Årsredovisning 2003
Fö
ren
ing
sSp
arb
an
ken
s årsre
do
visn
ing
20
03
Årsredovisning 2003
0068_Oms.qxd 04-03-29 15.02 Sidan 1
2003 i sammandrag. 2003 var ett framgångsrikt år för Förenings-Sparbanken. Räntabiliteten på eget kapital blev den högstabland de nordiska storbankerna. Intäkterna ökade och kredit-förlusterna minskade. Affärsvolymerna inom samtliga produkt-områden ökade. Styrelsen föreslår en ökning av utdelningen till5,75 kronor per aktie.
Årets resultat ökade med 53 procent till
6 343 mkr (4 152). Intäkterna ökade med
6 procent till 24 453 mkr (23 001) med-
an kostnaderna ökade något till 13 841
mkr (13 698). Kreditförlusterna minskade
med 38 procent till 987 mkr (1 603).
Räntabiliteten på eget kapital ökade till
15,9 procent (11,0) och resultatet per
aktie ökade till 12,02 kronor (7,87).
Resultatet påverkades av en realisa-
tionsvinst om 489 mkr från försäljning
av aktier i Erste Bank samt av ned-
skrivning av aktieinnehavet i Spare-
Bank 1 Gruppen med 311 mkr.
Räntenettot
Koncernens största intäktspost, ränte-
nettot, ökade med 4 procent. Utlå-
nings- och inlåningsverksamheten bi-
drog positivt till följd av ökade voly-
mer. Inom den svenska utlåningsverk-
samheten ökade dessutom margina-
lerna. På inlåningssidan däremot min-
skade marginalerna, främst till följd av
lägre allmänt ränteläge och en över-
strömning av inlåningsmedel till hög-
förräntande konton. Framgångsrik ränte-
handel hos Swedbank Markets bidrog
också till räntenettoökningen, liksom
verksamheten i Hansabank.
Provisionsnettot
Den positiva börsutvecklingen lyfte
provisionsnettot under senare delen av
året. Provisionerna från betalningsverk-
samheten förbättrades också. Samman-
taget var dock provisionsnettot oför-
ändrat.
Kostnader
Koncernens kostnader ökade margi-
nellt och uppgick till 13 841 mkr (13 698).
Kostnaderna i den svenska veksamhe-
ten ökade med 259 mkr bland annat
genom förvärvet av HSB Bank och
EMU-förberedelser. I Internationell
bankrörelse minskade kostnaderna med
116 mkr, främst genom rationaliser-
ingar i Hansabanks verksamhet i
Litauen.
Kreditkvalitet
Kreditförlusterna minskade med 38 pro-
cent till 987 mkr (1 603), vilket mot-
svarar en kreditförlustnivå på 0,14
procent (0,23). Osäkra fordringar
ökade från 3 600 mkr till 3 862 mkr.
Volymer och marknadsandelar
En stark försäljning av hypotekslån
bidrog till att utlåningen ökade med 7
procent till 721 mdkr. Marknads-
andelen inom den svenska utlånings-
verksamheten försvarades vad gäller
privatpersoner och ökade på företags-
sidan. Inlåningsvolymen ökade med 8
procent till 275 mdkr. I dotterbolaget
Robur, som är Sveriges största fond-
förvaltare, uppgick marknadsandelen
till 28 procent och fondförmögenhe-
ten till 249 mdkr.
FöreningsSparbankenutsågs till Årets Affärsbank2003 i tidningen Affärs-världens undersökningFinansbarometern.
Procent
0
5
10
15
20
200320022001
mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
200320022001
Kronor
0
1
2
3
4
5
6
200320022001
Räntabilitet under 3 år Rörelseresultat under 3 år Utdelning under 3 år
0068_Oms.qxd 04-03-29 15.06 Sidan 1
FöreningsSparbanken i korthet. FöreningsSparbanken är en bankmed ett komplett sortiment av finansiella produkter och tjänster,öppen för alla. Banken är verksam i Sverige, övriga nordiskaländer samt i Baltikum.
Vision
FöreningsSparbanken ska vara en bank
för var och en – för kunder, aktieägare,
medarbetare och samhälle.
Affärsidé
FöreningsSparbankens affärsidé är att
erbjuda ett kundanpassat, lättanvänt och
komplett utbud av finansiella tjänster
som ger våra kunder ett uthålligt eko-
nomiskt mervärde.
Banken ska uppfattas som det själv-
klara bankalternativet för kunderna
oavsett om det handlar om privatper-
soner, företag, lantbruk, kommuner,
landsting eller organisationer.
Historisk bakgrund
FöreningsSparbanken är resultatet av
fusionen mellan Sparbanken Sverige
och Föreningsbanken 1997. Sparbanken
Sverige, som börsintroducerades 1995,
bildades genom sammanslagning av
elva av de största regionala sparbank-
erna och Sparbankernas Bank. Före-
ningsbanken, vilken uppstod genom sam-
gående av 12 regionala föreningsbank-
er in i Föreningsbankernas Bank i början
av 1990-talet, börsintroducerades 1994.
Fristående sparbanker och
delägda banker
Idag finns 88 fristående sparbanker i
Sverige. FöreningsSparbanken har ett
samarbetsavtal med 86 av dessa som
innebär att sparbankerna under ett ge-
mensamt varumärke, Kopparmyntet,
förmedlar FöreningsSparbankens pro-
dukter och tjänster. Sparbankerna sva-
rar för ungefär en fjärdedel av den
samlade försäljningen av Förenings-
Sparbankens produkter.
Koncernen idag
Utöver den svenska verksamheten är
banken verksam i Baltikum genom
Hansabank, i Danmark genom FIH, i
Norge genom SpareBank 1 Gruppen
samt i Finland genom Aktia.
Svenskaverksam-heten 85 %
Hansa-bank 5 % FIH 10 %
31 december 2003
Svenskaverksam-heten 82 %
Hansa-bank 13 %
FIH 5 %
31 december 2003
Svenskaverksam-heten 64 %
Hansa-bank 35 %
FIH 1 %
Svenskaverksam-heten 61 %
Hansa-bank 38 %
FIH 1 %
���������������������������������������������y�
Sverige
NorgeSpareBank 1Gruppen Finland
Aktia Sparbank
Estland
LitauenDanmarkFIH
Lettland
Snabbfakta FöreningsSparbanken 2003
Kunder Volymer Resultatuppgifter
Privatkunder Sverige 4 300 000 Utlåning, mdkr 721 Rörelseresultat, mkr 9 564Privatkunder Baltikum 4 000 000 Inlåning, mdkr 284 Intäkter, mkr 24 453Företagskunder Sverige 243 000 Fondförvaltning, mdkr 249 Kostnader, mkr 13 841Företagskunder Baltikum 150 000 Bankkort, miljoner 2,9 Balansomslutning, mdkr 1 002
Personal och kontor Marknadsandelar, Sverige
Anställda koncernen 15 366 Hypoteksutlåning 34 Räntabilitet, % 15,9 Kontor Sverige 516 Inlåning 26 K/I-tal, före kreditförluster 0,57Kontor Baltikum 280 Fondförvaltning 28 Resultat per aktie, kr 12,02
Fördelning utlåning31 december 2003
Fördelning intäkter 31 december 2003
Fördelning kontor31 december 2003
Fördelning antal anställda31 december 2003
I Svensk kontorsrörelse ingår försäljningsorganisationen på den
svenska marknaden; kontor, uttagsautomater, telefon- och internet-
tjänster. Kontorsrörelsen har kundansvar för privatpersoner, företag,
organisationer, kommuner och landsting.
Vidare ingår enheten för Kunderbjudande och Produkter som är
indelat i fem produktområden: Sparande & Placeringar, Lån & Finan-
sieringar, Kort, Inlösen samt Betalningar. Enheten, som är en stöd-
funktion till försäljningsorganisationen, producerar och paketerar de
produkter och tjänster som säljs i kontorsrörelsen.
I rörelsegrenen ingår även koncernens privatbanksverksamhet i
Luxemburg samt EnterCard, ett kortföretag verksam på den norska
marknaden.
I rörelsegrenen ingår finansförvaltningen i koncernens svenska verk-
samhet. Finansförvaltningen ansvarar för den långfristiga upplåning-
en samt bankens långsiktiga obligations- och aktieportfölj.
Kapitalförvaltning och försäkring omfattar Roburkoncernen med
verksamhet inom fondförvaltning, institutionell och diskretionär
kapitalförvaltning, försäkringar samt individuellt pensionssparande.
Swedbank Markets ansvarar för bankens aktie-, ränte- och valuta-
verksamhet för kontorsrörelsens och egna kunder. Swedbank
Markets bedriver även verksamhet via delägda First Securities i
Norge samt genom filialerna i Oslo, London och New York.
RÖRELSEGREN VERKSAMHET MARKNAD
Sverige
Norge
Finland
Danmark
Sverige
Sverige
Sverige
Norge
Luxemburg
Svensk kontorsrörelse
SwedbankMarkets
Kapitalförvaltningoch försäkring
Finansförvaltning
Internationell bankrörelse omfattar verksamheterna i dotterbolagen
Hansabank i Baltikum och FIH i Danmark samt delägda SpareBank
1 Gruppen i Norge och Aktia i Finland. Hansabank, med bas i
Estland erbjuder en rad produkter och tjänster till privat- och före-
tagskunder och är den ledande banken i Baltikum. FIH är verksam
huvudsakligen inom företagsfinansiering på den danska marknaden.
Norge
Finland
Danmark
Estland
Lettland
Litauen
Internationellbankrörelse
I Gemensam service och Staber ingår IT och övrig gemensam ser-
vice, koncernstaber och koncernens egna försäkringsbolag Sparia.
SverigeGemensam serviceoch Staber
ÅRSREDOVISNING 2003 | VIKTIGA HÄNDELSER 2003 | 1
Viktiga händelser 2003:
Årets resultat efter skatt ökade med 53 procent till 6 343 mkr (4 152)
Räntabiliteten på eget kapital ökade till 15,9 procent (11,0)
Kostnaderna ökade med 1 procent till 13 841 mkr (13 698)
Kreditförlusterna minskade med 38 procent till 987 mkr (1 603)
Inlåningen ökade med 14 procent, utlåningen med 7 procent och
fondförmögenheten ökade med 21 procent under året
Styrelsen föreslår att utdelningen höjs till 5,75 kronor per aktie (5,50)
FöreningsSparbanken utsågs till Årets Affärsbank
Robur utsågs till Årets Stjärnförvaltare
Banken fick utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats
Enligt Svenskt Kvalitetsindex var FöreningsSparbanken och de fristående
sparbankerna de enda banker som tydligt förbättrade kundnöjdheten
bland företag och privatkunder
Som första börsnoterade nordiska bank miljöcertifierades Förenings-
Sparbanken enligt den internationella standarden ISO 14001
Styrelsen föreslog ett bemyndigande för återköp av egna aktier och
beslutade om nya finansiella mål
Efter årsskiftet tillträdde Jan Lidén som ny VD och koncernchef.
2 | ÅRSREDOVISNING 2003 | INNEHÅLL
Flik FÖRENINGSSPARBANKEN I KORTHET
1 VIKTIGA HÄNDELSER 2003
4 VD-KOMMENTARVD summerar ett framgångsrikt år och blickar framåt.
6 FEM ÅR I SAMMANDRAG
8 MARKNADSANDELAR I SVERIGE
10 ÄGARE OCH AKTIENBankens aktie är en av Sveriges mest spridda aktier. Kursuppgången under året var 37 procent.
12 AFFÄRSIDÉ, VISION OCH STRATEGIFöreningsSparbanken ska vara en bank för var och en – för kunder, aktieägare, medarbetare och samhälle.
13 FINANSIELLA MÅLFrån 2004 gäller nya finansiella mål.
14 FRISTÅENDE SPARBANKER OCH DELÄGDA SVENSKA BANKERBankens produkter och tjänster distribueras också av 79 fristående sparbanker och 7 delägda banker.
16 MEDARBETAREFöreningsSparbanken utsågs av Alecta till Sveriges bästa arbetsplats 2003.
18 HÅLLBARHET OCH MILJÖFöreningsSparbanken blev första nordiska börs-noterade bank med miljöcertifikat enligt ISO 14001.
23 OMVÄRLD OCH MARKNADSUTVECKLINGEfter några dystra börsår vände aktiemarknaden uppåt. Räntemarknaden präglades av sjunkande räntor.
24 FÖRENINGSSPARBANKENS RÖRELSEGRENAR OCH DOTTERBOLAG
25 SVENSK KONTORSRÖRELSEDet svenska kontorsnätet anpassas till kundernas nya behov och beteenden.28 Spara & Placera29 Lån & Finansiering31 Kort32 Betalningar33 Kortinlösen35 Internetbanken och Telefonbanken
36 SWEDBANK MARKETSFöreningsSparbankens investmentbank hade en starkutveckling inom ränte- och valutaverksamheterna.
38 KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRINGSveriges största fondbolag, Robur, utsågs till Årets Stjärnförvaltare av Dagens Industri.
ÅRSREDOVISNING 2003 | INNEHÅLL | 3
41 INTERNATIONELL BANKRÖRELSE Stabil vinstutveckling för baltiska Hansabank och ljusning för SpareBank 1 Gruppen i Norge.42 Hansabank44 FIH45 Aktia45 SpareBank 1 Gruppen
47 FINANSFÖRVALTNINGFortsatt framgångsrik riskhantering.
48 GEMENSAM SERVICE OCH STABERAffärsstödjande resurser till den svenska kontors-rörelsen har samlats i enheten Gemensam service.
51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
54 RESULTATRÄKNING, BRYGGA MELLAN OPERATIV OCH LEGAL
55 RÖRELSEGRENAR
59 EKONOMISK REDOGÖRELSE
64 KONCERNENS RISKKONTROLL
66 REDOVISNINGSPRINCIPER
69 RESULTATRÄKNING
70 BALANSRÄKNING
71 KASSAFLÖDESANALYS
72 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
73 NOTER
109 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
110 REVISIONSBERÄTTELSE
111 STYRELSE OCH REVISORER
112 STYRELSEARBETET
114 STYRELSE
117 KONCERNLEDNING
119 ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
120 ADRESSER
Flik DEFINITIONER
Flik BOLAGSSTÄMMA OCH EKONOMISK INFORMATION
4 | ÅRSREDOVISNING 2003 | VD-KOMMENTAR
FöreningsSparbanken ska vara den
bästa banken för de många männis-
korna och företagen. Vårt fokus är att
ständigt anpassa vår service och vårt
erbjudande till alla våra kunder. Ett
viktigt kvitto är Svenskt Kvalitets-
index som visar att FöreningsSpar-
banken, de fristående sparbankerna och
delägda bankerna är de enda banker
som ökat sin kundnöjdhet under 2003,
både bland privat- och företagskunder.
Samarbetet med de fristående spar-
bankerna och delägda bankerna är ett
mycket viktigt inslag. Tillsammans
svarar de för ungefär en fjärdedel av
koncernens produktförsäljning på den
svenska marknaden. I Sverige har
FöreningsSparbanken en kundbas på
drygt 4 miljoner kunder. Tillsammans
med de fristående sparbankerna och
delägda bankerna uppgår den svenska
kundbasen till 6 miljoner kunder.
Kanaler som internet och telefon
spelar vid sidan av kontoren en viktig
roll. Antalet internetkunder ökar stadigt
och passerade under året 1,5 miljoner
kunder, inklusive kunder från fristående
sparbanker och delägda banker. Gen-
om förbättringar och nya tjänster som
exempelvis e-kort, e-bokföring och
Bank-ID, ökar vi nyttan för våra kund-
er. Tillgängligheten ska gälla för alla,
oavsett förutsättningar. Vår handikap-
panpassade webbplats belönades för
övrigt med utmärkelsen Årets bank-
produkt av tidningen Privata Affärer.
Årets Affärsbank 2003
FöreningsSparbanken har idag cirka
240 000 företagskunder i Sverige. Det
innebär att ungefär vartannat svenskt
företag är kund i vår bank. Före-
ningsSparbanken satsar på företag
över hela landet med särskild fokus på
tillväxtregionerna. Sedan några år har
vi avsevärt höjt våra ambitioner vad
gäller de stora företagen och har under
året förstärkt våra resurser som arbet-
ar med mindre och medelstora före-
tag. Vi har under året nyanställt kvali-
ficerade privat- och företagsrådgivare
i en tid när finansbranschen i övrigt
dragit ned. I september utsågs vi till
Årets Affärsbank i tidningen Affärs-
världens undersökning Finansbaro-
metern.
Kundernas krav styr organisationen
För att öka kraften i genomförandet av
prioriterade åtgärder för ökad kund-
nöjdhet och lönsamhet, har vi inlett
ett förbättringsarbete som kommer att
omfatta hela kontorsrörelsen. Arbetet
innebär bland annat ytterligare syste-
matik i kundkontakter och försäljning
med tydliga yrkesroller kopplade till
de olika kundsegmenten på privat-
och företagssidan. De delar av kon-
torsrörelsen som under året genomfört
förbättringsåtgärderna har haft en
bättre utveckling än genomsnittet vad
avser kundnöjdhet.
Kompetensutveckling är en nyckel-
fråga för att utveckla medarbetarnas
yrkesroller och leva upp till kundernas
krav på rätt kompetens. Förenings-
Sparbanken har aldrig tidigare satsat
så mycket på medarbetarutveckling
som nu. Vi utsågs i oktober 2003 till
Sveriges bästa arbetsplats av tjänste-
pensionsföretaget Alecta, bland annat
för vårt arbete med att förebygga
ohälsa och att öka välbefinnandet hos
bankens medarbetare.
Fortsatt kundorientering ger resultat. År 2003 var ett framgångs-rikt år för FöreningsSparbanken. Vi är idag den mest lönsammanordiska storbanken. För att ytterligare öka kundorienteringenoch kundnöjdheten fortsätter och förstärks det omfattandearbete som påbörjades under 2002.
Ökad IT-effektivitet är en annan
viktig del i att frigöra tid för ökad
kundkontakt. FöreningsSparbanken
belönades i november med Compass-
priset 2003 för en IT-effektivitet ”i
världsklass”. Vi har under året återigen
nått vårt löpande mål att genomföra
runt 20 procent fler transaktioner utan
kostnadsökningar.
Stark utveckling av verksamheten
År 2003 präglades av en fortsatt oro i
omvärlden, lågränteläge och en avvak-
tande konjunktur. Trots detta presen-
terar FöreningsSparbanken ett mycket
starkt resultat. Årets resultat ökade
med 53 procent till 6 343 mdr. Vi blev
därmed den mest lönsamma nordiska
storbanken vad avser avkastning på
eget kapital om 15,9 procent. Kost-
nads-/intäktsrelationen var 0,57 pro-
cent före kreditförluster, jämfört med
0,63 procent 2002. Styrelsen har före-
slagit en höjning av utdelningen till
5,75 kronor per aktie, vilket innebär
en direktavkastning på 4,1 procent
beräknat på aktiekursen vid årsskiftet.
År 2003 uppgick marknadsandelen för
nyförsäljningen inom hypoteksutlå-
ning till 34 procent, bankinlåning från
hushåll till 24 procent och för fonder
och fondförsäkringar till 20 procent.
FöreningsSparbanken nådde prelimi-
närt en marknadsandel om nära 20
procent av nysparandet på den sven-
ska marknaden när det gäller inlåning
från hushållskunder, fonder och fond-
försäkringar från samtliga kundkate-
gorier samt privat- och indexobligatio-
ner.
Efter några års negativ utveckling
på världens börser vände börskurserna
ÅRSREDOVISNING 2003 | VD-KOMMENTAR | 5
uppåt. Stockholmsbörsen steg med 29
procent. Försäljningen, men framför
allt förvaltningsresultatet, den faktor
som är viktigast för våra fondsparare,
ökade för Robur som är Sveriges stör-
sta fondförvaltare. Ett mått på denna
framgång är att Roburs fonders genom-
snittliga rating enligt fondinforma-
tionsföretaget Morningstar ökade från
2,85 till 3,18. Robur hade vid årsskif-
tet mer än 20 procent av nettonyspar-
andet i fonder, till stor del tack vare de
nya Access-fonderna som presentera-
des under slutet av året. Robur utsågs
i januari 2004 av tidningen Dagens
Industri och Morningstar till Årets
Stjärnförvaltare 2003.
Fortsatt god utveckling i Baltikum
Utvecklingen i våra verksamheter i
Norge och Finland har varit positiv
under året och den danska versamhe-
ten är fortsatt stabil.
Hansabank, som är den marknads-
ledande banken i Baltikum, har haft
en genomsnittlig vinsttillväxt på 27
procent mellan 1999 och 2003. Mark-
nadsandelen har vuxit till en tredje-
del, men den baltiska marknaden för
finansiella tjänster mognar allt mer.
Den ökade integrationen med euro-
peiska marknader gör att räntemargi-
nalen sjunker gradvis. Mot den bak-
grunden reviderade Hansabank under
året sitt årliga vinsttillväxtmål från 20
procent till 10 procent. Trots en lång-
sammare tillväxttakt ser vi fortsatt goda
utvecklingsmöjligheter i Hansabank.
Miljötänkande en del av affären
Sedan mitten av 1990-talet bedriver
banken ett omfattande arbete med
miljö och hållbarhet. Banken har varit
en föregångare inom den finansiella
sektorn och miljö- och hållbarhetsar-
betet är integrerat i affärsverksamhe-
ten. Som första börsnoterade nordiska
bank blev FöreningsSparbanken
under året miljöcertifierad enligt ISO
14001, ett kvitto på att vi arbetar på
ett systematiskt och strukturerat sätt
med miljöfrågorna.
Utsikter för 2004
FöreningsSparbanken fullföljer med
full kraft den strategi som vi arbetat
efter sedan 2001. Nöjda kunder är vår
främsta prioritering. Kundperspek-
tivet styr utvecklingen av produkter
och tjänster, utvecklingen av vår kon-
torsrörelse och koncernens inriktning
i övrigt. Vi ska ta tillvara tillväxtmöj-
ligheterna i storstadsområdena och i
tillväxtområden på andra håll i landet.
Med fortsatt fokus på kundarbetet i
kontoren och en förbättrad konjunk-
tur har vi goda förutsättningar att få
en fortsatt positiv utveckling.
Vår stora kundbas, kompetenta
medarbetare, vårt kompletta utbud av
produkter och tjänster och våra vikti-
ga samarbetspartners är styrkan i vårt
fortsatta arbete. Vi står idag starkare
än på mycket länge, vår strategi är tyd-
lig och fast förankrad hos styrelse,
ledning och medarbetare.
Stockholm i februari 2004
Jan Lidén
VD och koncernchef
Jan Lidén
VD och koncernchef
6 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FEM ÅR I SAMMANDRAG
Fem år i sammandrag
Nyckeltal, koncernen2003 2002 2001 2000 1999
ResultatRörelseresultat, mkr 9 564 6 848 8 039 9 366 6 454Placeringsmarginal, % 1,59 1,58 1,54 1,51 1,48Räntemarginal, % 1,47 1,43 1,38 1,35 1,33K/I-tal före kreditförluster 0,57 0,63 0,60 0,57 0,63K/I-tal efter kreditförluster 0,61 0,70 0,66 0,61 0,66Räntabilitet på eget kapital, % 15,9 11,0 14,7 19,7 15,7Avkastning på totalt kapital, % 0,94 0,69 0,82 1,04 0,83Resultat per aktie, kronor 12,02 7,87 9,86 12,10 8,70Resultat per aktie efter utspädning, kronor 1) 12,01 7,86 9,85 12,08 8,70
KapitaltäckningKapitaltäckningsgrad, % 10,8 10,8 11,3 10,8 10,4Kapitalbas, mkr 63 695 61 208 61 743 54 999 46 475Primärkapitalrelation, % 7,2 7,1 7,1 6,9 6,0
KreditkvalitetKreditförlustnivå netto, % 0,14 0,23 0,21 0,19 0,13Andel osäkra fordringar, % 0,28 0,27 0,32 0,22 0,34Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, % 40 40 41 48 49Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % 131 134 103 105 85
BalansräkningTotal utlåning 826 395 802 059 793 816 759 933 673 876Hypoteksutlåning 398 752 367 645 340 997 321 332 307 777Inlåning och upplåning från allmänheten 283 616 263 419 247 190 247 438 210 537Eget kapital 41 919 38 602 37 483 34 954 31 007Totala tillgångar 1 002 334 957 503 959 632 929 439 833 710
Antalsuppgifter 2003 2002 2001 2000 1999
Privatkunder, miljoner 8,3 7,8 7,0 5,3 5,3Företagskunder, tusen 400 400 370 320 308Internetbankskunder, tusen 2) 2 747 2 152 1 509 1 028 587Telefonbankskunder, tusen 2) 2 652 2 565 2 219 2 061 1 833
Anställda 15 366 15 468 16 068 13 002 12 791Kontor 2) 820 858 951 760 818Insättnings- och uttagsautomater 2) 2 097 2 029 1 932 1 636 1 466Bank i Butik 2) 256 260 328 249 150
1) År 2005 kan maximalt 8 008 100 aktier tillkomma om teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut.2) Inklusive fristående sparbanker och delägda banker.
ÅRSREDOVISNING 2003 | FEM ÅR I SAMMANDRAG | 7
Resultaträkning, operativmkr 2003 2002 2001 2000 1999
Ränteintäkter 47 755 52 013 55 535 52 560 40 197Räntekostnader – 31 554 – 36 464 – 40 519 – 38 971 – 28 854
Räntenetto 16 201 15 549 15 016 13 589 11 343Erhållna utdelningar 105 90 148 247 159Provisionsintäkter 7 661 7 558 7 742 8 377 6 119Provisionskostnader – 1 922 – 1 794 – 1 670 – 1 593 – 1 216
Provisionsnetto 5 739 5 764 6 072 6 784 4 903Nettoresultat av finansiella transaktioner 801 441 1 110 1 694 579Övriga rörelseintäkter 1 607 1 157 1 063 1 689 2 087
SUMMA INTÄKTER 24 453 23 001 23 409 24 003 19 071
Allmänna administrationskostnader Personal – 6 978 – 7 005 – 6 614 – 6 448 – 5 792Övriga – 5 585 – 5 279 – 5 873 – 6 000 – 5 556Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar – 1 278 – 1 414 – 1 407 – 1 271 – 798
SUMMA KOSTNADER – 13 841 – 13 698 – 13 894 – 13 719 – 12 146
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 10 612 9 303 9 515 10 284 6 925
Kreditförluster netto samt värdeförändring på övertagen egendom – 987 – 1 603 – 1 337 – 1 115 – 636Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar – 264 – 10Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55Andelar i intresseföretags resultat – 116 – 588 – 129 197 165
RÖRELSERESULTAT 9 564 6 848 8 039 9 366 6 454
Bokslutsdispositioner – 19 – 76 – 87 – 5 70Skatter – 2 567 – 1 983 – 2 123 – 2 476 – 1 904Minoritetens andel – 635 – 637 – 625 – 501 – 28
ÅRETS RESULTAT 6 343 4 152 5 204 6 384 4 592
Balansräkningmkr 2003 2002 2001 2000 1999
Utlåning till kreditinstitut 76 643 98 662 131 580 130 196 104 468Utlåning till allmänheten 749 752 703 397 662 236 629 737 569 408
Räntebärande värdepapperBelåningsbara statsskuldförbindelser 14 136 15 885 22 922 29 145 28 019Obligationer och andra räntebärande värdepapper 63 038 48 999 41 824 30 151 29 665
Aktier och andelar 5 413 6 561 7 699 11 330 11 728Tillgångar i försäkringsrörelsen 38 199 32 242 42 614 45 505 39 645Övrigt 55 153 51 757 50 757 53 375 50 777
SUMMA TILLGÅNGAR 1 002 334 957 503 959 632 929 439 833 710
Skulder till kreditinstitut 95 441 102 814 122 599 126 478 127 948Inlåning och upplåning från allmänheten 283 616 263 419 247 190 247 438 210 537Emitterade värdepapper m m 442 103 420 254 420 362 379 620 344 082Skulder i försäkringsrörelsen 38 082 32 243 43 198 45 389 39 473Övrigt 74 347 72 516 57 196 66 201 55 311Efterställda skulder 26 826 27 655 31 604 29 359 25 352Eget kapital 41 919 38 602 37 483 34 954 31 007
SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1 002 334 957 503 959 632 929 439 833 710
8 | ÅRSREDOVISNING 2003 | MARKNADSANDELAR SVERIGE
Privatmarknaden
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
FöreningsSparbanken Datum för marknadsandel 2003 2002 2001 2000 1999 2003 2002 2001 2000 1999
Inlåning 0312 26 26 25 26 27 134 124 116 109 115Bankutlåning 0312 21 21 22 24 26 61 59 60 61 59Hypoteksutlåning 0312 34 35 35 36 36 267 242 222 203 192Individuellt Pensionssparande 0309 34 34 34 34 35 9 7 8 9 9Privatobligationer 0312 21 19 19 23 18 10 9 8 11 15Fondförvaltning 0312 28 29 30 32 34 249 206 263 288 290Fondförsäkring * 0312 13 18 23 26 30 37 33 43 45 40Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 2 887 2 725 2 585 2 457 2 341Kredit- och betalkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 490 440 411 415 422
Marknadsandelar Sverige. På den svenska marknaden är Före-ningsSparbanken ledande inom hushållsinlåning, hushållsutlåning,fondsparande, individuellt pensionssparande och kortutgivning.
FöreningsSparbankens marknadsposition i Sverige
SPARANDE OCH PLACERINGAR
1:a hushållsinlåning1:a fondsparande1:a individuellt pensionssparande3:a fondförsäkring 1:a premiepensionssparande3-10:a aktiehandel
LÖNER OCH BETALNINGAR
1-2:a lönehanteringar1:a kortinlösen1:a bankkort1-2:a girobetalningar
BOENDE
1-2:a boendelån1-2:a fastighetsmäkleri
MÖTESPLATSER
1:a kontor1:a internetbank1:a telefonbank1:a uttagsautomater
FÖRETAGSMARKNADEN, 20-30%
inlåningutlåningavbetalningsfinansiering och leasing
Företagsmarknaden
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
FöreningsSparbanken Datum för marknadsandel 2003 2002 2001 2000 1999 2003 2002 2001 2000 1999
Bankinlåning 0312 17 12 12 12 12 51 40 37 39 35Bankutlåning 0312 20 17 18 19 21 113 100 107 103 100Hypoteksutlåning 0312 22 21 20 20 19 100 97 94 95 94Leasing via finansbolag 0312 6 5 5 5 5 7 6 6 5 4Avbetalning via finansbolag 0312 15 15 15 15 15 11 9 8 7 6
Kommunmarknaden
Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr
FöreningsSparbanken Datum för marknadsandel 2003 2002 2001 2000 1999 2003 2002 2001 2000 1999
Bankinlåning 0312 34 33 34 37 37 7 5 6 6 7Bankutlåning 0312 20 16 17 20 26 6 5 6 6 8Hypoteksutlåning 0312 43 45 43 44 41 8 8 7 7 8Kommuncertifikat 0312 33 36 31 19 22 2 2 1 1 1
* Marknadsandelar avser nyförsäljning.Källor: SCB, Riksbanken och Försäkringsförbundet.
”Fakturering via Internet.Det kommer att spara oss massor av tid. Och kuvert.”
Företagsrådgivning, både för stora och små företag.
10 | ÅRSREDOVISNING 2003 | ÄGARE OCH AKTIEN
Ägare och aktien. FöreningsSparbankens aktie är noterad påStockholmsbörsen, A-listans mest omsatta.
Antal aktieägare den 31 december 2003
Storleksklasser Antal aktier Antal ägare
1–500 34 924 462 372 522501-1 000 10 965 111 15 4821 001-2 000 5 858 521 4 1492 001-5 000 4 861 044 1 5605 001-10 000 2 677 376 36910 001-20 000 3 300 094 22620 001-50 000 6 069 942 19250 001-100 000 6 378 257 89100 001-500 000 37 959 429 165500 001- 414 814 607 386
TOTALT 527 808 843 395 140
Varav förvaltarregistrerade 376 736 026 19 525
Aktieägare den 31 december 2003
Procent av kapital och röster 2003 2002
Sparbanksstiftelser 21,1 21,0Fristående sparbanker 7,6 7,2Alecta 5,2 4,5Robur fonder 3,3 3,7AMF Pension 3,2 2,2Lantbrukskooperationen 3,0 3,2SHB/SPP fonder 2,5 2,0SEB fonder 2,1 1,8AFA Försäkringar 1,9 2,1FSB resultatandelsstiftelser 1,6 1,42 AP-Fonden 1,4 1,3
Övriga svenska institutioner 16,6 17,9Allmänheten 11,0 11,1Utländska ägare 19,5 20,6
TOTALT 100,0 100,0
Utländska ägare19 %
Fristående sparbanker8 %
Sparbanks-stiftelser21 %
Allmänheten11 %
Svenska institutioner38 %
Lantbruks-kooperationen3 %
Bankaktieanalytiker som följer FöreningsSparbankens utveckling
Företag Analytiker
ABG Securities Sigmund HålandAlfred Berg FK Rodney AlfvénBNP Paribas Jagoba Garcia Carnegie Magnus AnderssonCAI Cheuvreux Mats AndersonCitigroup Ronit GhoseConventum Bengt DahlströmCSFB Jonas EriksonDeutsche Bank Michael GallagherEnskilda Securities Thomas JohanssonFox-Pitt, Kelton Garth LederGoldman Sachs Christoffer MalmerHagströmer & Qviberg Hampus BrodénHandelsbanken Mikael HallåkerHSBC Jin-Wee TanING Sigrid BaasJP Morgan Markus PietikainenKaupthing Bank Lars FrickLehman Brothers Henrik SchmidtMerrill Lynch Denise Vergot-HolleMorgan Stanley Amit MehtaSwedbank Christian BrunlidUBS Warburg Andreas HåkanssonWest LB Panmure Kim BergoeÖhman FK Tobias Hornberger
En handelspost i bankens aktie på Stockholmsbörsen är 100
aktier. Det finns ett aktieslag, A-aktier, vilket betyder att
varje aktie berättigar till en röst och samtliga aktier medför
lika rätt till andel i bankens tillgångar och vinst. Före-
ningsSparbanksaktien är en av Sveriges mest spridda aktier.
Börsvärde och omsättning
Vid utgången av december 2003 var FöreningsSparbanken,
till börsvärde sett, det 8:e största företaget på Stock-
holmsbörsen med ett börsvärde på 75 mdkr. Under 2003 var
FöreningsSparbankens aktie den 16:e mest omsatta aktien
på Stockholmsbörsen. Under året gjordes totalt 117 188
avslut om totalt drygt 513 miljoner aktier till ett sammanlagt
värde av 58 mdkr.
Etiska investerare
FöreningsSparbanken är kvalificerad för investeringar i
bland annat DJSI (Dow Jones Sustainability Index),
FTSE4Good och OEKOM.
Teckningsoptionsprogram
Under våren 2000 erbjöds de anställda i FöreningsSpar-
banken och dess helägda koncernbolag samt styrelseleda-
möterna i de lokala bankerna att köpa teckningsoptioner i
FöreningsSparbanken. 8 008 100 optioner tecknades, vilka
kan utnyttjas till teckning av lika många aktier år 2005.
Teckningskursen är 187 kronor.
Kursutveckling 2003
Under året steg Stockholmsbörsens generalindex med 29
procent och Bank- och försäkringsindex steg med 30 pro-
cent. Samtidigt steg FöreningsSparbankens aktie med 37
procent. Aktiens årshögsta, 142 kronor, uppnåddes den 29
december och årets lägsta kurs, 94,5 kronor, noterades den
10 februari.
Ägarkategorier 31 december 2003
ÅRSREDOVISNING 2003 | ÄGARE OCH AKTIEN | 11
Aktiekapitalets utveckling
Nominellt värde Tillkommande Ackumulerat AktiekapitalÅr Transaktion per aktie, kronor Kurs, % antal aktier antal aktier mkr
1990 4 880 000 2 4401990 Nyemission 500 100 1 000 000 5 880 000 2 9401991 Nyemission 500 120 960 000 6 840 000 3 420
Nyemission 500 100 1 200 000 8 040 000 4 0201992 Split 5:1 100 32 160 000 40 200 000 4 020
Nyemission 100 100 10 000 000 50 200 000 5 0201993 Split 10:1 10 451 800 000 502 000 000 5 0201994 Nyemission 10 573 38 000 000 540 000 000 5 4001995 Nyemission/nedsättning 10 650/630 1) – 261 819 298 278 180 702 2 782
Fondemission 20 278 180 702 5 5641996 20 278 180 702 5 5641997 Nyemission 20 72 717 269 350 897 971 7 0181997 Nyemission 20 974 591 351 872 562 7 0371998 20 351 872 562 7 0371999 Fondemission 1:2 20 175 936 281 527 808 843 10 5562000 20 527 808 843 10 5562001 20 527 808 843 10 5562002 20 527 808 843 10 5562003 20 527 808 843 10 556
1) Kurserna är hänförliga till konvertering av fyra olika slag av preferensaktier under våren 1995.
Data per aktie
Kronor 2003 2002 2001 2000 1999
Resultat per aktie 12,02 7,87 9,86 12,10 8,70Resultat per aktie efter utspädning 2) 12,01 7,86 9,85 12,08 8,70Eget kapital per aktie 79,42 73,13 71,02 66,22 58,75Eget kapital per aktie efter utspädning 2) 79,39 73,11 70,92 66,11 58,75Substansvärde per aktie 77,32 77,49 71,92 77,80 70,89Substansvärde per aktie efter utspädning 2) 77,29 77,47 71,83 77,67 70,89Justerat eget kapital per aktie 79,43 73,16 71,12 66,28 58,75Kassaflöde per aktie 14,87 – 67,87 32,22 – 5,35 18,67Kontantutdelning per aktie 5,75 1) 5,50 5,50 5,50 5,00Börskurs vid årets slut 141,50 103,00 130,00 144,50 125,00Direktavkastning, % 4,08 5,34 4,23 3,81 4,00P/E-tal 11,73 13,09 13,19 12,05 14,29Börskurs/Eget kapital per aktie, % 177,5 140,8 183,0 218,2 212,8
1) Enligt styrelsens förslag.2) År 2005 kan maximalt 8 008 100 aktier tillkomma om teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut.
FöreningsSparbankens aktiekurs jämfört med bankindex och generalindex
60 000
45 000
30 000
15 000
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04
250
200
150
100
50
25
Afv Bank & FörsäkringAfv Generalindex Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.)FSPA A
12 | ÅRSREDOVISNING 2003 | AFFÄRSIDÉ, VISION OCH STRATEGI
Affärsidé, vision och strategi. FöreningsSparbankens mål är attvara en ledande bank för hushåll samt mindre och medelstoraföretag i Norden och i Baltikum.
Affärsidé
FöreningsSparbankens affärsidé är att
erbjuda ett kundanpassat, lättanvänt och
komplett utbud av finansiella produk-
ter och tjänster som ger våra kunder
ett uthålligt ekonomiskt mervärde.
Mål
FöreningsSparbankens mål är att vara
en ledande bank i Norden och i
Baltikum.
Banken ska uppfattas som det själv-
klara alternativet för sina kunder oav-
sett om det handlar om privatperso-
ner, företag, lantbruk, kommuner,
landsting eller organisationer.
Vision
FöreningsSparbanken ska vara en bank
för var och en – för kunder, aktieägare,
medarbetare och samhälle.
För kunderna innebär visionen
hjälp att tillgodose alla sina finansiella
behov.
För aktieägarna ska strävan mot
visionen innebära en stabil och kon-
kurrenskraftig värde- och utdelnings-
tillväxt.
För medarbetarna ska banken skapa
möjligheter till egen utveckling och
trygghet.
Strategi
FöreningsSparbankens strategier för att
nå sitt mål kan delas in i två delar: en
nationell och en internationell strategi.
Kundnöjdhet är den absolut viktigaste
framgångsfaktorn oavsett strategi.
En ökad kundnöjdhet leder till
ökade affärer, vilket i sin tur ger för-
bättrat resultat och därmed utrymme
för expansion. Enkelt uttryckt: nöjda
kunder är en förutsättning för koncer-
nens framtida verksamhet.
Den nationella strategin baseras
på att ta fram kundanpassade produk-
ter och tjänster som ger kunderna
mervärde. Det handlar i lika hög grad
om att förändra organisationen så att
bankens kundfokus blir tydligare.
En viktig ingrediens i den natio-
nella strategin är att stärka positioner-
na i tillväxtområden, främst Stock-
holm, Göteborg och Malmö. Kraven
på en allt mer kvalificerad rådgivning
ökar och därför prioriteras kompe-
tensutveckling av privat- och företags-
rådgivare.
Den internationella strategin går i
korthet ut på att stärka vår närvaro i
Norden och i Baltikum. Bankens lång-
siktiga strävan är att i de fall den blir
delägare i banker och finansinstitut på
dessa marknader eftersträva ett majo-
ritetsägande.
ÅRSREDOVISNING 2003 | FINANSIELLA MÅL | 13
Procent
0
5
10
15
20
JämförelsebankerFöreningsSparbanken
20032002200120001999
Räntabilitet på eget kapital K/I-tal före kreditförluster
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
K/I-tal före kreditförluster
20032002200120001999
K/I-tal före kreditförluster
Kronor
0
1
2
3
4
5
6
Utdelning
200320022001200019990
10
20
30
40
50
60
70
80
Utdelningsgrad
Procent
Utdelning och utdelningsgrad
Procent
0
2
4
6
8
10
12
Primärkapitalrelation
Kapitaltäckningsgrad
20032002200120001999
Kapitaltäckning
Räntabilitet
Koncernens räntabilitet på eget kapital
ska överstiga genomsnittet för samtliga
övriga större börsnoterade nordiska
banker. Den ska även vara minst 20 pro-
cent högre än den långa riskfria räntan
plus en normal riskpremie. I dagens
ränteläge (januari 2004) motsvarar det
en räntabilitet om cirka 14 procent.
Jämförelsebankerna är SEB, Handels-
banken, Nordea, Danske Bank samt
DnB NOR.
Tidigare mål: räntabilitet på eget
kapital ska överstiga genomsnittet för
samtliga övriga större börsnoterade
nordiska banker.
Operationell effektivitet
Måttet för operationell effektivitet är
relationen mellan kostnader och intäk-
ter, det så kallade K/I-talet. Det långsik-
tiga målet är att koncernens K/I-tal före
kreditförluster ska understiga 0,5.
Tidigare mål: K/I-tal 0,5 efter kre-
ditförluster.
Kapitaltäckning
FöreningsSparbankens kapitaltäck-
ningsgrad ska lägst motsvara den nivå
som vid varje tidpunkt bedöms lämp-
lig för att bibehålla en uthållig finansi-
ell stabilitet och för att utveckla verk-
samheten. För primärkapitalrelation-
en gäller att den långsiktigt ska vara 7
procent.
Tidigare mål: primärkapitalrelation
i intervallet 6,5-7,5 procent, kapitaltäck-
ningsgrad i intervallet 10,5-11,5 procent.
Utdelning
FöreningsSparbanken har som mål för
utdelningen att den ska uppgå till
lägst 40 procent av resultatet efter
skatt. Den årliga utdelningens storlek
tar sin utgångspunkt i senaste utdel-
ning och bestäms med hänsyn till för-
väntad resultatutveckling, det kapital
som bedöms nödvändigt för att ut-
veckla verksamheten samt marknad-
ens avkastningskrav.
Tidigare mål: lägst 30 procent av
resultatet efter skatt.
Finansiella mål. FöreningsSparbankens styrelse har under åretfastslagit nya finansiella mål för verksamheten. De nya målengäller från och med den 1 januari 2004.
14 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FRISTÅENDE SPARBANKER OCH DELÄGDA SVENSKA BANKER
Fristående sparbanker och delägda svenska banker
mdkr 2003 2002
Inlåning 95,1 86,2Utlåning 90,8 86,0Utlåning via Spintab 86,3 79,9Sparande via Robur 62,9 56,1Affärsvolym 335,1 308,2Samlad balansomslutning 120,5 112,0Antal anställda 3 290 3 352
Inklusive FöreningsSparbanken Öland AB och EskilstunaRekarne Sparbank AB som ingår i FöreningsSparbank-en koncernen (ägarandelar 60 respektive 50 procent).
uppgår kundbasen till 6 miljoner kund-
er i Sverige.
Samarbetet mellan FöreningsSpar-
banken och de 86 bankerna, varav 79
är fristående sparbanker och 7 av Före-
ningsSparbanken delägda banker, reg-
leras i ett samarbetsavtal. Det aktuella
avtalet tecknades i juni 2000 och löper
enligt en tilläggsöverenskommelse till
utgången av 2006 och kan därefter för-
längas i tvåårsperioder.
Fristående sparbanker och delägda
banker utgör tillsammans en av de
största aktieägargrupperna i Före-
ningsSparbanken med sammanlagt 7,6
procent av rösterna.
Gemensamt marknadsuppträdande
En grundläggande princip för samar-
betet är att avtalsparterna ska agera
som en rikstäckande enhet i konkur-
rens med andra marknadsaktörer.
Verksamheten ska bygga på en stark
lokal närhet. Med den samlade kund-
basen och ett i allt väsentligt gemen-
samt kunderbjudande kan stordrifts-
fördelar tillvaratas. En viktig del i sam-
arbetet är det i huvudsak samordnade
marknadsuppträdandet under ett ge-
mensamt, lokalt anpassat varumärke.
De fristående sparbankerna och delägda
bankerna förmedlar på provisionsbasis
produkter från bland annat Spintab,
Robur och FöreningsSparbanken
Finans. Förutom i marknads- och pro-
duktfrågor sker ett nära samarbete på
en rad administrativa områden. Före-
ningsSparbanken är till exempel clea-
ringbank för fristående sparbanker
och delägda banker och tillhandahål-
ler ett brett sortiment av IT-tjänster.
Delägda svenska banker
Vid utgången av år 2003 var Före-
ningsSparbanken delägare i 7 tidigare
sparbanker: FöreningsSparbanken Sju-
härad AB (47,5 procent), Eskilstuna
Rekarne Sparbank AB (50 procent),
Fristående sparbanker och delägda svenska banker. Sparbanks-affären är en viktig del i FöreningsSparbankens verksamhet ochsvarar för ungefär en fjärdedel av den samlade försäljningen avFöreningsSparbankens produkter.
Det samarbete som finns etablerat
sedan lång tid mellan Förenings-
Sparbanken, fristående sparbanker
och delägda banker har sin grund dels
i en gemensam historia och värdege-
menskap, dels i ömsesidiga affärsmäs-
siga och kundrelaterade fördelar. Ge-
nom samarbetet får FöreningsSpar-
bankens kunder tillgång till ett riks-
täckande kontorsnät. Samtidigt får
sparbankerna möjligheter att erbjuda
sina kunder FöreningsSparbankens
och dess dotterbolags produkt- och
tjänsteutbud. Samarbetet skapar också
möjligheter att fördela utvecklings-
kostnader på en större affärsvolym.
Tillsammans svarar de fristående
sparbankerna och delägda bankerna
för ungefär en fjärdedel av koncernens
produktförsäljning på den svenska
marknaden. FöreningsSparbanken har
en kundbas på drygt 4 miljoner kun-
der. Tillsammans med de fristående
sparbankerna och delägda bankerna
Fristående sparbanker och delägda banker 14 % (14)
Förenings-Sparbanken26 % (26)
SEB 13 % (12)
Handels-banken15 % (16)
Nordea 19 % (20)
Övriga 12 % (12)
Marknadsandelar av inlåning från hushåll31 december 2003 (31 december 2002)
ÅRSREDOVISNING 2003 | FRISTÅENDE SPARBANKER OCH DELÄGDA SVENSKA BANKER | 15
FöreningsSparbanken Öland AB (60
procent), FöreningsSparbanken Söder-
hamn AB (40 procent), Färs & Frosta
Sparbank AB (30 procent), Berg-
slagens Sparbank AB (48 procent) och
Vimmerby Sparbank AB (40 procent).
Utvecklingen av sparbanksalliansen
Som en del i styrelsens strategiarbete
har under hösten 2003 övergripande
riktlinjer fastlagts för det framtida
samarbetet med fristående sparbanker
och delägda banker.
FöreningsSparbankens långsiktiga
strategiska inriktning är att behålla en i
huvudsak gemensam inriktning på
affärs- och verksamhetsutvecklingen
för FöreningsSparbanken och spar-
bankerna med bibehållen lokal förank-
ring.
FöreningsSparbankens styrelse är i
princip positiv till förfrågan om ägande
eller delägande i bankaktiebolag om-
bildade till sparbanker. Huvudinrikt-
ningen är ett helägande.
Bergslagens Sparbank
mkr 2003 2002
Intäkter 97 105Kostnader – 80 – 80Kreditförluster – 14 – 10Rörelseresultat 3 15
Utlåning till allmänhet 991 1 017Inlåning från allmänhet 1 751 1 611Kapitaltäckningsgrad, % 16,8 16,2Antal anställda 69 68Antal kontor 7 7
FSBs ägarandel 31 dec 2003, 48 procent.
Eskilstuna Rekarne Sparbank
mkr 2003 2002
Intäkter 147 151Kostnader – 116 – 110Kreditförluster – 1 – 2Rörelseresultat 30 39
Utlåning till allmänhet 2 187 2 124Inlåning från allmänhet 2 516 2 364Kapitaltäckningsgrad, % 15,1 14,9Antal anställda 99 97Antal kontor 5 5
FSBs ägarandel 31 dec 2003, 50 procent.
Färs & Frosta Sparbank
mkr 2003 2002
Intäkter 389 391Kostnader – 300 – 289Kreditförluster – 12 – 10Rörelseresultat 77 92
Utlåning till allmänhet 6 042 5 555Inlåning från allmänhet 6 130 5 618Kapitaltäckningsgrad, % 15,3 14,6Antal anställda 226 224Antal kontor 19 23
FSBs ägarandel 31 dec 2003, 30 procent.
FöreningsSparbanken Sjuhärad
mkr 2003 2002
Intäkter 351 361Kostnader – 228 – 229Kreditförluster – 9 – 21Rörelseresultat 114 111
Utlåning till allmänhet 5 524 5 449Inlåning från allmänhet 5 378 5 013Kapitaltäckningsgrad, % 12,7 12,6Antal anställda 203 221Antal kontor 15 17
FSBs ägarandel 31 dec 2003, 47,5 procent.
FöreningsSparbanken Söderhamn
mkr 2003 2002
Intäkter 47 49Kostnader – 39 – 37Kreditförluster – 2 – 6Rörelseresultat 6 6
Utlåning till allmänhet 680 655Inlåning från allmänhet 804 745Kapitaltäckningsgrad, % 16,6 17,0Antal anställda 32 30Antal kontor 2 2
FSBs ägarandel 31 dec 2003, 40 procent.
FöreningsSparbanken Vimmerby
mkr 2003 2002
Intäkter 45 44Kostnader – 36 – 35Kreditförluster – 16Rörelseresultat 9 – 7
Utlåning till allmänhet 628 574Inlåning från allmänhet 761 731Kapitaltäckningsgrad, % 15,4 15,6Antal anställda 24 25Antal kontor 2 2
FSBs ägarandel 31 dec 2003, 40 procent.
FöreningsSparbanken Öland
mkr 2003 2002
Intäkter 82 85Kostnader – 69 – 68Kreditförluster –2 –3Rörelseresultat 11 14
Utlåning till allmänhet 1 575 1 531Inlåning från allmänhet 1 250 1 212Kapitaltäckningsgrad, % 16,1 15,2Antal anställda 63 57Antal kontor 6 6
FSBs ägarandel 31 dec 2003, 60 procent.
16 | ÅRSREDOVISNING 2003 | MEDARBETARE
Antal heltidstjänster i koncernen
0
5 000
10 000
15 000
20 000
FI-HoldingHansabankFSB
20032002200120001999
Utbildning för anställda i Sverige 31 december 2003
Övrig utbildning, högskolenivå18 %
Akademisk utbildning 26 %
Treårigt gymnasium 34 %
Övrigutbildning 22 %
Medarbetare. Medarbetarnas kunskap om kundernas behov ärbankens främsta framgångsfaktor. Att kontinuerligt arbeta medbankens kompetensförsörjning är således en fråga av stor stra-tegisk betydelse.
Under året har arbetet med att vara en
attraktiv arbetsgivare fortsatt genom
satsningar på ökad hälsa och välbefin-
nande, jämställdhet, kompetensut-
veckling och ledarskap.
Attraktiv arbetsgivare
FöreningsSparbanken har av tjänste-
pensionsföretaget Alecta fått utmärk-
elsen Sveriges bästa arbetsplats 2003
med motiveringen
”för att i en koncernorganisation .... ha
utvecklat och förverkligat verktyg och
program som skapar en arbetsmiljö
där mjuka värden är en av grundsten-
arna i arbetet för ökad lönsamhet”.
De avgörande kriterierna i tävling-
en är: engagerade ledare, långsiktigt
tänkande, engagerade och delaktiga
medarbetare, samverkan, förebyggan-
de verksamhet och lönsamhet.
Bankens medbestämmandeavtal
IDA (Insikt, Delaktighet, Ansvar) som
involverar medarbetarna i medbe-
stämmandet, liksom satsningen ”Offen-
siv för hälsa” var viktiga anledningar
till att FöreningsSparbanken fick priset.
FöreningsSparbanken har ambitio-
nen att uthålligt vara en av Sveriges 20
mest attraktiva arbetsgivare. I Univer-
sums undersökning Företagsbarometern
hamnade banken under 2003 på 17:e
plats.
Young Professionals är bankens nät-
verk för unga medarbetare. Nätverket
verkar för ökad kontakt och kunskaps-
utbyte.
Humankapitalets utveckling
FöreningsSparbanken har i mer än tio
års tid kontinuerligt mätt human-
kapitalets utveckling i Sverige.
Till de index som banken kommer
att följa framöver hör Nöjd Medar-
betar Index (NMI), som mäter medar-
betarnas uppfattning om sin egen
situation i företaget, Värdeskapande för-
måga, som mäter medarbetarnas upp-
fattning om sin förmåga att skapa
värde för kunderna samt Välbefin-
nande, som mäter medarbetarnas
uppfattning i hälsorelaterade frågor.
2003 var humankapitalet på den
högsta nivån sedan 1997.
Hälsa
FöreningsSparbanken fortsätter sin sats-
ning Offensiv för Hälsa, som bland
annat syftar till att minska sjukfrånvar-
on i den svenska verksamheten. Efter
flera år av ökad frånvaro minskade sjuk-
frånvaron från 4,8 till 4,6 procent under
2003. Särskilda åtgärder har vidtagits
för att intensifiera arbetet med reha-
bilitering.
För att öka fokuseringen på friska
medarbetare har ett nytt mått införts,
långtidsfriska, med definitionen maxi-
malt 5 sjukdagar under en 12-måna-
dersperiod. Andelen långtidsfriska
ökade från 71,3 till 73,2 procent under
2003. För att säkerställa ett systema-
tiskt och långsiktigt arbete med häl-
sofrågor har banken beslutat om en ny
hälso- och arbetsmiljöorganisation där
friskvårds- och hälsofrågor integreras
med arbetsmiljöfrågor.
Jämställdhet
I den svenska verksamheten har jäm-
ställdhetsmål om att öka andelen
kvinnor på chefs- och specialisttjänst-
Ålders- och könsfördelning av anställda i Sverige 31 december 2003
1 000
25-29
35-39
45-49
55-59
60-
50-54
40-44
30-34
-24
500 500 1 000
Ålder KvinnorMän
Antal personer
0,9% 1,5%14,4%
5,9%
10,2%
9,7%
4,1%
3,8%
4,4%
4,6%
2,1%
5,1%
3,9%
4,8%
6,6%
7,1%
7,8%
9,7%
7,8%
ÅRSREDOVISNING 2003 | MEDARBETARE | 17
er samt att fler män ska ta ut längre
föräldraledighet införts. Jämställd-
hetsmålet för 2003, att 35 procent av
chefs- och specialisttjänsterna ska inne-
has av kvinnor, har uppnåtts. Andelen
män som tar ut föräldraledighet har
ökat från 38 till 41 procent.
Kompetensutveckling
Under året har i den svenska verksam-
heten en plattform för kompetensut-
veckling implementerats. Syftet är att
styra kompetensförsörjningen utifrån
verksamhetens behov och ge möjlig-
het för chefer och medarbetare att
snabbt identifiera och åtgärda kompe-
tensbehov.
Processen att certifiera alla med-
arbetare med kundkontakt har fortsatt
under året och är ett led i bankens
interna kvalitetsarbete. Samtidigt gör
den banken rustad att möta de krav
som lagen om finansiell rådgivning
ställer.
Inom den svenska delen av kon-
cernen har den totala utbildningsin-
vesteringen uppgått till 146 mkr, vil-
ket motsvarar cirka 15 500 kronor per
medarbetare. Den nedlagda tiden för
kompetensutveckling motsvarar cirka
2,5 procent av tillgänglig årsarbetstid.
Ledarskap
FöreningsSparbanken har omfattande
utvecklingsprogram för bankens chefer.
Koncernchef och delar av koncernled-
ningen har under 2003 genomfört ett
stort antal regionala ledarmöten. Till
dessa möten, som genomförts två
gånger i varje region, har samtliga
chefer i kontorsrörelsen bjudits in för
att diskutera bankens inriktning och
prioriteringar.
Medarbetare
Den externa personalomsättningen i
Sverige för 2003 var 6 procent (4). Den
interna personalomsättningen för 2003
var 15 procent (16).
Personalminskningsprogrammet
2002-2003 har slutförts enligt plan och
har omfattat drygt 500 medarbetare.
Programmet har genomförts utan
uppsägningar.
Prioriteringar
För att säkerställa nöjda kunder, nöjda
medarbetare och en fortsatt god lön-
samhet kommer följande områden att
prioriteras under 2004:
■ Stärkt medarbetarkompetens och
ökad kundfokusering i organisationen
■ Säkerställande av ledarskapet på alla
nivåer i banken
■ Skapandet av en arbetsmiljö med
ökat välbefinnande och aktiv han-
tering av hälsorisker.
Humankapitalets utveckling
Lokal bank Övriga enheter Lokal bank Övriga enheter 2001 2001 2003 2003
Medarbetarskap 36 31 37 38NMI ** ** 65 62Välbefinnande ** ** 75 80
** Mätningar gjordes ej på dessa index under 2001.
Ingen mätning gjordes under 2002.
18 | ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ
Hållbarhet och miljö. Hållbarhet handlar om att ekonomi, miljöoch samhälle samverkar i en helhet. För FöreningsSparbankenär miljö- och hållbarhetsarbetet sedan flera år integrerat iaffärsverksamheten.
FöreningsSparbanken har en tradition
av ett starkt engagemang i det lokala
samhället. Från bankens start, under
1800-talets första hälft, har målet alltid
varit att erbjuda finansiella tjänster för
breda grupper av människor och sam-
tidigt bidra till utvecklingen av sam-
hället. Ett uttalat samhällsansvar är en
bärande del av bankens värderingar.
Hållbarhet
FöreningsSparbankens arbete med
miljö- och hållbarhetsfrågor har både
breddats och fördjupats under 2003.
FöreningsSparbankens engagemang
inom hållbarhetsområdet har en direkt
koppling till bankens långsiktiga lön-
samhet. Genom att fokusera på håll-
barhetsfrågorna är det bankens upp-
fattning att kundernas lojalitet och
förtroende för banken ökar, samtidigt
som varumärket stärks. Hållbarhets-
arbetet bidrar även till att identifiera
nya affärsmöjligheter, minska risker
och minska driftkostnader.
Hållbarhet handlar om att ekonomi,
miljö och samhälle samverkar i en hel-
het. Hållbarhetsbegreppet kan också
definieras som ”att utvecklingen till-
godoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter
att tillgodose sina behov”. Defini-
tionen kommer från Världskommis-
sionen för Miljö och Utveckling, även
kallad Brundtlandkommissionen.
Integration av hållbarhetsredovisningen
För 2003 har banken valt att redovisa
hållbarhetsarbetet integrerat i bank-
ens officiella årsredovisning. Härigen-
om uppnås en mer täckande helhets-
bild av företaget och en komplettering
till den finansiella informationen.
Redovisningen utgår från de interna-
tionella riktlinjerna för hållbarhets-
redovisning som uppställts av Global
Reporting Initiative, GRI.
SAMHÄLLE
FöreningsSparbankens samhällsansvar
bygger värderingsmässigt på att bank-
en ska vara tillgänglig för alla männi-
skor utifrån vars och ens egna förut-
sättningar. Samhällsansvaret är en inte-
grerad del i bankens affärsverksamhet.
Konkret tar sig detta flera uttryck.
Banken når sina kunder via ett brett
kontorsnät över hela landet, komplet-
terat med andra kontaktvägar som
internet och telefon. I och med detta
bidrar banken till att vidmakthålla och
utveckla en finansiell infrastruktur.
I invandrartäta områden som Rosen-
gård i Malmö, Biskopsgården i Göte-
borg och Rinkeby utanför Stockholm
med flera, finns banken representerad
med speciella multikulturella kontor
för att möta bankkunder med olika
etnisk bakgrund. Därtill erbjuder bank-
en särskild service för syn- och hörsel-
skadade. FöreningsSparbankens sats-
ning på att anpassa sin webbplats för
funktionshindrade resulterade 2003 i
att den certifierades av företaget
Funka Nu. Webbplatsen fick också
priset Årets bankprodukt av tidningen
Privata affärer.
I samverkan med Sveriges pensio-
närsorganisationer har banken under
2003 tagit fram en artikelserie för or-
ganisationernas medlemstidningar om
pengar, betalningar och internet. För
äldre finns också ett särskilt så kallat
seniorlån. Ungdomarna har sin egen
internetbank, Banken via Internet – Ung.
Detta är några exempel på hur banken
tillmötesgår mångfalden i samhället.
Härutöver ingår banken i ett stort antal
andra samarbetsprojekt och partnerskap.
Ett exempel på samarbetsprojekt,
där banken tillsammans med Volvo var
initiativtagare, är Plural. 15 svenska stor-
företag ingår i samarbetet, som star-
tade 2003. Syftet är att öka medveten-
heten om mångfaldsfrågor i näringsli-
vet och påvisa att mångfald också
främjar tillväxt och lönsamhet.
Under 2003 intensifierades bankens
arbete med att certifiera samtliga rådgi-
vare.
Banken deltar också, inte minst i sam-
arbete med ägarstiftelserna, i olika pro-
jekt inom forskning och utveckling i
samhället.
Mänskliga rättigheter
FöreningsSparbankens verksamhet vilar
på en humanistisk grundsyn med re-
spekt för varje människas lika värde
och integritet. I ett hållbarhetsperspek-
tiv är det därför självklart för banken
att ställa sig bakom principer för
grundläggande mänskliga rättigheter,
exempelvis såsom varje medarbetares
rätt att engagera sig fackligt. I Före-
ningsSparbanken är också den fackli-
ga anslutningsgraden bland medarbe-
tarna hög, cirka 80 procent.
FöreningsSparbanken har även,
som ett av få svenska företag, valt att
ställa sig bakom Global Compact, FN:s
Miljö
Samhälle
Ekonomi
ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ | 19
frivilliga initiativ för företag att stödja
grundläggande mänskliga rättigheter,
arbetsförhållanden enligt ILO-konven-
tionerna samt miljö. På FN:s webb-
plats omnämns de multikulturella bank-
erna och projektet Städer i Samverkan.
Vid inköp väljer FöreningsSpar-
banken leverantörer som svarar upp
mot de övergripande krav som ställs
inom ramarna för miljöpolicy, miljö-
ledningssystem och andra styrande
regelverk.
Sponsring
FöreningsSparbankens sponsringsåt-
aganden har en direkt koppling till
bankens affärsverksamhet. Ett antal
engagemang inom sponsring har där-
till en tydlig samhällsinriktning. Ett
exempel under förra året var priset
Årets Nybyggare, som ska främja före-
tagande och entreprenörskap bland in-
vandrare. Vidare stödjer banken orga-
nisationen Kooperation Utan Gränser
som bygger upp spar- och kreditföre-
ningar i Afrika och Latinamerika, så
kallad mikrofinansiering.
MILJÖ
Miljöarbetet i banken ska ses i ett
perspektiv av risker och möjligheter.
Ett konkret uttryck för hur miljöarbe-
tet integreras i affärsverksamheten är
via miljöanalyser vid kreditgivning till
företag. Härigenom kan banken und-
vika att ge krediter då miljörisker är
överhängande. Miljöanalysen kan också
påvisa att det är affärs- och miljömäs-
sigt riktigt att ge krediter till investe-
ringar för förbättringar av ett företags
miljöpåverkan och på så sätt minska
den negativa miljöpåverkan. Därigen-
om skapas ökade affärsmöjligheter för
banken.
FöreningsSparbanken har under
2003 även marknadsfört ett antal pro-
dukter och tjänster med speciell mil-
jöprofil samt sådana som baseras på
särskilda hållbarhetskriterier. Här åter-
finns till exempel ett antal sparpro-
dukter, fonder och kort.
ISO 14001
FöreningsSparbanken har utarbetat
och implementerat ett miljölednings-
system för den svenska verksamheten.
I början av 2003 certifierades miljöled-
ningssystemet enligt den internatio-
nella standarden ISO 14001. Före-
ningsSparbanken blev därmed den
första nordiska banken med miljö-
certifikat. Certifieringen föregicks av
ett omfattande förberedande arbete
under flera år. Samtliga enheter och
delar i banken har i olika projekt och
arbetsgrupper deltagit i arbetet med
miljöledningssystemet och förbere-
delserna för certifieringen. I princip
har all personal fått grundläggande,
handledarledd utbildning. Därutöver
har koncernledningen utbildats sär-
skilt i miljöfrågor. Miljöutbildningen
har också följts upp med självtest i två
omgångar via bankens intranät. En
särskild utbildning har getts till bank-
ens miljösamordnare. Kopplat till ar-
betet har ett omfattande informations-
arbete bedrivits, i syfte att tydliggöra
sambandet mellan miljöarbetet och
bankens affärsverksamhet.
Miljöledningssystemet är sedan
2003 implementerat i bankens ordina-
rie verksamheter.
Vilket av följande företag är bäst på att ta samhällsansvar?
Vilket av följande företag är bäst på att arbeta med miljö?
Procent0 5 10 15 20 25 30
Skandia-banken
BancoIkanobanken
SEBKPA
LänsförsäkringarBank
NordeaHandelsbanken
Folksam
Förenings-Sparbanken
20032001
Källa: SIFO:s FinansmonitorProcent
0 5 10 15 20
Skandia-banken
SEBBanco
IkanobankenHandelsbanken
Nordea
LänsförsäkringarBank
KPAFolksam
Förenings-Sparbanken
20032001
Källa: SIFO:s Finansmonitor
ISO-certifiering
20 | ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ
ternet och minskar därmed kundernas
resor till och från bankkontoren.
FöreningsSparbankens direkta miljö-
påverkan sker bland annat genom
tjänsteresor, energi- och pappersför-
brukning.
Affärsetik och governancefrågor
FöreningsSparbanken verkar för att upp-
rätthålla god etik och moral i sin af-
färsverksamhet. Betydelsen av så kal-
Indirekt och direkt miljöpåverkan
FöreningsSparbankens största miljöpå-
verkan är av indirekt karaktär. Påverkan
sker utifrån kundens val. Banken till-
handahåller till exempel etiska och
miljöinriktade produkter och tjänster.
Banken gör en miljöanalys vid kredit-
givning till företag för att minimera
kreditriskerna och påverkar då andra
företags miljöarbete. Banken erbjuder
också banktjänster via till exempel in-
lad ”good governance” har under sen-
are år ökat, inte minst mot bakgrund
av de skandaler som förekommit i
näringslivet, såväl internationellt som i
Sverige. Vikten av företags rykte och
anseende får allt större betydelse.
Frågorna kring affärsetik vidgas däri-
genom också mot att omfatta områden
som penningtvätt, mutor, korruption,
finansiering av terrorism etc. Ägare
och andra intressentgrupper har också
Indirekt miljöpåverkan i Sverige
Produkter och tjänster Miljöpåverkan 2002 2003
Miljöanalys vid kreditgivning Med hjälp av en miljöanalysmodell granskas företagens 242 000 företags- 243 000 företags-till företag miljöarbete ur ett riskperspektiv. Detta ger ett incitament kunders miljöarbete kunders miljöarbete
för företagskunderna att se över sin miljöpåverkan. kan påverkas kan påverkasMiljö- och etikfonder Pengar placeras i företag som bedriver ett trovärdigt 2,9 procent av Roburs 3,7 procent av Roburs
hållbarhetsarbete. totalt förvaltade volym totalt förvaltade volymHållbarhetsspax Aktieindexlån med miljö och etikinriktning. 44,3 mkr 33,6 mkrWWF-kort Femtio kronor av årsavgiften och en krona per betalning 1 147 000 kronor 2 100 138 kronor
går till Världsnaturfonden, WWF, som arbetar för minskade till WWF. till WWF.utsläpp av CO2 och bevarande av biologisk mångfald. 14 857 aktiva kort 19 491 aktiva kort
Andel bankkort som används Tjänsterna bidrar bland annat till minskat antal resor, 73 procent 74 procenti butik transporter och pappershantering. Miljöeffekter av detta
är minskad försurning, övergödning och klimatpåverkan samt ökad resursbesparing.
Andel av alla girobetalningar -”- 39 procent 46 procentsom görs via internetInternetbanken Genom att ha närhet till ett bankkontor blir resorna 1,3 miljoner kunder 1,6 miljoner kunderTelefonbanken kortare. Miljöeffekter av detta är minskad försurning, 2,0 miljoner kunder 2,1 miljoner kunderWAP övergödning och klimatpåverkan. 14 800 kunder 21 500 kunderKontorsnätet, antal kontor 538 516 Bank i butik, antal 241 235
Direkt miljöpåverkan i Sverige
2000 CO2 2001 CO2 2002 CO2 2003 CO2El 62,2 GWh 53,6 GWh 48,9 GWh 49, 5 GWh
5,9 MWh/anst 1) 63 kg/anst 5,2 MWh/anst 0,35 kg/anst 2) 4,9 MWh/anst 5,1 MWh/anst149 kWh/kvm 126 kWh/kvm 119,7 kWh/kvm 121,7 kWh/kvm
Kontorsmaterial– papper 3) 100 kg/anst 171 kg/anst 52 kg/anst 94 kg/anst– kuvert 58 kg/anst 63 kg/anst 20 kg/anst 47 kg/anst– blanketter 26 kg/anst 28 kg/anst 25 kg/anst 18 kg/anst– förbrukningsmaterial 2 210 kr/anst 1 745 kr/anst 1 275 kr/anst 2 112 kr/anst
Tjänsteresor– bil 796 km/anst 4) 158 kg/anst 818 km/anst 162 kg/anst 677 km/anst 136 kg/anst 656 km/anst 132 kg/anst– hyrbil 153 km/anst 23 kg/anst 77 km/anst 15 kg/anst 325 km/anst 65 kg/anst 276 km/anst 53 kg/anst– flyg 1 336 km/anst 151 kg/anst 1 057 km/anst 119 kg/anst 1 137 km/anst 85 kg/anst 725 km/anst 130 kg/anst– tågresor 418 km/anst 0,002 kg/anst 490 km/anst 0,003 kg/anst 616 km/anst 0,004 kg/anst 600 km/anst 0,003 kg/anst
Värdetransporter 5) 1 350 000 km 311 ton 1 500 000 km 345 ton 1 560 000 km 352 ton 1 872 000 km 421 ton
1) ”anst” är lika med anställd.2) Centralt upphandlad el är bra miljöval, därav den stora minskningen i koldioxidutsläppen. 3) Pappersvolym är beräknad på inköpt volym, inte förbrukad pappersmängd.4) Summan har räknas upp från föregående år på grund av att alla enheter då inte var inkluderade.5) Uppskattade värden.
ÅRSREDOVISNING 2003 | HÅLLBARHET OCH MILJÖ | 21
möjlighet att i dialog med banken föra
fram idéer och förslag, exempelvis ge-
nom de regelbundna så kallade intres-
sentdialoger som banken genomför.
Ledningssystem
I FöreningsSparbanken finns särskilda
ledningssystem för miljö- och kvali-
tetsarbete. Bankens miljölednings-
system är certifierat enligt standarden
ISO 14001 och omfattar koncernens
svenska verksamhet.
Härutöver har ett antal enheter
infört och låtit certifiera kvalitetsled-
ningssystem enligt ISO 9001: Spintab,
FöreningsSparbanken Finans, enhe-
ten Custody inom Swedbank Markets
samt bankens låneverksamhet.
Index och rating
FöreningsSparbanken bedöms konti-
nuerligt i flertalet aktieindex med håll-
barhetsinriktning. Under 2003 före-
kom bankens aktie bland annat i ned-
anstående index och bedömningar.
Mål och måluppfyllelse 2003
FöreningsSparbanken har formulerat
ett antal strategiska mål inom hållbar-
hetsområdet. Dessa mål följs upp
kontinuerligt. Mål och måluppfyllelse
för 2003 redovisas nedan.
Hållbarhetsarbetets organisation
Ytterst ansvarig för bankens hållbar-
hetsarbete är VD Jan Lidén. Övriga
ansvariga är Peter Nygårds, ansvarig
för samhällskontakter, Henrik Kolga,
informationsdirektör samt Göran
Theodorsson, personaldirektör. Håll-
barhetsarbetet koordineras av bank-
ens miljöchef, Britt-Marie Lundh.
Läs mer om bankens miljöpolicy och
hållbarhetsarbete på
www.foreningssparbanken.se/hallbarhet
Strategiska mål och måluppfyllelse
Nyckeltal Mål 2002 Utfall 2002 Mål 2003 Utfall 2003 Mål 2005
Samhälle Vara det företag som Vara det företag som Uppnått Vara det företag som Uppnått 35 procentär bäst på att ta sam- är bäst på att ta sam- är bäst på att ta sam- (28 procent)hällsansvar * hällsansvar hällsansvar
Ägare Ingå i Dow Jones Vara bland de tio Uppnått Vara bland de tio Ej uppnått Vara bland de tio Sustainability Index bästa företagen i bästa företagen i bästa företagen i (DJSI) DJSI branschindex DJSI branschindex DJSI branschindex
Miljö Vara det företag som är Ej angivet Ej mätt 25 procent ska anse 20 procent 25 procentbäst på att arbeta med 17 procent att FSB är bäst på attmiljö * 2001 arbeta med miljö
* Källa: SIFO:s Finansmonitor, se även graferna på sidan 19.
Företag Volym
DJSI 2,45 mdr euroFTSE4Good 334 milj £Oekom > 1 mdr euro
Regelbunden rådgivning ger mer.
”Att spara är som att baka bröd. Alla ingredienser måste vara färska, ochman måste kolla jäsningen då och då.”
ÅRSREDOVISNING 2003 | OMVÄRLD OCH MARKNADSUTVECKLING | 23
Omvärld och marknadsutveckling. Trots fortsatt oro i världenblev 2003 ett bra börsår och Stockholmsbörsen steg med 30procent. Räntemarknaden präglades av Riksbankens sänkning-ar av styrräntan från 3,75 till 2,75 procent.
Aktiemarknaderna 2003
Efter tre år av börsnedgång redovisa-
de Stockholmsbörsen en uppgång på
30 procent, samtidigt som merparten
av världens större börser gick upp med
över 20 procent.
Inledningen av året var dyster och
präglades av lungsjukdomen Sars och
Irakkriget. Själva krigsutbrottet och
de snabba militära framstegen visade
sig dock ha en förlösande effekt på
världens börser. Ett tilltagande pro-
blem för de svenska exportbolagen
under hösten blev däremot den allt
svagare dollarn. Dollarn försvagades
med 17 procent under året.
Den svenska EMU-omröstningen
passerade emellertid relativt obe-
märkt ur ett börsperspektiv. Samtidigt
fortsatte företagens kraftiga kostnads-
neddragningar och det tredje kvarta-
lets resultatrapporter från flertalet bo-
lag överraskade positivt. Vinstprog-
noserna började, för första gången på
mycket länge, justeras uppåt. Den sti-
gande optimismen avspeglade sig i
positiva flöden till världens börser.
Borta var också de tvångsförsäljningar
från livförsäkringsbolagen som tyngde
aktiemarknaden under 2002.
De aktier som utvecklades bäst
under året var bolag som var på väg
tillbaka upp ur finansiella kriser, där-
ibland Ericsson, ABB och ett antal IT-
relaterade företag. Även finanssektorn
utvecklades bättre än börsen som hel-
het efter starka rapporter och måttliga
kreditförluster för bankerna.
Ljusare konjunkturutsikter lyfte
även många verkstadsbolag. Svagast
gick mer defensiva sektorer, exempel-
vis dagligvaror. Globalt sett var de sva-
gaste branscherna läkemedel, energi
och teleoperatörer.
2003 blev också ett år av fortsatta
företagsskandaler. För svensk del cen-
trerades den mediala uppmärksam-
heten på Skandia; i Europa skapade
Ahold och Parmalat svarta rubriker.
Räntemarknaderna 2003
Den för räntemarknaden så viktiga mak-
rostatistiken var relativt svag under
våren och inflationen låg. Dessutom
påbörjades Irakkriget och dessa fakto-
rer sammantaget bidrog till att central-
bankerna fortsatte att sänka styrränt-
orna. För Sveriges del innebar det att
Riksbanken sänkte styrräntan i tre
steg, från 3,75 procent vid årets början
till 2,75 procent vid årets slut. ECB
sänkte totalt med 0,75 procentenheter
till 2 procent medan den amerikanska
centralbanken stannade vid 0,25 pro-
centenheters sänkning, till 1 procent.
Under sensommaren började mark-
nadsräntorna vända uppåt från histo-
riskt låga nivåer, hjälpta av fortsatt sti-
gande börser, starkare makrostatistik,
mindre deflationsoro och en ökande
riskbenägenhet. Uppgången under
hösten var betydande, men sett från
årets början blev rörelserna små. Den
svenska tioårsräntan höjdes med 0,05
procentenheter till 4,76 procent. Mot-
svarande ränta i Euroland steg med
0,11 procentenheter till 4,29 procent
medan den amerikanska tioåriga ränt-
an steg med 0,43 procentenheter till
4,25 procent.
Den nämnda EMU-omröstningen
passerade även utan större inverkan
på räntemarknaden. En trend under
slutet av året var minskande räntedif-
ferenser mot Euroland i framförallt
obligationer med kortare löptider, san-
nolikt därför att Riksbanken på nuva-
rande räntenivåer bedöms ha större
möjligheter än ECB att sänka styr-
räntorna.
Utveckling Stockholmsbörsen 2003Affärsvärldens Generalindex
Procent
100
120
140
160
180
200
Växelkurs USD/SEK 2003
SEK
6
7
8
9
10
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug SepOkt Nov Dec
Procent
2
4
6
8
10
12 3 månader10 år
200320022001200019991998199719961995
Ränteutveckling
24 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRENINGSSPARBANKENS RÖRELSEGRENAR OCH DOTTERBOLAG
FöreningsSparbankens rörelsegrenar och dotterbolag
Internrevision
Fristående sparbanker ochdelägda banker
Dotterbolag
STYRELSE
VD
Spintab
Fastighetsbyrån
Juristbyrån
Kundinkasso
FöreningsSparbankenFinans
Robur
Kapitalförvaltning och försäkring
Regioner:Norra
MellerstaStockholm
VästraSydöstra
Södra
Kunderbjudande och produkter:
Spara & PlaceraLån & Finansiering
KortBetalningarKortinlösen
TelefonbankenInternetbanken
Svensk kontorsrörelse Swedbank Markets
FIHHansabank
Aktia SparbankSpareBank 1 Gruppen
Internationell bankrörelse
Investment BankingMerchant BankingCorporate Finance
HSB Bank
Finansförvaltningen
ITKanal- och verksam-
hetsutvecklingSupport
Administrativt stödStaber
Gemensam service och Staber
Långfristig upplåningBankens obligations-
och aktieportfölj
ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE | 25
Svensk kontorsrörelse har kundan-
svaret för privatpersoner, företag, or-
ganisationer, kommuner och landsting
i Sverige samt omfattar bankens egna
distributionskanaler i form av kontor,
automater, telefon och internet i Sveri-
ge, enheten för produkter och kund-
erbjudande, HSB Bank, delägda sven-
ska banker, FöreningsSparbanken Fas-
tighetsbyrå, FöreningsSparbanken Jurist-
byrå samt privatbanksverksamheten i
Luxemburg. Från och med november
2003 ingår också det förvärvade norska
kortföretaget EnterCard.
Den svenska kontorsrörelsen är
organiserad i 86 lokala banker uppde-
lade på sex regioner, Norra, Mellersta,
Stockholm, Västra, Sydöstra samt
Södra. Totalt finns cirka 7 000 medar-
betare i kontorsrörelsen. Med 516 kon-
tor över hela Sverige har Förenings-
Sparbanken det största kontorsnätet
av de svenska bankerna. Tillsammans
med bankens samarbetspartners, fri-
stående sparbanker och delägda banker,
får bankens kunder tillgång till totalt
820 kontor, 1 173 uttagsautomater och
omkring 235 Bank i Butik över hela
landet.
Förbättringsarbete för nöjdare kunder
För att öka kraften i genomförandet av
prioriterade åtgärder för ökad kund-
nöjdhet och lönsamhet, har banken
under året inlett ett förbättringsarbete
som på sikt ska omfatta hela den sven-
ska kontorsrörelsen. Arbetet innebär
att kundkontakter och försäljningsin-
satser på ett effektivt sätt systematise-
ras med tydliga yrkesroller kopplade
till de olika kundsegmenten på privat-
och företagssidan. Under året har sex
lokala banker implementerat förbätt-
ringsåtgärderna. Alla sex lokalbankerna
visade en positiv utveckling av kund-
nöjdhet och försäljning.
Nöjdare kunder
Nöjda kunder är en förutsättning för
hela koncernens verksamhet och ett
prioriterat mål för kontorsrörelsen. Före-
ningsSparbanken och de fristående spar-
bankerna var de enda bankerna som
fick nöjdare kunder, enligt den årliga
Svensk kontorsrörelse. Svensk kontorsrörelse är bankens distri-butionsnät på den svenska marknaden. Nöjda kunder är dethögst prioriterade målet. Banken utsågs till Årets Affärsbankav tidningen Affärsvärlden och kundnöjdheten förbättrades en-ligt Svenskt Kvalitetsindex.
undersökningen av Svenskt Kvalitets-
index. Både företag- och privatkunder
uppvisade bättre kundnöjdhet.
Kundernas behov förändras
Kundernas användning av tjänsterna i
kontorsnätet har de senaste åren gen-
omgått en successiv förändring. Från
att vara en plats där alla typer av bank-
ärenden utförs, från enkla betalningar
till kvalificerad finansiell rådgivning,
till att bli en mötesplats som mer och
mer används för rådgivning kring eko-
nomisk planering, både för privatper-
soner och företag. En anledning är att
kunderna i högre grad efterfrågar per-
sonlig rådgivning och en personlig
kontakt på sitt lokala kontor. En annan
anledning är att kunderna idag har
långt större möjlighet att utföra enkla-
re ärenden i elektroniska kanaler som
internet och telefon. I dag utförs
exempelvis 46 procent av girobetal-
ningarna via internet jämfört med 32
procent för två år sedan. För köp och
försäljningar av fondandelar är motsva-
rande siffror 33 och 22 procent.
Privatpersoner
FSB 4,3 miljoner kunderDelägda 0,4 miljoner kunderFristående 1,3 miljoner kunder
Små- och medelstora företag
FSB 241 000 företagDelägda 25 000 företagFristående 94 000 företag
Kommuner (289) Landsting (21) i Sverige
FSB 212 kommunerDelägda 20 kommunerFristående 93 kommunerFSB 21 landsting
Rikstäckande organisationer
FackligaKooperativa Kyrkliga
Stora företag
FöreningsSparbanken
Svensk kontorsrörelse
mkr 2003 2002
Intäkter 15 306 15 449 Kostnader – 9 138 – 8 774 Resultat före kreditförluster 6 168 6 675 Kreditförluster – 826 – 1 139 Andel i intresse-företags resultat 89 – 146Rörelseresultat 5 431 5 390
Räntabilitet eget kapital, % 18,0 18,8 K/I-tal 0,60 0,57 Andel av koncernens rörelseresultat, % 56,8 78,7 Antal heltidstjänster 7 038 7 252
26 | ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE
Största företagsbanken
FöreningsSparbanken är Sveriges stör-
sta företagsbank och gör affärer med
cirka 243 000 företag över hela landet,
vilket betyder cirka en tredjedel av
landets små och medelstora företag.
De små och medelstora företagen är
en prioriterad grupp i bankens arbete
och under år 2003 har arbetet med
affärer och affärsutveckling för små
och medelstora företag intensifierats.
Årets affärsbank
FöreningsSparbanken utsågs till Årets
Affärsbank 2003 i tidningen Affärs-
världens undersökning Finansbaro-
metern. Undersökningen är Sveriges
största oberoende undersökning av
bank-, finans- och försäkringsmarkna-
den. Det som har undersökts är bland
annat kundernas uppfattning om den
egna bankens pris, tjänsteutbud samt
service och bemötande. Den samman-
vägda bedömningen är att bankens före-
tagskunder är mer nöjda med Före-
ningsSparbanken än vad andra bankers
kunder är med sina respektive banker.
Ny enhet utvecklar kunderbjudandet
I enheten Kunderbjudande och Pro-
dukter, som bildades under 2003, in-
går produktområdena Spara & Placera,
Lån & Finansiering, Kort, Betalningar
och Kortinlösen. Enheten är en stöd-
funktion till kontorsrörelsen och har
som viktigaste uppgift att tillhanda-
hålla kunderbjudanden till bankens olika
målgrupper. En viktig förutsättning
för utvecklingen är samspelet med kon-
torsrörelsen. Kunderbjudande och Pro-
dukter är efterfrågestyrt och fokuserar
på stöd och åtgärder som efterfrågas
av kunderna och kontoren. Utifrån
kundernas behov utvecklar Kunder-
bjudande och Produkter kunderbjud-
ande inom de olika produktområdena
som sedan distribueras av kontorsnä-
tet samt internet- och telefonbanken.
Miljömässig hänsyn
Miljömässiga och sociala hänsyn är vik-
tiga aspekter vid framtagandet av nya
produkter och tjänster. När det gäller
miljö följer FöreningsSparbanken ISO
14001.
Så har till exempel ett särskilt verk-
tyg för miljöanalys vid kreditgivning
tagits fram. E-sparkonto, e-faktura och
andra helt elektroniska tjänster mini-
merar såväl pappershantering som be-
hovet av fysiska resor och är därför
miljömässigt närmast idealiska.
Prioriteringar
En prioriterad ambition på den svenska
marknaden är att stärka positionerna i
tillväxtområden, exempelvis Stock-
holm, Göteborg och Malmö, områden
där banken har en relativt sett svagare
ställning än i övriga delar av landet.
Kontoren är och förblir navet i Före-
ningsSparbankens verksamhet. Det
personliga kundmötet är avgörande för
förtroendet, därför är det viktigt med
kontor där kunderna kan få personlig
rådgivning och personlig service.
Kunder ställer ständigt nya och
högre krav på sina bankkontakter.
Rådgivning på kontoren blir viktigare
och därför prioriteras kompetens-
utveckling genom certifiering av både
privat- och företagsrådgivare.
Genomsnittligt antal produkter per privatkund
Genomsnittligt antal produkter per företagskund
Antal
0
1
2
3
4
5
kv4-03
kv3-03
kv2-03
kv1-03
kv4-02
kv3-02
kv2-02
kv1-02
Antal
0
1
2
3
4
5
kv4-03
kv3-03
kv2-03
kv1-03
kv4-02
kv3-02
kv2-02
kv1-02
Privatkundernas huvudsakliga sätt att kontakta banken
Procent
0
10
20
30
40
Besökabankkontor
Uttags-automater
Internet
Regelbunden rådgivning ger mer.
”Jippi! Jag har bokat möte med en privatrådgivare.”
28 | ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE
Spara & Placera. Under 2003 befäste FöreningsSparbanken sinposition som marknadsledande på fonder och hushållsinlåning.Banken stärkte även sin ställning inom strukturerade produkteroch är nu en av marknadens ledande aktörer också inom dettatillväxtområde.
Produktområdet Spara & Placera an-
svarar för att FöreningsSparbanken har
ett komplett produktsortiment inom
sparområdet. Genom aktiv omvärlds-
bevakning och en kontinuerlig dialog
med kontorsrörelsen skapas en bild av
kundernas efterfrågan.
Produktområdets uppgift är att
agera som beställare mot produktut-
vecklingsenheterna på Swedbank Mar-
kets och Robur avseende kapitalmark-
nadsprodukter, fonder och försäkring-
ar. Inlåningssortimentet ligger inom
Spara & Placeras eget ansvar. Inom
produktområdet sker också samord-
ningen av bankens aktiviteter avseende
sparprodukter mot olika kundseg-
ment.
Nysparandet var starkt under 2003
och marknadsandelen ökade prelimi-
närt till 19,5 procent (18,3). Till följd
av det förbättrade klimatet på aktie-
marknaden ökade hushållens intresse
för aktiefonder, enskilt aktiesparande
och strukturerade produkter, helt eller
delvis kapitalgaranterade obligationer,
gradvis under året.
Hushållsinlåningen i Sverige upp-
gick till 521 mdkr vid utgången av
2003, en ökning med 5,5 procent jäm-
fört med föregående år. Det motsvarar
22 procent av hushållens placerings-
bara tillgångar. Konkurrensen på inlå-
ningssidan var fortsatt hård. Ett något
lägre tryck från nischbankerna kom-
penserades av en ökad aktivitet från
de övriga storbankerna och Riksgälds-
kontoret. Trots det befäste Förenings-
Sparbanken sin position som mark-
nadsledande inom hushållsinlåning
med en marknadsandel på 25 procent.
Till detta bidrog framgångarna för
bankens e-sparkonto. Det låga ränte-
läget under 2003 medförde att kun-
dernas intresse för sparkonton ökade
på bekostnad av transaktionskonton.
FöreningsSparbanken stärkte under
året sin position inom tillväxtområdet
strukturerade produkter och är nu en
av marknadens ledande aktörer. Vid
årsskiftet uppgick bankens marknads-
andel av den nyemitterade volymen till
21 procent. SPAX Peking och Euro-
SPAX var några av de produkter som
nådde störst framgång under året.
Inom fondsparandet stärkte Robur
sin andel av totalmarknaden till 20,3
procent jämfört med 17,1 procent 2002.
En bidragande orsak var den framgångs-
rika lanseringen av tre så kallade fond-
i-fonder (fonder som placerar i andra
fonder) under namnet Robur Access.
Prioriteringar 2004
FöreningsSparbankens mål för 2004 är
att uppnå en marknadsandel på 25
procent av hushållens nysparande.
Procent
0
5
10
15
20
2003*2002200120001999* Preliminär uppgift
Marknadsandel nysparande netto, 1999-2003
Fristående sparbanker och delägda banker 14 % (14)
Förenings-Sparbanken26 % (26)
SEB 13 % (12)
Handels-banken15 % (16)
Nordea 19 % (20)
Övriga 12 % (12)
Marknadsandelar av inlåning från hushåll31 december 2003 (31 december 2002)
0
100
200
300
400
500
600
TotalmarknadenFöreningsSparbanken
2003 *2002200120001999
mdkr
* Preliminär uppgift
Hushållsinlåning FöreningsSparbankenoch totalmarknaden
ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE | 29
Lån & Finansiering. FöreningsSparbanken är Sveriges störstalångivare. Bankens bolåneinstitut Spintab ökade sin marknads-andel trots en hårdare konkurrens.
Produktområde Lån & Finansiering
förser FöreningsSparbankens kontors-
rörelse och de fristående sparbankerna
och delägda bankerna med hypoteks-
lån från dotterbolagen Spintab och Jord-
brukskredit, finansbolagsprodukter
från FöreningsSparbanken Finans
samt traditionell bankutlåning. Kund-
erna är hushåll, bostadsrättsförening-
ar, företag, lantbruk och kommuner.
Totalt uppgick utlåningen inom pro-
duktområdet till 614 mdkr.
Lånemarknaden präglades under
2003 av en allt hårdare konkurrens. Kon-
kurrensen kom främst från de stora
etablerade affärsbankerna samt från
statens bolåneinstitut SBAB.
Bolånemarknaden fortsätter att växa
och hade under året en tillväxttakt på 7
procent. Tillväxten återfanns främst
inom hushållsmarknaden. Värdetillväxt
på bostadsmarknaden, ett lågt ränteläge
och en högre disponibel inkomst, med-
förde en högre efterfrågan på krediter.
Spintab hävdade sig väl i den hårda
konkurrensen. Utlåningen ökade med
8 procent eller 31 mdkr. Utvecklingen
var starkast på hushållsmarknaden som
växte med 10 procent. Under året öka-
de även Spintabs marknadsandel på
företagsmarknaden. Spintabs samlade
marknadsandel uppgick därmed till 31
procent.
Efter ett relativt svagt 2002 vände
marknaden för lån och finansieringar
till företag något uppåt. Finansie-
ringsprodukterna till företag vinner
mark på flera fronter. Spintabs dotter-
bolag Jordbrukskredit hade ett bra år
och ökade försäljningen med 18 pro-
cent. Även finansbolagsutlåningen i
FöreningsSparbanken Finans ökade med
växande marknadsandelar som följd.
FöreningsSparbanken AB:s bank-
utlåning steg under året med 4 mdkr
till 182 mdkr samtidigt som total-
marknaden minskade, vilket innebar
att FöreningsSparbankens marknads-
andel inom området ökade till 16 pro-
cent. Bankutlåning till privatpersoner
i Sverige ökade med 9 procent och till
företag med 4 procent.
Vid årsskiftet 2003/2004 ändrades
förmånsrättsreglerna för företagshy-
potek, vilket försämrar förutsättning-
arna för denna säkerhetsform. Som
komplement lanserades under 2003 en
ny factoringprodukt, Fakturakredit, som
blev framgångsrik. En annan viktig
händelse under året var att dotterbola-
get HSB Bank etablerades som en ny
försäljningskanal för finansiering av
bostadsrätter i storstadsområdena. Vid
årsskiftet 2003/2004 bytte HSB Bank
namn till FSB Bolåndirekt Bank, där
FöreningsSparbanken erbjuder bolån
via internet.
Prioriteringar 2004
Under 2004 kommer Lån & Finan-
sieringar att arbeta för att möta kund-
ernas ökade krav på snabbare lånehan-
tering. Produktområdet kommer också
att lansera nya varianter av factoring-
produkter och finansieringslösningar
för bilhandlare.
Övriga 1 % (1)
Spintab 31 % (30)
Stadshypotek (inkl. Handels-banken hypotek) 29 % (31)
Nordea Hypotek 16 % (16)
SBAB 11 % (11) SEB Bolån
12 % (11)
Marknadsandelar, hypoteksinstitut i Sverige,31 december 2003 (31 december 2002)
Utlåningsutvecklingen per kundsegment.Koncernen exkl. FIH och Hansabank
Utlåning Förändring Förändringmkr 31/12-03 2003 %
Privat 325 371 27 184 9,1Fastighets-förvaltning 132 748 8 396 6,8Företag 141 434 5 333 3,9Kommuner 14 229 573 4,2
SUMMA 613 782 41 486 7,2
mdkr
0
50
100
150
200
250
300
350
400
20032002200120001999
Utlåning Spintab
Låna till en dröm.
”Hur mycket får man för2 000 kronor i månaden?”
ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE | 31
Kort. FöreningsSparbanken befäste sin ställning som Sverigesstörsta kortutgivare under 2003. Kundernas kortköp överstegför första gången 100 miljarder kronor.
FöreningsSparbanken tillhandahåller
kort med betalningsfunktion till privat-,
organisations- och företagskunder samt
till kunder i fristående sparbanker och
delägda banker. Kunderna kan välja
mellan bankkort, som är kopplade till
ett transaktionskonto, och betal- eller
kreditkort, där köpen betalas i efter-
skott mot faktura.
Banken bedriver även säljfinansie-
ring med konsumenter och butiksked-
jor som kunder och utger profilerade
kort med andra företags logotyper. Kort
ges ut med varumärkena VISA, Master-
Card, Maestro, American Express och
Nationellt Bankkort.
År 2003 blev ett rekordår för bank-
ens kortverksamhet. Bankkortkund-
erna handlade med kort för över 100
mdkr, och 2004 förväntas antalet bank-
kort närma sig tre miljoner. Kortköpen
har ökat stadigt under lång tid och
fortsätter öka med cirka 20 procent
årligen.
En tydlig trend är att många kund-
er byter sina uttagskort mot bankkort
med betalningsfunktion. Sortimentet
och villkoren för privatpersoner har
förenklats, vilket bidragit till en god
försäljning under året. E-kort, en ny
betalningsfunktion för säkra köp över
internet, har närmare 50 000 använda-
re, varav 30 000 tillkommit under 2003.
Marknadsandelen för betal- och
kreditkort utvecklades väl under 2003.
Marknadsföringskampanjer och för-
enklade säljmetoder har bidragit till
framgången.
Marknaden för företagskort är den
mest konkurrensutsatta. Sedan sorti-
mentet kompletterats med företags-
kortet American Express Corporate
Card har banken ett komplett utbud
av kortlösningar för samtliga kundseg-
ment. Efterfrågan på profilerade kort
är stor, och idag har banken 15 part-
ners med egna kortprofiler.
Säljfinansiering, där banken till-
handahåller finansieringslösningar för
detaljhandelns kunder, ökade lönsam-
heten tack vare tidigare effektivise-
ringar. Under 2004 lanseras funktioner
som webbansökan för delbetalnings-
lån och internationellt kort.
Under 2003 förvärvade Förenings-
Sparbanken EnterCard AS i Norge.
EnterCard tillhandahåller kort åt Spare-
Bank 1 Gruppen och TerraGruppen i
Norge men marknadsför också egna
kort. Förvärvet förväntas ge synergi-
effekter i form av lägre styckekostna-
der och möjlig lansering av svenska
kortprodukter på den norska markna-
den.
Ett prioriterat arbete under 2003
var att förbereda chipkortsutgivning
enligt den globala betalsystemstandar-
den EMV, som är en helt ny kortstan-
dard baserad på chipteknik i stället
för dagens magnetremsa.
Prioriteringar 2004
2004 kommer att präglas av chipkorts-
utgivningen, liksom av fortsatta för-
säljningsaktiviteter för betal- och kre-
ditkort. Målet för de senare är en
volymtillväxt på 50 procent.
Antal korttusental
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
Antal kort
kv4-03
kv3-03
kv2-03
kv1-03
kv4-02
kv3-02
kv2-02
kv1-02
40
50
60
70
80
Antal köp
Antal köp miljoner
Bankkort, antal kort och köp per kvartal
Antal
0
1
2
3
45
6
7
8
20032002200120001999
Antal kortköp/kund per månad
32 | ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE
Enheten Betalningar tillhandahåller
ett brett sortiment betalningsproduk-
ter och tjänster för privat- och före-
tagsmarknaden samt finansiella insti-
tutioner. Genom att ständigt anpassa
och förnya produktutbud och produk-
tion skapas marknadsanpassade betal-
ningstjänster.
Under 2003 präglades betalnings-
marknaden av hård konkurrens, sär-
skilt inom den offentliga sektorn. Före-
ningsSparbanken behöll dock sin starka
position. Bankens starka ställning bland
privat- och småföretagskunder består.
Under året tecknade svenska staten
ett ramavtal som innebär att alla statliga
myndigheters betalningsaffärer kom-
mer att hanteras av FöreningsSpar-
banken, Nordea och SEB. Förenings-
Sparbanken tecknade även ett ramav-
tal med Svenska Kyrkan.
Under 2003 utvecklades försälj-
ningen inom de flesta produktområd-
ena bättre än väntat. Ett prioriterat
område var försäljningen av elektro-
Betalningar. Elektroniska betalningstjänster utvecklades välunder 2003 och fortsätter att vara ett prioriterat område. Underåret tecknades nya ramavtal om betalningstjänster med bådesvenska staten och Svenska Kyrkan.
niska betalnings- och informations-
tjänster, som Internetbanken, e-faktu-
ror, e-lönebesked och BankID. Elek-
troniska tjänster ökar bankens till-
gänglighet avsevärt och är billigare
och effektivare för alla parter samti-
digt som minskad pappershantering
medför minskad miljöbelastning.
Antalet användare av Internet-
bankens betalningstjänst ökade med
17 procent till 1,1 miljoner bland privat-
personer och 19 procent till 114 000
bland företagskunderna. Även Auto-
girotjänsten ökade och hade vid årets
slut närmare 2 miljoner användare.
Antalet företag som erbjuder e-faktu-
ror ökade med 84 procent till 212.
Intresset för e-fakturor är dock stort
och försäljningen väntas fortsätta att
öka under 2004.
På den internationella betalnings-
marknaden infördes under 2003 en ny
EU-förordning som innebär att bank-
erna inte längre får ta ut högre avgif-
ter för betalningar till och från utland-
et än för inhemska. FöreningsSpar-
bankens utlandsbetalningar ökade mer
än väntat under året.
Betalningar har under året fortsatt
att arbeta tillsammans med bankkon-
toren med försäljningen av betallös-
ningar. Målet är att FöreningsSpar-
banken ska ta hand om kundens hela
betalningsaffär. Arbetet löper enligt
plan och kommer att fortsätta under
2004. Under 2003 har även den del av
betalaaffären inom privatmarknaden,
som tidigare utförts på entreprenad av
Postgirot, flyttats till Privatgirot.
Prioriteringar 2004
Under 2004 kommer Betalningar att
fortsätta utvecklingen av nya elektro-
niska informationstjänster, liksom ar-
betet med att kontinuerligt förenkla
rutinerna för bankkontoren. En förbätt-
rad så kallad cash managementlösning
ska också lanseras för bankens större
kunder.
Antal betalningar via internet
Antal, miljoner
0
5
10
15
20
25
kv4-03
kv3-03
kv2-03
kv1-03
kv4-02
kv3-02
kv2-02
kv1-02
Fördelning mellan elektroniskt förmedladeoch pappersbaserade privatbetalningar
Procent
0
10
20
30
40
50
60
BlanketterElektronisk
dec 2003
jun 2003
dec 2002
jun 2002
dec 2001
jun 2001
dec 2000
ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE | 33
FöreningsSparbanken tillhandahåller
inlösentjänster för kortköp i butik och
via Internet genom inlösenverksam-
heten Babs. Det betyder i korthet att
betalningar med kort i butik och på
internet omsätts till pengar för det säl-
jande företaget. Inlösen av korttransak-
tioner görs för bank-, betal- och kredit-
kort med Visa- och MasterCard-märk-
ning, nationella bankkort, Finax och
GE Capitalkort samt utländska kort. För
American Express och Diners Club
erbjuds insamling av korttransaktioner.
Via dotterbolaget Babs Paylink till-
handahålls kortterminaler. Därtill erbjuds
e-handelslösningar i olika former. I
samarbete med vissa kunder har ban-
ken även utvecklat integrerade kort-
/kassalösningar. Många stora affärs-
kedjer hör idag till Babs kunder.
Kortinlösen. FöreningsSparbanken är Nordens största kortin-lösare och en av de största inlösarna av Visa-transaktioner iEuropa. Under 2003 ökade kortköpen med cirka 23 procent ochflera större handelsföretag blev inlösenkunder i banken.
FöreningsSparbanken är Nordens
största kortinlösare och en av de största
inlösarna för Visa i Europa. Totalt har
banken närmare 40 000 inlösenkunder.
Under 2003 fortsatte banken att stär-
ka sin marknadsposition inom kortin-
lösen. Kortköpen i Sverige ökade för
Babs med cirka 23 procent och upp-
gick till närmare 370 miljoner transak-
tioner.
Inlösenverksamheten följer också
bankens övergripande internationella
strategier. Bland annat utvecklas så
kallad cross border-inlösen, vilket
innebär att banken direkt kan hantera
inlösen av kortköp i andra länder.
Denna verksamhet inriktar sig i första
hand på övriga Norden. För kundföre-
tagen innebär det förbättrad kontant-
hantering och enklare rutiner.
Under året har bankens samarbete
med branschorganisationen Svensk
Handel fortsatt, bland annat inom
ramarna för det gemensamma kort-
konceptföretaget Allround. Banken
och Svensk Handel samarbetar även
kring ökad säkerhet i butik genom
ökad korthandel.
Prioriteringar 2004
Prioriterade områden under 2004 är
ökat kortutnyttjande, införande av en
ny kortstandard som baseras på chip-
teknik kallad EMV, internationalise-
ring, intensifierad samverkan med
bankkontoren och fortsatta effektivi-
seringar av verksamheten.
Tusental
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
kv4-03
kv3-03
kv2-03
kv1-03
kv4-02
kv3-02
kv2-02
kv1-02
Inlösta korttransaktioner
Tryggt boendelån till bra ränta.
”Jag ska flytta hemifrån imorgon. Det blir en kostnad på 245 000 kronor, för mamma och pappa.”
ÅRSREDOVISNING 2003 | SVENSK KONTORSRÖRELSE | 35
Internetbanken och Telefonbanken. Kunder i FöreningsSpar-banken som använder Internetbanken och Telefonbanken tillhörbankens mest nöjda kunder. Internet och telefoni är också till-växtområden. Antalet användare och tjänster ökar stadigt.
Via internet och telefon kan bankens
kunder utföra de flesta bankärenden.
De får också tillgång till banktjänster,
som enbart erbjuds via dessa kanaler.
Internetbanken
Internetbanken erbjuder ett komplett
sortiment av tjänster för såväl privat-
personer som företag. Förutom var-
dagsärenden gör kunderna i snitt 6 000
ansökningar per månad via kanalen.
Det kan röra lån eller beställningar av
bankkort och IP-sparande. För företag
finns tilläggstjänster som e-bokföring
och e-lönelista. Ungdomar har sin egen
internetbank, Banken via Internet –
Ung. Internetbanken finns också till-
gänglig med hjälp av WAP.
I Internetbanken kan kunder dess-
utom kommunicera direkt med sitt
bankkontor och sin kontaktperson.
Kontoren skickar cirka 30 000 per-
sonliga meddelanden per månad i
Internetbanken. Under 2003 ökade
försäljningen av banktjänster via Inter-
netbanken med 36 procent.
E-bokföring, en tjänst där företa-
gare kopplar sin bokföring till Inter-
netbankens betalningstjänst, introdu-
cerades under 2003. Andra nyheter var
BankID, en elektronisk legitimation
som kunderna använder i kontakt med
företag och myndigheter. Bankens
hemsida certifierades för funktions-
hindrade under 2003. Nästa steg är att
också certifiera Internetbanken.
Internetbankens mål 2003 var att
nå upp till 1 530 000 kunder, inklusive
fristående sparbanker och delägda
banker, en ökning på cirka 15 procent.
Målet nåddes redan i november. An-
slutningstakten var cirka 4 000 kunder
i veckan.
Tillgänglig dygnet runt
Via telefon finns banken tillgänglig
dygnet runt. Personlig service finns
mellan klockan 06.00 och 24.00 alla
dagar, utom vid vissa storhelger. Med
självbetjäning kan bankens kunder
utföra de flesta vanliga bankärenden.
Med personlig service går det att få
hjälp av rådgivare och göra i stort sett
alla bankärenden.
Telefonbanken har, inklusive fri-
stående sparbanker och delägda bank-
er, drygt 2,1 miljoner kunder, varav 1,5
miljoner kunder har tjänsten Personlig
Service, en ökning totalt sett med 4 pro-
cent och för Personlig Service med
9 procent under året.
Den största försäljningsökningen
under året var ansökningar av krediter
och kortförsäljning. Kortförsäljningen
ökade med 70 procent 2003.
Genom Telefonbanken togs under
året 300 000 kundkontakter för att boka
kundmöten för kontorens räkning.
Prioriteringar 2004
Under 2004 kommer försäljningsinsat-
ser inom låna- och betalaområdena att
prioriteras. Målet för antalet kunder
anslutna till Internetbanken är en till-
växt på 20 procent.
2004 lanseras en ny IT-plattform
för ökad kapacitet och driftstabilitet.
Under första delen av året får privat-
kunder ta del av bankens och mobil-
operatören Vodafones erbjudande om
mobilabonnemang. Stora företag er-
bjuds koncernkonto och en tjänst för
massbetalningar.
Antal Internetbankskunder Antal Telefonbankskunder
Tusental
0
500
1 000
1 500
2 000
20032002200120001999
Tusental
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
SjälvbetjäningPersonlig service
20032002200120001999
36 | ÅRSREDOVISNING 2003 | SWEDBANK MARKETS
Swedbank Markets. Under året ökade Swedbank Markets sinmarknadsandel av omsättningen på Stockholmsbörsen till nära4 procent. Ränte- och valutaverksamheten hade en god utveck-ling under hela året. Den aktierelaterade verksamheten stärktesunder det andra halvåret.
Swedbank Markets tillhandahåller ett
brett utbud av tjänster och produkter
på kapitalmarknaden. I huvudsak be-
står verksamheten av värdepappers-
handel, corporate finance, ränte- och
valutahandel samt olika former av pro-
jekt- och företagsfinansiering.
En central uppgift för Swedbank
Markets är att vara leverantör av kapi-
talmarknadsprodukter och rådgivning
till FöreningsSparbankens kontors-
rörelse, de fristående sparbankerna, del-
ägda bankerna och deras kunder. Där-
utöver agerar Swedbank Markets som
en självständig enhet på marknaden.
Swedbank Markets mål är att vara
en av de ledande aktörerna i Norden.
Filialerna i London och New York
samt representationskontoret i Shang-
hai ger service till i första hand sven-
ska kunder på dessa marknader.
Kompetensförstärkning
Genomförda åtgärdsprogram har inne-
burit såväl effektivisering av verksam-
heten som kompetensförstärkning, vil-
ket gav ett gynnsamt utgångsläge inför
de förbättrade marknadsförutsättning-
arna under 2003.
Som ett led i den nordiska satsning-
en etablerade sig Swedbank Markets
på den norska räntemarknaden. Sats-
ningen möjliggjordes genom ett nära
samarbete mellan den delägda fond-
kommissionären First Securities och
bankens filial i Oslo.
FöreningsSparbanken har länge
varit en av de större aktörerna på mark-
naden för strukturerade placeringspro-
dukter, exempelvis aktieindexobliga-
tioner. Under 2003 har banken, tack
vare intensifierad produktutveckling och
ökad marknadsbearbetning, mer än för-
dubblat emissionsvolymerna jämfört
med de två föregående åren.
Swedbank Markets blev 2003 det
största emissionsinstitutet för kredit-
obligationer i svenska kronor. Detta är
resultatet av en konsekvent satsning
under flera år på att bredda kundbasen
av både emittenter och investerare.
Som ett led i bankens satsning på
företagskunder har Swedbank Markets
under året etablerat särskilda kompe-
tenscentra i Stockholm och Göteborg.
Syftet är att förstärka arbetet med
bankens medelstora och stora företags-
kunder genom ett nära samarbete
mellan kundansvariga i regionerna och
Swedbank Markets produktspecialister.
Verksamheten med lokal aktie-
handel i samarbete med kontorsrörel-
sen har fortsatt enligt plan. Med det
ökade intresset för aktiehandel bland
bankens kunder fyllde de lokala aktie-
borden en viktig roll.
Ränte- och valutaverksamheten
stärktes också 2003. Goda kundvoly-
mer i kombination med en framgångs-
rik hantering av risker har givit ett gott
resultat. Utslaget i EMU-folkomröst-
ningen innebär att valuta- och ränte-
handeln i svenska kronor fortsatt kom-
mer att vara en central verksamhet för
Swedbank Markets.
Swedbank Markets aktieanalys
klättrade på olika rankinglistor och
hamnade i topposition inom vissa pri-
oriterade branscher. Kundaktiviteten
ökade under året men var fortfarande
relativt låg. Resultatet för aktiehan-
Procent
3
6
9
12
15
DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan
SEBHandelsbankenNordeaFöreningsSparbanken
Marknadsandelar 2003OM Stockholmsbörsen, omsättningSwedbank Markets
mkr 2003 2002
Intäkter 1 902 1 371 Kostnader – 1 110 – 1 170 Resultat före kreditförluster 792 201 Kreditförluster – 17 – 73 Andel i intresseföretags resultat – 7 – 13Rörelseresultat 768 115
Räntabilitet eget kapital, % 26,4 3,8 K/I-tal 0,58 0,85Andel av koncernens rörelseresultat, % 8,0 1,7 Antal heltidstjänster 535 526
Swedbank Markets, Stockholmsbörsen, position
2003
Antalet transaktioner 3:aVolym 10:aAktieoptioner, Market Maker 3:aAktieoptioner, kund 3:aAktieterminer, Market Maker 2:aAktieterminer, kund 2:a
ÅRSREDOVISNING 2003 | SWEDBANK MARKETS | 37
deln inom Swedbank Markets visar
dock en klar förbättring jämfört med
föregående år.
Corporate Finance, som hjälper
företagskunder i finansierings- och
strukturfrågor, fick ett uppsving efter
flera år med besvärliga marknadsför-
utsättningar. Det var främst tjänster
relaterade till strukturaffärer som
ökade medan det var fortsatt trögt på
marknaden för kapitalanskaffning.
Affärsutbytet med kontorsrörelsens
medelstora företagskunder ökade.
Structured Finance, som arbetar med
export- och projektfinansiering, hade
en fortsatt god utveckling.
Prioriteringar 2004
Swedbank Markets ska ha Norden
som sin hemmamarknad. Under 2004
är Norge och Sverige prioriterade. I
Norge kommer särskild vikt att läggas
vid att ytterligare öka räntehandeln.
Satsningen på strukturerade place-
ringsprodukter, exempelvis aktiein-
dexobligationer, kommer att fortsätta.
Nordea 9 % (12)
FöreningsSpar-banken 18 % (15)
Handels-banken 24 % (22)
Övriga 28 % (25)
SEB 9 % (15)
Svensk Export-kredit 12 % (11)
AktieindexobligationerNyregistreringar enligt VPC 31 december 2003 (31 december 2002)
38 | ÅRSREDOVISNING 2003 | KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRING
Kapitalförvaltning och försäkring. Under året ökade intressetför fondsparande. Robur ökade sin marknadsandel av nysparan-det från 17 till 20 procent. En bidragande orsak var den fram-gångsrika lanseringen av fond-i-fonderna Robur Access.
Robur, som är en av Sveriges största
aktörer på sparandemarknaden, är ett
helägt dotterbolag till FöreningsSpar-
banken. Robur erbjuder sparande i
fonder och diskretionär förvaltning till
privatpersoner, institutionella kunder
och företag. Fondsparande erbjuds
genom direktsparande i fonder, det
individuella pensionssparandet IPS,
försäkringslösningar (inklusive avtals-
pension) och PPM.
Produkterna erbjuds via Förenings-
Sparbanken, fristående sparbanker och
delägda banker i Sverige.
Ett samarbete finns etablerat med
Aktia Sparbank i Finland och Spare-
Bank 1 Gruppen i Norge. Fonderna er-
bjuds också genom Hansabank i Balti-
kum samt av Swedbank Luxembourg.
Roburs investeringsfilosofi omfat-
tar aktiv kapitalförvaltning med en
fundamental analysprocess med inrikt-
ningen att överträffa relevanta index.
Under året var det ett stort mass-
medialt fokus på fond- och försäk-
ringsbolag, framför allt på de traditio-
nella livbolagen. Mot bakgrund av den
utdragna börsnedgången hade många
av livbolagen mycket låg konsolide-
ringsgrad under årets början. Stati-
stiken visar också att efterfrågan
påverkades, bland annat minskade ny-
försäljningen av pensionsförsäkringar
markant.
Årets stjärnförvaltare
Robur erbjuder 78 fonder, varav drygt
hälften är aktiefonder. 60 procent av
aktiefonderna har under året utveck-
lats bättre än sina jämförelseindex.
Motsvarande siffra för 2002 var 42 pro-
cent. De högsta relativa avkastnings-
talen återfanns i fonder såsom Sverige-
fonden, Småbolag Sverige, Realinvest
och Östeuropa.
Robur har av Dagens Industri och
Morningstar Sverige utsetts till 2003
års bästa fondbolag i tävlingen ”Årets
Stjärnförvaltare”. Dessutom har Roburs
Exportfond av tidningen Privata Affär-
er utsetts till Årets Fond i klassen Aktie-
fond Sverige.
Under året lanserades fyra nya fond-
er, varav en med etisk inriktning, Etik
Sverige MEGA. Fonden investerar i
företag på den svenska börsen som
lever upp till kraven i Roburs etikanalys.
Under året genomförde Robur en
kundundersökning om fondspararnas
sparbeteende. Undersökningen visade
att de flesta kunderna, främst på grund
av bristande intresse och kunskap, byter
fonder mycket sällan. Mot bakgrund av
detta lanserade Robur tre fond-i-fonder
under namnet Robur Access. Fonder-
na, som placerar i såväl Roburs egna
fonder som externa fonder, har olika
fördelning mellan aktie- och räntefon-
der, förvaltas aktivt och har stor flexi-
bilitet vad gäller allokeringen mellan
tillgångsslag, regioner och sektorer.
Ökat fondintresse
Under 2003 ökade intresset för fond-
sparande. Jämfört med föregående år
ökade det totala nettoinflödet på
fondmarknaden med 22 procent under
året. Aktiefonder ökade mest och stod
för 42 procent av fondsparandet jäm-
fört med 30 procent under 2002. Fort-
farande var det räntefonderna som
lockade de största inflödena.
Nettoinflödet i Roburs fonder var
totalt 14,1 mdr kronor under året, vil-
ket är en ökning med 45 procent jäm-
fört med 2002. Motsvarande marknads-
andel ökade från 17 till 20 procent.
Inom den institutionella kapital-
förvaltningen, där Robur bedriver
aktie- och ränteförvaltning åt kommu-
Marknadsandelar totala tillgångarSvenska fondbolag 31 december 2003 (31 december 2002)
SEB 17 % (17)
Robur 28 % (29)
Nordea 16 % (18)
Handelsbanken13 % (12)
Övriga 22 % (20)
Länsförsäkringar/-Wasa 4 % (4)
Kapitalförvaltning och försäkring
mkr 2003 2002
Intäkter 1 256 1 324 Kostnader – 799 – 809 Resultat före kreditförluster 457 515 Rörelseresultat 457 515
Räntabilitet eget kapital, % 18,7 18,8 K/I-tal 0,64 0,61 Andel av koncernens rörelseresultat, % 4,8 7,5 Antal heltidstjänster 256 282
Marknadsdata för Robur 2003
mdkr 2003
Nysparande netto fonder 14,1 Nysparande marknadsandel fonder, % 20,3 Fondförmögenhet 249 Marknadsandel fondförmögenhet, % 28,1 Nysparande marknadsandel fondförsäkring, % 12,5 Förvaltat kapital fondförsäkring 37
ÅRSREDOVISNING 2003 | KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRING | 39
ner, landsting, organisationer, stiftel-
ser och större privata företag, ökade
förvaltat kapital från 31,4 mdkr till
40,7 mdkr.
Robur erbjuder fondförsäkring
och gruppförsäkring. Roburs andel av
nytecknade premier var under året 13
procent, jämfört med 18 procent und-
er föregående år.
FöreningsSparbankens totala premie-
inflöde på pensionsmarknaden var
under året 7,3 mdkr, varav 3,1 mdkr
(2,9) från premiepensionssystemet
(PPM), 1,9 mdkr (1,6) från företags-
betalda pensioner (tjänste- och avtals-
pension) och 2,3 mdkr (2,2) från pri-
vat pensionssparande.
Erbjuder flytträtt
Inom tjänste- och avtalspensionsom-
rådet erbjuder banken fondförsäkring-
ar. Inom det privata pensionssparan-
det tillhandahålls Individuellt Pen-
sionssparande, IPS, där banken har en
mycket stark ställning. 60 procent av
alla individuella pensionssparkonton
(IPS) är tecknade via FöreningsSpar-
banken, fristående sparbanker och del-
ägda banker.
Robur är i dag ett av tre bolag som
erbjuder flytträtt inom avtalspensions-
området. Av de personer som under
året valt att byta förvaltare (för framti-
da inbetalningar) inom detta avtals-
område valde mer än 43 procent
Robur som nytt bolag.
Robur har arbetat med etiska fon-
der i mer än 20 år och har idag 10 olika
etikfonder. Kriterierna för fondernas
placeringar är baserade på FN- och
ILO-konventioner, Roburs ägarpolicy
och FöreningsSparbankens miljöpoli-
cy. Det innebär bland annat att de
bolag där Robur placerar kundernas
tillgångar ska verka för skäliga arbets-
villkor, god arbetsmiljö och fackliga
rättigheter, att de inte accepterar dis-
kriminering eller barnarbete i sin
egen verksamhet eller hos sina leve-
rantörer. Företagen ska dessutom
bedriva ett för sin bransch relevant
miljöarbete och socialt arbete.
Egen miljöanalys
Som ett av få nordiska fondbolag
bedriver Robur egen miljö- och etik-
analys och har under året förstärkt sitt
miljö- och etikteam med ytterligare en
analytiker. Under 2003 gjordes ett till-
lägg i Roburs ägarpolicy som bland
annat säger att bolagen måste kunna
hantera de möjligheter och risker som
förknippas med ett miljömässigt och
etiskt ansvarstagande för att långsik-
tigt kunna vara konkurrenskraftiga.
Samtliga analytiker och förvaltare på
Robur har under året genomgått en
utbildning kring miljö- och etikanalys.
Ägarstyrning
Roburs förvaltningsuppdrag från fond-
andelsägarna omfattar att placera fond-
ernas medel med syftet att ge andels-
ägarna en god avkastning på lång sikt.
Dessutom arbetar Robur aktivt med
att utöva de rättigheter och skyldighe-
ter som följer med ett ägande i de bo-
lag som fonderna har placerat i. Den-
na ägarstyrning görs i syfte att lång-
siktigt maximera värdet på bolagens
aktier och därmed till att ge fondandels-
ägarna en god långsiktig avkastning.
Robur vill verka för att förtroendet
för aktieägande och aktiemarknaden
är gott och att investerare och noterade
bolag och övriga aktörer på aktie-
marknaden iakttar god sed. Ägarutö-
vande är aktieägarnas påverkan på och
kontroll av bolagets styrelse och led-
ning. Roburs ägarutövande sker i för-
sta hand inför och på bolagsstämmor,
genom en löpande dialog med styrelse
och ledning och genom samverkan
med övriga aktieägare.
Prioriteringar 2004
Under 2004 kommer Robur att foku-
sera på att förbättra kunderbjudandet,
genom att ta fram nya typer av pro-
dukter samt genom en fortsatt förbätt-
ring av kvaliteten i förvaltningen av
fonderna och tjänsterna. Vad gäller nya
produkter kommer fokus att ligga på
pensionsprodukter, exempelvis fonder
och försäkringslösningar.
Under året beviljades Robur kon-
cession för annan försäkringsverksam-
het än fondförsäkring, det vill säga
traditionell försäkring. Avsikten är att
lansera ett individuellt sparande med
garantiinslag under 2004.
Nyteckning fondförsäkring, marknads-andelar 31 december 2003 (31 december 2002)
Roburs fondtillgångar 31 december 2003 (31 december 2002)
Utländska aktier36 % (35)
Svenska aktier 28 % (26)
Räntebärande värdepapper 36 % (39)
Robur Försäkring13 % (18)Övriga
20 % (13)
Nordea 2 % (7)
SEB Trygg Liv 29 % (19)
SHB Fond 11 % (15)
Skandia 25 % (28)
Rådgivning för alla företag. Stora som små.
”Då var det dags för fikapaus.Och sen styrelsemöte på det.”
ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE | 41
Internationell bankrörelse. Den Internationella bankrörelsenrepresenterar 18 procent av koncernens rörelseresultat. Hansa-bank, Aktia och SpareBank 1 Gruppen förbättrade sina resul-tat. I danska FIH har ägarandelen utökats till 77,2 procent.
I Internationell bankrörelse ingår verk-
samheterna i dotterbolagen Hansa-
bank i Baltikum, FI-Holding i Dan-
mark samt FöreningsSparbankens an-
delar i intresseföretagen SpareBank 1
Gruppen i Norge och Aktia i Finland.
Under andra halvan av 90-talet ge-
nomförde FöreningsSparbanken ett
antal förvärv av minoritets- och majo-
ritetsandelar i finansiella institutioner
i Norden och Östersjöregionen. Verk-
samheten har utvecklats successivt
och bedrivs idag i sex länder inom
ramen för affärsområdet Interna-
tionell bankrörelse.
En utgångspunkt för bankens verk-
samhet utanför Sverige är bland annat
behovet av tillväxt. Denna kan åstad-
kommas genom såväl förvärv med god
avkastning som genom operationell
expansion. Investeringar inriktas mot
banker med en god förankring och
position i hemmamarknaden.
Förvärv kan skapa värde genom
att utvalda produktområden investerar
i kompletterande verksamhet för att
uppnå storskalighet och kundnytta.
De köpta bolagen integreras då fullt
ut i respektive område för att skapa
synergier. Ett exempel på detta är
EnterCard i Norge, som ingår i rörelse-
grenen Svensk kontorsrörelse.
Internationell bankrörelse innefat-
tar såväl minoritets- som majoritetsägda
enheter. Vid eventuella nya investe-
ringar är bankens huvudinriktning
emellertid majoritetsägande. Geogra-
fiskt fokuseras verksamheten på Nord-
en och Baltikum.
Stark tillväxt
I de baltiska länderna bedriver Före-
ningsSparbanken verksamhet genom
Hansabank, ägt till 59,7 procent.
Hansabank har de senaste åren haft en
stark tillväxt genom förvärv och orga-
nisk tillväxt och är idag den ledande
baltiska banken.
I Danmark ägde FöreningsSpar-
banken vid årsskiftet 74,7 procent i
FI-Holding, som i sin tur äger nära
100 procent i FIH. Efter årets utgång
har banken förvärvat ytterligare 2,5
procent genom att andra ägare utnytt-
jat befintligt optionsavtal mellan Före-
ningsSparbanken och övriga aktie-
ägare i FI-Holding (avtalet beskrivs i
not 30). FIH erbjuder finansierings-
lösningar till danska företag.
I Norge och Finland bygger verk-
samheten på sparbanksallianser med
25 procents ägande i SpareBank 1
Gruppen respektive 24,4 procents
ägande i Aktia Sparbank. Verksam-
heten fokuseras på affärsutbyte inom
olika produktområden, exempelvis kort-
och kapitalmarknadsprodukter i Norge.
Internationell bankrörelse repre-
senterade 2003 cirka 18,3 procent av
koncernens rörelseresultat.
Internationell bankrörelse
mkr 2003 2002
Intäkter 4 516 4 298 Kostnader – 2 195 – 2 311 Resultat före kreditförluster 2 321 1 987 Kreditförluster – 340 – 130Andel i intresseföretags resultat – 230 – 444Rörelseresultat 1 751 1 413
Räntabilitet eget kapital, % 8,2 6,6 K/I-tal 0,49 0,54 Andel av koncernens rörelseresultat, % 18,3 20,6 Antal heltidstjänster 5 931 5 901
Internationell bankrörelse 31 december 2003
SVERIGE NORGE FINLAND BALTIKUM DANMARK TOTALT
FöreningsSparbanken + fristående SpareBankBank sparbanker + delägda banker 1 Gruppen Aktia Hansabank FI-HoldingÄgarandel, % – 25 25 60 75Investering, mkr 1 415 190 2 936 5 807 10 348 Kontor 516 + 242 + 62 290 71 280 5 1 466ATM 858 + 247 + 68 471 110 924 – 2 678Privatkunder, milj 4,3 + 1,3 + 0,4 1,0 0,2 4,0 – 11,2Företagskunder 243 000 + 94 000 + 25 000 52 000 23 000 150 000 4 000 591 000
42 | ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE
Hansabank. Via Hansabank har FöreningsSparbanken enledande position i de tre baltiska länderna Estland, Lettlandoch Litauen.
Hansabanks affärsinriktning samman-
faller till stor del med FöreningsSpar-
bankens, med ett väl utbyggt kontors-
nät kompletterat med elektroniska
kanaler. Hansabank erbjuder ett kom-
plett produkt- och tjänsteutbud till
främst privatpersoner samt små och
medelstora företag. Verksamheten be-
drivs decentraliserat med starka loka-
la ledningar, som ansvarar för markna-
den i respektive land.
Antalet utfärdade kort överstiger
två miljoner och antalet internetbanks-
kunder uppgår till mer än en miljon.
Hansabanks internetbank hävdar sig
väl jämfört med de bästa i Europa
enligt flera oberoende bedömningar.
För FöreningsSparbanken är ägan-
det av Hansabank strategiskt betydel-
sefullt. Den växande marknaden för
bankservice i Estland, Lettland och
Litauen bidrar substantiellt till kon-
cernens tillväxt samtidigt som den
ännu så länge begränsade närvaron i
Ryssland kan skapa intressanta möjlig-
heter i framtiden.
God tillväxt och lönsamhet
Lettland och Litauen har uppvisat en
god ekonomisk tillväxt under 2003. I
Estland har BNP-tillväxten avtagit
något, samtidigt som bytesbalansun-
derskottet har ökat kraftigt. Under-
skottet har delvis orsakats av och
finansierats med rekordstora direktin-
vesteringar från utlandet. En växande
andel har dock genererats av konsum-
tionsökning, som i sin tur har möjlig-
gjorts av en stark ökning av bankernas
utlåning till privatsektorn.
Marginalerna har minskat i alla tre
länderna på grund av ökad konkurrens
på mogna marknader. För Hansabank
har detta kompenserats av volym-
ökningar och ökade provisionsintäkter.
I kombination med en gynnsam kost-
nadsutveckling har Hansabank även
under 2003 presterat ett starkt resultat.
Rörelseresultatet uppgick till 1 345 mkr,
vilket är en ökning med 15 procent.
K/I talet uppgick till 0,51 och räntabi-
liteten till 21,2. Inte minst Hansa-
banks starka ställning på den framväx-
ande marknaden för pensionssparande
har befästs under året, och mer än en
halv miljon kunder pensionssparar nu i
Hansabank.
���������������������������������������������y���������������������������������������������y�������������������������������������������������������������������������������������������yySverige
NorgeSpareBank 1Gruppen Finland
Aktia Sparbank
Estland
LitauenDanmarkFIH
Lettland
�
ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE | 43
Affärsverksamheten
I de tre baltiska länderna bedrivs en
komplett bankverksamhet, inkluderan-
de försäkringar och finansbolagstjäns-
ter. I Ryssland är verksamheten be-
gränsad till leasing och exportfinansi-
ering med ett begränsat antal kunder.
Hansapank, Estland
I Estland har Hansapank försvarat sin
marknadsledande position med mark-
nadsandelar på över 50 procent inom de
flesta områden. Under 2003 konsolide-
rades framgångsrikt föregående års sats-
ning på förvaltning av medel i det nya
pensionssystemet. Marknadsandelarna
överstiger 50 procent även här.
Hansabanka, Lettland
Bankverksamheten i Lettland har
fortsatt att expandera organiskt. Lön-
samheten har utvecklats starkt och
marknadspositionen förstärkts ytterli-
gare. Marknadsföringen av det obliga-
toriska pensionssparandet har varit
mycket framgångsrik och marknads-
andelarna överstiger nu 50 procent.
Hansabankas, Litauen
Kontorsnätet har under året effektivi-
serats ytterligare för att skapa en opti-
mal struktur för kundarbetet. Antalet
kontor har minskats med 28 till 122
samtidigt som användandet av de
elektroniska banktjänsterna har ökat
markant. Under hösten införde även
Litauen ett pensionssystem, där pen-
sionsspararna kan välja förvaltare. För
att stärka positionen inom pensions-
och försäkringssparande tecknade
banken under året avtal om förvärv av
livförsäkringsbolaget UAB Lietuvos
Draudimo Gyvybès Draudimas
(LDGD). LDGD är det ledande liv-
försäkringsbolaget i Litauen med en
marknadsandel överstigande 50 procent.
Förvärvet förväntas påverka 2004 års
resultat endast marginellt, men för
framtiden skapas förutsättningar för
lönsam tillväxt inom ett intressant
produktområde.
Hansa Leasing Russia, Ryssland
Under 2002 etablerades en begränsad
verksamhet för leasing och export-
finansiering i Ryssland. Affärerna görs
i ett bolag samägt med EBRD, den
europeiska utvecklingsbanken. EBRD:s
ägarandel är 25 procent. Affärsvoly-
mer och lönsamhet har utvecklats i
enlighet med förväntningar.
Goda förutsättningar
De baltiska ländernas inträde i EU
under 2004 och en framtida anslutning
till ERM kommer att ställa krav på
strukturförändringar. Det stora bytes-
balansunderskottet, främst i Estland,
måste hanteras. Denna omställnings-
process kan under vissa perioder på
olika sätt komma att slå mot det finan-
siella systemet. Över tiden förväntas
dock den ekonomiska tillväxten och
därmed tillväxten för banksektorn i
Baltikum överstiga genomsnittet för
EU. Detta skapar goda förutsättningar
för fortsatt lönsam tillväxt för Hansa-
bank.
Fokusering på en hållbar utveckling
En uthållig positiv utveckling för
banken ställer krav på att såväl banken
som bankens kunder bedriver långsik-
tigt hållbara verksamheter, som är i
samklang med samhället i övrigt. För
anställda och ledning har Hansabank
etiska regler som ska garantera ett
ansvarsfullt beteende. Ett ambitiöst
program har etablerats för att skydda
banken från att dras in i penningtvätt
och liknande transaktioner. Vid kredit-
givning beaktas låntagarnas hantering
av miljörisker och hållbarhet.
Hansabank stödjer via sponsoring
goda initiativ i hela Baltikum. Banken
ger bland annat bidrag till utbildning i
form av stipendier. I Estland och
Litauen har banken deltagit i projekt
för gratis massutbildning i PC- och
internetanvändning. Årliga mätningar
bekräftar att Hansabank har en stark
ställning bland kunderna i alla tre
länderna. Hansabank betraktas som
en av de bästa arbetsgivarna i de tre
länderna.
Ägande
Hansabanksaktien är noterad på börs-
en i Tallinn. FöreningsSparbankens
ägande uppgår till 59,7 procent. Näst
största ägare är EBRD med 4,8 pro-
cent. Resterande aktier är spridda
bland mindre ägare.
Hansabank
mkr 2003 2002
Intäkter 3 302 3 031 Kostnader – 1 702 – 1 837 Kreditförluster – 257 – 24Andel i intresseföretagsresultat 2 3 Rörelseresultat 1 345 1 173
Totala tillgångar 58 163 47 974Utlåning till allmänheten 39 337 30 283Eget kapital 6 089 5 288Räntabilitet, % 21,2 22,9
Marknadsandelar inlåning BaltikumSeptember 2003
SEB 23 %
Hansabank 31 %Övriga 46 %
Marknadsandelar utlåning BaltikumSeptember 2003
SEB 31 %
Hansabank 32 %Övriga 37 %
44 | ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE
FIH. Genom fokus på och kompetens inom en väl avgränsadmarknadsnisch har FIH lyckats bevara positionen som ettnaturligt val för danska företag.
FIH är specialister på finansiering av
företag och är den tredje största aktören
i Danmark inom verksamhetsområdet.
FIH har drygt 4 000 företagskunder och
en marknadsandel för utlåning till
företag på 9 procent. Organisk tillväxt,
strikt kund- och marknadsfokus och en
effektiv kostnadsstruktur är ledstjär-
nor i FIH:s verksamhet.
Idag fokuserar FIH på tre kund-
erbjudanden: medel- och långfristig
utlåning, corporate finance-tjänster
och till viss del kapitalinvestering.
Kärnverksamheten är medel- och lång-
fristig utlåning till företagssektorn
med hemvist i Danmark. FIH erbju-
der individuellt anpassade finansie-
ringslösningar med utgångspunkt från
företagens situation och behov. Pro-
fessionell rådgivning och intressanta
finansieringslösningar tillsammans med
ett betydande nätverk skapar förut-
sättningar för förtroende och samar-
bete med kunderna i ett långsiktigt
partnerförhållande.
För att nå framgång på marknaden
krävs en stark regional närvaro och för-
ståelse för de enskilda kundernas situa-
tion. Utlåningsavdelningar finns i Köpen-
hamn, Fredericia, Herning, Aalborg
och Århus. De större företagskunderna
betjänas av en särskild avdelning i Köpen-
hamn, som erbjuder individuellt an-
passade lösningar.
Utlåningen till medelstora företag
visade en måttlig tillväxt under 2003.
Utlåningen till större företagskunder
var något lägre än 2002, beroende på
den avmattade ekonomiska utveck-
lingen i Danmark samt att FIH konti-
nuerligt proaktivt arbetar med kvali-
teten i kreditportföljen. Sammantaget
minskade FIH:s totala utlåning margi-
nellt. Kreditförluster och reservering-
ar minskade något och FIH uppnådde
ett tillfredsställande resultat.
FIH startade under 2003 ett pro-
jekt som ska utöka erbjudandet till före-
tagskunder med ett begränsat antal nya
bankprodukter under 2004. Vidare in-
gick FIH också avtal med det danska
hypoteksinstitutet BRF Kredit. FIH
genomför vartannat år kvalitativa och
kvantitativa kundanalyser för att bättre
säkra och förbättra de långsiktiga kund-
relationerna.
Hållbarhet
Som ett led i hållbarhet eftersträvas
en öppen och effektiv ledningsstil, bra
arbetsmiljö samt olika sociala arrange-
mang. Planerad individuell utveckling,
utifrån kompetens, önskemål och
FIH:s behov, ger medarbetarna möj-
lighet att utveckla sig såväl yrkesmäs-
sigt som personligt. Även när det gäl-
ler ”seniorlösningar” erbjuds en flexi-
bilitet och möjlighet till individuella
program.
Ägare
FIH ägs till 99,8 procent av FI-Hold-
ing. FöreningsSparbanken ägde i sin
tur 74,7 procent av FI-Holding vid
årsskiftet. Resterande aktier ägdes av
pensionsstiftelserna ATP och LD, in-
dustriorganisationerna Dansk Arbejds-
giverforening och Dansk Industri samt
holländska Parnib Deelnemingen.
Efter årsskiftet har FöreningsSpar-
banken förvärvat ytterligare 2,5 pro-
cent av aktierna i FI-Holding från
Parnib Deelnemingen, som därmed
har avyttrat samtliga sina aktier till
FöreningsSparbanken.
FIH
mkr 2003 2002
Intäkter 1 271 1 358 Kostnader – 279 – 253 Kreditförluster – 84 – 107 Andelar i intresseföretags resultat 86 73Rörelseresultat 994 1 071
Totala tillgångar 81 023 82 953Utlåning till allmänheten 67 945 70 077Eget kapital 7 377 6 949Räntabilitet, % 9,7 11,6
ÅRSREDOVISNING 2003 | INTERNATIONELL BANKRÖRELSE | 45
SpareBank 1 Gruppen etablerades 1996.
År 2000 förvärvade SpareBank 1
Gruppen aktierna i VÅR-Gruppen
och erhöll i och med detta bland annat
Bank 1 Oslo.
SpareBank 1 Gruppen äger 100 pro-
cent av aktierna i SpareBank 1 Livs-
forsikring, SpareBank 1 Fondsforsikring,
SpareBank 1 Skadeforsikring, Odin
Forvaltning och Bank 1 Oslo. Spare-
Bank 1 Gruppen äger också 33,3 pro-
cent av First Securities ASA, där Före-
ningsSparbanken och bolagets anställ-
da har lika stora andelar. Under året
SpareBank 1 Gruppen
förvärvade FöreningsSparbanken Spare-
Bank 1 Gruppens kortföretag Enter-
Card. SpareBank 1 Gruppen har även
sålt SpareBank 1 Finans till TerraGrup-
pen samt SpareBank 1 Aktiv Forvalt-
ning till Alfred Berg Industrifinans.
Ett nytt samarbetsavtal mellan
FöreningsSparbanken och de norska
ägarna skrevs på i början av året.
Det ekonomiska resultatet 2003
har förbättrats avsevärt, i huvudsak
tack vare resultatförbättringar i försäk-
ringsrörelsen samt det omfattande be-
sparingsprogram som löpt under året.
FöreningsSparbanken skrev under
året ned värdet på sitt innehav i Spare-
Bank 1 Gruppen med 311 miljoner
kronor. I och med detta är all goodwill
som hänförde sig till ägandet nedskriven.
Ägare
SpareBank 1 Gruppen ägs av Spare-
Bank 1 Nord-Norge, SpareBank 1 Midt-
Norge, SpareBank 1 SR-Bank och
Samarbeidende Sparebanker med 14,08
procent var. SpareBank 1 Vest äger
8,67 procent, norska LO 10 procent
och FöreningsSparbanken 25 procent.
Aktia
Aktia uppstod då Helsingfors Spar-
bank i början av 1990-talet fusionerade
med flera av kustområdets sparbanker.
Grunden till Aktia lades redan år 1826,
då den äldsta av Finlands nu existe-
rande sparbanker bildades. Aktia är en
finländsk, tvåspråkig sparbank som i
sin verksamhet utgår från privatperso-
ners, lokala företags, kommuners och
ideella samfunds behov. Kontorsnätet
omfattar cirka 70 kontor. Aktia funge-
rar som spar- och lokalandelsbanker-
nas centrala finansiella institut.
Samarbetet med FöreningsSpar-
banken inleddes 1994, då Förenings-
Sparbanken förvärvade 24,4 procent
av aktierna.
Lönsamheten förbättrades påtag-
ligt jämfört med föregående år. Trots
låga räntor och stark konkurrens öka-
de de totala intäkterna, samtidigt som
ett antal effektiviseringsåtgärder led-
de till att kostnaderna minskade. Både
utlånings- och sparandevolymerna hade
en god tillväxt.
I december tecknades avtal om köp
av Robur Försäkrings finska dotterbo-
lag Robur Livförsäkring Ab. Affären
genomfördes per den 1 januari 2004.
Ägare
Större aktieägare förutom Förenings-
Sparbanken är finska sparbanksstiftel-
ser som tillsammans äger 50,6 pro-
cent, finländska institutioner 16,3 pro-
cent samt finländska sparbanker 7,2.
Spara till en bra pension.
”Förra året blev jag pensionär. Jag har aldrig varit
så upptagen som nu.”
ÅRSREDOVISNING 2003 | FINANSFÖRVALTNING | 47
Finansförvaltning. FöreningsSparbanken är en av Sveriges stör-sta utlånare och därmed även en av de största upplånarna.Under 2003 diversifierades upplåningen ytterligare genom eta-blering av ett upplåningsprogram på den franska marknaden.
Finansförvaltningens ansvarsområde
omfattar finansiering av koncernens ut-
låning på den svenska marknaden, för-
valtning av bankens strategiska om-
sättningsportfölj och strategiska aktie-
och räntebärande innehav samt hante-
ring av frågor avseende koncernens
balansräknings-, kapital- och riskstruk-
tur. Finansförvaltningen ska genom
en aktiv förvaltning av de finansiella
riskerna skapa ett mervärde för kon-
cernen.
Kapitalmarknadsupplåning
Banken har tillgång till inlåningsme-
del från allmänheten varför det är
Spintab som hanterar den större delen
av den svenska verksamhetens kapi-
talmarknadsupplåning. Upplåningen
ska vara såväl kostnadseffektiv som
väldiversifierad. Målsättningen är att
cirka 50 procent ska komma från de
internationella kapitalmarknaderna.
Detta ska säkerställa att koncernen
vid var tid har tillgång till kapital-
marknaderna i Asien, USA och
Europa.
Kapitalmarknadsupplåningen sker
genom ett aktivt utnyttjande av sven-
ska och internationella låneprogram.
Kortfristig upplåning hanteras via
korta upplåningsprogram i Sverige,
Europa och USA. Under 2003 har
Spintab dessutom implementerat ett
franskt upplåningsprogram för att
effektivare nå de franska investerarna.
Den långfristiga upplåningen avseen-
de hypotek hanteras med svenska
bostadsobligationer och ett så kallat
EMTN-program. Spintab är mycket
välkänt internationellt och var under
2003 den största skandinaviska emit-
tenten på euromarknaden.
Likviditetsreserv
Finansförvaltningen ansvarar för bank-
ens likviditetsreserv. Detta innebär
förvaltning av en portfölj bestående
av räntebärande värdepapper, huvud-
sakligen svenska stats- och bostadsin-
strument, som är pantsättningsbara
hos Riksbanken. Värdepapperna är
noterade på auktoriserade marknads-
platser för att säkerställa en kontinu-
erlig marknadsprissättning samt god
likviditet. Storleken på portföljen och
tillhörande ränterisk regleras av ett fast-
ställt reglemente. Målsättningen är,
att med en affärsmässig och aktiv för-
valtning inom givna mandat, generera
en god avkastning. Ett led i denna ak-
tiva förvaltning är att diversifiera port-
följens sammansättning med utländska
investeringar för att bibehålla en god
avkastning.
Strategiska aktieinnehav
Finansförvaltningen förvaltar även
bankens strategiska aktie- och ränte-
bärande innehav. Detta innefattar
bland annat refinansiering av våra ut-
ländska dotter- och intressebolag samt
hantering av valutarisk enligt fastställ-
da principer.
Finansförvaltning
mkr 2003 2002
Intäkter 1 380 588 Kostnader – 47 – 49 Resultat före kreditförluster 1 333 539Nedskrivning/återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55 – 264Rörelseresultat 1 388 275
Räntabilitet eget kapital, % 96,7 9,5 K/I-tal 0,03 0,08 Andel av koncernens rörelseresultat, % 14,5 4 Antal heltidstjänster 18 18
Spintabs kortfristiga upplåning 99 mdkr, 31 december 2003
ECP & CD (motsv EUR) 25 %
F-cert & Deposits (SEK) 37 %USCP (USD)
38 %
Spintabs långfristiga upplåning 279 mdkr, 31 december 2003
EMTN & förlags-lån (EUR) 42 %
Domestika obligationer (SEK) 58 %
48 | ÅRSREDOVISNING 2003 | GEMENSAM SERVICE OCH STABER
Gemensam service och Staber. Gemensam service, som bilda-des under året, driver bankens IT-system och utvecklar sälj-kanalerna. Målet är att skapa en effektiv och resurssnål service-organisation som stödjer kontorsnätet.
Gemensam service ska ta till vara
skalfördelar som uppstår då liknande
tjänster används av flera enheter inom
koncernen. Målet är att få högre kva-
litet i utförandet och lägre kostnader
för koncernen.
Gemensam service består av en-
heterna FöreningsSparbanken IT,
Kanal- och Verksamhetsutveckling samt
Support. Etableringen av Gemensam
service har inneburit att vissa synergi-
vinster redan kan tas hem inom de
sammanslagna enheterna. Ytterligare
potential finns genom en fortsatt
effektivisering av IT- och affärsut-
veckling samt inom centralisering av
exempelvis låneadministrativa funk-
tioner.
Oförändrade kostnader
FöreningsSparbanken IT bedriver ut-
veckling och förvaltning av IT-system
till FöreningsSparbanken, fristående
sparbanker och delägda banker.
FöreningsSparbankens IT-kostna-
der har varit i stort oförändrade under
de senaste fyra åren trots kraftigt öka-
de transaktionsvolymer. Detta har åstad-
kommits genom att kontinuerligt höja
effektiviteten inom IT-driften. Mål-
sättningen är att kunna klara upp till
drygt 20 procent högre transaktions-
volymer varje år utan kostnadsökningar.
Prestigefyllt pris
En speciell satsning har gjorts för att
bättre kunna följa upp vilka effekter
FöreningsSparbanken får av gjorda
IT-investeringar. En utvärdering av
outsourcingkoncept har också genom-
förts. Slutsatsen är att, med de förut-
sättningar som FöreningsSparbanken
har, en omfattande outsourcing inte är
motiverad eftersom en sådan inte
skulle ge tillräckliga besparingar för
att kompensera för de risker som är
förknippade med en sådan omfattan-
de förändring. IT-verksamheten är en-
ligt utomstående bedömningar, redan
idag mycket kostnadseffektiv. Inom
vissa avgränsade områden där banken
saknar egna stordriftsfördelar kan det
dock bli aktuellt att utvidga samarbe-
tet med externa leverantörer.
Under året tilldelades Förenings-
Sparbanken IT Compasspriset, som
årligen utdelas av det fristående IT-
konsultföretaget Compass till det
företag som bedöms arbeta bäst med
effektivitetshöjande åtgärder i Norden.
Enheten fick även omdömet att den
inom flera områden bedriver ”IT-verk-
samhet i världsklass”.
God tillgänglighet
Antalet transaktioner har under året
stadigt ökat inom de flesta områden,
främst inom Internet- och Telefon-
banken samt på kortområdet. Till-
gängligheten i bankens system är av
yttersta vikt för såväl kunder som för
bankens anställda. Banken ska vara
nåbar dygnet runt, alla dagar på året.
Tillgängligheten under 2003 har varit
mycket god för alla väsentliga system
och överträffat de höga tillgänglig-
hetsmål som banken har.
Ny IT-arkitektur
Under 2003 har ett omfattande ut-
vecklingsarbete bedrivits. Det största
projektet har varit utveckling av en ny
inlåningsreskontra med en produk-
tionssättning under 2004. Bland övriga
större utvecklingsprojekt finns system
för att hantera kraven i de kommande
kapitaltäckningsreglerna i Basel II, en
Gemensam service och Staber
mkr 2003 2002
Intäkter 3 190 2 546 Kostnader – 3 649 – 3 160Resultat före kreditförluster – 459 – 614Kreditförluster 196 – 261Andel i intresse-företags resultat 32 15Rörelseresultat – 231 – 860
K/I-tal 1,14 1,24Andel av koncernens rörelseresultat, % – 2,4 – 12,6 Antal heltidstjänster 1 588 1 489
Procent
97
98
99
100
Kortköp och uttagsautomaterInternetbankStordator
2003200220012000
Tillgänglighet IT-system
Tusen
Totalt antal Amw transaktioner
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
200420032002200120001999
Transaktioner i bankens system under ettdygn, exklusive korttransaktioner
ny kortstandard baserad på chiptek-
nik och system för rådgivningsstöd.
Genom en ny IT-arkitektur för syste-
men strävar banken efter att göra mer
gemensamma utvecklingsinsatser och
därigenom lägre kostnader genom åter-
användning av programkod. Konver-
tering av Internetbanken till en nya
arkitektur under 2004 är ett av de för-
sta projekten inom detta område. Ar-
betet med att ersätta den lokala IT-platt-
formen på kontoren och centrala arbets-
platser påbörjades också under året.
Ett omfattande förberedelsearbete
bedrevs inför ett eventuellt ja till EMU.
Av de cirka 100 miljoner kronor som
investerades i detta uppskattas cirka
hälften ha resulterat i nya och förbätt-
rade funktioner som vi kan dra nytta
av, trots att valresultatet blev ett nej.
Två exempel på detta är euro i bank-
ens uttagsautomater samt EU-betal-
ningar i Internetbanken.
Internet
FöreningsSparbankens externa webb
är en av de mest besökta internetplat-
serna i Sverige. Den är också den för-
sta handikappcertifierade webbplat-
sen i bankbranschen. Banken fick
under året utmärkelsen Årets bank-
produkt för sin handikappanpassade
webbplats. Exempelvis finns en funk-
tion som läser upp innehållet för
användare med synskador.
Kanal- och verksamhetsutveckling
Enheten ansvarar för allt utvecklings-
arbete som rör kundernas befintliga
och framtida kontaktvägar med bank-
en samt medarbetarnas verktyg och
metoder för kundkontakt. Med det
avses kontor, internet, telefon, auto-
mater, genomförandestöd, etc.
Support
En viktig uppgift för Supportenheten
är att stödja kontoren med administra-
tivt arbete inom områden av likartad
karaktär. Här finns möjligheter att fri-
göra tid för medarbetare i kontorsrö-
relsen så att de i stället kan ägna mer
tid åt aktiva kundkontakter som råd-
givning och försäljning. Inom Support
finns även funktioner för inköp, juri-
diskt stöd, kompetens- och ledarut-
veckling, hantering av lokaler, distri-
bution och personaladministration.
ÅRSREDOVISNING 2003 | GEMENSAM SERVICE OCH STABER | 49
Tryggad pension på äldre dar. Prata med våra kunniga rådgivare.
”Nu har jag växt färdigt.”
ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 51
Förvaltningsberättelse
FÖRENINGSSPARBANKEN AB
Helägda dotterbolag
Delägda dotterbolagFörenings-
SparbankenJordbruks-kredit AB
RoburFörsäkring
AB
Förenings-SparbankenFastighets-
byrå ABFörenings-
Sparbanken Öland AB
(60%)
AS Hansapank
(59,71%)
FI-Holding A/S
(74,7%)
Förenings-SparbankenFinans AB
Sparia För-säkrings AB
SwedbankLuxembourg
S.A.
Förenings-SparbankenAdministra-
tion AB
Kund-inkasso AB
K.I.A.B.
HSB BankAB
EntercardAS
Robur ABAB Spintab
Förenings-SparbankenJuristbyrå
AB
First Securities
ASA (33,3%)
Babs PaylinkAB
(49%)
AktiaSparbank
Abp(24,39%)
Eskilstuna Rekarne SparbankAB (50%)
Förenings-Sparbanken
Sjuhärad AB (47,5%)
Förenings-Sparbanken Söderhamn
AB (40%)
Färs & Frosta Spar-
bank AB(30%)
SpareBank 1Gruppen AS
(25%)
BergslagensSparbank AB
(48%)
VimmerbySparbank AB
(40%)
Intresseföretag
Allround AB(67%)
RoburKapitalför-valtning AB
RoburFonder
AB
FöreningsSparbanken består av FöreningsSparbanken AB
(Banken) och dess dotterbolag samt intresseföretag. Kon-
cernstrukturen med moderbolag och de viktigaste hel- och
delägda bolagen framgår av illustrationen nedan.
I noterna 29 och 30 till balansräkningen redovisas inne-
havet av aktier i intressebolag och koncernföretag. En sam-
manfattning av koncernens finansiella utveckling med
nyckeltal samt resultat- och balansräkningar för de senaste
fem åren återges på sidorna 6 och 7.
Förändringar av redovisningsprinciper
Redovisningsrådets rekommendationer, som trädde i kraft
1 januari 2003, har beaktats, men ej medfört någon påver-
kan på resultatet och eget kapital. Se vidare redovisnings-
principer sidan 66.
Operativ resultaträkning
Utöver den resultaträkning, som är upprättad enligt Finans-
inspektionens anvisningar, innehåller FöreningsSparbank-
ens delårsrapporter och årsredovisning en operativ resultat-
räkning. Den operativa resultaträkningen omfattar samma
juridiska personer och följer samma redovisningsprinciper
som den resultaträkning, som är upprättad enligt Finans-
inspektionens anvisningar, förutom att försäkringsrörelsen
ingår med respektive poster integrerade i den övriga verk-
samhetens intäkter och kostnader. En brygga mellan de
båda resultaträkningarna visas på sidan 54. Beskrivningar i
den löpande texten i denna förvaltningsberättelse utgår
från den operativa resultaträkningen, om inget annat anges.
Likaså bygger rörelsegrensredovisningen på den operativa
rapporteringen.
FÖRÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN
Förvärv av EnterCard
FöreningsSparbanken förvärvade i november 2003 samtliga
aktier i EnterCard AS för 216 mkr. EnterCard sköter utgiv-
ning av kredit- och betalkort samt drift av bankkort åt 110
norska banker. Förvärvet stärker FöreningsSparbankens
position som ledande betalningsförmedlare i Norden sam-
tidigt som möjligheter finns att uppnå goda synergier med
den svenska kortverksamheten. EnterCard, som ingår i
Svensk kontorsrörelse, ger ut alla typer av Visa- och Master
Card-kontokort, har distributionsavtal med bland annat
SpareBank 1 Gruppens och TerraGruppens medlemsbanker.
Vid förvärvet uppkom en goodwillpost i Förenings-
Sparbanken på 65 mkr, som avskrivs på 10 år. Rörelse-
resultatet i koncernen 2003 påverkades positivt med 5 mkr
genom förvärvet.
52 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Ökat ägande i FI-Holding
FöreningsSparbanken är majoritetsägare i danska FI-
Holding (som i sin tur äger nära 100 procent av FIH) och
förvärvade i mars 2003 ytterligare 5 procent av aktierna och
ökade därmed sitt innehav från 69,7 procent till 74,7 pro-
cent. FöreningsSparbanken erlade drygt 460 mkr för aktier-
na. Villkoren i de optionsavtal, som finns mellan Före-
ningsSparbanken och övriga aktieägare i FI-Holding,
beskrivs i not 30.
HSB Bank
FöreningsSparbanken förvärvade i slutet av 2002 återståen-
de aktier i HSB Bank AB från HSB Sverige. HSB Bank
ingår i FöreningsSparbankskoncernens balansräkning från
och med den 31 december 2002 och i resultaträkningen
från och med januari 2003. Från och med 1 januari 2004 har
HSB Bank namnändrats till FSB Bolåndirekt Bank AB.
ANDRA VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR UNDER 2003
Carl Eric Stålberg styrelseordförande
Vid ordinarie bolagsstämman i FöreningsSparbanken den
10 april 2003 utsågs Carl Eric Stålberg, tidigare förste vice
ordförande i bankens styrelse, till styrelseordförande.
Nytt samarbetsavtal med norska SpareBank 1 Gruppen
Förvärvet av EnterCard under året var en del av ett nytt
samarbetsavtal som träffades mellan FöreningsSparbanken,
SpareBank 1 Gruppen och dess övriga delägare. Avtalet er-
sätter det tidigare avtal som sades upp av Förenings-
Sparbanken i december 2001. Det nya avtalet innebär möj-
ligheter till utökat samarbete inom ett antal affärsområden.
Rekrytering av rådgivare till Stockholmsregionen
FöreningsSparbanken inledde under året en särskild sats-
ning på Stockholmsregionen. Som ett led i detta har cirka
100 företags- och privatrådgivare rekryterats. Parallellt med
den omfattande nyrekryteringen genomförde Förenings-
Sparbanken i Stockholm ett internt utvecklingsarbete med
certifiering av bankens rådgivare. Syftet är att stärka bank-
ens position på den viktiga Stockholmsmarknaden, där
FöreningsSparbanken har relativt sett lägre marknadsande-
lar än i övriga delar av Sverige.
FöreningsSparbanken miljöcertifierad enligt ISO 14001
FöreningsSparbanken miljöcertifierades i april 2003 enligt
den internationella standarden ISO 14001 och är därmed
den första börsnoterade nordiska bank att certifieras enligt
denna standard. Miljöcertifieringen är ett kvitto på att
FöreningsSparbanken arbetar på ett systematiskt och struk-
turerat sätt med miljöfrågor.
FöreningsSparbanken utsågs till Årets Affärsbank 2003
I tidningen Affärsvärldens undersökning Finansbarometern
utsågs FöreningsSparbanken till Årets Affärsbank 2003.
Undersökningen, som är Sveriges största oberoende under-
sökning av bank-, finans- och försäkringsmarknaden, har
genomförts bland ekonomichefer och andra nyckelpersoner
på drygt 2 000 företag och organisationer med över 200
anställda.
Årets arbetsgivare
FöreningsSparbanken utsågs i oktober till Sveriges bästa
arbetsplats av tjänstepensionsföretaget Alecta. Banken de-
lade förstapriset med Kanal 5. Motiveringen till Förenings-
Sparbankens utmärkelse löd: "för att ... ha utvecklat och
förverkligat verktyg och program som skapar en arbetsmil-
jö där mjuka värden är en av grundstenarna i arbetet för
ökad lönsamhet". I motiveringen framhölls också Före-
ningsSparbankens medarbetaravtal, IDA, där medarbetarna
inbjuds och stimuleras till insikt, delaktighet och ansvar
rörande bankens verksamhet.
FöreningsSparbanken erhöll pris för IT-effektivitet
FöreningsSparbanken tilldelades Compasspriset 2003.
Priset delas ut av det internationella konsultföretaget Com-
pass Consulting, som är ett ledande benchmarkinginstitut
inom IT. FöreningsSparbankens IT-organisation fick priset
med motiveringen att man "visar en stadigt stigande positiv
trend över förbättringar och befinner sig på de flesta områ-
den i världsklass."
Organisationsförändring
För att bättre stödja kontorsrörelsens kundkontakter gäller
från och med september en ny organisation i Förenings-
Sparbanken. De tidigare affärsområdena Spara, Låna och
Betala samordnas inom den nya enheten Kunderbjudande
och Produkter som ingår i rörelsegrenen Svensk kontorsrö-
relse. Samtidigt samlas gemensamma servicefunktioner i
den nya enheten Gemensam Service som ingår i rörelse-
grenen Gemensam service och Staber.
Återköp av egna aktier
FöreningsSparbankens styrelse beslutade att föreslå ordina-
rie bolagsstämma den 22 april 2004 att bemyndiga styrelsen
att besluta om återköp av egna aktier. Förslaget innefattar
även ett bemyndigande för styrelsen att avyttra återköpta
aktier. Bemyndigandet föreslås gälla förvärv över Stock-
holmsbörsen vid ett eller flera tillfällen av upp till 10 pro-
cent av samtliga aktier i FöreningsSparbanken, inklusive
den handel som sker löpande för att underlätta värdepap-
persrörelsen, vilket motsvarar knappt 52,8 miljoner aktier.
ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 53
Nya finansiella mål
FöreningsSparbankens styrelse har fastslagit nya finansiella
mål för verksamheten att gälla från och med 1 januari 2004.
Koncernens räntabilitet på eget kapital ska överstiga
genomsnittet för samtliga övriga större börsnoterade nordiska
banker (Handelsbanken, SEB, Nordea, Danske Bank och
DnB NOR) och vara minst 20 procent högre än den långa
riskfria räntan plus normal riskpremie. I dagens ränteläge
motsvarar det en räntabilitet om cirka 14 procent.
Koncernens operationella effektivitet, mätt som K/I-tal
före kreditförluster, ska långsiktigt understiga 0,5.
FöreningsSparbankens kapitaltäckningsgrad ska lägst
motsvara den nivå som vid varje tidpunkt bedöms lämplig
för att bibehålla en uthållig finansiell stabilitet och för att
utveckla verksamheten. Primärkapitalrelationen ska lång-
siktigt vara 7 procent.
FöreningsSparbanken har som mål att aktieutdelningen
ska uppgå till lägst 40 procent av resultatet efter skatt. Den
årliga utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i senaste
utdelning och bestäms med hänsyn till förväntad resultat-
utveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att ut-
veckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav.
Banken kommer inte att ha något externt kommunice-
rat måltal för kreditförlustnivå.
HÄNDELSER EFTER DEN 31 DECEMBER 2003
VD-byte i FöreningsSparbanken
Birgitta Johansson-Hedberg avgick ur styrelsen och som
verkställande direktör och koncernchef i januari 2004. Jan
Lidén utsågs till verkställande direktör och koncernchef i
FöreningsSparbanken och tillträdde sin nya befattning den
1 februari 2004. Jan Lidén var fram till den 1 februari 2004
ställföreträdande VD och koncernchef samt chef för region
Stockholm och t f ekonomi- och finansdirektör. De två sist-
nämnda befattningarna behåller han tills en permanent lös-
ning nåtts.
Ökat ägande i FI-Holding
FöreningsSparbanken förvärvade i mitten av januari 2004
ytterligare 2,5 procent av aktierna i FI-Holding A/S för 238
mkr och ökade därmed sitt innehav till 77,2 procent. För-
värvet skedde genom att en av delägarna i FI-Holding
utnyttjade sitt i not 30 beskrivna optionsavtal.
54 | ÅRSREDOVISNING 2003 | RESULTATRÄKNING, BRYGGA MELLAN OPERATIV OCH LEGAL
Resultaträkning, brygga mellan operativ och legal
Koncernen 2003 2002
mkr Operativ Justering Legal Operativ Justering Legal
Ränteintäkter 47 755 54 47 701 52 013 – 56 51 957Räntekostnader – 31 554 61 – 31 615 – 36 464 – 83 – 36 547
RÄNTENETTO * 16 201 115 16 086 15 549 – 139 15 410
Erhållna utdelningar 105 1 104 90 – 1 89Betalningsförmedlingsprovisioner 2 930 2 930 2 727 1 2 728Värdepappersprovisioner 2 692 313 2 379 2 919 – 359 2 560Övriga provisioner 2 039 109 1 930 1 912 – 92 1 820
SUMMA PROVISIONSINTÄKTER 7 661 422 7 239 7 558 – 450 7 108
Betalningsförmedlingsprovisioner – 993 – 993 – 964 – 964Värdepappersprovisioner – 146 – 146 – 144 – 144Övriga provisioner – 783 102 – 681 – 686 109 – 577
SUMMA PROVISIONSKOSTNADER – 1 922 102 – 1 820 – 1 794 109 – 1 685
PROVISIONSNETTO 5 739 320 5 419 5 764 – 341 5 423
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER 801 – 25 776 441 25 466
Realisationsvinster finansiella anläggningstillgångar 542 – 1 541 12 12IT-tjänster 775 775 734 734Övriga rörelseintäkter 290 – 15 275 411 – 31 380
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 1 607 – 16 1 591 1 157 – 31 1 126
SUMMA INTÄKTER 24 453 – 477 23 976 23 001 – 487 22 514
Personalkostnader – 6 978 41 – 6 937 – 7 005 53 – 6 952Hyror, övriga lokalkostnader – 1 148 1 – 1 147 – 1 080 1 – 1 079Datakostnader – 1 333 26 – 1 307 – 1 257 17 – 1 240Tele, porto – 443 1 – 442 – 439 7 – 432Konsulter och främmande tjänster – 660 51 – 609 – 650 56 – 594Reklam, PR, marknadsföring – 410 6 – 404 – 401 5 – 396Övriga administrationskostnader – 1 446 – 27 – 1 473 – 1 405 – 23 – 1 428Övriga rörelsekostnader – 145 11 – 134 – 47 – 115 – 162
SUMMA ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER – 12 563 110 – 12 453 – 12 284 1 – 12 283
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar – 1 278 – 1 278 – 1 414 4 – 1 410
SUMMA KOSTNADER – 13 841 110 – 13 731 – 13 698 5 – 13 693
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 10 612 – 367 10 245 9 303 – 482 8 821
Kreditförluster, netto – 979 – 979 – 1 601 – 1 601Värdeförändring på övertagen egendom – 8 – 8 – 2 – 2Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar – 264 – 264Åtförd nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55 55Andel i intresseföretags resultat – 116 – 116 – 588 – 588
RÖRELSERESULTAT 9 564 – 367 9 197 6 848 – 482 6 366
Rörelseresultat i försäkringsrörelsen 367 367 482 482
RESULTAT FÖRE BOKSLUTS-DISPOSITIONER OCH SKATT 9 564 9 564 6 848 6 848
* varav belastat med avgift för insättningsgaranti – 97 – 97 – 88 – 88
Enligt Finansinspektionens anvisningar ska försäkringsföretag vars tillgång-ar inte överstiger 20 procent av koncernens tillgångar konsolideras på ettförenklat sätt. Detta innebär att försäkringsrörelsens resultat redovisas påegen rad i resultaträkningen i den legala resultaträkningen och att försäk-ringsrörelsens tillgångar och skulder redovisas separat i koncernensbalansräkning.
Den operativa resultaträkningen omfattar samma juridiska personer ochföljer samma redovisningsprinciper som den legala förutom att försäk-ringsrörelsen ingår med respektive poster integrerade i den övriga verk-
samhetens intäkter och kostnader. En brygga mellan den operativa ochden legala resultaträkningen visas ovan.
Kolumnerna ”Justering” i uppställningen ovan, med omvända tecken,visar försäkringsföretagens andel av koncernens resultaträkning. Den över-vägande delen avser verksamheten i Robur Försäkring.
Beskrivningar i den löpande texten i förvaltningsberättelsen utgår frånden operativa resultaträkningen, om inget annat anges. Likaså byggerrörelsegrensredovisningen på den operativa rapporteringen.
ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR | 55
Rörelsegrenar
Rörelsegrensredovisningen bygger på FöreningsSparbankens
organisation och internredovisning.
Marknadsmässiga internräntor och ersättningar tilläm-
pas mellan rörelsegrenarna medan alla kostnader inom IT
och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via själv-
kostnadsbaserade internpriser till rörelsegrenarna. Kon-
cernledningskostnader utfördelas ej.
Koncernens eget kapital (ingående eget kapital exklusive
utdelning) allokeras till respektive rörelsegren vid årets bör-
jan. Allokeringen är baserad på kapitaltäckningsreglerna och
utifrån bedömt kapitalbehov under året. Allokerat eget kapi-
tal ränteberäknas efter genomsnittlig svensk dagslåneränta.
Goodwill med åtföljande resultateffekter, finansieringskost-
nad och avskrivning, allokeras till den rörelsegren den avser.
Räntabilitet beräknas på allokerat eget kapital för rörelse-
grenarna. Räntabilitet för rörelsegrenarna beräknas på rörelse-
resultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel.
Svensk kontorsrörelse
Svensk kontorsrörelse har kundansvaret för privatpersoner,
företag, organisationer, kommuner och landsting i Sverige
samt omfattar bankens egna distributionskanaler i form av
kontor, automater, telefon och internet i Sverige, enheten
för Kunderbjudande och Produkter, HSB Bank, delägda
svenska banker samt privatbanksverksamheten i Luxem-
burg. FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå AB och Före-
ningsSparbanken Juristbyrå AB ingår i rörelsegrenen från
och med fjärde kvartalet 2003. Enheterna ingick tidigare i
rörelsegrenen Gemensam service och Staber. Samtliga
kvartal 2003 har justerats på grund av organisationsförän-
dringen. Från och med november 2003 ingår också det för-
värvade norska kortföretaget EnterCard.
Kontorsnätet i Sverige är organiserat i 86 lokala banker
i 6 regioner över hela landet. FöreningsSparbanken har med
sina 516 kontor det största kontorsnätet bland de svenska
bankerna. Genom samarbetet med de fristående sparbank-
erna och delägda banker tillkommer ytterligare 304 kontor.
Kontorsnätet kompletteras med 235 Bank i Butik. Genom
avtalet med Svensk Kassaservice (Posten), har kunderna
dessutom möjlighet att utföra vissa kassaärenden på cirka
1 000 kontor.
Rörelseresultatet uppgick till 5 431 mkr, en ökning med
41 mkr jämfört med föregående år. Intäkterna minskade
med 143 mkr eller 1 procent jämfört med föregående år till
15 306 mkr. Ökat utlåningsräntenetto och förvärvet av HSB
Bank uppvägde inte sjunkande fond- och försäkringsprovi-
sioner samt lägre räntemarginal på inlåningen. Föregående
år ingick även en realisationsvinst på 97 mkr från kontors-
försäljning till Sparbanken Nord.
Kostnaderna ökade med 364 mkr eller 4 procent jämfört
med föregående år till 9 138 mkr, huvudsakligen på grund
av förvärvet av HSB Bank och EnterCard samt kostnader
för systemanpassningar inför ett eventuellt EMU-inträde.
Kreditförlusterna uppgick till 826 mkr, vilket var en
minskning med 313 mkr eller 27 procent jämfört med före-
gående år. Andel i intresseföretags resultat förbättrades
främst genom att föregående års resultat belastades med av-
vecklingskostnader för e-handelsföretaget Marakanda.
Räntabiliteten på allokerat eget kapital var 18 procent (19).
Antalet heltidstjänster minskade genom överflyttning av
lokala aktiehandlare till Swedbank Markets samt överflyttning
av vissa stödjande enheter till rörelsegrenen Gemensam ser-
vice och Staber. Kostnader för den flyttade stödverksamheten
redovisas 2003 som övriga kostnader istället för som tidigare
personalkostnader, datakostnader och avskrivningar.
Resultatutveckling, Svensk kontorsrörelse
2003 2002mkr Jan-dec Jan-dec
Räntenetto 11 523 11 497Provisionsnetto 3 007 3 030Nettoresultat av finansiella transaktioner 124 112Övriga intäkter 652 810
INTÄKTER 15 306 15 449
Personalkostnader – 3 895 – 3 969Datakostnader – 729 – 1 310Övriga kostnader – 4 274 – 3 103Avskrivningar – 240 – 392
KOSTNADER – 9 138 – 8 774
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 6 168 6 675
Kreditförluster – 826 – 1 139Andel av intresseföretags resultat 89 – 146
RÖRELSERESULTAT 5 431 5 390
Skatt – 1 521 – 1 566Minoritetsandel – 1 – 4
ÅRETS RESULTAT 3 909 3 820
Allokerat eget kapital 21 754 20 367Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 18,0 18,8IntäktsposterIntäkter från externa kunder 14 417 14 649Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 889 800
SUMMA INTÄKTER 15 306 15 449
Affärsvolymer, mdkrUtlåning 602 553Inlåning 238 221Fond och Försäkring 165 142Övrig placeringsvolym 8 6Aktier och andelar i intresseföretag 1 1Riskvägd volym 402 371Totala tillgångar 658 602Totala skulder 636 582Andel av koncernens rörelseresultat, % 56,8 78,7K/I-tal före kreditförluster 0,60 0,57Heltidstjänster 7 038 7 252
56 | ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR
Swedbank Markets
Swedbank Markets omfattar Investment Banking och Mer-
chant Banking. Swedbank Markets har även kundansvaret
för finansiella institutioner. Rörelsegrenen inkluderar, för-
utom verksamheten i Sverige och First Securities i Norge,
filialerna i Oslo, London och New York.
Swedbank Markets erbjuder handel i värdepapper och
derivatinstrument inom aktie-, ränte- och valutamarknaderna,
finansieringslösningar samt kvalificerad analys och rådgiv-
ning. Inom analysfunktionen görs kontinuerligt analyser av
cirka 150 nordiska bolag. För privata placerare erbjuder
Swedbank Markets aktiehandel och breddmarknadspro-
dukter, som exempelvis aktieindexobligationer, genom kon-
cernens kontorsnät i Sverige, genom fristående sparbanker
och delägda banker, samt genom Internetbanken och Tele-
fonbanken.
Swedbank Markets rörelseresultat uppgick till 768 mkr,
en ökningen med 653 mkr jämfört med föregående år.
Ränte- och valutahandeln gav ett starkt förbättrat resultat
samtidigt som den aktierelaterade verksamheten förbättra-
des under andra halvåret. Resultatförbättringen förklaras
också av att resultatet 2002 påverkades av negativa valuta-
kursförändringar.
Räntabiliteten på allokerat eget kapital ökade till 26
procent (4).
Kapitalförvaltning och försäkring
Kapitalförvaltning och försäkring omfattar Roburkoncer-
nen med verksamhet inom fondförvaltning, institutionell
och diskretionär kapitalförvaltning, försäkringar samt indi-
viduellt pensionssparande.
Rörelseresultatet uppgick till 457 mkr, en minskning
med 58 mkr eller 11 procent från föregående år. Försäm-
ringen förklaras främst av genomsnittligt lägre aktiekurser
på världens börser jämfört med föregående år, vilket gav
lägre förvaltningsvolym, som resulterar i minskade provi-
sionsintäker och av den lägre räntenivån, vilken negativt
påverkat avkastningen på likvida medel. Den svagare dol-
larn har minskat fondvolymen med cirka 5,5 mdkr under
året vilket innebar bortfall av bruttointäkter på cirka 40 mkr.
Räntabiliteten på allokerat eget kapital var 19 procent (19).
Resultatutveckling, Swedbank Markets
2003 2002mkr Jan-dec Jan-dec
Räntenetto 843 638Provisionsnetto 622 552Nettoresultat av finansiella transaktioner 339 132Övriga intäkter 98 49
INTÄKTER 1 902 1 371
Personalkostnader – 557 – 569Datakostnader – 230 – 240Övriga kostnader – 308 – 341Avskrivningar – 15 – 20
KOSTNADER – 1 110 – 1 170
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 792 201
Kreditförluster – 17 – 73Andel av intresseföretags resultat – 7 – 13
RÖRELSERESULTAT 768 115
Skatt – 215 – 30
ÅRETS RESULTAT 553 85
Allokerat eget kapital 2 093 2 249Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 26,4 3,8IntäktsposterIntäkter från externa kunder 1 596 1 129Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 306 242
SUMMA INTÄKTER 1 902 1 371
Affärsvolymer, mdkrUtlåning 12 17Inlåning 0 0Fond och Försäkring 1 1Aktier och andelar i intresseföretag 0 0Riskvägd volym 32 34Totala tillgångar 232 205Totala skulder 230 203Andel av koncernens rörelseresultat, % 8,0 1,7K/I-tal före kreditförluster 0,58 0,85Heltidstjänster 535 526
Resultatutveckling, Kapitalförvaltning och försäkring
2003 2002mkr Jan-dec Jan-dec
Räntenetto 45 74Provisionsnetto 1 168 1 209Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 11Övriga intäkter 35 30
INTÄKTER 1 256 1 324
Personalkostnader – 248 – 257Datakostnader – 78 – 63Övriga kostnader – 235 – 242Avskrivningar – 238 – 247
KOSTNADER – 799 – 809
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 457 515
RÖRELSERESULTAT 457 515
Skatt – 128 – 144
ÅRETS RESULTAT 329 371
Allokerat eget kapital 1 759 1 971Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 18,7 18,8IntäktsposterIntäkter från externa kunder 2 450 2 653Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar – 1 194 – 1 329
SUMMA INTÄKTER 1 256 1 324
Affärsvolymer, mdkrFond och Försäkring 249 206Övrig placeringsvolym 22 20Riskvägd volym 0 0Totala tillgångar 42 36Totala skulder 40 34Andel av koncernens rörelseresultat, % 4,8 7,5K/I-tal före kreditförluster 0,64 0,61Heltidstjänster 256 282
ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR | 57
Internationell bankrörelse
I rörelsegrenen Internationell bankrörelse ingår verksamhet-
erna i dotterbolagen Hansabank i Baltikum, FI-Holding i
Danmark samt FöreningsSparbankens andelar i intresse-
företagen SpareBank 1 Gruppen i Norge och Aktia i Finland.
Rörelseresultatet för Internationell bankrörelse uppgick
till 1 751 mkr, en ökning med 338 mkr eller 24 procent från
föregående år. Trots en negativ resultatandel från Spare-
Bank 1 Gruppen på 383 mkr, varav nedskrivning av good-
will med 311 mkr, förbättrades resultatet med 181 mkr.
Hansabank förbättrade sitt rörelseresultat med 166 mkr
eller 15 procent till 1 238 mkr, medan FI-Holdings resultat
försämrades med 62 mkr eller 7 procent till 849 mkr. Före-
ningsSparbankens resultatandel från Aktia förbättrades
med 22 mkr eller 50 procent.
Intäkterna under året ökade med 218 mkr eller 5 pro-
cent jämfört med föregående år till 4 516 mkr. Kostnaderna
minskade med 116 mkr eller 5 procent till 2 195 mkr.
Kreditförlusterna ökade med 210 mkr till 340 mkr, huvud-
sakligen på grund av återvinningar av engångskaraktär i
Litauen 2002.
På grund av den negativa resultatandelen från Spare-
Bank 1 Gruppen var räntabiliteten på allokerat eget kapital
8 procent (7). För Hansabank var räntabiliteten 22 procent
(21) och för FI-Holding 10 procent (10).
Finansförvaltning
I rörelsegrenen ingår finansförvaltningen i Sverige (moder-
banken FöreningsSparbanken AB samt dotterbolaget Spin-
tab). Finansförvaltningens ansvarsområde omfattar finansi-
ering av utlåningen på den svenska marknaden, förvaltning
av bankens strategiska omsättningsportfölj, räntebärande
anläggningstillgångar och bankens strategiska aktieinnehav,
däribland aktieinnehavet i OMHEX. Finansförvaltningen
ansvarar också för hantering av frågor avseende koncernens
kapital- och riskstruktur.
Finansförvaltningens rörelseresultat uppgick till 1 388 mkr
en ökning med 1 113 mkr jämfört med föregående år. Ökning-
en förklaras huvudsakligen av en realisationsvinst på 489
mkr från försäljning av bankens aktieinnehav i Erste Bank
samt återföring av del av nedskrivning av aktieinnehavet i
OMHEX med 55 mkr, medan resultatet 2002 belastades
med en nedskrivning av OMHEX-aktierna på 264 mkr.
Resultatutveckling, Internationell bankrörelse
2003 2002mkr Jan-dec Jan-dec
Räntenetto 3 069 2 972Provisionsnetto 1 002 866Nettoresultat av finansiella transaktioner 264 241Övriga intäkter 181 219
INTÄKTER 4 516 4 298
Personalkostnader – 960 – 1 005Datakostnader – 157 – 148Övriga kostnader – 598 – 581Avskrivningar – 480 – 577
KOSTNADER – 2 195 – 2 311
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 2 321 1 987
Kreditförluster – 340 – 130Andel av intresseföretags resultat – 230 – 444
RÖRELSERESULTAT 1 751 1 413
Skatt – 401 – 212Minoritetsandel – 632 – 638
ÅRETS RESULTAT 718 563
Allokerat eget kapital 8 790 8 523Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 8,2 6,6IntäktsposterIntäkter från externa kunder 4 516 4 298Affärsvolymer, mdkrUtlåning 107 100Inlåning 37 33Aktier och andelar i intresseföretag 1 1Riskvägd volym 149 150Totala tillgångar 144 136Totala skulder 135 127Andel av koncernens rörelseresultat, % 18,3 20,6K/I-tal före kreditförluster 0,49 0,54Heltidstjänster 5 931 5 901
Resultatutveckling, Finansförvaltning
2003 2002mkr Jan-dec Jan-dec
Räntenetto 797 610Provisionsnetto – 28 – 26Nettoresultat av finansiella transaktioner 66 – 22Övriga intäkter 545 26
INTÄKTER 1 380 588
Personalkostnader – 15 – 13Datakostnader – 6 – 7Övriga kostnader – 26 – 29Avskrivningar 0 0
KOSTNADER – 47 – 49
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 1 333 539
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar – 264Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 55
RÖRELSERESULTAT 1 388 275
Skatt – 285 – 151
ÅRETS RESULTAT 1 103 124
Allokerat eget kapital 1 141 1 307Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 96,7 9,5IntäktsposterIntäkter från externa kunder 1 386 591Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar – 6 – 3
SUMMA INTÄKTER 1380 588
Affärsvolymer, mdkrUtlåning 0 1Övrig placeringsvolym 11 8Riskvägd volym 6 7Totala tillgångar 368 340Totala skulder 367 339Andel av koncernens rörelseresultat, % 14,5 4,0K/I-tal före kreditförluster 0,03 0,08Heltidstjänster 18 18
58 | ÅRSREDOVISNING 2003 | RÖRELSEGRENAR
Resultatutveckling, Gemensam service och Staber
2003 2002mkr Jan-dec Jan-dec
Räntenetto – 92 – 258Provisionsnetto – 31 153Nettoresultat av finansiella transaktioner 0 – 33Övriga intäkter 3 313 2 684
INTÄKTER 3 190 2 546
Personalkostnader – 1 362 – 1 253Datakostnader – 956 – 677Övriga kostnader – 1 026 – 1 052Avskrivningar – 305 – 178
KOSTNADER – 3 649 – 3 160
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER – 459 – 614
Kreditförluster 196 – 261Andel av intresseföretags resultat 32 15
RÖRELSERESULTAT – 231 – 860
Bokslutsdispositioner – 19 – 76Skatt – 17 120Minoritetsandel – 2 5
ÅRETS RESULTAT – 269 – 811
Allokerat eget kapital 162 163IntäktsposterIntäkter från externa kunder 406 409Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 2 784 2 137
SUMMA INTÄKTER 3 190 2 546
Affärsvolymer, mdkrUtlåning 2Aktier och andelar i intresseföretag 0 0Riskvägd volym – 2 3Totala tillgångar 8 6Totala skulder 8 6Andel av koncernens rörelseresultat, % – 2,4 – 12,6K/I-tal före kreditförluster 1,14 1,24Heltidstjänster 1 588 1 489
Gemensam service och Staber
I Gemensam service och Staber ingår IT och övriga ser-
vicefunktioner, koncernstaber och koncernens egna försäk-
ringsbolag Sparia. I rörelsegrenen ingår också ett fåtal
kreditförlustreserveringar som inte redovisas av andra kund-
ansvariga enheter.
Rörelsegrenen redovisade ett rörelseresultat på -231 mkr
en förbättring med 629 mkr jämfört med föregående år.
Förbättringen förklaras huvudsakligen av lägre kreditförlus-
ter samt ökad intern fakturering.
ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE | 59
tivt och ökade med 10 procent eller med 174 mkr till 1 937 mkr
(1 763). Jämfört med 2002 minskade kapitalförvaltningsprovi-
sionerna med 165 mkr. Minskningen orsakades i allt väsent-
ligt av lägre aktiekurser och därmed lägre värden på fonder-
nas tillgångar. Kapitalförvaltningsprovisionerna har dock
under året ökat kvartal för kvartal. Courtageintäkterna var i
stort sett oförändrade.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner ökade med 82 pro-
cent och uppgick till 801 mkr (441). Resultatet från hand-
eln med räntebärande värdepapper ökade med 61 mkr och
resultatet från handeln med aktier och andra finansiella
instrument ökade med 160 mkr. Intäkterna från valutaverk-
samheten ökade med 139 mkr.
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter ökade med 39 procent och uppgick
till 1 607 mkr (1 157). Resultatet påverkades av en realisa-
tionsvinst om 489 mkr från försäljningen av aktieinnehavet
i Erste Bank i juni 2003. Under 2002 ingick en realisations-
vinst från kontorsförsäljning om 97 mkr.
Kostnadsutveckling
Koncernens kostnader ökade med 143 mkr eller 1 procent
och uppgick till 13 841 mkr (13 698). Kostnaderna i den
svenska verksamheten ökade med 259 mkr, bland annat ge-
nom förvärvet av HSB Bank och EMU-förberedelser. I Inter-
nationell Bankrörelse minskade kostnaderna med 116 mkr,
främst genom rationaliseringar i Hansabanks verksamhet i
Litauen.
Personalkostnader
Personalkostnaderna minskade till 6 978 mkr (7 005). I den
svenska verksamheten ökade personalkostnaderna på grund
av avtalsenliga löneökningar och kostnader för rekrytering
av rådgivare till Stockholmsregionen, men minskade med
knappt 100 mkr på grund av det under året genomförda
personalminskningsprogrammet. I Internationell Bank-
rörelse minskade personalkostnaderna med 45 mkr. Perso-
nalkostnaderna belastades med 258 mkr (269) avseende
kostnader för resultatandelssystem i koncernen.
Kostnaderna förenade med Birgitta Johansson-Hedbergs
avgång som verkställande direktör belastade resultatet med
28 mkr, varav 23 mkr avsåg pensionskostnader.
Under året minskade antalet heltidstjänster med 102
och uppgick till 15 366 (15 468) vid årets slut.
Ekonomisk redogörelse
Resultatutveckling
Rörelseresultatet i koncernen för 2003 uppgick till 9 564
mkr (6 848). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 15,9
procent (11,0) och resultatet per aktie till 12,02 kronor (7,87).
Sett över hela året påverkades resultatet positivt av
volymtillväxten i såväl inlåning från som utlåning till all-
mänheten i den svenska kontorsrörelsen samt av resultatut-
vecklingen i Swedbank Markets och Internationell bankrö-
relse. Marginalerna på inlåning från allmänheten i Sverige
minskade dock. Provisionsintäkterna från betalningsför-
medlingsverksamheten visade fortsatt god tillväxt. Aktie-
relaterade intäkter var lägre än föregående år, men hade
sedan det första kvartalet 2003 en positiv utveckling. Övriga
intäkter påverkades av en realisationsvinst från försäljning
av bankens aktieinnehav i Erste Bank. Kostnaderna ökade
något främst genom förvärvet av HSB Bank och EMU-för-
beredelser. Kreditförlustnivån minskade och uppgick till
0,14 procent (0,23). Intresseföretagens resultat förbättrades
väsentligt trots nedskrivning av goodwill i SpareBank 1
Gruppen. Förbättringen av rörelseresultatet 2003 från de
utländska dotter- och intressebolagen påverkades margi-
nellt av valutakursförändringar med 2 mkr (-56).
Räntenettot
Koncernens räntenetto ökade med 4 procent och uppgick
till 16 201 mkr (15 549). I Svensk kontorsrörelse ökade rän-
tenettot från utlåningsverksamheten med cirka 450 mkr till
följd av ökade volymer och med cirka 100 mkr genom öka-
de marginaler. Högre inlåningsvolymer ökade räntenettot
med cirka 200 mkr medan minskade marginaler, främst till
följd av lägre allmänt ränteläge och överströmning av inlå-
ningsmedel till högförräntande konton, påverkade räntenet-
tot negativt med cirka 550 mkr. Räntenettot hos Swedbank
Markets förbättrades med cirka 250 mkr, bland annat
genom handel i obligationer och räntederivat vid filialen i
Oslo. I Internationell bankrörelse ökade räntenettot med
cirka 100 mkr.
Koncernens räntemarginal uppgick till 1,47 procent (1,43)
och placeringsmarginalen till 1,59 procent (1,58). Motsvar-
ande marginaler i Spintabkoncernen var 1,01 procent (1,01)
och 1,17 procent (1,22).
Erhållna utdelningar
Erhållna utdelningar uppgick till 105 mkr (90).
Provisionsnettot
Provisionsnettot minskade något till 5 739 mkr (5 764). Betal-
ningsförmedlingsprovisionerna fortsatte att utvecklas posi-
60 | ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE
Övriga allmänna administrationskostnader
Övriga allmänna administrationskostnader ökade med 6 pro-
cent och uppgick till 5 585 mkr (5 279). Kostnadsökningen
påverkades till 78 mkr av förvärven av HSB Bank och Enter-
Card.
Lokalkostnaderna ökade 6 procent till 1 148 mkr (1 080)
bland annat genom förändringar i kontorsnätet i Svensk
kontorsrörelse. Datakostnaderna ökade med 6 procent till
1 333 mkr (1 257), främst genom EMU-förberedelser. Kost-
naderna för kontanthanteringen i form av värdetransporter
och larm ökade 25 procent eller med 62 mkr till 315 mkr.
Kostnaderna för utrangering av Cash-terminaler belastade
resultatet med 22 mkr.
Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningarna på materiella anläggningstillgångar mins-
kade med 83 mkr och uppgick till 633 mkr (715) medan
avskrivningarna på goodwill, exklusive intressebolagsinne-
hav, minskade med 50 mkr och uppgick till 613 mkr (663).
IT-kostnader
I IT-kostnader ingår samtliga utvecklings- och produktions-
kostnader samt servicekostnader för och avskrivningar på
datautrustning. Årets IT-kostnader uppgick, efter avdrag
för intäkter från fristående sparbanker och delägda banker,
till 2 315 mkr (2 223), varav utvecklingskostnader 688 mkr
(605). IT-kostnaderna i den svenska verksamheten var
2 021 mkr (1 929). Ökningen av IT-kostnaderna berodde på
anpassningen av IT-system för ett eventuellt EMU-inträde,
vilket ökade kostnaderna med knappt 100 mkr.
Kreditförluster
Kreditförlustnivån under året uppgick till 0,14 procent (0,23).
Kreditförlusterna minskade med 38 procent till 987 mkr
(1 603). I FI-Holding uppgick kreditförlusterna till 84 mkr
(107) och i Hansabank till 256 mkr (23).
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
Under året anpassades det bokförda värdet i Förenings-
Sparbanken AB på aktier i dotter- och intressebolag genom
nedskrivning med 447 mkr (1 082) till det koncernmässiga
värdet på respektive innehav.
Återföring av nedskrivningar av finansiella
anläggningstillgångar
FöreningsSparbanken återförde under året en del av den
nedskrivning av det bokförda värdet på innehavet av aktier
i OMHEX, som gjordes föregående år. Återföringen upp-
gick till 55 mkr.
Andel i intresseföretags resultat
Andel i intresseföretags resultat uppgick till -116 mkr (-588).
Förändringen förklaras främst genom avyttringen av
Marakanda i början av 2003, som ingick med resultatandel
om -231 mkr under 2002. Resultatandelen från SpareBank
1 Gruppen uppgick till -383 mkr (-564).
Skattekostnad
Koncernens resultat före skatt uppgick till 9 545 mkr (6 772)
och skattekostnaden till 2 567 mkr (1 983) motsvarande en
skattebelastning om 27 procent (29). Årets lägre skattesats
förklaras främst av ej tidigare utnyttjade förlustavdrag. Den
relativt höga skattebelastningen föregående år förklaras
främst av aktienedskrivningar som inte är skattemässigt
avdragsgilla förrän de är kvittningsbara.
Koncernens tillgångar
Koncernens tillgångar uppgick vid utgången av 2003 till
1 002 mdkr (958). Förändringen berodde främst på ökad ut-
låning.
Utlåning
Av koncernens tillgångar svarade utlåning till allmänheten
för 75 procent (73) och utlåning till kreditinstitut för 8 pro-
cent (10). Koncernens samlade utlåning till allmänheten
och andra kreditinstitut än banker och Riksgäldskontoret,
exklusive återköpsavtal (så kallade repor), uppgick vid
utgången av 2003 till 721 mdkr (673). Utlåningen ökade så-
ledes med 48 mdkr eller med 7 procent. Av ökningen svarade
Spintab för 31 mdkr och Hansabank för 9 mdkr.
Nära hälften av utlåningen, eller 337 mdkr (307) avsåg
privatpersoner, varav hypotekslånen i Spintab svarade för
274 mdkr (248). Privatutlåningen ökade således med 10
procent.
Räntebärande värdepapper
FöreningsSparbankens innehav av räntebärande värdepap-
per, inklusive belåningsbara statsskuldsförbindelser, upp-
gick vid årsskiftet till 77 mdkr (65). Till detta kom kon-
cerninterna innehav på drygt 17 mdkr (17).
Moderbolagets innehav uppgick till 82 mdkr (69) varav
12 mdkr var placerade i en portfölj som till större delen är
belåningsbar i Riksbanken och utgör därmed en likviditets-
reserv. Resterande innehav ingår i bankens värdepappers-
rörelse.
Utveckling av antalet anställda
2003 2002
Tillsvidareanställda 8 987 9 175Tillfälligt anställda 452 398
SUMMA 9 439 9 573
Hansabank 5 766 5 744FI-Holding 161 151
TOTALT 15 366 15 468
ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE | 61
I dotterbolagen fanns vid årsskiftet likviditetsreserver
som var placerade i räntebärande värdepapper. Reserverna
uppgick till 7 mdkr i FI-Holding och 5 mdkr i Hansabank.
Tillgångar i försäkringsrörelsen
Tillgångar i försäkringsrörelsen ökade med 6 mdkr eller
med 19 procent till 38 mdkr, främst beroende på utveck-
lingen på aktiemarknaden 2003.
Koncernens skulder
Av koncernens skulder om 960 mdkr (919) svarade emitte-
rade värdepapper för 46 procent (46), in- och upplåning
från allmänheten för 30 procent (29) och skulder till kredit-
institut för 10 procent (11).
In- och upplåning från allmänheten
Koncernens in- och upplåning från allmänheten uppgick
vid utgången av 2003 till 284 mdkr (263). Exklusive åter-
köpsavtal (repor), ökade inlåningen från allmänheten med
21 mdkr, varav 4 mdkr i Hansabank.
Emitterade värdepapper och efterställda skulder
Emitterade värdepapper uppgick vid årsskiftet till 442 mdkr
(420). Koncernens emitterade värdepapper var i huvudsak
utgivna av Spintab för att finansiera hypoteksutlåning till
fast ränta. Spintabs upplåning sker med räntebindningstider
som är väl matchade mot utlåningen. Den genomsnittliga
återstående räntebindningstiden för Spintabs upplåning var
1,4 år (1,5). För koncernen som helhet var den genomsnitt-
liga kvarstående räntebindningstiden för emitterade värde-
papper 1,7 år (1,9).
Av värdepapperen var 73 procent (70) obligationer och
resterande 27 procent (30) i huvudsak kortfristiga upplå-
ningsinstrument.
Utöver obligationslån och certifikatprogram emitterar
såväl banken som Spintab, FI-Holding och Hansabank
efterställda lån i form av tidsbegränsade och eviga förlags-
lån. Sammantaget uppgick denna typ av efterställda skulder
till 27 mdkr (28) vid årets slut.
Kapitalbas och kapitaltäckning
Beräkning av kapitalbas och kapitaltäckning (not 51) utgår
från begreppet finansiell företagsgrupp och inte från kon-
cernbegreppet i årsredovisningslagen. I begreppet ingår fin-
ansiella företag, i vilka ägandet lägst uppgår till 20 procent.
Försäkringsbolag ingår inte i begreppet. I den finansiella
företagsgruppen FöreningsSparbanken ingick den 31 dec-
ember 2003, FöreningsSparbanken koncernen, Eskilstuna
Rekarne Sparbank AB, Färs & Frosta Sparbank AB, Före-
ningsSparbanken Sjuhärad AB, FöreningsSparbanken
Söderhamn AB, Bergslagens Sparbank AB, Vimmerby Spar-
bank AB, Bostocken AB, Aktia Sparbank Abp i Finland samt
SpareBank 1 Gruppen A/S och First Securities A/S i Norge.
Koncernens kapitalbas uppgick till 63,7 mdkr (61,2).
Primärkapitalet ökade med 1,9 mdkr och uppgick till 42,2
mdkr (40,3) medan supplementärkapitalet och andra poster,
som ingår i kapitalbasen, sammantaget ökade med 0,6 mdkr.
Kapitaltäckningsgraden uppgick den 31 december 2003
till 10,8 procent (10,8), varav primärkapitalrelationen var
7,2 procent (7,1). Marknadsriskernas andel av den totala
kapitaltäckningsgraden var 0,5 procentenheter (0,5).
Riskvägt belopp för kreditrisker ökade under året till
562 mdkr (539) till följd av ökad kreditgivning i Spintab
och Hansabank. Riskvägt belopp för marknadsrisker var
oförändrat och uppgick till 26 mdkr.
Förslag till nya kapitaltäckningsregler
Baselkommittén för banktillsyn och EU har under senare år
genomfört en samordnad översyn av kapitaltäckningsreglerna.
Arbetet med de nya reglerna, kallade Basel II, är nu inne i
sin slutfas. Översynen har initierats som en följd av att det
inom bankerna under senare år skett en snabb utveckling av
metoder att kvantifiera kapitalbehov, en utveckling som fort-
farande pågår. Avsikten med översynen är att anpassa kapi-
Resultatutveckling i koncernen per kvartal
mkr kv4 2003 kv3 2003 kv2 2003 kv1 2003 kv4 2002
Räntenetto 4 096 4 114 3 958 4 033 3 886Provisionsnetto 1 562 1 476 1 401 1 300 1 439Nettoresultat av finansiella transaktioner 257 132 218 194 188Övriga intäkter 268 294 871 279 277
SUMMA INTÄKTER 6 183 6 016 6 448 5 806 5 790
Personalkostnader – 1 827 – 1 752 – 1 686 – 1 713 – 1 786Övriga kostnader – 1 841 – 1 614 – 1 723 – 1 685 – 1 671
SUMMA KOSTNADER – 3 668 – 3 366 – 3 409 3 398 – 3 457
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 2 515 2 650 3 039 2 408 2 333
Kreditförluster inklusive värdeförändring – 155 – 160 – 282 – 390 – 360Återföring nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 32 23Andelar i intresseföretags resultat 75 55 – 211 – 35 – 125
RÖRELSERESULTAT 2 467 2 568 2 546 1 983 1 848
62 | ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE
taltäckningsreglerna så att kapitalkravet på ett bättre sätt än
i dag baseras på det faktiska risktagandet i bankerna.
Baselkommittén lämnade ett första förslag på remiss
sommaren 1999. Förslaget förväntas bli presenterat i en slut-
lig utformning under första halvåret 2004. Parallellt med arbe-
tet i Baselkommittén har EU-kommissionen utarbetat ett för-
slag till hur de nya reglerna ska formuleras i de EU-direktiv
som senare kommer att ligga till grund för den svenska lag-
stiftningen. Reglerna väntas träda i kraft i slutet av 2006.
Enligt förslaget kan kapitalkravet för kreditrisker, efter
tillsynsmyndighetens godkännande, baseras på bankernas
interna kreditriskklassificering. För banker som inte når
upp till den standard som krävs för att basera kapitalkravet
på den interna riskklassificeringen, kommer kapitalkravet
att baseras på schablonregler på motsvarande sätt som i dag.
Baselkommittén och EU föreslår också att ett kapital-
krav införs för operationella risker. Kapitalkravet för dessa
risker är svårare att kvantifiera än för övriga risker i banker-
na. Förslaget har därför utformats så att det finns två alter-
nativa metoder för att beräkna kapitalkrav för operationella
risker, som i olika hög grad baseras på schabloner. På sena-
re tid har förslaget även kompletterats med möjligheten att
beräkna kapitalkravet utifrån mer avancerade mätmetoder
baserade på intern och bankgemensam förluststatistik.
De nya kapitaltäckningsreglerna kommer att vara utfor-
made så att tydliga incitament skapas för bankerna att
utveckla interna metoder att mäta kapitalbehovet både till
följd av kreditrisker och operationella risker, på samma sätt
som redan är fallet vad gäller marknadsrisker.
Inom området kreditrisker pågår för närvarande en om-
fattande översyn och anpassning av koncernens riskklassifi-
cering av krediter. Syftet är att den ska kunna uppfylla de
krav som ställs för att koncernens kapitaltäckningskrav
avseende kreditrisker ska kunna baseras på den interna
riskklassificeringen.
Ett arbete med att systematiskt samla information om
interna förluster till följd av operationella risker har också
påbörjats. Denna information kommer att kunna utgöra en
del av underlaget för en mer avancerad mätning av koncer-
nens kapitalkrav för operationella risker.
FöreningsSparbanken har under året ansökt hos Finans-
inspektionen om att få basera rapporterat kapitalkrav för
marknadsrisker på en egen Value at Risk-modell (VaR). An-
sökan är för närvarande under behandling hos Finansin-
spektionen.
Övergången till IFRS
Enligt EU-kommissionens beslut ska alla noterade bolag
inom EU från och med 2005 i sin koncernredovisning till-
lämpa en gemensam redovisningsstandard, benämnd Inter-
national Financial Reporting Standards, IFRS. Standarden
baseras på de redovisningsrekommendationer, som utgetts
av International Accounting Standards Board, IASB.
I Sverige har Redovisningsrådet sedan flera år tillbaka
översatt och implementerat ett flertal av IASB:s rekom-
mendationer, vilka således tillämpas av FöreningsSparbank-
en. Bland de mer väsentliga av de befintliga rekommenda-
tioner, som återstår att implementera, är IAS 19, Employee
Benefits, och IAS 39, Financial Instruments.
IAS 19 motsvaras i Sverige av Redovisningsrådets re-
kommendation 29 (RR 29), Ersättning till anställda. RR 29
ska tillämpas från och med 2004. FöreningsSparbankens pen-
sionsförpliktelser har i redovisningen till och med 2003 i
huvudsak redovisats som avgiftsbestämda åtaganden. Enligt
Rating
FSB Spintab FIH Hansabank
Moody´sKort P-1 P-1 P-1 P-1Lång Aa3 Aa3 A1 A1Bank Financial Strength B C
FitchKort F-1 F-1+ F-1Lång A+ AA- A–
R & I AA-
S & PKort A-1 A-1Lång A
ÅRSREDOVISNING 2003 | EKONOMISK REDOGÖRELSE | 63
RR 29 ska större delen av förpliktelserna i den svenska verk-
samheten fortsättningsvis redovisas som förmånsbestämda.
FöreningsSparbanken har under 2003 vidtagit de mått
och steg som erfordras för att implementera RR 29 i kon-
cernredovisningen från och med första kvartalet 2004. Be-
räkningar av pensionsskulden enligt fastställda aktuariella
antaganden har gjorts baserat på förmånsbestämda pen-
sionsåtaganden och relaterad tillgångsmassa per den 31
december 2003. Värderad enligt RR 29 ökar ingående pen-
sionsskuld med knappt 1,6 mdr inklusive löneskatt, upp-
skjuten inkomstskatt och effekter i intresseföretag. Där-
igenom reduceras koncernens ingående eget kapital 2004
med motsvarande belopp. Baserat på de förhållanden som
förelåg vid årsskiftet förväntas den redovisade pensions-
kostnaden för 2004 bli densamma som om redovisningen
skett enligt tidigare metod.
Rekommendationen innebär att koncernen ska fastställa
de antaganden som ligger till grund för beräkningen.
Värderingen bygger bland annat på följande årliga antaganden:
■ Löneökningstakt 3,25 procent
■ Ökning av inkomstbasbelopp 2,5 procent
■ Inflation 2,0 procent
■ Skulden diskonteras med 4,9 procent
■ Långsiktig förväntad avkastning på tillgångar som hålls
avskilda för täckande av pensionsförpliktelserna bedöms,
efter avkastningsskatt och kostnader, uppgå till 5 procent.
I slutet av december 2003 utgav IASB en uppdaterad
version av IAS 39 baserad på ett utkast, som publicerades
2002. Rekommendationen kommer under 2004 att bli före-
mål för en godkännandeprocess inom EU innan den enligt
plan ska tillämpas i redovisningen från och med 2005.
De föreslagna reglerna i IAS 39 har varit utsatta för stark
debatt och kraftiga ifrågasättanden. Det råder därför osä-
kerhet om hur den slutliga utformningen av IAS 39 kommer
att bli. Det kan inte uteslutas att ytterligare förändringar
sker som en konsekvens av de diskussioner som förs i sam-
band med EU:s godkännandeprocess.
FöreningsSparbanken har trots dessa oklarheter genom-
fört ett omfattande kartläggningsarbete baserat på den tidi-
gare nämnda versionen av IAS 39. De områden, som påver-
kas av införandet av IAS 39 har identifierats liksom möjliga
vägval i redovisningsfrågor. När standarden fått sin slutliga
utformning kommer FöreningsSparbanken att fatta beslut i
vägvalsfrågor medan förberedelser för implementeringen
fortsätter trots osäkerheten om regelverkets slutliga utform-
ning.
I FöreningsSparbanken pågår också ett kontinuerligt
arbete för att tidigt identifiera eventuella skillnader mellan
nuvarande redovisningsprinciper och IFRS vad gäller såväl
kommande uppdateringar av befintliga standards som nya
rekommendationer.
Utsikter för 2004
FöreningsSparbankens resultat påverkas starkt av makro-
ekonomiska förändringar som banken själv inte råder över.
Bland annat påverkar förändringar i det allmänna ränteläget,
börs- och valutakurser och företagens betalningsförmåga
resultatutvecklingen. Banken lämnar av det skälet ingen
resultatprognos men redovisar i not 58 en känslighetsanalys
hur olika intäker och kostnader påverkas av omvärldsför-
ändringar.
64 | ÅRSREDOVISNING 2003 | KONCERNENS RISKKONTROLL
Koncernens riskkontroll
KREDITRISKER
Med kreditrisk avses risken för att motpart inte fullgör sina
förpliktelser mot koncernen samt risken för att ställda
säkerheter ej täcker koncernens fordran.
FöreningsSparbankens styrelse har det övergripande an-
svaret för koncernens kreditriskexponering och anger ge-
nom styrelsens kredit- och kapitalmarknadsutskott riktlin-
jer för kreditriskernas hantering. Styrelsen har i särskild in-
struktion delegerat ansvaret i vissa frågor till detta utskott,
som regelbundet rapporterar till styrelsen. Styrelsen utser
även central kreditkommitté samt omprövar årligen affärs-
enheternas kreditlimiter. I de utländska dotterbolagen an-
svarar respektive styrelse för utformningen av detaljerade
regler anpassade till lokala förhållanden.
Riktlinjer och instruktioner för kreditgivningen tilläm-
pas på ett enhetligt och samordnat sätt inom koncernen.
Ansvaret för kreditengagemang ligger på de kundansvariga
affärsenheterna. En särskild enhet inom moderbolaget an-
svarar för kreditengagemang som förmedlats från de fristå-
ende sparbanker som koncernen samarbetar med.
Styrelsen utser de lokala bankernas styrelser samt om-
prövar årligen dessa enheters kreditlimiter, som baseras på
en kategoriindelning, beroende bland annat på respektive
lokal banks totala utlåningsvolym, den lokala marknadens
struktur samt affärsenhetens kompetens.
Uppföljning och analys
Beslutsordningen i affärsenheterna är baserad på dualitets-
principen, som innebär att alla kreditbeslut i Förenings-
Sparbanken fattas av minst två personer, eller för mindre
krediter av en person med stöd av IT-baserade bedöm-
ningssystem.
Dualitetsprincipen innebär också att de lokala affärsen-
heternas kreditchefer ska vara oberoende i förhållande till
affärsverksamheten.
Lokala bankers samt dotterbolags styrelse och ledning
ansvarar för löpande kredit- och affärsuppföljning. Bland
annat är samtliga beviljade limiter över 1 mkr föremål för
årlig omprövning, vilket innebär att kundens återbetal-
ningsförmåga och säkerheternas kvalitet analyseras minst
en gång per år, med stöd bland annat av koncernens risk-
klassificeringssystem. Inom ramen för riskklassificerings-
systemet bedöms risken för obestånd, baserat bland annat på
ett antal ekonomiska nyckeltal, samt risken vid obestånd,
som bedöms utgående från den genomsnittliga säkerhets-
täckningsgraden i respektive engagemang. Ett givet opera-
tivt syfte med riskklassificering av limitpliktiga företags-
engagemang är att skaffa ett underlag för att i god tid kunna
identifiera förhöjda risker i kreditportföljen, dels för att
undvika förlustengagemang, dels för att initiera riskbegränsa-
de åtgärder i syfte att undvika att krediten blir nödlidande.
Riskklassificeringssystemen anpassas för närvarande, i ett
pågående projektarbete, till Baselkommitténs förslag.
Identifiering och kontroll av miljömässiga risker är inte-
grerade i den årliga såväl som den löpande kredituppfölj-
ningen.
Den centrala kreditfunktionen, som är oberoende och
fristående i förhållande till affärsverksamheten, har ett
samordnings- och uppföljningsansvar för kreditverksam-
heten i koncernen samt förbereder och leder arbetet i kon-
cernens centrala kreditkommitté. Den centrala kreditfunk-
tionen ansvarar även för koncernens kreditrapportering och
portföljanalys.
FINANSIELLA RISKER
Styrelsen har fastställt en finanspolicy för koncernen. Där
behandlas bland annat riskprofil, ansvar, riskhantering, risk-
kontroll och rapportering. FöreningsSparbanken ska ha en
låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella mark-
naderna.
I bankens handel med finansiella produkter ska risk
vägas mot förväntad avkastning. FöreningsSparbankens akti-
viteter på de finansiella marknaderna ska utformas för att
långsiktigt tillfredsställa kundernas behov och därutöver
underlätta koncernens egen finansiering och portföljför-
valtning.
Banken ska delta i handeln på de finansiella marknad-
erna på ett sådant sätt att banken upprätthåller en god legi-
timitet som professionell affärspartner. Koncernens finan-
siering struktureras så att en långsiktig och stabil investerar-
bas byggs upp på ett antal marknader i världen.
De finansiella risker som behandlas i finanspolicyn är
ränte-, valutakurs- och aktiekursrisk (marknadsrisker) samt
likviditetsrisk. Därutöver behandlas motpartsrisker i icke
standardiserade derivatkontrakt, så kallade OTC-derivat,
vilka är relaterade till marknads- och avvecklingsrisker.
Ansvar för styrning, hantering och kontroll
Styrelsen är ytterst ansvarig för koncernens hantering av
finansiella risker. Styrelsen beslutar om övergripande mål
för kapitaltäckning, likviditet och limiter för koncernens
exponering för olika finansiella risker. Vidare behandlas frå-
gor som rör styrning av koncernens finansiella risker.
Styrelsen utser bankens finanskommitté och tradingkom-
mitté. Bankens finanskommitté fördelar och övervakar risk-
mandat i koncernen inom av styrelsen fastställda limiter.
Tradingkommittén fördelar riskmandat mellan de olika
avdelningarna inom Swedbank Markets ansvarsområde.
ÅRSREDOVISNING 2003 | KONCERNENS RISKKONTROLL | 65
Dotterbolagens styrelser fastställer risklimiter för respek-
tive bolag inom de ramar som angivits av bankens finans-
kommitté. Respektive dotterbolags finanskommitté följer
bolagets finansiella risker löpande. En viktig utgångspunkt
för koncernens riskhantering är att den risktagande enheten
ansvarar för löpande uppföljning och kontroll av samtliga
förekommande risker inom det egna verksamhetsområdet,
däribland finansiella risker. Enhetscheferna ansvarar såle-
des för att riskerna inom den egna verksamheten på daglig
basis hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt
och inom givna koncernövergripande riktlinjer.
Koncernens enhet för finansiell riskkontroll, som är
direkt underställd ekonomi- och finansdirektören, har till
uppgift att utöva en oberoende riskkontroll och uppfölj-
ning. Enheten har det övergripande ansvaret för uppfölj-
ning av efterlevnaden av risklimiter, utveckling av mätme-
toder, limitering samt granskning av finansiella risker inom
koncernen.
Inom de risktagande enheterna i koncernen finns loka-
la riskkontrollfunktioner som ansvarar för löpande uppfölj-
ning och sammanställning av finansiella risker. Rapporte-
ring sker löpande till koncernens enhet för finansiell risk-
kontroll.
Limitering av marknads- och likviditetsrisker
Med marknadsrisker avses risken för att förändringar i räntor,
valuta- samt aktiekurser leder till att nettot av bankens till-
gångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde. Lik-
viditetsrisker syftar på risken för att koncernen inte klarar
av att infria ett betalningsåtagande, alternativt måste vidta
extraordinära åtgärder för att kunna göra detta.
Marknadsrisker kontrolleras huvudsakligen genom dag-
lig uppföljning av såväl riskexponeringar mot uppsatta limi-
ter som löpande analys av utestående positioner. Limiterna
för ränterisk utgår ifrån känslighetsmått som baseras på
ränterörelser i enskilda valutor. Koncernens valutakursrisk-
exponering begränsas och kontrolleras genom limitering av
innehav i en enskild valuta samt på aggregerad nivå. Limiter
för aktiekursriskexponering är baserade på känslighetsmått
för aktiekursrörelser. Limitstrukturerna för ränte-, valuta-
kurs- och aktiekursrisk inkluderar särskilda limiter för options-
relaterade risker, så kallad icke-linjära risker. Utöver limiterna
för enskilda riskslag har koncernen också limiter baserade
på den Value-at-Risk (VaR) modell, som beskrivs i not 56.
Koncernens likviditetslimiter sätter gränser för hur stora
ackumulerade nettoutflöden av betalningsmedel som kon-
cernens positioner får resultera i under en enskild dag eller
en kortare tidsperiod.
OPERATIONELLA RISKER
Operationell risk definieras i koncernens riskpolicy som
risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller
otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel och felaktiga sys-
tem eller yttre händelse. Det kan röra sig om risker kopp-
lade till fel och brister i produkter och tjänster, dålig intern
kontroll, oklara ansvarsförhållanden, bristfälliga tekniska
system, olika former av brottsliga angrepp och bristande
beredskap inför störningar. Operationella risker existerar i
alla delar av koncernens verksamhet. Riskerna fördelas över
ett brett spektrum.
Ansvar och organisation
FöreningsSparbankens styrelse är ytterst ansvarig för koncer-
nens hantering av operationella risker. Respektive verksam-
hetsansvarig ska identifiera, utvärdera och kontrollera sin
enhets operationella risker. Det åligger styrelsens revisions-
och säkerhetsutskott att särskilt följa de operationella riskerna.
På koncernnivå finns en stabsenhet med ansvar för upp-
följning, bevakning och rapportering av de operationella
riskerna inom koncernen. Inom koncernens olika affärsen-
heter och dotterbolag finns särskilt utsedda medarbetare
med ansvar för koordinering av riskkontrollen i respektive
verksamhet. Därutöver finns enheter för till exempel fysisk
säkerhet och IT-säkerhet med ansvar för delar inom den
operationella riskkontrollen.
Metod och teknik
Självutvärderingar av operationella risker, som är en av de
viktigaste teknikerna för riskidentifiering, har under året
genomförts inom samtliga affärsenheter och inom priorite-
rade stabs- och stödfunktioner. Analys av detta material
utgör grunden för att kunna vidta åtgärder i riskreducerande
syfte. Självutvärderingarna har under året kompletterats
med riskvärderingar inom samtliga affärsenheter där fokus
varit på risker kopplade till bankens beroende av IT-system.
Ekonomiska förluster över en viss miniminivå och som
är kopplade till operationella risker, registreras, analyseras
och följs upp i en förlustdatabas. Risk- och sårbarhetsana-
lyser genomförs i samband med väsentliga verksamhetsför-
ändringar. I koncernen pågår försök att tidigt identifiera
operationella risker genom så kallade riskindikatorer.
Nya kapitaltäckningsregler – Basel II
Avseende operationella risker har banken beslutat att i det
kommande kapitaltäckningregelverket, Basel II, tillämpa scha-
blonmetoden, så kallad standardised approach. Förberedelser
för att kvalificera koncernen för denna metod pågår.
66 | ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd
samt, i de fall skillnader inte finns, Redovisningsrådets
rekommendationer.
Ändrade redovisningsprinciper
Redovisningsrådets rekommendationer RR22 Utformning
av finansiella rapporter, RR 25 Rapportering för segment –
rörelsegrenar och geografiska områden, RR 26 Händelser
efter balansdagen och RR 27 Finansiella instrument: Upp-
lysningar och klassificering trädde i kraft 2003. Rekom-
mendationerna har inte haft någon väsentligt inverkan på
redovisat resultat eller finansiell ställning. Rekommenda-
tionerna har däremot medfört fler notupplysningar samt
sammanställning över förändringar i eget kapital.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar FöreningsSparbanken AB
och de bolag där banken har ett bestämmande inflytande,
vilket i bankens fall också innebär ett direkt eller indirekt
innehav av mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. Dessa
bolag har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvs-
metoden. Metoden innebär att aktiernas anskaffningsvärde
elimineras mot förvärvat eget kapital. Ett dotterbolags
bidrag till eget kapital är således enbart det kapital som till-
kommit efter förvärvet. Uppkommen goodwill avskrivs
individuellt över bedömd nyttjandeperiod, vilken bedömts
uppgå till högst 20 år.
Koncernredovisningen innehåller även intressebolag,
bolag där banken har ett betydande men inte bestämmande
inflytande, vilket i bankens fall också innebär ett direkt
eller indirekt innehav av mer än 20 procent och upp till 50
procent av aktiernas röstvärde. Intressebolag konsolideras
enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden inne-
bär att andelarna i ett bolag redovisas till anskaffningsvärde
vid anskaffningstillfället och därefter justeras med aktuell
andel av förändringen i bolagets nettotillgångar. I resultat-
räkningen redovisas andelen i bolagens resultat före skatt
på egen rad efter avdrag för avskrivning på goodwill.
Bolag övertagna för skyddande av fordran har ej konso-
liderats då de är av ringa betydelse eller bedöms kunna
avvecklas inom snar framtid.
Utländska dotterbolag och intressebolag
Aktier i utländska dotterbolag och intressebolag, för vilka
refinansiering skett i samma valuta som investeringen, vär-
deras i likhet med refinansieringen till anskaffningskurs i
banken. I koncernen sker omräkning av bolagen enligt dags-
kursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder om-
räknas till balansdagens kurs medan resultaträkningen om-
räknas till genomsnittlig kurs för räkenskapsåret. Upp-
komna omräkningsdifferenser vid användandet av dagskurs-
metoden påverkar direkt bundet respektive fritt eget kapi-
tal. I konsekvens härmed förs även kursdifferenser hänför-
liga till finansiering, i utländsk valuta, av investeringen i
bolagens aktier direkt till fritt eget kapital med beaktande
av uppskjuten skatt.
Utländska filialer, dotterbolag och intressebolag klassi-
ficeras som självständiga verksamheter.
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balans-
dagens stängningskurs. Utestående terminskontrakt mark-
nadsvärderas till balansdagens terminskurser. Innehavet av
utländska sedlar har värderats till köpkurser för sedlar per
balansdagen. Vinster och förluster vid omräkning redovisas
i resultaträkningen inom Nettoresultat av finansiella trans-
aktioner.
Finansiella instrument
Instrumenten redovisas på affärsdag då avtal ingåtts om för-
värv. Bortbokning sker då de förfaller eller försäljs.
Värdepapper, som avses att innehas till förfall eller på
mycket lång sikt, klassificeras som finansiella anläggnings-
tillgångar. Övriga värdepapper, samt derivatinstrument
klassificeras som finansiella omsättningstillgångar.
Instrumenten redovisas första gången till anskaffnings-
värdet, vilket utgörs av vederlaget för instrumentet med
tillägg av sådana utgifter som kan hänföras direkt till för-
värvet. Den räntesats, som ger instrumentets anskaffnings-
värde som resultat när den används för att beräkna nuvärdet
av framtida betalningar, utgör den effektiva anskaffnings-
räntan. Instrumentets upplupna anskaffningsvärde beräknas
genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna
med den effektiva anskaffningsräntan. Som ränteintäkt redo-
visas erhållna betalningar samt förändringen av instrumentets
upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför
att en jämn avkastning erhålls. Finansiella anläggningstill-
gångar, som utgörs av räntebärande värdepapper, värderas
till upplupet anskaffningsvärde. Realiserade resultat på finan-
siella anläggningstillgångar redovisas under Övriga rörelse-
intäkter respektive under Övriga rörelsekostnader.
Finansiella omsättningstillgångar, som utgörs av överlåt-
bara värdepapper och derivatinstrument i tradingverksam-
heten, värderas till verkligt värde. Verkligt värde fastställs
utifrån noterade marknadspriser eller diskontering av fram-
tida kassaflöden. Orealiserad vinst som uppkommer till följd
av att det bokförda värdet överstiger det upplupna anskaff-
ningsvärdet, sätts av till en fond för orealiserade vinster. Fond-
en tas upp under bundet eget kapital efter beaktande av
uppskjuten skatt. Övriga finansiella omsättningstillgångar
värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt
värde. I resultaträkningen tas så väl orealiserade som realise-
ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER | 67
rade skillnader mellan verkligt värde och upplupet anskaff-
ningsvärde upp under Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Derivatinstrument med positivt bokfört värde redovisas
inom Övriga tillgångar och derivatinstrument med negativt
bokfört värde inom Övriga skulder.
Återköpstransaktioner
Med en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett
avtal där parter kommit överens om försäljning av värde-
papper samt ett efterföljande återköp av motsvarande till-
gångar till ett bestämt pris.
Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper
fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som
finansiell skuld. Sålt värdepapper redovisas även som ställd
pant inom linjen. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper
redovisas som en lånefordran på den säljande parten. Skill-
naden mellan likvid för avistaledet och terminsledet perio-
diseras över löptiden som ränta.
Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som
värdepapper och redovisas, på affärsdag, som ställd säker-
het inom linjen, medan inlånade värdepapper inte tas upp
som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma
sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de
fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blank-
ning, skuldbokförs på affärsdag ett belopp motsvarande
värdepappernas verkliga värde.
Säkringsredovisning
För att skydda vissa tillgångar och skulder eller i avtal fast-
ställda betalningsflöden mot ränterisker, aktiekursrisker eller
valutakursrisker matchas dessa positioner mot positioner
med omvända flöden på motsvarande löptider. Vid säk-
ringsredovisning redovisas någon av dessa positioner enligt
annan värderingsregel än den ordinarie.
Säkringsredovisningen tillämpas på positioner som är in-
dividuellt eller gruppvis identifierade och som har en effektiv
säkring, det vill säga hög korrelation vid värdeförändring. Säk-
ringens effektivitet bedöms regelbundet under säkringens löptid.
När säkringsredovisning avbryts genom att skyddande
position realiseras medan säkrad position kvarstår i balans-
räkningen, upptagen till upplupet anskaffningsvärde, perio-
diseras realisationsresultatet över den säkrade positionens
återstående löptid.
I Spintab säkringsredovisas all upplåning och utlåning
med bunden ränta samt derivat eftersom de ömsesidigt
matchar varandras räntebindning. Vid återköp av upplåning
och förtidsinlösen av utlåning periodiseras därför realiserad
kursskillnad och ränteskillnadsersättning som ränta över
respektive instruments återstående löptid. När banken köp-
er Spintabs upplåningsinstrument sker, i koncernredovis-
ningen, en motsvarande periodisering av skillnaden mellan
bankens anskaffningsvärde för det uppköpta instrumentet
och Spintabs bokförda värde av detsamma.
Lånefordringar
Lånefordringar, utlåning till kreditinstitut och allmänheten,
klassificeras som finansiell anläggningstillgång och redovisas
i balansräkningen på likviddag. Lånefordringar upptas till
anskaffningsvärde så länge de inte anses vara osäkra. Ränta,
inklusive avgifter och kostnader som utgör en integrerad
del i den effektiva avkastningen, periodiseras så att en jämn
avkastning erhålls för tillgången.
Osäkra lånefordringar är sådana för vilka det är sanno-
likt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren.
En lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som
med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och
ersättning för eventuella förseningar. När en lånefordran
blivit osäker redovisas kontraktsenliga räntor när de betalas.
Osäkra lånefodringar värderas till sitt bedömda återvin-
ningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och be-
dömt lägre återvinningsvärde belastar resultatet som reser-
vering för sannolik kreditförlust. I de fall återvinningsvär-
det stiger, till följd av att framtida betalningar bedöms öka
jämfört med föregående värdering, redovisas ökningen som
en ej längre erforderlig reservering.
Reservering för sannolik kreditförlust sker som huvud-
regel baserat på individuell värdering. Om det bedöms som
sannolikt att kreditförluster har inträffat i en grupp av låne-
fordringar som ska värderas individuellt, men där förluster-
na ännu inte kan hänföras till de individuella lånefordring-
arna görs en gruppvis reservering. För homogena grupper
av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk
tillämpas gruppvis värdering.
Förlust konstateras när den helt eller delvis kan faststäl-
las beloppsmässigt och det inte finns några realistiska möj-
ligheter till återvinning av lånefordran. Återbetalningar av
sådan förlust intäktsredovisas inom kreditförluster.
Bokfört värde på lånefordringar är anskaffningsvärdet
reducerat med bortskrivningar och reserveringar. På skuld-
sidan redovisas reserveringar för sannolika förluster för garan-
tier och andra ansvarsförbindelser.
Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing
och redovisas därför som utlåning. Detta medför att erhållna
leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels
som amortering.
Immateriella anläggningstillgångar
Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida eko-
nomiska fördelar hänförliga till tillgångarna kommer att tillfalla
banken tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnadsförs
utvecklingsutgifter då de uppkommer. Immateriella tillgångar
som tas upp i balansräkningen bokförs till anskaffningsvärde
och avskrivning sker över tillgångens uppskattade nyttjandepe-
ridod i takt med att dess värde successivt förbrukas. Av-
skrivningstiden och avskrivningsmetoden omprövas och anpas-
sas, vid behov, i samband med varje boksluttillfälle.
Redovisningsprinciper avseende goodwill beskrivs under
Koncernredovisning ovan samt under Avskrivningar nedan.
68 | ÅRSREDOVISNING 2003 | REDOVISNINGSPRINCIPER
Licenser avseende programvaror
Kostnader för licenser avseende programvaror för datasys-
tem periodiseras över den tidsperiod licensen avser, dock
längst 36 månader.
Finansiella skulder
Finansiella skulder redovisas initialt på affärsdag till sitt an-
skaffningsvärde och upptas därefter till upplupet anskaff-
ningsvärde förutom derivatinstrument i tradingverksamhe-
ten som upptas till verkligt värde. Upplupet anskaffnings-
värde och ränta beräknas och redovisas på samma sätt som
för finansiella instrument, se vidare Finansiella instrument,
stycke 3. Bortbokning sker vid förfall.
Avsättningar
Uppskjuten skatt beräknas för temporära skillnader och redo-
visas till nominellt belopp medan övriga avsättningar nuvär-
desberäknas.
Avsättningarna prövas per varje balansdag och justeras,
vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åta-
gandenas värde.
Intäkter
Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument,
lånefordringar samt återköpstransaktioner beskrivs i separata
avsnitt för dessa kategorier. Arvode för tjänsteuppdrag redo-
visas som intäkt när tjänsten utförs.
Avskrivningar
Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och fas-
tigheter för eget bruk, avskrivs systematiskt över nyttjande-
perioden. Med nyttjandeperiod avses den tid som tillgång-
en förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål. Inventariernas
nyttjandeperiod bedöms i snitt vara 5 år och deras restvär-
de bedöms vara noll. Avskrivning påbörjas då tillgången är
färdig att tas i bruk.
Goodwillavskrivning baseras på nyttjandeperioden, vilket
innebär att goodwill skrivs av systematiskt med 5 procent
för Föreningsbanken AB, Robur Försäkring AB, AS Hansa-
pank och FIH Holding. Dessa förvärv ses som mycket lång-
siktiga investeringar i stabila och på sina marknader ledan-
de företag inom FöreningsSparbankens långsiktigt priorite-
rade hemmamarknad. Goodwill på övriga dotterbolag skrivs
av systematiskt med 10 eller 20 procent. Goodwill på in-
tressebolag skrivs av med 5, 10 eller 20 procent per år.
Nyttjandeperioden återspeglar koncernens uppskattning av
den tid under vilken framtida ekonomiska fördelar som
goodwillposten representerar kommer koncernen tillgodo.
Nedskrivningar
Vid varje bokslutstillfälle prövas om det föreligger skäl för
nedskrivning av tillgångar som normalt inte värderas till
verkligt värde. Vid prövningen beräknas berörda tillgångars
återvinningsvärde. Återvinningsvärdet definieras som det
högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjande-
värde. En tillgång skrivs ned då redovisat värde överstiger
återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs då återvin-
ningsvärdet ökat till följd av att det skett en förändring i de
antaganden som ledde fram till nedskrivningen. I banken
har nedskrivning skett av vissa aktier i dotter- och intresse-
bolag så att bokfört värde överensstämmer med koncern-
mässigt värde.
Värdering av lånefordringar beskrivs i separat avsnitt.
Pensionsförpliktelser
Koncernens pensionsförpliktelser täcks genom försäkringar,
avsättningar till pensionsstiftelser och avsättningar i balans-
räkningen.
Som rörelsekostnad redovisas, enligt Finansinspektionens
anvisningar, en kalkylmässig pensionskostnad avseende pen-
sionsförpliktelser som tryggats i egen regi, samt löneskatt.
Den kalkylmässiga pensionspremien återförs som boksluts-
disposition under Avräkning av pensioner, där avräkning
sker mot utbetalda pensioner, verklig löneskatt och avkast-
ningsskatt, eventuell gottgörelse från eller avsättning till
pensionsstiftelserna, samt förändring av pensionsavsättning
i balansräkningen.
Skatter
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och upp-
skjuten skatt. Med uppskjuten skatt avses skatt på skillnader
mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden ut-
gör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skattefordran som
hänför sig till underskottsavdrag redovisas i den utsträckning
det är sannolikt att de kan utnyttjas. När bankens estniska
dotterbolag Hansapank lämnar utdelning belastas den med
källskatt. Koncernen reserverar därför för skatt avseende
nästa års förväntad utdelning.
Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld
har beräknats nominellt med 28 procent i Sverige och med
respektive lands skattesats för utländska bolag. Uppskjuten
skattefordran som inte kan avräknas mot uppskjuten skatte-
skuld redovisas som övrig tillgång.
Under Skatt på årets resultat redovisas också skatt på
andelar i intresseföretags resultat.
Försäkringsrörelsen
Försäkringsföretagens resultaträkningar, inklusive avkast-
ningsskatt, redovisas sammanhållet i koncernresultaträk-
ningen som Rörelseresultat i försäkringsrörelsen.
Placeringstillgångar, såsom aktier och räntebärande vär-
depapper, värderas till verkligt värde.
Försäkringstekniska avsättningar består av avsättning för
livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär placerings-
risken och avsättning för oreglerade skador och motsvarar
de utfästa förpliktelserna enligt försäkringsavtalen.
ÅRSREDOVISNING 2003 | RESULTATRÄKNING | 69
Resultaträkning
KONCERNEN BANKEN
mkr Not 2003 2002 2003 2002
Ränteintäkter 47 701 51 957 18 316 21 585Räntekostnader – 31 615 – 36 547 – 11 216 – 14 509
RÄNTENETTO * 1 16 086 15 410 7 100 7 076
Erhållna utdelningar 2 104 89 5 515 4 897Provisionsintäkter 3 7 239 7 108 4 764 4 801Provisionskostnader 4 – 1 820 – 1 685 – 1 008 – 960Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 776 466 506 144Övriga rörelseintäkter 6 1 591 1 126 1 528 1 082
SUMMA INTÄKTER 23 976 22 514 18 405 17 040
Personalkostnader 7 – 6 937 – 6 952 – 5 466 – 5 505Övriga allmänna administrationskostnader 8, 9 – 5 516 – 5 331 – 4 324 – 4 224
SUMMA ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER – 12 453 – 12 283 – 9 790 – 9 729
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10 – 1 278 – 1 410 – 510 – 559
SUMMA KOSTNADER – 13 731 – 13 693 – 10 300 – 10 288
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER 10 245 8 821 8 105 6 752
Kreditförluster, netto 11 – 979 – 1 601 – 812 – 1 509Värdeförändring på övertagen egendom 11 – 8 – 2 – 8 – 1Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 13 – 264 – 447 – 1 082Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 14 55 55Andel i intresseföretags resultat 29 – 116 – 588
RÖRELSERESULTAT I BANKRÖRELSEN 9 197 6 366
Rörelseresultat i försäkringsrörelsen 15, 62 367 482
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT 9 564 6 848 6 893 4 160
Bokslutsdispositioner 16 – 19 – 76 – 568 – 237Skatt på årets resultat 17 – 2 567 – 1 983 – 1 728 – 1 377Minoritetens andel – 635 – 637
ÅRETS RESULTAT 6 343 4 152 4 597 2 546
* varav belastat med avgift för insättningsgaranti – 97 – 88 – 91 – 86
Beskrivningar i den löpande texten i förvaltningsberättelsen utgår från den operativa resultaträkningen, som återges på sidan 61. En brygga mellan den operativa och legala resultaträkningen visas på samma sida.
Nyckeltal 2003 2002
Resultat per aktie, kronor 1) 12,02 7,87Resultat per aktie efter utspädning, kronor 2) 12,01 7,86Föreslagen utdelning per aktie, kronor 5,75 5,50
1) Beräknat på 527 808 843 aktier.2) År 2005 kan maximalt 8 008 100 aktier tillkomma om teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut. Utspädningseffekten har beräknats till 218 661 aktier (151 610).
70 | ÅRSREDOVISNING 2003 | BALANSRÄKNING
KONCERNEN BANKEN
mkr Not 2003 2002 2003 2002
TillgångarKassa och tillgodohavande hos centralbanker 8 017 6 719 3 079 3 287Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 18, 26 14 136 15 885 11 721 12 276Utlåning till kreditinstitut 12, 19, 21-26 76 643 98 662 124 423 119 369Utlåning till allmänheten 12, 20-26 749 752 703 397 212 055 209 225Obligationer och andra räntebärande värdepapper 26, 27 63 038 48 999 70 187 57 074Aktier och andelar 28 2 593 3 472 2 207 3 040Aktier och andelar i intresseföretag 29 2 820 3 089 1 977 2 383Aktier och andelar i koncernföretag 30 27 737 24 839Tillgångar i försäkringsrörelsen 31 38 199 32 242Immateriella anläggningstillgångar 32 5 978 6 485 1 419 1 459Materiella tillgångar 33 1 961 2 142 752 858Övriga tillgångar 34, 35 32 349 28 500 37 314 32 401Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 36 6 848 7 911 3 498 3 548
SUMMA TILLGÅNGAR 1 002 334 957 503 496 369 469 759
KONCERNEN BANKEN
mkr Not 2003 2002 2003 2002
Skulder, avsättningar och eget kapitalSkulder till kreditinstitut 37 95 441 102 814 115 756 103 222In- och upplåning från allmänheten 38 283 616 263 419 235 498 219 009Emitterade värdepapper m m 39 442 103 420 254 42 471 45 064Skulder i försäkringsrörelsen 40 38 082 32 243Övriga skulder 35, 41 54 450 52 597 45 740 46 221Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 42 10 258 10 694 2 054 2 391Avsättningar 43 4 441 4 052 914 699Efterställda skulder 44 26 826 27 655 20 180 21 574Minoritetsintresse 5 198 5 173Obeskattade reserver 45 7 940 7 391Aktiekapital 46 10 556 10 556 10 556 10 556Fonder 46 19 581 18 678 8 571 7 928Balanserade vinster 46 5 439 5 216 2 092 3 158Årets resultat 46 6 343 4 152 4 597 2 546
SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 1 002 334 957 503 496 369 469 759
För egna skulder ställda panter 47 97 730 104 807 60 290 73 015Övriga ställda säkerheter 48 11 988 7 096 11 984 6 992Ansvarsförbindelser 26, 49 22 188 21 525 25 017 19 700Åtaganden 50 3 283 527 2 438 988 2 973 326 2 173 974
Noter ej direkt relaterade till resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalys eller eget kapital:Not 51 – KapitaltäckningsanalysNot 52 – RörelsegrenarNot 53 – Upplysningar om närståendeNot 54 – Övriga upplysningarNot 55 – Upplysningar om verkligt värdeNot 56 – Upplysningar om finansiella risker och andra riskerNot 57 – Inverkan på värdet av tillgångar och skulder i svenska kronor samt utländsk valutaNot 58 – KänslighetsanalysNot 59 – RäntebindningstiderNot 60 – Valutafördelning
Vid ordinarie bolagsstämma 22 april 2004 ska balansräkningarna och resultaträkningarna fastställas.
Balansräkning
ÅRSREDOVISNING 2003 | KASSAFLÖDESANALYS | 71
KONCERNEN BANKEN
mkr Not 2003 2002 2003 2002
Likvida medel vid årets början * 58 569 94 153 47 087 72 828Den löpande verksamhetenRörelseresultat 9 564 6 848 6 893 4 160Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 61 3 062 5 202 706 2 648Betalda skatter – 1 862 – 1 231 – 1 302 – 659Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut 8 574 – 10 174 – 24 060 – 4 027Ökning/minskning av utlåning till allmänheten – 41 824 – 40 288 2 694 – 1 251Ökning/minskning av innehavet av värdepapper, klassificerade som omsättningstillgångar – 8 712 1 427 – 7 027 2 793Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer 22 928 12 724 18 643 7 989Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut 9 166 – 18 846 28 862 – 14 528Förändring av övriga tillgångar och skulder, netto – 6 936 1 743 – 7 022 – 26
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN – 6 040 – 42 595 18 387 – 2 901
InvesteringsverksamhetenFörvärv av anläggningstillgångar – 1 590 – 2 235 – 4 195 – 1 787Försäljning av anläggningstillgångar 2 083 1 253 1 705 142Kontorsöverlåtelser 101 101
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 493 – 881 – 2 490 – 1 544
FinansieringsverksamhetenEmission av räntebärande värdepapper 177 391 159 224 3 042 1 547Inlösen av räntebärande värdepapper – 145 319 – 137 577 – 813 – 8 380Ökning/minskning av övrig upplåning – 15 772 – 11 091 – 10 070 – 11 560Utbetald utdelning – 2 903 – 2 903 – 2 903 – 2 903
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 13 397 7 653 – 10 744 – 21 296
ÅRETS KASSAFLÖDE 7 850 – 35 823 5 153 – 25 741
Kursdifferenser i likvida medel – 178 – 369Förvärvade likvida medel 0 608Likvida medel vid årets slut 66 241 58 569 52 240 47 087* varav pantsatta värdepapper för OMHEX
vid årets början 4 800 4 400 4 800 4 400vid årets slut 3 207 4 800 3 207 4 800
Kassaflödesanalys
Kommentar till kassaflödesanalys, koncernenKassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vidårets början och slut.
Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och baseras på rörelsere-sultatet för perioden samt i balansräkningen ingående förändringar. Rörelse-resultatet korrigeras för sådana förändringar som inte ingår i den löpande verk-samhetens kassaflöde.
Vid förvärv och avyttring av verksamheter är förvärvade enheters ingående balanser och avyttrade enheters utgående balanser exkluderade. Kassaflödenredovisas indelade i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.
Den löpande verksamhetenKassaflödet från den löpande verksamheten utgår från periodens rörelseresultat.Justering görs för betalda inkomstskatter samt för poster som inte ingår i denlöpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverk-samheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inteär att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheterna.
I det resultatgenererade kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 48 346 mkr(52 158) samt ränteutbetalningar inklusive kapitaliserade räntor med 32 118 mkr(36 185).
InvesteringsverksamhetenInvesteringsverksamheten består av inköp respektive försäljningar av anläggnings-tillgångar. Vid förvärv respektive avyttring av verksamheter avräknas eventuelltingående likvida medel. Förvärvade likvida medel redovisas som separat post.
I förvärv av anläggningstillgångar ingår under 2003 förvärv av aktier i EnterCardoch Allround samt utökad andel i FI-Holding. Den sammanlagda köpeskillingen
för dessa uppgår till 676 mkr. Vid förvärv av EnterCard AS uppgick tillgångar exklusive förvärvad likviditet till 1 594 mkr och skulder till 1 448 mkr. Vid förvärv av Allround AB uppgick tillgångar exklusive förvärvad likviditet till 4 mkr och skulder till 1 mkr.
FinansieringsverksamhetenEmission och återbetalning av obligationslån med löptider överstigande ett årredovisas brutto. Under förändring av övrig upplåning ingår nettoförändring avupplåning med kortare löptider och hög omsättning.
Likvida medelLikvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank, vid netto-fordran nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till femdagar samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostads-obligationer med beaktande av repor och blankning.
Specifikation av likvida medel 2003 2002
Kassa och tillgodohavande hos Centralbank 8 017 6 719Dagslån, netto 0 0Belåningsbara värdepapper justerat för repor och blankning 58 224 51 850
SUMMA 66 241 58 569
72 | ÅRSREDOVISNING 2003 | FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Koncernenmkr Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Total
Ingående balans 2002-01-01 10 556 17 355 4 368 5 204 37 483Överföringar mellan bundet och fritt eget kapital 1 323 978 – 2 301Utdelning – 2 903 – 2 903Omräkningsdifferens – 321 – 321Kursdifferens finansiering dotterbolag 191 191Årets resultat 4 152 4 152
UTGÅENDE BALANS 2002-12-31 10 556 18 678 5 216 4 152 38 602
Överföringar mellan bundet och fritt eget kapital 903 3 249 – 4 152Utdelning – 2 903 – 2 903Omräkningsdifferens – 183 – 183Kursdifferens finansiering dotter- och intressebolag 60 60Årets resultat 6 343 6 343
UTGÅENDE BALANS 2003-12-31 10 556 19 581 5 439 6 343 41 919
Banken Fond för Balanseradmkr Aktiekapital Överkursfond Reservfond orealiserad vinst vinst Årets resultat Total
Ingående balans 2002-01-01 10 556 3 650 2 638 1 001 3 583 3 147 24 575Vinstdisposition enligt beslut vid årets bolagsstämma 3 147 – 3 147Utdelning – 2 903 – 2 903Överföring mellan bundet och fritt eget kapital 639 – 639Lämnade koncernbidrag – 42 – 42Skattereduktion på grund av lämnade koncernbidrag 12 12Årets resultat 2 546 2 546
UTGÅENDE BALANS 2002-12-31 10 556 3 650 2 638 1 640 3 158 2 546 24 188
Vinstdisposition enligt beslut vid årets bolagsstämma 2 546 – 2 546Utdelning – 2 903 – 2 903Överföring mellan bundet och fritt eget kapital 643 – 643Lämnade koncernbidrag – 92 – 92Skattereduktion på grund av lämnade koncernbidrag 26 26Årets resultat 4 597 4 597
UTGÅENDE BALANS 2003-12-31 10 556 3 650 2 638 2 283 2 092 4 597 25 816
Se även not 46, Eget kapital.
Förändringar i eget kapital
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 73
Räntenetto
KONCERNEN BANKEN
2003 2003 2002 2002 2003 2003 2002 2002mkr Ränta Medelsaldo Ränta Medelsaldo Ränta Medelsaldo Ränta Medelsaldo
RänteintäkterKreditinstitut 2 625 112 670 4 352 138 784 4 206 151 312 5 368 160 855
svenska kronor 1 473 54 735 2 969 81 887 3 140 99 828 4 098 110 546utländsk valuta 1 152 57 935 1 383 56 897 1 066 51 484 1 270 50 309
Utlåning allmänheten 39 768 727 509 41 410 681 198 10 986 211 187 13 042 215 498svenska kronor 33 103 608 197 34 158 565 938 10 407 193 890 12 136 194 854utländsk valuta 6 665 119 312 7 252 115 260 579 17 297 906 20 644
Räntebärande värdepapper 2 331 79 338 2 506 68 148 2 199 83 771 2 295 72 500svenska kronor 1 284 52 789 1 442 42 679 1 420 55 927 1 576 47 773utländsk valuta 1 047 26 549 1 064 25 469 779 27 844 719 24 727
Övriga 2 977 3 689 925 880svenska kronor 83 145 221 180utländsk valuta 2 894 3 544 704 700
SUMMA 47 701 51 957 18 316 21 585
svenska kronor 35 943 38 714 15 188 17 990utländsk valuta 11 758 13 243 3 128 3 595
RäntekostnaderKreditinstitut 3 340 109 110 4 567 117 520 3 605 128 058 4 238 123 316
svenska kronor 2 104 61 714 3 068 68 444 2 601 89 312 3 083 83 329utländsk valuta 1 236 47 396 1 499 49 076 1 004 38 746 1 155 39 987
In- och upplåning från allmänheten 5 121 276 782 6 652 263 726 4 259 229 851 5 915 229 136svenska kronor 4 369 225 336 5 480 211 942 4 055 214 560 5 392 210 263utländsk valuta 752 51 446 1 172 51 784 204 15 291 523 18 873
Emitterade värdepapper 17 035 450 278 18 128 431 665 1 048 55 086 1 677 61 963svenska kronor 8 965 179 120 7 952 150 880 287 6 951 211 4 242utländsk valuta 8 070 271 158 10 176 280 785 761 48 135 1 466 57 721
Efterställda skulder 1 421 1 497 1 160 1 220svenska kronor 167 149 162 146utländsk valuta 1 254 1 348 998 1 074
Övriga 4 698 5 703 1 144 1 459svenska kronor 1 171 1 472 1 142 1 459utländsk valuta 3 527 4 231 2
SUMMA 31 615 36 547 11 216 14 509
svenska kronor 16 776 18 121 8 247 10 291utländsk valuta 14 839 18 426 2 969 4 218
SUMMA RÄNTENETTO 16 086 15 410 7 100 7 076
svenska kronor 19 167 20 593 6 941 7 699utländsk valuta – 3 081 – 5 183 159 – 623
SUMMA MEDELSALDO, TILLGÅNGAR 1 016 923 986 105 517 978 512 386
SUMMA MEDELSALDO, SKULDER 977 324 948 715 494 892 484 778
Räntemarginal 1,46 1,42 1,27 1,22Placeringsmarginal 1,58 1,56 1,37 1,38Medelränta på utlåning till allmänheten 5,47 6,08 5,20 6,05Medelränta på inlåning från allmänheten 1,85 2,52 1,85 2,58Ränteintäkter på värdepapper klassificerade som omsättningstillgångar 2 223 2 320 2 182 2 280
1
NoterRedovisningsprinciper finns på sidan 66. När inget annat anges är det bokförda värden.
Erhållna utdelningar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Aktier och andelar 104 89 97 78Aktier och andelar i intresseföretag 52 61Aktier och andelar i koncernföretag* 5 366 4 758
SUMMA 104 89 5 515 4 897
* varav genom koncernbidrag 5 193 4 642
2
74 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Personalkostnader
Personaluppgifter i försäkringsrörelsen ingår ej i denna not utan redovisas i not 62.
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Löner och arvoden 4 269 4 171 3 325 3 257Pensionskostnader
Kalkylmässiga kostnader 141 226 140 226Erlagda premier 578 625 504 572
Socialförsäkringsavgifter 1 458 1 412 1 176 1 137Avsättning resultatandelssystem 228 245 112 96Utbildningskostnader 122 120 96 93Övriga personalkostnader 141 153 113 124
SUMMA 6 937 6 952 5 466 5 505
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Sverige 88 79 62 59till övriga anställda i Sverige 3 456 3 370 3 220 3 151
Tantiem och jämförlig ersättning till VD och vVD i Sverige 11 9 8 6
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Estland 6 7till övriga anställda i Estland 240 215
Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Estland 4 4
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Lettland 1till övriga anställda i Lettland 110 115
Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Lettland 1
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Litauen 2till övriga anställda i Litauen 160 185
Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Litauen 1
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Danmark 22 18till övriga anställda i Danmark 98 97
Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Danmark 2 1
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Norge 0till övriga anställda i Norge 5
Tantiem och jämförlig ersättning till VD och vVD i Norge 0
Löner och arvoden till styrelsenVD och vVD i Luxemburg 6 6till övriga anställda i Luxemburg 21 24
Tantiem och jämförlig ersättningtill VD och vVD i Luxemburg
Löner och arvoden till övriga anställda utomlands 35 41 35 41
SUMMA 4 269 4 171 3 325 3 257
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner:Till VD och vVD, nuvarande och tidigare 97 62 88 56Antal personer 64 58 45 47
Förpliktelser avseende pensioner för verkställande direktörer och vice verkställandedirektörer, nuvarande och tidigare, har tryggats genom försäkringar samt genompensionsstiftelse. Förpliktelserna, tryggade via pensionsstiftelser, uppgick till 312 mkr (276).
Totala förpliktelser avseende pensioner som tryggats genom pensionsstiftelseruppgick till 445 mkr (348). Totala tillgångar i pensionsstiftelserna översteg förplik-telserna med 45 mkr (35) och uppgick till 490 mkr (383).
7Provisionsintäkter
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Betalningsförmedlingsprovisioner 2 930 2 728 2 264 2 143Utlåningsprovisioner 751 663 386 359Inlåningsprovisioner 28 31 26 30Garantiprovisioner 151 157 102 105Värdepappersprovisioner
Courtage 303 293 249 240Kapitalförvaltning 1 943 2 062 1 065 1 181Övriga värdepappersprovisioner 133 205 125 203
Övriga provisionerFastighetsförmedling 134 143Övrigt 866 826 547 540
SUMMA 7 239 7 108 4 764 4 801
Provisionskostnader
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Betalningsförmedlingsprovisioner 993 964 841 824Värdepappersprovisioner 146 144 103 102Övriga provisioner 681 577 64 34
SUMMA 1 820 1 685 1 008 960
Nettoresultat av finansiella transaktioner
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
RealisationsresultatAktier/andelar 123 – 55 100 – 65Räntebärande värdepapper 401 46 408 40Andra finansiella instrument 43 – 17 1 1
SUMMA 567 – 26 509 – 24
Orealiserade värdeförändringarAktier/andelar – 69 81 – 28 118Räntebärande värdepapper – 154 139 – 165 – 10Andra finansiella instrument – 55 – 75 0 0
SUMMA – 278 145 – 193 108
Valutakursförändring 487 347 190 60
SUMMA 776 466 506 144
Övriga rörelseintäkter
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Realisationsvinster finansiella anläggningstillgångar 541 12 504 0Fastighetsintäkter 81 62 0 1Driftsnetto övertagna fastigheter 0 0Driftsnetto övrig övertagen egendom 0 0Realisationsvinster fastigheter, inventarier m m 0 105 2 139IT-tjänster 775 734 873 790Övriga rörelseintäkter 194 213 149 152
SUMMA 1 591 1 126 1 528 1 082
6
5
4
3
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 75
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Lån till VD och vVD 70 78 33 38Antal personer 69 72 17 22Lån till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 71 74 13 35Antal personer 112 86 13 15Lån till företag där ledande befattningshavare innehar enbetydande andel av rösterna 79 79
Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse tillförmån för någon ledande befattningshavare.
Medelantalet anställda beräknat KONCERNENefter 1 585 timmar per anställd 2003 2002
FöreningsSparbanken AB 9 255 9 395Spintab 20 21FöreningsSparbanken Finans 102 94Robur Kapitalförvaltning 275 304Mandab 3 1FöreningsSparbanken Juristbyrå 7 7FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå 81 92Kundinkasso 34 35HSB Bank 77Allround 7FöreningsSparbanken Öland 62 62Eskilstuna Rekarne Sparbank 52 54Swedbank (Luxemburg) 48 54FI-Holding 195 184Hansabank Group 6 728 6 757EnterCard 10
SUMMA 16 956 17 060
varav i Estland 2 515 2 517Lettland 1 507 1 355Litauen 2 706 2 885Danmark 195 185Norge 22 10Luxemburg 48 54Storbritannien 18 18USA 14 14Japan 2 2Kina 3 3
SUMMA 7 030 7 043
Antal arbetade timmar (tusental) 26 876 27 040Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 15 341 15 434
Den underliggande personalomsättningen i de svenska bolagen exklusive försäk-ringsrörelsen uppgick till 5,8 procent, exklusive pensionsavgångar.
KönsfördelningAntalet anställda fördelat på kvinnor och män uppgick i koncernen till 64 procent kvinnor och 36 procent män och i banken till 58 procent kvinnor och 42 procent män.
Antalet styrelseledamöter i koncernen fördelat på kvinnor och män uppgick2003-12-31 till 24 procent kvinnor och 76 procent män.
Antalet övriga ledande befattningshavare inklusive VD i koncernen fördelat påkvinnor och män uppgick 2003-12-31 till 17 procent kvinnor och 83 procent män.Antalet styrelseledamöter i banken fördelat på kvinnor och män uppgick 2003-12-31 till 50 procent kvinnor och 50 procent män.
Antalet övriga ledande befattningshavare inklusive VD i banken fördelat på kvin-nor och män uppgick 2003-12-31 till 24 procent kvinnor och 76 procent män.
Medelantalet anställda i procent Kvinnor Män
Sverige 58 42Estland 75 25Lettland 68 32Litauen 80 20Danmark 36 64Norge 44 56Luxemburg 46 54Storbritannien 38 62USA 21 79Japan 50 50Kina 67 33
Personalens sjukfrånvaro i procent Juli-dec 2003
Total sjukfrånvaro 4,1 varav långtidssjukfrånvaro, som andel av total sjukfrånvaro 68,9
Sjukfrånvaro för kvinnor 5,5Sjukfrånvaro för män 2,1Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre 2,1Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år 3,6Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre 5,2
Uppgifterna om sjukfrånvaro avser personal anställd i FöreningsSparbanken iSverige. Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagdaordinarie arbetstid inom respektive grupp. Långtidssjukfrånvaro avser frånvarounder en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
Information angående ledande befattningshavareMed ledande befattningshavare avses styrelseledamöter och verkställande direktörtillika koncernchef, personer i koncernledningen eller vice verkställande direktörer ibanken. Med högsta ledningen avses här styrelsens ordförande, andra styrelse-ledamöter som uppburit ersättning från banken utöver gängse styrelsearvode samtverkställande direktör tillika koncernchef. Med andra ledande befattningshavareavses här personer i koncernledningen eller personer med titel vice verkställandedirektör i banken.
En kompensationskommitté, bestående av styrelsens ordförande samt dess för-ste och andre vice ordförande beslutar om löner och övriga förmåner för verkstäl-lande direktör, dennes ställföreträdare samt övriga ledamöter i koncernledningen,vice verkställande direktörer, övriga personer som rapporterar direkt till verkställ-ande direktören i svenska verksamheten samt chefen för Internrevisionen.
Arvode till verkställande direktör, personer i koncernledningen eller vice verkställ-ande direktörer i banken för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat medgetts.
Under våren 2000 erbjöds de anställda i FöreningsSparbanken och de helägdakoncernbolagen i Sverige samt styrelseledamöterna i de lokala bankerna att påmarknadsmässiga villkor köpa teckningsoptioner i FöreningsSparbanken. Totaltutestår 8 008 100 optioner, varav 221 700 innehas av VD och andra ledandebefattningshavare, vilka berättigar till teckning av lika många aktier under en vissperiod år 2005. Optionspremien var 15 kronor och teckningskursen är 187 kronor.I samband med teckning av optionerna år 2000 erhöll vissa medarbetare en sub-vention, som belastade resultatet med cirka 70 mkr. Ledande befattningshavareomfattades inte av subventionen. Presentationen av styrelsen och koncernledning-en innehåller uppgifter om respektive persons innehav av teckningsoptioner iFöreningsSparbanken. Genom optionspremien ökade det egna kapitalet med 120mkr. Den 31 december 2003 var börskursen på FöreningsSparbankens aktie141:50 kronor och på teckningsoptionen 3:85 kronor.
76 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Pensionsutfästelse till övriga styrelseledamöterKoncernen har inte några pensionsutfästelser för övriga styrelseledamöter.
Ersättning till verkställande direktör, tkr 2003 2002Fast ersättning, lön 4 800 4 800Rörlig ersättning, tantiem och bonus 309 545Övriga ersättningar/förmåner 96 95
SUMMA 5 205 5 440
varav pensionsgrundande ersättning 4 860 4 860Pensionskostnad inkl löneskatt (varav kostnader förknippade med VD:s avgång 22 800 tkr) 29 184 4 698Vid anställningens upphörande 2004-01-30 tillkommerersättning med 3 800
Rörlig ersättning till verkställande direktören är maximerad till 25 procent av års-lönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemetKopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. Under år 2003 utbe-talades 309 tkr i rörlig ersättning till verkställande direktören. Rörlig ersättning är ejpensionsgrundande.
Pensions- och uppsägningsvillkor för verkställande direktören BirgittaJohansson-HedbergFöreningsSparbankens VD och koncernchef, Birgitta Johansson-Hedberg, avisera-de i december 2003 att hon avsåg att lämna sin befattning senast vid bolags-stämman 2004. I januari 2004 träffade Birgitta Johansson-Hedberg och banken en överenskommelse enligt i huvudsak följande:
Birgitta Johansson-Hedberg avgick som VD och koncernchef 2004-01-30. Honerhåller totalt för 2004 en ersättning om 3,8 mkr, inklusive eventuell rörlig ersätt-ning. Enligt tidigare överenskommelser erhåller Birgitta Johansson-Hedberg pen-sion från 58 till 65 års ålder med ett årligt belopp motsvarande 70 procent avlönen och med 45 procent av lönen för tid därefter utan avdrag för tidigare intjä-nad pensionsrätt. I bokslutet för 2003 har samtliga kostnader förknippade medBirgitta Johansson-Hedbergs avgång, 27,8 mkr varav 22,8 mkr avser pensions-kostnader, resultatförts.
Lön-, pensions- och uppsägningsvillkor för tillträdande verkställande direktören Jan LidénFrån och med 1 februari 2004 har Jan Lidén utsetts till verkställande direktör ochkoncernchef i banken.
Jan Lidéns anställningsvillkor som verkställande direktör innehåller inga inslag avrörliga lönedelar i form av bonus, tantiem eller liknande utan löneersättningenutgörs av en fast årslön på 6,5 mkr. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år.
Jan Lidén disponerar för avgiftsbestämda pensionsändamål ett årligt premie-belopp på 3,5 mkr. I övrigt har banken inte utfäst några pensionsnivåer i fråga omålders-, efterlevande- eller sjukpension utan bankens åtagande avser endast premiens storlek.
Vid uppsägning från bankens sida utgår till Jan Lidén lön under uppsägnings-tiden som är tolv månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under tolv månader.Avräkning sker om Jan Lidén erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jan Lidénssida är uppsägningstiden sex månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.
Ersättning andra ledande befattningshavare *mkr 2003 2002
Fast ersättning, lön 51 52Rörlig ersättning, tantiem och bonus 8 7Övriga ersättningar/förmåner 1 1
SUMMA 60 60
Antal personer 22 23
* Inkluderar ersättningar som utgår från samtliga koncernbolag, såväl svenska somutländska.
Rörlig ersättning till koncernledningen är maximerad till 25 procent av årslönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Koppar-myntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål.
Tre vice verkställande direktörers, varav två personer ingår i koncernledningen,rörliga ersättningar är beroende av respektive affärsområdes resultat. Under år2003 utbetalades 10 751 tkr i rörlig ersättning till koncernledningen och en vice
Högsta ledningen, tkr 2003 2002
Styrelsearvoden och ersättningarÅrligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman enligt
punkt 1-5 nedan 5 800 6 4001. därav till styrelseordförande 1 350 1 940
därav i egenskap av styrelsens ordförande 1 200 1 800därav för utskottsarbete 150 140
2. därav till styrelsens förste vice ordförande 900 780därav i egenskap av styrelsens förste vice ordförande 600 600därav för utskottsarbete 300 180
3. därav till styrelsens andre vice ordförande 800 890därav i egenskap av styrelsens andre vice ordförande 600 600därav för utskottsarbete 200 290
4. därav till övriga ordinarie styrelseledamöter 2 100 2 790därav i egenskap av ordinarie styrelseledamöter 1 650 2 200därav för utskottsarbete 450 590
5. därav ej utnyttjat 2003 avseende andra uppdrag vid sidan av ordinarie styrelsearbete 650
Marianne Qvick Stoltz har förutom för styrelse- och utskottsarbete om 325 tkrerhållit ersättning för arbete som ordförande i Företagsrådet med 55 tkr (55).
Styrelsearvode utgår ej till övriga personer som har anställningsavtal med koncernen.
Ersättningar till styrelsens ordförande under år 2003, tkr
Till Göran CollertInom ramen för av bolagsstämman fastställda styrelsearvodenFör tiden 2003-01-01–2003-04-10 som styrelseordföranden 550Övriga ersättningar/förmåner under hela året 21
SUMMA 571
Göran Collert har ett avtal med FöreningsSparbanken av innebörd att Göran Collert,från och med att han lämnade sitt uppdrag som styrelseordförande, på konsultativbasis står till styrelsens förfogande. Göran Collert har i denna sin egenskap erhållitett arvode om 1 700 tkr år 2003. Arvodet är inte pensionsmedförande. Förenings-Sparbanken har, som en följd av Göran Collerts anställningsförhållande i Förenings-Sparbanken under perioden 1968-1995, till Göran Collert från och med 1995 ut-betalt sedan tidigare tryggad pension intjänad under nämnda tid, vilket belopp upp-gick till 2 501 tkr år 2003.
Till Carl Eric StålbergFast ersättning, lön under hela året 2 700Inom ramen för av bolagsstämman fastställda styrelsearvodenFör tiden 2003-01-01–2003-04-10 217För tiden 2003-04-11–2003-12-31 975Övriga ersättningar/förmåner under hela året 73
SUMMA 3 965
varav pensionsgrundande ersättning 2 700Pensionskostnad 2 334
Pensionsutfästelser för styrelsens ordförandeCarl Eric Stålberg har som anställd från och med 1 januari 2003 rätt till förmåns-bestämd pension från 60 års ålder. Pensionsrätten uppgår till intjänad del av 75procent av lönen. Intjänandedelen bestäms av anställningstidens längd i månader dividerad med 360. Banken bestrider därjämte en pensionspremie uppgående till360 tkr per år. Samordning med tidigare intjänade pensionsförmåner sker ej. För-månerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan deintjänats.
Uppsägningsvillkor för styrelsens ordförandeBeroende på anledningen till upphörandet av Carl Eric Stålbergs anställning kanhan enligt sitt avtal med banken vara berättigad till en pensionsmedförande er-sättning med belopp motsvarande tidigare lön under en period efter anställningensupphörande. Perioden uppgår till 24 månader. Under speciella omständigheter kanden utsträckas till 36 månader. Ersättning kan dock längst utgå intill dess Carl EricStålberg i januari 2011 uppnår 60 års ålder. Rätten till ersättning enligt vad härsagts är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster från eventuellny anställning etc. avräknas från ersättningen i den mån styrelsen ej beslutarannat.
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 77
verkställande direktör. Resultatfört belopp uppgick till 8 210 tkr. Rörlig ersättning ärej pensionsgrundande.
PensionsutfästelserAndra ledande befattningshavare, totalt 22 personer (varav femton ingår i koncern-ledningen).
För sjutton av dessa tjugotvå personer utgår förmånsbestämd pension från 60-62 års ålder med 60-70 procent av lönen med avdrag för tidigare intjänad pensionsrätt. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen utom för fyraav dessa sjutton personer där pensionslöftet är fullt intjänat vid 58 års ålder. För-månerna är oantastbara sedan de intjänats.
För två av dessa tjugotvå personer är den ordinarie pensionsåldern 60 år. Pen-sionen är i sin helhet utgiftsbestämd och banken har inte utfäst några pensions-nivåer i fråga om ålders-, efterlevande- eller sjukpension utan bankens åtagandeavser endast premiens storlek.
För en av dessa tjugotvå personer gäller pension enligt gällande kollektivavtalkompletterad med 60 års pensionsålder.
För en av dessa tjugotvå personer kompletteras kollektivavtalade förmåner med60 års pensionsålder och avgiftsbestämda förmåner.
För en av dessa tjugotvå personer kompletteras kollektivavtalade förmåner med60 års pensionsålder och förmånsbestämda premiebetalningar.
Uppsägningsvillkor Vid uppsägning från bankens sida utgår lön under uppsägningstiden, som är 6-12månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12-24 månader. Avräkning skerom nytt arbete erhållits, i några fall förutsätter avräkningen att uppsägningen skettföre 55 års ålder. Vid uppsägning från vice verkställande direktörs sida är uppsäg-ningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.
Övriga allmänna administrationskostnader
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Fastighetskostnader 13 12 1 2Hyror, övriga lokalkostnader 1 134 1 067 873 824Datakostnader 1 307 1 240 1 092 1 016Tele, porto 442 432 305 303Konsulter och främmande tjänster 609 594 491 508Resekostnader, representation 273 269 190 193Materialkostnader 201 209 167 173Reklam, PR, marknadsföring 404 396 256 277Värdetransport, larm 315 253 282 222Övriga administrationskostnader 684 697 555 576Övriga rörelsekostnader 134 162 112 130
SUMMA 5 516 5 331 4 324 4 224
8
Ersättning till koncernens revisorer för revision och konsultationer 2003.
KONCERNEN BANKEN
mkr Revision Konsultation Revision Konsultation
Deloitte & Touche 18 6 9 3Ernst & Young 2 3 1 3PMAC AB 2 0 1 0Övriga 1 1
SUMMA 23 10 11 6
Operationell leasing
Då koncernen är leasetagare avser avtalen i huvudsak lokaler. Det sammanlagda beloppet per den 31 december 2003, av framtida minimi-
leaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på för-fallotidpunkter enligt följande:
Koncernen Intäkt från mkr Kostnader vidareuthyrning Total
2004 707 11 6962005 709 10 6992006 714 9 7052007 712 8 7042008 716 8 708Efter 2008 808 14 794
SUMMA 4 366 60 4 306
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Avskrivningar Inventarier 595 669 407 457Fastigheter 38 45 1 0Goodwill 614 663 101 101Övriga immateriella anläggnings-tillgångar 31 33 1 1
SUMMA 1 278 1 410 510 559
Beträffande avskrivningsprinciper se ”Redovisningsprinciper”.
10
9
78 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Kreditförluster netto och värdeförändring på övertagen egendom
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Individuellt värderade fordringarÅrets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 1 151 1 553 594 994Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster – 516 – 802 – 248 – 414Årets reservering för sannolika kreditförluster 837 961 414 386Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 471 – 560 – 124 – 172Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster – 270 – 428 – 61 – 114
ÅRETS NETTOKOSTNAD 731 724 575 680
Gruppvis reservering för individuellt värderade lånefordringarAvsättning/upplösning av gruppvis reservering 144 762 150 755Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditriskÅrets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 115 117 80 82Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 10 – 30 – 2 – 17Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 7 14 6 10
ÅRETS NETTOKOSTNAD FÖR GRUPPVIS VÄRDERADE HOMOGENA LÅNEFORDRINGAR 112 101 84 75
AnsvarsförbindelserÅrets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser * – 8 14 3 – 1
ÅRETS NETTOKOSTNAD FÖR KREDITFÖRLUSTER 979 1 601 812 1 509
Kreditförluster fördelade per kategoriKreditinstitutBortskrivningar och reservering 0 18 0 18Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 1 – 2 – 1 – 2AllmänhetBortskrivningar och reservering 1 740 2 634 1 000 1 803Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster – 760 – 1 049 – 187 – 310
SUMMA 979 1 601 812 1 509
Kreditförluster netto och värdeförändring på övertagen egendomÅrets nettokostnad för kreditförluster 979 1 601 812 1 509Värdeförändring på övertagen egendom 8 2 8 1
varav orealiserad värdeförändring fastigheter 0 0varav orealiserad värdeförändring annan övertagen egendom 0 0varav realiserad värdeförändring annan övertagen egendom 8 2 8 1
SUMMA KREDITFÖRLUSTER NETTO OCH VÄRDEFÖRÄNDRING PÅ ÖVERTAGEN EGENDOM 987 1 603 820 1 510
* varav bortskrivning 1 2varav reservering 1 45varav återvinning – 10 – 33
SUMMA – 8 14
Under 2003 eller 2002 hade koncernen inte några exponeringar, som på grund av transfereringsrisk motiverade reserveringar.
11
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 79
Osäkra lånefordringar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Reserveringar Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar 1 347 1 259 787 696Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk 211 199 108 102Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade lånefordringar 3 501 3 365 2 050 1 900
SUMMA 5 059 4 823 2 945 2 698
Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % 131 134 154 145(inklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar, i relation till bokfört värde före reservering avseende individuellt identifierade osäkra fordringar)Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar, % 40 40 47 43Osäkra lånefordringarBokfört värde för osäkra lånefordringar (oreglerade) 2 304 2 142 1 015 1 057Andel osäkra fordringar, % 0,3 0,3 0,3 0,3Oreglerade lånefordringar för vilka ränta intäktsförsBokfört värde för oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka upplupen ränta intäktsförs 396 599 124 186Omstrukturerade * samt omklassificerade lånefordringarBokfört värde för lånefordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden före omstrukturering 145 168 21 33Bokfört värde för lånefordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden efter omstrukturering 59 106 14 18Bokfört värde för osäkra lånefordringar som under räkenskapsperioden återfått status av normal lånefordran 370 344 129 187Egendom övertagen för skyddande av fordranByggnader och mark 11 13 0 1Aktier och övriga andelar 12 13 7 7Annan övertagen egendom 2 2 0 0
SUMMA 25 28 7 8
* En lånefordran anses omstrukturerad om långivaren har beviljat någon form av eftergift till följd av att låntagaren har finansiella problem.
12
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
mkr KONCERNEN BANKEN
Nedskrivning av aktier 2003
Aktier och andelar i intresseföretagFinansiell ID Teknik BID AB 1First Securities ASA 40SpareBank 1 Gruppen AS 319
Aktier och andelar i koncernföretagFöreningsSparbanken Juristbyrån AB 5Swedbank Luxembourg SA 82
SUMMA 447
mkr KONCERNEN BANKEN
Nedskrivning av aktier 2002
Aktier och andelar OMHEX AB 264 264
Aktier och andelar i intresseföretagAllround AB 9SpareBank 1 Gruppen AS 597Marakanda Marknadsplatser AB 210VPX Matching AB 2
SUMMA 264 1 082
13 Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Aktier och andelarOMHEX AB 55 55
SUMMA 55 55
Återföring har skett av del av tidigare bokförd nedskrivning av aktieinnehav iOMHEX AB. 2 223 721 aktier har skrivits upp från ett bokfört värde på 65 kr/aktietill 89,50 kr/aktie vilket är lika med börskursen per 2003-12-31.
Rörelseresultat i försäkringsrörelsen
KONCERNEN
mkr 2003 2002
Skadeförsäkringsrörelsen 54 151Livförsäkringsrörelsen 313 331
SUMMA 367 482
15
14
80 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Bokslutsdispositioner
KONCERNEN BANKEN
Avsättning, mkr 2003 2002 2003 2002
Obeskattade reserver 549 161Avräkning pensioner 19 76 19 76
SUMMA 19 76 568 237
BANKEN
Obeskattade reserver, mkr 2003 2002
Överavskrivningar inventarier – 86 42Periodiseringsfond 635 119
SUMMA 549 161
KONCERNEN BANKEN
Avräkning pensioner, mkr 2003 2002 2003 2002
Kalkylmässiga pensionskostnader – 141 – 226 – 141 – 226Utbetalda pensioner 14 13 14 13Löne- och avkastningsskatt 113 201 113 201Förändring av pensionsför-pliktelser avsatta i balansräkningen – 4 – 4 – 4 – 4Gottgörelse från stiftelser m m – 16 – 7 – 16 – 7Avsättning till stiftelser 53 99 53 99
SUMMA 19 76 19 76
16 Skatt på årets resultat
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Aktuell skattekostnad 1 882 1 099 1 473 1 125Skatt avseende tidigare år 38 51 18 16Uppskjuten skattekostnad 647 833 237 236
SUMMA 2 567 1 983 1 728 1 377
Koncernen, 2003Skattekostnaden motsvarar 26,9 procent av resultatet före skatt i koncernen.Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gäl-lande skattesats förklaras nedan:
2003 2002
mkr procent mkr procent
Skattekostnad 2 567 26,9 1 983 29,3Skattekostnad, 28 % på resultatet före skatt – 2 673 – 28,0 – 1 896 – 28,0
SKILLNAD – 106 – 1,1 87 1,3
Skillnaden består av följande poster:Tillkommande skatt avseende tidigare år 38 0,4 51 0,8Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader – 46 – 0,4 112 1,6Tidigare ej kvittningsbart förlustavdrag – 104 – 1,1Ej avdragsgill goodwill 281 2,9 180 2,7Annan skattebas i försäkringsverksamheten – 47 – 0,5 – 55 – 0,8Avvikande skattesatser i andra länder – 221 – 2,3 – 269 – 4,0Övrigt – 7 – 0,1 68 1,0
SUMMA – 106 – 1,1 87 1,3
Sedan 2000 betalar Hansabank inkomstskatt i Estland först när vinstmedel utdelastill fysiska personer och till bolag som inte har hemvist i Estland. Skattesatsen är26/74 av utdelat belopp. Koncernen har reserverat skatt för den utdelning somförväntas erhållas under 2004 och som lämnas från verksamhetens resultat 2003.FöreningsSparbankens andel av kvarvarande vinstmedel i Hansabank skulle, omde blev föremål för utdelning, medföra en skattekostnad på 468 mkr. Någon upp-skjuten skatt har inte bokförts för dessa till följd av att banken kan styra tidpunktenför utdelning och det förväntas inte ske inom överskådlig framtid. Eventuella framti-da utdelningar bedöms således även fortsättningsvis erhållas ur framtida vinster.
Banken, 2003Skattekostnaden motsvarar 27,3 procent av resultatet före skatt i banken.Skillnaden mellan bankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällandeskattesats förklaras nedan:
2003 2002
mkr procent mkr procent
Skattekostnad 1 728 27,3 1 377 35,1Skattekostnad, 28 % på resultatet före skatt – 1 771 – 28,0 – 1 098 – 28,0
SKILLNAD – 43 – 0,7 279 7,1
Skillnaden består av följande poster:Tillkommande skatt avseende tidigare år 18 0,3 16 0,4Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader – 61 – 1,0 263 6,7
SUMMA – 43 – 0,7 279 7,1
17
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 81
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Upplupet anskaff-Koncernen Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp
mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002
Belåningsbara statspapperOmsättningstillgångarSvenska staten 8 173 10 303 8 173 10 303 8 098 10 202 7 391 10 151Svenska kommuner 748 424 748 424 745 418 749 418Utländska stater 4 356 3 208 4 356 3 208 4 340 3 213 4 868 3 191
SUMMA 13 277 13 935 13 277 13 935 13 183 13 833 13 008 13 760
AnläggningstillgångarSvenska staten 87 86 86 85Svenska kommuner 108 108 108 112Utländska stater 862 1 761 859 1 756 865 1 762 860 1 759
SUMMA 862 1 956 859 1 950 865 1 956 860 1 956
SUMMA 14 139 15 891 14 136 15 885 14 048 15 789 13 868 15 716
varav i utländsk valuta 5 215 4 980
Upplupet anskaff-Banken Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp
mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002
Belåningsbara statspapperOmsättningstillgångarSvenska staten 8 173 10 161 8 173 10 161 8 098 10 061 7 391 10 010Svenska kommuner 748 359 748 359 745 356 749 358Utländska stater 2 800 1 754 2 800 1 754 2 780 1 754 3 327 1 754
SUMMA 11 721 12 274 11 721 12 274 11 623 12 171 11 467 12 122
AnläggningstillgångarSvenska statenSvenska kommuner 2 2 2 2Utländska stater
SUMMA 2 2 2 2
SUMMA 11 721 12 276 11 721 12 276 11 623 12 173 11 467 12 124
varav i utländsk valuta 2 800 1 754
18
KONCERNEN BANKEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002
Återstående löptid≤ 1 år 6 289 5 986 4 952 4 356> 1 år – 5 år 3 442 6 743 2 396 4 839> 5 år – 10 år 577 1 369 548 1 294> 10 år 3 828 1 787 3 825 1 787
SUMMA 14 136 15 885 11 721 12 276
Genomsnittlig återstående löptid 4,7 år 3,2 år 5,4 år 3,6 år
Koncernenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt
Övervärde 965 965Undervärde – 691 – 6 – 697
SUMMA – 691 959 268
Bankenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt
Övervärde 932 932
Undervärde – 678 – 678
SUMMA – 678 932 254
82 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Utlåning till kreditinstitut
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
AnläggningstillgångarSvenska banker 25 344 28 446 19 776 26 814Övriga svenska kreditinstitut 1 584 4 512 60 350 33 669Utländska banker 48 342 62 404 42 975 55 586Övriga utländska kreditinstitut 1 392 3 324 1 341 3 324
TOTALT UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE 76 662 98 686 124 442 119 393
Reserv för sannolika kreditför-luster, svenska kreditinstitutReserv för sannolika kreditför-luster, utländska kreditinstitut – 19 – 24 – 19 – 24
SUMMA 76 643 98 662 124 423 119 369
varav i utländsk valuta 36 251 48 127 29 134 42 009varav koncernföretag 60 065 36 472varav intresseföretag 1 006 1 625 1 006 1 625
KONCERNEN BANKEN
Efterställda fordringar 2003 2002 2003 2002
Koncernföretag 1 311 1 318Intresseföretag 199 313 199 313Övrigt 278 65 278 65
SUMMA 477 378 1 788 1 696
KONCERNEN BANKEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002
Återstående löptidBetalbara på anfordran 28 215 27 447 41 771 38 000≤ 3 mån 39 045 55 321 33 415 54 087> 3 mån – 1 år 8 709 14 874 22 015 25 604> 1 år – 5 år 584 906 27 124 1 560> 5 år 90 114 98 118
SUMMA 76 643 98 662 124 423 119 369
Genomsnittlig återstående löptid 0,2 år 0,2 år 0,8 år 0,3 år
19 Utlåning till allmänheten
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
AnläggningstillgångarSvensk allmänhet 609 172 570 993 176 476 174 417Utländsk allmänhet 136 393 120 770 29 284 21 049Försäkringsbolag 9 221 16 433 9 221 16 433
TOTALT UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE 754 786 708 196 214 981 211 899
Reserv för sannolika kreditför-luster, svensk allmänhet – 3 302 – 3 178 – 2 885 – 2 610Reserv för sannolika kreditför- luster, utländsk allmänhet – 1 732 – 1 621 – 41 – 64
SUMMA 749 752 703 397 212 055 209 225
varav i utländsk valuta 124 643 116 973 18 157 18 019varav koncernföretag 851 377
KONCERNEN BANKEN
Efterställda fordringar 2003 2002 2003 2002
KoncernföretagIntresseföretagÖvrigt 496 514 496 514
SUMMA 496 514 496 514
KONCERNEN BANKEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002
Återstående löptid *Betalbara på anfordran 11 595 13 791 11 211 12 686≤ 3 mån 198 155 214 007 58 982 67 033> 3 mån – 1 år 129 988 120 390 53 719 45 785> 1 år – 5 år 281 746 230 328 40 292 38 769> 5 år 128 268 124 881 47 851 44 952
SUMMA 749 752 703 397 212 055 209 225
Genomsnittlig återstående löptid 3,5 år 3,4 år 3,6 år 3,4 år
* Banken förbehåller sig alltid rätten att säga upp lån till återbetalning inom ett årenligt Bankrörelselagen kap 2 § 19.
20
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 83
Finansiell leasing
Koncernen, mkrFinansiella leasingavtal fördelade efter löptid:
Senare än 1 årInom 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Total
2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002
Bruttoinvestering 7 376 5 886 13 803 11 011 1 969 1 801 23 148 18 698Ej intjänade finansiella intäkter 1 084 758 1 889 1 452 465 388 3 438 2 598Nettoinvestering 6 292 5 128 11 914 9 559 1 504 1 413 19 710 16 100
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter – 308 – 217
Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna.
21
Lånefordringar säkerheter
Koncernen Bokfört värde Bokfört värde
mkr 2003 2002
Bostadsfastigheter inkl bostadsrätter 400 020 367 535Övriga fastigheter 113 377 108 585Kommuner etc 52 238 49 264Företagshypotek 16 387 17 591Borgen 12 230 12 179Blanco 86 005 80 442Övriga säkerheter 40 807 37 061
UTLÅNING 721 064 672 657
Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 54 684 64 370Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 22 697 39 145Återköpsavtal – allmänheten 27 950 25 887
TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 826 395 802 059
22 Lånefordringar lånetyp
Koncernen Bokfört värde Bokfört värde
mkr 2003 2002
Banklån 281 720 270 295Hypotekslån 398 752 367 645Avbetalning, leasing, factoring 40 592 34 717
UTLÅNING 721 064 672 657
Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 54 684 64 370Återköpsavtal – kreditinstitut inklRiksgäldskontoret 22 697 39 145Återköpsavtal – allmänheten 27 950 25 887
TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 826 395 802 059
23
84 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Lånefordringar sektor/branschUpplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värde
anskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oregleradeKoncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaSektor/bransch, 2003 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs
Privatpersoner 337 882 44 149 211 337 478 315 195Fastighetsförvaltning 153 657 247 435 152 975 410 33Handel, hotell, restaurang 28 253 189 489 27 575 163 10Byggnadsverksamhet 11 060 20 90 10 950 69 1Tillverkningsindustri 51 058 374 1 154 49 530 486 100Transport 15 714 20 209 15 485 140 4Skogs- och lantbruk 34 864 31 71 34 762 84 5Övrig serviceverksamhet 18 509 61 356 18 092 190 39Övrig företagsutlåning 60 872 336 548 59 988 447 9Kommuner 14 229 14 229
UTLÅNING 726 098 1 322 3 501 211 721 064 2 304 396
Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 54 703 19 54 684 0Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 22 697 22 697Återköpsavtal – allmänheten 27 950 27 950
TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 831 448 1 341 3 501 211 826 395 2 304 396
Upplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värdeanskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oreglerade
Koncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaSektor/bransch, 2002 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs
Privatpersoner 307 233 54 97 199 306 883 176 217Fastighetsförvaltning 144 766 339 360 144 067 458 156Handel, hotell, restaurang 26 271 150 530 25 591 491 27Byggnadsverksamhet 10 654 28 89 10 537 43 5Tillverkningsindustri 51 949 183 1 030 50 736 355 66Transport 14 633 112 187 14 334 118 5Skogs- och lantbruk 31 215 52 60 31 103 83 37Övrig serviceverksamhet 19 444 45 497 18 902 77 46Övrig företagsutlåning 57 635 272 515 56 848 341 40Kommuner 13 656 13 656
UTLÅNING 677 456 1 235 3 365 199 672 657 2 142 599
Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 64 394 24 64 370 0Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 39 145 39 145Återköpsavtal – allmänheten 25 887 25 887
TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 806 882 1 259 3 365 199 802 059 2 142 599
Lånefordringar geografiska områdenUpplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värde
anskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oregleradeKoncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaGeografiska områden, 2003 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs
Sverige 607 243 1 100 2 040 165 603 938 1 312 324OECD 75 582 138 999 5 74 440 556 72Östersjöområdet 38 623 46 462 41 38 074 432Övriga länder 4 650 38 4 612 4
UTLÅNING 726 098 1 322 3 501 211 721 064 2 304 396
Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 54 703 19 54 684 0Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 22 697 22 697Återköpsavtal – allmänheten 27 950 27 950
TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 831 448 1 341 3 501 211 826 395 2 304 396
25
24
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 85
Upplupet Specifika Gruppvisa Reserveringar Bokfört värde Bokfört värdeanskaffnings- reserveringar reserveringar för gruppvis för låneford- Bokfört värde för oreglerade
Koncernen värde före för individuellt för individuellt värderade ringar efter för osäkra lånefordringarmkr beaktande av värderade värderade homogena beaktande av lånefordringar för vilka räntaGeografiska områden, 2002 reserveringar lånefordringar lånefordringar grupper reserveringar (oreglerade) intäktsförs
Sverige 565 828 992 2 014 172 562 650 1 482 547OECD 77 320 148 984 76 188 286 52Östersjöområdet 31 171 43 367 27 30 734 369Övriga länder 3 137 52 3 085 5
UTLÅNING 677 456 1 235 3 365 199 672 657 2 142 599
Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 64 394 24 64 370 0Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 39 145 39 145Återköpsavtal – allmänheten 25 887 25 887
TOTAL UTLÅNING TILL KREDIT-INSTITUT OCH ALLMÄNHETEN 806 882 1 259 3 365 199 802 059 2 142 599
Specifikation kreditexponering
Koncernenmkr % av varavLand, 2003 Utlåning Derivat * Placeringar Garantier Övrigt Totalt total kreditinstitut
Sverige 621 964 10 143 50 026 12 828 283 695 244 76,7 70 332OECD ** 108 358 19 761 24 544 3 318 2 055 158 036 17,5 76 073
varav Danmark 71 908 2 043 6 459 1 166 81 576 9,0 14 970varav Norge 12 237 2 508 1 864 783 1 128 18 520 2,0 12 962
Baltikum 38 352 49 2 489 1 512 2 454 44 856 4,9 331Ryssland 1 384 27 1 411 0,2 199Latinamerika 1 011 85 3 1 099 0,1 666varav Argentina 34 34varav Brasilien 599 599 0,1 527
Japan 283 53 8 344 344Övriga Ostasien 979 81 378 1 438 0,2 1 175
varav Sydkorea 615 10 625 0,1 473varav Kina 1 79 274 354 354
Övriga länder 3 417 1 88 63 400 3 969 0,4 1 116
SUMMA 775 748 30 007 77 174 17 887 5 581 906 397 100,0 150 236
* Avser marknadsvärdet. ** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.
Koncernenmkr % av varavLand, 2002 Utlåning Derivat * Placeringar Garantier Övrigt Totalt total kreditinstitut
Sverige 582 321 10 205 44 263 9 591 1 159 647 539 75,6 66 023Danmark 71 194 2 252 4 639 1 391 79 476 9,3 8 167USA 7 572 7 496 3 652 766 18 19 504 2,3 11 427Övriga OECD ** 39 940 9 822 8 983 3 305 2 709 64 759 7,6 54 979Latinamerika 805 39 101 3 948 0,1 524varav Argentina 39 39varav Brasilien 375 1 376 288
Östersjöområdet 31 301 45 3 216 1 344 2 990 38 896 4,5 613Ryssland 475 3 4 482 0,1 21Japan 5 203 4 212 212Övriga Ostasien 1 056 11 301 1 368 0,2 988Övriga länder 2 358 1 89 101 347 2 896 0,3 925
SUMMA 737 027 30 024 64 884 16 614 7 531 856 080 100,0 143 879
* Avser marknadsvärdet. ** Exklusive Sverige, Danmark, USA, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Sydkorea och Tjeckien.
26
86 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Upplupet anskaff-Koncernen Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp
mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002
Emitterade av andra än offentliga organOmsättningstillgångarSvenska bostadsinstitut 31 825 26 409 31 825 26 409 31 791 26 203 31 416 26 066Övriga svenska emittenter
Icke finansiella företag 4 538 4 069 4 538 4 069 4 586 4 113 4 496 4 085Övriga finansiella företag 6 789 2 397 6 789 2 397 6 782 2 391 6 794 2 398
Utländska emittenter 19 513 15 345 19 513 15 345 19 485 15 244 19 287 15 172
SUMMA 62 665 48 220 62 665 48 220 62 644 47 951 61 993 47 721
varav efterställt 360 381
AnläggningstillgångarSvenska bostadsinstitut 2 71 2 70 2 70 2 70Övriga svenska emittenter
Icke finansiella företag 76 103 76 103 76 103 76 103Övriga finansiella företag 143 426 142 416 143 417 101 371
Utländska emittenter 154 190 153 190 153 190 153 190
SUMMA 375 790 373 779 374 780 332 734
SUMMA 63 040 49 010 63 038 48 999 63 018 48 731 62 325 48 455
varav i utländsk valuta 23 568 19 711varav noterat 61 986 44 528
Upplupet anskaff-Banken Verkligt värde Bokfört värde ningsvärde Nominellt belopp
mkr 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002
Emitterade av andra än offentliga organOmsättningstillgångarSvenska bostadsinstitut 46 566 41 893 46 566 41 893 46 533 41 686 46 081 41 405Övriga svenska emittenter
Icke finansiella företag 4 302 3 547 4 302 3 547 4 288 3 553 4 260 3 569Övriga finansiella företag 6 790 2 105 6 790 2 105 6 782 2 098 6 794 2 105
Utländska emittenter 11 727 9 361 11 727 9 361 11 720 9 339 11 674 9 348
SUMMA 69 385 56 906 69 385 56 906 69 323 56 676 68 809 56 427
varav efterställt 360 381
AnläggningstillgångarSvenska bostadsinstitut 8 8 8 8Övriga svenska emittenter
Icke finansiella företag 76 3 76 3 76 3 76 3Övriga finansiella företag 161 157 157 159
Utländska emittenter 726 726 726 726
SUMMA 802 172 802 168 802 168 802 170
SUMMA 70 187 57 078 70 187 57 074 70 125 56 844 69 611 56 597
varav i utländsk valuta 27 111 23 256varav koncernföretag 17 138 14 817varav noterat 69 190 56 216
27
Koncernenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt
Övervärde 781 781Undervärde – 60 – 8 – 68
SUMMA – 60 773 713
Bankenmkr Diskonteringsinstrument Kuponginstrument Totalt
Övervärde 655 655Undervärde – 70 – 9 – 79
SUMMA – 70 646 576
KONCERNEN BANKEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002
≤ 1 år 33 287 33 652 42 319 38 685> 1 år – 5 år 27 024 11 947 26 416 17 549> 5 år – 10 år 2 461 2 667 903 277> 10 år 266 733 549 563
SUMMA 63 038 48 999 70 187 57 074
Genomsnittlig återstående löptid 1,5 år 1,7 år 1,0 år 1,2 år
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 87
Aktier och andelar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
OmsättningstillgångarHandelslager 1 625 1 611 1 383 1 329För skyddande av fordran 12 13 7 7Fondandelar 116 124
SUMMA 1 753 1 748 1 390 1 336
AnläggningstillgångarBostadsrätter 32 31 28 28Kreditinstitut 472 1 411 472 1 411Övriga aktier 336 282 317 265
SUMMA 840 1 724 817 1 704
AKTIER OCH ANDELAR 2 593 3 472 2 207 3 040
Anskaffningsvärde OmsättningstillgångarHandelslager 1 667 1 811 1 338 1 441För skyddande av fordran 12 13 7 7Fondandelar 115 120AnläggningstillgångarIngående balans 1 724 1 946 1 704 1 916Under året tillkommande 185 107 181 107Under året avgående – 1 124 – 65 – 1 123 – 55Under året nedskrivet – 264 – 264Under året återföring avtidigare nedskrivning 55 55
SUMMA 840 1 724 817 1 704
28
2003mkr Antal Bokfört värde Röstandel, % Marknadsvärde
KreditinstitutBaltic Rim Fund Ltd, Jersey 750 13 4,97Sparebanken Midt-Norge * 598 300 128 9,97 155Sparebanken Rogaland * 741 950 177 9,97 259Sparebanken Nord-Norge * 642 350 108 9,97 128Sparebanken Vest * 249 500 46 9,98 44Övriga ** 0
BANKENS INNEHAV 472
Övriga aktierOMHEX AB * 3 723 721 312 3,20 333Övriga ** 5
BANKENS INNEHAV 317
Övriga ** 19
KONCERNENS INNEHAV 336
* Dessa bolag är noterade, övriga är onoterade. I handelslagret är 209 mkr onoterade, resten är noterade.** Specifikation kan erhållas från FöreningsSparbanken AB, Koncernekonomi.
88 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Aktier och andelar i intresseföretag
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Anläggningstillgångar Kreditinstitut 2 797 3 071 1 970 2 369Övriga intresseföretag 23 18 7 14
SUMMA 2 820 3 089 1 977 2 383
Anläggningstillgångar Ingående balans 3 089 3 137 2 383 2 725Under året tillkommande 5 477 5 477Förändring av ackumulerade resultatandelar 54 – 525Under året nedskrivet – 311 – 360 – 819Omräkningsdifferens i samband med nedskrivning 20 – 40Under året avgående – 6 – 11Omräkningsdifferens eget kapital utländska bolag – 31
SUMMA 2 820 3 089 1 977 2 383
Årets andel av 2003 Anskaff- intresseföretagsmkr Antal Bokfört värde ningsvärde Röstandel, % resultat före skatt
KreditinstitutAktia Sparbank Ab 8 600 000 190 190 24,39Bergslagens Sparbank AB 582 391 118 118 48,00BoStocken AB 5 0 0 50,00Eskilstuna Rekarne Sparbank AB 865 000 125 125 50,00First Securities ASA * 357 000 134 200 33,33Färs & Frosta Sparbank AB 1 478 700 257 257 30,00FöreningsSparbanken Sjuhärad AB 950 000 288 288 47,50FöreningsSparbanken Söderhamn AB 256 000 62 62 40,00SpareBank 1 Gruppen 390 600 485 1 415 25,00Vimmerby Sparbank AB 340 000 41 41 40,00VPC AB 443 700 270 270 24,65
BANKENS INNEHAV 1 970 2 966
Intresseföretagens ackumulerade resultatandel enligt kapitalandelsmetodenAktia Sparbank Ab 233 66Bergslagens Sparbank AB 3 2BoStocken AB 15 21First Securities ASA – 35 – 9Eliminering pga nedskrivning i banken av First Securities 40Eliminering av omräkningsdifferens vid nedskrivning i banken av First Securities 26Färs & Frosta Sparbank AB 53 18FöreningsSparbanken Sjuhärad AB 89 41FöreningsSparbanken Söderhamn AB – 1 2SpareBank 1 Gruppen – 632 – 72Nedskrivning goodwill SpareBank 1 Gruppen – 311 – 311Omräkningsdifferens i samband med nedskrivning goodwill 20Eliminering pga nedskrivning i banken av SpareBank 1 Gruppen 916Eliminering av omräkningsdifferens vid nedskrivning i banken av SpareBank 1 Gruppen 14Vimmerby Sparbank AB 3 – 3VPC AB 18 31Indirekt ägda intressebolag 532 88Omräkningsdifferens av eget kapital i utländska bolag – 31Förvärvseliminering Eskilstuna Rekarne Sparbank AB – 125
KONCERNENS INNEHAV 2 797 – 126
29
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 89
Årets andel av 2003 Anskaff- intresseföretagsmkr Antal Bokfört värde ningsvärde Röstandel, % resultat före skatt
Övriga intresseföretagBabs Paylink AB 4 900 1 1 49,00VPX Matching AB 62 500 0 16 25,00DocHotel i Stockholm AB 5 250 5 5 25,00Finansiell ID-Teknik BID AB 12 735 0 1 28,30Övriga 1 1
BANKENS INNEHAV 7 24
Intresseföretagens ackumulerade resultatandel enligt kapitalandelsmetodenBabs Paylink AB 20 12VPX Maching AB – 16 1Eliminering pga nedskrivning i banken 16DocHotel i Stockholm AB – 2 – 1Finansiell ID-Teknik BID AB – 3 – 3Eliminering pga nedskrivning i banken 1Övriga 1
KONCERNENS INNEHAV 2 820 – 116
* FöreningsSparbanken har en option att under 2005 öka sin ägarandel i First Securities till 51 procent.Samtliga aktier är onoterade.
Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Uppgift om säte och organisationsnummer framgår av adressregistret.
Aktier och andelar i koncernföretag
BANKEN
mkr 2003 2002
AnläggningstillgångarSvenska kreditinstitut 15 394 13 140Utländska kreditinstitut 9 053 8 421Övriga svenska bolag 3 290 3 278
SUMMA 27 737 24 839
Ingående balans 24 839 23 763Under året tillkommande 2 947 1 076Under året nedskrivet – 87Omräkningsdifferens i samband med nedskrivning 38
SUMMA 27 737 24 839
30
90 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
2003 Anskaffnings-mkr Antal Bokfört värde värde Röstandel, % Marknadsvärde
Svenska kreditinstitutAB Spintab 23 000 000 13 328 13 328 100FöreningsSparbanken Finans AB 345 000 415 415 100FöreningsSparbanken Företagskredit AB 200 000 20 120 100FöreningsSparbanken Öland AB 780 000 135 135 60HSB Bank AB 22 000 1 496 1 496 100
SUMMA 15 394 15 494
Utländska kreditinstitutAS Hansapank 47 376 178 2 936 2 936 59,71 9 155EnterCard AS 120 481 216 216 100FI-Holding A/S * 746 975 5 807 5 807 74,7Swedbank (Luxemburg) S.A 299 999 94 138 100
SUMMA 9 053 9 097
Övriga svenska bolagAllround AB 7 000 16 25 67FöreningsSparbanken Administration AB 10 000 6 6 100FöreningsSparbanken Juristbyrå AB 5 000 1 6 100Kundinkasso AB 50 000 5 5 100Mandab AB 500 5 230 100Robur AB 10 000 000 3 191 3 191 100Sparia Försäkringsaktiebolag 30 000 65 105 100Övriga 1 1
SUMMA 3 290 3 569
* FöreningsSparbanken AB och övriga aktieägare i FI-Holding A/S har träffat följande optionsavtal: Från och med 2003 hade de övriga aktieägarna möjlighet att sälja upptill 75 procent av sitt innehav. En aktieägare utnyttjade möjligheten och FöreningsSparbanken AB ökade sitt innehav med 5 procent. Från och med 2004 har de övriga aktie-ägarna möjlighet att sälja hela sitt ursprungliga aktieinnehav. Priset ska motsvara delägarnas anskaffningskostnad för aktierna i FI-Holding uppräknad med 4,5 procent perår. Skulle övriga delägare avvakta med att utnyttja sina optioner till slutet av 2005, vid vilken tidpunkt optionsavtalen upphör att gälla, skulle FöreningsSparbankens för-värvspris inklusive ränta för samtliga vid slutet av 2003 återstående aktier i FI-Holding komma att uppgå till cirka 2,6 mdkr.
FöreningsSparbanken AB har möjlighet att under perioden 2004-2005 köpa övriga aktieägares innehav i FI-Holding A/S till en köpeskilling som motsvarar deras an-skaffningskostnad för aktierna i FI-Holding uppräknad med 6 procent per år.
AS Hansapank är noterat medan övriga bolag är onoterade. Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen.Uppgift om säte och organisationsnummer framgår av adressregistret.
Tillgångar i försäkringsrörelsen
KONCERNEN
mkr 2003 2002
Placeringstillgångar 847 767Placeringstillgångar för vilken livför-säkringstagaren bär placeringsrisk 37 083 31 319Övriga tillgångar 269 156
SUMMA 38 199 32 242
31 Immateriella anläggningstillgångar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Goodwill 5 851 6 431 1 355 1 456Övrigt 127 54 64 3
SUMMA 5 978 6 485 1 419 1 459
Anskaffningsvärde 2003 2002 2003 2002
Ingående balans 9 544 9 260 2 025 2 025Under året tillkommande 175 284 62Omräkningsdifferens 228 275
UTGÅENDE BALANS 9 947 9 819 2 087 2 025
Ackumulerade avskrivningar 2003 2002 2003 2002
Ackumulerade avskrivningar vid årets början – 3 315 – 2 619 – 566 – 465Årets avskrivningar – 645 – 696 – 102 – 101Omräkningsdifferens – 9 – 19
ACKUMULERADE AVSKRIV-NINGAR VID ÅRETS SLUT – 3 969 – 3 334 – 668 – 566
32
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 91
Specifikation av goodwill i koncernen
Bolag Anskaffningsår Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstid/år
Robur AB 1995 1 752 1 424 328 10Föreningsbanken AB 1997 2 000 664 1 336 20Robur Försäkring AB 1998 887 237 650 20FI-Holding A/S 1999 2 494 523 1 971 20AS Hansabank 1999 1 378 280 1 098 20HSB Bank AB 2002 177 18 159 10Hansabank (koncern) 761 626 135 5Övriga 265 91 174 10-20
SUMMA 9 714 3 863 5 851
Materiella tillgångar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
OmsättningstillgångarFastigheter övertagna för skydd av fordran 11 13 0 1
SUMMA 11 13 0 1
AnläggningstillgångarInventarier 1 116 1 316 732 836Fastigheter för den egna rörelsen 834 813 20 21
SUMMA 1 950 2 129 752 857
SUMMA 1 961 2 142 752 858
KONCERNEN BANKEN
Inventarier, anskaffningsvärde 2003 2002 2003 2002
Ingående balans 4 306 4 446 2 967 3 075Under året tillkommande 552 376 340 178Under året avgående – 612 – 516 – 296 – 286
UTGÅENDE BALANS 4 246 4 306 3 011 2 967
KONCERNEN BANKEN
Inventarier, ackumulerade avskrivningar 2003 2002 2003 2002
Ackumulerade avskrivningar årets början – 2 990 – 2 787 – 2 131 – 1 948Förvärvade ackumulerade avskrivningarFörändring ackumulerade avskrivningar på grund av försäljning och utrangering 455 466 259 274Årets avskrivningar – 595 – 669 – 407 – 457
ACKUMULERADE AVSKRIV-NINGAR VID ÅRETS SLUT – 3 130 – 2 990 – 2 279 – 2 131
KONCERNEN BANKEN
Fastigheter för den egna rörelsen,anskaffningsvärde m m 2003 2002 2003 2002
Ingående balans 1 205 1 736 28 28Under året tillkommande 191 153Under året avgående – 371 – 684
UTGÅENDE BALANS 1 025 1 205 28 28
Taxeringsvärde 75 59 28 28
33KONCERNEN BANKEN
Fastigheter för den egna rörelsen,ackumulerade avskrivningar 2003 2002 2003 2002
Ackumulerade avskrivningar årets början – 392 – 377 – 7 – 7Förvärvade ackumulerade avskrivningarFörändring ackumulerade avskrivningar på grund av försäljning och utrangering 239 – 30Årets avskrivningar – 38 – 45 – 1 0
ACKUMULERADE AVSKRIV-NINGAR VID ÅRETS SLUT – 191 – 392 – 8 – 7
Övriga tillgångar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Skattefordran 185 185Fondlikvidfordringar * 2 524 33 2 524 33Derivatinstrument 26 787 25 933 29 137 27 130Övriga tillgångar ** 2 805 2 086 283 244Uppskjuten skattefordran 233 263 153 167Koncernbidrag, aktieägartillskott 5 217 4 642
SUMMA 32 349 28 500 37 314 32 401
varav i utländsk valuta 10 998 20 231 11 853 17 095
* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.
Brutto fondlikvidfordringar 8 151 3 523 8 151 3 523
** Återtagen leasingegendom uppgick till 138 mkr (112) i koncernen.** Reserv för sannolika kreditförluster ingår med 6 mkr (–) i koncernen.Övertagen egendom för skyddande av fordran uppgick till 2 mkr (2) i koncernen.
KONCERNEN BANKEN
Specifikation av uppskjuten skattefordran 2003 2002 2003 2002
Pensioner 94 82 94 81Underskottsavdrag 65 47 48 47Valutasäkring 42 61Övrigt 32 73 11 39
SUMMA 233 263 153 167
34
92 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Derivatinstrument
Koncernen handlar med derivatinstrument i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner avseende värden på aktier, räntor och valutor.Nedanstående sammanställning är upprättad i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och omfattar samtliga derivatinstrument i koncernen exklusive optioner förFirst Securites och FI-Holding. För mer information se not 29 och 30. Som huvudregel redovisas derivat till verkligt värde. Undantag görs för derivat som säkringsredovi-sas. Nedan redovisade avvikelser mellan bokfört och verkligt värde motsvaras av omvända avvikelser för andra positioner inom utlåningen och upplåningen.
Koncernen, 2003Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Ränterelaterade Valutarelaterade
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Innehavda optioner 52 55 18 293 225 225 2 714Terminer 2 459 2 459 801 625 9 287 9 287 209 226Swappar 14 605 12 727 377 747 2 386 1 040 57 673Övriga derivatinstrument 0 0 1 986
SUMMA 17 116 15 241 1 199 651 11 898 10 552 269 613
varav clearat 329 329 246 754
Derivatinstrument som ej upptagits i balansräkningenRänterelaterade Valutarelaterade
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Terminer 85 2 341 123 15 390Övriga derivatinstrument
SUMMA 85 2 341 123 15 390
SUMMA 17 201 15 241 1 201 992 12 021 10 552 285 003
varav clearat 329 329 246 754
Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Aktierelaterade Övriga
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Innehavda optioner 1 000 1 002 5 083 2 2 1Terminer 89 89 491Swappar 17 9 428 0 0 11 331Övriga derivatinstrument 6 10 10 184
SUMMA 1 106 1 100 6 008 12 12 11 516
varav clearat 360 360
Orealiserad vinst på derivatinstrument med positivt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 3 435 mkr.
Koncernen, 2003Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Ränterelaterade Valutarelaterade
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Utställda optioner 71 70 14 584 215 215 2 619Terminer 2 559 2 559 804 595 11 485 11 485 245 491Swappar 17 626 14 978 410 404 11 095 6 100 149 172Övriga derivatinstrument 19 19 4 845
SUMMA 20 275 17 626 1 234 428 22 795 17 800 397 282
varav clearat 329 329 283 072
Derivatinstrument som ej upptagits i balansräkningenRänterelaterade Valutarelaterade
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Terminer 1 700 34 236Övriga derivatinstrument
SUMMA 1 700 34 236
SUMMA 20 275 17 626 1 234 428 24 495 17 800 431 518
varav clearat 329 329 283 072
35
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 93
Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Aktierelaterade Övriga
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Utställda optioner 948 934 5 233 2 2 1Terminer 92 92 730Swappar Övriga derivatinstrument 4 8 8 132
SUMMA 1 040 1 026 5 967 10 10 133
varav clearat 360 360
Orealiserad förlust på derivatinstrument med negativt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 9 358 mkr.
Banken, 2003Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Ränterelaterade Valutarelaterade
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Innehavda optioner 49 49 16 459 225 225 2 703Terminer 2 458 2 458 800 649 9 869 9 869 215 376Swappar 13 648 12 683 355 542 3 750 3 541 37 245Övriga derivatinstrument 0 0 1 986
SUMMA 16 155 15 190 1 174 636 13 844 13 635 255 324
varav clearat 329 329 246 754
Derivatinstrument med positiva verkliga värden eller värde nollDerivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Aktierelaterade Övriga
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Innehavda optioner 971 971 4 847Terminer 89 89 491Swappar Övriga derivatinstrument
SUMMA 1 060 1 060 5 338
varav clearat 360 360
Orealiserad vinst på derivatinstrument med positivt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 1 174 mkr.
Banken, 2003Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Ränterelaterade Valutarelaterade
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Utställda optioner 68 68 13 999 215 215 2 607Terminer 2 559 2 559 804 534 11 505 11 505 249 973Swappar 13 472 13 434 326 476 1 974 1 974 39 918Övriga derivatinstrument 2 2 4 845
SUMMA 16 101 16 063 1 149 854 13 694 13 694 292 498
varav clearat 329 329 283 072
Derivatinstrument med negativa verkliga värden Derivatinstrument helt eller delvis upptagna i balansräkningen
Aktierelaterade Övriga
mkr Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde Verkligt värde Bokfört värde Nominellt värde
Utställda optioner 885 885 4 916Terminer 92 92 731Swappar Övriga derivatinstrument
SUMMA 977 977 5 647
varav clearat 360 360
Orealiserad vinst på derivatinstrument med negativt värde uppskjuten på grund av säkringsredovisning 38 mkr.
94 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Upplupna ränteintäkter 4 598 5 248 2 038 1 986Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 250 2 663 1 460 1 562
SUMMA 6 848 7 911 3 498 3 548
varav i utländsk valuta 1 876 2 556 518 868
Skulder till kreditinstitut
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Svenska banker 38 512 48 435 60 029 48 724Övriga svenska kreditinstitut 2 374 176 8 389 5 972
SUMMA 40 886 48 611 68 418 54 696
Utländska banker 52 802 52 403 45 585 46 727Övriga utländska kreditinstitut 1 753 1 800 1 753 1 799
SUMMA 54 555 54 203 47 338 48 526
SUMMA 95 441 102 814 115 756 103 222
varav i utländsk valuta 40 739 31 521 32 108 23 895varav koncernföretag 31 449 10 337varav intresseföretag 3 125 2 968 3 125 2 968
KONCERNEN BANKEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002
Återstående löptidBetalbara på anfordran 38 710 44 238 46 650 52 862≤ 3 mån 15 667 39 193 36 137 38 200> 3 mån – 1 år 18 485 12 799 18 352 11 760> 1 år – 5 år 18 249 2 634 14 617 400> 5 år 4 330 3 950
SUMMA 95 441 102 814 115 756 103 222
Genomsnittlig återstående löptid 1,30 år 0,70 år 0,54 år 0,15 år
37
36 Inlåning och upplåning från allmänheten
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Inlåning svenska kronorSvensk allmänhet 209 561 191 340 201 220 182 662Utländsk allmänhet 10 142 12 018 8 896 9 961Övriga 12 425 13 155 12 399 13 095
SUMMA 232 128 216 513 222 515 205 718
Inlåning i utländsk valuta 50 538 46 439 12 983 13 291
SUMMA 282 666 262 952 235 498 219 009
Upplåning i svenska kronorUpplåning i utländsk valuta 950 467
SUMMA 950 467
SUMMA 283 616 263 419 235 498 219 009
varav koncernföretag 3 222 2 859
Inlåning KONCERNEN BANKEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002
Återstående löptidBetalbara på anfordran 243 277 218 998 211 186 190 342≤ 3 mån 29 700 34 307 21 534 25 476> 3 mån – 1 år 7 254 6 824 1 306 1 422> 1 år – 5 år 2 409 2 788 1 472 1 769> 5 år 26 35
SUMMA 282 666 262 952 235 498 219 009
Genomsnittlig återstående löptid 0,06 år 0,07 år 0,04 år 0,05 år
Upplåning KONCERNEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002
Återstående löptidBetalbara på anfordran≤ 3 mån 138 109> 3 mån – 1 år 718 335> 1 år – 5 år 65> 5 år 29 23
SUMMA 950 467
Genomsnittlig återstående löptid 1,12 år 1,12 år
Emitterade värdepapper
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Emitterade skuldebrevCertifikat 116 205 123 411 35 622 40 670Obligationslån 321 779 293 721 6 849 4 394Övrigt 4 119 3 122
SUMMA 442 103 420 254 42 471 45 064
varav i utländsk valuta 254 636 250 436 35 073 40 731
KONCERNEN BANKEN
Löptidsöversikt, mkr 2003 2002 2003 2002
≤ 1 år 240 747 206 194 33 577 40 338> 1 år – 5 år 179 746 188 434 8 882 4 636> 5 år – 10 år 15 581 17 548 12 90> 10 år 6 029 8 078
SUMMA 442 103 420 254 42 471 45 064
Genomsnittlig återstående löptid 1,7 år 1,9 år 0,8 år 0,6 år
39
38
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 95
Skulder i försäkringsrörelsen
KONCERNEN
mkr 2003 2002
Försäkringstekniska avsättningar 787 692Försäkringstekniska avsättningarför vilka försäkringstagaren bär risk 37 081 31 318Övriga skulder 214 233
SUMMA 38 082 32 243
Övriga skulder
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Skatteskulder 339 100 162Fondlikvidskulder * 43 3 656 43 3 656Skuld inlånade värdepapper 561 515 561 515Sålda ej innehavda värdepapper 11 762 10 321 11 762 10 321Derivatinstrument 36 344 33 005 29 986 29 095Koncernskulder 266 257Övrigt 5 401 5 000 2 960 2 377
SUMMA 54 450 52 597 45 740 46 221
varav i utländsk valuta 25 839 23 519 19 508 18 528
* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.
Brutto, fondlikvidskulder 5 670 7 146 5 670 7 145
41
40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Upplupna räntekostnader 6 664 7 174 673 956Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 594 3 520 1 381 1 435
SUMMA 10 258 10 694 2 054 2 391
varav i utländsk valuta 2 701 3 119 425 657
Avsättningar
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Avsättningar för pensioner 10 13 8 12Avsättningar för skatter
Uppskjuten skatt 4 375 3 890 888 664Övriga skatter 1 80
Övriga avsättningar 55 69 18 23
SUMMA 4 441 4 052 914 699
I övriga avsättningar ingår reserveringar på garantier med 55 mkr (69) i koncernenoch 18 mkr (23) i banken.
KONCERNEN BANKEN
Specifikation av uppskjuten skatt 2003 2002 2003 2002
Obeskattade reserver 3 470 3 223Fond för orealiserade vinster 888 639 888 638 Övrigt 17 28 26
SUMMA UPPSKJUTEN SKATT 4 375 3 890 888 664
43
42
96 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Efterställda skulder
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Förlagslån 17 671 15 827 13 781 13 964Eviga förlagslån 9 138 11 809 6 399 7 610Övrigt 17 19
SUMMA 26 826 27 655 20 180 21 574
varav i utländsk valuta 24 110 25 838 18 506 20 049
44
Specifikation av efterställda skulderBankenTidsbundna förlagslån
Rätt till förtidsinlösen för Nominellt Bokfört Löptid FöreningsSparbanken Valuta belopp belopp i mkr Kupongränta, %
1989/2019 SEK 111 111 11,001992/2006 SEK 904 743 nollkupongobligation1993/2008 SEK 216 139 nollkupongobligation1994/2010 SEK 1 259 681 nollkupongobligation1998/2008 EUR 152 1 374 5,501998/2008 EUR 35 322 5,501999/2009 EUR 200 1 814 rörlig2000/2010 2005 USD 200 1 448 rörlig2001/2011 2006 USD 300 2 169 rörlig2002/2012 2007 EUR 400 3 622 4,602003/2013 2008 EUR 150 1 358 rörlig
SUMMA 13 781
Eviga förlagslånRätt till förtidsinlösen för Nominellt Bokfört
Löptid FöreningsSparbanken Valuta belopp belopp i mkr Kupongränta, %
1996/evigt 2011 JPY 10 000 678 4,351996/evigt 2006 USD 150 1 078 7,501997/evigt 2012 USD 50 362 8,011997/evigt 2007 USD 50 362 7,741997/evigt 2012 USD 200 1 431 7,501998/evigt 2028 JPY 5 000 338 5,002000/evigt * 2010 USD 300 2 150 9,00
SUMMA 6 399
* Lånet har sådana villkor att det av Finansinspektionen godkänts som primärkapitaltillskott.
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 97
Obeskattade reserver
Banken, 2003mkr Ingående Avsättning Upplösning Utgående
Ackumulerade överavskrivningar Inventarier 297 – 87 210Periodiseringsfond 7 094 1 724 – 1 088 7 730
SUMMA 7 391 1 724 – 1 175 7 940
Specifikation av avsättningarAvsatt 1998 866Avsatt 1999 1 311Avsatt 2000 1 119Avsatt 2001 1 383Avsatt 2002 1 327Avsatt 2003 1 724
SUMMA 7 730
Eget kapital
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Bundet eget kapital
AKTIEKAPITAL 10 556 * 10 556 10 556 * 10 556
Överkursfond 3 650 3 650 3 650 3 650Reservfond 5 480 5 480 2 638 2 638Fond för orealiserade vinster 2 288 1 646 2 283 1 640Ackumulerad omräkningsdifferens – 2 – 2Övriga fonder 8 165 7 904
SUMMA FONDER 19 581 18 678 8 571 7 928
Fritt eget kapital Ackumulerad omräkningsdifferens 97 219Balanserad vinst 5 342 4 997 2 092 3 158Årets resultat 6 343 4 152 4 597 2 546
SUMMA FRITT EGET KAPITAL 11 782 9 368 6 689 5 704
SUMMA EGET KAPITAL 41 919 38 602 25 816 24 188
* 527 808 843 aktier à nominellt 20 kronor. I den ackumulerade omräkningsdifferensen ingår kursdifferens på finansiering avdotter- och intressebolag med -148 mkr (-208).
Specifikation av fond för orealiserade vinster
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
BalanspostStatsskuldsförbindelser 10 19 10 19Obligationer 2 231 1 427 2 228 1 424Aktier och andelar 47 131 45 128Övriga tillgångar 69 69
SUMMA 2 288 1 646 2 283 1 640
46
45 För egna skulder ställda säkerheter
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
För egna skulder ställda panter, bokfört beloppStatspapper och obligationer pantsatta för skulder, kreditinstitut 19 225 27 216 19 225 27 216Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänhet 10 900 17 250 10 900 17 250Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken 25 709 26 742 25 709 26 742Lån pantsatta för vissa utelöpande obligationer 111Fondandelar pantsatta för försäkringstagare 37 440 31 681Värdepapperslån 4 456 1 807 4 456 1 807
SUMMA 97 730 104 807 60 290 73 015
Övriga ställda säkerheter
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Övriga ställda panter, bokfört beloppVärdepapperslån 6 422 1 635 6 422 1 635Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 3 536 5 461 3 532 5 357Likvida medel 2 030 2 030
SUMMA 11 988 7 096 11 984 6 992
Ansvarsförbindelser
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Ansvarsförbindelser, nominella beloppKreditgarantier 5 125 4 135 12 634 9 013Övriga fullgörandegarantier 12 590 12 347 10 457 8 705Accepterade och endosserade växlar 171 131 171 131Beviljade ej disponerade remburser 1 448 1 375 1 362 1 336Övriga ansvarsförbindelser 2 854 3 537 393 515
SUMMA 22 188 21 525 25 017 19 700
49
48
47
98 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Åtaganden
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Åtaganden, nominella beloppÖvriga ränte-, aktie- och valutakursrelaterade kontrakt * 3 178 930 2 342 166 2 885 662 2 090 886Beviljade ej utbetalda krediter 58 937 53 215 41 088 36 589Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 45 660 43 607 46 576 46 499
SUMMA 3 283 527 2 438 988 2 973 326 2 173 974
* De mycket stora belopp, som redovisas för ränte-, aktie- och valutakursrelaterade kontrakt, sammanhänger dels med att nominella belopp anges och dels med attpositiva och negativa belopp adderas och inte nettosalderas, enligt Finansinspektionens anvisningar.
50
Kapitaltäckningsanalys
I. Beräkning av total kapitalbasFINANSIELL
FÖRETAGSGRUPP BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Primärt kapital (netto) * 42 158 40 266 29 141 27 534varav primärkapitaltillskott 2 149 2 596 2 149 2 596
Supplementärt kapital 24 848 25 103 16 921 17 831varav eviga förlagslån 7 240 9 568 4 250 5 014
Avräkning aktier m m – 4 282 – 5 266 – 1 186 – 1 201Summa primärt och supple-mentärt kapital 62 724 60 103 44 876 44 164Utvidgad del av kapitalbas 971 1 105 743 877
SUMMA 63 695 61 208 45 619 45 041
* Specifikation av primärt kapital
mkr 2003 2002 2003 2002
Eget kapital enligt balansräkning 41 919 38 602 25 816 24 188Föreslagen utdelning – 3 035 – 2 903 – 3 035 – 2 903Justeringar för den finansiellaföretagsgruppen ** – 2 404 – 1 33272 procent av periodiseringsfond 5 566 5 109Primärkapitaltillskott 2 149 2 596 2 149 2 596Minoritets-/majoritetsintresse 9 417 10 471Ackumulerade överavskrivningar – 131 – 145Goodwill – 5 757 – 7 023 – 1 355 – 1 456
SUMMA PRIMÄRT KAPITAL 42 158 40 266 29 141 27 534
** Huvudsakligen avdrag för försäkringsbolag som ej ingår i den finansiella före-tagsgruppen
Primärkapitalet den 31 december 2003 minskades med 468 mkr avseende ejreserverad uppskjuten skatt på FöreningsSparbankens andel av kvarvarande vinst-medel i Hansabank, som om den blir föremål för utdelning skulle motsvara enskattekostnad på motsvarande belopp. Skattekostnaden för FöreningsSparbank-ens andel av förväntad utdelning från Hansabank för 2003 har belastat resultatet.
51 II. Beräkning av riskvägda belopp avseende kreditrisker
FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP BANKEN
Poster i balansräkningen mkr 2003 2002 2003 2002
Grupp A – 0%Grupp B – 20% 21 370 23 478 15 458 17 414Grupp C – 50% 195 017 181 655 15 307 14 886Grupp D – 100% 325 642 313 358 134 412 136 016
Poster utanför balansräkningen 2003 2002 2003 2002
Grupp A – 0%Grupp B – 20% 2 360 3 252 689 912Grupp C – 50% 244 269 57 63Grupp D – 100% 17 227 17 367 20 147 17 377
SUMMA 561 860 539 379 186 070 186 668
III. Beräkning av riskvägda belopp avseende marknadsrisker
mkr 2003 2002 2003 2002
Riskvägt belopp för ränterisker 11 146 9 128 6 732 5 275varav för specifik risk 5 741 4 666 2 642 1 735varav för generell risk 5 405 4 462 4 090 3 540
Riskvägt belopp för aktiekursrisker 444 354 212 225varav för specifik risk 170 138 76 86varav för generell risk 274 216 136 139
Riskvägt belopp för avvecklingsrisker 4 0 3 0Riskvägt belopp för motpartsrisker och andra risker 7 621 7 935 7 277 7 493Riskvägt belopp för valutakursrisker 6 445 8 257 4 419 5 100
SUMMA 25 660 25 674 18 643 18 093
IV. Beräkning av total kapitaltäckningsgrad
mkr 2003 2002 2003 2002
Total kapitalbas 63 695 61 208 45 619 45 041Totalt riskvägt belopp för kreditrisker och marknadsrisker 587 520 565 053 204 713 204 761Total kapitaltäckningsgrad, % 10,8 10,8 22,3 22,0Primärkapitalrelation, % 7,2 7,1 14,2 13,5
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 99
Specifikation till II.
FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 2003 2002
mkr Summa Riskvägt Summa RiskvägtPoster i balansräkningen placeringar belopp placeringar belopp
Grupp A – 0% 94 444 106 152Grupp B – 20% 106 852 21 370 117 389 23 478Grupp C – 50% 390 034 195 017 363 310 181 655Grupp D – 100% 325 642 325 642 313 358 313 358
Nominellt Omräknat Riskvägt Nominellt Omräknat RiskvägtPoster utanför balansräkningen belopp belopp belopp belopp belopp belopp
Grupp A – 0% 120 973 4 622 110 155 2 777Grupp B – 20% 664 704 11 801 2 360 762 886 16 259 3 252Grupp C – 50% 14 991 488 244 54 030 537 269Grupp D – 100% 31 260 17 227 17 227 38 089 17 367 17 367
SUMMA 561 860 539 379
BANKEN 2003 2002
mkr Summa Riskvägt Summa RiskvägtPoster i balansräkningen placeringar belopp placeringar belopp
Grupp A – 0% 143 190 119 407Grupp B – 20% 77 288 15 458 87 071 17 414Grupp C – 50% 30 613 15 307 29 771 14 886Grupp D – 100% 134 412 134 412 136 016 136 016
Nominellt Omräknat Riskvägt Nominellt Omräknat RiskvägtPoster utanför balansräkningen belopp belopp belopp belopp belopp belopp
Grupp A – 0% 93 417 4 332 92 856 1 861Grupp B – 20% 113 225 3 444 689 211 110 4 559 912Grupp C – 50% 360 113 57 30 332 125 63Grupp D – 100% 30 387 20 147 20 147 27 253 17 377 17 377
SUMMA 186 070 186 668
100 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
RörelsegrenarKapitalför- Gemensam
Svensk Swedbank valtning och Internationell Finans- service ochkontorsrörelse Markets försäkring bankrörelse förvaltning Staber Eliminering Total
2003 2003 2003 2003 2003 2003 2003 2003
Externa intäkter 14 417 1 596 2 450 4 516 1 386 406 – 318 24 453Interna intäkter 889 306 – 1 194 – 6 2 784 – 2 779
SUMMA INTÄKTER 15 306 1 902 1 256 4 516 1 380 3 190 – 3 097 24 453
Avskrivningar – 240 – 15 – 238 – 480 0 – 305 – 1 278Andel i intresseföretags resultat 89 – 7 – 230 32 – 116Resultat efter skatt 3 909 553 329 718 1 103 – 269 6 343Summa tillgångar 657 915 232 205 41 560 143 921 368 578 7 785 – 449 630 1 002 334Kapitalandelar 950 134 1 447 1 288 2 820Skulder 636 161 230 112 39 801 135 131 367 437 7 623 – 449 630 966 635Allokerat Eget kapital 21 754 2 093 1 759 8 790 1 141 162 35 699
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 657 915 232 205 41 560 143 921 368 578 7 785 – 449 630 1 002 334
Kapitalför- GemensamSvensk Swedbank valtning och Internationell Finans- service och
kontorsrörelse Markets försäkring bankrörelse förvaltning Staber Eliminering Total
2002 2002 2002 2002 2002 2002 2002 2002
Externa intäkter 14 649 1 129 2 653 4 298 591 409 – 728 23 001Interna intäkter 800 242 – 1 329 – 3 2 137 – 1 847
SUMMA INTÄKTER 15 449 1 371 1 324 4 298 588 2 546 – 2 575 23 001
Avskrivningar – 392 – 20 – 247 – 577 0 – 178 – 1 414Andel i intresseföretags resultat – 146 – 13 – 444 15 – 588Resultat efter skatt 3 820 85 371 563 124 – 811 4 152Summa tillgångar 602 351 205 248 35 801 136 005 340 114 6 239 – 368 255 957 503Kapitalandelar 917 188 0 1 715 1 268 3 089Skulder 581 984 202 999 33 830 127 482 338 807 6 076 – 368 255 922 923Allokerat Eget kapital 20 367 2 249 1 971 8 523 1 307 163 34 580
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 602 351 205 248 35 801 136 005 340 114 6 239 – 368 255 957 503
52
Upplysningar om närstående
KoncernföretagDå samtliga koncernföretag konsolideras enligt förvärvsmetoden, vilket medför attinterna transaktioner elimineras på koncernnivå, lämnas inte upplysningar omdessa förutom nedan angivna, som avser försäkringsbolag i koncernen.
mkr 2003 2002 *
Erhållet från andra koncernföretagFinansiella intäkter 64 83Premieintäkter för försäkringar och återförsäkringar 71 66Erlagt till andra koncernföretagFinansiella kostnaderPremiekostnader för försäkringar och återförsäkringar 31 31
* I årsredovisningen 2002 redovisades 2002 års siffror på annan grund.
IntresseföretagI respektive not till balansräkningen framgår tillgångar och skulder mellan koncer-nen och intresseföretag. Aktier och andelar i intresseföretag framgår av not 29.
Banken har utfärdat garantier och ställt säkerheter med 1 632 mkr till förmån för intresseföretagen, samtidigt har intresseföretagen utfärdat garantier och ställtsäkerhet till förmån för banken med 241 mkr. FöreningsSparbanken har erhållitränteintäkter från intresseföretagen till ett belopp av 108 mkr samt erlagt ränte-kostnader till intresseföretagen om 81 mkr. Därutöver har tjänster köpts från in-tresseföretagen till ett värde av 38 mkr, samtidigt har tjänster till ett värde av 344mkr sålts till intresseföretagen.
Försäljningen avser främst utveckling av produkter, system samt viss marknads-föring som banken tillhandahåller för de delägda bankerna; Eskilstuna Rekarne,
53
Sjuhärad, Söderhamn, Färs & Frosta, Bergslagen och Vimmerby. De delägda bankerna säljer olika produkter som tillhandahålls av Spintab, Robur och Före-ningsSparbanken Finans och erhåller provisioner för denna försäljning.
Fristående sparbankerSamarbetet mellan FöreningsSparbanken och de 79 fristående sparbankerna och7 av FöreningsSparbanken delägda bankerna regleras i ett samarbetsavtal. Detaktuella avtalet tecknades i juni 2000 och löper enligt en tilläggsöverenskommelsetill utgången av 2006 och kan därefter förlängas i tvåårsperioder.
Genom samarbetet får FöreningsSparbankens kunder tillgång till ett rikstäckandekontorsnät. Samtidigt får sparbankerna möjligheter att erbjuda sina kunder Före-ningsSparbankens och dess dotterbolags produkt- och tjänsteutbud. Samarbetetskapar också möjligheter att fördela utvecklingskostnader på en större affärsvolym.
Tillsammans svarar de fristående sparbankerna och delägda bankerna för unge-fär en fjärdedel av koncernens produktförsäljning på den svenska marknaden. Defristående sparbankerna och delägda bankerna förmedlar på provisionsbasis pro-dukter från bland annat Spintab, Robur och FöreningsSparbanken Finans.Förutom i marknads- och produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad admi-nistrativa områden. FöreningsSparbanken är till exempel clearingbank för friståen-de sparbanker och delägda banker och tillhandahåller ett brett sortiment av IT-tjänster.
Fristående sparbanker och delägda banker utgör tillsammans en av de störstaaktieägargrupperna i FöreningsSparbanken med sammanlagt 7,6 procent av rös-terna.
Ledande befattningshavareUpplysningar framgår av not 7 Personalkostnader.
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 101
Svenska SparbanksföreningenI den ideella föreningen, Svenska Sparbanksföreningen har FöreningsSparbankenen röstandel om 17,5 procent. Sparbanksföreningen äger 100 procent av aktiernai Sparta Holding AB som är moderbolag till bland annat Skandrenting AB ochSkepparholmen AB.
FöreningsSparbanken hade den 31 december 2003 fordringar på cirka 4,5 mdkr(4,5) på Svenska Sparbanksföreningen och dess dotterföretag avseende lån läm-nade på affärsmässiga grunder. I slutet av 2003 sålde banken sitt aktieinnehav iSkandrenting AB till Sparta Holding AB, varvid en realisationsvinst om nära 5 mkruppkom.
Övriga upplysningar
Efterställda tillgångarDen sammanlagda volymen av tillgångar som banken får äga enligt Bankrörelse-lagen 2 kap. 15 a § får uppgå till 30 procent av kapitalbasen.
Ramen för sådana tillgångar är därmed 13 686 mkr. Tillgångar av detta slag uppgick 2003-12-31 till 1 527 mkr.
Upplysningar om verkligt värdeJämförelse mellan bokfört och verkligt värde av koncernens tillgångar och skulder:
Tillgångar, 2003mdkr Verkligt värde Bokfört värde Skillnad
Tillgångar ej redovisade till verkligt värde i balansräkningenFinansiella instrument
Belåningsbara statsskuldsför-bindelser m m
Anläggningstillgångar 0,9 0,9Obligationer och räntebärande värdepapper
Omsättningstillgångar – säkringsredovisade 7,1 7,1Anläggningstillgångar 0,4 0,4
Övriga tillgångarSwappar — säkringsredovisade 4,0 0,8 3,2
Aktier/andelarAnläggningstillgångar 0,9 0,8 0,1
UtlåningUtlåning till kreditinstitut 76,6 76,6Utlåning till allmänheten 755,5-761,6 749,7 5,8-11,9
FörsäkringsrörelsenObligationer och räntebärande värdepapper 0,2 0,2
FastigheterMateriella tillgångar 0,8 0,8
Tillgångar redovisade till verkligt värde i balansräkningen
Omsättningstillgångar 155,0 155,0Övrigt 10,0 10,0
SUMMA 1 011,4-1 017,5 1 002,3 9,1-15,2
Skulder, 2003mdkr Verkligt värde Bokfört värde Skillnad
Skulder ej redovisade till verkligt värde i balansräkningenFinansiella instrument
Emitterade värdepapper 442,2 442,1 0,1Övriga skulder
Swappar – säkringsredovisade 13,1 5,6 7,5Övrigt värderat till anskaffningsvärde 25,4 25,4
Efterställda skulder 29,7 26,8 2,9In- och upplåning
Skulder till kreditinstitut 95,5 95,4 0,1In- och upplåning från allmänheten 283,6-283,7 283,6 0,0-0,1
Skulder redovisade till verkligt värde i balansräkningen 81,5 81,5
SUMMA 971,0-971,1 960,4 10,6-10,7
55
54
Verkligt värde på immateriella tillgångar, avsättningar och inventarier anses mot-svara bokfört värde. I tabellen har därför verkligt värde av dessa poster satts likamed bokfört värde.
Finansiella instrument I tabellen är finansiella instrument uppdelade i kategorierna anläggningstillgångaroch säkringsredovisade omsättningstillgångar. Säkringsredovisning tillämpas näromsättningstillgångar innehas för att eliminera marknadsrisker i tillgångar och skulder som tas upp till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen. Säkrings-redovisade omsättningstillgångar är i balansräkningen upptagna till (upplupet)anskaffningsvärde. Om säkringen är effektiv kommer värdefall på den skyddadeposten att kompenseras genom att värdet av den skyddande positionen ökar imotsvarande mån och vice versa. I den mån säkringsredovisade instruments verk-liga värde avviker från det bokförda kommer därmed denna avvikelse att eliminerasav en lika stor avvikelse med omvänt tecken mellan bokfört och verkligt värde förden skyddade positionen. Finansiella instrument som utgör omsättningstillgångaroch ej säkringsredovisas är i balansräkningen upptagna till verkligt värde. Verkligtvärde av övriga finansiella instrument (tillgångar eller skulder) är beräknat påsamma sätt som värdet av dessa omsättningstillgångar. Detta innebär att i denmån det finns noterade marknadspriser för tillgångar och skulder är verkligt värdeberäknat på basis av mittkursen när marknaden stängde per den 31 december2003. För OTC-instrument är beräkningen av verkligt värde baserad på priser förjämförbara noterade instrument. Optionerna i First Securities och FI-Holding sombeskrivs i not 29 och 30 har inte beaktats.
In- och utlåning Obunden in- och utlåning är värderad till upplupet anskaffningsvärde. Verkligtvärde av in- och utlåning med bunden ränta har beräknats genom diskontering avframtida avtalade kassaflöden under räntebindningstiden. I kalkylen ingår såledesingen uppskattning av det värde som framtida ej avtalade marginaler på in- ochutlåning representerar. Vid beräkning av verkligt värde av bankens bundna inlåninghar diskontering skett med bankens beräknade finansieringskostnad. Denna mot-svaras av räntorna på depositmarknaden för löptider på upp till ett år och av räntorna på Spintabs så kallade benchmarkobligationer för längre löptider.
Verkligt värde av koncernens bundna utlåning har angivits i form av ett intervall.Det lägre beloppet i intervallet är beräknat genom att kreditportföljens kontraktera-de kassaflöde diskonterats med de nyutlåningsräntor för olika löptider som tilläm-pats i slutet av 2003. Det högre beloppet är beräknat genom att kreditportföljenskontrakterade kassaflöde diskonterats med koncernens upplåningsränta för olikalöptider. Enligt Finansinspektionens anvisningar ska den valda diskonteringsräntandels spegla respektive kredits räntebindningstid dels marknadens värdering av kreditrisken i de enskilda krediterna. Diskonteringsräntan bör även spegla en tänktköpares kostnad för att administrera krediterna och dennes krav på avkastning påsatsat riskkapital.
Upplysningar om finansiella risker och andra risker
Finansiella riskerMed finansiella risker avses marknadsrisker såsom ränte-, valutakurs- och aktie-kursrisker samt likviditetsrisker. Se även not 58.
RänteriskerMed ränterisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grund avförändringar i räntenivån. Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat avatt räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte samman-faller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränte-risken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats medräntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernenbetalar bunden ränta.
En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhetskulle den 31 december 2003 ha medfört en minskning av värdet av koncernensräntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1 770 mkr (725). Värde-minskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 1 445 mkr (459)och i utländsk valuta till 325 mkr (266). Koncernens ränterisk i utländsk valuta finnsi huvudsak i de utländska dotterbolagen FI-Holding och Hansabank. För en tids-stafflerad tabell över ränterisken, se not 57. Ökningen i uppmätt ränterisk förklarasi huvudsak av positioner som tagits för att minska räntenettots känslighet för fallande räntor (se kommentar nedan).
56
102 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Vid en räntehöjning med en procent-enhet skulle koncernens nettoresultat avfinansiella transaktioner den 31 december 2003 ha minskat med 276 mkr (184).Ökningen av känsligheten i nettoresultat av finansiella transaktioner uppkommerfrämst på grund av förändrad positionstagning i koncernens likviditetsportfölj, såväli moderbolaget som i det danska dotterbolaget FI-Holding.
Ränteförändringar påverkar även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels påhur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna till-gångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning banken förmår anpassaräntorna på ut- och inlåning med rörlig ränta. I koncernen finns stora volymer inlå-ning som löper med en rörlig ränta som är så låg att den inte bedöms kunnasänkas om styrräntorna skulle sänkas. Dessa volymer har ökat påtagligt under2003 till följd av årets styrräntesänkningar. Moderbolaget har under 2003 valt attpositionera sig för att reducera negativa effekter på räntenettot till följd av lågasvenska styrräntor. Detta har resulterat i ett positivt bidrag till resultatet. Den valdapositioneringen ökar den uppmätta ränterisken, eftersom den inlåning vars ränte-nettorisk den är avsedd att skydda antas vara ränterörlig när koncernens ränteriskberäknas. Se vidare not 58.
ValutakursriskerMed valutakursrisk avses att värdet av tillgångar, skulder och derivat kan varierapå grund av förändringar i valutakurser. Koncernens valutakursrisker hanterasgenom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en ochsamma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genomanvändande av derivatinstrument såsom räntevalutaswappar och valutaterminer.
Vid årets slut var 21 (24) procent av koncernens tillgångar och 41 (42) procent avskulderna denominerade i utländsk valuta. Två tredjedelar av koncernens tillgångaroch en tredjedel av skulderna i utländsk valuta finns i dotterbolagen FI-Holding ochHansabank. Ytterligare drygt en tredjedel av koncernens skulder i utländsk valutahar uppkommit till följd av att dotterbolaget Spintab tagit upp lån i utländsk valuta.Spintabs upplåning i utländsk valuta är, bortsett från en liten del som finansierarutlåning i euro, i sin helhet swappad till svenska kronor. I moderbolaget var skuld-erna i utländsk valuta vid årsskiftet något större än tillgångarna i utländsk valuta.Huvuddelen av valutarisken i den överskjutande delen av skulderna var elimineradgenom valutaterminer och räntevalutaswappar.
Vid årsskiftet hade Hansabank en tillgångsposition i euro till ett motvärde av 11,4miljarder svenska kronor. Positionen är skapad dels genom att Hansabank placeraten stor del av bankens likviditetsreserv i värdepapper denominerade i euro, delsgenom att en stor del av Hansabanks utlåning i euro är finansierad av inlåning de-nominerad i estniska kroon. En justering av växelkursen mellan estniska kroon ocheuro skulle bara kunna inträffa i en extrem situation. Värdet av den estniska valutanbaseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euro (fram till 1999gentemot tyska mark) är sedan valutareformen 1992 fastställd och fixerad enligtestnisk lag. I Hansabank fanns vid årets slut även strategiska positioner i lettiskalat och litauiska litas till följd av investeringar i utländska dotterbolag i Lettland ochLitauen.
För att reducera valutakursrisken är FöreningsSparbankens strategiska innehav, isåväl utländska bolag som i dotterbolag, som regel finansierade i respektive landsvaluta. Som undantag är bankens innehav i Hansabank finansierat i en kombina-tion av euro samt en korg av valutor till vilken den lettiska valutan är knuten.
Tidigare låg också en del av finansieringen i svenska kronor men detta har upp-hört under 2003, något som minskat koncernens totala valutaexponering.
Sammantaget är koncernens exponering för valutakursrisker begränsad. En kurs-rörelse för svenska kronan gentemot utländska valutor om +/– 5 procent skulle vidårets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på koncernenstillgångar och skulder, exklusive goodwill, i utländsk valuta om cirka 1 mkr (50).
AktiekursriskerMed aktiekursrisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grundav förändringar i aktiekurser och i förväntningar om dessas framtida volatilitet.Exponering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier ochaktierelaterade derivat. Bankens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad.Positionerna i bankens tradingrörelse är normalt sådana att endast begränsadeförluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar blandannat till att skapa likviditet åt bankens kunder.
En generell kursrörelse om +/– 10 procent skulle vid årets utgång innebära ettsämsta utfall avseende värdeförändring på tradingverksamhetens positioner påcirka 0 mkr (0). Utöver innehavet i bankens tradingverksamhet finns mindre inne-hav i dotterbolagen FI-Holding och Hansabank.
Modellbaserad riskmätning, Value-at-Risk (VaR) och stresstestKoncernen har sedan 2002 en modellbaserad riskmätning som komplement tillövriga mätmetoder, exempelvis känslighetsmått. Ett känslighetsmått kan till exem-pel vara resultateffekten som uppkommer i en portfölj när samtliga marknadsräntorstiger med en procentenhet. Detta innebär att man, utifrån en modell för hur mark-nadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en sannolikhetsfördelningför resultatutfallet i koncernens portfölj, under det hypotetiska antagandet att port-följen får ligga orörd över en viss horisont.
I FöreningsSparbankens modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen medså kallad Monte Carlo-simulering, där scenarierna är baserade på historik övermarknadsprisförändringar från det senaste året. Horisonten är en handelsdag.Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet Value-at-Risk(VaR), som på senare år blivit internationell standard för riskmätning. VaR anger enmed aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffasmed låg sannolikhet. FöreningsSparbanken använder 99 procent VaR, vilket inne-bär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procentsannolikhet över vald horisont.
Eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariationmellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntorerfarenhetsmässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när VaR-siffranberäknas. Modellen ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än derena känslighetsmåtten. En annan fördel med VaR är att olika slags risk (ränte-,aktiekurs- och valutakursrisk) kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått.
FöreningsSparbankens VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kalladbacktesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sanno-likhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var rimlig.Slutsatsen av hittills genomförd backtesting är att modellen har en god tillförlitlighet.
En svaghet med VaR-måttet är att de historiskt uppmätta samband som beräk-ningen bygger på ibland sätts ur spel vid stressituationer på de finansiella markna-derna. Beräkningen av VaR kompletteras därför med regelbundet utförda stress-test som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa såexceptionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter sam-man. Banken genomför dels ett antal standardiserade stresstest på regelbundenbasis, dels genomförs då och då större ad hoc-stresstest (till exempel inför års-dagen av 11 september).
Marknadsrisker i bankens tradingverksamhetBankens tradingverksamhet bedrivs inom Swedbank Markets och syftar i förstahand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finan-siella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risk-nivån i verksamheten är låg. I diagrammet nedan redovisas den dagliga intjäningeni verksamheten under 2003. Av detta framgår att denna legat på en stabil nivåmed små variationer under året. Den jämna nivån i intjäningen och frånvaron avenstaka dagar med stora förluster är typisk för en tradingverksamhet som bedrivsunder låg risk.
0
20
40
60
80
100
120
+20/+24
+16/+20
+12/+16
+8/+12
+4/+8
0/+4
-4/0
-8/-4
-12/-8
-16/-12
-20/-16
-24/-20
-/-24
Antal dagar
Bankens dagliga intjäning i mkr i tradingverksamheten. Höjden på staplarna visar antaletdagar med den intjäningsnivå som anges i diagrammets underkant.
Fördelning av daglig intjäning i bankens tradingverksamhet 2003, mkr
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 103
LikviditetsriskerLikviditetsrisker uppstår som ett resultat av att förfallostrukturen för kassaflödenfrån tillgångar och skulder, inklusive derivat, ej sammanfaller. Om förfallostrukturenär sådan att banken behöver låna stora belopp för att fullgöra sina betalningsför-pliktelser en enskild dag finns en risk att banken i en ansträngd marknadssituationkan få svårt att fullgöra sina förpliktelser eller att banken tvingas låna upp pengarpå oförmånliga villkor. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att und-vika sådana risker. Hanteringen sker bland annat genom upprätthållandet av en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betal-ningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längrefram i tiden. Likviditetsreserven utgörs av i Riksbanken pantsättningsbara tillgång-ar. Liknande reserver i form av värdepapper som är pantsättningsbara i respektivelands centralbank finns även i dotterbolagen FI-Holding och Hansabank.
Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, ochkoncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finan-sieringsbehov undviks.
Goda relationer med långivare och en aktiv marknadsföring av koncernen somlåntagare på världens viktiga kapitalmarknader är också av strategisk betydelse för
5
10
15
20
25
03-12-1203-10-1303-08-1303-06-1303-04-1403-02-13
Procent
VaR för tradingverksamheten har under perioden varit som lägst 7,5 mkr och somhögst 20,5 mkr, med ett genomsnitt på 13,0 mkr
VaR för bankens tradingverksamhet koncernens likviditetssituation. Koncernen arbetar därför aktivt för att bibehålla ochvidareutveckla den väldiversifierade upplåningsbas som koncernen redan har, därordet väldiversifierad både syftar på antalet marknader och antalet investerare.Koncernen har således en god likviditetsberedskap baserad på en konservativrisksyn.
Derivatinstrument Derivatinstrument är finansiella instrument vars värde huvudsakligen beror på enunderliggande tillgång, och används i koncernen inom Swedbank Markets,Treasury och i vissa av dotterbolagen. Inom Swedbank Markets görs affärer i deri-vatinstrument dels i syfte att möta kundernas behov, dels i marketmakingaktivitetersamt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat användsbland annat för att riskavtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer.Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- ochvalutakursrisker som är förknippade med de tjänster koncernen erbjuder kundernaeller med verksamhetens finansiering. Derivatinstrument påverkar koncernensfinansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta-och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs uppinom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som upp-kommer genom koncernens derivattransaktioner bevakas och följs upp på sammasätt som övriga kassaflöden inom koncernen.
I not 35 redovisas koncernens samtliga derivatpositioner den 31 december 2003,fördelade i grupperna ränte-, valuta- och aktiederivat samt övriga. Kontrakt medpositiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värdenför sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som äravräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvärdemedför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräk-nat mot en clearingorganisation har banken en fordran på denna. Clearinginstitutethanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter ochlöpande avräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar ochanses inte utgöra någon kreditrisk för banken. Ej heller ingår dessa kontrakt i risk-vägt belopp vid beräkning av bankens kapitalkrav för motpartsrisker. För övrigakontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk.För att reducera kreditrisken i OTC-derivat har koncernen som regel avtal medmotparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obe-stånd skall bankens samtliga derivatavtal med motparten ses som en helhet så attbankens eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mottransaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexpone-ringen till derivatavtalens samlade nettovärde.
104 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Inverkan på värdet av tillgångar och skulder i svenska kronor samt utländsk valuta, inklusive derivat, om marknadsräntan stiger med en procentenhet
Koncernen2003, mkr <3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år >10 år Totalt
Svenska kronor – 90 123 – 300 – 365 – 520 – 93 – 287 23 64 – 1 445Utländsk valuta 10 – 21 – 78 7 – 71 – 29 24 34 – 201 – 325
SUMMA – 80 102 – 378 – 358 – 591 – 122 – 263 57 – 137 – 1 770
Varav finansiella omsättningstillgångar som marknadsvärderas i koncernenSvenska kronor – 32 – 9 – 37 – 13 – 139 91 – 43 – 136 60 – 258Utländsk valuta – 7 17 – 35 – 34 – 33 14 27 73 – 40 – 18
SUMMA – 39 8 – 72 – 47 – 172 105 – 16 – 63 20 – 276
Koncernen2002, mkr <3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år >10 år Totalt
Svenska kronor –102 2 – 105 – 71 – 62 – 58 – 278 260 – 55 – 469Utländsk valuta – 9 – 18 1 – 32 67 – 35 – 42 – 20 – 178 – 266
SUMMA – 111 – 16 – 104 – 103 5 – 93 – 320 240 – 233 – 735
Varav finansiella omsättningstillgångar som marknadsvärderas i koncernenSvenska kronor – 79 – 32 2 – 16 5 – 44 – 82 152 – 61 – 155Utländsk valuta – 18 – 17 4 – 8 4 2 13 11 – 30 – 39
SUMMA – 97 – 49 6 – 24 9 – 42 – 69 163 – 91 – 194
57
KänslighetsanalysFörändring 2003 2002
Räntenetto, 12 månader 1)
Höjda räntor + 1%-enhet – 220 + 20Sänkta räntor – 1%-enhet – 440 – 540
Värdeförändring 2)
Marknadsränta + 1%-enhet – 276 – 184– 1%-enhet + 270 + 166
Aktiekurser + 10 % + 9 + 3– 10 % + 10 + 1
Valutakurser + 5 % + 1 + 4– 5 % – 1 + 2
ÖvrigtBörsutveckling 3) +/– 10 % +/– 181 +/– 142Personalförändring +/– 100 personer +/– 45 +/– 45Löneförändring +/– 1%-enhet +/– 64 +/– 62 Osäkra fordringar 4) +/– 1 mdkr +/– 40 +/– 50Kreditförlustnivå +/– 0,1% enhet +/– 756 +/– 707
1) Beräkningen utgår från antagandet att marknadsräntorna stiger med en pro-centenhet och därefter ligger kvar på den nya nivån i ett år, att koncernen höjerräntorna för såväl ut- som inlåning (inklusive lågränteinlåning) med en procentenhetsamt att balansräkningen är oförändrad under perioden. Beräkningen för sjunkan-de räntor sker på motsvarande sätt förutom att räntan på lågränteinlåningen antasvara oförändrad.2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario förkoncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- ochvalutapositioner.3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Roburs
aktiefonder.4) Kalkylränta för 2003 4 procent för 2002 5 procent.
58
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 105
Räntebindningstider
Koncernens räntebärande tillgångar och skulder inklusive ränteanknutna derivat fördelat på räntebindningstider. Utan
2003, mkr <= 3 mån 3-6 mån 6 mån–1 år 1–2 år 2–3 år 3–4 år 4–5 år 5–10 år >10 år ränta Totalt
Tillgångar bokförda beloppKassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 437 4 580 8 017Belåningsbara statsskuldsförbindelser 4 104 565 1 623 659 287 201 2 292 576 3 829 14 136Utlåning till kreditinstitut 69 258 4 993 1 838 218 170 80 75 11 76 643Utlåning till allmänheten 374 927 48 657 54 405 98 355 60 718 36 147 38 771 24 244 13 528 749 752Obligationer och andra värdepapper 31 861 6 195 984 10 770 2 749 3 441 4 349 2 117 572 63 038Övrigt 90 748 90 748
SUMMA TILLGÅNGAR 483 587 60 410 58 850 110 002 63 924 39 869 45 487 26 948 17 929 95 328 1 002 334
Skulder bokfört beloppSkulder till kreditinstitut 81 322 7 379 5 426 515 212 133 454 95 441In- och upplåning från allmänheten 263 826 9 366 4 002 1 450 1 113 1 117 949 907 886 283 616Emitterade värdepapper och efterställda skulder 229 611 68 873 17 482 47 237 35 532 23 561 22 633 10 294 13 706 468 929Övriga skuldposter 407 110 114 41 111 757 112 429Eget kapital 41 919 41 919
SUMMA SKULDER 575 166 85 728 27 024 49 243 36 857 24 811 23 582 11 655 14 592 153 676 1 002 334
Derivat nominella belopp netto* 71 038 – 18 433 – 12 174 – 18 859 – 496 – 8 629 – 9 052 – 13 502 – 3 210 – 13 317
NETTO INKLUSIVE DERIVAT – 20 541 – 43 751 19 652 41 900 26 571 6 429 12 853 1 791 127 – 58 348 – 13 317
* För optioner anges deltaviktade nominella belopp.
Valutafördelning
Koncernen, 2003mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt
TillgångarUtlåning till kreditinstitut 40 393 13 348 11 857 699 10 346 76 643Utlåning till allmänheten 625 109 41 319 16 923 246 66 155 749 752Räntebärande värdepapper 48 390 12 207 6 722 1 319 8 536 77 174Övriga ej valutafördelade tillgångar 98 765 98 765
SUMMA 812 657 66 874 35 502 2 264 85 037 1 002 334
SkulderSkulder till kreditinstitut 54 703 12 955 18 407 2 927 6 449 95 441In- och upplåning från allmänheten 232 128 7 536 10 112 4 253 29 587 283 616Emitterade värdepapper och efterställda skulder 190 183 121 947 119 403 11 856 25 540 468 929Övriga ej valutafördelade skulder 154 348 154 348
SUMMA 631 362 142 438 147 922 19 036 61 576 1 002 334
Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat 83 958 112 123 16 720 – 28 212Nettoposition i valuta 8 394 – 297 – 52 – 4 751
I övriga valutor ingår en kort position i estniska kronor, EEK, motsvarande – 7 685. Då den estniska valutan enligt estnisk lag är fixerad emot euron, EUR, bedöms denlånga positionen i euro reduceras av den korta positionen i estniska kronor.
Banken, 2003mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt
TillgångarUtlåning till kreditinstitut 95 289 11 913 10 869 539 5 813 124 423Utlåning till allmänheten 193 898 7 515 7 856 393 2 393 212 055Räntebärande värdepapper 51 997 16 959 11 824 1 104 24 81 908Övriga ej valutafördelade tillgångar 77 983 77 983
SUMMA 419 167 36 387 30 549 2 036 8 230 496 369
SkulderSkulder till kreditinstitut 83 649 7 927 15 833 2 882 5 465 115 756In- och upplåning från allmänheten 222 514 3 063 3 901 4 084 1 936 235 498Emitterade värdepapper och efterställda skulder 9 071 9 483 43 007 39 1 051 62 651Övriga ej valutafördelade skulder 82 464 82 464
SUMMA 397 698 20 473 62 741 7 005 8 452 496 369
Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat – 18 955 31 869 4 898 6 959Nettoposition i valuta – 3 041 – 323 – 71 6 737
60
59
106 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Koncernen, 2002mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt
TillgångarUtlåning till kreditinstitut 50 535 12 353 22 877 525 12 372 98 662Utlåning till allmänheten 586 424 31 697 18 277 1 351 65 648 703 397Räntebärande värdepapper 40 194 5 938 9 956 1 445 7 351 64 884Övriga ej valutafördelade tillgångar 90 560 90 560
SUMMA 767 713 49 988 51 110 3 321 85 371 957 503
SkulderSkulder till kreditinstitut 71 293 10 726 15 301 398 5 096 102 814In- och upplåning från allmänheten 216 512 9 147 11 579 2 600 23 581 263 419Räntebärande värdepapper 171 636 87 395 139 724 18 205 30 949 447 909Övriga ej valutafördelade skulder 143 361 143 361
SUMMA 602 802 107 268 166 604 21 203 59 626 957 503
Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat 66 115 115 402 17 853 – 29 387Nettoposition i valuta 8 835 – 92 – 29 – 3 642
I övriga valutor ingår en kort position i estniska kronor, EEK, motsvarande – 6 776. Då den estniska valutan enligt estnisk lag är fixerad emot euron, EUR, bedöms denlånga positionen i euro reduceras av den korta positionen i estniska kronor.
Banken, 2002mkr SEK EUR USD GBP Övriga Totalt
TillgångarUtlåning till kreditinstitut 77 360 11 597 22 001 227 8 184 119 369Utlåning till allmänheten 191 206 4 295 9 426 487 3 811 209 225Räntebärande värdepapper 44 341 10 366 13 173 1 445 25 69 350Övriga ej valutafördelade tillgångar 71 815 71 815
SUMMA 384 722 26 258 44 600 2 159 12 020 469 759
SkulderSkulder till kreditinstitut 79 327 4 631 15 303 302 3 659 103 222In- och upplåning från allmänheten 205 718 6 138 3 906 2 434 813 219 009Räntebärande värdepapper 5 857 10 153 47 186 2 319 1 123 66 638Övriga ej valutafördelade skulder 80 890 80 890
SUMMA 371 792 20 922 66 395 5 055 5 595 469 759
Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat – 6 610 21 653 2 856 104Nettoposition i valuta – 1 274 – 142 – 40 6 529
ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER | 107
Specifikation av justeringar för poster som ejingår i kassaflödet i den löpande verksamheten
KONCERNEN BANKEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Avräkning pensioner – 19 – 76 – 19 – 76Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar 629 105 195 – 108Realisationsvinst/realisationsförlustfinansiella anläggningstillgångar – 541 – 12 – 490 – 1Realisationsvinst/realisationsförlustfastigheter och inventarier 23 – 105 38 – 124Kapitalandel intressebolag 116 588Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 633 715 407 457Av- och nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 0 264 447 1 083Återföring av nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar – 55 – 55Avskrivningar goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 645 696 101 101Nedskrivning av lån 945 2 193 945 1 707Förändring av försäkringsreserv 98 – 163Utdelning koncernbolag * – 574 – 350Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 1 043 669 51 692Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – 452 343 – 337 – 720Övrigt – 3 – 15 – 3 – 13
SUMMA 3 062 5 202 706 2 648
* Avser netto mellan ej inbetald utdelning redovisad som intäkt för räkenskapsåretoch under detta år inbetald utdelning från föregående räkenskapsår.
61
108 | ÅRSREDOVISNING 2003 | NOTER
Resultaträkning för försäkringsrörelsen uppställd enligt ÅRFL
LIVFÖRSÄKRINGS- SKADEFÖRSÄKRINGS-RÖRELSEN RÖRELSEN
mkr 2003 2002 2003 2002
Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsenPremieintäkter 78 73Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 0 0Övriga tekniska intäkter 0 0Försäkringsersättningar – 41 83Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 0 0Återbäring och rabatter 0 0Driftskostnader – 5 – 5Övriga tekniska kostnader 0 0
SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 32 151
Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelsenPremieinkomst 6 161 7 146Kapitalavkastning, intäkter 830 1 118Orealiserade vinster/förluster på placeringstillgångar där försäkringstagarna bär risken 3 836 – 13 726Övriga tekniska intäkterFörsäkringsersättningar – 3 601 – 3 918Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar – 6 345 10 373Återbäring och rabatter – 7 – 5Driftskostnader – 202 – 200Kapitalavkastning, kostnader – 2 – 4Orealiserade förluster på placeringstillgångar 0 – 8Övriga tekniska kostnader – 21 – 3Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (avkastningsskatt) – 404 – 530
LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 245 243
Icke-teknisk redovisningSkadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 32 151Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 245 243Kapitalavkastning, intäkter 73 90 22 22Orealiserade vinster på placeringstillgångar 1 3 1 3Kapitalavkastning, överförd från livförsäkringsrörelsen 404 530Kapitalavkastning, kostnader – 5 – 3 – 1 – 25Orealiserade förluster på placeringstillgångar 0 – 1Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsenÖvriga intäkter och kostnader – 1 – 1
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT 717 861 54 151
Bokslutsdispositioner – 18 – 41Avkastningsskatt – 404 – 530Skatt – 38 – 34
ÅRETS RESULTAT 275 297 36 110
2003 2002
Antal anställda i försäkringsrörelsen 23 34
mkr 2003 2002
Löner och arvoden 8 9Pensionskostnader
Erlagda premier 1 2Socialförsäkringsavgifter 0 3Avsättning vinstandelssystem 0 1Utbildningskostnader 0 0Övriga personalkostnader 0 0
SUMMA 9 15
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Sverige 2 3till övriga anställda i Sverige
Löner och arvoden till styrelsen, VD och vVD i Estland 1 1till övriga anställda i Estland 2 3
Löner och arvoden till övriga anställda utomlands 2 2Tantiem och jämförlig ersättning till VD och vVD 0 0
SUMMA 7 9
Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner:Till styrelsen, VD och vVD 1 2
62
ANNUAL REPORT 2003 | PROPOSED DISPOSITION OF PROFIT | 109
Proposed disposition of profit
SEK M
The following amounts are at the disposal of the Annual
General Meeting:
Profit for the financial year 4,597
Profit brought forward 2,092
Total available 6,689
The Board of Directors recommends:
A cash dividend to shareholders of
SEK 5.75 per share 3,035
To be carried forward 3,654
The Group’s non-restricted earnings thereafter amount to
SEK 8,747 M. No allocation to restricted reserves in Group
companies is proposed.
Board of Directors
Following the Annual General Meeting of 2003, the Board of
Directors consisted of the following members: Bo Forslund,
Ulrika Francke, Birgitta Johansson-Hedberg, Thomas Johansson,
Göran Johnsson, Birgitta Klasén, Marianne Qvick Stoltz,
Carl Eric Stålberg, Lennart Sundén and Anders Sundström.
In addition, the Board of Directors included the follo-
wing employee representatives: Gith Bengtsson and Monica
Hellström.
The Board of Directors elected Carl Eric Stålberg as
Chairman, Bo Forslund as First Deputy Chairman and
Ulrika Francke as Second Deputy Chairman. Birgitta
Johansson-Hedberg resigned from the Board in January
2004.
Stockholm, February 16, 2004
Carl Eric Stålberg Bo Forslund Ulrika Francke
Thomas Johansson Göran Johnsson Birgitta Klasén
Marianne Qvick Stoltz Lennart Sundén Anders Sundström
Gith Bengtsson Monica Hellström
Jan Lidén
President
110 | ANNUAL REPORT 2003 | AUDITORS’ REPORT
Auditors’ report
To the Annual General Meeting of FöreningsSparbanken AB (publ), registration number 502017-7753.
We have audited the annual report, the consolidated financial statements, the accounting records and the administration
by the Board of Directors and the President of FöreningsSparbanken AB for the year 2003. The accounting records and the
administration of the Company are the responsibility of the Board of Directors and the President. Our responsibility is to
express an opinion of the annual report, the consolidated financial statements and the administration based on our audit.
We conducted our audit in accordance with generally accepted auditing standards in Sweden. Those standards require
that we plan and perform the audit in order to obtain reasonable assurance that the annual report and the consolidated financial
statements are free of material misstatements. An audit includes examining, on a test basis, evidence supporting the
amounts and disclosures in the accounts.
An audit also includes an assessment of the accounting principles and their application by the Board of Directors and
the President, an evaluation of the significant estimates made by the of Directors and the President when they prepared the
annual report and the consolidated financial statements, and an evaluation of the overall presentation of information in the
annual report and the consolidated financial statements. We have examined significant decisions, actions taken and the
circumstances of the Company in order to determine the liability, if any, to the Company of the President or any of the members
of the Board of Directors and whether they have acted in any other way in contravention of the Swedish Companies Act,
the Swedish Banking Act, the Annual Accounts Act for Credit Institutions and Securities Companies or the Company’s
Articles of Association. We believe that our audit has provided us with a reasonable basis for our opinion set forth below.
The annual report and the consolidated financial accounts have been prepared in accordance with the Annual Accounts Act
for Credit Institutions and Securities Companies and therefore provide a true and fair view of the Company’s and the
Group’s profit and financial position in accordance with generally accepted auditing standards in Sweden.
We recommend that the Annual General Meeting adopt the profit and loss accounts and balance sheets of the Parent
Company and the Group, deal with the profit in the Parent Company in accordance with the proposal in the Board of
Directors’ Report, and discharge the members of the Board of Directors and the President from liability for the financial
year.
Stockholm, February 20, 2004
Deloitte & Touche AB Ernst & Young AB
Jan Palmqvist Torbjörn Hanson
Authorized Public Accountant Authorized Public Accountant
Peter Markborn
Authorized Public Accountant
Appointed by the Swedish Financial Supervisory Authority
ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS AND AUDITORS | 111
Board of Directors and Auditors
Board of Directors of FöreningsSparbanken AB
Elected by the Annual General Meeting on April 10, 2003
Directors
Carl Eric Stålberg, Chairman
Bo Forslund, First Deputy Chairman
Ulrika Francke, Second Deputy Chairman
Birgitta Johansson Hedberg, President
(resigned from the Board in January 2004)
Thomas Johansson
Göran Johnsson
Birgitta Klasén
Marianne Qvick Stoltz
Lennart Sundén
Anders Sundström
Employee representatives
Gith Bengtsson
Monica Hellström
Deputy Directors elected by the employees
Per Ekström
Anna-Karin Holst
Auditors of FöreningsSparbanken AB
Elected for four years by the Annual General Meeting on
April 10, 2003
Auditors
Deloitte & Touche AB
Authorized Public Accountant Jan Palmqvist,
Chief Auditor and Chairman
Ernst & Young AB
Authorized Public Accountant Torbjörn Hansson,
Chief Auditor
Appointed by the Swedish Financial Supervisory
Authority
Authorized Public Accountant Peter Markborn
PMAC AB
Nomination Committee of FöreningsSparbanken AB
The proposal for members of the Bank’s Nomination Com-
mittee is prepared together with the Bank’s major share-
holders and other interested parties and submitted to the
Annual General Meeting for approval.
s General Meeting on the principles that served as the
basis for its work in nominating Board members.
In accordance with the decision of the Annual General
Meeting in 2003, the Nomination Committee consists of:
Thomas Halvorsen,
Chairman of the Nomination Committee, President of the
Fourth National Pension Insurance Fund
Lorentz Andersson,
Governor of Västerbotten County
Bengt Eriksson,
Chairman of FSR
Lars Otterbeck,
President of Alecta Pensionsförsäkring Ömsesidigt
Eva Karin Hempel,
agronomist and board member of the Federation of
Swedish Farmers
Per-Göran Nyberg,
board member of Sparbanksstiftelsernas Förvaltnings-
aktiebolag
112 | ANNUAL REPORT 2003 | BOARD WORK
Board work
The Board of Directors has overall
responsibility for the operations of Före-
ningsSparbanken. The President is re-
sponsible for day-to-day management.
In addition to his legal responsibilities,
the Chairman is also responsible for
strategic issues involving protecting
the interests of the Group.
According to FöreningsSparbanken’s
articles of association, the Board of
Directors consists of no fewer than
nine and no more than 11 members, in
addition to employee representatives
and their deputies. Information on the
members of the Board since the last
Annual General Meeting is provided
on page 111.
Nomination Committee
FöreningsSparbanken has a Nomination
Committee annually elected by the
Annual General Meeting. The role of
the committee is to recommend Board
members and Auditors as well as their
fees. The Annual General Meeting in
2003 elected the following committee
members: Thomas Halvorsen, President
of the Fourth National Pension Insurance
Fund; Governor Lorentz Andersson; former
bank executive Per-Göran Nyberg; Bengt
Eriksson, Chairman of the National
Organization of Independent Savings
Banks, agronomist Eva Karin Hempel,
and Lars Otterbeck, President of
Alecta Pensionsförsäkring Ömsesidigt.
Compensation to Board members,
the President and other senior executives
is provided in Note 7.
Board work during the year
During the year the Board of Directors
held a total of 18 meetings devoted to,
among other things, the following issues:
■ Monitoring major market events
■ Development of the Bank’s efforts
to improve customer satisfaction
■ Development of the Swedish branch
operations
■ Development of the international
strategy
■ New financial objectives
■ Development of the Bank’s strategy
vis-à-vis independent savings banks
■ Review of corporate governance, in-
cluding independent risk control co-
ordinated at the Group level
■ The Bank’s preparations for Sweden’s
possible membership in EMU
■ Development of the Group-wide
economic capital program
■ The Bank’s cooperation with Spare-
Bank 1 Gruppen
■ The Bank’s cooperation with Aktia.
During the year the Board of
Directors took a study tour of retail
operations in Germany and Austria.
Credit and Capital Market Committee
The Board has a Credit and Capital
Market Committee, which consists of
the Chairman of the Board, the President
and four other members appointed
from within the Board.
The Committee held 22 meetings
during the year.
The Committee responds to credit
and limit queries submitted to the Board
within certain limits, provided that the
cases in question are not of a principle
nature or otherwise are of major signif-
icance.
Since the Annual General Meeting
in 2003 the Committee has had the
following members: Carl Eric Stålberg,
Chairman, Bo Forslund, Deputy Chair-
man, Ulrika Francke, Birgitta Johansson-
Hedberg, Thomas Johansson and
Göran Johnsson.
Audit and Security Committee
The Board’s Audit and Security Com-
mittee, which consists of four members
appointed from within the Board, held
four meetings during the year.
The Committee is responsible for,
among other things, maintaining the
Board’s contacts with the internal
audit and security functions and the
external auditors in order to provide
the Board with greater access to infor-
mation on auditing and security opera-
tions in the Bank, to facilitate and
improve opportunities for the internal
audit unit and external auditors to
communicate with the Board and to
evaluate the Bank’s security work.
In addition, the Committee is
responsible for reviewing the report
compiled at least once a year that
describes and evaluates the operational
risks in the Bank. The Committee also
has the right to initiate action on matters
regarding operational risks and condi-
tions noted in the Bank’s organization
related to such risks.
Since the Annual General Meeting
in 2003 the Committee has had the
following members: Ulrika Francke,
Chairman, Lennart Sundén, Deputy
Chairman, Birgitta Klasén and Marianne
Qvick Stoltz.
Election Committee
The Board has an Election Com-
mittee consisting of two members
appointed from within the Board. The
Committee is primarily responsible for
preparing issues regarding the ap-
pointment of members and chairmen
of the boards of the local banks.
Since the Annual General Meeting
in 2003 the Committee has consisted
of Bo Forslund.
Compensation Committee
The Board’s Compensation Com-
mittee consists of the Chairman of the
Board and the two Deputy Chairmen.
ANNUAL REPORT 2003 | BOARD WORK | 113
Since the Annual General Meeting in
2003, the Committee has consisted of
Carl Eric Stålberg, Chairman, Bo
Forslund, First Deputy Chairman, and
Ulrika Francke, Second Deputy Chair-
man. The committee held eight meetings
during the year.
The Compensation Committee
determines the salaries and other ben-
efits for the President, Deputy Presi-
dent, other members of the Executive
Management, the Head of Internal
Audit and other persons who report
directly to the President.
During the spring the Compensation
Committee established a new policy
with principles for wages and benefits
for new executives. The policy defines,
among other things, executive categories,
total cost range, benefits and pension
terms. During the autumn the com-
mittee established a policy for the
Bank’s incentive programs that quality
assures new proposals for internal
incentive programs and serves as a
basis when deciding to establish new
programs and measure results. The
policy presumes an absolute level for
variable compensation, objective and
measurable goals, and results that are
based on actual performance.
INTERNAL AUDIT
The purpose of Internal Audit is to
review and evaluate controls and risk
management within the Group. Internal
Audit is an internal review function
independent from the operational units
in accordance with the general advice
of the Swedish Financial Supervisory
Authority (FFFS 1999:12).
Internal Audit is directly subordinate
to the Board of Directors.
Internal Audit also assists the outside
auditors in their tasks.
114 | ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS
Board of Directors
GÖRAN JOHNSSON
Chairman of the Swedish Metal Workers’Union. Born 1945. Elementary school and labor union training. Elected 1997.
Other directorships: Deputy Chairman of theEuropean and Nordic federations of metal workers’ unions. Board Member of the FourthNational Pension Insurance Fund, the Inter-national Metalworkers’ Federation, the SwedishTrade Union Confederation, the SwedishFoundation for Strategic Research andStiftelsen Kvinnoforum. Deputy Member of the Swedish Social Democratic Party /PartyBoard and Executive Committee.
Member of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee.
Holding: 15 shares and 0 warrants.
BIRGITTA KLASÉN
Chief Information Officer EADS – EuropeanAeronautic Defence and Space Company – as of February 18, 2004. Born 1949. CivilEngineer. Elected 2000.
Other directorships: Board Member of E.ONBenelux bv, Ledstiernan AB, ENIRO AB and IPUnplugged AB.
Member of the Board of Directors’ Audit andSecurity Committee.
Holding: 2,000 shares and 0 warrants.
THOMAS JOHANSSON
Deputy Chairman of the Federation of SwedishFarmers. Born 1954. B.Sc. in Agriculture.Elected 2001.
Other directorships: Chairman of the SwedishAgricultural Research Foundation. DeputyChairman of Federation of Swedish Farmers.Board Member of Agro Väst AB, HagmarksMistra and Swedish Meats.
Member of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee.
Holding: 100 shares and 0 warrants.
BO FORSLUND
First Deputy Chairman since 2003. Born 1939.Former Member of the Swedish Parliament,Chairman of the Sundsvall City Council. Elected 1991.
Other directorships: Chairman of Savings Bank Foundation Norrland and Sparbanks-stiftelsernas Förvaltningsaktiebolag. DeputyChairman of the Supervisory Board of AktiaSparbank Ab.
Chairman of the Board of Directors’ ElectionCommittee and Deputy Chairman of the Creditand Capital Market Committee.
Holding: 7,001 shares and 0 warrants.
ULRIKA FRANCKE
Second Deputy Chairman since 2003. Born1956. President of SBC Ek för SBCBostadsrättscentrum AB. Elected 2002.
Other directorships: Chairman of the StockholmBuilding Society and its subsidiaries and foundations, and Södersjukhuset AB. BoardMember of SBC Bostadsrättscentrum AB’ssubsidiaries, Econova Biotech AB, Skanska ABand Tyréns AB.
Member of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee and Chairman of theAudit and Security Committee.
Holding: 481 shares and 0 warrants.
CARL ERIC STÅLBERG
Chairman since 2003. Born 1951. GraduateBusiness Administrator. Elected 2001.
Other directorships: Chairman of the SwedishSkiing Association. Deputy Chairman of theInternational Skiing Federation and EuropeanSavings Bank Group (ESBG). Board Member ofSparebank 1 Gruppen AS and the SwedishOlympic Committee.
Chairman of the Board of Directors’ Credit andCapital Market Committee.
Holding: 10,000 shares and 0 warrants.
ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS | 115
MARIANNE QVICK STOLTZ
Small business owner. Born 1949. Diploma inRetail Economics, studied at CHF, Lausanne.Elected 1994.
Other directorships: President/Co-owner of AugMagnussons Eftr AB. Chairman/Co-owner ofTidsforum Göteborg AB. Deputy Chairman ofHigab and Västsvenska industri och Handels-kammaren. Board Member of Göteborg o CoTräffpunkt AB.
Member of the Board of Directors’ Audit andSecurity Committee.
Holding: 321 shares and 0 warrants.
LENNART SUNDÉN
President of Swedish Match AB. Born 1952.Civil Engineer and Graduate BusinessAdministrator. Elected 2000.
Other directorships: Board Member of A AndréGmbH & Co KG, JM AB and Swedish MatchAB with subsidiaries.
Deputy Chairman of the Board of Directors’Audit and Security Committee.
Holding: 2,000 shares and 0 warrants.
ANDERS SUNDSTRÖM
Member of Parliament. Born 1952. Urban planner. Elected 2003.
Other directorships: Chairman of LuleåUniversity of Technology and Sparbanken Nord,Board memeber of Boliden AB and Excellent e-Service AB. Member of the Swedish SocialDemocratic Party /Party Board and ExecutiveCommittee.
Holding: 1,000 shares and 0 warrants.
GITH BENGTSSON
Bank employee. Born 1962. Employee representative. Elected 2000.
Other directorship: Board Member ofSparinstitutens Pensionskassa (SPK).
Holding: 321 shares and 700 warrants.
MONICA HELLSTRÖM
Bank employee. Born 1948. Employee representative. Deputy Board member since1999, Board member since 2003.
Other directorships: None.
Holding: 0 shares and 600 warrants.
116 | ANNUAL REPORT 2003 | BOARD OF DIRECTORS
HÅKAN BERG
Head of Internal Audit. Born 1955. Bachelor ofLaws. Employed since 1984. Adjunct memberof the Employed September 2003. Adjunctmember of the Board of Directors’ Audit andSecurity Committee.
Holding: 0 shares and 20,000 warrants.
CECILIA HERNQVIST
Secretary of the Board of Directors and theExecutive Management. Born 1960. Bachelorof Laws. Employed since 1990.
Holding: 0 shares and 0 warrants.
JAN LIDÉN
President and CEO, adjunct member of theBoard, Head of the Stockholm Region andacting CFO. Born 1949. Graduate BusinessAdministrator. Employed since 1990.
Other directorships: Chairman of Förenings-Sparbankens Fastighetsbyrå AB. Board member of Visa International/Visa InternationalEU, Visa Sweden Service AB/Visa SwedenAssociation and the Swedish BankersAssociation.
Holding: 481 shares and 10,000 warrants.
ANNUAL REPORT 2003 | EXECUTIVE MANAGEMENT | 117
Executive Management
JAN LIDÉN
President and CEO, adjunct member of the Board, Head of the Stockholm Region and actingCFO. Born 1949. GraduateBusiness Administrator. Employedsince 1990.
Holding: 481 shares and 10,000warrants.
ANDERS EK
Executive Vice President andPresident of AB Robur. Born1948. Bachelor of Arts. Employedsince 2000.
Holding: 0 shares and 20,000warrants.
GERT ENGMAN
Executive Vice President, ChiefInformation Officer and Head ofShared Services. Born 1949.Graduate Economist. Employedsince 1993.
Holding: 1,811 shares and 20,000warrants.
GÖRAN GUNNARSSON
Executive Vice President andHead of Electronic Channels. Born1943. Economist. Employed since2001. Previously employed 1985-1999.
Holding: 1,712 shares and 5,000warrants.
LENNART HAGLUND
Executive Vice President andManager of the Southern Region.Born 1947. Marketing economist.Employed since 1999.
Holding: 1,000 shares and 10,000warrants.
KJELL HEDMAN
Executive Vice President andHead of Customer Offerings andProducts. Born 1951. Economist.Employed since 1985.
Holding: 200 shares and 5,000warrants.
BRITT HENRIKSSON
Executive Vice President andManager of the Northern Region.Born 1949. Marketing economist.Employed since 1969.
Holding: 0 shares and 20,000warrants.
MIKAEL INGLANDER
Executive Vice President andManager of the SoutheasternRegion. Born 1963. GraduateBusiness Administrator. Employedsince 1988.
Holding: 0 shares and 5,000 warrants.
118 | ANNUAL REPORT 2003 | EXECUTIVE MANAGEMENT
LARS-ERIK KVIST
Executive Vice President andChief Credit Officer. Born 1945.Graduate Business Administrator.Employed since 1974.
Holding: 2,581 shares and 20,000warrants.
BENGT-ERIK LINDGREN
Executive Vice President andManager of the Central Region.Born 1950. Graduate Economist.Employed since 1975.
Holding: 3,000 shares and 21,000warrants.
INGRID PERSSON
Executive Vice President responsiblefor independent savings banksand partly owned banks. Born1948. Graduate Economist.Employed since 1994.
Holding: 750 shares and 15,000warrants.
PETER RYDELL
Executive Vice President andManager of the Western Region.Born 1948. Bachelor of Laws.Employed since 2002.
Holding: 150 shares and 0 warrants.
GÖRAN THEODORSSON
Executive Vice President, andHead of Human Resources andCompetence Development. Born1948. Economist. Employed since1969.
Holding: 481 shares and 20,000warrants.
ANNIKA WIJKSTRÖM
Executive Vice President andHead of International Banking aswell as Swedbank Markets. Born1951. Bachelor of Arts. Employedsince 1986.
Holding: 650 shares and 20,000warrants.
HENRIK KOLGA
Head of Communications. Born1953. MBA.
Holding: 0 shares and 0 warrants.
GITH BENGTSSON
Bank employee. Born 1962.Upper secondary education.Employee representative. Elected2000.
Holding: 321 shares and 700 warrants.
ANNUAL REPORT 2003 | OTHER SENIOR EXECUTIVES | 119
Other Senior Executives
LARS EKLUND
Senior Vice President responsible for Operational Risks,
Security, Legal Affairs, Insurance and Crisis Management.
Born 1945. Bachelor of Laws. Employed since 1989.
Adjunct member of the Board of Directors’ Audit and
Security Committee. Chairman of the Audit and Security
Sub-Committee.
Holding: 1,981 shares and 20,000 warrants.
ROBERT CHARPENTIER
Senior Vice President and Deputy Head of Swedbank
Markets. Born 1965. Master of Economics. Employed
since 1997.
Holding: 0 shares and 10,000 warrants.
120 | ANNUAL REPORT 2003 | ADDRESSES
Addresses
FöreningsSparbanken ABRegistration number: 502017-7753Registered office: StockholmVisiting address: Brunkebergstorg 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 00 00Fax: +46-8-796 80 92www.foreningssparbanken.see-mail: [email protected]: swedsess
Swedbank MarketsVisiting address: Regeringsgatan 13Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 18 00Fax: +46-8-5859 25 63www.foreningssparbanken.se/swedbankmarketse-mail: [email protected]
SUBSIDIARIES IN SWEDEN
AB SpintabRegistration number: 556003-3283Registered office: StockholmVisiting address: Regeringsgatan 13Mailing address: SE-106 11 StockholmTelephone: +46-8-5859 21 00Fax: +46-8-10 79 70www.foreningssparbanken.se/spintabe-mail: [email protected]
Robur ABRegistration number: 556110-3895Registered office: StockholmVisiting address: Malmtorgsgatan 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 24 00Fax: +46-8-796 49 85www.robur.se
Robur Försäkring ABRegistration number: 516401-8292Registered office: StockholmVisiting address: Malmtorgsgatan 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 24 00Fax: +46-8-5859 05 25www.robur.se
FöreningsSparbanken Finans ABRegistration number: 556131-3395Registered office: StockholmVisiting address: Brunkebergstorg 8Mailing address: SE-105 34 StockholmTelephone: +46-8-5859 22 00Fax: +46-8-21 34 67www.foreningssparbanken.se/finanse-mail: [email protected]
Kundinkasso Aktiebolag K.I.A.B.Registration number: 556209-5363Registered office: GothenburgVisiting address: Drakegatan 7-9Mailing address: Box 256, SE-401 24GothenburgTelephone: +46-31-733 32 00Fax: +46-31-40 09 14www.foreningssparbanken.se/kundinkassoe-mail:[email protected]
FSB BolånDirekt BankRegistration number: 516401-9951Registered office: StockholmVisiting address: Fleminggatan 39-41Mailing address: Box 8325, SE-104 20StockholmTelephone: +46-8-785 37 00Fax: +46-8-785 37 50www.bolandirekt.see-mail: [email protected]
FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå ABRegistration number: 556090-2115Visiting address: S:t Eriksgatan 117Mailing address: Box 23164, SE-104 35StockholmTelephone: +46-8-5454 55 00Fax: +46-8-5454 55 21www.fastighetsbyra.foreningssparbanken.see-mail: [email protected]
FöreningsSparbanken Öland ABRegistration number: 516401-0034Registered office: BorgholmVisiting address: Storgatan 15Mailing address: Box 26, SE-387 21 BorgholmTelephone: +46-485-56 45 00Fax: +46-485-125 62www.olandsbank.come-mail: [email protected]
INTERNATIONAL SUBSIDIARIES
AS HansapankRegistered office: TallinnLiivalaia 8EE-150 40 TallinnEstoniaTelephone, switchboard: +372 6310 310Fax: +372 6310 410www.hansagroup.come-mail: [email protected]: HABA EE2X
FIH Erhvervsbank A/SRegistration number: 28 827Registered office: CopenhagenLangelinie Alle 43DK-2100 CopenhagenDenmarkTelephone: +45-722 25 00Fax: +45-722 250 01www.fih.come-mail: [email protected]
Swedbank (Luxembourg) S.A.Registration number: 302018-5066Registered office: Luxembourg8-10 Avenue de la GareL-1610 LuxembourgMailing address: PO Box 1305L-1013 LuxembourgTelephone: +352 404 9401Fax: +352 404 907www.swedbank.lue-mail: [email protected]: BNEL LULL
EnterCard ASRegistration number: 980 844 854 mvaRegistered office: NorwayVisiting address: Holbergs gate 21Mailing address: PO Box 6783, N-0130 OsloTelephone: +47 21 31 66 00Fax: +47 21 31 66 01www.entercard.noe-mail: [email protected]
FILIALER I UTLANDET
NorgeFöreningsSparbanken OsloFjordalléen 16 Aker bryggePO Box 1441 Vika 0115 OsloNorgeTelefon: +47-23 11 62 00Telefax: +47-23 11 62 01Swift: SWEDNOKK
StorbritannienSwedbank, London BranchSwedbank House42 New Broad StreetLondon EC2M 1SBStorbritannienTelefon: +44-207 256 60 00Telefax: +44-207 638 11 01Swift: SWED GB 2L
USASwedbank, New York BranchOne Penn Plaza, 15th floor,New York, NY 10119USATelefon: +1-212 486 84 00Telefax: +1-212 486 32 20Swift: SWED US 33
INTRESSEBOLAG I SVERIGE
Bergslagens Sparbank AB516401-0109Säte: LindesbergBesöksadress: Kungsgatan 13Postadress: Box 114, 711 23 LindesbergTelefon: 0581-880 40Telefax: 0581-144 75Internet: www.bergslagenssparbank.see-post: [email protected]
Eskilstuna Rekarne Sparbank AB516401-9928Säte: EskilstunaBesöksadress: Kungsgatan 5Postadress: 631 93 EskilstunaTelefon: 016-15 80 00Telefax: 016-12 20 84Internet: www.ersab.se/e-post: [email protected]
Färs & Frosta Sparbank AB516401-0091Säte: LundBesöksadress: Knut den Stores Torg 2Postadress: Box 204, 221 00 LundTelefon: 046-37 18 50Telefax: 046-37 18 51Internet: www.farsofrostasparbank.see-post: [email protected]
FöreningsSparbanken Sjuhärad AB516401-9852Säte: BoråsBesöksadress: Allégatan 55Postadress: Box 1730, 501 17 BoråsTelefon: 033-16 65 00Telefax: 033-16 66 60Internet: www.sjuharad.foreningssparbanken.see-post: [email protected]
FöreningsSparbanken Söderhamn AB516401-0042Säte: SöderhamnBesöksadress: Kungsgatan 11Postadress: Box 13, 826 21 SöderhamnTelefon: 0270-722 00Telefax: 0270-186 90Internet: www.fsbankensoderhamn.se/e-post: [email protected]
Vimmerby Sparbank AB516401-0174Säte: VimmerbyBesöksadress: Sevedegatan 37Postadress: Box 103, 598 22 VimmerbyTelefon: 0492-795 00Telefax: 0492-795 49Internet: www.vimmerbysparbank.see-post: [email protected]
VPC AB556112-8074Säte: StockholmBesöksadress: Regeringsgatan 65Postadress: Box 7822, 103 97 StockholmTelefon: 08-402 90 00 Telefax: 08-24 67 88Internet: www.vpc.see-post: [email protected]
INTRESSEBOLAG I UTLANDET
Aktia Sparbank AbpBesöksadress: Mannerheimvägen 14, Postadress: PB 207FIN- 00101 HelsingforsFinlandTelefon, växel: +35-810 247 50 00Telefax: +35-810 247 63 56Internet: www.aktia.fie-post: [email protected]
SpareBank 1 Gruppen ASBesöksadress: Henrik Ibsensgate 12Postadress: PO Box 778 SentrumN-0106 OsloNorgeTelefon: +47-21 02 50 50Telefax: +47-21 02 50 51Internet: www.sparebank1.noe-post: [email protected]
REPRESENTATIONSKONTOR
JapanSwedbankKanichiro HirataSwedbank Tokyo8F Shibakoen 32 Mori Building3-4-30 ShibakoenMinato-ku Tokyo 105-0011JapanTelefon: +81-357 772 081Telefax: +81-357 772 084e-post: [email protected]
KinaLiu ZhimeiSwedbank Shanghai Representative OfficePOS Plaza, 1501 (15th Fl.)1600, Century AvenuePudongShanghai 200122 KinaTelefon: +86-215 820 3300Telefax: +86-215 820 0022
Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i förhållande till bokfört värde för utlåningtill kreditinstitut och allmänheten.
Antal anställda Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.
Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Börskurs/Eget kapital Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.
Direktavkastning Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.
Duration Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknadebetalningsflödet uttryckt i antal år.
Eget kapital per aktie Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.
Försäkringstekniska avsättningar Värdet av försäkringsbolags garanterade försäkringsåtaganden,inklusive avsättningar för oreglerade skador.
Justerat eget kapital per aktie Eget kapital samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värdeoch verkligt värde i finansiella anläggningstillgångar som utgörs avräntebärande värdepapper i relation till antalet utestående aktier.
Kapitalbas Summan av primärt och supplementärt kapital minus poster enligt2 kap. 7§ 3:e stycket lagen om kapitaltäckning. För att täcka kapitalkrav för marknadsrisker får förlagslån med en ursprungliglöptid på minst två år inkluderas i en utvidgad del av kapitalbasen.
Kapitaltäckningsgrad Utgående kapitalbas i relation till utgående riskvägt belopp.
Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde i relation till antalet utestående aktier.
K/I-talSumma kostnader i relation till summa intäkter.
Kreditförluster, netto Årets konstaterade och sannolika förluster med avdrag för återfördareserveringar och återvinningar avseende lånefordringar samt åretsnettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser.
Kreditförlustnivå, netto Kreditförluster netto och värdeförändringar på övertagen egendomi förhållande till ingående balans för utlåning samt övertagen egen-dom och kreditgarantier.
LöptidTid fram till en fordran eller skuld har villkorsändringsdag eller för-fallodag.
Osäkra fordringar Lånefordringar där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljasenligt kontraktsvillkoren. En sådan lånefordran anses inte som osä-ker om det finns säkerhet för den som med betryggande marginaltäcker både kapital, räntor och ersättningar för eventuella förse-ningar. Osäkra fordringar brutto med avdrag för specifika reserve-
ringar för individuellt värderade lånefordringar samt reserveringarför gruppvis värderade homogena lånefordringar utgör osäkra for-dringar netto.
P/E-talBörskurs vid årets utgång i relation till resultat per aktie.
Placeringsmarginal Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Primärkapital Eget kapital, i moderbolaget inklusive 72 procent av periodiserings-fond, minus goodwill, samt kapitaltillskott och reserver som får in-gå i kapitalbasen som primärt kapital enligt 2 kap. 6 § lagen omkapitaltäckning. I den finansiella företagsgruppen ingår även mino-ritetsandelar som belöper på företag som omfattas av gruppbase-rad redovisning.
Primärkapitalrelation Utgående primärkapital i relation till utgående riskvägt belopp.
Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra fordringar Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringarsamt reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper avlånefordringar i relation till osäkra fordringar brutto.
Resultat per aktie före utspädning Den del av årets resultat som är hänförlig till stamaktierna i relationtill ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier.
Resultat per aktie efter utspädning Den del av årets resultat som är hänförlig till stamaktierna i relationtill ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående stamaktierjusterat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.
Riskvägt belopp Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balans-räkningen, uppdelade i kredit- och marknadsrisker, värderade ochriskvägda enligt gällande kapitaltäckningsföreskrifter. Volymerna vägsmed hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den risk-vägda volymen till 0 procent, 20 procent, 50 procent eller 100 procent.
Räntemarginal Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar och medel-räntan på samtliga skulder.
Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i relation till genomsnittligt eget kapital.
Räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.
Substansvärde per aktie Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skill-naden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar ochskulder i relation till det utgående antalet utestående aktier.
Supplementärt kapital Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löp-tiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott ochreserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapitalenligt 2 kap. 6 § lagen om kapitaltäckning.
Total reserveringsgrad osäkra fordringar Samtliga reserveringar för lånefordringar i relation till osäkra for-dringar brutto.
Definitioner
FöreningsSparbanken kommer preliminärt att
publicera resultatrapporter vid följande tillfällen:
Delårsrapport – första kvartalet 2004 4 maj
Delårsrapport – andra kvartalet 2004 18 augusti
Delårsrapport – tredje kvartalet 2004 29 oktober
Koncernens ekonomiska rapporter kan hämtas
via FöreningsSparbankens hemsida på internet
med adress www.foreningssparbanken.se/ir eller
på närmaste FöreningsSparbankskontor.
Ekonomisk information 2004
Design: SolbergGrafisk produktion: LT LayoutFoto: Leif Hansen, sidan 5 och 114-118Tryck: db grafiskaTryckeriet och pappret är Svanengodkänt.
Ordinarie bolagsstämma äger rum i ELMIA Kongress- och
konserthus, Hammarskjöldsalen, Elmiavägen, Jönköping,
torsdagen den 22 april 2004, klockan 14.00. Inregistrering
till stämman börjar klockan 12.30.
Anmälan m m
Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman ska dels vara
införd i den av VPC AB (”VPC”) förda aktieboken tors-
dagen den 8 april 2004, dels anmäla sitt deltagande och det
antal biträden (högst två) som aktieägaren eventuellt avser
medföra senast fredagen den 16 april 2004 klockan 15.00. An-
mälan skickas till FöreningsSparbankens centralkontor
antingen med brev under adress Box 47022, 100 74
Stockholm eller per telefon 08-775 44 66 eller per telefax
08-775 81 65 eller via internet www.foreningssparban-
ken.se/ir (under rubriken bolagsstämma).
I anmälan ska uppges namn, personnummer/organisa-
tionsnummer, adress och telefonnummer. Om deltagande
sker med stöd av fullmakt ska behörigen undertecknad
och dagtecknad fullmakt och i fall där fullmaktsgivaren är
juridisk person, vidimerat registreringsbevis eller annan
handling utvisande firmatecknares behörighet, insändas
före bolagsstämman. Fullmakt som nu sagts gäller högst
ett år från utfärdandet.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste,
för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, tillfälligt låta
registrera aktierna i eget namn i den av VPC förda aktie-
boken. Sådan registrering, som normalt tar några dagar i
anspråk, måste vara genomförd torsdagen den 8 april 2004.
Förvaltaren bör därför underrättas i god tid före denna tid-
punkt.
Bolagsstämma
Ärenden
Ärenden som enligt lag och bolagsordningen ska förekom-
ma på ordinarie bolagsstämma; framläggande av styrelsens
och verkställande direktörens årsredovisning och revisor-
ernas berättelse samt koncernredovisningen och koncern-
revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2003, fråga om fast-
ställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt
koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,
dispositioner beträffande bankens vinst enligt den fast-
ställda balansräkningen samt fastställande av avstämnings-
dag för utdelning, fråga om beviljande av ansvarsfrihet för
styrelseledamöterna och verkställande direktören för den
tid redovisningen omfattar samt val av styrelse och fast-
ställande av arvoden åt styrelse och revisorer.
Därtill kommer bland annat styrelsens förslag dels om
förvärv av egna aktier för att underlätta värdepappersrörel-
sen, dels om bemyndigande för styrelsen att besluta om
förvärv av egna aktier samt om överlåtelse av sålunda för-
värvade aktier.
Föredragningslista med uppgift om vid bolagsstämman
förekommande ärenden anges i kallelsen till bolagsstäm-
man. Kallelsen publiceras den 18 mars i bland annat Dagens
Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri.
Utdelning
Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 5,75 kronor
per aktie. Som avstämningsdag för rätt till utdelning för
2003 föreslås tisdagen den 27 april 2004. Sista dagen för
handel med bankens aktie inklusive rätt till utdelning är
därmed torsdagen den 22 april 2004.
Om bolagsstämman beslutar enligt styrelsens förslag,
beräknas utdelningen komma att utbetalas genom VPCs
försorg fredagen den 30 april 2004.
0068_Oms.qxd 04-03-29 14.50 Sidan 1
94
18
30
18
FöreningsSparbanken AB (publ)
Org nr 502017–7753
Styrelsen har sitt säte i Stockholm
Besöksadress: Brunkebergstorg 8
Postadress: 105 34 Stockholm
Telefon: 08-585 900 00
Internet: www.foreningssparbanken.se
e-post: [email protected]
0068_Oms.qxd 04-03-29 14.54 Sidan 1