består av 10 ledamöter inklu-sive vd. Därutöver ingår vVD som suppleant, 2 personalrepresentanter och 2 suppleanter för dessa. av styrelsens 13 ledamöter är 4 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 49. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensions-kostnader inklusive principerna för detta avseende styrelsen och vd lämnas i not 10 till posten allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsord-ning. arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrel-sens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete.

Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen får tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och vd:s arbete. Utöver detta gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse vd, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/del-årsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruk-tioner för verksamheten, behandla kreditenga-gemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter om detta. Beslut att införa en styrelsewebb fattades i december 2011 och kommer att ge styrelsen effektivare och bättre förutsättningar att fullgöra sina uppgifter.

Under 2011 har styrelsen träffats vid 8 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan tre år framåt inklusive kapi-talbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktio-ner, större kreditengagemang, revisionsrap-porter etc. Bankens vd-assistent, Iriam Bjuhr, är styrelsens sekreterare.

risk- och revisionsutskottRisk- och revisionsutskottet är ett beredande organ som genom sitt arbete ska ge styrelsen ökade möjligheter till information om förslag på åtgärder i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll samt till-förlitligheten och effektiviteten i den finansiel-la rapporteringen. Risk- och revisionsutskottet består av styrelsens vice ordförande Caroline Trapp, styrelseledamoten Sven-Eric Svensson, vd Erik Hägglöv och riskkontrollansvarig karin Hövenmark som föredragande och sekreterare.

FramtidsutskottetFramtidsutskottet ska via FramtidsBanken bidra till en positiv samhälls- och närings-livsutveckling genom att främja näringsliv, forskning, ungdomsverksamhet, utbildning, idrott och kultur inom Sparbanken Nords verk-samhetsområde. Framtidsutskottet består av ordförande Gusten Granström, vd Erik Hägglöv, ledamoten Monica Wollmén, kjell-Åke Nilsson verkställande tjänsteman samt Iriam Bjuhr som sekreterare.

Förutom Framtidsutskottet finns för att få delaktighet även fem lokala utskott beman-nade med styrelseledamöter, huvudmän, den verkställande tjänstemannen och bankens kontorschefer. De lokala utskotten är: arjeplog/arvidsjaur, Gällivare/Malmberget, kiruna, pajala/överkalix/övertorneå och piteå/älvsbyn.

InternrevisionInternrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.

Företagsstyrning


Styrelsen i Sparbanken Nord

Från vänster:

Elisabeth Stenberg, personalrepresentant

Göran Eriksson

Jan Nygren, vice VD

Erik Hägglöv, verkställande direktör

Caroline Trapp, vice ordförande

Jan Jonsson

Monica Wollmén

Mikael Reinholdsson

Gusten Granström, styrelseordförande

Sven-Eric Svensson

Iriam Bjuhr, sekreterare

leif öhlund

anita lindfors, personalrepresentant



Gusten Granström Caroline Trapp Göran Erikssonstyrelseordförande vice ordförande

Jan Jonsson Mikael Reinholdsson Sven-Eric Svensson

Monica Wollmén leif öhlund

anita lindfors Elisabeth Stenberg Erik Hägglövpersonalrepresentant personalrepresentant verkställande direktör

HäRMED FöRSäkRaS aTT, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i

överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna

stämmer med faktiska förhållanden i verksamheten och ingenting av väsentlig

betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som

skapats av årsredovisningen.

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den

5 mars 2012. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse

på årsstämman den 29 mars 2012.

piteå den 5 mars 2012


rapport om årsredovisningenVi har reviderat årsredovisningen för Sparbanken Nord för år 2011.

Styrelsens ansvar för årsredovisningDet är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinsti-tut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-heter eller fel.

revisorernas ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions-bevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redo-visningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Nords finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kre-ditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträk-ningen och balansräkningen.

rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat försla-get till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sparbanken Nord för år 2011.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente.

revisorernas ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om för-valtningen på grundval av vår revision.

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner be-träffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelse-ledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbank-ens reglemente.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ända-målsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfri-het för räkenskapsåret.

piteå den 6 mars 2012

Ernst & Young aB

Micael Engströmauktoriserad revisor

av huvudmännen utsedd revisor

RevisionsberättelseTill sparbanksstämman i sparbanken NordOrg nr 598800-4817


Huvudmän, styrelse, bankledning och revisorer

Huvudmän Förteckning över förtroendevalda

Vald Mandat- första period per gången årssam- år manträde

KOMMuNfuLLMÄKTigE ARjEPLOg

karlberg aina 2009 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE ARViDsjAuR

ask Nina 2010 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE gÄLLiVARE

alriksson Eva 2011 2011-2015

Eriksson Gunnel 2007 2011-2015

Nyman Dagmar 2011 2011-2015

öqvist Frank 2003 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE jOKKMOKK

Markusson Claes 2011 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE KiRuNA

Johansson lind Mikaela 2011 2011-2015

Niva Mirja 2011 2011-2015

Stålnacke kenneth 2011 2011-2015

Wideholm per 2011 2011-2015

Viklund Tord 2011 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE PAjALA

Niska Bengt 2011 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE PiTEå

Christoffersson anette 2007 2011-2015

Hylander Gunnel 2011 2011-2015

lindström Christer 2006 2011-2015

lundgren Mikael 2007 2011-2015

Nilsson andreas 2008 2011-2015

poromaa Tore 2011 2011-2015

Stenberg Tommy 2007 2011-2015

Stenlund Jonas 2011 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE ÄLVsbyN

Danielsson Magnus 2011 2011-2015

lundberg Jan 2005 2011-2015


KOMMuNfuLLMÄKTigE ÖVERKALiX

persson Birgitta 2011 2011-2015

KOMMuNfuLLMÄKTigE ÖVERTORNEå

kemppainen Roland 2011 2011-2015

AV huVuDMÄNNEN VALDA

adamsson Svante, arjeplog 2009 2011-2015

andersson kajsa, Malmberget 2003 2011-2015

Bleikvassli aina, övertorneå 2010 2011-2015

Danielsson lina, piteå 2011 2011-2015

Granberg lars V, Norrfjärden 2011 2011-2015

Granberg Mats, Roknäs 1998 2008-2012

Gårding anna, älvsbyn 2007 2008-2012

Hedin Sture, Jokkmokk 2006 2009-2013

Hjärtberg Rolf, lovikka 2010 2010-2014

Jonsson peder, öjebyn 2000 2008-2012

karlsson Harry, Gällivare 2002 2010-2014

lidman Carola, piteå 1999 2008-2012

lind Monica, kiruna 2010 2010-2014

lindehag-Sundström ann-kristin, piteå 2002 2009-2013

lundberg Maria, piteå 2006 2010-2014

lundgren-Björnström Eva, Malmberget 2009 2011-2015

lundström Irene, Vuollerim 2008 2009-2013

Nilsson lars, överkalix 2010 2010-2014

Olovsson Dick, Sikfors 1998 2008-2012

Risberg Eva, piteå 2011 2011-2015

Röckner Helene, piteå 2006 2010-2014

Sundström David, piteå 2011 2011-2015

Sundström Erika, älvsbyn 2004 2009-2013

Taaveniku Mats, kiruna 2010 2010-2014

Ternert Barbro, arvidsjaur 2006 2008-2012

I enlighet med bestämmelserna i sparbanks-lagen och sparbankens reglemente finns, som företrädare för insättarna, huvudmän som skall övervaka sparbankens förvaltning och utse styrelse för sparbanken. De utses dels av kommunfullmäktige i respektive kommun dels av huvudmännen själva. För första gången efter kontorsförvärven har under år 2011 kiruna, pajala, överkalix och övertorneå utsett kommunala huvudmän.

Följande huvudmäns mandatperiod utgår och omval/nyval ska äga rum för: mandatperioden utgår för av huvudmännen valda: Mats Granberg, anna Gårding, peder Jonsson, Carola lidman, Dick Olovsson och Barbro Ternert.på grund av reglementets 12-årsgräns avgår: Mats Granberg, peder Jonsson, Carola lidman och Dick Olovsson.på grund av flyttning avgår: Svante adamsson.

Följande ordinarie styrelseledamöters mandatperiod utgår och omval/nyval ska äga rum för: Göran Eriksson, Mikael Reinholdsson, Caroline Trapp och Monica Wollmén. I styrelsen finns en vakans efter Hans Mörtberg som den 1 oktober 2011 anställdes som kontorschef i pajala.


Ordinarie ledamöter valda av huvudmännen


sTyRELsE, ORDiNARiE LEDAMÖTER

Eriksson Göran, piteå 2004 2009-2012

Granström Gusten, piteå, ordförande 2004 2010-2013

Jonsson Jan, piteå 2011 2011-2014

Reinholdsson Mikael, arvidsjaur 2009 2009-2012

Svensson Sven-Eric, Gällivare 2002 2011-2014

Trapp Caroline, piteå, vice ordförande 2003 2009-2012

Wollmén Monica, kiruna 2009 2009-2012

öhlund leif, Jokkmokk 2007 2010-2013

Vakans

Hägglöv Erik, piteå, vd 2000

Nygran Jan, Skellefteå, vVD 2011

lindfors anita, piteå, personalrepresentant 1999 2011-2012

Stenberg Elisabeth, piteå, personalrepresentant 1999 2011-2012

suPPLEANTER , VALDA AV PERsONALEN

Nordlund Eva, piteå 2000 2011-2012

Sandström Marianne, älvsbyn 2010 2011-2012

Valberedning

Harry karlsson, sammankallande, ann-kristin lindehag-Sundström,

Christer lindström och Erika Sundström.

Suppleanter: Maria lundberg, lars Nilsson och Mats Taaveniku

Närvaro

vid styrelsens 8 sammanträden, varav ett med utbildning, under 2011:

Gusten Granström 7

Caroline Trapp 8

Göran Eriksson 7

Jan Jonsson 4

Hans Mörtberg 5

Mikael Reinholdsson 7

Sven-Eric Svensson 8

Monica Wollmén 8

Carl Johan Åhlund 3

leif öhlund 6

Erik Hägglöv 8

Jan Nygren 3

anita lindfors 8

Elisabeth Stenberg 7

BankledningHägglöv Erik, piteå VERkSTällaNDE DIREkTöR

Nygren Jan, Skellefteå Vice VD

Revisorer


VALD AV huVuDMÄNNEN, ORDiNARiE:

Engström Micael,

auktoriserad revisor, Skellefteå 2011 2011-2013

suPPLEANT:

Boström Mikael,

auktoriserad revisor, piteå 2000 2009-2013

kontorsförteckningpiteå arjeplog kiruna

öjebyn älvsbyn pajala

Rosvik Jokkmokk överkalix

Roknäs Vuollerim övertorneå

Norrfjärden Gällivare

arvidsjaur Malmberget


Definitioner

Affärsvolym

av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer.

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i förhållande till utlåning till allmänheten.

Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat i relation till medelomslut-ningen.

Derivatinstrument

Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex ränte-swap. En ränteswap är ett avtal om byte av räntebetalningar från fast till rörlig räntesats och vice versa.

intjäningsförmåga

Rörelseresultat exklusive kreditförluster i förhållande till MO.

Kapitalbas

kapitalbasen är summan av primärt och supplementärt kapital minus avdragsposter enl. 2 kap. 7§ lagen om kapitaltäckning. Med primärt kapital avses eget kapital minus 72 % av nettobokfört värde på goodwill samt 72 % av obeskattade reserver. Med supplementärt kapital avses tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löptiden under-stiger fem år.

Kapitaltäckningsgrad

kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp.

K/i-tal

Summa kostnader i förhållande till summa intäkter. k/I-talet beräknas exklusive och inklusive kreditförluster.

Kreditförluster, netto

Årets konstaterade och befarade förluster med avdrag för återförda reserveringar och återvinningar avseende lånefordringar samt årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser.

Kreditförlustnivå, netto

kreditförluster i förhållande till ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditgarantier.

Medelomslutning, MO

Medeltal av de senaste 12 månadernas balansräkningar.

Omstrukturerade fordringar

En fordran anses omstrukturerad om lån- givaren har beviljat någon form av eftergift beroende på att låntagarens finansiella ställ-ning har försämrats eller på grund av att låntagaren fått andra finansiella problem.

Oreglerade fordringar

Fordringar som är förfallna till betalning mer än 60 dagar.

Osäkra fordringar

Fordringar som är förfallna till betalning mer än 60 dagar samt krediter där andra omstän-digheter medför osäkerhet om deras värde och för vilka säkerhetens värde ej med betryg-gande marginal täcker både kapitalbelopp och upplupen ränta.

P/P-tal

provisionsnetto i förhållande till personal-kostnader exklusive avsättning till resultat-andelssystemet.

PlaceringsmarginalRäntenetto i förhållande till medelomslutning.

Primärkapitalrelation

primärkapital i förhållande till riskvägt belopp.

R/P-tal

Räntenetto i förhållande till personalkostna-der exklusive avsättning till resultatandels-systemet.

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Reservering för befarade kreditförluster i förhållande till osäkra fordringar brutto.

Riskvägt belopp

Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen värd- erade och riskvägda enligt gällande kapital-täckningsföreskrifter. Volymerna vägs med hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den riskvägda volymen till 0 procent, 20 procent 50 procent eller 100 procent.

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i relation till genomsnittligt eget kapital.

Räntenetto

Totala ränteintäkter i förhållande till MO minus totala räntekostnader i förhållande till MO.

soliditet

Summa beskattat eget kapital och 72 % av obeskattade reserver i förhållande till balans-omslutningen.

LAyOuT: plaN SJU kOMMUNIkaTION · TRycK: aCCIDENSTRYCkERIET pITEÅ 2012-800

ArjeplogStorgatan 15

ArvidsjaurStorgatan 15 B

gällivare Storgatan 5

jokkmokk Berggatan 9

Kirunalars Janssonsgatan 18

MalmbergetTorget

NorrfjärdenTullnäsvägen

PajalaMyntgatan 2

Roknäskringtorpsvägen 1

RosvikHandelsgränd

Vuollerim Bodenvägen 14 a

ÄlvsbynStorgatan 12

Öjebynöjagatan 33

ÖverkalixStorgatan 42

ÖvertorneåMatarengivägen 27

HUVUdkoNtor

PiteåStorgatan 43Box 735941 28 piteå

Telefonbanken/Kundcenter0771-23 00 23

internetbankenwww.sparbankennord.se

Regionens egen bank

Den 3 april 1852 öppnades Norrbottens första sparbank

i piteås rådhus efter beslut av Hushållningssällskapet.

Syftet var att ge människorna en möjlighet att spara

en slant för sämre tider.

Första dagen strömmade pigor, drängar och

lärgossar in till banken för att sätta in pengar.

Under de två timmar banken var öppen hade

totalt 131 insättare besökt banken och satt

in 828 riksdaler och 8 skilling Banco.

Sedan dess har banken vuxit och

utvecklats till en regional bank

med stark lokal profil.

Miljöcertifierad enligt ISO 14001

Välkommen till Sparbanken Nord

Årsredovisning 2011

Documents