ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 832 ___________________________________________________________________________ Klistret i klustret En undersökande studie av ansamlingen av GIS-relaterad verksamhet i Gävleregionen Stina Fröjd och Julia Ljungbjörk Uppsala, juni 2012 ISSN 0283-622X
32
Embed
ARBETSRAPPORTER - uu.diva-portal.orguu.diva-portal.org/smash/get/diva2:537346/FULLTEXT01.pdfäven kritik mot denna teori växt fram och idag råder det delade meningar om huruvida
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 832 ___________________________________________________________________________
Klistret i klustret En undersökande studie av ansamlingen av GIS-relaterad
verksamhet i Gävleregionen
Stina Fröjd och Julia Ljungbjörk
Uppsala, juni 2012 ISSN 0283-622X
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 3
1.1 Syfte och frågeställning 4
1.2 Avgränsningar 5
1.3 Begrepp 5
1.4 Uppsatsens upplägg 5
2. METOD OCH KÄLLOR 6
2.1 Metod 6
2.2 Källkritik 9
3. TEORIER OM KLUSTER 9
3.1 Klusterbegreppet och den horisontella aspekten 9
3.2 Diamantmodellen 11
4. UTVECKLINGEN AV GIS I GÄVLE 13
5. KLUSTERORGANISATIONEN OCH DESS MEDLEMMAR 14
5.1 FPX verksamhet 14
5.2 Företagens bild av FPX 17
6. ANALYS 23
6.1 Företagsstrategi 23
6.2 Produktionsfaktorförhållanden 24
6.3 Efterfrågeförhållanden 24
6.4 Relaterade branscher 24
6.5 FPX funktion och framtid 24
7. SLUTSATS 26
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 28
BILAGA 1
BILAGA 2
3
1. INLEDNING
Kunskap om och förståelse kring samspelet mellan människa, samhälle och teknik är
avgörande för att driva tekniska system framåt. Att ta till vara på den kompetens som finns
inom olika discipliner kan vara avgörande för att utveckla ett framgångsrikt system, produkt
eller tjänst. Det är inte bara människor som måste kunna tillämpa tekniken – den tekniska
utvecklingen måste också ta hänsyn till dess användare och till det samhälle där tekniken ska
användas.1
Tillsammans med företaget Soft Security arbetade organisationen Future Position X,
hädanefter refererade till som FPX, fram en demoversion av ett verktyg för att på en karta visa
begångna våldsbrott i Gävleområdet. Räddningstjänstens chefer i Gävle såg det här som en
möjlighet till utveckling och bad därför om ett liknande system för att analysera och beskriva
anlagda bränder i området. Fyra aktörer tog sig an jobbet där FPX spelade en viktig roll dels
som delfinansiär och dels genom att bistå med teknisk kompetens. Problemen som fanns med
tidigare system var att det fanns mycket data som är knuten till en specifik plats, men som inte
kom till användning. Det kan till exempel handla om vad som har hänt, händelsens tidpunkt,
vilka insatser som kallades till platsen samt händelsens orsak. Det nya analysverktyget, som
fick namnet Blueplot, samlar all denna information och visar händelsernas utbredning på en
karta. Förhoppningen är att projektet ska bidra till att färre olyckor och bränder sker samt att
effekterna av de uppkomna händelserna begränsas.2
Det här är inte bara ett exempel på ett så kallat sociotekniskt system – ett system där
teknik och samhälle är integrerade3 – utan även ett exempel på ett av flera samarbeten som ägt
rum mellan företag som arbetar med GIS i Gävleregionen. GIS står för geografiska
informationssystem och är ett system som tillämpas för digital behandling och analys av
geografisk data4. Tillämpningsområdena för GIS är många och tekniken, så kallad geografisk
informationsteknik5 ger möjlighet att analysera information på ett nytt sätt och kan till
exempel användas som beslutsunderlag eller för att få ett bättre konkurrensläge. Förutom
myndigheter som Lantmäteriet, Sjöfartsverket och Sveriges Geologiska Undersökning som
har tillgång till stora databaser och producerar kartor, så är GIS även utbrett inom
skogsindustrin där det används för att samla information om skog, dess skötsel, transport och
så vidare. Även kraftbolag använder GIS för att till exempel dokumentera kraftnätet.
Länsstyrelser, landsting och kommuner använder det för samhällsplanering, inventering och
för att övervaka miljön. Vidare används det vid vägbyggen, av transportföretag och för
marknadsundersökningar. 6
1 Vicente, Kim (2006). The Human Factor: revolutionizing the way people live with technology.
Abingdon: Routledge, s. 46-52 2 Cluster story 11 (2010). Future Position X.
3 Summerton, Jane (1998). “Stora tekniska system”. Den konstruerade världen – teniska system i ett
historiskt perspektiv. Stockholm: Stehag, s. 21ff 4 Högskolan i Gävle. Nationalencyklopedin, 2012. Hämtad 2012-04-03, senast ändrad
2012-04- 03. www.ne.se 5 Wellving, Anders (2001). Geografiska informationssystem. Järfälla: Natur och Kultur. s. 12
6 Ibid., s. 14f
4
Under de senaste decennierna har kunskapen kring GIS ökat markant i Gävleregionen och
förutom Lantmäteriets huvudkontor finns det flertalet företag, organisationer samt
utbildningar inom GIS och lantmäteri tillgängliga i Gävle7. De cirka 120 företag och
organisationer som arbetar med GIS i och kring Gävle8 kan sägas utgöra en ansamling, eller
ett kluster, av GIS-företag. Ett kluster utgörs av en geografisk koncentration av företag och
aktörer inom samma bransch som har ömsesidig påverkan och beroende av varandra. Många
städer och organisationer arbetar med klusterinitiativ och intresset att studera kluster och
varför och hur de uppstår har på senare år blivit allt mer populärt. Ansamlingar av företag
inom samma bransch som är en del av ett kluster finns i otaliga städer och sammanhang. Både
företag och konsumenter kan dra nytta av att vara en del av ett kluster i och med ökad
konkurrens eller fler samarbetstillfällen för bättre kvalitet och utveckling av nya produkter.9
Den mest väletablerade klusterteorin är den så kallade diamantmodellen som Michael E.
Porter presenterade i The Competitive Advantage of Nations. Där beskriver Porter de faktorer
han menar påverkar vad som gör en nation eller region konkurrenskraftig och definierar även
vad ett kluster är. Han menar att det finns vertikala och horisontella förhållanden i ett kluster.
Det vertikala förhållandet syftar på relationerna mellan företaget och dess kunder och
leverantörer. Det horisontella förhållandet avser andra företag och konkurrenter.10
I och med
att Porters klusterteori, bland annat genom den så kallade diamantmodellen, har etablerats har
även kritik mot denna teori växt fram och idag råder det delade meningar om huruvida
modellen verkligen är ett lämpligt sätt att beskriva kluster och dess funktion. Vi finner det här
intressant och vill fördjupa oss i diskussionen genom att studera hur Porters teori, såväl som
kritiken mot den, förhåller sig till ett exempel hämtat från verkligheten. Målet med uppsatsen
är att ge ett bidrag till kunskapen om kluster. Genom att exemplifiera klusterdiskussionens
problematik med ett konkret, hittills relativt outforskat, exempel i form av GIS-verksamheten
i Gävle avser vi att beskriva den komplexitet som omsluter klusterdiskussionen och dess
centrala begrepp.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet är att utifrån Porters diamantmodell studera ansamlingen av GIS-relaterade företag i
Gävlesregionen. Mer specifikt vill vi studera klusterorganisationen FPX och tre av dess
medlemsföretag och kartlägga dessa med fokus på den horisontella delen av Porters teori, det
vill säga förhållandet mellan ett företag och dess konkurrenter och samarbetspartners. Vi
hoppas ge ett bidrag till debatten kring Porter genom att studera tre medlemsföretag och deras
syn på samarbeten inom FPX.
7 Bakgrund FPX (2012)
8 Made in Sweden – Cluster cooperation in Northern Central Sweden Assessments (2010).
Participating cluster organisations in Northern Central Sweden. 9 Sölvell, Örjan, Lindqvist, Göran & Ketels, Christian (2003). The Cluster Initiative
Greenbook. Stockholm: Ivory Tower AB, s. 9f 10 Porter, Michael E. (1990). The Competitive Advantage of Nations. Hampshire: Macmillian Press
LTD, s. 72ff
5
Vårt syfte konkretiseras genom följande frågeställningar:
Hur ser samarbetet ut mellan företagen inom FPX?
Hur arbetar FPX för att främja klustret och vad kan de förbättra?
Hur påverkas företagen av att vara medlem i FPX?
1.2 Avgränsningar
I uppsatsen har vi utgått ifrån att GIS-verksamheten i Gävle kan definieras som ett kluster för
att kunna föra en vidare diskussion. Vi har valt att avgränsa oss till att lägga fokus på den
horisontella delen av Porters diamantmodell: den del som avser att studera de samarbeten som
finns mellan klustrets aktörer. Vidare har vi avgränsat oss till att enbart studera
diamantmodellens huvudsakliga fyra hörnpelare (företagsstrategi, produktions-
faktorförhållande, efterfrågeförhållanden samt relaterade branscher) och studerar varken
effekten av den statliga påverkan eller den påverkan som slumpen eventuellt har.
1.3 Begrepp
Nedan presenteras fyra begrepp som är viktiga att känna till för den här uppsatsen. Samtliga
är snarlika, men i denna uppsats avser vi fyra olika saker.
Ansamling – Ett antal företag inom samma bransch som är lokaliserade geografiskt nära
varandra. 11
Klusterinitiativ – Ett organiserat initiativ att främja ett kluster genom att göra ansträngningar
för att öka tillväxten och konkurrensen inom den region där klustret verkar. Det här görs ofta
som ett samarbete mellan aktiva aktörer inom klustret, exempelvis företag, kommuner och
akademin. 12
Klustret – avser samtliga aktiva GIS-företag i Gävleregionen samt de företag som är
relaterade till dessa i form av kunder, leverantörer och samarbetspartners. Begreppet kluster
beskrivs närmare i kapitel 3.1.
FPX – avser organisationen Future Position X som samlar en del av GIS-företagen i
Gävleregionen, men som också samlar ett antal stödjande organisationer som inte har sin
kärnverksamhet inom GIS-området. Dessa företag, inriktade mot GIS eller inte, refereras
hädanefter till som medlemsföretagen. FPX är ett exempel på ett klusterinitiativ.
1.4 Uppsatsens upplägg
Uppsatsen inleds med en kort introduktion följt av en presentation av uppsatsens syfte och
frågeställningar samt de avgränsningar som har gjorts. Det inledande kapitlet avslutas med att
kort förklara några av uppsatsens nyckelbegrepp.
I kapitlet Metod och källor redogörs de metoder som har använts för att samla in och
analysera det empiriska materialet. Källmaterialet består av fyra intervjuer, varav en intervju
hölls med organisationen FPX och tre av dess medlemsföretag. Vidare har vi analyserat
11
Jansson, Johan (2005). Internetbranschen I Stockholms innerstad – En studie av agglomerationsfördelar, sociala nätverksrelationer och informationsflöden. Stockholm: Erlander Gotab 12
Sölvell et al., The Cluster Initiative Greenbook, s. 9f
6
material i form av rapporter, broschyrer och undersökningar. Kapitlet avslutas med några
källkritiska reflektioner.
I teorikapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter som varit till grund för denna
uppsats. Först presenteras ett urval av olika tolkningar av begreppet kluster och sedan
presenteras synen på Porters diamantmodell sett ur Porters egen synvinkel samt ur ett mer
kritiskt perspektiv.
Presentationen av det empiriska materialet görs i två avsnitt. Först presenteras den
bakomliggande historia som ligger till grund för GIS-ansamlingen i Gävleregionen – detta för
att ge läsaren en grundförståelse kring det fall vi studerar. Därefter presenteras de tre
intervjuade företagen och deras affärsverksamhet. I nästa kapitel presenterar vi FPX
verksamhet och deras tankar om den egna verksamheten. Sedan behandlas resultaten från de
tre företagsintervjuerna med fokus på synen på FPX roll, deras företags roll i FPX samt
samarbeten inom FPX. I denna framställning har vi valt att inte presentera vilket av de
enskilda företagen som sagt vad.
När vi sedan i följande kapitel utför analysen resonerar vi kring resultaten från
intervjuerna i förhållande till vår teoretiska referensram och våra frågeställningar. Resultaten
och sammanfattningen av dessa analyser samt de slutsatser som uppsatsen resulterat i
presenteras i det avslutande kapitlet.
2. METOD OCH KÄLLOR
Uppsatsen utgörs av en fallstudie av en ansamling av företag i Gävle. Nedan presenteras hur
vi samlat in material, främst genom en kvalitativ metod.
2.1 Metod
För att utföra den undersökande studien har skriftligt material och intervjuer kombinerats och
analyserats med målet att kunna besvara vår frågeställning. Det skriftliga materialet har
bestått av dokument tillhandahållna av FPX, internetkällor i form av några av
medlemsföretagens hemsidor, en omfattande rapport om FPX samt även ett antal andra
oberoende källor som har använts för att i största möjliga mån styrka informationen från FPX.
I och med att vi valt att fokusera på det så kallade horisontella ledet (beskrivs närmare i
teoriavsnittet, kapitel 3) i Porters teori har samarbeten mellan klusteraktörerna varit av särskilt
intresse. Totalt har fyra intervjuer utförts med aktörer inom klustret. Några av de fördelar som
Eriksson och Wiedersheim-Paul13
presenterar med personintervjuer, och som har legat till
grund för vårt beslut, är att intervjuer kan användas till att få hjälp att besvara mer komplexa
frågor. Personintervjuer går relativt fort att genomföra och det är en kontrollerad situation där
intervjuaren enkelt kan komma med följdfrågor. Med en personintervju kan ett förtroende
bildas och det kan vara enklare att tolka den intervjuades svar genom att studera reaktioner på
13
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2006). Att forska, utreda och rapportera.
Ljubljana: Liber, s. 96-101
7
frågor, kroppsspråk etc. Det finns även ett antal aspekter med personintervjuer som kan ha
negativ påverkan. Dessa aspekter har vi haft i åtanke då vi utfört våra intervjuer. En sådan
negativ aspekt är intervjuareffekten vilken innebär att det finns risk för att intervjuaren kan
påverka den intervjuade, eller tvärtom. Ytterligare en aspekt är att det kan, på grund av
avsaknaden av anonymitet, försvåra att ställa vissa frågor som till exempel är känsliga för den
intervjuade.14
Intervjuerna varade i cirka en timme och spelades in och transkriberades för att
underlätta analysen.
Den första intervjun hölls med Lars Palm, Business Relations Manager, på FPX.
Eftersom FPX samlar en stor del av de verksamma GIS-företagen i Gävleregionen fann vi det
självklart att utföra en intervju med FPX. Avsikten med intervjun var att få en förståelse för
hur FPX arbetar och vad deras mål med verksamheten är. Det var även viktigt att få
grundläggande kunskap om organisationen för att kunna formulera relevanta frågor till
medlemsföretagen. Denna intervju var semistrukturerad, vilket innebär att vi utgick ifrån ett
antal förberedda frågor med öppna svarsalternativ som gav oss möjlighet att följa upp med
vissa följdfrågor (se intervjuguide i Bilaga 1). Den intervjuade fick då berätta fritt om
organisationen och vi frågade särskilt om det vi ville veta mer om.
De tre följande intervjuerna valdes ut med hjälp av FPX. Vi intervjuade Thomas Castor
från Fiberdata AB, tillhörande Sweden Carnica Group, Fredrik Larsson från Reflectus och
Patrik Ottoson från Esri S-Group. Samtliga företag är medlemmar i FPX och har vid något
tillfälle varit delaktiga i ett projekt lett av FPX. Fiberdata AB är ett av tre företag som ingår i
koncernen Sweden Carnica Group där inget av företagen använder GIS som deras främsta
verktyg, men samtliga företag inom koncernen har på något vis använt sig av GIS som
hjälpmedel i sin verksamhet eller deltagit i GIS-relaterade projekt. Vi ansåg att Reflectus är
ett intressant företag då det är ett relativt nystartat och litet företag samt för att de inte
använder sig av GIS alls i sin verksamhet. Esri S-Group är en koncern som samlar ett antal
olika företag som alla har den gemensamma nämnaren geografiskt perspektiv, däribland ett
världsledande företag inom GIS-programvaror. Vi fann det därför intressant att de har sitt
huvudkontor i Gävle. Syftet med företagsintervjuerna var att delge några exempel på hur
några företag inom FPX ser på klustret och samarbeten inom det. Resultatet från
företagsintervjuerna kan ses som ett urval av historier från klustret som bidrar till en förståelse
av de samarbeten och relationer som finns inom FPX. Detta grundar vi bland annat på Hilary
P. Winchesters åsikter där hon menar att inom kvalitativ geografisk forskning ligger fokus på
att ge röst åt flera olika åsikter och tolkningar snarare än att försöka hitta en korrekt
tolkning15
. Vi har således valt att använda intervjuerna för att utföra en kvalitativ studie,
snarare än en kvantitativ. Vi har valt att granska och lyfta fram en del av den individuella
erfarenhet som finns i klustret och precis som Winchester beskriver är möjligheten att lyfta
fram individuell erfarenhet en särskild styrka med att använda en kvalitativ metodik. Hon
menar att då människor uppfattar företeelser på olika sätt kan kvalitativa intervjuer ge
14
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2006). Att forska, utreda och rapportera.
Ljubljana: Liber, s. 96-101 15
Winchester, Hilary P. M. (2005). "Qualitative Research and its Place in Human Geography".
Qualitative Research Methods in Human Geography. Ian Hay (red.), Oxford: OUP Canada, s. 6f
8
möjligheten att lyfta fram individuella perspektiv som annars inte skulle lyftas fram i första
hand. 16
Företagsintervjuerna utfördes tillsammans med Jens Eklinder Frick, doktorand på
Högskolan i Gävle, då våra syften liknade varandra. Intervjuerna utfördes delvis för att vi
ville styrka uppgifterna vi fått från FPX, men även för att få en djupare och mer nyanserad
bild av klustret samt för att studera på vilket sätt medlemmarna samarbetar inom FPX. Dessa
intervjuer var mer strukturerade än den första intervjun då vi nu utgick direkt från de frågor
som vi och Eklinder Frick förberett (se intervjuguide i Bilaga 2). De frågor vi hade förberett
inför intervjun baserades på vår frågeställning och vi hade utifrån denna skrivit ett antal
operationella underfrågor. I den empiriska delen av uppsatsen har vi valt att inte nämna vilket
enskilt företag vi redovisar. Istället har vi valt att referera till företagen som Företag 1, Företag
2 respektive Företag 3 och på samma sätt till de intervjuade som Person 1, Person 2 respektive
Person 3 för att hålla intervjupersonernas åsikter anonyma. Endast vi känner till vilket företag
som kodats som vilket. Information eller åsikter som kommit från samtliga av de intervjuade
företagen refereras till som Företagsintervjuerna. Å ena sidan förstår vi att de intervjuade
själva kan komma att känna igen sina egna svar, men vi ser inte något problem med detta. Å
andra sidan har vi behandlat och analyserat intervjuuttalandena och vi är medvetna om att de
tolkningar vi har gjort kan göra att den intervjuade kanske inte kommer känna igen sig i dessa
tolkningar. När det har varit möjligt har vi kontrollerat de intervjuades uppgifter med andra
källor.
Den initiala tanken var att utföra en egen enkätundersökning med de verksamma
företagen inom klustret för att få en bild av vad medlemsföretagen i stort hade för åsikter
rörande FPX. Vid vår intervju med FPX blev vi informerade om att konsultbolaget Ramböll
under hösten 2010 utfört en enkät med medlemsföretagen inom FPX. Svarsfrekvensen på
denna enkät låg på 60 % (22 av de då 37 företagen svarade) vilket måste anses som relativt
hög17
. Enkäten var något mer omfattande än den enkät vi planerat att göra och den behandlade
i stort flera av de områden vi hade tänkt behandla i vår enkät. I stället för att utföra en
liknande enkät valde vi att fokusera på våra intervjuer och på ett kritiskt sätt analysera och
använda den information som Ramböll samlat in till deras enkät. Syftet med Rambölls
enkätundersökning var att undersöka fem olika klusterinitiativ, varav ett är FPX, utifrån ett
företagsperspektiv. De hoppades kunna ge tips om hur klustren kan utvecklas och även
identifiera vad de gör bra. Med i rapporten finns även svaren från tidigare
enkätundersökningar av Ramböll åren 2007 och 2008 för att kunna jämföra en eventuell
utveckling. Ramböll har även gjort intervjuer med processledare för varje klusterinitiativ för
att få extra material, i FPX fall har deras projektutvecklare intervjuats.18
Det empiriska materialet har sedan behandlats och analyserats utifrån de klusterteorier vi valt
att använda, främst genom Porters diamantmodell.
16
Winchester, Hilary P. M. (2005). "Qualitative Research and its Place in Human Geography".
Qualitative Research Methods in Human Geography. Ian Hay (red.), Oxford: OUP Canada, s. 7 17
Ramböll (2010). Gävleborgs klusterinitiativ – Värdering av utveckling i nätverk, kluster och
innovationssystem, s.10 18
Ibid., s. 4
9
2.2 Källkritik
En stor del av den information vi har fått tillgång till är tillhandahållet av FPX. Vi är
medvetna om att FPX är måna om att upprätthålla en god bild av sin organisation och vi har
därför granskat materialet i största möjliga kritiska mån, men är ändå medvetna om att vi i
vissa avseenden enbart fått tillgång till FPX syn på företeelser. Här har bland annat
företagsintervjuerna varit av stor vikt för att verifiera uppgifter och ge en mer nyanserad bild.
Vi har även kritiskt granskat den studie som utförts av Ramböll. Konsultföretaget
Ramböll har utfört studien på uppdrag av bland andra FPX och vi har därför haft i åtanke att
vissa slutsatser som framhålls i rapporten kan vara nyanserade av samarbetet med FPX.
3. TEORIER OM KLUSTER
Det teoretiska ramverket för denna uppsats har varit att utgå från en väletablerad klusterteori,
men att även ta hänsyn till den kritik som finns riktad mot denna teori för att studera ett
verkligt klusterexempel. I detta kapitel kommer vi därför först att presentera klusterbegreppet
och dess innebörd enligt Porter samt hans väletablerade diamantmodell. Vi kommer även att
presentera en del av kritiken som framförts mot denna modell.
3.1 Klusterbegreppet och den horisontella aspekten
Michael E. Porter definierar ett kluster som
“… geographical concentrations of interconnected companies, specialized suppliers,
service producers, firms in related industries, and associated institutions (for example,
universities, standard agencies, and trade associations) in particular fields that compete but
also co-operate.”. 19
Porter menar att kluster är samband av vertikala och horisontella kopplingar mellan företag
inom en bransch. Det vertikala ledet avser sambandet mellan företag och deras leverantörer
och kunder. Det horisontella ledet beskriver kopplingarna mellan företag i form av konkurrens
och samarbete.20
I kulturgeografiska sammanhang avser kluster en geografisk avgränsning för vilka
företag och organisationer inom liknande branscher agerar tillsammans för att producera en
eller flera liknande produkter eller tjänster. Aktörerna i ett kluster kan agera som konkurrenter
såväl som samarbetspartners.21
Klusterbegreppet har i flera fall medfört många bra idéer för företag, men Malmberg och
Power ifrågasätter den teoretiska beskrivningen av ett kluster och definierar vissa problem
19
Porter, The Competitive Advantage of Nations, s. 73ff 20
Ibid. 21
Malmberg, Anders (2002). Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling – begreppsdiskussion
och forskningsöversikt. Östersund: ITPS, s.16
10
som uppstår i samband med att detta begrepp används22
. Det finns flera sätt att definiera
kluster och en konsekvens är att det är svårt att veta vad som anses vara ett kluster och hur
man ska angripa och analysera de ansamlingar av företag som inte är ett kluster per
definition.23
Sammie hävdar att det kan finnas kluster som inte är konkurrenskraftiga och att
det på samma sätt kan finnas konkurrenskraftiga industrier som inte är del av ett kluster24
.
Porter beskriver i The Competitive Advantage of Nations hur dynamiken i ett kluster kan
beskrivas med hjälp av en diamantmodell som beskriver hur geografiska kluster byggs upp av
starka kopplingar mellan relaterade industrier eller företag. Modellen baseras på fyra faktorer:
företagsstrategi, produktionsfaktorförhållande, efterfrågeförhållanden samt relaterade
branscher vilka tillsammans lägger grunden till ett konkurrenskraftigt kluster.25
Dessa
faktorer presenteras närmare i kapitel 3.2.
Konkurrens och kunskap inom klustret stimulerar innovativ aktivitet i och kring klustret
och genom framgångsrik klusterverksamhet förbättras innovationsmöjligheterna i klustret (se
figur 1). Detta leder till fler och förbättrade investeringar och med kvalitativt
innovationsarbete förbättras produktiviteten inom klustret. Förstärkt produktivitet ökar
klustrets konkurrens-fördelar och ger möjlighet till högre löner och fler anställningar, vilket i
sin tur attraherar kunnig och utbildad arbetskraft. Om allt fortsätter på det här viset kan
klustret beskrivas som en positiv spiral som förstärker klustret och dess
konkurrenskraftighet.26
22
Malmberg, Anders & Power, Dominic (2006). “True clusters: a severe case of conceptual
headache”, Clusters and Regional Development: Critical reflections and explorations. Abingdon:
Routledge, s. 50f 23
Malmberg & Power, “True clusters: a severe case of conceptual headache”, s. 50f 24
Sammie, James (2006). ”Do clusters or innovation systems drive competitiveness?”, Clusters and
Regional Development: Critical reflections and explorations. Abingdon: Routledge, s. 170f 25
Porter, The Competitive Advantage of Nations, s.72 26
Asheim, Björn, Cooke, Philip & Martin, Ron (2006). ”The rise of the cluster concept in regional
analysis and policy: a critical assessment”, Clusters and Regional Development:Critical reflections
and explorations. Abingdon: Routledge, s. 9ff
11
Figur 1. Porters klustermodell som beskriver hur klusterdiamanten kan förhålla sig till ökad
innovation och ökad produktivitet. Kan ses som en positiv spiral.
Källa: Författarnas bearbetning efter Asheim et al., 2006, s. 10.
Porter menar att samarbeten är av högsta vikt för att utveckla kluster27
. Bathelt et al. uttrycker
att de inte håller med Porter om att samarbeten är så utbredda inom kluster i och med att det
går emot tidigare studier av artikelförfattarna. De menar att inom ett välmående kluster flödar
kunskaper, nyheter och information fritt och når klusteraktörerna på ett naturligt sätt som inte
kräver någon medveten handling, ungefär som rykten och alltså inget uttalat samarbete. Det
gör att det är mycket viktigt med den geografiska närheten till andra företag. Porter menar att
konkurrens och samarbeten ger nya innovationer, men Bathelt et al. säger att den
beskrivningen inte säger så mycket om vad de enskilda klusteraktörerna får ut av att vara en
del av ett kluster. Författarna utvecklar resonemanget genom att säga att det företagen har
nytta av är att de är medvetna om hur deras konkurrenter arbetar, vilka priser de har, hur de
tillverkar sina produkter och ibland även deras framtidsplaner. Ett företag kan jämföra sig
med andra företag för att utvecklas och bli bättre och eftersom företagen verkar inom samma
region och inom samma företagsklimat så finns det en anledning till varför vissa företag går
bättre än andra. När samma grundförutsättningar finns hos företagen blir det istället små
detaljer som kan vara avgörande för företagens särskiljningar. Det kan till exempel vara
någon liten detalj som andra företag kan kopiera och på så sätt drivs utvecklingen framåt och
nyanserade produkter skapas. 28
3.2 Diamantmodellen
De faktorer, företagsstrategi, produktionsfaktorförhållande, efterfrågeförhållanden samt
relaterade branscher (se figur 2), som Porter beskriver i diamantmodellen bidrar på olika sätt
till att utgöra ett kluster och är tänkta att tillsammans förklara varför vissa miljöer blir mer
innovativa än andra. Faktorerna bidrar på varierande sätt, utan att någon faktor är mer eller
27
Asheim et al., ”The rise of the cluster concept in regional analysis and policy: a critical assessment”,
s. 9ff 28
Bathelt, Harald, Malmberg, Anders & Maskell, Peter (2004:28). “Clusters and knowledge:
local buzz, global pipelines and the process of knowledge creation”, Progress in Human Geography.
Produktionsfaktor-
förhållanden
Fler
innovationer
Ökad
produktivitet
Efterfråge-
förhållanden
Företagsstrategi,
struktur &
rivalitet
Relaterade
branscher
12
mindre viktig än någon annan. Porter menar att det är när samtliga av dessa faktorer finns och
är välfungerande i en viss miljö som ansamlingen, och enskilda företag i den, kan förväntas
bli produktiva, konkurrenskraftiga och framgångsrika. 29
Figur 2. Porters diamantmodell som visar de faktorer som utgör dynamiken i ett kluster.
Källa: Författarnas bearbetning efter Porter, 1990, s.72.
Nedan presenteras diamantens hörnpelare.
Företagsstrategi: Porter menar att när det finns flera aktörer inom samma
verksamhetsområde brukar detta leda till utveckling hos företagen. Det förekommer dels
genom formella möten i form av samarbeten och konkurrens företagen emellan och dels
genom att kunskap och tankesätt sprids på ett mer informellt vis.30
Produktionsfaktorförhållanden: För att skapa ett framgångsrikt kluster behövs liknande
komponenter som för att skapa ett framgångsrikt företag: arbetskraft, kapital, råvaror, lokaler
och infrastruktur. Om dessa förutsättningar finns så är nästa önskade komponent specialiserad
kompetens. Genom att ha unik eller specialiserad kunskap kan klustret profilera sig och i
förlängningen ha möjlighet till en stark konkurrensfaktor.31
Porter menar att det snarare är
faktorer som innovationsförmåga och specialiserad kunskap som gör ansamlingar
konkurrenskraftiga än mer traditionella faktorer så som tillgång till resurser i form av till
exempel råvaror och mark.32
29
Porter, The Competitive Advantage of Nations, s.72 30
Ibid., s.107 31
Ibid. 32
Hallencreutz, Daniel (2002). Populärmusik, kluster och industriell konkurrenskraft - en ekonmisk-
geografisk studie av svensk musikindustri. Uppsala: Geotryckeriet. s. 38
Efterfråge-
förhållanden
Företagsstrategi,
struktur & rivalitet
Relaterade branscher
Produktionsfaktor-
förhållanden
13
Efterfrågeförhållanden: Om företagen ställs inför specialiserade krav från kunderna bidrar
det till att företagen kontinuerligt måste utveckla sitt företag samt sina produkter och tjänster.
Porter menar således att det är kvaliteten på den lokala efterfrågan, snarare än dess storlek,
som avgör om regionen är konkurrenskraftig.33
Relaterade branscher: Företag från relaterade branscher bör finnas i närhet till klustrets
aktörer då de i förlängningen också bidrar till att skapa klustret. Med relaterade eller stödjande
företag i en geografisk närhet får kunder och leverantörer bättre förutsättningar att förhandla
med klustermedlemmarna. Klustret kan också bidra till ett effektivare informationsflöde så att
klusteraktörerna tillsammans kan utveckla strategier, produkter och tjänster samt även i
förlängningen utveckla klustret i sig.34
4. UTVECKLINGEN AV GIS I GÄVLE
För att ge en bakgrund till den GIS-relaterade verksamheten i Gävleregionen presenteras i
detta kapitel den historiska utvecklingen som har lett till att Gävle idag är ett sådant GIS-tätt
område.
Under 1970-talet beslutade riksdagen att 27 statliga verksamheter från Stockholm skulle
utlokaliseras till andra delar av landet. I och med denna utlokalisering fördelades
Lantmäteristyrelsen och Rikets allmänna kartverk till nio orter i Sverige och det gemensamma
huvudkontoret för de hopslagna verksamheterna flyttade till Gävle. Namnet för det nya verket
blev Lantmäteriverket, numera Lantmäteriet.35
Ungefär samtidigt flyttade även
Centralnämnden för fastighetsdata36
och Statens institut för byggnadsforskning37
från
Stockholm till Gävle.
Vid tiden för de ovan nämnda utlokaliseringarna var Gävles högskola en mindre
lärarhögskola38
, men i och med att de nya verksamheterna flyttade till staden ökade behovet
av utbildad arbetskraft inom geomatik. Denna efterfrågan kom främst från Lantmäteriet och
detta ledde så småningom till att Högskolan i Gävle fick flertalet utbildningar inom geomatik,
GIS och lantmäteri. På så vis började det som idag är Högskolan i Gävle att växa fram.
39 Idag
33
Porter, The Competitive Advantage of Nations, s. 86 34
Ibid., s. 100 35
Lantmäteriet (1978). Lantmäteriet och kartväsendet 1928-1978. Karlshamn: Lagerblads
Tryckeri AB, s. 262 36
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Lantmäteriet, 2012. Hämtad 2012-04-03.