ARBETSMI LJÖ VERKET RAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-04-24 AG 2011/101662 1 (2) Ert datum Er beteckning 2012-12-20 A2012/4136/ ARM A2012/4269/ADM(delvis) Enheten för ekonomi och planering Regeringskansliet Kerstin Lindberg, 010-7309601 Arbetsmarknadsdepartementet [email protected]10333 STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2012. Arbetsmiljöverket ska enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet för år 2013rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisa- tionernas (LO,TCO, Saco och Svenska Hamnsarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet 2012.Redovisningen ska så långt möjligt innehålla mätbara prestationer enligt de förslag som lämnades i Arbetsmiljöverkets rapport "Uppdrag att at fram mätbara prestationer för den verksamhets som bedrivs av regionala skyddsombud". Utdelning av medel för Regional skyddsombudsverksamhet (tkr) Beviljade RSO- verksamhet Standar- disering Totalt bidrag 2012 100 087 1 500 101 587 Utbetalat 2012 LO 76 832 1 394 78 226 TCO 18 001 18 001 Saco 5 008 5 008 SHF 190 190 Summa 100 031 1 394 101 425 Källa Agresso AV:s årsredovisning 2012, sidan 31 Postadress: 11279 Stockholm • Besöksadress:Lindhagensgatan 133,Stockholm Telefon:010-7309000 • Telefax:08-73019 67 E-post:[email protected]• Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148
95
Embed
Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centrala arbetsorganisationernas redovisningar av regional skyddsombudsverksamhet 2012.
Arbetsmiljöverket ska enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet för år 2013rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO,TCO, Saco och Svenska Hamnsarbetarförbundet) redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet 2012.Redovisningen ska så långt möjligt innehålla mätbara prestationer enligt de förslag som lämnades i Arbetsmiljöverkets rapport "Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhets som bedrivs av regionala skyddsombud".
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
ARBETSMI LJÖVERKET
RAPPORTDatum Vår beteckning Sid
2013-04-24 AG 2011/101662 1 (2)Ert datum Er beteckning
2012-12-20 A2012/4136/ ARMA2012/4269/ADM(delvis)
Enhetenför ekonomi och planering RegeringskanslietKerstin Lindberg, 010-7309601 [email protected] 10333STOCKHOLM
Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centralaarbetsorganisationernas redovisningar av regionalskyddsombudsverksamhet 2012.
Arbetsmiljöverket ska enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet för år2013rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisa-tionernas (LO,TCO, Saco och Svenska Hamnsarbetarförbundet) redovisningarför regional skyddsombudsverksamhet 2012.Redovisningen ska så långtmöjligt innehålla mätbara prestationer enligt de förslag som lämnades iArbetsmiljöverkets rapport "Uppdrag att at fram mätbara prestationer förden verksamhets som bedrivs av regionala skyddsombud".
Utdelning av medel för Regionalskyddsombudsverksamhet (tkr)
ArbetsmiljöverketLindhagensgatan13311279 Stockholm
Ink 2013-04-02Di ienu mer
Otd//
Slutredovisning och rekvisition av resterademedel för den regionalaskyddsombudsverksamheten 2012
LO och dess förbundinkommerhärmedmed slutredovisningenavförbundensregionalaskyddsombudsverksamhetför 2012. LOhar för 2012års verksamhetmed regionalaskyddsombudsverksamhetenbeviljats76 721 850kronor.
Antalet arbetsställensamt medlemmarsom var berörda av den regionalaskyddsombudsverksamhetenvar under 2012, 385 329 arbetsställenmed674 074 medlemmar.Antaletregionalaskyddsombudvar 1 157.
LO har sedan2007 års återrapporteringav verksamhetenställt fråganomvilkakonsekvenserneddragningarnasom gjort på AV tillsynsverksamhetFler och fler förbundsregionalaskyddsombudhar rapporterarin att det gereffekterpå lokalnivå.
För verksamhetsåret2012 ser vi en ännumer oroandeutveckling.En del avLO förbundenrapporteraratt de regionalaskyddsombudenuppgeratt manhar ett allt mindreförtroendeför Arbetsmiljöverketochtillsynsverksamheten,se vidareunder respektiveförbund.
Övrigt:LO med dess förbundarrangeradeolika aktiviteteri sambandmedskyddsombuden100-årsjubileum.Dessutomhar olikaförbundsgemensammamaterialpå olika teman framtagitsför att underlättade regionalaskyddsombudsverksamhetoch spridningav informationutemot de små och medelstoraarbetsplatserna.
POSTADRESS105 53 Stockholm
ESÖKSADRESSBarnhusgatan113
TELEFON08196 25 00 TELEFAX08-24 52 28
E-POST mallbOX010.se NEMSIDA WWWACI.Se
ORGANISATIONSNUMMER 802001-9769
ANEGIRO 368-4834 PLUSGIRO8 50 - 8
LaridsorganisatIonen1Sverige
2
Under maj och juni genomfördes en förbundsgemensam aktivitet på Gotlandav de regionala skyddsombuden. Utifrån en framtagen gemensam checklistagenomfördes 93 arbetsplatsbesök inom sektorerna bygg, industri och servicesamt den offentliga sektorn. Resultatet av dessa skyddsronder presenteradesvid ett seminarium under Almedalsveckan. Syftet med aktiviteten var se omdet fanns likartade arbetsmiljöproblem, som skulle kunna leda till eventuellaframtida samordnade insatser av förbundens regionala skyddsombud.
Under arbetsmiljömässan "Gilla jobbet" genomförde LO, TCO och Saco engemensam skyddsombuds dag, med bland annat teman som "Gränslöstarbete" och "Skyddsombudens rättigheter".
Förbundens verksamhetsredovisningAv LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektiveförbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet.Verksamheten styrs via förbundens arbetsordning för de regionalaskyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner meduppföljning och utvärdering.
Bygg nads
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.
Den nya organisationsförändringen som påbörjades under år 2011 ärgenomförd. Förbundets tjugofyra avdelningar är nu indelade i elva regioner.Förbundets RSO verksamhet har i och med detta blivit mer koncentrerad.
Bedriven verksamhetUtöver de vanliga arbetsplatsbesöken som de regionala skyddsombudengenomfört med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillseatt skyddsombud har utsetts, har ett extra fokus lagts på att via en framtagenblankett och checklista se över bodar och vagnar på arbetsplatserna.Resultatet med statistik samt behov av åtgärder har delgivits arbetsgivarna.Förbundet kan konstatera att resultatet på många arbetsplatser varnedslående, men att det vid de uppföljningar som de regionalaskyddsombuden gjorde på arbetsplatserna framgick att de flesta bristernaåtgärdats.
Under skyddsombudens 100-årsjubileum under året har förbundetsregionala skyddsombud deltagit och medverkat vid olika utbildningar ochkonferenser.
3
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenEn bedömning är att de regionala skyddsombudens verksamhet är positivför förbundens medlemmar och arbetstagarna på små och medelstoraarbetsplatser. Verksamheten ger även arbetsgivaren stöd i att utvecklaarbetssätt metoder och verktyg som ger en tydligt preventivt effekt.Förbundet kan dessutom se fördelen av att man som RSO inte har ettanställningsförhållande till den besökande arbetsplatsen.
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallMålen i verksamheten att alla arbetsplatser skulle besökas var lite högt satta.Knappa personella och ekonomiska resurser ledde under året till att måletinte uppfylldes till fullo.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftSe under punkt bedriven verksamhet, om förbundets extra satsning avseendebodar och vagnar under året.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Av de regionala skyddsombudens inrapportering framgår att i vissa delar avlandet är det en ökad mängd av asbestsaneringar som inte varit korrektutförda.Brister upptäcktes även i form av otillräckligt genomförda riskinventeringarsamt stor okunskap om asbest både bland arbetsgivare och bland deanställda. Tyvärr är det alltför många bland både arbetsgivare som anställdasom tror att asbest var ett fenomen som endast fanns under 1960-70 talen.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåRSO inrapporterar att allt fler inspektionsdistrikt inte längre inneharspecialister inom byggsektorn utan har blivit mer av endast enjuristkompetens detta har gjort att den tidigare uppbyggda rådgivningen ochdet stöd som RSO har haft från Arbetsmiljöverkets inspektionsdistriktförsämrats avsevärt och förtroendet för myndigheten minskat.
RSO blir även i allt högre grad blir kontaktade av arbetsgivare för att få rådoch vägledning i olika arbetsmiljöfrågor då dom upplever att dom inteerhåller svar på de praktiska frågorna ifrån Arbetsmiljöverketsinspektionsdistrikt.
UTBILDNING: Beskriv om förbundet har genomfört egnautbildningar för de regionala skyddsombudenUnder verksamhetsperioden hade förbundet två utbildningskonferenser förregionala skyddsombud förlagda under april och november månad. Vid detförsta utbildningstillfållet låg tyngdpunkten på arbetsplatsens utformningsamt parternas avtal om personalbodar. Detta var inför satsningen som deregionala skyddsombuden genomförde avseende vagnar och bodar påarbetsplatserna. Det andra utbildningstillfållet hade inriktningen på RSOsroll vid allvarliga tillbud och olyckor samt hur man kan förebyggaförslitningsskador samt organisation och rutiner för arbetsanpassnings-/rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen.
Kvinnors och mäns skilda villkor har tagits upp i samband med bland annatatt frågor om personalbodar och omklädningsrum. Ett problem är att det påalltför många arbetsplatser saknas separata personalutrymmen för kvinnor.Visserligen är det i dagsläget ett fåtal kvinnor inom branschen men när detanställs kvinnor så saknas ofta möjligheten till omklädning och dusch.Förbundet välkomnar fler kvinnor i branschen, varför det krävsförändringar. Det går inte att fortsatt säga att så här har vi haft det i åratal,det behövs ett nytt tänkande och förhållningssätt på arbetsmiljöfrågorna däralla oavsett kön som vill arbeta inom branschen har samma förutsättningar.
Utöver dessa två utbildningstillfållen har regionala endagskonferensergenomförts i regionerna med teman om , bygg-/anläggningsarbete,ergonomi, damm, asbest. Samtliga regionala skyddsombud har deltagit iutbildningarna.
Elektrikerna
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssamtnanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.
Ingen förändring har skett av organisationen.
Bedriven verksamhetFörbundens regionala skyddsombud har genomfört normalaarbetsplatsbesök utifrån fastställd verksamhetsplan och de tillgängliga
4
5
resurserna. Inriktningen är att genomföra skyddsronder på arbetsplatser meddålig arbetsmiljö eller där det saknas skyddsarbete för förbundetsmedlemmar. De problem som har beaktas i första hand är risker med el-arbete, fallsäkerhetsrisker och handlingsplaner samt damm ochasbestproblem.
Effekterna är inte tillräckliga. Flertalet av arbetsplatser kräver alltmer tid vidRSOs besök på grund av att problemen med avsaknaden av fungerandearbetsmiljöarbete eskalerar. Detta gäller framförallt i storstadsregionernamen förbundet kan notera även en spridning utåt i landet. En förklaring äratt det blir allt mer förekommande med utländska företag utan kunskaperom ett förebyggande arbetsmiljöarbete och säkerhetskultur, samt attanvändning av underentreprenörer inom byggsektorn ökar.Upphandlingsformer och krav på lönsamhet i kombination medunderentreprenörer med små resurser flyttar ansvaret längre ut i kedjan tillden nivån som har minst kunskap och resurser att skapa en säker arbetsplats.Detta skapar i sin tur arbetsmiljöproblem för övriga yrkesgrupper somexempelvis el-branschen med fler.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring I arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/regionlavdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Förbundets regionala skyddsombud inrapporterar en allt större ökning avantalet små byggföretag i entreprenörskedjor och även av antalet utländskaföretag med dåliga eller inga kunskaper om det förebyggandearbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets allt större neddragningar innebär attde inte numera fungerar som en resurs till förbundets regionalaskyddsombud i den omfattning som krävs utifrån ovan redovisade probleminom byggsektorn.
UTBILDNING: Beskriv om förbundet har genomfört egnautbildningar för de regionala skyddsombudenFörbundet har genomfört en utbildningskonferens för de regionalaskyddsombuden. Totalt deltog 30 RSO under tre dagar. Temat var de enligtovanstående redovisade problemområdena. Utöver detta deltog 25 RSO påolika utbildningsseminarier under arbetsmiljömässan "Gflla jobbet".
Fastig hets
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.
6
Förbundets avdelningar har utökats från 113 till 120.
Bedriven verksamhetArbetsplatsbesök med skyddsronder har genomförts enligtverksamhetsplanen och dessutom även medverkan vidolycksfallsutredningar. Några allvarliga olyckor inträffade under året, blandannat en svår misshandel i arbetet.
En speciell satsning har gjorts av de regionala skyddsombuden via mötenmed de lokala skyddsombuden. Man har gått igenom en checklista förkartläggning av vilka behov som finns på arbetsplatsen av bland annatutbildning, rutiner med mera. Totalt var det 643 lokala skyddsombud somRSO träffade för denna genomgång. Målsättningen är att det ska finnaslokala skyddsombud på arbetsplatsen och att RSO stöttar och sätter igång enprocess med arbetsmiljöarbetet så att de lokala partema kan fortsättaprocessen.
Förbundet har även som målsättning att till årsskiflet 2012/13 ha 1 000skyddsombud registrerade på arbetsplatserna. Under verksamhetsåretuppnåddes 981 stycken, detta är en ökning sedan 2011 med 75skyddsombud.
Under året har introduktion och utbildning för de nyvalda skyddsombudengenomförts. Förbundet har även genomfört 65 olika utbildningstillfållen förskyddsombuden. Totalt har 709 skyddsombud medverkat i regionemastemadagar med teman som psykosocial arbetsmiljö och hot och våld samtensamarbete och förändringama i arbetstidslagen.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundet ger på denna fråga samma svar som tidigare år, allt är intemätbart. Förbundet är ett serviceförbund med stor medlemsströmning.Många lokala skyddsombud slutar sina anställningar för att gå vidare tillandra arbeten, varför ett stort arbete måste läggas ner för att överhuvudtagethålla antalet lokala skyddsombud konstant. Vidare är det inte i första handarbetsolycksfall som är förbundets medlemmars största arbetsmiljöproblem.Snarare ärdet förslitningsskador, stress, och dåligt inflytande som är destörsta problemområden, arbetet med detta är svårmätt. Förbundetsbestämda uppfattning är dock att de regionala skyddsombudens närvaro påarbetsplatserna bidrar till att rikta fokus på arbetsmiljöfrågoma och iförlängningen motverka ohälsa. De saker som går att mäta, exempelvis antalskyddsombud och antal utbildningstillfållen, visar dock på det positivainflytandet.
7
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallMålsättningen att nå alla lokala skyddsombud med ett personligt besök avRSO lyckades endast delvis (643 besökta av 981). Introduktionsmall förnyvalda skyddsombud är framtagen. De temadagar som förbundetgenomförde i regionerna överträffade förväntningarna avseende antalde1tagande. Under EUs arbetsmiljövecka genomfördes 291 skyddsronder påarbetsplatserna med inriktning på "Samverkan för att förebyggaarbetsmiljörisker".
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftEn extra satsning på utbildning med temat "Riskerna med asbesthantering"genomfördes för 171 personer på företag. Utbildningen omfattade deanställda, arbetsledare och chefer.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbundlregion/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Arbetstidsfrågoma har blivit mer aktueIla. "Delade turer" rapporteras blialltmer vanliga, vilket i många fall resulterar i mer ensamarbete, och attriskerna för hot och våld ökar samt att kombinationen mellan arbetsliv ochfritid försvåras.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåRapporterna från landet varierar. En samstämmig bedömning från deregionala skyddsombudens sida är att det är betydligt svårare i kontakternamed Arbetsmiljöverket, i samtalen är det mer av ren juridik och mindre avpraktisk rådgivning och stöd. RSO upplever även att Arbetsmiljöverketförsöker undgå att behöva göra ärenden av olika slag.Som tidigare års rapportering så är även det fortsatt svårt att få medverkanav inspektionen på utbildningar och konferenser.
UTBILDNING: Beskriv om förbundet har genomfört egnautbildningar för de regionala skyddsombudenI princip har förbundets RSO medverkat i regionernas temautbildningar medpsykosocial arbetsmiljö, hot och våld, ensamarbete och förändringar iarbetstidslagen.RSO:s vidareutbildningar under året har innefattat olika teman somfunktionsutbildning för RSO, fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer,
8
arbetsanpassning/rehabilitering, hälsofrämjande arbetsmiljöutveckling.Förbundens RSO deltog även vid olika seminarier/konferenser i sambandmed arbetsmiljömässan "Gilla Jobbet"Totalt har 40 av RSO deltagit i vidareutbildning. Förbundet har som rutin atti al1asamband uppmärksamma kvinnor och mäns skilda arbetsvillkor.
GS
OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkatRSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byteav RSO-uppdraget.
Ingen förändring har skett under året.
Bedriven verksamhetArbetsplatsbesök där alla förbundens RSO tillämpar samma checklistaåterapportering registreras i en databas, vilket gör att förbundet får en godbild på vilka problem som är de största och vart vi ska lägga ner störst kraftpå.
Den största delen av verksamheten har varit arbetsplatsbesök medhuvuduppgift att få till ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)på arbetsplatserna, vilket förbundet ser börjar fungera bättre och bättre. Iverksamheten har även ingått att se till att lokala skyddsombud utses ochutbildas samt att genomföra vidareutbildning av befintliga skyddsombud.RSO medverkade vid Arbetsmiljöverkets insats i skogen. RSO deltog även iPIMEX-projektet som handlar om att bland annat minimera damm ochlösningsmedel.
En utökning av RSO har skett under året från 72 till 106 RSO.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåDe regionala skyddsombudens rapporterar som föregående år, att en del harett bra samarbete medan andra inte har någon kommunikation aIls medinspektionen.
UTBILDNINGFörbundet har genomfört en tre dagars centralutbildning för sina regionalaskyddsombud där det deltog 40 RSO. Ämnena på denna utbildning varmaskinkörkortet, PIMEX, risker i skogen, rekrytering av RSO. Endagars
OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamheten som till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byte avRSO-uppdraget.
Inga gemensamma förbundsövergripande förändringar har genomförts underåret.
Bedriven verksamhetFörbundet har RSO-verksamheten som ett av sina prioriterade områden,med tydligt satta måltal, såväl på avdelnings- som individnivå (RS0). Måletär att alla berörda arbetsplatser ska besökas under en treårsperiod. Dessamåltal introducerades under 2010. Efterlevandenivån kunde börja mätas2011 och kan framöver behöva justeras för att anpassas till utvecklingen.Målet för 2012 var 6 332 arbetsplatsbesök. 6 244 besök genomfördes vilketger en måluppfyllelse på 99 procent.
"Krafttag mot butiksrån" har fortsatt varit ett prioriterat för RSO arbete. Idetta har fokus legat på personalens beredskap "före-under-efter" ett rån.När det redan hänt har RSO gjort de värdefulla efterhjälpande rånbesöken, iså många drabbade butiker som möjligt. Butikerna har då besökts och följtsupp med en förbundsgemensam frågelista som ringar inproblemområdentbrister och höjer säkerhetsnivån på arbetsplatsen. I internstatistik finns konkreta förbättringsåtgärder specificerade i cirka 47 av debesökta råndrabbade butikerna. Exempel: Införande av slutetkontanthanteringssystem, förändrade rutiner för stängning ochvärdetransport, förbättrad krishantering, tekniska installationer av blandannat larm.
RSO:s arbetsplatsbesök har även haft fokus på att via skyddsronderförebygga hot och våld samt att förbättra den psykosociala arbetsmiljön,arbetsplatsens utformning samt arbetsorganisation.
Vidare har RSO genomfört utbildningar, stöttat de lokala skyddsombuden,samt medverkat i samarbetetskonstellationerna inom rån, hot ochvåldteman. Under uppsökarveckorna vecka 6 och vecka 43 var inriktningenpå rån, hot och våld. Förbundet har dock även fått rapporter från RSO omatt den psykosociala arbetsmiljön blir ett allt större bekymmer, därförgenomfördes en extra satsning under vecka 43 med inriktning på denna del.
10
Under skyddsombudens 100-årsjublieum under året lyfte förbundetsavdelningar fram skyddsombuden på olika sätt. Till exempel kundeskyddsombuden skicka in och berätta om arbetsmiljöfrågorna på sinaarbetsplatser.
Ett arbetsplatsbesök kan generera ett flertal krav på arbetsgivaren varav detsom åtgärdas kan gå vidare till 6 6a anmälningar.
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallRSO:s insatser har inneburit att en avsevärd mängd fysiska risker haravvärjts. Medvetenheten om rån, hot och våld har ökat bland arbetsgivareoch arbetstagare och i många fall har det lett till att säkerhetsåtgärdervidtagits. Butiksrånen minskade för tredje året i rad. Effekter märks ävenbland de lokala skyddsombuden med ökat intresse av utbildning och att lärasig mer.
RSO har även under året på ett mer systematiserat sätt återredovisat sina 66a-aktiviteter och skyddsombudsstopp till förbundet. Under året var ettflertal av de regionala skyddsombudens 6 6a-anmälningar av fysisk karaktärsåsom skyddsskor, skyddskläder, avgaser, ensidigt kassaarbete,säkerhetsproblem med krav på sluten kontanthantering. Tre fall avskyddsombudsstopp har gjorts av RSO, gällande trucksäkerhet ochavsaknad av utbildning för att framföra travers.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit I olika arbetsmiljöprojekt och Iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftMånga RSO har varit involverade i så kallade trygghetsprojekt som hargenomförts över hela landet i samarbete med banker, kommunen, SvenskHandel och polisen. Syftet är att minska butiksrånen genom fårre kontanteroch ökad kortanvändning. Dessa projekt påbörj ades under 2010/2011 ochfortsätter kontinuerligt.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring I arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?
De psykosocialaproblemenhar ökatmarkant och påverkasav neddragningariföretagen.Att bemanningsföretaganlitasi allt större utsträckningpåverkararbetsmiljönoch säkerhetsklimatet.
11
Butiksrånenhar minskat,medvetenhetenom butiksrånhar ökat, vilketuttrycktstidigare,men den viktigaefterhjälpandekrishanteringenbrister fortfarande,liksom storaproblemmed ensamarbete.Problemmed val av skyddsombud.I en del fall utses skyddsombudentill ochmed av arbetsgivarenoch inte av arbetskamraternaeller den fackligaorganisationen.Ibland utses oorganiseradesomskyddsombud,vilket innebärsvårigheterikommunikationmed Handelsvad gäller stödoch rådgivning.Mer av upplevdakränkningar.Medlemmarnahar blivit tystare och vågar inte agera och ta upp arbetsmiljöproblemav rädsla för att mista sin anställning.Det brister fortsatti att ta hand om brottsoffervid hot- och våldssituationerAlItförmånga företaghar dåligberedskapoch inga handlingsplaner.En allt sämrenivå på och rent av helt avsaknadav kunskaperhos många cheferom sitt arbetsmiljöansvaroch kunskaperi lagstiftningen.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåEffekterna av Arbetsmiljöverkets neddragningar märks mer generellt överhela landet. Av de 46 butiker där RSO gjort fördjupade rånbesök och samlatextra mycket information, har förbundet uppgifter om att inspektörsbesökfrån Arbetsmiljöverket inte genomförts i flera fall (50 procent) trots att hela12 av dessa rån varit fysiskt våldsamma (38 procent). Av de 11 tillfållen därArbetsmiljöverket inspekterat butikerna hade endast 2 av rånen våldsinslag(18 procent).
Andra exempel från RSOs rapportering avser svårigheter att nå rättinspektör samt svårigheter att få hjälp i enskilda ärenden. Sedaninspektionsmeddelanden till RSO slopats har det blivit svårare att fåinformation. Inspektörerna är generellt svåra att nå och uppger allt oflare attde inte har tid med RSO. De gör fårre arbetsplatsbesök inom Handelsområde. RSO rapporterar att man måste lägga en 6 6a för att deöverhuvudtaget ska komma ut till arbetsplatser som inte är planerad avinspektionen själva.
UTBILDNINGVid förbundets årliga RSO-utbildning deltog samtliga RSO. Temat varkedjeföretagen inom handeln och hur man kan arbeta med SAM ocharbetsmiljöfrågorna i dessa företag. Övrigt innehåll i utbildningen rördeensamarbete och minderåriga.
En tvådagars praktisk vidareutbildning genomfördes för RSO. Utbildningenfokuserade på branschens specifika arbetsmiljöfrågor och RSOs ro11,totaltgick 12 RSO denna.
12
Kunskaper om kvinnor och mäns skilda arbetsvillkor har behandlats isamband med frågor som rör de arbetsorganisation och arbetsinnehåll, samtlyft och monotona arbetsmoment.
Hotell och Restaurang Facket
OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byte av RSO-uppdraget.
Ingen större organisationsförändring har skett under verksamhetsåret.
Bedriven verksamhetBranschen består av många små arbetsställen där det även saknas fackligverksamhet och därför är behovet av de regionala skyddsombuden stort.
Förbundets förbundsavdelningar fastställer verksamhetsplaner ochgenomför självständigt verksamheten, Huvudinriktningen ärarbetsplatsbesök, skyddsronder, arbetsskadeutredningar, arbetsanpassnings-och rehabiliteringsfrågor samt rekrytering och utbildning av de lokalaskyddsombuden. Då förbundets omsätter medlemsantalet på drygt fyra år ärnyrekryteringen av skyddsombud en uppgift som ständigt står pådagordningen.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenArbetsmiljön för hotellstädet har försämrats. Det blir allt mer pressat medutökade rum att städa på samma eller kortare tid.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåDe regionala skyddsombuden rapporterar att det är allt svårare att få taginspektörer och att det är svårt att få dem att medverka vid utbildningar ellerkonferenser.
UTBILDNINGVid 13 olika utbildningstillfållen har utbildning genomförts för de regionalaskyddsombuden. Fokus har legat på teman som det systematiskaarbetsmiljöarbetet och kvinnors förslitningsskador.
13
IF Metall
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssamnzanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget
IF Metall verkar inom 42 branscher. RSO-verksamheten är till största delenuppbyggd av förtroendevalda regionala skyddsombud som är valda avmedlemmarna till uppdraget och som är verksamma i denförbundsavdelning som de tillhör. Under året har IF Metall slutfört enorganisationsförändring där 52 avdelningar har blivit 37, vilket inneburit attdet har tillkommit kommuner/företag till avdelningama. Flera av förbundetsavdelningar har därför haft fokus på att hitta gemensamma nya rutiner förRSO-verksamheten.
Förbundsstyrelsen har en hög prioritet när det gäller arbetsmiljöområdet ochhar därför fastställt ett inriktningsdokument för att vägleda organisationen iarbetet med arbetsmiljöfrågorna. RSO arbetar utifrån arbetsmiljölagensintentioner och inom ramen för avdelningens verksamhetsplan. Under årethar det gjorts många byten av RSO vilket medfört en viss nedgång iverksamheten. Tjänstledighet, sjukdom samt stora svårigheter att få ledighetfrån ordinarie arbeten har även påverkat verksamheten negativt. Engenomgående synpunkt är att man är för få eller nyrekryterade RSO ochdärför inte fullt ut hinner med sitt uppdrag.
Bedriven verksamhetFörbundets prioritering på arbetsmiljöområdet är följande:
Att fortsattrekryteraskyddsombudoch RSO.Avdelningamahar redovisatenökning med 450 nya skyddsombud och 30 nya RSO.Att besöka alla arbetsplatser minst en gång per år, och att fortsatt driva frågorkring det systematiska arbetsmiljöarbetet, företagshälsovård samt upprättandeav handlingsplaner med åtgärdsförslag vid arbetsskador. Samt att informeraarbetsgivarna om SAM och hjälpa till vid upprättade av olika slags av policysinom arbetsmiljöområdet.Att planera och genomföra arbetsmiljöutbildningar, skyddsronder, ochskyddsombudsträffar.
Av dessa ovanstående mål har avdelningama under året arbetat medföljande:
Besöka alla arbetsplatser minst en gång per år, några två gånger perår.
14
Inventera behovet av att rekrytera skyddsombud och att sätta upp enhandlingsplan gällande rekrytering av RSO och då framförallt flerkvinnor.Utse skyddsombud på arbetsplatser där det finns från 4 medlemmar(19 avdelningar har angett en ökning med totalt 450 nyaskyddsombud).Planera och genomföra skyddsronder, arbetsmiljöutbildningar,företagshälsovård.RSO som fungerande rådgivare åt arbetsplatserna.Aktivt arbeta för att skapa insikt om vikten av arbetsmiljöarbetet påden egna arbetsplatsen och därmed öka antalet arbetsplatser medskyddsombud.
Den största delen av verksamheten har handlat om att upprätthålla befintligRSO-verksamhet, genom arbetsplatsbesök för att kontrollera/bevakaarbetsmiljöarbetet. Många avdelningar har haft svårt att nå sina måleftersom flera har arbetat fram nya rutiner efter den sammanslagning avavdelningar som skett.
Det allt hårdare klimatet ute på arbetsplatserna gör det svårt för de regionalaskyddsombuden att få ledigt från ordinarie arbete. Neddragningar på denegna arbetsplatsen men även svårigheter i att rekrytera nya RSO hör tillorsakerna till att man inte har kunnat nå målen med att besöka alIaarbetsplatser. Flera avdelningar har även haft fadderverksamhet förnyrekryterade RSO. De flesta avdelningar har varit delaktiga inamninsamlingen för "nolltolerans mot dödsolyckor" och även iskyddsrondskampanjen under oktober då cirka 1 200 arbetsplatser besöktes.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets regionala skyddsombud har en viktig plats att fylla och mångaav förbundsavdelningarna uppger att när det systematiska arbetsmiljöarbetetkommit igång på så ser man många förbättringar på arbetsplatserna.
Några förbundsavdelningar rapporterar även att andelen företag somansluter sig till företagshälsovården ökar. Även företag och medlemmar harett ökat intresse för att hitta rutiner i arbetsmiljöarbetet. Det har även bliviten bättre kontroll på arbetsmiljön. Nivån på arbetsmiljön har förbättrats trotsdet kärva läget, mycket beroende på det arbete RSO gör ute på de små ochmedelstora arbetsplatserna, bland annat med att rekrytera lokalaskyddsombud.
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfall
15
Trots att det systematiska arbetsmiljöarbetet börjar få fåste ute påarbetsplatserna så finns det mycket mer att göra innan a1laföretag uppfyllerföreskriftens grundkrav på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns enökad medvetenhet bland förbundets medlemmar och lokala skyddsombudoch även bland arbetsgivarna om risker i arbetsmiljön.
Efter en ökad information om nyttan med olycks- och til1budsrapporteringhar fler börjat att skriva anmälningar.
De allt mindre resurserna på Arbetsmiljöverket medför en ökad efterfråganpå RSO-rådgivning till arbetsgivare och arbetsplatserna. Förbundet ser ävenatt lågkonjunkturen har medfört att stressen och de psykosociala problemenökat. RSO rapporterar att mer tid får läggas på de psykosociala frågorna ochatt bistå i framtagande av rutiner för detta på arbetsplatsen. På vissa håll hardetta bland annat medfört att det blivit svårare att rekrytera nyaskyddsombud och att få skyddsombud till utbildningar.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftFlertalet RSO anger att de inte har varit delaktiga i några projekt.Inrapporterade projekt där RSO deltagit är i följande:
TvärfackligtBAM-nätverki Dalarna.Medverkat i rikstäckandearbetsmiljökartläggningtillsammansmedArbetsmiljöverketsinspektörer.Samverkansprojektöveravdelningsgränserbland annat för att framtaRSOmaterial.Deltagandei förbundetsreferensgruppför framtagandeav utbildningsmodulerinom arbetsmiljöområdet.
FÖRÄNDR1NGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Flera av de regionala skyddsombuden rapporterar följande:
Stressenhar ökatpå arbetsplatserna,mer slimmadeorganisationer,sommedförsvårigheteratt rekryteralokala skyddsombud.En ökningav psykosocialaproblemmot bakgrund av den situationsområderpå arbetsplatsernamed allt fler otryggaanställningar.Antalet arbetsolyckor/arbetsskadorhar ökat på några håll i landet.Ett antal förbundsavdelningarrapporteraratt RSO har fått utfårdaett stort antalskyddsombudstoppoch även utfårdatett antal 6 kap 6 6a§ AML.På grund av Arbetstniljöverketsneddragningarpå inspektionssidanhar RSOmer av återbesökochrådgivningatt genomföra.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåFörbundets RSO rapporterar att samarbetet blivit allt sämre:
UTBILDNINGFörbundet genomför årligen en tvådagarsutbildning för alla RSO. År 2012var temat Aktuellt från förbundet och statistik. När statistiken gås igenom såförs även diskussioner om vikten att rekrytera fler kvinnor som RSO, dettaär en viktig del då de flesta av förbundets RSO är män. Under dessa dagargenomfördes fyra seminarier följande teman: AFA-statistik, genomgång avFOCUS —förbundets nya verksamhetsstöd, kemikalier samtbelastningsergonomi. Dag två inleddes av förbundets avtalssekreterare meden tyst minut för att hedra de omkomna på arbetsplatserna samt informationom förbundens syn och prioriteringar inom arbetsmiljöområdet.
Av förbundens regionala skyddsombud så har 231 deltagit ividareutbildningar på totalt 1 157 dagar. Utbildningsinnehåll: AVsföreskrifier, SAM —riskbedömning/riskanalys, arbetsplatsens utformning,belysning, kemiska hälsorisker, ergonomi, arbetsanpassning/rehabilitering,psykosociala arbetsmiljöfrågor (stress, utbrändhet, krishantering),skyddsombudsrätt, arbetsorganisatoriskt utvecklingsarbete, hållbart arbete.
Kunskapen om kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor finns med iutbildningsinsatserna för RSO vid teman om belastningsergonomi,arbetsplatsens utformning och vid riskbedömningar. Utbildningarna haralltid fokus på arbetsplatsen ur ett helhetsperspektiv som inkluderarkvinnors och mäns olika fysiska och psykiska förutsättningar i arbetslivet.
17
De flesta av förbundets avdelningar har nyrekryterat ett flertal nya RSOunder året och dessa är i behov av både grund- och vidareutbildning. Totaltrekryterades 30 nya RSO under året. Detta räcker inte och förbundet serbehov ytterligare 50 RSO för att täcka in de små och medelstoraarbetsplatserna.
Kommunal
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssamnianslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.Förbundet har genom omorganisation ändrat antalet avdelningar från 23 till13 stycken. Denna sammanslagning har inneburit att det har pågått ettkontinuerligt arbete med att få igång och ihop förbundets RSO verksamhet.
Bedriven verksamhet
Förbundet beslutade att uppmärksamma skyddsombudens 100-årsjubileum.Syftet var att belysa skyddsombudens arbete med riktade insatser genomskyddsronder på arbetsplatserna. Förbundets RSO besökte bland annatjordbruk, hemtjänst, deponier, återvinningscentraler, restaurang, kök,kyrkor, golfverksamhet, vatten och avlopp samt sotning. Tyngdpunkten viddessa arbetsplatsbesök låg på det systematiska arbetsmiljöarbetet och på attöka kunskapen hos arbetsgivare och anställda. Vid besöken gjordes ävengenomgång av arbetsmiljölagen och dess föreskrifter med arbetsgivarna föratt ytterligare öka deras kunskap om arbetsgivarens ansvar för att förebyggarisker.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets RSO rapporterar följande från de olika branscherna:
Rehabilitering:När RSO kommitin tidigt i rehabiliteringsärendenså har dessaslutat i positiv inriktningför den anställda.De fall där anställdinte kunnatåtergåtill ordinariearbetehar man erhållithjälp och stödvia fördjupadsamverkanmellanFörsäkringskassan/Arbetsförmedlingensamt arbetsgivareoch den anställde.
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallFörbundets planerade RSO verksamhet för 2012 har genomförts.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?
Företagshälsovårdenskompetenshar sjunkit.Det är ävenibland svårt att få rättinsatsergjordapå arbetsplatsernaoch för de anställda.Den förebyggandeföretagshälsovårdenär i det närmsta obefintlig.Stressenhar ökat och fler konflikteruppstår på arbetsplatserna,ett sämreklimat och ökadtidspress i allt mer slimmadeorganisationer/verksamheter,med lägrebemanningoch allt fler otryggaanställningardär anställda intevågarsäga ifrån och lyfta arbetsmiljöproblem.Inombarnomsorgenfnms brister i mtiner och det genomförsingariskbedömningarvid förändringav verksamhetenellervid sjukfrånvaroellernya arbetsuppgiften,minskadbemanningoch ökat antal barn.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåFörbundens regionala skyddsombud har rapporterat om att det är svårare attfå kontakt med inspektörerna via telefon och att det tar längre tid att få svarpå frågor från dem. Det krävs även en god framförhållning för att få mednågon av inspektörema på utbildning eller konferenser.
UTBILDNINGFörbundet har framtagit en ny funktionsutbildning för sina regionalaskyddsombud, utbildningama har genomförts under året utifrån detta nyakoncept. Kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor beaktas via bådeföreläsningar och diskussioner om egna RSO-erfarenheter om arbetslivetsutveckling med avseende på både den fysiska och den psykiskaarbetsmiljön.
De vidareutbildningar som förbundets regionala skyddsombud genomgåttunder verksamhetsåret har följande teman: Fysiska och psykiskaarbetsmiljöfaktorer, När någon mobbas på arbetet, SAM inom jordbruket,SAM inom hemtjänsten, Grön laser, Arbetsanpassning/rehabilitering.
19
Merparten av avdelningarna har även hafi grundutbildningar i arbetsmiljöför skyddsombud och arbetsgivare.
Livs
OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byteav RSO-uppdraget.
Förbundets regionala skyddsombudsverksamhet har vuxit ocharbetsplatsbesöken ökat i antal. Verksamheten har bedrivits i fem regioner,den ekonomiska styrningen sker genom förbundsgemensam budgetering ochfördelningen av statsbidraget till verksamheten per region förverksamhetsåret. Verksamheten har under 2012 genererat ett kraftigtunderskott där förbundet fått gå in med utökat tillskott för att verksamhetenskulle efter de behov som finns kunna genomföras, se vidare i förbundetsekonomiska redovisning.
BedrivenverksamhetFörutom sedvanliga arbetsplatsbesök med skyddsronder har samtligaregioner haft prioritet på rekrytering av nya lokala skyddsombud. På någraföretag har RSO medverkat till att starta upp skyddskommitt&r.
Ett ökat fokus har lagts på genomförandet av risk- och konsekvensbedömningar i samband med förändringar på arbetsplatsen samt för att ökaförekomsten av arbetsmiljöintroduktion för nyanställda på arbetsplatserna. Iett par av regionerna har fokus även lagts på vikten av tillbudsrapportering.
Förbundens regionala skyddsombud rapporterar att anslutningsgraden tillföretagshälsovården är fortsatt låg på de arbetsplatser som de har att bevakainom livsmedelsindustrin. Flertalet saknar företagshälsovård ellermotsvarande kompetens, det saknas även kompetens när det gällerupphandling av rätt företagshälsovård vilket medför att de inte vet vad deska efterfråga och därför, i den mån de är anslutna, ofta endast upphandlatett så kallat baspaket.
De regionala skyddsombudens insatser som inspiratörer förarbetsmiljöarbetet både på de små arbetsplatserna och vid utbildningar förförbundets skyddsombud på de större arbetsplatserna är mycketbetydelsefullt. Bland de små företagen är RSO ofia en av få kompetenser påarbetsmiljöområdet som företaget kommer i kontakt med. Genom sinerfarenhet sprider RSO förutom inspiration även kunskap och råd avseendelösningar på förkommande arbetsmiljöproblem.
20
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationen
huvudsak har verksamheten följt både förbundets och regionernasplanering. Sett till antalet arbetsplatsbesök varierar det dock något emellanregionerna. Totalt sett har verksamheten, tack vare att förbundet tillförtytterligare medel utöver de statsbidrag som utgår samt ökad ambitionsnivåavseende besöksfrekvens, expanderat jämfört med tidigare år.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och Iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftI region Väst som omfattar Göteborg, Halmstad och Skara drivs ett projektvars syficeär att visa på och lyfta fram goda exempel på företag som på ettseriöst sätt arbetar med arbetsmiljön. Företagen värderas utifrån både faktiskarbetsmiljö och sättet att bedriva arbetsmiljöarbetet på. De företag som efierdenna värdering godkänns tilldelas ett diplom. Diplomeringen omprövas vidårliga återbesök.
Förbundets regionala skyddsombud och deras erfarenheter används somresurs/kursledare vid utbildningar i arbetsmiljö för förbundets övrigaskyddsombud. Regionala vidareutbildningar för skyddsombud där RSOmedverkat i form av handledare har genomförts i alla regioner. Som ettexempel kan nämnas de årligen återkommande skyddsombudsdagarna däröver 600 skyddsombud erhåller vidareutbildning i aktuellaarbetsmiljöfrågor. En genomgående programpunkt i utbildningarna har varitarbetsanpassnings-/rehabiliteringsfrågorna. RSO har även varit handledarevid grundutbildning för skyddsombuden i samtliga regioner.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Små förändringar. Den fysiska arbetsmiljön förbättras kontinuerligt blandannat genom olika certifieringar. Det är renare och prydligare påarbetsplatserna men den psykosociala arbetsmiljön är allvarligt eftersatt.Arbetstagarna klagar på arbetstidsförläggning, stress, ökad arbetsbörda samtoro över att förlora sin anställning.
De regionala skyddsombuden rapporterar om ökade svårigheter att fåtillträde till arbetsplatserna samt att många av arbetstagarna inte vågar attklaga över sina villkor till arbetsgivaren. Skyddsombuden rapporterar ävenom att arbetstagare på grund av rädsla för repressalier firånarbetsgivarenavstår från att anmäla tiIlbud och olycksfall. Samma orsak anges även som
21
skäl till att man inte vill ta på sig uppdrag som skyddsombud. Trenden motmer styrt och bundet arbete fortsätter. Det har blivit svårare för individen attsjälv påverka arbetstakten. Det har även blivit svårare att få arbetsgivaren attta ansvar för arbetsanpassnings-/rehabiliteringsinsatser. RSO rapporter attde deltar i större utsträckning i arbetsanpassning/rehabiliterings ärenden dåtidsgränserna i rehabkedjan är så snäva.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåNeddragningarnapå Arbetsmiljöinspektionenmärks alltmeri RSO-verksamheten.Ett minskat antal inspektionerrapporteras.Regionernarapporteraräven att det äralltmer sällanfinnsnågra inspektionsrneddelandetillgåpå företagen.RSOrapporteraräven om svårighetermed att bibehållakontaktermed inspektionenpåtidigarenivå. Skillnaderberoendepå inspektionsdistriktär dock relativt stora.
UTBILDNINGNya regionala skyddsombud genomgår funktionsutbildning för uppdraget,efter detta så tar regionerna hand om introduktionen av RSO. Under denförsta tiden går nya RSO dessutom tillsammans med en erfaren RSO påarbetsplatsbesök.
Förbundets årliga RSO-konferenser (3 dagar) har genomförts under 2012med tonvikten på följande områden:
Schemaläggningoch vad kännetecknarbra och dåligaarbetstidsscheman.Betydelsenav nattarbeteoch skiftgångvid schemaläggning,medStressforskningsinstitutetsommedverkande.LIA i små företag.Arbetsskaderapporteringför livsmedelsbranschen.Främlingsfientlighethasismett arbetsmiljöproblem?Vadkan man göra?Samordning/effektiviseringmed andra RSO inför arbetsplatsbesök.Behovsinventeringav stöd i RSOuppdragetvia utbildningmed mera.Några RSO har genomgåttutbildningi lokaltjämställdhetsarbete.
Regionerna har genomfört olika planerings- och temadagar med fokus påregelförändringar avseende arbetstids och arbetsmiljölagen. Ävenuppdatering av maskindirektivet har genomförts. Andra teman har varitarbetsplatsens utformning, företagshälsovård, ergonomi samt rollen somRSO. Totalt har 30 RSO deltagit i dessa utbildningar.
22
Musikerna
OrganisationDetta besvarasendast om det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byte av RSO-uppdraget.
Ingen organisationsförändring har skett.
Bedriven verksamhetI en bransch med ständigt nya aktörer och tillfålliga arbetsplatser är detuppsökande arbetet av största vikt. Informationsträffama är en del i detförebyggande arbetet och leder till säkrarearbetsplatseroch attefterlevnaden av gällande lagstiftning ökar.
Förbundets regionala skyddsombud har under året genomförtarbetsplatsbesök och ett 60-tal informationsmöten med musiker och andraaktörer i branschen. RSO har besökt arbetsplatser med en genomströmningpå 50-200 arbetstagare per år. Säkerhetsarbetet gäller bland annatbrandskydd, hängande last över seen,lastväggarmed avsatser och trappor.Bemötande och arrangörers roll på plats i relation till musiker har varit uppeför diskussion med arrangörer som ett led i att skapa en bättre psykosocialarbetsmiljö.
Lokalägare, arrangörer och arbetsgivare har under året förbättrat lastvägargenom att ordna ramper för att eliminera lyft och installerat belysning.Brandsläckare har placerats i närhet till scen efter mer än 100 påpekandenfrån RSO om avsaknad, utrymningsvägar har röjts för ökad framkomlighet.Lingångar med hängande last har efter påpekande besiktats och i något falldömts ut som otjänliga och/eller i behov av renovering. Scenkonstruktioneroch tillhörande trappor och räcken har förbättrats i sin konstruktion för ökadsäkerhet. Loger och utrymmen som hör till spelplatsen har rustats för attbättre svara mot våra krav på låsbara utrymmen, tillgång till dusch och toasamt allmänhet fräsch miljö.
RSO har vid arbetsplatsbesök samtal om egenkontroll och att skapa engemensam syn på en säker och trevlig arbetsplats.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets regionala skyddsombud är ibland ganska ensamma i branschenom att bry sig om arbetsmiljöfrågor. Erfarenheten säger attArbetsmiljöverkets inspektörer är dåligt rustade för frågor som gällermusikemas arbetssituation och RSO har svårt att få kontakt med AV underhelger då festivaler och konserter pågår.
23
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallUnder verksamhetsåret har de regionala skyddsombuden i respektiveavdelning väl följt planerad verksamhet och uppnått de uppsatta målen iverksamhetsplanen.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och Iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftFörbundet har tagit initiativ till att via AFA Försäkring i samverkan medSvensk Scenkonst, SYMF och Teaterförbundet utveckla ett IA-system förtillbuds-/arbetsskadeanmälan för scenkonstbranschen, projektet löper vidareunder 2013.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Efter idogt arbete under 2011 med mobila scener framförallt i södra Sverige,ser förbundet ett något förbättrat läge. Flera av de seriösa företagenvälkomnar hårdare kontroller av mobila scener och har under året formatskrivelse till Arbetsmiljöverket för att befåsta riktlinjer och regler för mobilascener och läktare.
UTBILDNINGIntern utbildning för de regionala skyddsombuden inom musikområdet hargenomförts i tre avdelningar. Teman var SAM och elsäkerhet totaltgenomgick 21 RSO utbildning under året. Under arbetsmiljömässan "Gillajobbet" deltog RSO på olika utbildningsinslag som genomfördes med olikateman.
Målarna
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.
Inga organisatoriska förändringar har skett.
Bedrivenverksamhet
24
Verksamheten bygger på förbundets övergripande mål och prioriteringarsom förbundsavdelningarna införlivat i sin verksamhet. Underverksamhetsåret har inriktningen varit att de regionala skyddsombudenbesökte de arbetsplatser som saknade av skyddsombud. Fokus vid dessabesök har varit på lunch- och omklädningsutrymmen där det finns storabrister. Arbetet med den problematik som finns i branschen med dammigaarbetsplatser har fortsatt.
Verksamheten med de regionala skyddsombuden vänder sig i första hand tillde små arbetsplatserna. Arbetet med att entusiasmera arbetsgivare ocharbetstagare till att börja med det systematiska arbetsmiljöarbetet görsgenom att RSO påvisar behovet vid genomgång av skyddsronder.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationen
En ökad medvetenhet av att arbeta med arbetsmiljöfrågorna via den ökadekunskapen som de regionala skyddsombuden förmedlar
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfall
Den genomförda verksamheten har följt den upprättade verksamhetsplanen.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft sarntvilken effekt det/de har haft
De regionala skyddsombuden har inte deltagit i några projekt underverksamhetsåret.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?
Det finns inga större förändringar i förhållande till föregåendeverksamhetsår.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå.
Neddragningarna på Arbetsmiljöverket märks tydligt runt om i landet. Detsom sticker ut i rapporteringen från RSO är att återrapportering från AV tillRSO inte sker i ärenden samt att inspektörer vid några tillfällen har
25
meddelat att det inte finns tid att åka ut till arbetsplatserna. Detta inkluderararbetsplatser där utländska företag bedriver verksamhet och arbetsmiljön ärdålig. Det saknas resurser från AVs sida att bevaka.
UTBILDNING
Förbundet har genomfört en tredagars RSO utbildning med följandeutbildningsinnehåll: skyddsombudsrätt, regler angående skyliftar,arbetsplattformar med mer med medverkan ifrån Liftutbildningsrådet. Enannan del i utbildningen behandlade om arbete med bly, men även damm påarbetsplatserna samt genomgång av förbundets arbetsmiljöprogram 2010-2015.
SEKO
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några föråndringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.
Inga organisatoriska förändringar har skett under verksamhetsåret.
Bedriven verksamhetFörbundens regionala skyddsombud har verkat för att nya skyddsombud harutsetts och sett till att utbildningsplan upprättats för dessa. Inom områdetVäg& Ban finns en särskild läroplan som man ska genomgå inom fem år.
Verksamheten har fortsatt inriktas på "Säkra arbetsplatser" och arbetsmiljönpå små och medelstora entreprenadföretag. Förbundens regionalaskyddsombud medverkade även i det förbundsgemensamma projektet medarbetsplatsbesök på Gotland under maj-juni 2012.
Den fortlöpande verksamheten har bestått av arbetsplatsbesök,skyddsronder, arbetsskadeutredningar, arbetsanpassning/rehabilitering.Vidare har de regionala skyddsombuden mätt hastigheten vid vägarbeten,kontrollerat utmärkningar och varselkläder. De har även varit handledare iutbildningar och arbetat med kontroll av arbetstid/övertid.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets bedömning är att medvetenheten om arbetsmiljöfrågor ökar utebland de företag och medlemmar/arbetstagare där RSO verkar. Förbundethar fått fler aktiva skyddsombud men det är viktigt att även klara av attutbilda och stötta så de stannar kvar i sitt uppdrag.
26
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallBedömningen är att förbundens regionala skyddsombud inte hinner med denverksamhet som planeras. Frågan har även diskuterat vi den gemensammaRSO-konferensen i september. Främst är det tid till arbetsplatsbevakningensom saknas. RSO klarar planerad verksamhet men ser att tiden inte räckertill "brandkårsutryckningar". Förbundet har därför påbörjat ett arbete medatt se över organisationen och detta ska vara klart under 2013.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit I olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftInga särskilda projekt utöver den vanliga verksamheten.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Inga förändringar har skett under året.
UTBILDNINGFörbundet genomförde under 2012 en tvådagars utbildning. Temat varaktuella arbetsmiljöfrågor inom Väg&Ban, Tele, Energi. Andra delar sombehandlades var kvarts, helkroppsvibrationer och arbetsskadestatistik. Denya regionala skyddsombuden har genomgått funktionsutbildning. RSOdeltog dessutom under arbetsmiljömässan "Gilla jobbet" vid olikautbildningsinslag.
Transport
OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som t.ex.förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.
Förbundet har rekryterat nya regionala skyddsombud i treförbundsavdelningar.
Bedriven verksamhetDe regionala skyddsombuden har genomfört arbetsplatsbesök för attförbättra och utveckla arbetsmiljöstrukturema via skyddsronder samt riskoch konsekvensanalyser, och för att stötta arbetsgivare och de utsedda
27
skyddsombuden för ökad samverkan i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.Förbundet har under året anordnat olika utbildningsdagar för att stödja allasina skyddsombud. Utbildningarna var inriktade på uppdraget, på attkartlägga utbildningsbehov och på tillämpningen av de verktyg/rättighetersom man idag har via lag och avtal.
Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenTransportarbetareförbundet anser att man måste vara försiktig med att sättaupp kvantitativa mål för RSO-verksamheten. Arbetsmiljö är en komplexverklighet för förbundets medlemmar. Trycket att acceptera sämre och ellerdåliga arbetsmiljöer har ökat under 2012. Det avspeglas i att antalet centralaförhandlingar gällande arbetsmiljö och fall av hindrande av skyddsombudökade under året.Förbundets bestämda uppfattning är att de allvarliga olyckorna skulle havarit betydligt fler om förbundets regionala skyddsombud inte arbetat medförebyggande insatser inom förbundets branscher.
Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallVerksamhetsmålen för 2012 har uppfyllts.
Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit 1olika arbetsmiljöprojekt och iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haft14 stycken TYA-projekt har genomförts och förbundets 18 RSO har deltagitenligt nedan:
Skadefriacargo-och flygplanslastare.—Kartläggaflyglastarnasarbetssituation,föreslååtgärder,genomföraförändringaroch följa upp.Arbetsmiljövid paketdistribution.—Erfarenhetsutbytemellandistributionsföretagoch sammanställningav existerandelösningar/dellösningarav arbetsmiljöproblemsamt identifieringav utvecklingsområden.Yrke terminal-och lagerarbetare.—Framtagningav utbildningsmaterialförterminal-och lagerarbetare.Branschkonferensför flyttbranschen.—Utbildningi arbetsmiljö,ergonomi,YKB.Taxiförare,introduktionoch utbildning.—Framtagningav bok som påvisar deviktigayrkes-och arbetsmiljökunskapersombehövs under en taxiföraresarbetsdag.Lastningoch lossningav vitvaror.—Framtagningav ett material som beskriverde belastningsergonomiskariskema och olycksfallsriskeri sambandmedmanuellhanteringav vitvaror vid distribution.Helkroppsvibrationer. Den fortfarandeoklaravibrationsexponeringenisambandmedköming av dragtruckaroch andraspecialfordon.
28
• Arbeta säkert somdistributionsförare(långsiktigaprojekt).—Utvecklasäkrabeteenden i arbetetsomdistributionschaufför,genomatt införaett BBS-perspektivmed syfte att öka förekomstenav säkrabeteendensamtdärmedminska omfattningenav arbetsolyckorbland distributionschaufförer.
FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring I arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbundiregion/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Förbundet har fått in flera integritetsärenden, flera hindrande avskyddsombud samt fler klagomål på Arbetsmiljöverketsmyndighetsutövning. Viljan att anmäla tillbud är fortfarande låg.
FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåFörbundet får rapporter om att förtroendet för Arbetsmiljöverket harminskat bland skyddsombud och regionala skyddsombud. Ute blandskyddsombuden finns en uppfattning att inspektörerna inte fattar egna beslututan att alla ärenden överlämnas till verkets jurister. RSO ochskyddsombuden känner ett stort tryck från Arbetsmiljöverket att lämnauttalade ståndpunkter från det förebyggande arbetsmiljöarbetet för attunderlätta för myndigheten att fatta beslut i sakfrågan.
UTBILDNINGFörbundet genomför årligen utbildningsdagar för sina regionalaskyddsombud. Innehåll: Genomgång av verksamhet och uppnådda mål samttolkning juridiken i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter, arbetsanpassning/rehabilitering, samverkan, interna instruktioner. Alla förbundetsutbildningar utgår från kvinnor och mäns skilda arbetsvillkor.
Fyra vidareutbildningsdagar genomfördes 2012 för förbundets alla regionalaskyddsombud. Teman: samverkan, information från TYA/förbundet,utbildning i riskanalys och genomgång av pågående projekt.
De regionala skyddsombuden har även under året som kursledare genomförtpartsgemensamma vidareutbildningar på 3 respektive 2 dagar förarbetsgivare, anställda och skyddsombud inom TYAs och BYAs område.
29
Ekonomisksakredovisning
I överensstämmelsemedgällandebidragsreglerredovisarLOochförbundenförverksamhetsåret2012enförbrukningav 147420228kronorenligtbilaga.Avbilaganframgårattförbundenfördenregionalaskyddsombudsverksamhetenavegnamedelbidragitmed72273589kronorutöverdetbeviljadestatsbidraget.
610// /07M>TCO:s redovisning av verksamhet med regionala skyddsombud/arbetsmiljöombud
2012
Allmänt
Under2012har nioavTCO:sförbundbedrivitRSO/RAMO-verksamhet1somhar delfinansieratsmedstöd från Arbetsmiljöverket. Verksamheten bedrivs avförbundsomhar mångaellerökandedel små arbetsplatser.Deförbundsombedriververksamhetenär i medlemsstrukturochstorlekmycketolika,vilketgivetvispåverkarvaletavarbetsformerochintern organisation.
Arbetsgångenär att samtligaförbundinomTCOgesmöjlighetatt ansökaom medeltill sinRSO/RAMO-verksamhet.Därefterpågåren samordningsprocessmellanTCOochförbundenkringprioriteringarförfördelningmellanförbundenenligtenmodelldärvarje förbundmedverksamhetgesett grundbidragommax300 000kronor (verksamheteni någraförbunduppgårej till 300 000kronor).Utövergrundbidragetfördelasresurserna utifrån omfattningenpåplanerad verksamhet.Förbundenfåren preliminärtilldelningav resurserna ibörjanpåverksamhetsåret.Enkorrigeringgörssedan,utifrån den etableradefördelningsnyckeln,närförbundenåterrapporterar sin verksamhet.Dennaredovisningbyggerpå varje förbundssärskildaochrevisorsgranskanderedovisningar.
Utbildningsinsatserinomarbetsmiljölagen,systematisktarbetsmiljöarbete,arbete medförebyggandeåtgärder,kartläggningochriskbedömningar,arbetsskadehanteringochkonkretarehabiliteringsärendenlyftsfram somexempelpå insatser somgenomförs.Bedömningenär attRSO-verksamhetenleder till flerlokalaskyddsombudochhögrekunskapsnivåhos såvälberördaskyddsombudsomarbetsgivare.
Inriktning för TCO-förbunden
Gemensamtför förbundensRSO-verksamhetär att den ger arbetstagarepå småarbetsplatsermöjlighetatt fåsinarättigheter tillgodoseddaenligtarbetsmiljölagenocharbetstidslagen.RSO-verksamhetenger ett förbättrat systematisktarbetsmiljöarbetedär verksamheterbedrivs ochpå flerarbetsplatser.TCOkonstaterar att kunskapernakringSAMpå mångahåll fortfarandeärlågt.Fokuspåverksamhetenliggerfrämstpå att genomföraskyddsronder,utse ochutbildalokalaarbetsmiljöombudochfåigångett förebyggandearbetsmiljöarbetehos arbetsgivaren.Irealiteten blir det dockoftaså att eftersomkunskapenär så lågfår de regionalaskyddsombuden
starta medgrundläggandeinformationochkunskapsspridningomsåvälfysisksompsykosocialarbetsmiljösom är av speciellviktför denspecifikaarbetsplatsen.
FarmaciförbundetsRAMO-verksamhethar under det gångnaåret fokuseratpå att stimuleraochfåigångdet systematiskaarbetsmiljöarbetet,utifrånrelativtlågmedvetenhetochkunskappåarbetsplatsen.Förbundetvittnar omatt deras RAMOfickfler förfrågningaränvanligti sambandmedatt Arbetsmiljöverketgenomfördeinspektionerinomapoteksbranschen,där arbetsgivarnavilleha hjälpav de regionalaombudeni defalldet saknadesett lokaltarbetsmiljöombud.InomramenförFarmaciförbundetsRAMO-verksamhethar manriktat in sigpå att fåanställdapåarbetsplatsernaatt ta uppdragetsomlokaltarbetsmiljöombud.Farmaciförbundetuppleverdockatt det har varit svårt att fåanställdaatt vågata på sig det uppdraget.Förbundethar under åretävensett att nära en fiärdedelav deregionalaarbetsmiljöombudsomfannsunder ingångenav2012på grund av en förhögarbetsbelastninghar hoppat av sinauppdrag.Underåret har därförmycketkraft lagts på att rekryteranya RAMO,vilketledde tillatt manunder slutet avåret hadeersatt desomhoppade avochävenfått ett par nyaRAMOs.Enkonsekvensär dockatt antaletbesöksomkunde genomförasunderåret var lägreän denplaneradenivån.
journalistförbundethar i stor utsträckningarbetat med riskbedömningarinförförändringariverksamhetenmed anledningavdeneddragningarsomprägladejournalistbranschenunder2012.FörbundetsRSOhar framförallt fungeratsom stöd till de lokalaskyddsombuden,men i ettflertalärendenhar de ävenställt direktakravmotarbetsgivareavseendedet systematiskaarbetsmiljöarbetet.
Lärarförbundetuppgeratt fleraregionalaskyddsombudinte har haftmöjlighetatt ta ut tid i denutsträckningsomhar behövts.Förbundetser ett behovavett ökatantalregionalaskyddsombudmedaneldningav de privataförskolorochskolorsom fortfarandeetablerasi stor skala.SymfsRSOhar under det gångnaåret gettsärskiltstödtill två arbetsställenmeddjupgåendekonflikter.Arbetethar där resulterat i upprättandetav skyddskommitt&rochenkonstruktivdialog.Utöverdet har arbetsplatsbesökochlokalaarbetsmiljöutbildninghållitsenligtplanerna.Rådgivninghar handledninghar ävengettsper telefonochmejl.Teaterförbundethar genomförtmerparten avsina arbetsplatsbesökpå småteatrar ochfilminspelningar.Arbetethar riktats inpå att genomföraskyddsronderochfåtill stånd ett systematisktarbetsmiljöarbete.
Visionlyfteratt på mångaavde arbetplatser somderas RSOtäckerin sägertillgångenpåföretagshälsovårdingentingomkvaliteten.I allmänhetgälleratt arbetsplatsernahar nollavtal,vilketinnebäratt den anställdemåstemotiveraför sin chefvarförbehovetfinnsför att fåtillståndatt ta kontakt medFHV.Dettorde vara svårare omdet gällerpsykosocialaproblemsnarare än fysiskaproblem- specielltomdet handlar omkonflikterochmobbning.ErfarenhetenVisionsRSOhar är att FHVsällanär involveradi det förebyggandearbetet, utan ibästa fallkommerin vidrehabilitering.Detmest dominerandearbetsmiljöproblemetVisionsRSOmöter är fortfarandehot ochvåldsamt ensamarbete.
Unionensverksamhethar fokuspå att undersökaochvidbehovinitieraett systematisktarbetsmiljöarbete,samtatt göraförsökaatt rekrytera ett lokaltarbetsmiljöombudomett sådantinte redan finns.Förbundetsamverkarävenmedarbetsgivareni skyddsronder,riskbedömningarochrehabiliteringsärenden.UnionensRAMOhar ävenvidbehovbegärt åtgärdenligtArbetsmiljölagen§6.6aochi mångafallhar det räcktatt ta upp §6.6amedarbetsgivarenföratt få tillstånd förändringar.Dethar blandannat handlat omohållbartstor arbetsbörda,tungarbetsbelastning,kränkandebehandling,rätt tillgrundläggandearbetsmiljöutbildningochlåstabranddörrar. Redskapetskyddsombudsstopphar aktiveteratsvidtre registreradetillfällen,ochisamtligafallhar det räcktmedhot omstopp föratt kommavidarei processen.
Sida
3 (5)
Dnr
Unionensammanfattarverksamhetsåretmedatt konstateraatt antalet rehabiliteringsärendendär RAMOhaftenviktigroll nästanhar fördubblats,antaletgenomfördariskbedömningarpåarbetplatser har mer än fördubblats,liksomatt flerskyddsronderhar genomförtsän tidigare.Enstark ökningav"RAMO-ärenden".
Översiktlig bedömning av effekterna av insatserna i förhållande till planerat
Denallmännabildenär att RSO-verksamhetenhar bidragitmed en ökadmedvetenhethos debesökta arbetsplatserkringarbetsmiljönsbetydelseförarbete ocheffektivitetsamtarbetsmiljöregelverket.Därett systematisktarbetsmiljöarbetesaknatshar ett sådant i mångafallpåbörjats.
Fleraförbundrapporterar att det har skett ett betydligtökatanvändandeavandra kontaktytorän arbetsplatsbesöken,somtelefonoche-post.Kvalificeradrådgivningochhandledningviatelefonoche-postär en del avverksamhetensomständigtökar.Förbundenkonstaterar attdenna hjälptillsjälvhjälpoftaär enbra metodatt ökakompetensochengagemangpå det lokalaplanet —specielltdå fåRSOskatäckastora geografiskaområden.
Somett exempelkan nämnasatt Farmaciförbundethar sett en ökningavantalet centralskyddskommittUrhos de större aktörerna.Lärarförbundetfår signalerfrånsina regionalaskyddsombudatt andelenfrågorochärendenmeddåligarbetsmiljöminskar,vilkettorde varaen effektavett intensivtarbete medatt fåtillstånd ett samarbetemed arbetsgivarnai dessafrågor.
Ytterligareett exempelkommerfrånUnionen,somi sin rapport lyfterarbetet medbilbesiktningarna.Diskussionenhar här rört frågoromensamarbete,rånrisk ochkrisstödvidbilbesiktning.Förbundetlyfteratt när RAMOgenomklokaargumentlyftytterst relevantariskerochställt kravpå riskbedömningochhandlingsplangällandebla hot, öppettiderochkontanthantering,så förflyttaspositionernamot säkrarearbete ochhögre säkerhetstänk,omäni små steg.
Utbildning och dessinnehåll
Förbundenrapporterar att de ser ett stort behovavinformationochutbildninginomarbetsmiljö.Fleraförbundbeskriveren viktigdeli insatsernahandlar somatt utse,utbilda,aktiveralokalaskyddsombud.Utbildningarsomhållitssyftaroftatill att stärka skyddsombudeni deras rollsomfackligaföreträdare när det gälleratt skapaförutsättningarförett mersystematisktarbetsmiljöarbete.
Farmaciförbundethar exempelvisunder året anordnaten grundläggandearbetsmiljöutbildningför sina RAMOs.Journalistförbundethar haftutbildningarriktademot skyddsombudpåarbetsplatser somstår införstora förändringarsamtutbildningari samarbetemedarbetsgivarparten.PåUnionensutbildningarhar man,förutomgrundläggandearbetsmiljöutbildningar,haft fokuspå olikatemanså somalkoholochdroger,arbetstider ur ettarbtsmiljöperspektivsamt riskbedömningar.
Dethar ävenhandlatomatt ökakunskapochrådgivningkringrehabiliteringsfrågor,arbetsbelastningocharbetsskador.Viktigainslagi utbildningarochaktiviteterhar handlat omsamarbetsproblem,konflikter,hot ochvåld,arbetstider ocharbetsorganisation,kopplingenmellanarbetsbelastningochstress samt chefs-ochledarskapsfrågor.
Ävenunder 2012anordnadeTCOcentralten utbildningsomvar öppenförallaförbundens regionalaskyddsombud.Förutomatt ge de sedvanligakunskapernasomär nödvändigaför
Under2012hade TCOsförbundtillsammans540RSO/RAMO(motsvarande37heltids-RSO)vilketär färre tillantalet än föregåendeår.Antaletarbetsplatsertotalt somberörs är drygt88 000,vilketliggerpå sammanivåsom 2011.Ävenföregåendeår sågTCO-förbundenenminskningav antalet RSOsamtidigtsomantaletarbetsplatserökade.Färre ombudskamedandra ord täcka in flerarbetsplatserän tidigare.
09.00 Strategieroch verktygför regionalt skyddsombudsarbeteipraktiken:att få till ett bra arbetsmiljöarbete,att komma in påarbetsplatser,att byggarelationer till arbetsgivare.Uppdragetsgränser och utmaningar.Att hantera dubbeholl som ombudsman/förhandbre och RSO
Sammanfattning av verksamhetenHosde förbundsomhar startat upp sin RSO-verksamhetrelativtnyligenläggsfortfarandemycketkraftpå att spridakunskapom RSOverksamheten,omskyddsombudetsroll ochatt särskildainsatserriktad tillsmåverksamhetergår att ta del av.RSOuppgeratt detliggermycketarbetebakombådeatt försökafåkontaktmedarbetsgivareochattlyckasbokainbesök.
VadRSObidrarmedberormycketpåhur detursprungligaarbetsmiljöarbetetpå arbetsställetserut. Fokusi uppdragetär naturligtvisatt detskafinnasett fungerandesystematisktarbetsmiljöarbetepåarbetsplatserna.Ett problemär att på mångaarbetsställenbedrivsintenågotarbetsmiljöarbetealls.
VissaförbundsRSOhanterarenheldelenskildamedlemsärendensomi sintur visarpåbredarearbetsmiljöproblemsombehöveråtgärdas.Utöverfrånvaronavförebygganderutiner för arbetsmiljöarbeteochbehovetav att fåtillettfungerandesystematisktarbetsmiljöarbetehanterasviktigafrågorsomomorganisationer,psykosocialaproblemochkonflikter,
Kyrkans Akademikerförbund avlämnar härmed verksamhetsredovisning för den
regionala skyddsverksamheten för 2012.
OrganisationI varje stift finns ett eller flera regionala stiftsombud med ett tidsuttag varierande mellan
5 och 25 procent. Antalet RSOvarierar något över året men är ca 25 stycken i genom-
snitt på årsbasis. Vid 2012 år slut var antalet regionala skyddsombud med tidsuttag 22
stycken, 13 kvinnor och 9 män. Det av förbundsstyrelsen fastställda totala tidsuttaget
motsvarar 2,3 heltidstjänster vid årets slut. I en del stift har mer arbete lagts ner än vad
det funnits avsatt tid för varför den sammanlagda tid som lagts ner överstiger de redovi-
sade 2,4 heltidstjänsterna. I en del fall har berörda regionala skyddsombud genomfört
tjänstgöring utanför den fastställda tidsramen
Antalet församlingar inom Svenska kyrkan var vid årsskiftet 2012/2013 1 426 stycken
och antalet samfälligheter 273stycken. Antalet arbetsgivare (ekonomisk enhet) var vid
årsskiftet 2012/2013 778 stycken. Ca 23 000 personer var under 2012 anställda hos
arbetsgivare i Svenska kyrkan. Antalet arbetsställen, där verksamhet bedrivs bedöms till
minst 20 000 definierade som kyrkor, kapell, gravkapell, församlingshem, församlings-
lokaler och administrationslokaler. Inom varje församling finns det vanligtvis ett flertal
fysiska arbetsplatser.
Övergripandeinriktning ocharbetsmetoderInga nämnvärda förändringar har skett i verksamhetens huvudinriktning i relation till
föregående år. Det arbetsområdet som tar mest av den befintliga resursen i anspråk är
enskilda medlemsärenden, problem och situationer som uppstår utifrån arbetsplats-
perspektiv, där enskilda individer eller arbetsgivare påkallar stöd och hjälp. Fokus i
arbetet är kontakter med anställda och arbetsgivare samt besök på arbetsplatser vid
sidan av insatser kring arbete och frågor rörande det systematiska arbetsmiljöarbetet.
De regionala skyddsombuden har haft kontakt med och genomfört möten med arbets-
givare, tvärfackligt med andra fackliga organisationer som har medlemmar på berörda
arbetsplatser, Försäkringskassan, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och andra
intressenter som påverkar eller är delaktiga i arbetsnniljöfrågor.
RSOhar även medverkat i att yttra sig över arbetsmiljöplaner, organisationsutredningar
och indelningsändringar, granskning av ritningar och andra uppdrag och förfrågningar
relaterat till arbetsmiljöområdet. Likaså genomför de regionala skyddsombuden också
skyddsronder på eget initiativ samt medverkar i skyddsronder initierade av Arbetsmiljö-
verkets inspektörer i den utsträckning som tiden medger.
Arbetsskadeärenden varierar över åren. Vi har, även denna gång, valt att inte redovisa
ett fastställt antal ärenden då förbundets regionala skyddsombud berörs i olika hög
grad, allt från en enklare frågor till att aktivt delta i och företräda en medlem i utred-
1
2013-03-13
SKRIV IN TITEL
ningen. Alla ärenden som initialt diskuteras som möjliga arbetsskadeärenden blir inte
definierade som arbetsskador vid prövningoch genomgång.
Problemet med att med de begräsade resurser som står till buds kunna arbeta tillräckligt
framåtsyftande och preventivt kvarstår. Det behövs mer resurser för att RSOska kunna
jobba långsiktigt och med mer förebyggande inriktning.
Medlemskontakter, via telefon och e-post, i form av rådgivning, stöd etc. utgör det
största enskilda tidsuttaget och motsvarar drygt 20 % av den befintliga tidsramen. Till
insatser med huvudskalig koppling till psykosociala frågor har åtgått ungefär 15 % av den
totala resursen. Till renodlade arbetsplatsbesök har används ungefär 10 % av tiden. För
kontakter med arbetsgivare lokalt och centralt, stiftsföreträdare och kontakter med
Arbetsmiljöverket har använts knappt 15 % av den befintliga tiden. Till indelnings-
ändringar och därtill hörande organisationsförändringar åtgick ca 10 % av tidsramen2012. För insatser kring systematiskt arbetsmiljöarbete, skyddsronder, rehabiliterings-
ärenden samt renodlade arbetsskadeärenden användes ca 10 % av tiden. Aterstående
tid, inklusive den tid som läggs ned utanför befintlig tidsram, utgörs bl a av planering,
RSOsegen administration, egenutbildning och deltagande i anordnad utbildning,
redovisning samt tvärfackliga kontakter.
InsatserocheffekterSvenska kyrkans arbetsgivare har en heterogen sammansättning där det kan vara allt-
ifrån en stor organisation med hundratals anställda med personalenheter med profes-
sionella personalvetare till små arbetsgivare med så få som 3-4 anställda oftast med mer
begränsad kunskap kring personal- och arbetsmiljörelaterade frågor och hur arbets-
miljöfrågorna är reglerade. Detta gör det svårt att ge en enhetlig bild över de varierande
problem och utrnaningar som förbundets regionala skyddsombud ställs inför i den
vardagliga verksamheten. Huvudfokus för verksamhet överensstämmer i stort med
inriktningen tidigare års verksamheter med en något ökat insats kring indelnings-
ändringar och organisationsfrågor.
Ps kosociala roblem och konflikter
RSOfår ofta agera så att problem och meningsskiljaktigheter inte växer till större
konflikter och 1det peka på möjliga lösningar, tillgängliga verktyg, möjligt externt stöd,
att klargörakrav på olika inblandade för att lyfta fram några centrala områden.11ikhet
med tidigare år accentuerar flera RSOatt problematiken att komma in i tid, innan
relation och konflikter är en stor utmaning.
S stematiskt arbetsminarbete —SAM
RSOsmedverkan i SAM innebär att många problem och frågeställningar kan undanröjas
eller hanteras på ett tidigt stadium . Deras erfarenhet från olika arbetsgivare innebär
också att man ofta har kunskap att bidra med kring arbetsprocesser och metoder kring
SAM. Framtagande av handlingsplaner och deltagandelskyddsronder är viktiga verk-
samhetsområden.
2
2013-03-13
....... SKRIV IN TITEL
Jämställdhet
Initiativ kring jämställdhetsfrågor har även funnits med i verksamheten 2012 bl a med
krav på planer och kartläggning och den koppling som därigenom finns till arbetsmiljö-regleringar. 1dessa fall deltar RSOsom en naturlig del i det utvecklingsarbetet med
samlad kunskap och erfarenheter. .
Strukturförändrin ar
Indelningsändringar med strukturomvandling som konsekvens fortsätter i Svenskakyrkan. Resultatet är oftast att församlingar och mindre arbetsgivarenheter läggs
samman. Detta leder till olika frågor för RSOatt hantera, dels som kunniga på kyrkans
verksamhet och dels insatta i olika befattningshavares vardag och arbetssituation.
Arbetsinsatserna och behoven har ökat på detta område med koppling till den omfat-
tande strukturomvandling som pågår utifrån Kyrkomötets beslut om kyrkans grund-
organisation utifrån utredningen "Närhet och samverkan" (Svenska kyrkans utredningar2011:2). Utgångspunkt för förändringarna är förenklad organisation och ledning för
församlingar.
U förnin av ins ektioner och tills n
RSOmedverkar ofta i det praktiska arbetet som stöd till arbetsgivare i uppföljning och
åtgärder utifrån de synpunkter som lämnats av Arbetsmiljöverket vid tillsyn och inspek-
tioner. Det kan handla om t ex rutinförändringar, dokumentation arbetsprocesser,tillgänglighet, utbildning.
Rehabilitering
RSOtar då behov föreligger initiativ till att rehabiliteringsutredningar startats där det
under lång tid vid t ex sjukdomsfall inte gjorts något från berörd arbetsgivares sida.
Oftast handlar det då konkret om att arbetsgivaren får ökad kunskap om hur en rehabili-
teringsprocess ska skötas samt vilka externa resurser som finns att tillgå i arbetet.
Tills n och behöri hets rövnin relaterat till k rkoordnin en1kyrkoordningen regleras stiftets och domkapitlets ansvar och befogenheter att utöva
tillsyn och göra befogenhetsprövningar utifrån kyrklig grund it ex läro- och teologiska
frågor. 1detta arbete har förbundet eller förbundets förtroendevalda ingen partställning
och ingen formell roll. Emellertid så tangerar många av de frågor som hanteras inom
ramen för den reglering även i praktiken en del konflikt- och samarbetsrelateradeproblem som också berör arbetsmiljöfrågorna. Därför förekommer det att RSOockså
medverkar i sådana processer för att bl a klargöra gränsdragningar mellan arbetsmiljö-regleringar/arbetsrätt och kyrkoordning och att den enskildes perspektiv ockSå lyfts
fram i relation till det ansvar som åligger arbetsgivaren inte enbart utifrån kyrkorättslig
horisont utan även kring t ex arbetsmiljöregleringar.
lnformationss ridnin
Förbundet har i den utsträckning som är möjligt med de begränsade resurser som står
till buds, att också jobba med informationsspridning med utgångspunkt i RSO-
verksamheten.
3
2013-03-13
SKRIV IN TITEL
Även i årets redovisning bör understrykas att alla frågor RSOkontaktas i inte leder till
konkreta ärenden och insatser. Problemen löses eller går att hantera på ett acceptabelt
sätt det med de råd och förslag som RSOkan lyfta fram och peka på. Detta är en av de
viktigaste effekterna långsiktigt av det arbete som förbundets RSObedriver och samti-
digt det som kanske syns minst utåt och som är svår att fånga i redovisningar och
översikter.
Den psykosociala arbetsmiljösituationen i Svenska Kyrkan
1likhet med vad som redovisats de tidigare åren från KyrkA så förekommer psykosociala
arbetsmiljöproblem ISvenska kyrkan, ofta utifrån perspektivet relationer och roller. Det
kan vara relationsproblem som är upprinnelsen till konflikter på arbetsplatsen och mes-
tadels är det fortfarande brister i pastoratens organisation och struktur som medför
problem.
Chefs- och ledningsperspektiv
Även kyrkoherderollen kopplat till kyrkans relationsändring år 2000 är ett område som
kvarstår i RSO-arbetet. Kyrkomötets beslut hösten 2009 att förtydliga kyrkoordningens
bestämmelser om kyrkorådets och kyrkoherdens ställning och uppgifter är en positiv
utveckling. Kyrkoherden får ett tydligare ansvar och uppgift att leda all verksamhet i
församlingen medan kyrkorådets uppgift är att vara församlingens styrelse.
Organisations- och strukturförändringar i Svenska kyrkan
Mindre enheter slås samman till större enheter, församlingar och pastorat utifrån
Kyrkomötets beslut om förenklad organisation och ledning för församlingar. Det innebär
deltagande i t ex riskhanteringsarbete för våra regionala skyddsombud, då detta har fått
ökat fokus relaterat till omorganisation och indelningsärenden.
Som tidigare påpekats är denna typ av strukturella förändringar genomgripande proces-
ser som påverkar de berörda församlingarnas verksamhet och strukturer. Såväl perso-
nal- och arbetsorganisationer slås samman och samordnas som de demokratiska orga-
nen. En del, förändringar är inte frivilliga utan påtvingade. Detta påverkar med naturlig-
het de anställda på många olika sätt.
Vi vill också lyft fram att kring denna typ av frågor uppkommer ofta behov av efter-
arbete då problem och aspekter som inte hanterats tidigare uppmärksammas först efter
en tid. Vi har tidigare efterlyst åtgärds- och stödpakt som underlättar efterarbetet som
ofrånkomligt kommer i vardagen efter struktur- och organisationsförändringar. Vi vill
ävenlårets rapport understryka vikten av att Arbetsmiljöverket deltar aktivt i denna typ
av utvecklingsarbete.
4
2013-03-13
SKRIV IN TITEL
Utbildningsinsatser för de regionala skyddsombuden
Under 2012 har inga centrala utbildningsinsatser genomförts.
Ekonomisk redovisning
Den ekonomiska redovisningen återfinns som bilaga 2 till denna redovisning.
Vår huvudkritik från tidigare år kvarstår vad gäller resurstilldelning. Nuvarande RSO-
verksamheten måste tillföras resurser för att det ska vara möjligt för våra regionala
skyddsombud att delta i Svenska kyrkans arbetsmiljöarbete på ett ansvarsfullt sätt.
Som situationen är för närvarande så går alltför stor relativ andel av resursen åt för våra
regionala skyddsombud att delta 1"brandkårsutryckningar" och lösa problem som upp-
stårienskilda ärenden. Resursen är inte tillräcklig för att våra kunniga och professionella
regionala skyddsombud ska få tid över att också långsiktigt arbeta med frågor och verk-
samhetsutveckling som förbättrar och utvecklar arbetsmiljösituationen i Svenska kyrkan.
Detta måste tas på allvar.
Förbundets regionala skyddsombud är erfarna och väl utbildade men lider av att resur-
serna är alldeles för knappa. Deras egen arbetsmiljösituation utifrån uppdraget att vara
regionalt skyddsombud påverkas negativt av att resursramen inte alls överensstämmer
med de behov som finns såväl utifrån arbetsgivar- som medlemsperspektiv.
KyrkAs begäran om att det sker såväl en tydlig resursförstärkning för verksamhetsområ-
det i statsbudgeten och medelstilldélning till Arbetsmiljöverket som en mer rättvis för-
delning mellan centralorganisationer, som speglar arbetsmiljöområdets utveckling, med
aktiv medverkan från i första hand Arbetsmiljöverket kvarstår och måste åtgärdas.
Det är fortsatt inte acceptabelt att förbundets medlemmar tvingas skjuta till medel av
medlemsintäkterna som är till för den fackliga verksamheten eller att de regionala
skyddsombuden tvingas genomföra uppdrag på sin fritid. Denna kostnad måste täckas
av Arbetsmiljöverkets anslag alternativt om detta inte är möjligt att Arbetsmiljöverket
och lagstiftaren medverkar till en långsiktigt hållbar lösning där arbetsgivarna får stå för
samtliga kostnader kring arbetsmiljöarbetet, oavsett om det organiseras i lokal eller
regional regi.
Unika strukturella förutsättningar i Svenska kyrkan
Vi vill även i årets redovisning understryka de unika strukturella förhållandena i Svenska
kyrkan där det inte är möjligt att bedriva skyddsarbete enbart med utgångspunkten i
lokalt arbetsmiljöarbete - Det krävs en regional grundstruktur. Skälen är att Svenska
kyrkan består av många små arbetsgivare, trots den pågående omstruktureringen och
kommer att göra så under överskådlig tid, kombinerat med många integrerade besluts-
strukturer för samtliga medarbetare. Dessutom består alla enheter och arbetslag som
har ansvar för kyrkans kärnverksamhet, den församlingsvårdande verksamheten, av
2013-03-13
SKRIV IN TITEL
många olika kategorier anställda men oftast med få personer, eller på många ställen till
och med bara en anställd, för de olika yrkesgrupperna inom respektive verksamhet.
Detta gör att det inte är möjligt att upprätthålla lokala skyddsombudsfunktioner på
samtliga verksamhetsställen och för alla olika kategorier av personal.
Nyrekrytering av RSOSituationen kring möjligheten att rekrytera nya regionala skyddsombud har fortfarande
inte förbättrats. Det handlar tydligast om resurssituationen kring förbundets RSO-
arbete. Det behövs fler regionala skyddsombud utifrån antalet arbetsgivare och den
omfattande geografiska spridningen. Men med den resursram som står till buds är det
inte möjligt att lägga ut tillräckligt med tid på respektive RSO.Ett tidsuttag på 5-10 % gör
att det i praktiken är omöjligt att ta på sig uppdrag och ärenden som ligger utanför det
egna närområdet. En alltför snäv tidsram gör det också mycket svårt att bedriva arbetet
på kontinuerlig basis vilket blir allt viktigare för att kunna upprätthålla ett professionellt
förhållningssätt och kunskap utifrån att regelverk och förutsättningar för verksamhetens
bedrivande blir alltmer komplexa. Engrundnivå på åtminstone 20-25 % för varje RSO
vore en skälig utgångspunkt. Detta är ytterligare ett skäl till varför det är angeläget för
förbundet att få gehör för en förstärkning av medelstilldelningen.
Den framtida RSO-verksamhetenVi uppmanar återigen med denna redovisning Arbetsmiljöverket att återkomma till de
frågor och problem som har fokus på i vår framställan. Det är nödvändigt att prioritera
hur det regionala skyddsarbetet i Svenska kyrkan kan utvecklas och förstärkas med fokus
på den församlingsvårdande kärnverksarnheten i kyrkan där vi representerar majorite-
ten av de anställda.
KyrkansAkademikerförbund
ror Hol
Förbun ordförande
Maxfs Gissler
Kanslichef
6
ric KYRKANSAKADEMIKERFÖRBUND
Bilaga 2
Regional skyddsombudsverksamhet 2012
Centraiorganisation: SACO
Totala lönekostnader, inkl.
lönebikostnader
Totala resekostnader, inkl.
tra kta menten
RSO-kurser:
Administrationskostnader:
Litteratur, avtal, porto, telefon mm
1 376 961,48 kr
166 521,20 kr
0,00 kr
57 336,00 kr
Summa kostnader: 1 600 818,68 kr
Stockho 1mars 2013
S k.Skrt--,
lars Olov t n Sven Alberius
Aukt.rev Er t & Young AB revisor
Mats Jo nsson Flygg
revi 0
AKADEMIKER förbundetSSR
Redovisningav den regionala skyddsombudsverksamheten 2012
Akademikerförbundet SSRlämnar härmed en redovisning för den regionala
skyddsombudsverksamheten januari-december 2012.
OmfattningDe län som omfattas är följande: Stockholm, Uppsala, Södermanland,
Östergötland, Örebro, Värmland, Västra Götaland och Halland.
Tjänstgöringsgraden för de fyra regionala skyddsombuden varierar mellan
20 och 70% av heltid. Den sammanlagda årsarbetstiden har varit 2.520
timmar.
Arbetsmiljöarbetet
De regionala skyddsombuden har utifrån medlemslistor kontaktat
arbetsställen inom följande branscher/avtalsområden: Handel/Tjänster,
Vårdföretagarna samt ideella organisationer inom Arbetsgivareföreningen
KFO.Sammanlagt berörs ca 800 arbetsställen. ktret har präglats av att ett
fördjupat samarbete kommit till stånd vid ett 70-tal arbetsställen.
Skyddsombudens pådrivande roll i att komma igång med det systematiska
arbetsmiljöarbetet och att gå skyddsronder har i år gett utdelning. Några
företag har också önskat och fått hjälp med att bygga upp sitt
arbetsmiljöarbete från grunden.
De regionala skyddsombuden säger samstämmigt att det ligger mycket
arbete bakom både att försöka få kontakt med en arbetsgivare och att
lyckas boka in ett besök på arbetsstället. Fokus på uppdraget har varit att
försöka få igång det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. De
regionala skyddsombuden har utifrån grundtanken att det är bättre att
förebygga ohälsa än att tvingas sätta in efterhjälpande åtgärder fokuserat
på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det största problemet man då
funnit på arbetsställena är att det inte bedrivs något arbetsmiljöarbete alls.
EffekternaEffekterna av de regionala skyddsombudens arbetsinsatser exemplifieras
bäst genom följande citat ur deras egna rapporter:
AkademikerförbundetSSRBox 128 00, 112 96 Stockholm
Sverigesläkarförbundbedrev RSOverksamhetför andra året 2012.Underåret harökningskett av bådenyetableringavvårdföretagochverksamhetsövergångarinomprivatutfördoffentligfinansieradverksamhet.
RSOinsatsernas effektär att de gett möjlighetatt utvecklarelationertill ochkunskapom arbetsmiljöinomprivatutfördoffentligfinansieradvård.Enrelationgenomvilkenkunskapomarbetsmiljökan spridas ochmer konkurrensneutralaförhållandenmellanprivat ochoffentligvårdmöjliggöras,där ävenkunskapomläkaresochvårdens uppdragochkravpå kvalitébeaktas.
Fokusför det andra året, 2012,har varit att spridakunskapomRSOverksamheten,om skyddsombudetsroll ochatt särskildainsatser riktad till småverksamhetergåratt ta del av.Nufinnsdet ett nätverkav regionalaskyddsombudsomkan utvecklaarbetet ochstödjavarandratackvare RSOmedel.I detta arbete har inledandearbetsmiljöarbetetstartats. Påsikt skakännedomatt varje arbetsgivareskahaetableraderutiner för SAMochskyddsombudlokaltuppnås.
Effektenav den uppsökandeverksamheten,somRSOinnebär,ger förutsättningarattutvecklafrågormedcentralbetydelseförverksamheter såsomexempelvisSAM,riskbedömningar,psykosocialafrågorsamt arbetsledningocharbetsbelastning.
Utöverplanerat arbete öppnarRSOverksamhetenävenförbredare initiativienskildamedlemsärendengentemotarbetsplatservad som behövergöras förattmer långsiktigtskapahållbaraarbetssituationer.Frågoromunderbemanning,överbelastning,omorganisationerochfrånvaroavförebygganderutiner förarbetsmiljöarbetehar i dennadelvarit framträdande2012.
Antal arbetsställen som berörs (uppskattning) 600Antalarbetsplatsbesök 100
Stockholm 2013-03-25
eriges "k rförbund
Sture Perss nEkonomich f
2 (2)
GrantThornton
Revisorsrapport avseendeöversiktliggranskning
InledningVi har översiktligtgranskatSverigesLäkarförbundsbifogadefinansiellarapport avseenderegionalskyddsombudsverksamhetför år 2012. Det är ledningen som har ansvaret för de finansiellarapporterna.Vårt ansvar är att uttala oss om dessa finansiellarapporter på grundval av våröversiktligagranskning.
Den översiktliga granskningens inriktning och omfattningDen översiktligagranskningenhar utförts i enlighetmed standardför översiktliggranskningSÖG2400Uppdragatt göra översiktliggranskningav finansiellarapporter.Detta innebäratt vi planeratoch genomförtden översiktligagranskningenför attmed en begränsadsäkerhetförsäkraoss om attde finansiellarapporterna inte irmehållerväsentligafelaktigheter.En översiktliggranskningär ihuvudsak begränsad till förfrågningar hos förbundets personal och analytisk granskning avfinansiellauppgifter,och vårt bestyrkandegrundarsig därmed på en begränsadsäkerhetjämförtmed en revision.Vi har inte utfört en revisionoch vårt uttalande är därmed inte baseratpå enrevision.
SlutsatsDet har inte kommitframnågraomständigheterundervår översiktligagranskningsom tyderpå attden finansiellarapporterninte ger en rättvisandebildi enlighetmed god redovisningssed.
Stockholmden 25mars2013
KajsaGodingGodkändrevisor
2013-03-12GöranBjörlingDnr
SACOKarinFristedtBox 2206103 15STOCKHOLM
Rapport om hur anslaget till RSO har använts 2012
LärarnasRiksförbundfortsättersitt målmedvetnaarbetemed att verka föroch åstadkommaarbetsmiljömässigaförbättringarför våra medlemmar.
Under 2012 genomfördesett antal avtalsrörelsersomresulteradeinytecknadeav centralakollektivavtal.Somytterligareett resultatavavtalsrörelserna,kom parternaöverensom att partsgemensamtbLa.arbetamed arbetsmiljö-och arbetstidsfrågor.Enkätundersökningartyder på att denpsykosocialaarbetsmiljönförsämratsoch att läraresarbetsbelastningökat.Arbetsmiljöfrågornaär alltsåhögaktuellaoch prioriteradeoch det är därföräven en prioriteradarbetsuppgiftför våra RSO.
Förbundethar en väl utveckladskyddsombudsverksamhet.Vi har av ossutsedda skyddsombud,huvudskyddsombudoch regionalaskyddsombud.Totalt rör det sig om ca 2300 individer.Dessa utbildas och fortbildaspåolikanivåer inom ramen för förbundetsfackligautbildningar.
Den privata sektornfortsätteratt växa. Detta innebäratt antaletelever,antalet anställdalikväl som antaletmedlemmarökar. Ökar gör även antaletarbetsställeninom den privatautbildningssektorn.Idag har vi medlemmarpå närmare 1600arbetsställen.
Även antalet fackligaförtroendemänoch skyddsombudanställdainom denprivata sektornökar.Dessakompletteraspå skyddsombudssidanav våraregionalaombudsmän,som alla tillika är regionalaskyddsombud,RSO.
En majoritetav arbetsgivarnainom denprivata sektornhar tecknatkollektivavtaloch idag omfattasen övervägandedel av våra medlemmaravkollektivavtal.Trots det fmnsorganisatoriskaoch attitydmässigahinder sommåste överbryggas.
LärarnasRiksförbundarbetarmålmedvetetför att alla arbetsställenskallhafastställdaoch fungeranderutiner för arbetsmiljöarbetet.Här är våra RSO enmycketviktigresurs.
RSO medverkar till att strukturer för fackligt arbete och arbetsmiljöarbetetas fram och till att system för samverkan och systematiskt, förebyggandearbetsmfijöarbete på arbetsplatsen utformas. Därvid integreras frågorrörande arbetsmiljö, arbetsliv och medbestämmande i verksamheten.
RSO stöttar såväl arbetsgivare som fackliga företrädare när det gällerhantering av:
det systematiska arbetsmiljöarbetets tillämpning gällanderiskbedömningar vid omorganisationer, uppsägningar, förändradearbetsprocesser med meraden enskilda medarbetarens möjlighet att ha inflytande överarbetsuppgifternas omfattning och innehåll enligt intentionerna iAMLhandlingsplaner samt övriga "verktyg" upprättade enligt AML:sintentioner.framställningar enligt 6 kap 64 AML
Som en följd av RSO:s insatser ökar den fackliga medvetenheten ochengagemanget beträffande arbetsmiljön vid de fristående skoloma, såvälbland Lärarnas Riksförbunds medlemmar och ombud som blandarbetsgivarna. RSO:s arbete kommer naturligtvis alla anställda till del i ochmed att arbetsmiljöfrågorna aktualiseras.
Omfattningen av RSO-verksamheten varierar bland Lärarnas Riksförbunds26 RSO. Avgörande är var i landet RSO är verksam. Cirka 60 % av den tidRSO redovisat ligger i de friskoletäta storstadsregionema.
Lärarnas Riksförbunds RSO ges en kontinuerlig, gedigen och kvalificeradkompetensutveckling. Vid utbildningsfififällena medverkar förbundetsjurister och arbetsmiljösakkunniga liksom externa experter. RSO genomför isin tur utbildningar bland den privata sektoms fackliga ombud,skyddsombud och medlemmar.
Arbetsrätt, arbetsmiljörätt och diskrimineringslagstiftning integrerasgenomgående. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet, rehabilitering,jämställdhets- och mångfaldsfrågor ges fortsatt stort utrymme.
För att önskad hög kvalitet och höga ambitioner ska kunna bibehållas iRSO-verksamheten, måste förbundet skjuta till arbetsmiljömedel. Somkomplement till RSO-verksamheten utvecklas kontinuerligt LärarnasRiksförbunds ombudsutbildningar, avtalsråd, medlemsjour och webb, detvill säga den fackliga servicen till medlemmar och ombud inom den privatasektorn.
Alla RO/RSObemannarförbundetsmedlemsjour,somnås via mail ochtelefon.Telefonjourenär öppen alla vardagar och nyttjas i stor omfattningav medlemmaroch ombudanställdainom den privata sektorn.
RSO är en nyckelgruppinom LärarnasRiksförbundnär det gäller att kunnabedrivaett arbetsmiljöarbeteinom den privata utbildningssektorn.UtanRSO kan vi inte tillvaratamedlemmarnasintressenpå ett sådantsätt, somdet anstår en modernfacklig organisation.
Antal genomförda aktiviteterArbetsplatsbesökRehabärendenOrganisationsutredningInformationochUtbild.MedlemskontakterEgenutbildning/studierPlanering/administrationKontaktAV,FK,lokalarbgiv.KontaktLRskansliSAM,Arb.miljökommitt&skyddsronderArbetsskadeärendenUtbildningsamtligaRSO
Antal arbetsställen (regioner)Antal arbetsställen Inom regionernaAntal regionala skyddsombud
Antal timmarAntal årsarbetskrafter (årsarbtid 1800h)
Totala kostnader för verksamhetenVaravlönekostnaderVaravomkostnaderVaravutbildningRSO
1
916138368198
22813
10513622581
7 1590
26
3 0011,7 åa
395 831 kr 1 350450 kr
45 381 kr 0 kr
Svante NyMnFirmatecknare Auktoriserad RevisorLärarnas Riksförbund Ernst &YoungABLarsHat(eythe
CivilEKONOMERNA Jusek ,- Sverigesingenjörer•
Rapportering till Saco avseende Regionala skyddsombud (RSO)
Privata företag där det i vart fall finns minst en medlem från de fyra förbunden.
Privat sektor
Antal företag Uppsala Stockholm Skäne
Civilekonomerna 137 3 048 884
Jusek 249 3 822 1 007
Naturvetarna 205 1 200 578
Sveriges Ingenjörer 794 8 976 3 277
Antal medlemmar Uppsala Stockholm Skåne
Civilekonomerna 254 10 300 1 246
Jusek 1 089 14 834 3 570
Naturvetarna 876 3 710 1 374
Sveriges Ingenjörer 2 910 25 837 10 432
Regionala Skyddsombud 2012
GenomfördabesökAnders P Hansson, RSOför Stockholms län, har genomförts 22 besök. Positiva möten men krävermycket förarbete. Tidsåtgången är ca 6 timmar med förarbete per besök. Anders P ringer upparbetsgivare som har fått brev men inte svarat efter påminnelsemejl. Anders P har lovat återkommatill företagen med förslag på förbättringar i deras arbetsmiljöarbete. Några företag med fler än 50anställda som ej haft skyddskommitté skall bildas efter hans påpekanden. De flesta företag ochorganisationer upplever det positivt med besöket vilket har fungerat som "katalysator" att förbättrat.ex. policys och rutiner.
SonnyLa,RSOför Skåne län, har genomfört tio besök. Även besökt företag med fler än 50
deltagare.. Upplever att RSOsom funktion är okänt. Rådgivning har skett till skyddsombuden på flera
företag.
AndersHägg,RSOför Uppsala och Stockholms län, har genomfört sex besök. Vid telefonsamtal med
arbetsgivare har han tagit upp aktuella frågor inför besöken. Upplever en stark vilja att arbetsgivare
vill arbeta med SAM och en positiv bild av varje möte.
Jon- Erik,RSOför Uppsala och Stockholm län, har genomfört fem besök. Intrycket har varit positivt
vid samtalen men vid följdfrågor visar det sig att företagen inte har någon arbetsmiljöpolicy. Jon-Erik
kommer att fortsätta ha kontakt med företagen för att ge kvalificerad hjälp.
Sammania t har 43 besök enomförts.
Rådgivningochstödpertelefonoche-post
Uppskattas sammanlagt för samtliga RSOtill ca 2 % av 0,5 ärsarbetskrafter = 18 timmar.
UtbildningförRSOVarje RSOhar deltagit i utbildning i genomsnitt 18 timmar under 2012.
Information- och utbildningsmöten har genomförts den 6 september, den 4 oktober, den 31 oktober
och den 4 december. Mötena har i korthet innehållit avstärnning från respektive uppdragstagare,
informationsutbyte mellan RSOoch arbetsgruppen samt utbildning som anges nedan.
Två RSOhar informerat vid olika tillfällen om sina respektive uppdrag och arbetsmetoder, den 6 sep
av Civilekonomernas ombudsman David Eriksson som tidigare var RSOför Unionensamt den4 okt av
Fajer Fajerson, RSOför Akademikerförbundet SSR.
Agneta Karlström på Arbetsmiljöverket informerade den 31 okt om hur arbetsmiljöinspektörer
arbetar och gav tips om material. RSObeställer och tar med material från Arbetsmiljöverket med
information om AV, SAM, chefens ansvar och skyddsombudets roll vid besök.
RSOhar deltagit i en endagsutbildning i Skyddsombudsrätt i okt i Stockholm respektive Göteborg via
Arbetsmiljöforum och på arbetsmiljömässan Gilla Jobbet samt Skyddsombudets dag, den 24-25 okt
på Älvsjö-mässan.
Magnus Skagerfält, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer, har deltagit vid mötet den
4 dec.
1
C IEKONOMERNA Jusek11\11a.•4E..SverigesIngenjörer•
Civilekonomerna, Jusek,Naturvetarna och SverigesIngenjörer egeninsatser för RSOverksamhet
2012
För perioden 20 mars tom 31 december 2012 har förbunden gemensamt arbetat ca 850 timmar i RSO
verksamheten.
Insatsen beräknas motsvara en kostnad av 396 000 kr. inkl. sociala avgifter.
Med följande fördelning: 381 000 kr avser arbetsgruppens arbete och 15 000 för intern It-tekniker
och ekonomiansvariga vid Sveriges Ingenjörer.
Arbetstid nedlagt från respektive förbund där fyra personer tillsammans utgör en arbetsgrupp för
RSO-verksamheten.
Arbetsgruppen har arbetat med följande:
Framtagande av en plan för RSO-verksamheten, utformning av annonsering, genomgång
ansökningshandlingar, hålla intervjuer med kandidaterna, utse uppdragstagare och utforma avtal
med respektive uppdragstagare och med respektive arbetsgivare. Utarbeta en utbildningsplan för
RSO,upprätta tidrapporteringsrutiner, utforma en arbetsbeskrivning, framtagande av brevmallar och
visitkort. Löpande kontakter med uppdragstagarnas arbetsgivare har skett gällande fakturering,
tjänstledighet, semester, mm.
I arbetsgruppen har ingått Martin Edrenius, Jusek, Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, Mats
RoAn, Sveriges Ingenjörer samt Anna Sonesson, Naturvetarna.
Arbetsgruppgruppen har ordnat interna utbildningsdagar och engagerat externa utbildare. Vidare
har införskaffats litteratur och informationsstöd inom arbetsmiljöområdet.
Inom arbetsgruppen har utsetts en kontaktperson för varje RSO.
Ett intensivt arbete har lagts ner på registerfrågor inom och mellan förbunden samt inköp av datorer
och telefoner. Arbetet med att lösa integration i datanätverket mellan förbunden och RSOhar
medfört extra arbete.
Arbetsgruppen och RSOhar gemensamt utformat en checklista som stöd vid företagsbesök, samt en
definition av begreppet psykosocial arbetsmiljö. Många av förbundens medlemmar har oreglerad
arbetstid. Det kan medföra för mycket övertidsarbete vilket i sin tur ofta ger hälsoproblem, en
sammanfattning angående arbetstid har gjorts.
Månatliga möten har ägt rum med samtliga i arbetsgruppen och RSO.Inför mötena har
arbetsgruppen upprättat agenda och bjudit in externa föreläsare.
Löpande attestering av tidrapporter och utlägg till ekonomienheten har hanterats av arbetsgruppen.
1
CiVilEKONOMERNA Jusek 4.4fi..SverigesIngenjörer•
Vidare har arbetsgruppen fortlöpande informerat om sitt arbete till förbundens förhandlingschefer,
som fungerat som styrgrupp till RSOverksamheten.
1förhandlingschefsgruppen har ingått Mikael Andersson, Civilekonomerna, Mikael Rosengren,
Sveriges Ingenjörer, Bo Seving, Naturvetarna samt Hans Sköld, Jusek.
Slutligredovisningav regionalskyddsverksamhetför år 2012
Svenska Hamnarbetarförbundetlämnar här redovisning av vår regionala skyddsverksamhetför ar 2012, se bilaga 1. Förbundets kostnader för regional skyddsverksamhet i hamnarnauppgår till kronor 316.530 kronor, se bilagorna 2 a och 2 b. Revisorerna har lämnat singranskningsrapportpå bilaga3.
Vi har tidigare erhållit 127 300 kr 120330och 28 500 kr 120914,tiBsammanS155 800kr ochde 34 200 kr kan sättas in på vårt bankgiro 381-0512.
Vänlig hälsningSVENSKAHAMNARBETARFÖRBUNDET
c-6Berrt Schon
8 SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET
Postadress Telefon Fax Postgiro E-postSödra Hamnvägen42 08-66732 50 08-667 84 47 37 00 30-9 infoahamn.nu11541 Stockholm eskile.harnn.nu
Bankgiro Hemsida
381-0512 www.hamn.nu
0‘ 1 #144.h
CO
kl> Svenska Hamnarbetarförbundetot•
4•0911
1 (3)
Stockholm den 2013-03-22
Arbetsmiljöverket
Lindhagensgatan 133
112 79 Stockholm
Kopia:
Kerstin Lindberg, Ledningsstaben
Redovisningav Svenska Hamnarbetarförbundetsregionala skyddsverksamhetenligtöverenskommelse av den 2012-03-22(beteckning AG 2011/101662)
Översiktligbedömning av effekternaav RSO-insatsernaför hela organisationen
Längsmed Norrlandskusten finns ett antal mindre lastageplatser och hamnar som både
helt och delvis saknar tillsvidareanställd personal och som bemannas av timanställda
hamnarbetare. Det medför svårigheter att hålla kontinuitet i arbetsmiljöarbetet, vilket
gör insatserna från Hamnarbetarförbundets regionala skyddsombud ytterst angelägna.
RSO-arbetet i Ådalen är problematiskt eftersom endast enstaka av de tillfälligt
anställda är fackligt anslutna och arbetar sporadiskt med fartyg. RSOhar svårt att få
företagen att anvä nda signalmän.
1norra Sverige dominerar trä- och pappersindustriernas gods och en hel del
vindkraftverkstransporter. Inriktningen är inventering och information kring
problemen med vikarmskranar och utveckling av checklistor för arbeten med tunga
höga lyft samt arbeten med fallskydd och olika nya skyddsutrustningar. Likaså sker ett
fortsatt arbete med felaktiga och falskmärkta one way sling och hur godssurrningen
ska gå till.
Det sydöstra distriktets huvudhamnar, Mönsterås och Sölvesborg, har i huvudsak egen
tillsvidareanstälid persona I och RSO-verksamheten består i att stödja dessa. R50 för
sydost har i Mönsterås medverkat till att lösa arbetstidsproblem i samband med
skiftarbeten.
RSOhar stor betydelse för skyddkommitt&, för att informera om de skrifter
Arbetsmiljöverket tagit fram. Särskilt gällande riskbedömning, analyser, arbetsrutiner
och checklistor.
En omorganisation av Hamnarbetarförbundets arbetsmiljöorganisation pågår med ett
bildande av arbetsmiljöutskott i norra och södra Sverige, vilket kan komma att initialt
lägga en större tyngd på RSOsroll.
Svenska Hamnarbetarförbundet Tel 08-667 32 50 Mobil ordf. 0708-40 22 54
Uppdelningav bidraget på regionalskyddsombudsverksamhet,utbildningavregionalaskyddsombudochstandardiseringsverksamhet
Den totala kostnaden för den regionala skyddsombudsverksamheten 2012 var316 530 kronor. Av detta har 75 244 kronor använts till direkt verksamhet ochresterande 241 286 kronor till utbildning. 1procent blir det ca 40 % för den direktaverksamheten och 60 % för utbildning.
Många av norra distriktets hamnar har liknande hantering och mycket av RSO-arbetetgår åt till harmonisering och standardisering av regler, vilket börjar ge gott resultatmed att exempelvis de största aktörerna undertecknat normerandearbetsmiljödokument.
Bidragensfördelning på branschereller motsvarande
Hamnarbetarförbundet har två regionala skyddsombud. Ett för norra Sverigeoch ett för sydöstra Sverige. Derassammanlagda årsarbetstid är betydligtunder 1800 timmar per år.
Totalt i Sverige berörs cirka 10 arbetsplatser.Det norra regionala skyddsombudets distrikt är det största med 75 milomfattande 5-8 arbetsställen i Kalix, Rundvik, Iggesund,Söderhamn och ettantal lastageplatser i Ådalen.Kalix två hamnar är åtskilda och har olika huvudmän. Utvecklingen har varitgynnsam i Kalix hamnar och verksamheten förväntas fortsätta öka underkommande år.Det södra regionala skyddsombudets distrikt omfattar sydostkusten, där de tvåhamnarna i Sölvesborg och Mönsterås utgör huvudhamnar.
2 gånger per år genomförs arbetsmiljöbesök av förbundets RSOsamt påbegäran.
En lönekostnad på 75 244 kronor har 2012 använts till specifik SRO-verksamhet. RSO-verksamhetenför Kalix har sköttsisamarbete medhuvudskyddsombudet i Piteåför att undvika långa och kostsamma resor.Till detta kan läggasett icke redovisat administrativt arbete som sammantagetkan uppgå till cirka en arbetsvecka för ett regionalt skyddsombud samt andraarbeten som inte är möjliga att särskilja då de till vissdel integrerasHamnarbetarförbundets arbete.
SvenskaHamnarbetarförbundet Tel 08-667 32 50 Mobil ordf. 0708-40 22 54Södra Hamnvägen 42 Fax08-667 84 47 e-mail [email protected] 41 STOCKHOLM
0‘4"4443 (3)
Svenska Hamnarbetarförbundet-4 nati "
Översiktlig beskrivning av innehållet 1utbildningsinsatser
Utbildning har skett på och i samarbete med Runöskolan.
Innehållet i arbetsmiljöutbildningen har varit:
Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning.
Nulägesanalys av arbetsplatser.
Tillbud och arbetsskador.
Rättigheter och skyldigheter för arbetsmiljöarbetet.
Att hantera en arbetsmiljöfråga.
Handlingsplan för skyddsarbetet på hemmaplan.
Sammantaget har 16 personer deltagit i utbildningen om tre dagar. 16 x 3 = 48 dagar.
Översiktlig redovisning av egna och mottagna bidrag och insatser för RSO- arbetet
Det bidrag som erhållits är 190 000 kronor från arbetsmiljöverket vilket innebär att
Hamnarbetarförbundet stått för 126 530 kronor av regionaia
skyddsombudsverksarnheten.
Svenska Hamnarbetarförbundet
Stockholm 2013 03 25
74, 47",Anders Forsström
Arbetsrniljöansvarig
holm 201 03 25
C-444-4
Berit Schön
Firmatecknare
Svenska Hamnarbetarförbundet Tel 08-667 32 50 Mobil ordf. 0708-40 22 54
Undertecknade revisorer, utsedda att granska Svenska Hamnarbetarförbundetsräkenskaper för år 2012, har funnit bilagda ekonomiska redovisning för regionalskyddsverksamhet i hamnarna styrkta med vederbörliga verifikationer och godkännerdensamma. Kostnaderna har sammanlagt uppgått till 316 530 kr.
Stockholm den 5 februari 2013SVENSKAHAMNARBETARFÖRBUNDET
Pontus Almqvist Bertil Bruhn 7 JodefVölgyi
Postadress Telefon Fax Postgiro E-postSödra Hamnvägen42 08-667 32 50 08-66784 47 37 00 30-9 infohamn.nu 11541 Stockholm eskilhamn.nu
beritaharnn.nu
Bankgiro Hemsida381-0512 www.hamn.nu
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2012
FÖR DET FACKLIGA
STANDARDISERINGSARBETET
INOM ARBETSMILJÖOMRADET
0000,2 1.4.3
4,11
.i,Cif: saco
p,9 e... 4+4,,,,
"ofkaft.0
VERKSAMHETSBERÄTTELSE2012
LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga standardiseringsarbetet inomarbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom den förbundsgemensamma arbetsgruppen förstandardiseringsfrågor (ASTA) vars sekretariat administreras av LO. Arbetsgruppensledamöter framgår av bilaga 1.
I samverkan med förbunden pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra möjligheterna tillinflytande inom den harmoniserande standardiseringsverksamheten.Förbundens medverkan,prioriteringar och strategier för arbetet koordineras inom ASTA.
Inom arbetsgruppen samordnas all verksamhet som rör standardisering. En stor del avstandardiseringsprojekten är mandaterade utifrån maskindirektivet och direktivet ompersonlig skyddsutrustning. Det blir också allt vanligare med standardiseringsprojekt inomtjänstesektorn. Av Kommissionens så kallade standardiseringspaket som presenterades i juni2011 framgår tydligt viljan att effektivisera den inre marknaden när det gäller tjänster medhjälp av standardiseringen. I den under 2012 beslutade förordningen påstandardiseringsområdet bekräftas också målsättningen att man ska kunna ge mandat förolika tjänstestandarder på samma sätt som man gör inom produktområdet. Fackligaerfarenheter visar dock att tjänstestandarder löper större risk att komma i konflikt både mednationell lagstiftning och med kollektivavtalen.
Den fackliga arbetstiden som går till deltagande i intemationella eller nationella möten itekniska kommitt&r finansieras av förbunden själva. Dessa kostnader redovisas inte i dennaverksamhetsberättelse. En uppskattning av förbundens egna insatser för 2012 uppgår till ca 2heltidstjänster, förutorn LOs resurser för samordning
Nedan redovisas LO, TCO och Saco deltagande i såväl intemationellt som nationelltharmoniserande standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet.
Förekommande förkortningar förklaras i bilaga 2.
Verksamheten inom ASTAs olika budgetområden är indelad enligt följande:
Medverkan i harmoniserande standardiseringsarbeteSamordning och planeringStandardisering, information och utbildningUtbildning i teknisk standardiseringsengelskaAvgifter
Kostnader för respektive område framgår av bilaga 3.
3
nik Medverkan i harmoniserande standardiseringsarbete
Nedan redovisas de förbund inom LO, TCO och Saco som deltagit i internationellt ochnationellt standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet.
I nedanstående redovisning återges inledningsvis för respektive förbund en sammanfattningav rapporterna från eventuellt internationellt deltagande.
För varje förbund återges också medverkan i svenska tekniska kommitt&r. Inga rapporterredovisas från denna medverkan. Denna redovisning syftar framförallt till att redovisabredden av våra egna fackliga insatser inom standardiseringsområdet.
Svenska Byggnadsarbetareförbundet
CEN/TC10/WG 4. Mobila arbetsplattformarJörgen Eriksson deltog den 20-22 februari 2012 på möte på BSI i Gunnersbury, London.Förslag till standard hade då varit ute hos deltagarna. Under dessa dagar så enades gruppen,under ledning av ordförande Adrian Bolton, om ett justerat förslag som skickades tillgruppen för genomläsning. Om det fanns ytterligare marginella justeringar så skulle dessagöras. Ett möte bokades till den 23-25 april om det skulle uppstå något så att gruppen skullebehöva träffas igen. Så blev det inte utan mötet ställdes in.
Gruppen fick ett slutligt standardförslag som godkändes och som skickades ut tillmedlemsländerna för yttrande. När synpunkter inkommit på förslaget så kommer ordförandeatt sammankalla till möte i London för genomgång av synpunkterna.
Jörgen Erikssons uppfattning är att det är ett för våra grupper bra förslag till standard.
svenska tekniska kommittarByggnadsställningarTakprodukter och takskyddBult och spikpistolerLyftkranarBygghissarBärbara handhållna kapmaskinerFarliga ämnen fr bygg o anl.produkter
Medverkan i svenska tekniska konunitt&rSEKTFK11 Elektriska luftledningar för starkström Ulf CarlssonSEK/TK 64 Elinstallationer för lågspänning Urban Pettersson/Mikael PetterssonSEK/TK 78 Säkerhet vid arbete Göran Söderlund/Per-Håkan Waern
Fastighetsanställdas förbund
Medverkan i svenska tekniska kommittUrSIS/TK 230 Trädgårdsmaskiner Tommy NygårdsSIS/TK 314 Städkvalitet Peter Frommelin
GS (Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk bransch)
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 212 MotorsågarSIS/TK 231 SkogsmaskinerSIS/TK 247 Träbearbetningsmaskiner o verktygSIS/TK 398 Sågningsskydd
Handelsanställdas förbund
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 380 Ergonomi
Kenneth JohanssonKenneth JohanssonK Johansson/IVIIsaksonKenneth Johansson
Martine Syrjänen Stålberg
Industrifacket Metall
CEN/TC 114. Machinery safetyISO/TC 199. Safety of MachineryLars-Erik Folkesson deltog på möte den 6-14 oktober 2012 i Montreal Kanada. Samarbetetmed IEC och ISO TC 199 ska öka under 2013. Det blev en lång diskussion angåendesammanslagningenav säkerhetskategorierna i ISO 13849-1 och IEC 62061. Tyskland är intepositiv till detta arbete. I övrigt flöt mötet på i en positiv anda och alla WG-grupperna var däroch informerade om vad som hade gjorts sedan förra paraplymötet våren 2011. Undertorsdagen och fredagen var vi inbjudna till Kanadas standardiseringskonferens.
Kommande möten:Våren 2014 i Holland (CEN/TC 114).8-9 april 2014 i Japan (ISO/TC 199).
ISO/TC 391SC10/ WG 1. Machine tools / Safety of Machinery / Metal forming machineLars-Erik Folkesson deltog på möte den 12-17mars 2012 i Cincinnati USA. WG 1 gickigenom kommentarerna för del 1 och blev klara. Vad som är kvar är att hitta bra tabeller förPerformence Level (PL) och kategorier. För detta har vi tillsatt en arbetsgrupp för attpresentera ett förslag i november. Det finns mycket kvar att göra innan alla delar är klara.Gruppen beslutade att förlänga våra möten med en dag. Jag hoppas vi kommer att ha detmesta klart i del 1 som kommer att gälla för alla typer av pressar och att vi kan sända ut dentill en bredare grupp i november 2012.Del 1 skickasut för godkännande först när någon annan del är klar att godkännas.
Inför nästa möte har vi utsett två arbetsgrupper och Frankrike ska ta fram ett underlag förhydrauliska pressar som är del 3. Förslagen kommer att sändas ut för kommentarer tillgruppen senast 30 september.
Lars-Erik Folkesson deltog på möte den 13-15 november 2012 i Paris, Frankrike. Gruppengick igenom kommentarerna för ISO/WD 16092 del 1 och blev klara. Vi gick också igenomalla referenser från EN till ISO. Vi påbörjade del 2. Arbetsgruppen presenterade ett förslagför PL. Det finns mycket kvar att göra innan alla delar är klara. Det mesta blev klart i del 1som kommer att sändas ut till en bredare grupp.
Inför nästa möte kommer arbetsgruppen att ta fram tabeller som stämmer med ISOs sätt attskriva och stämma av PL-kategorierna. Man ska också ta fram underlag för arbetet med del2-4 som ska starta 15-16 november efter WG 1 mötet. Förslag till elektriska pressar kommeratt presenteraspå mötet i april 2013.
Kommande möten:15-18 april 2013 i Diisseldorf, Tyskland
ISO/TC 39/SC 10/WG 2,3,4. Machine tools / Safety of Machinery / Turning machineLars-Erik Folkesson deltog på möte den 11-12juni 2012 i Frankfurt, Tyskland. WG 2 fick enny ordförande Matthias Timm. Ordföranden hade som mål för mötet att slutföra processenmed att ta fram ett underlag som kan sändas ut på Committee Draft (CD) till ISO SC 10 isommar. Eftersom Sverige hade länmat förslag om att ta bort specialmode (mode 3) för allaWG blev det stora diskussioner under denna punkt. Slutsatsen blev att den blev kvar inuvarande skrivning och att man väntar in kommentarerna på CD. De andra punkterna varenklare att lösa. Man skulle föreslå att CD fick en fyramånaders svarstid. Alla gruppernakommer att ha möten under 2013.
Till nästa möte ska Sverige skicka in en lösning på mode 3 och vi gör det tillsammans medFrankrike och Schweiz. Vi kommer att ta upp frågan på nästa TK-möte i oktober. Jobbetkommer att göras av AV och Scania.
Kommande möten:22-25 april 2013 i Frankfurt, Tyskland.
CEN/TC 212. FireworksBo Andersson deltog på möte den 21-22 mars 2012 i Paris, Frankrike. På mötet presenteradesen ny representant från EU-kommissionen vid nanm Julian Foley. Planen var att detta möteskulle bli slutmötet för fem standarder, men det blev det inte. WG 1 fyrverkerier är manöverens om allt utom tårtorna och det är hur de ska förankras. Ärendet är överlänmat tillKommissionen. De är också tveksamma till hur romerska ljus skjuts. Ett nytt WG 1 mötekommer att hållas tidigast i slutet av året.
Vissa smärre frågor finns att lösa främst med CEN-konsulten. Ett slutgiltigt förslag påformal vote beräknas komma 15juli 2012 med deadline 15 september.
Samma som för WG 2.
Bilpyro har inte CEN-konsulten granskat än. Men samma tidsplan beräknas som förWG 2-3.
CEN-konsulten har gett negativa yttranden och det behövs ett möte mellan WG 5 ochkonsulten. Formal vote beräknas komma 1 december.
Kommande möten:Slutet avjanuari 2013 i Paris, Frankrike.
ISO/TC 264. FireworksBo Andersson deltog på möte den 22-24 september 2012 i Liuyang, Kina. Mötet antog 11resolutioner som behandlade följande:
Engelska gäller som arbetsspråk för all dokumentation.Att radera alla beskrivningar av transport och lagring i affärsplanen.Utse en ordförande inom tre månader till WG 1 som handlar om terminologi.Utse en ordförande inom tre månader till WG 2 som handlar om märkning och
säkerhetskrav.
5
Utse en ordförande inom tre månader till WG 3 som handlar om olika typer avfyrverkerier.
Utse en ordförande inom tre månader till WG 4 som handlar om testmetoder.Begära en förbindelse mellan ISO/TC 264 och CEN/TC 212.Begära en samverkan mellan ISO/TC 264 och FN expertkommitté för transport av farligt
gods och globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier. SUBexpertkommitté för transport av farligt gods.
Begära samverkan mellan ISO/TC 264 och European Fireworks Association (EUFIAS).Begära samverkan mellan ISO/TC 264 och International Fireworks Association (IFA).Begära samverkan ISO/TC 264 och International Symposium on Fireworks Society
(ISFS).
Kommande möten:September 2013 i Frankrike.
CEN/TC 150. Industrial trucksBo Andersson deltog på möte den 9-11 maj 2012 i Paris, Frankrike. Arbetsgrupperna gjordesina avrapporteringar. WG 10, som Bo medverkar i, rapporterade att de slutfört en revideringav EN12895 och att dokumentet har cirkulerats för godkännande och överlämnats till CEN.En ledamot av TC påpekade att den publicerade versionen av EN12895 lyder under tvådirektiv så revideringen bör också vara under båda. Majoriteten av TC röstade för WG 10förslag. Vidare rapporterades att WG 10 skulle överväga olika synpunkter om en översyn avEN1175.
Kommande möten:18 mars 2013 i Birmingham, England.
ISO/TC 118. Vibrations in handheld toolsAnnika Nilsson deltog på möte den 20 mars 2012 i Berlin, Tyskland. Diskussioner angåendestålborstar som man anser inte ska ingå i standarden. Diskussioner fördes också omrevisioner av gamla standarder. Alternativen om att forma en eller två WG för resolutionen68 diskuterades samt att vi ska bjuda in ISO 6544 till nästa möte för att ta upp detta. WGgruppen ska i så fall forska hur isolerade chocker och muskulära problem börjar ianvändandet.
svenska tekniska kommittUrVibrationer i handhållna maskinerIndustritruckarHandhållna maskinerMaskinsäkerhet i järn- och metallverkVerktygsmaskinerIndustrirobotarMaskinsäkerhetAndningsskyddSmörjmedel och hydraulvätskorPyroteknikSocialt ansvarstagande
ISO/TC 84 Devices for administration of medicinal products and intravascularcathetersEva Nilsson deltog på senaste mötet i Solothurn, Schweiz, då arbetet med att revidera ettflertal standarder som berör nålar, insulinsprutor/pennor, sprutor etc. pågick för fullt. Evasdeltagande på detta möte finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Det har också påbörjats nya arbeten bl a för blindskrift på injektionspennor och liknande ochbolusinjektionsapparater. Det arbetas också med att göra standarderna mer "samstämda" iuppbyggnad och språk. Denna kommitté samarbetar med ISO/TC/2103WG 4, eftersom detberör väldigt många av kommiWns produkter.Vi samarbetar också med ISO/TC 74 "Transfusion, infusion and injection equipment formedical and pharmaceutical use".
Arbetet med riskavfallsburken kommer troligtvis också att återupptas eftersom vissatillverkare inte anser att det går att möta standarden som den är skriven idag. Sverige harförordat Cathy Lockhart från Kanada som ny ordförande.
Kommande möten:8-12 april 2013 i WashingtonHösten 2013 i Halifax, Kanada.
ISO/TC 1591SC3/WG 4 Human physical strength, manual handling and force limitsEva Nilsson har medverkat på två internationella möten i denna TC.Första i Trondheim 15-16 maj och det andra i Paris 8-9 oktober.ISO/TR12296 "Manual handling of people in the healthcare sector", har publicerats i år ochArjo Huntleigh har gjort en summering av rapporten på engelska. Önskemål finns att den böröversättas till svenska för att lättare kunna implementeras i vården.
CD 12295—Application document for ISO standards on manual handling (ISO 11228-1, ISO11228-2 and ISO 11228-3) and evaluation of static working postures (ISO 11226) håller påatt slutföras och den är nu ute på röstning.
TS 20646-1 "Ergonomic guideline for the optimization of musculoskeletal workloads"-ny titel sedan mötet I Paris. Sverige har haft stor påverkansmöjlighet både på TR 12296 ochTS 20646-1. NWIP är redan ute på röstning angående att göra TS 20646 till ny standard.Detta ska tas upp på nästa möte.
Eventuell revision av ISO 1005-serien för att få denna i linje med ISO 11228-serien ligger ipipeline för kommande arbeten liksom eventuellt ett arbete kring "Guideline for forcemeasurement", en not ska förberedas av vår ordförande Aleid Ringelberg.
Kommande möten:8 — 9 april 2013, Pisa, Italien
Medverkan i svenska tekniska kommittUrSIS/TK 228 LantbruksmaskinerSIS/TK 230 TrädgårdsmaskinerSIS/TK 238 FordonsergonomiSIS/TK 330/ag 4,6 Förbrukningsmtrl (stick o skärskador)SIS/TK 332 Sjukvårdstextilier
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 244 Livsmedels- och förpackningsmaskiner
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 253 Tryckeri- och pappersmaskiner
SEKO — Facket för Service och Kommunikation
TC 150/WG2. Industrial trucksLars Jakobsson deltog på möte den 14-16 maj 2012 i Stockholm. Teleskoptruckars standard ihängande last diskuterades, testmetoder och andra lyftdiagram, så maskinerna ska klara avsvängningar från lasten. Nästa möte planeras fortsatta diskussioner på området och sedan skamaskinernas tillbehör och infåstningar för dessa standardiseras.
Lars Jakobsson deltog på möte den 11-12 september 2012 i Milano, Italien. Teleskoptruckarsinfåstningar till personkorgar har varit på remiss och nu behandlades inkomna synpunkter.Nästa möte ska bl a infåstningama diskuteras ytterligare och hur maskinerna ska fungeratillsammans med dessa. En övrig synpunkt är att det blir svårt att bedöma säkerheten närstandarderna inte omfattar helheten. Exempelvis behandlas personkorg inte i sammaarbetsgrupp.
Kommande möten:12-13 december 2012 i Rom, Italien.
Medverkan i svenska tekniska kommittarSEK/TK 88 Säkerhet vid vindgeneratorerSIS/TK 202 VägmaterialSIS/TK 221 IndustritruckarSIS/TK 225 AnläggningsmaskinerSIS/TK 380 Ergonomi
Roger JohanssonT Brännström/M AnderssonLars JakobssonFredrik PerssonPatrik Hulin
9
Svenska TransportarbetareförbundetCEN/TC 1621WG5/PG 5. Body armourSven Sawatzki deltog på möte den 18-19 oktober 2012 i Paris, Frankrike. Draften har varitute på remiss under 2012. Frankrike har äntligen nominerat experter till gruppen,just närdokumenten gick på remiss. Ordföranden för projektgruppen och SIS projektledare kommerdärför att på plats bistå de franska experterna med en genomgång av det hittillsvarandearbetet, begränsningar, problem och så vidare, samt en preliminär genomgång av de franskakommentarerna, för att söka få dem så bra som möjligt inför remissen. Möte med franskregeringstjänsteman om standardiseringsarbetet som pågår samt genomgång av franskakommentarer. Inrikesdepartementet har för avsikt att använda sig av CE-märkningen förderas säkerhetsstyrkor i landet. Genomgång av kommentarer av den generella delen,ballistiska delen samt knivdelen, totalt tre delar.
Kommande möten:13-14 februari 2013 i Stockholm
CEN/TC 417. Maritime and port security servicesUlf Jarnefjord deltog på möte den 21-22 mars 2012 i Wien, Österrike. 2012 startar CEN enny kommitté som ska utarbeta en standard inom "maritime and port security services".Standarden är tänkt att utvecklas som hjälp för inköpare av säkerhetstjänster vid hamnar etc.Tanken är att harmonisera tjänsterna som de privata säkerhetsbolagen säljer. Priset ska intevara avgörande utan kvaliteten på tjänsterna. Arbetet är en blåkopia av en tidigare standardför tjänster inom bevakning av flygplatser där Sverige har erhållit två A-avvikelser föröverträdelser mot svensk arbetsrättslagstiftning.
Ulf Jarnefjord deltog också i det andra mötet den 4-5 juni 2012 i Bryssel och det tredje mötetden 23-24 oktober 2012 i Barcelona.
Kommande möten:30 januari 2013 i Wien, Österrike.
ISO/TC 20/SC 9. Aircargo and ground equipmentDan Holmberg deltog på möte den 8-13juli 2012 i Beijing, Kina. Den största vinsten med attåka på mötet var att få presentera lastarprojektet för delegaterna och visa de skadligaeffekterna av att lasta bagage i containers utan öppningsbara tak.Dan fick en stark känsla av att alla hade förståelse för problemet eftersom man gör på sammasätt globalt. Dan har skickat forskningsrapporten till sekretariatet för vidarebefordran till alladelegater. Änmet kommer att diskuteras på nästa möte.
Man diskuterade även bagagevikter (23 kilo) och väntar fortfarande på hur International AirTransport Association, IATA, ställer sig fortsättningsvis i frågan. Detta är en bolagsspecifikfråga som är väldigt svår att standardisera.
Kommande möten:2013 i Sverige.
Medverkan i svenska tekniska kommittkrSIS/TK 172 Värdeförvaring Ulf JarnefjordSIS/TK 221 Industritruckar Jonas PerssonSIS/TK 238 Fordonsergonomi Örjan JakobssonSIS/TK 259 Markutrustn för flygplatser/avisning Dan Holmberg
(0
SIS/TK 402SIS/TK 464SISITK 492SIS/TK 548
SkyddskläderLagerhållningssystem i stålBevakningstjänsterBakgavellyftar för vägfordon
Sven SawatzkiJonas PerssonUlf JarnefjordÖrjan Jakobsson
LO
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 301 Ledningssystem för arbetsmiljöSIS/TK 380 ErgonomiSIS/TK 423 Luftkvalitet
TCO
Medverkan i svenska tekniska kommittarSEK/TK 106 Elektromagnetiska fältSIS/TK 478 Socialt ansvarstagande
Lärarförbundet
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 327 Tandvård
Vårdförbundet
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 164/ag 11Lättöppnade förpackningarSIS/TK 329 Anestesi och respiratorutrustningSIS/TK 330 Förbrukningsmtrl inom sjukvårdenSIS/TK 330/ag 4 Förbrukningsmtrl (stick o skärskador)SIS/TK 332 SjukvårdstextilierSIS/TK 332/ag 1 Sjukvårdstextilier (vårdbädden)SIS/TK 332/ag 2 Sjukvårdstextilier (operation)SIS/TK 349 Steriliseringmedicintekniska produkterSIS/TK 351 AmbulanssjukvårdSIS/TK 527 Renhet på operationsrum
Unionen
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 301 Ledningssystem för arbetsmiljöSIS/TK 503 Kundkontaktcenter
Saco
Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 334 Hjälpmedel för personer med funk.neds.SIS/TK 423 Luftkvalitet
Sven BergströmSten GellerstedtS Bergström/G Skarping
Samordning och planeringEtt fackligt standardiseringsmöte genomfördes på Rönneberga den 1 - 2 februari 2012 därsamtliga aktiva LO-företrädare bjöds in. Deltagarna gavs möjlighet att rapportera från sinarespektive projekt. Ulf Jarnefjord föredrog ett förslag till europeisk standard förbevakningstjänster på flygplatser som Transportarbetareförbundet hade gett remissvar på.Tjänstestandarden innehöll flera saker som strider mot svensk lagstiftning, bl a fanns en listamed skäl för avsked från tjänsten som bryter mot våra svenska arbetsrättsregler. Tack vareTransportarbetareförbundets arbete med remissen begärde Sverige en A-avvikelse påstandarden. Därmed kommer inte de punkter som bryter mot svensk lagstiftning att gälla iden kommande europeiska standarden.
Eva Nilsson från Kommunal redovisade sitt arbete inom den internationellastandardiseringen när det gäller behållare för gamla sprutspetsar. Gruppen fick också seStandardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd (SKA-rådet) film kring fackligtdeltagande inom standardiseringen där Eva Nilsson medverkar.
Bo Andersson från IF Metall gav en fördjupad redovisning om truckstandardiseringen.Ditkuterades också den fackliga samverkan kring olika typer av truckar.
HESAs årliga europeiska nätverksmöten har med anledning av bristande finansieringförändrats till att endast finansiera aktiva medlemsländers medverkan. Ett uppföljningsmöteefter Köpenhamnsmötet i september 2011 hölls den 8-9 mars 2012 i Bryssel. Ytterligare ettnätverksmöte hölls den 4-5 juni 2012 på Malta där förslaget till standardiseringsförordningdiskuterades. Ett tredje möte hölls i Bryssel den 19-20 december 2012 med anledning av dennya förordningen på standardiseringsområdet. Diskussionerna rörde den framtidaorganisationen av standardiseringsfrågorna inom EFS och Institutet. Sven Bergströmmedverkade på samtliga möten och på sista mötet medverkade även Ulf Jarnefjord.
EU Kommissionens Rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor har även tillsatt enarbetsgrupp för standardiseringsfrågor där Sven Bergström medverkar. Under året har tremöten hållits varvid Sven Bergström medverkat på två.
ASTAs årliga planeringskonferens genomfördes den 12—13 september 2012 påSkepparholmen där bl a omvärldsanalys och verksamhetsplan för 2013 diskuterades ochfastställdes.
Standardisering, information och utbildningUtbildningen kring arbetsmiljö, standardisering och EU omfattar tre dagar och genomfördesden 13—15 augusti 2012 på Näsby Slott. 10personer deltog.
Utbildning i Livelink genomfördes den 22 maj 2012 i LO-huset, där 9 personer deltog.
Arbetet med revidering av boken "Arbetsmiljö, standardisering och EU" har pågått underåret. Beräknas bli klart under 2013.
12
Utbildning teknisk standardiseringsengelskaUtbildningen är inriktad på att ge förbundsrepresentanterna tillräckligt goda kunskaper iteknisk standardiseringsengelska för att kunna utöva ett bra inflytande inomeuropastandardiseringen och kunna förstå nya förslag på standarder.
För att täcka upp detta relativt omfattande kursbehov för personer med olika kunskaper iteknisk standardiseringsengelskahar vi ett samarbete med Veronica J Palling och företaget"VJ Languages" i Nottingham, England.
Våra principer är att grundutbildningen ska bestå av sammanlagt 3 veckors utbildning församtliga förbundsrepresentanter. Om det finns behov och medel kan utbildningen utökas medytterligare 1 vecka. Nya förbundsrepresentanter ska ha 2 veckors utbildning första året och 1veckas utbildning året därpå.
Arets utbildningar har fördelats enligt följande:
o Per-Håkan Waern, Elektrikerna; Patrik Hulin, SEKO; Kenneth Johansson, GS; TorbjörnJonsson, Fastighets; Ernst Aslund, Kommunal; Lena Jonasson Fischer, Kommunal; MikaelPettersson, Elektrikerna, har fått två veckor vardera.
o Ulf Carlsson, Elektrikerna; Martine Syrjänen, Handels; Matts Jangerstad, Kommunal;Lars Jakobsson, SEKO; Roger Johansson, SEKO; Fredrik Persson, SEKO; MagnusAndersson, SEKO, har fått 1 vecka vardera.
AvgifterFörvaltnings- och intressentavgifter till standardiseringsorgan.
Bilaga 1
Ledamöter i arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA)
Leif Wall
Per-Håkan Waern
Torbjörn Jonsson
Kenneth Johansson
Martine Syrjänen Stålberg
Chaker Nassar/Stefan Eriksson
Lars-Erik Folkesson
Lena Jonasson Fischer
Thomas Henriksson
Lars Wåhlstedt
Thomas Brännström
Ulf Jarneijord
Karin Fristedt
Stefan Lundberg
Sven Bergström
Therese Roselin Göthe
Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Svenska Elektrikerförbundet
Fastighetsanställdas förbund
GS
Handelsanställdas förbund
Hotell och Restaurang Facket
Industrifacket Metall, vice ordförande
Kommunal
Livsmedelsarbetareförbundet
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet
SEKO —Facket för Service och Kommunikation
Svenska Transportarbetareförbundet
Saco
TCO/Vårdförbundet
LO, ordförande
LO, sekreterare
Suppleanter
Jörgen Eriksson
Jaimika Fahlander
Bo Andersson
Peter Larsson
Per-Åke Persson
Börje Sjöholm
Sten Gellerstedt
Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Handelsanställdas förbund
Industrifacket Metall
Kommunal
SEKO —Facket för Service och Kommunikation
TCO/Unionen
LO
Ordförklaringar
BSI British Standardisation Institute
BTTF Task Force of the Technical Board
CEN Europeiska standardiseringsorganisationenComité Europ&n de Normalisation
CENELEC Europeiska standardiseringsorganisationenför el och elektronik,Comité Europ&n de Normalisation Electronique
CD Committee Draft
CLC Förkortning av CENELEC i dokumentationsreferenser
DIN Deutches institut ftir Normung
DIS Draft International Standard
EN European Standard
ETUI Europafackets forsknings- och utbildningsbyrå
HESA Health and Safety, avdelning inom ETUI, hanterar arbetsmiljöfrågor
IEC International Electrotechnical Commission, den globalastandardiseringsorganisationen för el och elektronik
ISO International Organisation for Standardisation, den globalastandardiseringsorganisationenför allmän standardisering
PL Performence Level
SC Subcommittee
SEK Svenska Elektriska Kommittén. Sveriges representant i CENELEC
SIS Swedish Standards Institute, det svenska allmännastandardiseringsorganet. Sveriges representant i CEN