ARABISKA Svensk litteratur på arabiska En bibliografisk studie Johan Petersson Magisteruppsats Handledare: Tetz Rooke VT 2014 Examinator: Helle Lykke Nielsen
ARABISKA
Svensk litteratur på arabiska
En bibliografisk studie
Johan Petersson
Magisteruppsats Handledare: Tetz Rooke
VT 2014Examinator: Helle Lykke Nielsen
1
ABSTRACT
Författare: Johan Petersson
Titel: Svensk litteratur på arabiska – En bibliografisk studie
Handledare: Tetz Rooke
Organisation: Göteborgs Universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för
språk och litteraturer, Arabiska
År: 2014
Språk: Svenska
Nyckelord: arabiska, svensk litteratur, bibliografi, översättning
Sammanfattning: Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratur
som blivit översatt till arabiska. Någon sådan bibliografi finns inte sedan tidigare och i
studien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernas
sökresultat med avseende på svensk litteratur översatt till arabiska samt svårigheterna för
varje forskare som vill använda dem. Därefter följer en översiktlig kvantitativ analys av
titlarna i bibliografin med fokus på var, när och hur titlarna översatts samt trender och
tendenser vad gäller genrer, författare, förlag, översättare och utgivning. En bibliografi
som denna som presenteras i studien är helt oumbärlig för varje forskare som vill studera
vad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgående analyser i ämnet.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND...................................................................................................................... 41.1 Inledning......................................................................................................................41.2 Syfte.............................................................................................................................41.3 Tidigare forskning, metod och teori............................................................................ 5
1.3.1 Översättning som kulturellt utbyte...................................................................... 51.3.2 Översättning av litteratur i arabvärlden............................................................... 71.3.3 Läsvanor i arabvärlden.........................................................................................81.3.4 Översättningsteori................................................................................................91.3.5 Bibliografi som metod....................................................................................... 111.3.6 Insamling av material........................................................................................ 121.3.7 Transkribering av arabiska.................................................................................13
2 PROBLEM MED DE BEFINTLIGA DATABASERNA.................................................142.1 Befintliga databaser................................................................................................... 14
2.1.1 Suecana extranea och LIBRIS........................................................................... 142.1.2 Index Translationum.......................................................................................... 15
2.2 Problem vid sökning i databaserna............................................................................162.2.1 Felkodade titlar.................................................................................................. 162.2.2 Otillgängliga utdrag........................................................................................... 182.2.3 Inkonsekvent eller felaktig transkribering......................................................... 192.2.4 Samma verk utgivet av flera förlag....................................................................20
2.3 Varför behöver en bibliografi etableras?................................................................... 222.3.1 Relevanta urvalskriterier....................................................................................222.3.2 LIBRIS och Index Translationum......................................................................232.3.3 Uppgifter saknas eller står på fel plats i databaserna.........................................232.3.4 Titlar funna på annat håll som saknas i databaserna..........................................25
3 RESULTAT .......................................................................................................................273.1 Förord till bibliografin...............................................................................................273.2 Bibliografi över svensk litteratur på arabiska............................................................28
4 ANALYS........................................................................................................................... 354.1 En överblick över bibliografin...................................................................................35
4.1.1 Vad har blivit översatt?...................................................................................... 354.1.2 Kronologi...........................................................................................................384.1.3 Utgivningsort..................................................................................................... 384.1.4 Vilka översätter från svenska till arabiska?....................................................... 39
4.2 Varför har just dessa titlar översatts?.........................................................................404.2.1 Barn- och ungdomslitteratur.............................................................................. 404.2.2 Övrig litteratur................................................................................................... 434.2.3 Källkulturens respektive målkulturens inverkan...............................................44
4.3 Avslutande kommentar.............................................................................................. 45KÄLLFÖRTECKNING....................................................................................................... 47
3
1 BAKGRUND
1.1 Inledning
Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratur översatt till
arabiska samt en analys av denna. Uppsatsens fokus var från början enbart själva analysen
– att finna mönster och trender – och för att svara på denna fråga måste man veta vad som
blivit översatt. Det visade sig dock snart att detta inte var självklart att finna svar på.
Databaserna som finns tillgängliga visade sig innehålla stora brister (se kommande avsnitt)
och användarvänligheten lämnar mycket att önska. Därför kom denna studies fokus mer att
handla om etablerandet av en bibliografi över dessa titlar – något som i dagsläget inte tycks
finnas. Denna studies bibliografi över svensk litteratur på arabiska innehåller 284 titlar,
vilket täcker mer än summan av sökresultaten i de befintliga databaserna – en summering
som dessutom är långt ifrån enkel eller självklar att göra på grund av brister i systemen,
brist på tidigare kartläggning och forskning samt svårigheter knutna till olikheten i de båda
språkens natur. Bibliografin i denna studie är dessutom mer överskådlig och relevant med
avseende på min frågeställning. Styrkan ligger i dess fokus på just litteratur samt på
ordning, uppställning och information om varje titel. Det finns dock mer kvar att göra.
Även denna bibliografi innehåller luckor och brister (se förord till resultat), men för den
forskare som vill ta vid är nu utgångsläget ett annat. Denna studie presenterar även en
grundläggande kvantitativ analys av titlarna i bibliografin. En presentation av de största
genrerna, förlagen, utgivande länder samt översättare ges i uppsatsens andra kapitel.
1.2 Syfte
Syftet med denna magisteruppsats är att presentera en analys av svensk litteratur som blivit
översatt till arabiska. För att kunna göra det behövs information om vad som blivit
4
översatt. Därför blir även etablerandet av en bibliografi över svensk litteratur översatt till
arabiska en oumbärlig del av denna studie. En sådan bibliografi finns i dagsläget inte.
Denna magisteruppsats ämnar söka svara på frågorna:
• Vad av svensk litteratur1 har blivit översatt till arabiska?
• Vilka mönster finnes i analysen av denna bibliografi?
En bibliografi som denna är oumbärlig för fortsatt forskning. De i teorin bästa verktygen
som forskare i dagsläget hittills haft för att ta reda på vad av svensk litteratur som blivit
översatt till arabiska är databaserna Suecana extranea (e.g. LIBRIS) och Index
Translationum. I kapitel 2 följer en presentation av dessa databaser samt problemen med
dem med avseende på svensk litteratur i arabisk översättning, vilket enligt Johannes
Rudberg vid Kungliga Biblioteket närmast skulle kunna liknas vid något av en ”vit fläck”
på kartan över översatt litteratur. Här är det både ekonomiska och praktiska faktorer som
ligger bakom (Johannes Rudberg vid KB, muntlig kommunikation, den 7 april 2014).
1.3 Tidigare forskning, metod och teori
1.3.1 Översättning som kulturellt utbyte
Översättning av litteratur är en kanal genom vilken vi lär känna varandra över geografiska
och kulturella gränser. Den blir ett viktigt verktyg för förståelse och tolerans av människor
i andra delar av världen. ”Översättningar av centrala eller typiska texter är ett oumbärligt
redskap i vårt ömsesidiga utforskande av varandra.” (Henningsson i Rooke, 2003:5) Därför
1 Med litteratur menas här både skönlitteratur i olika form och facklitteratur; litteratur för vuxna såväl som för barn och ungdomar.
5
blir också den litteratur som översätts avgörande för hur omvärlden uppfattar oss. I ljuset
av detta blir översättning av skönlitteratur ett mycket viktigt, och politiskt laddat, ämne.
Vilken bild av Sverige har omvärlden idag och vilken vill vi förmedla? Det omvända gäller
naturligtvis också: Vilken bild får vi av omvärlden genom den litteratur som översätts till
svenska? ”Översättningslitteraturen är inte bara en undervärderad del av
nationallitteraturen, den är också en kanal för kulturell interferens. Därmed kan den
studeras som exempel på hur normer för kulturell förståelse etableras och utvecklas”
(Grelz, Respons, 1/2013).
I och med att hälften eller mer av all litteratur som ges ut på svenska är
översättningar så tillhör Sverige de mest översättande landen i hela världen (Kleberg,
2009:173). Men trots att svenskan inte tillhör de stora språken eller ligger i den allra högsta
toppen som källspråk kan man inte bortse från vår litteraturs betydelse internationellt.
Utflödet av svensk skönlitteratur i världen är enligt Svedjedal (2012:62) en del av
mångskiktade transnationella litterära flöden skapade och påverkade av såväl marknadens
logik som geolingvistiska och ekonomiska styrkeförhållanden samt insatser som till
exempel statligt stöd. Det har blivit en del av det världslitterära rummet och Sverige har
idag den artonde största exporten i världen av tryckta böcker, och svenskan finns med
bland de tio största källspråken. ”Det svenska deckarundret, med Stieg Larsson och
Henning Mankell i spetsen, har ökat intresset för både Sverige och den svenska
litteraturen" (Annina Rabe, Svenska institutet, 2011.12.19).
Översättning är också en konst i sig, en sorts 'skriven läsning' där översättarens
egen röst oundvikligen färgar berättandet och där översättningen alltid blir en ny version
av originaltexten. ”Att läsa är att tolka, att översätta blir då att skriva ned sin tolkning av
källtexten på målspråket” (Jansson, 2011:15). När man beaktar detta blir översättarens roll
mycket viktig, nästan som om verket vore skrivet av två författare. Detta är viktigt att ha i
åtanke varje gång man läser ett verk som blivit översatt – och naturligtvis även i kritiken
av detta. Kanske blir översättarens roll ännu större och mer avgörande ju längre målspråket
och källspråket står i från varandra?
I en rapport från Utrikesdepartementet författad 2004 föreslås bistånd för
översättning mellan svenska och arabiska som ett sätt att stärka dialogen med Mellanöstern
och Nordafrika (UD, 2004:23). Där föreslås även att man bör upprätta en databas med
6
fullständig statistik över vilka böcker som faktiskt har översatts till arabiska.
1.3.2 Översättning av litteratur i arabvärlden
När det gäller arabvärlden råder det en brist på översättningar av skönlitteratur. ”Den
arabiska översättningslitteraturen befinner sig sedan länge i kris, en kris som är både
kvantitativ och kvalitativ. Översättningarna är inte bara få, de är otillförlitliga också”
(Rooke, 2003:9). ”En FN-rapport från 2003 – sammanställd av arabiska experter – pekade
ut denna brist tillsammans med bristande demokrati och få rättigheter för kvinnor som
huvudskälet till att många arabländer har sämre utveckling än länder i andra världsdelar”
(Olsson, SvD, 071122). Detta påverkar alltså i hög grad den bild som arabvärlden får av
Sverige. När man tittar på vad som ändå översätts ser man även att: ”Den litterära bilden
av 'Väst' är kulturellt monokrom och skulle behöva berikas med färger från andra paletter,
till exempel den skandinaviska. Detta är en uppfattning som företrädare för den nya
arabiska översättningsrörelsen ofta uttrycker” (Rooke, 2003:10). I arabvärlden är synen på
översättarens roll betydligt annorlunda än synen i Europa, där översättaren inte anses vara
en författare utan enbart en tekniker som erbjuder en tjänst (Transeuropéennes, 2012:28).
Kalima Translation är ett projekt utan vinstintresse, med sin bas i Abu Dhabi, som
sponsrar översättning, utgivning och distribution av klassisk och samtida litteratur från
andra språk till arabiska. Bakgrunden är enligt dem själva att ta itu med ett tusenårigt
problem – översättningstorkan i arabvärlden. Denna begränsar tillgången till verk av stora
författare och tänkare världen över för många arabisktalande människor som inte läser på
något annat språk än arabiska, vilket den stora majoriteten av arabisktalande inte gör
(Kalima Translation, 140425).
De arabiska länderna som översätter mest är Libanon, Syrien, Egypten och
Marocko (Transeuropéennes, 2012:16). Majoriteten av alla översättningar som görs i
arabvärlden från mindre kända språk översätts via framför allt engelska och i mindre grad
även franska (Transeuropéennes, 2012:18). Att svensk litteratur översätts till arabiska är en
relativt ny företeelse. Vad har hittills blivit översatt? Det söker denna studie svara på.
7
1.3.3 Läsvanor i arabvärlden
Organisationen NEXT PAGE verkar för tillgång till kunskap och information samt
interkulturell förståelse. De har sitt huvudkontor i Sofia, Bulgarien och samarbetar med
organisationer och lokala kontakter i 25 länder. En undersökning om arabers läsvanor som
utfördes år 2007 av denna organisation visar att majoriteten i huvudsak läser
nyhetstidningar, och samhällsinformation både i tryckt form och på nätet. Vid sidan av
detta kommer även religiös litteratur. Undersökningen utfördes i Egypten, Libanon,
Saudiarabien, Tunisien, Marocko, Algeriet, Jordanien, Palestina och Syrien. (NEXT PAGE,
2007a:3 & 2007b:13)
Det är verkligen inte självklart att definiera vad som hör till arabvärlden, vad som
är arabiskt och vem som egentligen är arab (Kronholm, 1995, kap 1). I detta sammanhang
när vi talar om läsvanor blir det dock relevant att inkludera alla som på något sätt använder
sig av, och förstår, det arabiska språket oberoende av var de har sin identitet.
Ethnologue: Languages of the World är ett forskningsprojekt som involverar
hundratals lingvister och andra forskare världen över. Enligt denna källa talas arabiska av
uppskattningsvis 237 miljoner människor (Ethnologue, 140603). Arabiska är dessutom
officiellt språk i över 20 länder. Detta kan jämföras med svenskan som är nationalspråk i
en enda stat och talas av drygt nio miljoner människor. Ändå har det, trots en viss
osäkerhet, hävdats att det ges ut fler böcker i Sverige per år än den totala utgivningen av
böcker i hela arabvärlden (Rooke, 2003:20). Analfabetism är fortfarande utbredd i
arabvärlden. Enligt statistik från UNESCOs Institute for Statistics var andelen analfabeter
bland vuxna över 15 år i Egypten 26% år 2012, 22% i Irak år 2011 och 33% i Marocko för
att ge några exempel (The World Bank, 140625). I statistik från 2011 beräknades den totala
andelen analfabeter bland vuxna över 15 år i hela Mellanöstern och Nordafrika vara 30%
för kvinnor och 15% för män (The World Bank, 140625). I Arab Human Development
Report från 2009 är andelen vuxna analfabeter över 15 år i 18 arabländer sammanlagt
beräknad till 29,1% (UNDP, 2009:115). I arabvärlden finns fortfarande spår av idén att
man i huvudsak inte läser för att roa sig, utan att läsningen är mer nyttoorienterad och den
muntliga berättartraditionen är fortfarande stark (Cedernil, 2012:10). Den låga utgivningen
av böcker, en utbredd analfabetism och inställningen till litteratur påverkar naturligtvis
också försäljningssiffrorna negativt. En anledning som ofta anges är att köpkraften hos
8
araberna är låg, beroende på bland annat ekonomiska faktorer.
Det tycks dock vara fallet att IT revolutionen de senast åren spelat en mycket viktig
roll i att göra litteraturen mer tillgänglig (Pepe, 2013:35). Webbsidor, onlinetidningar och
magasin, digitala bokförlag, kostnadsfria onlinebibliotek, bokklubbar och
Facebookgrupper som kanaler för litterär kommunikation i arabvärlden är alla exempel på
detta, något som svarar väl mot det växande antalet internetanvändare i arabvärlden,
särskilt bland unga (Pepe, 2013:32). Den har både kunnat kompensera för dåligt sorterade
bokhandlar, lyckats överbrygga geografiska avstånd och kostnader samt gjort det svårare
för regimerna att kontrollera innehållet i alla dessa böcker genom censur (Pepe, 2013:35).
Sedan ett knappt decennium tillbaka har man även enligt Rooke (2011:3) kunnat se
fenomen som bästsäljarlistor i arabvärlden, något som inte tidigare funnits. Trots bristen på
sammanställningar av dessa listor både nationellt och arabländerna emellan, något som
vittnar om den arabiska bokpubliceringens fortsatt låga status, visar deras blotta existens på
en ny utveckling på den arabiska bokmarknaden. Kanske börjar en mer
underhållsorienterad syn på litteratur redan breda ut sig bland unga i arabvärlden?
1.3.4 Översättningsteori
Översättning är en konstform, en sorts tolkning av det skrivna som inte följer lingvistikens
regler. Skulle översättning tvingas följa lexikon, morfologi och syntax skulle översättning
vara en omöjlighet (Pym, 2014:2). Översättningsteori skildes från lingvistiken under 80-
och 90-talet och har sedan dess inte återvänt tillbaka dit (Pym, 2014:2). Översättning ses
idag sällan som ett ordagrannt återgivande av en text, långt därifrån. Istället ses det som en
tolkning och ett återstiftande av texten för nya läsare, som är långt mycket mer avancerat
än att para ihop ord och fraser. Lingvistiken kan inte hjälpa översättaren att ta beslut, men
den beskriver den verktygslåda översättaren har att jobba med (Pym, 2014:6). Detta
problematiserande sätt att se på översättning lyfter fram många nya och intressanta
aspekter av ett översatt verk. Översättaren blir en 'andra författare' som kommer med nya
insikter och vinklar av en text.
”...there are no systems. Systems exist only in system theory” (Hermans,
1999:103). Men det är möjligt att välja att betrakta till exempel litteratur och översättning
som ett system i tron att det kan ge nya insikter om ämnet. Det handlar enligt Lindqvist
9
(2011:81) om att översättningar är en funktion av sammanhanget de finns i och
relationerna språken emellan. Därför är det nödvändigt att problematisera relationerna
mellan språk, litteratur och kultur samt att med olika modeller beskriva hur texter
interagerar mellan och inom olika kulturella, sociala och litterära fält. Fokus har flyttats
från källtexten till mottagarkulturen och dess ställning och funktion inom det
internationella kulturella systemet (Lindqvist, 2011:81). ”Det internationella
översättningssystemet är först och främst en hierarkisk struktur med centrala, semicentrala
och perifera språk” (Lindqvist, 2011:83). Enligt dessa systemteoretiska synsätt och
modeller går det inte att studera en text isolerad från sitt sammanhang och de system som
texten befinner sig i. System som enligt Hermans (1999:103) skiljer på vad som är kanon
och vad som inte är det och vad som är god respektive dålig litteratur, som har ett center
och en periferi samt primära (innovativa) och sekundära (konservativa och bevarande)
krafter. Allt detta förändras och omskapas över tid.
Översättning, liksom andra former av överföring, är enligt Even-Zohars Polysystem
Theory 1990, en sorts påverkan, en relation mellan litteraturer där en litteratur kan bli en
källa för direkta eller indirekta lån för en annan. Hans modell beskrivs i (Hermans,
1999:108-109). Där kan individuella översättningar spela antingen en primär eller en
sekundär roll i ett polysystem, beroende på vilket skick systemet råkar vara i. Den stora
majoriteten av alla översättningar menar Even-Zohar är konservativa, alltså bevarande.
Men om en litteratur är ung, svag eller innehåller ett tomrum eller befinner sig i kris eller
vid en vändpunkt historiskt, kan översättningar spela en mer primär (innovativ) roll
(Hermans, 1999:109). Dock hävdar Lindqvist (2011:87) att det är mer funktionellt att påstå
att den översatta litteraturens funktion och position varierar snarare än att anta att den
”normalt” har en marginell position inom litterära system.
Inom polysystemteori finns även idén om att texter väljs ut för översättning på
grund av antingen källspråkstextens ställning, och/eller källkulturens dominans
(Matsunaga-Watson, 2005:162). I den sistnämnda studien ges emellertid indikationer på att
så inte alltid måste vara fallet. Där konstateras att:
”...translation activities are not always carried out simply to compensate for theweakness of the target culture or to complement the shortcomings of the fictionor non-fiction polysystem in the target culture. In the case of bestsellertranslations in Japan's post-Occupation period, it seems that the target culture
10
is actively seeking palatable products that satisfy the audience” (Matsunaga-Watson, 2005:162).
Översättningsverksamheten i världen kan enligt Lindqvist (2011:88) ses som ett utryck för
styrkeförhållanden mellan källspråkets, målspråkets, författarens och översättarens position
nationellt och globalt.
Det finns många problem med att betrakta litteratur ur detta perspektiv, inte minst
genom att vi tvingas avgöra vad som är starka och svaga litteraturer (i vems ögon?), och i
den brist på tydlighet som påståendena innehåller (finns det kulturer som är defekta?).
Detta kräver definitioner av starkt och svagt och av kris och tomrum osv (Hermans,
1999:109).
Dock har polysystemteori varit till fördel för översättningsvetenskapen då den
placerat översättning i en större kulturell kontext även om den med fördel används på ett
abstrakt plan snarare än i konkreta sammanhang eller faktiska texter och böcker (Hermans,
1999:110). Ingen litteratur existerar isolerad och utan påverkan från omvärlden. ”Change
in a literary or cultural system occurs when new models manoeuvre themselves into new
positions and the web of relations is altered. That process never stops” (Hermans,
1999:114).
1.3.5 Bibliografi som metod
Det finns en del teoretisk litteratur kring bibliografin som metod och även om mycket av
den är gammal så kan man applicera det mesta även idag när datorerna tagit över och
revolutionerat sättet vi registrerar och söker information på. Enligt Robinson (1979:13)
beskrivs bibliografins syfte som att: ”The aim of bibliography as here defined is to assist
an enquirer in discovering the existence or determining the identity of books or other
documentary material which may be of interest to him” (Robinson, 1979:13). Han delar
upp bibliografier i 'current' och 'retrospective', det vill säga bibliografier som antingen
uppdateras kontinuerligt och ständigt gör anspråk på att stämma och innehålla det senaste
samt bibliografier som är retrospektiva och innehåller allt som utgivits fram till en viss
tidpunkt. Dessutom gör han ytterligare skillnad på bibliografier som är antingen 'selective'
11
eller 'comprehensive' det vill säga 'selektiva' eller 'heltäckande' bibliografier.
Vidare beskrivs vad som kännetecknar en bra layout, vilket i dessa sammanhang
har med användarvänlighet att göra:
”The essentials of a good bibliographical layout are a) a clear distinction of oneitem from another; b) the standing out for easy reference of all headings, boththose for sections of the work and those for individual items; and c) the cleardistinction of the component parts of the entry, ie author, title, imprint,collation and notes, and of course the class or other number by which it isarranged. These may be satisfactorily produced by the effective use of spacingand, in printing, varied forms of letter […]” (Robinson, 1979:79)
Såhär i databasernas tid finns det naturligtvis nya och bättre möjligheter för katalogisering
där samma information kodas och läggs i olika celler för att enkelt kunna söka på och lista
delmängder, men principerna är desamma fortfarande även om tecken skrivna på en lång
rad bytts ut mot metoder där informationen separeras och skrivs in i olika poster eller celler
med olika klass.
1.3.6 Insamling av material
”It has long been the dictum of authorities in this field that 'the honour of thebibliographer' obliges him to glean from first hand sources and not to dependon secondary ones. In other words he must personally examine every itemincluded in his bibliography and not depend upon the work of others […] Ifthis ideal seems sometimes impossible of attainment, as it may, thebibliographer must clearly admit his fall from grace distinguishing the unseenitems […]” (Robinson, 1979:32)
Denna undersökning bygger i stor utsträckning på andrahandsuppgifter och resultaten i
databaserna. Ett arbete av den omfattning som skulle krävas för att hålla varje titel fysiskt i
handen och enbart utgå från förstahandsuppgifter ryms helt enkelt inte inom tidsramen för
denna uppsats. Det bör ändå framhållas att källorna flera gånger dubbelkollats och jämförts
i olika register, i diverse olika bibliotekskataloger, bibliografier och bokhandlar på nätet –
vilket också givit resultat. Ofta var titlar felskrivna, dåligt transkriberade, direkt felaktiga,
eller så saknades viktig information helt och hållet (se nästa kapitel). Det finns naturligtvis
12
bibliografier liknande denna som gjorts om översatt litteratur från andra språk. Ett exempel
är Hans Åkerström som skapat flera bibliografier vid Göteborgs Universitet. Som exempel
kan nämnas hans ”Bibliografi över serbisk, kroatisk, bosnisk, montenegrinsk skönlitteratur
översatt till svenska” från 2010 (slaviska.se/bibliografi, 140603).
1.3.7 Transkribering av arabiska
Denna uppsats håller sig i huvudsak till LC-systemet framtaget av Library of Congress för
transkribering (http://www.loc.gov/catdir/cpso/romanization/arabic.pdf). Dock inte alltid
helt konsekvent. I de fall arabiska namn förekommer med svenska motsvarigheter eller då
namn på personer, förlag osv fått en försvenskad stavning har dessa använts. Den
befintliga stavningen av titlarna i bibliografin som hämtats ur databaserna har behållits –
även i de fall de är felstavade, inkonsekventa eller direkt feltranskriberade. Fördelen med
detta är att användaren då kan söka på titlarna och hitta dem i de befintliga katalogerna
eftersom det är med den stavningen de är registrerade. Att korrigera transkriberingen av
varje titel är ett tidskrävande arbete som återstår att göra. I de fall namn på böcker och
personer som saknats i databaserna lagts till i studien har ovan nämnda system använts.
Problemet med transkribering diskuteras ytterligare i kommande kapitel.
13
2 PROBLEM MED DE BEFINTLIGA DATABASERNA
2.1 Befintliga databaser
2.1.1 Suecana extranea och LIBRIS
För att ta reda på vad av svensk litteratur som hittills blivit översatt till andra språk och
utgivet är databasen Suecana extranea vid Kungliga Biblioteket en viktig hjälp för
forskare. På KBs hemsida kan man under rubriken ”Utländsk litteratur med svensk
anknytning (Suecana extranea)” läsa att:
”KB ska som nationalbibliotek köpa utomlands utgivna publikationer medsvensk anknytning. Dessa förtecknas i bibliografin Suecana extranea. Deningår som en deldatabas i LIBRIS. Suecana extranea innehåller Litteratur påfrämmande språk om Sverige och svenska förhållanden Svensk fack- ochskönlitteratur i översättning till främmande språk En tryckt förteckning överSuecana extranea utkom med visst undantag med ett nummer per år under åren1968–1996” (Kungliga Bibliotekets webbsida, 140407).
Men svensk litteratur i översättning till andra språk började redan 1963 att förtecknas i
Suecana extranea som från början utkom löpande i tryckt form (Svedjedal, 2012:47).
Såväl skönlitteratur direktöversatt från svenska som sådan översatt via ett tredje språk (till
exempel en engelsk översättning av ett svenskt verk) ska finnas med i denna databas och
oavsett om den givits ut i Sverige eller utomlands. Värt att känna till är även att Suecana
extranea är en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS som nämnts ovan,
varför samtliga titlar som ingår i Suecana extranea även dyker upp vid en sökning i
LIBRIS (Johannes Rudberg vid KB, muntlig kommunikation, den 7 april 2014).
Sverige är enligt Rudberg unikt och i topp vad gäller denna typ av förteckning. Men
att vara bäst på någonting bör inte vara en anledning att inte vara kritisk och att föra en
förteckning av detta slag och samla in allt material som krävs är en svår uppgift. I Christina
Tellgrens avhandling som gavs ut 1982 om utgivningen av barn- och ungdomslitteratur i
Sverige 1966 – 1975, ges vi ”…en metodiskt förebildlig analys av flödena av
14
översättningar in och ut från Sverige. Suecana extranea är utgångspunkten, men
kompletterad annat material som belyser problem och brister i bibliografin” (Svedjedal,
2012:48).
”Men många nya detaljer och problem blir också synliga hos Tellgren. Med hjälp av bibliografier och tidigare forskning uppmärksammar hon att bortfallet i Suecana extranea för den perioden och det material som är aktuellt kan vara så stort som 40 á 50 procent, helt enkelt beroende på svårigheten för Kungl. biblioteket att samla in allt material” (Svedjedal, 2012:49).
Hur ser det ut idag vad gäller översättningar av svenska till arabiska? Det visade sig under
denna studies gång att ett mycket stort antal titlar var felkodade så att de av olika
anledningar inte dyker upp i deldatabasen Suecana extranea, varför sökningar med olika
villkor i LIBRIS istället användes (Se avsnitt 2.2.1 Felkodade titlar).
2.1.2 Index Translationum
Ett annat verktyg är UNESCOs Index Translationum, skapad 1932, som är en
världsbibliografi över översättningar. ”The Index Translationum is a list of books
translated in the world, i.e. an international bibliography of translations.” (Index
Translationum, UNESCO, 140407) Om denna databas står vidare att:
”The database contains cumulative bibliographical information on bookstranslated and published in about one hundred of the UNESCO Member Statessince 1979 and totals more than 2.000.000 entries in all disciplines: literature,social and human sciences, natural and exact sciences, art, history and so forth.The database is updated regularly.” (Index Translationum, UNESCO, 140407)
Databaserna i Index Translationum fanns innan FN-organisationen UNESCO, (Förenta
nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur), bildades, så man kan säga
att det är UNESCOs äldsta program, som ärvdes av det tidigare NF (Nationernas Förbund).
Om Suecana extranea har brister och det finns ett bortfall av material, så är det ändå
ingenting mot de brister som finns i Index Translationum. Sökresultaten går inte att sortera
och användarvänligheten är klart otillfredsställande. Statistiken i databasen lider enligt
Lindqvist (2011:82) av stora reliabilitetsproblem bland annat på grund av att olika länder
15
har olika definitioner av vad som är en bok samt olika policyer i att räkna in avhandlingar
och utredningar, men dessa data är de enda tillgängliga. Svedjedal (2012b:235) menar att
bortfallet ur databasen både är stort och ojämnt fördelat.
Det är nationalbiblioteken i medlemsländerna som har uppgiften att rapportera in
statistiken till Index Translationum (UNESCO, 140407), den statistiken baseras alltså på
varje lands nationella statistik. Brister i den nationella statistiken medför således brister i
Index Translationum, och länderna i arabvärlden lider av en generell brist på denna typ av
data (Transeuropéennes, 2012:11).
2.2 Problem vid sökning i databaserna
Ett generellt problem som man kan konstatera med Suecana extranea när det gäller att
försöka ta reda på vad som hittills blivit översatt av svensk litteratur är att databasen främst
täcker hela böcker (även om en del avsnitt i antologier också tas med). Därför förblir
många andra spridningsvägar för litteratur osynliga. Det gäller till exempel litterära
tidskrifter som rymmer poesi, noveller, utdrag ur romaner, intervjuer med mera (Svedjedal,
2012:54). Här bör också tilläggas att ett annat problem är att den arabiska regionen lider
brist på detaljerade data och tillförlitlig statistik inom litteratur- och översättningsområdet
(Rooke, 2003:11). Detta leder, vilket nämns ovan, till brister i vidarerapporteringen till
databaserna. Svenska verk som blivit översatta och utgivna i arabvärlden når kanske aldrig
Sverige, och om de inte heller existerar i det utgivande landets nationella statistik förblir de
troligen osynliga för oss.
2.2.1 Felkodade titlar
Det visade sig tidigt att en sökning i Suecana extranea som, vilket tidigare nämnts, är en
deldatabas till databasen LIBRIS, begränsad till litteratur på arabiska med svenska som
originalspråk, gav avsevärt färre antal titlar som resultat än en likadan sökning i LIBRIS.
16
Detta resultat var naturligtvis förvånande då samtliga av dessa titlar som blivit översatta
ska finnas med i Suecana extranea. Mer exakt så gav en sökning i Suecana extranea (den 4
februari 2014) 203 titlar, medan en sökning i LIBRIS med samma villkor gav resultatet 296
titlar (ett bortfall på 31%). När frågan varför det blir så ställdes till Johannes Rudberg,
sakkunnig och den med bäst kunskap om Suecana extranea vid Kungliga Biblioteket gavs
svaret att det berodde på den mänskliga faktorn. Dessa titlar som saknas vid en sökning i
Suecana extranea har blivit felkodade när de lades till vilket gör att de inte dyker upp i
databasen som de ska (Muntlig kommunikation, den 7 april 2014). För att vara säker på att
få med alla titlar används fortsättningsvis istället resultatet av sökningar i LIBRIS.
Det visade sig emellertid senare att inte heller detta garanterar att alla önskade titlar
kommer med i sökresultatet. Ett par titlar som inte gick att finna i dessa utdrag var:
Espmark, Kjell (2011). Det enda nödvändiga | al-Darurah al-wahidah. Översättare: Jasim Muhammad. Damaskus: Khatawat lil-nashr.
Lagerkvist, Pär (2004). Gäst hos verkligheten | Dayf ʻala al-waqiʻ. Översättare: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna.
Båda dessa titlar finns med i LIBRIS, ja till och med i Suecana extranea, men de dyker inte
upp om man söker på svensk litteratur översatt till arabiska. Troligen beror även detta på
att de är felaktigt kodade vad gäller språken. Ett sätt att finna dem på är att söka på all
litteratur på arabiska i Suecana extranea, och utelämna svenska helt. När detta gjordes så
gavs 220 titlar som resultat, och dessa två stickprov visade alltså att det finns titlar bland
dessa 220 som inte finns med bland de 296 titlar som nämns ovan. Vid en noggrann
genomgång av dessa visade det sig handla om ett tiotal titlar.
Det omvända kan också gälla, nämligen att arabiskan är utelämnad i den kodade
informationen om titeln. Ett exempel på detta är en diktsamling innehållande 13 av Gunnar
Ekelöfs dikter översatta på sju språk som gavs ut av Svenska Institutet i Alexandria 2005:
Översätt inte ett levande språk till ett dött : Gunnar Ekelöf på sju språk. Där finns dikterna
översatta parallellt till arabiska, grekiska, kurdiska, persiska, ryska, turkiska och tyska.
Men verket står inte listat så att det går att hitta genom att söka på det arabiska språket,
vilket gör det omöjligt att hitta i databasen i sammanhanget om man inte känner till det
sedan tidigare. Man kan emellertid diskutera om detta verk ens skall räknas till den
17
litteratur jag söker då det är skrivet på flera olika språk.
Ett exempel på en titel som varken finns med i Suecana extranea eller är kodad
som svensk litteratur översatt till arabiska i LIBRIS är:
Ibrahimovic, Zlatan & Lagercrantz, David (2013). Jag är Zlatan Ibrahimovic |Ana Zlatan Ibrahimovic. Övers: Sonia Sherefay. Stockholm: CreativeSolutions Sthlm
Titeln finns med i LIBRIS kodad som en bok på arabiska, men eftersom den varken har
informationen att svenska är originalspråk, eller finns med i deldatabasen Suecana
extranea blir den i princip omöjlig att identifiera. I LIBRIS finns nämligen över 28000
titlar som är kodade som skrivna på det arabiska språket (28125 titlar den 4/6 2014), men
det är naturligtvis endast ett litet fåtal av dessa som har svenska som originalspråk. Det
finns troligen fler titlar som gömmer sig på liknande sätt.
Detta problem med att översatta titlar i databaser har blivit felaktigt kodade eller
alternativt blivit kodade enligt olika system över tid, diskuteras även i en masteruppsats
med titeln Översättningar från ryska, arabiska, persiska och polska med särskild hänsyn
till barn- och ungdomslitteratur av Grazyna Scewczyk vid Bibliotekshögskolan. Scewczyk
menar att alla sökmetoder har sina brister. Används signaturer eller andra klassificeringar i
sökningen finns alltid problemet med att dessa inte används kontinuerligt eller att praxis
för dessa förändrats över tid. Söker man enbart på författarnamn krävs mycket tid, även för
en specialist, dessutom kräver denna metod att man i så fall redan innan vet vilket
författarnamn man ska söka på (Scewczyk, u.d:46 – 47).
2.2.2 Otillgängliga utdrag
Ett annat problem som tidigt uppstod var svårigheten i att få ut ett utdrag av sökresultatet. I
LIBRIS (och Suecana extranea) finns det en funktion för att skapa referenslistor och på så
sätt spara ner sitt sökresultat. Men två huvudsakliga problem försvårar denna uppgift. För
det första kan man bara skapa dessa referenslistor för 100 titlar åt gången, vilket innebär att
man måste göra det i flera steg och därefter sammanfoga dem igen. Detta var emellertid i
detta fall inget oöverkomligt hinder då det som sagt totalt rörde sig om cirka 300 titlar. Det
18
andra problemet är att dessa referenslistor skapas kodade med UTF-8 som teckenkodning.
Det visade sig vara lättare sagt än gjort att bara avkoda dem, men efter att länge sökt efter
olika typer av mjukvara som skulle kunna avkoda dem, och efter många misslyckade
försök, lyckades en nästan helt lyckad avkodning genomföras2. Det som återstod var dock
att för hand redigera varje titel som innehöll något eller några av de svenska tecknen: å, ä
eller ö.
Jämför man emellertid detta med Index Translationum blir det tydligt att
situationen är långt värre där. Det finns inget sätt att få ut utdraget på och endast 10 titlar
visas åt gången. Där är enda sättet att kopiera varje sida manuellt, för att sedan sätta ihop
dem på egen hand. Det finns heller inget sätt att ändra ordningen på sökresultaten på, om
man till exempel skulle vilja sortera efter utgivningsår eller författare, utan listan är fix och
går inte att sortera om.
2.2.3 Inkonsekvent eller felaktig transkribering
Ett välkänt och återkommande problem för alla arabister är de problem som uppkommer i
och med transkriberingen av det arabiska alfabetet till latinska bokstäver. Det finns ingen
standard som blivit helt och hållet dominerande, eller kanske snarare så finns det flera
standarder. Ett och samma ord kan se fullständigt olika ut i olika transkriberingsvarianter –
till exempel vad gäller korta och långa vokaler, konsonanter, bestämd artikel, assimilering
av vissa konsonanter, hamza i initial och final position, grammatiskt bundna slutvokaler
etc. Till detta problem med olika standarder kommer även problemet med direkta
feltranskriberingar på grund av undermåligt arbete, inkonsekvens och slarv. Ett mycket
enkelt men tydligt exempel som kan synliggöra detta, men som ändå är relativt
oproblematiskt, är en transkribering av namnet .[Muḥammad] محممممد Det förekommer i
varianter som: Muhammad, Muhammed, Mohammad, Mohammed, Muḥammad,
Muḥammed, Moḥammad och fler därtill. I värsta fall läggs då varje av dessa sju exempel
in som ett nytt unikt namn i databaserna trots att det rör sig om ett och samma. Är det till
exempel ett författarnamn blir det då plötsligt inlagt som sju författare.
2 Detta gjordes med hjälp av mjukvaran Universal Cyrillic decoder som finns tillgänglig online på: http://2cyr.com/decode/?lang=en
19
Detta problem var även något som syntes i resultatet av sökningarna i både
Suecana extranea och Index Translationum, men gäller även generellt för europeiska
bibliotekskataloger (Transeuropéennes, 2012:45). Både verkens titlar på arabiska och
arabiska namn på bland annat översättarna och förlagen var mycket inkonsekvent
transkriberade och ibland direkt felaktiga. Detta ledde för att ta ett exempel till att en och
samma persons namn kunde skrivas ut på ibland över sex olika sätt, vilket gjorde det svårt
att överblicka resultatet. Ett exempel på detta är översättaren Mona Henning, vars arabiska
transkriberade varianter inkluderade; Muná Zurayqat Hininj, Muna Zuraiqat-Haning,
Muna Zariqat Hining, Muná Zariqat Hiningh, Muná Zurayqat Hiningh och Mina Zariqat
Haning. Detta gällde både verkens namn samt namn på personer och förlag – i den mån de
ens fanns med vill säga. Ett exempel på en titel som dyker upp som dubblett i LIBRIS
troligtvis på grund av detta problem är:
Bergström, Gunilla (1989). Alfons och odjuret | Burhan ua-l-ḥiuanu al-gharib.Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna
Denna titel står med två gånger både som: "Burhan" wa-al-hayawan al-gharib och som:
Burhan ua-l-ḥiuanu al-gharib. Även översättarens namn står i två olika varianter.
I Elisabet Risbergs magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan diskuteras detta problem med 'romanisering', dvs omskrivning av
titlar på icke-latinska språk med latinska bokstäver. Risberg (2003:58) kommer fram till att
romanisering sker för att titeln ska användas i en miljö där dess skrift inte kan läsas, men
att konsekvensen är svårigheter med att återfinna dessa titlar och att metoden utgör en
konflikt mellan dokumenthantering och återfinnande. Risberg (2003:58) menar vidare att
inställningen att latinsk skrift är det normala måste brytas samt att målsättningen bör vara
att alla dokument ska vara sökbara med dess rätta skrift.
2.2.4 Samma verk utgivet av flera förlag
Det tycks många gånger vara fallet att ett och samma verk blivit utgivet av mer än ett
förlag, vilket ibland kan göra att det dyker upp upprepade gånger i databaserna. Ofta
handlar det om verk som blivit utgivna både i Sverige och någonstans i arabvärlden. Ett
exempel på en titel utgiven på två olika förlag men som inte dyker upp som dubblett i
20
LIBRIS är:
Rådström, Niklas (1997). Medan tiden tänker på annat | Baynama al-zamanyufakkiru fi umurin ukhrá. Övers: Yusuf Tabbakh. Spånga: Avanta
Den har även blivit utgiven 1999 i Aleppo. Problemet är att det sällan eller nästan aldrig
finns fullständig information om detta varför arbetet med att avgöra vad som är olika
översättningar eller versioner av en titel och vad som i själva verket är samma verk varit
utmanande. I de fall det varit oklart huruvida det rört sig om två olika titlar eller en och
samma, har båda tagits med i denna studies bibliografi som två olika titlar precis så som de
blivit listade i de befintliga databaserna (se förord till bibliografin). Ett exempel på detta är
de båda titlarna:
Jansson, Tove (2008). Trollkarlens hatt | ʻAʼilat al-Mumin al-finlandiyah.Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna
Jansson, Tove (????): [uppgift saknas] | Ailat al-mumin al-finlandiyah. Övers:Sakinah Ibrahim. Dubai: Muasasat Muḥammad Bin Rashid Al-maktum
Översättarnamnen tycks av allt att döma vara olika transkriberingar av samma namn.
Uppgift om utgivningsår saknas i den undre titeln. Den arabiska titeln har blivit
transkriberad på olika sätt. Utgivningsort och förlag är olika. Detta kan handla om exakt
samma verk, men i Index Translationum är de listade som olika titlar. Sidantalet skiljer sig
enligt den tillgängliga informationen i Index Translationum åt något för de båda titlarna,
157 respektive 160 sidor.
Ett mönster som tycks finnas är att samma verk ofta blivit utgivet i Sverige av
förlaget Dar al-Muna en gång och sedan ytterligare en gång av något förlag någonstans i
arabvärlden, t.ex. Dubai, Kairo eller Abu Dhabi. Ibland är det dock svårt att avgöra om det
handlar om exakt samma översättning, en nyöversättning av samma översättare ibland
flera år senare eller en ny upplaga med ändringar.
21
2.3 Varför behöver en bibliografi etableras?
2.3.1 Relevanta urvalskriterier
Det är långt ifrån enkelt och självklart att definiera och dra gränser emellan vad som kan
räknas som skönlitteratur, facklitteratur eller rena informationstexter. Ofta är gränserna
luddiga och en del verk skulle kunna finnas med i flera kategorier samtidigt. Det visade sig
emellertid en bit in i arbetet med denna studie att man kan motivera en relativt tydlig gräns
mellan sådant som blivit utgivet av vad man lite förenklat kan kalla ”staten” och sådant
som blivit utgivet av icke-statliga förlag. Till ”staten” räknas statliga myndigheter, verk,
departement, institut, råd, etc... Dessa titlar var ofta rena informationstexter och saknade
ofta en benämnd författare. Därför valdes för enkelhetens och tydlighetens skull att
konsekvent utesluta alla titlar som har staten som utgivare då dessa inte är intressanta i
denna studie eftersom de inte kan sägas höra till den typen av publikationer som här
studeras.
Naturligtvis finns det både fördelar och nackdelar med detta kriterium. Ett problem
är till exempel att även ickestatliga förlag givit ut texter av denna typ. Ett exempel är:
[uppgift saknas] (1997). Fackliga försäkringar | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: LO
Men för att vara konsekvent utan att behöva vara insatt i det exakta innehållet i varje titel –
ett mycket omfattande och tidskrävande arbete som omöjligt skulle kunna motiveras i en
magisteruppsats – valdes detta urval. På så sätt undviks problemet med godtycklighet. Hur
lång måste annars en text vara för att räknas som facklitteratur snarare än en
informationsbroschyr? Ett bra exempel på en bok som kan sägas ligga i gråzonen är:
Björklund, Ulla (2012). Vänta barn | Bi-intizar wiladat tifl: kitab ʻan al-ḥaml wa-al-wiladah. Övers: Space 360 AB. Stockholm: Gothia
Den arabiska utgåvan är på sina 63 sidor en förkortad version av originalet.
När dessa statligt utgivna titlar uteslöts ur resultatet från sökresultaten i LIBRIS föll
totalt 38 titlar av 297 bort (13%). I Index Translationum var motsvarande antal 14 titlar av
22
133 (11%).
Eftersom denna undersökning enbart gäller tryckt litteratur uteslöts ytterligare 8
titlar då de visade sig vara filmer, ljudupptagningar och andra multimedia som slunkit med.
Vid en mycket noggrann genomgång av resultaten uteslöts ytterligare 5 titlar som
visade sig vara rena dubbletter, alltså titlar som av misstag lagts in två gånger i databasen,
samt 3 titlar vars original blivit felkodade som svensk litteratur trots att så icke var fallet.
Totalt handlar det alltså om ytterligare 16 titlar som ströks vilket ger 243 kvarvarande titlar.
Lägger man sedan till de felaktigt kodade titlar som diskuteras i avsnitt 2.2.1 innehåller
urvalet ur LIBRIS till denna studies bibliografi sammanlagt 250 titlar.
2.3.2 LIBRIS och Index Translationum
En jämförelse mellan databaserna LIBRIS och Index Translationum gav följande resultat:
Efter att ha begränsat sökningen till litteratur på arabiska med svenska som originalspråk,
samt tagit bort statligt utgivet material kvarstod 119 titlar i Index Translationum vilket ska
jämföras med 243 titlar i LIBRIS. Av dessa 119 titlar i Index Translationum var det 29 titlar
som inte fanns med i LIBRIS, men som borde finnas där. I detta sökresultat dök dessutom
en titel på ryska upp, som uppenbart blivit felaktigt kodad. Denna titel uteslöts. (Utav
ovannämnda 29 titlar var det 6 titlar som eventuellt skulle kunna vara översättningar
identiska med motsvarande titlar i LIBRIS, fast utgivna vid en annan tidpunkt av ett annat
förlag i arabvärlden – en av dessa i så fall med en annorlunda boktitel). Dessa 29 titlar
samt andra titlar som ej finns med i LIBRIS är markerade med ett (x) i bibliografin (se
resultatkapitlet).
2.3.3 Uppgifter saknas eller står på fel plats i databaserna
I utdraget från LIBRIS gjort med funktionen ”Skapa referenser”, saknar över 80% av
titlarna i urvalet originaltitel på svenska, 13% saknar arabisk titel på verket, och i endast ett
fåtal fall fanns båda titlarna med. Detta faktum, kanske främst när svensk titel saknas, gör
23
det naturligtvis svårt att identifiera dessa verk.
I vissa fall gick det att identifiera den svenska titeln när man klickade på posten i
den digitala nätversionen. Ett exempel på ett sådant fall är:
Bergström, Gunilla (1986). Raska på Alfons Åberg | Asriʻ, ja "Burhan"!. Övers: [uppgift saknas]. Nicosia: Dar al-Muna
Men att denna viktiga information sedan faller bort i själva referenslistan kan tyda på att
den är felaktigt eller inkonsekvent inlagd, så att den förekommer på olika poster och
platser vilket gör det svårare att hitta denna information för den som söker finna den.
Ibland ligger originaltiteln till exempel under rubriken ”uniform titel” och andra gånger
under rubriken ”verk som ingår i eller hör samman med denna titel”, ibland under
”varianttitlar” eller annars inskriven som en lång sträng tillsammans med den arabiska
titeln som följande exempel illustrerar:
Amana och Lilla Ingenting = Amanah wa-al-shayʼ al-saghir / författare: HananFakhreddine... ; illustrationer: Robert Ekblom ; översättning: JasimMohamed
Även uppgifter om utgivare saknas inte sällan helt. Se till exempel:
Ekelöf, Gunnar (nnnn). Diwan al-amir:: Wa-Hikayah Fatimah : Qasa'idmukhtarah/ .
Det är inte ovanligt att namnen på översättare, författare, illustratörer, redaktörer etc. blivit
omkastade eller felaktigt inlagda, så att till exempel översättaren står registrerad som
illustratör eller något annat. Detta gäller inte bara de svenska databaserna, utan problemet
med data som saknas i katalogerna när det gäller översatta verk delas av många nationella
bibliotek i Europa (Transeuropéennes, 2012:45). Exemplet nedan får illustrera hur rörigt
det kan vara. Här står författare och illustratör till originalet registrerade som medarbetare,
översättaren står som illustratör osv. Dessutom finns motsägelsefull information på
arabiska i titelsträngen. Där står illustratör och översättare korrekt angivna och
författarnamnet står i en transkriberad version direkt efter den arabiska boktiteln.
Originaltiteln står under rubriken ”Verk som ingår i eller hör samman med denna titel”
men med informationen ”originaltitel” inom parentes efteråt.
24
Skärmdump från en titel i databasen LIBRIS
I Index Translationum kunde man ibland enbart finna titeln på till exempel den engelska
eller franska översättningen och alltså inte originaltiteln på svenska. I många fall förekom
titeln på verket på flera olika språk:
Sjöstrand, Östen: Taḥta Burǧ ad Dalw [Arabic] / Al-Guzzi, Muḥammad / Tunis:Demeter [Tunisia], 1984. 64 p. Sous le signe du verseau [French] [Swedish]
Av de verk som saknade originaltitel på svenska i Index Translationum var samtliga
utgivna utanför Sverige. Troligen handlar det ofta om översättningar som gjorts via ett
tredje språk, och då oftast engelska.
I denna studies bibliografi i nästa kapitel har de flesta av dessa saknade uppgifter,
utom i några enstaka fall kompletterats med, korrigerats och framförallt presenterats
konsekvent och tydligt.
2.3.4 Titlar funna på annat håll som saknas i databaserna
Vid en jämförelse med den lista som publicerades 2003 i Den nya arabiska
översättningsrörelsen i och med Rookes studie på uppdrag av Svenska Institutet i
Alexandria, och som ingalunda gör anspråk på att vara fullständig, visade det sig att där
25
fanns 5 titlar som varken finns med i LIBRIS eller Index Translationum. Ett exempel på en
sådan titel är:
Fichtelius, Erik (2001). Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler | [uppgift saknas]. Övers: Rawia Morra. Bir Zeit: [uppgift saknas]
Ytterligare 8 titlar saknades i LIBRIS men fanns med i Index Translationum. Ett exempel
på en av dessa titlar är:
Lagerkvist, Pär (1980). Dvärgen | Al-qazm. Övers: Fiktur Azam & Fu'ad Ḥuri. Damaskus: Wizarat al-Thaqafah wal-Irshad al-Qawmi
Detta ska ses i ljuset av att denna lista publicerades för drygt tio år sedan. Två titlar hade
dessutom annan information om var de publicerades, vilket kan förklaras med att det blivit
utgivet av mer än ett förlag samma år (se föregående avsnitt).
I en senare undersökning över enbart Strindbergs verk översatta till arabiska, utförd
av Göran Larsson & Tetz Rooke vid Göteborgs Universitet 2012, finns ytterligare 2 titlar
med som varken återfinns i LIBRIS eller i Rookes studie från 2003. Dessa titlar fanns dock
med i Index Translationum. Både studien från 2003 och 2012 innehåller information som
ej finns med i någon av databaserna.
Om man bortser från problemet med alla de titlar i LIBRIS som inte dyker upp i
Suecana extranea (se avsnitt 2.2.1) så har denna studie alltså identifierat ytterligare totalt
34 titlar som inte finns med i någon av dessa två databaser. Dessa titlar utgör totalt 12% av
bibliografin och är markerade med (x) i slutet av titelraden. Av dessa 34 titlar är samtliga
utom en utgivna utanför Sverige. Detta kan förmodligen förklaras med att det av naturliga
skäl är lättare för Kungliga Biblioteket att samla in data om de titlar som ges ut på
hemmaplan. Det tycks inte finnas något annat mönster bland dessa 34 titlar som skulle
kunna förklara varför de fallit bort ur databasen, utan det handlar om gammal såväl som ny
litteratur, barn- och ungdomslitteratur såväl som vuxenlitteratur och romaner såväl som
facklitteratur etc.
26
3 RESULTAT
3.1 Förord till bibliografin
Titlarna i förteckningen är sorterade enligt följande: Först i bokstavsordning efter
författarens efternamn, därefter i bokstavsordning efter originaltiteln på svenska (samt i
sista hand efter utgivningsår för översättningen. En ny rad för varje titel skriven på
följande sätt: Författarens efternamn, Författarens förnamn (år för utgivning av
översättningen). Originaltitel | Titel på arabiska. Övers: Översättarens för- och efternamn.
Stad: Förlag. Titlar som ej återfinns i LIBRIS är markerade med ett '(x)' i slutet av raden.
Barn- och ungdomslitteratur är markerade med en centrerad punkt ' · ' i slutet av raden.
Bibliografin finns i flera olika utföranden. För att spara utrymme samt för
överskådlighetens skull har teckenstorleken minskats i denna uppsats.
Nyöversättningar av ett verk som redan blivit översatt räknas i min undersökning
som ett nytt verk (se avsnitt 1.3.1 Översättning av litteratur). I de fall där det råder oklarhet
huruvida det rör sig om en ny översättning eller ej har titeln inkluderats, med risk för att
några enstaka dubbletter kan förekomma. I vissa fall kan ett verk ha blivit översatt på nytt
av samma översättare (se till exempel Henning Mankells Eldens hemlighet som verkar ha
blivit översatt två gånger av samma översättare). Möjlighet har tyvärr inte getts – inom
tidsramen för denna uppsats – att granska innehållet i varje titel för att säkerställa när det
rör sig om nyöversättningar och när det bara handlar om nya upplagor av samma
översättning, denna information om titeln är därför hämtad ur de olika befintliga
databaserna. I de fall det varit möjligt att säkerställa att det handlar om samma översättning
– eller i några fall när allt verkat tyda på det, till exempel när ett verk blivit utgivet på två
olika förlag under samma år och översatt av samma översättare – har verket däremot
räknats som ett och samma. Det bör tilläggas att eftersom informationen ofta varit mycket
knapp har det varit ett långt ifrån enkelt och självklart arbete att avgöra detta.
27
3.2 Bibliografi över svensk litteratur på arabiska
AAalto, Alvar (1990). Alvar Aalto | Alvar Aalto. Övers: Amal Qabisi & Mustafa Qabisi. Damaskus: Dar Qabis (x)Adbåge, Emma (2013). Lenis Olle | Lini wa Ullah. Arabic ed. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Ahlbom, Jens (1991). Jonatan på Måsberget | Ziyad fauqa Gabali'n-Nauras. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Ahvander, Ingmarie (2002) Farmors pangkakor | Fatair jaddati al-mudawiyah. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Djursholm: Dar al-Muna ·Andersson, Peggy (1997). Bo har tappat sin sko | Tufi yabḥath ʻan khuffih. Övers: Muna Zamil. Stockholm: Natur och kultur ·Andersson, Peggy (1997). -Gott! sa myggan | Ladhidh ya namus. Övers: Muná Zamil. Stockholm: Natur och kultur ·Andersson, Peggy (1997). Mat för mig | Taʻami al-mufaddal. Övers: Muna Zamil. Stockholm: Natur och kultur ·Andersson, Peggy (1997). Siri letar hus | Fifi wa-al-bayt al-muriḥ. Övers: Muná Zamil. Stockholm: Natur och kultur ·Anrell, Lasse (2004). Spinkis och Blixten | Qashshah wa-Sarukh. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Anrell, Lasse (2007). Spinkis och Costas | Qashshah wa-Kusta. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Anrell, Lasse (2007). Spinkis och Katta | Qashshah wa-Luna. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·[uppgift saknas] (1996). [Arbetarnas bildningsförbund] | Barnamaj min al-afkar. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: ABFArnberg, Lenore (1991). [uppgift saknas] | Kaifiyat taʻlim al-atfal lugatain. Övers: Darwiš Allah. Uppsala: Dar Sulin lin-našr (Solen)Arosenius, Ivar (1996). Kattresan | al-Jawalah al-gharibah lil-hirrat al-ajibah. Övers: [uppgift saknas]. [uppgift saknas]: Dar al-Muna ·
BBallardini, Kerstin; Stjärnlöf, Sune & Viberg, Åke (1989). Mål: svenska som främmande språk, Svensk grammatik på arabiska | Qawaid
al-lughah al-suwidiyah. Övers: Hatem Zamel. Stockholm: Natur och kulturBergman, Ingmar (1994). Laterna magica | al-Misbaḥ al-siḥri: al-sirah al-dhatiyah. Övers: Basil al-Khaib. Damaskus: Manshurat
Wizarat al-thaqafahBergman, Ingmar (1998). [uppgift saknas] | Rasm ala al-khashab. Övers: Muhammad Zafzaf. Kenitra: Al-Bukili lil-tibaa wa al-nashr (x)Bergman, Ingmar (2003). [uppgift saknas] | Suwar. Övers: Ziyad Khashuq. Damaskus: Wizarat al thaqafa (x)Bergström, Gunilla (1986). Aja baja Alfons Åberg | Iḥdari ʻl-minšara, ja "Burhan"!. Övers: [uppgift saknas]. Nicosia: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (1989). Alfons och odjuret | Burhan ua-l-ḥiuanu al-gharib. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (2004). Bara knyt, Alfons! | Al-shatir Burhan!. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Djursholm: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (2004). Flyg! sa Alfons Åberg | Burhan yuhallaqu bi-ʻidan. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Djursholm: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (1986). God natt, Alfons Åberg | Tusbiḥu ʻala hairin, ja "Burhan"!. Övers: [uppgift saknas]. Nicosia: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (1996). God natt, Alfons Åberg | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (1990). Listigt, Alfons Åberg! | Dakaʻu "Burhan". Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (1986). Raska på Alfons Åberg | Asriʻ, ja "Burhan"!. Övers: [uppgift saknas]. Nicosia: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (1992). Var är bus-Alfons? | Limada tagajjura "Burhan"?. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (2002). Var är bus-Alfons? | Limada ta gajjura "Burhan"? 2. Arabic ed. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-
Muna ·Bergström, Gunilla (1996). Vem räddar Alfons Åberg? | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-Muna ·Bergström, Gunilla (1994). Är du feg, Alfons Åberg? | Hal anta jabanun ya Burhan?. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Beskow, Elsa (1994). Pelles nya kläder | Sabir wa halabisa l-ǧadida. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Beskow, Elsa (2005). Puttes äventyr i Blåbärsskogen | Nunu fi ghabah al-tut al-azraq. Övers: Mahmud al-Tahir. Djursholm: Dar al-
Muna ·Beskow, Elsa (2000). Sessalätts äventyr | Mughamirat al-Amirah Sisil. Övers: Mahmud al-Tahir. Djursholm: Dar al-Muna ·Beskow, Elsa (1995). Sol-ägget | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-Muna ·Beskow, Elsa (2000). Tomtebobarnen | Atfal ḥaris ghabah. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Björk, Christina (2000). Linnea i målarens trädgård | Liniya fi hadiqah al-rassam. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Björk, Christina (2013). Prinsessor och drakar | Amirat wa tananin. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Björklund, Ulla (2008). Vänta barn | Intizar mawlud: kitab ʻan al-ḥaml wa-al-wiladah wa-al-ubuwah. Övers: Sami Tukmecî. Stockholm:
GothiaBjörklund, Ulla (2012). Vänta barn | Bi-intizar wiladat tifl: kitab ʻan al-ḥaml wa-al-wiladah. Övers: Space 360 AB. Stockholm: GothiaBoberg, Helena (2012). Repuls | Sudud. Övers: Ibrahim 'Abd al-Malik. Kairo: Dar MiritBougrini, Ghizlane & Lundgren, Gunilla (1993). Min resa till Marocko | Mijn reis naar Marokko. Övers: Lekbir Belmhamdi. Haag:
NBLCBoye, Karin (2011). Javisst, gör det ont: Karin Boyes dikter på arabiska | Tabʻan, inná yuʼlim: mukhtarat qasaʼid al-shaʻirah al-
suwediyah Karin Buyah. Övers: Ḥamid Kashkuli. Malmö: [uppgift saknas]Bruchfeld, Stéphane & Levine, Paul A. (1998). -om detta må ni berätta- | -Akhbiru bihi banikum-. Stockholm: Forum för levande
historiaBruchfeld, Stéphane & Levine, Paul A. (2003). -om detta må ni berätta- | -Akhbiru bihi banikum- 2 rev uppl. Stockholm: Forum för
levande historia
28
CCarle, Jan (1994). [uppgift saknas] | Kutub al-atfal. Övers: [uppgift saknas]. Damaskus: Wizarat al-Thaqafah (x) ·Carlsson, Ingvar (1995). Vårt globala grannskap | Jiran fi Alam waḥid. Övers: [uppgift saknas]. Riyadh: [uppgift saknas] (x)
DDahlbäck, Helena (1999). Min läsebok | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-MunaDahlbäck, Helena (1999). Min räknarbok | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-MunaDe Geer, Carl Johan (2009). Örnis bilar | Sayyarat Anis. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·[diktantologi] (1985). [uppgift saknas] | Diwan al-shiʻr al-suwidi al-muʻasir. Övers: Saʻd Saʼib. Beirut: Dar al-Raʼid al-ʻarabiDrewsen, Annelie (2011). Inte så fort, Adam! | La tasruʻ ya, Adam!. Övers: Kholod Salman & Sharifa Mariy. Lidingö: Vivlio ·
EEdgren, Maria (2012). Se upp för Argmonstret! | Ehthar Wahsh Al Ghadab!. Övers: Kholod Salman & Sharifa Mariy. Lidingö: Vivlio ·Edvall, Lilian (2009). Kaninen som längtade hem | Arnub alladhi ḥanna ilá baytihi. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·Ekelöf, Gunnar (1992). Diwan över Fursten av Emgión | Diwan Amir Imjiyun. Övers: Musá Sardawi. Beirut: Dar BaysanEkelöf, Gunnar (????). Diwan över fursten av Emigión; Sagan om Fatumeh | Diwan al-amir; Wa-Hikayah Fatimah. Övers: [uppgift
saknas]. [uppgift saknas]: [uppgift saknas]Ekelöf, Gunnar (1996). Sagan om Fatumeh | Ḥikayat Fatimah. Övers: Musá Sardawi. Amman: Dar al-KarmalEkelöf, Gunnar (1996). Vägvisare till underjorden | Dalil al-ʻalam as-suflá. Övers: Musá Sardawi. Amman: Dar al-KarmalEkman, Ulf (1992). Kraften i den nya skapelsen | Al-Quwah fi al-Khaliqah al-jadidah. Övers: H. Hanna. Kairo: Maktab al-Nisr lil-
Tibaah (x)Elings, Eva (2009). Helenas operation | ʻAmaliyat Hilina al-jaraḥiyah. Övers: Naʼil Tuqan. Tumba: Xenter BotkyrkaEllström, Lars (1991). Körkortsboken | Kitab rahsat as-suq. Övers: Nael Touqan. Sollentuna: Sveriges trafikskolors riksförbundEspmark, Kjell (2011). Det enda nödvändiga | al-Darurah al-wahidah. Övers: Jasim Muhammad. Damaskus: Khatawat lil-nashr.
F[uppgift saknas] (1997). Fackliga försäkringar | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: LOFakhreddine, Hanan (2007). Amana och Lilla Ingenting | Amanah wa-al-shayʼ al-saghir. Övers: Jasim Mohamed. Stockholm: Apec ·Falkenland, Christine (2008). Min skugga | Zely. Övers: Majdy Abdul Hadi. [uppgift saknas]: AlnayaFichtelius, Erik (2001). Nyhetsjournalistik: Tio gyllene regler | [uppgift saknas]. Övers: Rawia Morra. Bir Zeit: [uppgift saknas] (x)Fredriksson, Gunnar (1987). Olof Palme | Uluf Balma - raǧul as-Swid al-ladi 'gtila. Övers: Mustafa al-Aga. Damaskus: [uppgift saknas]Frost-Johansson, Margareta (2003). Matstart: utbildning för småbarnsföräldrar i livsmedelskunskap och matlagning | al-Badʼ bi-
tanawul al-taʻam: taʻlim ahali al-atfal al-sighar ʻan al-mawadd al-ghidhaʼiyah wa-tuha al-taʻam. Övers: [uppgift saknas]. Vänersborg: Hushållningssällskapet Väst
GGuillou, Jan (2011). Vägen till Jerusalem | al-Tariq ilá al-quds. Övers: Madani Qasri. Stockholm: Dar al-MunaGullers, K. W. (1980). En glimt av Sverige | Lamaḥat ʻan as-Suwid. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: Gullers internationalGullers, K. W. (1980). Svenskt know-how i 80-talet | al-Muqdara wa 'l-hibra as-Suidija fi 's-sanin attamaninija. Övers: [uppgift saknas].
Stockholm: Gullers internationalGustavsson, Lars (1995). Körkortsboken | Kitab rukhsat al-sawq. Övers: Ayad Jibar. Stockholm: Sveriges trafikskolors riksförbundGårdfeldt, Lars (2011). Jerusalem | al-Quds. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: Galerie Bel'Art
HHernqvist, Ellica (1997). Amning: sugen på livet | [uppgift saknas]. Övers: Wafa Rifaei. Helsingborg: Barnhälsovården[novellantologi] (1996). Hissen som gick ner till helvetet | Yawm habat al-misad ilá al-jahim. Övers: Aḥmad al-Rikabi. Uddevalla:
AlmanfaHofberg, Herman (2010). Svenska folksägner | Al-Baja'a al-hana: hikayat sha'biyah min al-Suwid. Övers: Hala Daruj. Abu Dhabi:
KalimahHolm, Annika (2012). Olles nya cykel | Darrajat Ullah al-jadidah. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·
29
Horn, Carl von (1967). Soldiering for peace | Gundij fi hidmati ʼs -salam. Övers: Gurǧ Dib. Beirut: Dar an-naharHorn, Johanna von (2009). Kom in i huset | Tafaddal ila al bayt-hakadha yamalu al bayt. Övers: Jassim Al Walie. Djursholm: Dar al-
Muna ·Horn, Johanna von (2011). Staden | al-Madinah: hakdha ta'mal. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·
IIbrahimovic, Zlatan & Lagercrantz, David (2013). Jag är Zlatan Ibrahimovic | Ana Zlatan Ibrahimovic. Övers: Sonia Sherefay.
Stockholm: Creative Solutions Sthlm
JJansson, Tove (2008). Trollkarlens hatt | ʻAʼilat al-Mumin al-finlandiyah. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Jansson, Tove (2008). Trollvinter | Muntasaf al-shitaʼ fi Wadi al-mumin. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Jansson, Tove (????): [uppgift saknas] | Ailat al-mumin al-finlandiyah. Övers: Sakinah Ibrahim. Dubai: Muasasat Muḥammad Bin
Rashid Al-maktum (x) ·Jansson, Tove (????): [uppgift saknas] | Muntasaf al-shita fi wdi al-mumin. Övers: Sakinah Ibrahim. Dubai: Muasasat Muḥammad Bin
Rashid Al-maktum (x) ·Johansson, George (2002). Mulle Meck bygger en bil | Wilyam al-sanii yasnaa sayyara. Övers: Jasim Mohamed. Spånga: Apec ·Johansson, George (2004). Mulle Meck bygger en båt | Wilyam al-sanaii yasna qariban. Övers: Jasim Mohamed. Spånga: Apec ·Johansson, George (2003). Mulle Meck bygger ett flygplan | Wilyam al-sanaii yasna tairah. Övers: Jasim Mohamed. Spånga: Apec ·Johansson, George (2003). Mulle Meck bygger ett hus | Wilyam al-sanaii yabni baytan. Övers: Jasim Mohamed. Spånga: Apec ·Johnson, Eyvind (2006). Strändernas svall | Al-Awdah ila Ithaka. Övers: Mouine Imam. Damascus: Al Mada Publishing CoJonsson, Tommy & Jansson, Yvonne (2001). Glömska - kan vara en sjukdom | [uppgift saknas]. Övers: Issam Said. Stockholm:
Demensförbundet
KKarlsson, Ingmar (1999). Islam och Europa | al-Islam wa Urupa: taʻayush am mujabahah?. Övers: Samir Butani. Stockholm: Voice of
ScandinaviaKarlsson, Ingmar (2003). Islam och Europa | Al-Islam wa uruba: tayush am mujabahah?. Översättning: Samir Butani. Kairo: Maktabat
al-Shuruq al-Duwaliyah (x)Kleberg, Lars (1999). [uppgift saknas] | Al-Ḥarakah al-tali iyah fi al-masraḥ al-Rusi. Övers: Ḥusayn Al-Badri. Kairo: Wizarat al-
Thaqafah (x)Klinting, Lars (1999). Castor bakar | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-Muna ·Klinting, Lars (2000). Castor målar | "Qundus" al-dahkan. Övers: Sukaina Ibrahiem. Djursholm: Dar al-Muna ·Klinting, Lars (2000). Castor odlar | "Qunduz" al-muzariʻ. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Klinting, Lars (2006). Castors punka | [uppgift saknas]. Övers: Sukainah Ibrahiem. Djursholm: Dar al-Muna ·Klinting, Lars (1999). Castor syr | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-Muna ·Klinting, Lars (2000). Frippe lagar allt | Kastur yuslih kulla shay. Övers: Sukaina Ibrahiem. Djursholm: Dar al-Muna ·Klinting, Lars (1998). Örjan – den höjdrädda örnen | Malik al-nasr al-dhahabi. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-Muna ·[uppgift saknas] (1995). Körkortsboken | Kitab raḥsah al-siyaqah. Övers: Ayad Jibar. Sollentuna: Sveriges trafikskolors riksförbund
LLagercrantz, Rose (2012). Mitt lyckliga liv | Ḥayati al-saʻidah. Övers: [uppgift saknas]. Djursholm: Dar al-MunaLagerkvist, Pär (2002). Barabas | Barabbas. Övers: Saʻdi Yusuf. Damaskus: Al-MadáLagerkvist, Pär (2003). Barabbas | Barabas. Övers: Ghazi Jamal. Damaskus: Dar Usama (x)Lagerkvist, Pär (1980). Dvärgen | Al-qazm. Övers: Fiktur Azam & Fu'ad Ḥuri. Damaskus: Wizarat al-Thaqafah wal-Irshad al-Qawmi (x)Lagerkvist, Pär (2004). Gäst hos verkligheten | Dayf ʻala al-waqiʻ. Översättare: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna.Lagerkvist, Pär (1999). I själens gränder | Fi aziqqat al-ruḥ: mukhtarat shiʻriyah. Övers: Musá Sardawi. Amman: Dar al-KarmalLagerkvist, Pär (2004). Sjlärnas maskerad | Aqniat al-ruḥ. Övers: Muḥamad Butghan. Alger: Al-maktabah al-Wataniya al-Jazairiyah (x)Lagerlöf, Selma (1998). Bortbytingen | Al-badil. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Lagerlöf, Selma (2012). Jerusalem | Al-Quds. Övers: Albirt Nadir. Kairo: SfinksLagerlöf, Selma (1999). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige | Mughamarat Nilz al-ʻajib. Övers: Jalal Shawqi. Kairo: al-Dar
al-Misriyah al-Lubnaniyah ·Lagerlöf, Selma (2001). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige | Raḥalat Nilz Huljirsun al-Ajib. Övers: Yusuf Abd al-Tawwab.
Kairo: Al-Majlis al-Ala lil-Thaqafah (x) ·Lampsos, Parisoula & Swanberg, Lena Katarina (2013). Mitt liv med Saddam | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. [uppgift
saknas]: [uppgift saknas]Landström, Olof & Lena (2009). Bu och Bä blir blöta | Bu wa-Ba yataballalan. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·
30
Landström, Olof & Lena (2009). Bu och Bä i blåsväder | Bu wa-Ba fi yawm ʻasif. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (2009). Bu och Bä i skogen | Bu wa-Ba fi al-ghabah. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (2009). Bu och Bä i städtagen | Bu wa-Ba yunazzafan. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (2009). Bu och Bä på kalashumör | Bu wa-Ba fi ḥaflah. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (2009). Bu och Bä på sjön | Bu wa-Ba fi riḥlah baḥriyyah. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (1995). Nisse går till posten | Saʻd yadhabu ilá al-barid. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (1993). Nisse hos frisören | Saʻd yaqassu shaʻrahu. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (1992). Nisses nya mössa | Saʻd wa-qubbʻatu-hu al-ǧadida. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Landström, Olof & Lena (2012). Pom och Pim | Tut wa-Tit. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Larsson, Lennart (1993). Stammar ditt barn? | Hal yuʻani tifluka min al-tamtamati?. Stockholm: Sveriges stamningsföreningars
riksförbundLarsson, Stieg (2011). Flickan som lekte med elden | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. al-Dar al-Bay: al-Markaz al-Thaq af al-
ArabLarsson, Stieg (2012). Luftslottet som sprängdes | Fatat fi ushsh al-dababir. Övers: Husayn 'Umar. al-Dar al-Bay: al-Markaz al-Thaq af
al-ArabLarsson, Stieg (2010). Män som hatar kvinnor | Fatat la yuhibbu-ha al-rijal. Övers: Fatin Saba'. Al-dar al-bayda': SamaLentz, Karin (1998). Vad tror du klockan är slagen? | Hal an al-awan bi-itiqadadak?. Övers: Sana Karim. Malmö: Arabiskt
kulturcentrum i SverigeLeo, Veronica (1994). En midsommarnattssaga | Ustura layla muntasaf al-sayf. Övers: Khalid ʻAshur. Stockholm: OrfeusLind, Åsa (2011). Sandvargen | Dhiʾb al-rimal. Övers: Jasim Muḥammad. Ramallah: Muʾassasat Tamir lil-Taʻlim al-Mujtamaʻi ·Linde, Ebbe (2003). Gilgamesj | [uppgift saknas]. Övers: Abdulsattar Noorali. Eskilstuna: Datortek/AktivitetscenterLindenbaum, Pija (2003). Gittan och gråvargarna | Lubna wa-al-dhiʼab al-ramadiyah. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar
al-Muna ·Lindenbaum, Pija (2010). Siv sover vilse | Ḥina batat Tamara wa-tahat. Övers: Ibrahim 'Abd al-Malik. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (1994). Bröderna Lejonhjärta | al-Akhawan. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2007). Bröderna Lejonhjärta | al-Akhawan. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2007). Emil i Lönneberga | Imil fi Lunnabrya. Övers: Saʻid al-Jaʻfar. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2008). Emil i Lönneberga | Imil fi Lunnabrya. Övers: Saʻid al-Jaʻfar. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (????). Emil i Lönneberga | Imil Fi lunnabariya. Övers: Said Al-Jfar. Dubai: Muasasat Muḥammad Bin Rashid Al-
maktum (x) ·Lindgren, Astrid (1991). Känner du Pippi Långstrump? | Ginan dat-u 'l-ǧaurab-i 't-tawil. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2007) Känner du Pippi Långstrump? | Jinan dhatu al-jawrab al-tawil. Övers: Mona Henning. Djursholm:Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2012). Lillebror och Karlsson på taket | Karlsun ʻalá al-satḥ. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (1993). Lotta på Bråkmakargatan | Lailá tarḥal min al-bayt. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (1995). Mio, min Mio | Miyu ya waladi. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2005). Mio, min Mio | Miyu ya waladi. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2004). Mirabell | Mirabal. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (1996). Pippi Långstrump | Jinan fi "bayt ya layta". Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2000). Pippi Långstrump | Bibi Aqwa tiflah fi al-dunya; Imil ashqa tifl fi al-alam. Övers: Yusuf Abd al-Tawwab.
Kairo: Al-Hayah al-Misriyah al-Ammah lil-Kitab (x) ·Lindgren, Astrid (2007). Ny uppl. Pippi Långstrump | Bibi Aqwa tiflah fi al-dunya. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna (x) ·Lindgren, Astrid (2007). Pippi Långstrump | Jinan fi "bayt ya layta". Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2008). Rasmus på luffen | Rasmus wa-al-mutasharrad. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2008). Rasmus på luffen | Rasmus wa al-mutasharid. Övers: [uppgift saknas]. Abu Dhabi: Kalimah (x) ·Lindgren, Astrid (2013). Sagor i urval | Fi bilad al-ghasaq. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2005). Spelar min lind sjunger min näktergal | Zayzafunati taʻzif wa-andalibi yughanni. Övers: Sukaynah Ibrahim.
Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2012). Sunnanäng | al-Taʼir al-aḥmad. Övers: Maya Abu al-Ḥayyat. Ramallah: Muʼassasat Tamir lil-Taʻlim al-
Mujtamaʻi ·Lindgren, Astrid (1993). Visst kan Lotta cykla | Darrajat-u Laylá. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (1999). Visst kan Lotta cykla | Darrajat-u Laylá. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (1990). Vår i Bullerbyn | ar-Rabiʻu fi "'l-Qarjat-i 's-sahiba". Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Astrid (2008). Än lever Emil i Lönneberga | Imil fi Lunnabrya: yasraḥ wa-yamraḥ. Övers: Ann-Christine Pattefoz Nassar.
Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Barbro (1999) Den vilda bebiresan | al-Tifl al-shaqi mughamirun bahri. Övers: Muḥammad al-Zahir. Djursholm:Dar al-Muna·Lindgren, Barbro (1995). Mamman och den vilda bebin | Al-umm wa tiflu-ha al-shaqi. Övers: Muḥammad al-Zahir. Djursholm: Dar al-
Muna ·Lindgren, Barbro (2003). Max balja | Hammam Maks. Övers: Mona Henning. Stockholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Barbro (2003). Max bil | Sayyarat Maks. Övers: Mona Henning. Stockholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Barbro (2003). Max boll | Kurat Maks. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Barbro (2003). Max dockvagn | Arabat Maks. Övers: Mona Henning. Stockholm: Dar al-Muna ·Lindgren, Barbro (2003). Max kaka | Kakat Maks. Övers: Mona Henning. Stockholm: Dar al-Muna ·Lundquist, Marie (2004). En enkel berättelse | Ḥakayah basidah. Övers: Rawiyah Murrah. Ramallah: Ogarit Cultural CenterLäckberg, Camilla (2013). Isprinsessan | Amirat al-jalid. Övers: Faten Subh. Casablanca: al-Markaz al-thaqafi al-arabiLöfgren, Ulf (2000). Ludde | Abu Sufah. Övers: Yusuf Tabakh. Stockholm: Avanta ·Löfgren, Ulf (2005). Ludde leker kurragömma; Ludde och kafé Bullen | Luddah yalʻab al-ghumidah; Luddah wa-maqha al-kaʻkah.
Övers: Jasim Muḥammad. Spånga: Apec ·Löfgren, Ulf (1994). Ludde och alla djuren | Abu Suf wa jamiyuʻ al-hiwanat. Övers: Yusuf Tabakh. Spånga: Avanta ·Löfgren, Ulf (2000). Ludde och Gnutta | Abu Sufah wa-ukhtah Dalluah. Övers: Yusuf Tabakh. Stockholm: Avanta ·
31
Löfgren, Ulf (1994). Ludde och telefonen | Abu Suf wa al-hatif. Övers: Yusuf Tabakh. Spånga: Avanta ·Lööf, Jan (2013). Sagan om det röda äpplet | Ḥikayat al-tuffaḥah al-ḥamraʼ. Övers: D. Walid Sayf. Stockholm: Dar al-Muna ·Lööf, Jan (2009). Ta fast Fabian | Amsiku Fabiyan. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·
MMankell, Henning (2004). Eldens hemlighet | Sirr al-nar. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-MunaMankell, Henning (2008). Eldens hemlighet | Sirr al-nar [Ny översättning]. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-MunaMankell, Henning (????). Eldens hemlighet | Sir al-nar. Övers: Samir Abu Hawash. Dubai: Muasasat Muḥammad Bin Rashid Al-maktum
(x)Mankell, Henning (2009). Hundarna i Riga | al-Kilab fi Righa. Övers: Mahdi Saliḥ al-Maliki. Djursholm: Dar al-MunaMankell, Henning (2008). Hunden som sprang mot en stjärna | Jisr ʼilá al-nujum. Övers: Samir ʼAbu Hawash. Djursholm: Dar al-MunaMankell, Henning (2009). Mördare utan ansikte | Qatil bi-la wajh. Övers: Mahdi Saliḥ al-Maliki. Djursholm: Dar al-MunaMankell, Henning (2013). Pyramiden | Khuyut al-haram. Övers: Mahdi Saliḥ al-Maliki. Stockholm: Dar al-MunaMartinson, Harry (2006). Aniara | Inyara: qasidah malhamiyah min al-khayal al-'ilmi. Övers: ʻAbid Ismaʻil. Damaskus: Dar al-MadaMartinson, Harry (2002). Nässlorna blomma | Al-shawk yazhuru. Övers: Antun Ḥumsi. Damaskus: Dar al-MadaMartinson, Harry (2004). Vildbuketten | Baqah barriyah. Övers: ʻAbid Ismaʻil. Damaskus: Dar al-MadaMazandarani, Sohrab (red.) (1995). Asiatiska röster. 1 | [uppgift saknas]. Lund: Studiecirkel DikthäftetMetell, Barbro (2002). Våga berätta | Tajruʼ an tuʻabbira: lil-ummahat wa-atfalihunna alladhina yataʻariduna lil-ʻunf. Övers: [uppgift
saknas]. Stockholm: Allmänna barnhusetMoberg, Vilhelm (1995). [uppgift saknas] | Ḥayyah al-insan ala al-ard. Övers: Sh. Yusuf. Damaskus: Wizarat al-Thaqafah (x)Moberg, Vilhelm (2013). Utvandrarna | al-Muhajirun. Övers: ʻAlaʼ al-Din Abu Zaynah. Djursholm: Dar al-Muna[antologi] (1985). Modern svensk poesi | [uppgift saknas]. Övers: Sa´ad Sa'ib. Beirut: Dar al-ra'id al-´arabi (x)Murray Brodin, Kristina (2013). Bort alla spöken! | Ayyatuha al-ashbaḥ ibta'adi!. Övers: Kholod Salman. Lidingö: Vivlio ·Murray Brodin, Kristina (2013). Världens finaste torn | Ajmalo borjen fe al álam. Övers: Kholod Salman. Lidingö: Vivlio ·[uppgift saknas] (2012). Må bra under Ramadan | Tamattiʻ bi-siḥḥah jayyidah fi shahr Ramadan: ḥaqaʼiq wa-nasaʼiḥ mufidah. Örebro:
Stiftelsen Örebro moské
NNazar, Ibrahim (2005). Körkortsboken | Kitab rukhsat al-siyaqah. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: al-SalihaniNilsson, Ulf (2003). Adjö, herr Muffin | [uppgift saknas]. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Nilsson, Ulf (2012). Farmors alla pengar | Jami'u nuqud jaddi-ni. Övers: [uppgift saknas]. Amman: Majaldawi Masterpieces ·Nilsson, Ulf (2012). När vi var ensamma i världen | Wahidani fi al-'alim. Övers: D. Akram Hamdan. Amman: Majaldawi Masterpieces ·Nobel, Alfred (2009). [uppgift saknas] | Muḥadarat Nubil. Övers: Abd al-ilah Al-Mallaḥ. Dubai: Muasasat Muḥammad Bin Rashid Al-
maktum (x)[uppgift saknas] (2008). Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård | Miqyas duwal al-shamal lil-atfal wa-al-
shabab dimn al-riʻayah al-siḥḥiyah wa-al-tibbiyah. Övers: [uppgift saknas]. Göteborg: Svenska NobabNordqvist, Sven (1993). Kackel i grönsakslandet | Asuwat fi lʻḥadiqati. Övers: Walid Sayf. Stockholm: Dar al-Muna ·Nordqvist, Sven (1992). Pannkakstårtan | Kaʻkat al-ʻid. Övers: Walid Sayf. Djursholm: Dar al-Muna ·Nordqvist, Sven (2007). Var är min syster? | Ayna ukhti?. Övers: Sukaynah Ibrahim. Stockholm: Dar al-Muna ·
OOlanders, Marit (2010). Sugen på livet | al-ʻAtsh lil-ḥayah: al-radaʻah al-tabiʻiyah. Övers: [uppgift saknas]. Rimforsa: AmningshjälpenOlsson, Lotta (2009). Morris hos frisören | Muris ʻinda al-ḥallaq. Övers: Jasim Muḥammad. Spånga: Apec ·Olsson, Lotta (2009). Morris passar huset | Muris yaḥrusu al-bayt. Övers: Jasim Muḥammad. Spånga: Apec ·Olsson, Lotta (2009). Morris på morgonen | Muris sabaḥan. Övers: Jasim Muḥammad. Spånga: Apec ·Olsson, Lotta (2009). Morris på stora ängen | Muris fi al-marj al-kabir. Övers: Jasim Muḥammad. Spånga: Apec ·
PPetersson, Kerstin (2006). Mitt barn skriker | Tifli yasrakh!: ʻan tahdiʼat al-tifl al-radiʻ. Övers: AAC Global. Stockholm: GothiaPettersson, Louise (1984). Studieteknik i svenska som främmande språk | [uppgift saknas]. Övers: Nuri Hajo. Uppsala: Studieförl.
RRidha, Mohaned M. (2008). Bilguide på arabiska och svenska | Dalil al-sayyarah bi-al-ʻarabiyah wa-al-suwediyah. Stockholm:
32
AlmostakshefRoca Ahlgren, Malin (2013). När börjar sen? | Mata tabdaʼ "laḥiqan"?. Övers: Kholod Salman. Lidingö: Vivlio ·Roca Ahlgren, Malin (2011). Var ligger Utomlands? | Madha yaqaʻu Kharij al-bilad. Övers: Kholod Salman. Lidingö: Vivlio ·Rådström, Niklas (1997). Medan tiden tänker på annat | Baynama al-zaman yufakkiru fi umurin ukhrá. Övers: Yusuf Tabbakh. Spånga:
AvantaRådström, Niklas (1999). Månen vet inte | al-Qamar la yarif. Övers: Yusuf Tabbakh. Stockholm: Avanta[uppgift saknas] (????). Röster från invandrare | Aswat min al-muhajirin. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB)
SSalameh, Eva-Kristina (2007). Språkstörning i kombination med flerspråkighet | al-Idtirab al-lughawi fi ḥal al-taʻaddud al-lughawi.
Övers: Yamam al-Zubaydi. Stockholm: Afasiförbundet/TalknutenSandberg, Inger (1994). Laga mig, sa Pulvret | ʻAlijuni qala Simsim. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Sandberg, Inger (2006). Lilla Anna och de mystiska fröna | Nana al-saghirah wa-al-budhur al-ghamidah. [26s] Övers: Ibrahim ʻAbd al-
Malik. Djursholm: Dar al-Muna ·Sandberg, Inger (2006). Lilla Anna och de mystiska fröna | Nana al-saghirah wa-al-budhur al-ghamidah. [28s] Övers: Ibrahim ʻAbd al-
Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Sandberg, Inger (2006). Lilla Anna och de mystiska fröna | Nana al-saghirah wa-al-budhur al-ghamidah. [60s] Övers: Ibrahim ʻAbd al-
Malik. Karlstad: Tre Sandberg ·Setterlind, Bo (2011). Dikter | Taḥta qaws al-saḥab: shiʻr. Övers: Yusuf Matti Isḥaq. Järfälla: Yusuf Matti Ishaq[uppgift saknas] (2007). [uppgift saknas] | Sihhatuk awwalan: nasaih hawla kayfiyat al-inayah bi-sihhatik. Övers: Ahmad Abbud.
Angered: Anatole mediaSjöberg, Kjell (2005). Att inta en ort | Al-Intisar fi salawat al-sira maa al-aduw. Övers: Luwis Kamil. Kairo: Maktabat San Mark (x)[uppgift saknas] (1998). Sjöflickan och guldnyckeln | Buḥayrat al-iwazzah al-barriyah. Övers: Sukaynah Ibrahim. Stockholm: Dar al-
MunaSjöstrand, Östen (1984). I vattumannens tecken | Taḥta burj ad-Dalw. Övers: Muḥammad al-Ghazzi & Munsif al-Wahayibi. Tunis:
DimitirStark, Ulf (2009). Min vän Percys magiska gymnastikskor | Sadiqi Birsi wa-ḥidhaʼuhu al-riyadi al-siḥri. Övers: Samir Abu Hawwash.
Djursholm: Dar al-Muna ·Stark, Ulf (2009). Min vän shejken i Stureby | Sadiqi al-shaykh fi Sturibi. Övers: Samir Abu Hawwash. Djursholm: Dar al-Muna ·Stark, Ulf (1998). Storebrorsan | [uppgift saknas]. Övers: [uppgift saknas]. [uppgift saknas]: [uppgift saknas] ·Strindberg, August (1987). Den starkare | [uppgift saknas]. Övers: Abd al-Mun´im Salim. Kairo: Al-Hayah al-Misriyah al-Ammah lil-
Kitab (x)Strindberg, August (1972). Den starkare; Spöksonaten; Bandet; Brott och Brott | Al aqwa; Al rabat; Al jaraem anwa; Musiqa al shabaḥ.
Övers: Muḥamad Tawfiq Mustafa. [Kuwait]: [uppgift saknas] (x)Strindberg, August (1975). Dödsdansen; Stora landsvägen | Raqsat al mawt; Al tariq al kabir. Övers: Muḥamad Tawfiq Mustafa.
[Kuwait]: [uppgift saknas] (x)Strindberg, August (1990). Ett drömspel | Masraḥiyat ḥilm. Övers: Abd Al-Ḥamid Ibrahim Shiḥah. Kairo: Al-Hayah al-Misriyah al-
Ammah lil-Kitab (x)Strindberg, August (1995). Ett drömspel | Masraḥiyat ḥilm. Övers: Nail Silah. Abu Dhabi: Manshurat al-Majma´al-Thaqafi (x)Strindberg, August (1958). Fadern & Fröken Julie | al-Ab wa Mis Culija. Övers: ʹAbd-al-Halim al Bašlawi. Kairo: Maktaba misrStrindberg, August (1973). Fordringsägare; Svanvit; Påsk | Al Darma; Al amira al bayda; Īd al fosoḥ. Övers: Muḥamad Tawfiq Mustafa.
[Kuwait]: [uppgift saknas] (x)Strindberg, August (1970). Fröken Julie; Fadern | Al anisa juliya; Al ab. Övers: Muḥamad Tufiq Mustafa. [Kuwait]: [uppgift saknas] (x)Strindberg, August (1994). Kärlek och spannmål | Al-ḥub wal-khubz wa qisas ukhrah. Övers: Abd-Allah Al-Shanaq. Amman: Dar al-
Amal (x)Strindberg, August (1993). Pelikanen; Samum; Leka med elden | Al-bajaʻ; Al-samum; Al-laʻb bi-al-nar. Övers: Fadil Al-Jaf. Stockholm:
[uppgift saknas]Strindberg, August (1987). Spöksonaten | al-Laḥn aš-šabaḥi. Övers: ʻAbdul-Mutallib al-ʻAbdi. Stockholm: A.-M. Al-AbdiStrindberg, August (1971). Till Damaskus | Al tariq ila al sham. Övers: Muḥamad Tawfiq Mustafa. [Kuwait]: [uppgift saknas] (x)Strindberg, August (1945). [uppgift saknas] | Masraḥiyat al-'Ab. Övers: Wadià Filastin. Kairo: [uppgift saknas][uppgift saknas] (2005). Svenska ordspråk | [uppgift saknas]. Övers: Abdul Karim Jani Sahar. Spånga: Abdulkarim Jani Sahar[uppgift saknas] (2004). Svenska poeter | [uppgift saknas]. Övers: Abdulsattar Noorali. Eskilstuna: Datortek/AktivitetscenterSäfstrand, Caroline (2012). Ester och hemliga Plomia | Istir wa-Blumiya al-khafiyah. Övers: Kholod Salman. Lidingö: Vivlio ·Söderberg, Hjalmar (1996). Doktor Glas | [uppgift saknas]. Övers: Yusuf Hallaq. Damaskus: Wizarat al-thaqafa (x)Söderberg Jacobson, Agneta (2004). Tänk om! | Fa-nuʻidu al-nazr!. Övers: [uppgift saknas]. Stockholm: Kvinna till kvinnaSödergran, Edith (1994). The collected poems of Edith Södergran | al-Athar a-shiriyah al-kamilah . Övers: Muḥammad Afifi Matar wa-
Muḥammad Īd Ibrahim. Kairo: Dar al-Sharqiyat
TTidholm, Thomas (2009). Ture blåser bort | Turah taʼkhudhuhu al-riḥ baʻidan. Övers: Jasim Muḥammad. Spånga: Apec ·Tidholm, Thomas (2009). Ture sitter och tittar | Turah yajlisu wa-yanzuru. Övers: Jasim Muḥammad. Spånga: Apec ·Tonkin Reda, Marie (2012). Pyramider i paradiset | Ahram fi al-firdaus. Övers: Michael Reda & Marie Tonkin Reda. Stockholm:
33
SkosnöretTranströmer, Tomas (2003). Dikter | Laylan ʻala safar. Övers: ʻAli Nasir Kinanah. Beirut: Dar al-Faris al-nashr wa-l-tuziʻTranströmer, Tomas (2005). Samlade dikter | al-ʻAʼmal al-shiʻriyah al-kamilah. Övers: Qasim Ḥamadi. Damaskus: Badayat
V[uppgift saknas] (2010). Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas | Mafhum al-ḥurriya al-diniyah wa mata tuʻtabar hadhihi
al-ḥurriya muqayyadah. Övers: [uppgift saknas]. Bromma: Svenska missionsrådet[uppgift saknas] (2012). Vi reste hit: berättelser | Safarna ilá huna : aḥadith. Övers: Rawan Ḥabib. Malmö: Smulsk[uppgift saknas] (2010). Vid diktens port: svensk poesi på arabiska | [uppgift saknas]. Övers: Hasan Alyasiri & Maria Styrman. Kairo:
Sanabel[lyrikantologi] (1998). Viskningar från norr | Hamasat min al-shimal: mukhtarat min al-shiʻr al-suwidi. Övers: Faruq al-Qabah ʻAbd al-
Nabi. Solna: Nordaf Media
WWidmark, Martin (2006). Diamantmysteriet | Lughz al- ʼalmas. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Widmark, Martin (2011). Fotbollsmysteriet | Lughz kurat al-qadam. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·Widmark, Martin (2006). Hotellmysteriet | Lughz al-funduq. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Widmark, Martin (2011). Mumiemysteriet | Lughz al-mumiyaʼ. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·Widmark, Martin (2011). Saffransmysteriet | Lughz al-zaʻfaran. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·Widmark, Martin (2011). Skolmysteriet | Lughz al-madrasah. Övers: Jasim al-Walaʼi. Djursholm: Dar al-Muna ·Wieslander, Jujja (2006). Mamma Mu bygger koja | Mama Mu tabni ʻirzalan. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Wieslander, Jujja (2006). Mamma Mu får ett sår | Madha ḥadatha ya Mama Mu. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·Wieslander, Jujja (2000). Mamma Mu gungar | Mama Muu wa-al-marjuhah. Övers: Sukaynah Ibrahim. Stockholm: Dar al-Muna ·Wieslander, Jujja (2002). Mamma Mu städar | Mamma Mu tunadhef. Övers: Sukaynah Ibrahim. Stockholm: Dar al-Muna ·Wieslander, Jujja (2006). Mamma Mu åker rutschkana | Mama Mu ʻalá al-zalaqah. Övers: Sukaynah Ibrahim. Djursholm: Dar al-Muna ·William-Olsson, Magnus & Mohamed, Jasim (2009). Dikter | Itlalah min hawaf al-nihai: antulujiya al-shi'r al-suwidi. Övers: Ibrahim
'Abd al-Malik. Damaskus: Dar al-MadaWirsén, Stina (2011). Vem bestämmer? | Man yuqarrir?. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Wirsén, Stina (2009). Vem är arg? | Man al-ghadib. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Wirsén, Stina (2009). Vem är ensam? | Man al-waḥid. Övers: Mona Henning. Djursholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Emma går till tandläkaren | Lamá inda tabib al-asnan. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Emmas dagis | [uppgift saknas]. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Emmas första dag på dagis | [uppgift saknas]. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Emmas lillebror är sjuk | Akhu Lamá yamrad. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Emmas verkstad | Warshat Lamá . Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Totte bygger | Hamadah yabni. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Totte går till doktorn | Hamadah yadhabu ilá al-tabib. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Totte går ut | Hamadah yurid al-khuruj . Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Totte städar | Hamaddah yurattib . Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·Wolde, Gunilla (2003). Totte är liten | al-Saghir Hamadah. Övers: Ibrahim ʻAbd al-Malik. Stockholm: Dar al-Muna ·
ZZak, Monica (2007). Pojken som levde med strutsar | al-Walad alladhi ash maa al-naam. Övers: Rawiyah Murrah. Alger: Asimat al-
Thaqafah al-Arabiyah ·Zak, Monica (2012). Pojken som levde med strutsar | al-Walad alladhi ʻasha maʻa al-naʻam. Övers: Rawiyah Murrah. Stockholm: Dar al-
Muna ·
Å Ä Ö[lyrikantologi] (1999). Änglars porträtt | Purtrih lil-malaikah: al-shir al-suwidi al-hadith. Övers: Hinri Diyab, Jalil Haydar. Malmö:
JiljamishÖijer, Bruno K. (2012). Dikter | al-Thalathiyah. Övers: Jasim Muḥammad. Uppsala: Kulturföreningen Bagdad café
34
4 ANALYS
Att svensk litteratur översätts till arabiska är som sagt en relativt ny företeelse. Inte förrän
under andra halvan av 90-talet och framförallt under början av 2000-talet verkar
översättningarna tagit fart på allvar, och då är barnlitteraturen klart dominerande. En
kvantitativ analys av vad som blivit översatt kan bidra till förståelsen av den bild som den
arabisktalande omvärlden har och får av Sverige. Dels kan själva valet av titlar till
översättning eventuellt säga något om efterfrågan och vår litteraturs ställning, men sedan
påverkar naturligtvis även innehållet i dessa böcker läsarens bild av Sverige.
Om man anlägger ett systemteoretiskt perspektiv kan man kanske hävda att
översättningar generellt spelat en primär roll för utvecklandet av det som kallas den
'moderna' arabiska litteraturen. Detta eftersom den har en relativt kort historia (Hermans,
1999:109) – även om den byggs på en urgammal tradition av klassisk litteratur. Varför har
det översats så lite från svenska? Har det att göra med att Sverige inte varit en
kolonialmakt i arabvärlden så som Frankrike och Storbritannien? Beror det på att vår
litteratur inte varit tillräckligt stark i övriga världen heller? Eller är det kanske snarare så
att just kompetensen att översätta från svenska till arabiska inte funnits förrän nu under de
senaste decennierna då denna språkkombination uppstått i och med invandring av
arabisktalande till Sverige?
4.1 En överblick över bibliografin
4.1.1 Vad har blivit översatt?
I bibliografin kan hela 160 titlar (56%) räknas till barn- och ungdomslitteratur (se
bibliografin). Bland de författare som översätts mest i denna genre hittar vi Astrid
Lindgren (25 titlar), Gunilla Bergström (12 titlar), Martin Widmark (6 titlar), Jujja
35
Wieslander (5 titlar) och Gunilla Wolde (10 titlar) m.fl. Astrid Lindgren är den mest
översatta författaren i bibliografin.
Om man bortser från denna totala dominans för barn- och ungdomslitteratur och
tittar på de resterande 124 titlarna (44%) i bibliografin så kan man grovt sett (med några
undantag) dela in det övriga i fyra dominerande kategorier: poesi, drama, deckare och
faktalitteratur.
Poesi
24 titlar (19% av vuxenlitteraturen) av minst 18 olika författare kan räknas till denna
kategori. Flera av titlarna är antologier och samlingar där flera författare finns
representerade. Författare som Gunnar Ekelöf, Harry Martinsson, Tomas Tranströmer,
Karin Boye, Edit Södergran m.fl. finns översatta. Det tycks inte finnas någon trend i när
denna typ av litteratur blivit översatt, utan utgivningsåren spänner mellan 1984 till 2012
med en relativt jämn fördelning mellan decennierna. Det är anmärkningsvärt att så många
olika författare blivit översatta i denna kategori, flera med endast ett verk, trots att trenden
generellt är att redan översatta författare har större chans att bli översatta på nytt än vad en
ej tidigare översatt författare har att bli översatt.
Drama
15 titlar (12% av vuxenlitteraturen) av författarna Ingmar Bergman och August Strindberg.
2 titlar av Bergman och 13 av Strindberg. Här är trenden att det mesta översattes på 70-
talet, men den första titeln Fadern översattes redan 1945 av Wadia Filastin och gavs ut i
Kairo. Det är den rika mängd titlar av Strindberg som gör att denna kategori utgör en så
stor andel av vuxenlitteraturen i bibliografin.
Deckare
11 titlar (9% av vuxenlitteraturen) av författarna Henning Mankell, Stieg Larsson och
Camilla Läckberg. Samtliga titlar översatta under 2000-talet. Henning Mankell har fått 7
titlar översatta och är därmed den mest översatta romanförfattaren inom vuxenlitteraturen.
5 av hans romaner finns representerade och en av dessa, Eldens hemlighet, har blivit
översatt flera gånger. Endast Strindbergs många pjäser överstiger detta i antal vilket gör
36
Mankell till den näst mest översatta vuxenförfattaren.
Faktalitteratur
44 titlar (35% av vuxenlitteraturen) av nästan lika många författare. Detta är den i särklass
största kategorin inom vuxenlitteraturen. Hit räknas biografier, historiska skildringar,
läromedel, ren facklitteratur och i vissa fall informationstexter med författare som Ulla
Björklund, Erik Fichtelius, K. W. Gullers, Ingmar Karlsson m.fl. Det tycks inte finnas
någon trend i när denna typ av litteratur blivit utgiven utan utgivningsåren spänner över de
senaste decennierna.
Detta är som sagt en mycket grov indelning och kvar står sedan 30 titlar som faller utanför
dessa fyra kategorier. Dessa är av skönlitteratur av blandat slag, romaner och noveller (som
inte är deckare) och några författare som finns med bland dessa 30 övriga titlar är Jan
Guillou, Pär Lagerkvist, Niklas Rådström och Vilhelm Moberg för att nämna några
exempel (i de tre sistnämndas fall är det alltså deras romaner det är frågan om och inte
poesi eller drama).
Jämförs detta med hur det ser ut vad gäller svenska översättningar till övriga
världen hittar man både likheter och skillnader. Enligt Svedjedal (2012:51) finns Astrid
Lindgren, Henning Mankell, Stieg Larsson, Håkan Nesser och Martin Widmark med bland
de mest översatta svenska författarna mellan 2006 – 2010. Det är alltså barn- och
ungdomslitteratur och kriminalromaner som dominerar även när man ser på översättningar
till hela världen. Men vid en närmare studie av listan syns en skillnad i en tydligare
dominans av författare som skriver för de allra yngsta bland de arabiska översättningarna.
En del namn som kommer lite längre ner på topplistan i Svedjedal, så som Gunilla
Bergström, hittas i det allra översta toppskiktet bland de arabiska översättningarna, och
andra författare som ligger högst i topp i bibliografin, så som Gunilla Wolde och Jujja
Wieslander, finns inte ens med bland de 20 mest översatta författarna globalt sett.
Dessutom kan man skönja en skillnad i att effekterna av det 'svenska deckarundret'
(Svedjedal, 2012:61), inte är riktigt lika tydliga i arabvärlden som i övriga världen – även
om de naturligtvis delvis är synliga även här. Håkan Nesser finns inte med i bibliografin,
Camilla Läckberg har fått endast en titel översatt, 5 av Henning Mankells romaner finns
37
med.
En lätt övervägande del av författarna som blivit översatta är män ca 55% medan ca
45% av den översatta litteraturen är skriven av kvinnliga författare. När det gäller enbart
barnlitteraturen är 66% av titlarna författade av kvinnliga författare.
4.1.2 Kronologi
Den första titeln i bibliografin som blivit översatt är August Strindbergs Fadern (1945).
Till de mest nyligen översatta hör till exempel Jag är Zlatan Ibrahimovic (2013) av Zlatan
Ibrahimovic och David Lagercrantz. Tittar man på när titlarna i bibliografin blivit översatta
ser man att mycket skett relativt nyligen. 62 % av titlarna har blivit utgivna efter
millennieskiftet, och hela 93 % av titlarna har givits ut under 90-talet eller senare. Endast
23 titlar har givits ut före 1990. Detta faktum blir i och för sig mindre konstigt om man
beaktar att den moderna arabiska litteraturen har en relativt kort historia. Den första
romanen utkom enligt Stagh (1996:18) år 1913, och den första novellen kom fyra år
senare. Det tar sedan några decennier för dessa nya genrer att etablera sig ordentligt. Men
detta förklarar ändå inte helt varför det tog så lång tid för svenska romaner att bli översatta
till arabiska. Kanske kan det också handla om en tidigare brist på översättare med rätt
språkkompetens? Översättare som senare i och med invandring från arabvärlden till
Sverige blev fler och etablerade sig. Men varför har då inte fler svenska romaner översatts
tidigare via ett tredje språk som till exempel engelska eller franska?
Att översättandet tagit fart måste ses som en positiv trend för alla parter eftersom
”...greater variety could be expected to simulate a potential growth in demand”
(Matsunaga-Watson, 2005:163).
4.1.3 Utgivningsort
Det kan vara intressant att titta särskilt på det som blivit utgivet utanför Sverige för att på
så sätt försöka få en bild av spridningen av den översatta litteraturen. I bibliografin är ett
38
70-tal titlar utgivna utanför Sverige. Detta motsvarar 25 % av titlarna. Alltså är 75 % av
titlarna utgivna, åtminstone delvis, i Sverige (se avsnitt 2.1.5 ovan). De städer som
dominerar totalt bland dem som givit ut svensk översatt litteratur är Damaskus (16 titlar)
och Kairo (15 titlar). Därefter kommer på en jämn andraplats: Amman, Dubai, Kuwait och
Beirut med cirka 5 titlar vardera. Abu Dhabi och Ramallah har gett ut 3 titlar var och så
även Nicosia (genom det svenska förlaget Dar al-Muna). Ett antal städer har gett ut endast
ett eller ett par verk. Totalt finns 13 olika länder utanför Sverige representerade som
utgivare till titlarna i bibliografin.
Vilka är det då som givit ut dessa titlar? Många förlag har gett ut en eller två titlar.
Tittar man närmare på dem som gett ut fler än två titlar är det i Sverige i huvudsak: Dar al-
Muna (129 titlar), Apec (11 titlar), Avanta (7 titlar), Vivlio (7 titlar), Natur och kultur (5
titlar) och Gothia (3 titlar). Utanför Sverige hittar man i Damaskus: Dar al-Mada (6 titlar)
och Kulturdepartementet, 'Wizarat al-Thaqafah' (6 titlar) samt i Amman: Dar al-Karmal (3
titlar). Värt att notera här är att en så stor del som 46 % av titlarna blivit utgivna av förlaget
Dar al-Muna – långt mycket mer än de nästkommande 8 största förlagen sammanräknat.
Denna situation är helt unik, både att ett enda förlag dominerar utgivandet i så hög grad,
men också att så stor andel som 75% givits ut i Sverige.
En analys av Suecana extranea bidrar med info om det som i Svedjedal kallas för
'nodpersoner' (Svedjedal, 2012:64-66). Det handlar om personer och parter med en extra
viktig roll i kedjan kring översättning och utgivning. Hit kan även de stora förlagen räknas,
och det är oundvikligen så att dessa förlag är med och avgör vilken bild av Sverige som
omvärlden ska få (se inledningskapitlet). Dessa förlag ger i och med sina val av
översättningar och utgivningar en bild av vad som är Sverige utåt, mot arabvärlden.
4.1.4 Vilka översätter från svenska till arabiska?
Vilka är det då som översatt dessa verk? För att börja med barn- och ungdomslitteraturen
(drygt 150 titlar) så finns ett knappt tjugotal översättare representerade i bibliografin. Här
är de som översatt fler än 5 titlar: Mona Henning, Sukaynah Ibrahim, Ibrahim ʻAbd al-
Malik, Walid Sayf, Jasim Muḥammad, Jasim al-Walaʼi & Kholod Salman. Några av dessa
39
översättare har även översatt vuxenlitteratur, och de tre förstnämnda har översatt omkring
20 eller fler titlar barn- och ungdomslitteratur.
Går man sedan vidare till vuxenlitteraturen ser man att de är betydligt fler. I
bibliografin finns över 70 översättare representerade – de allra flesta med endast en titel.
Omkring ett drygt tiotal har översatt minst två titlar och bland dessa kan nämnas: Musa
Sardawi, Muḥamad Tawfiq Mustafa, Mahdi Saliḥ al-Maliki, Sukaynah Ibrahim, Ibrahim
ʻAbd al-Malik, Jasim Muḥammad, Rawiyah Murrah, Fatin Subh (?), ʻAbid Ismaʻil, Samir
ʼAbu Hawash & Yusuf Tabakh.
Här finns alltså en markant skillnad mellan de som översätter barn- och
ungdomslitteratur och de som översätter endast vuxenlitteratur. De förstnämnda är färre i
antal och översätter ett större antal titlar emedan de sistnämnda är många i antal med
endast en eller några få titlar. Detta kan naturligtvis delvis förklaras med den skillnad i tid
som krävs för att översätta en ofta längre vuxenroman till skillnad från en ofta kortare
barnbok. Detta gäller särskilt de som översätter böcker för de allra yngsta såsom Woldes
Totte-böcker eller Bergströms böcker om Alfons. Men kanske är det också så att
barnboksöversättarna blivit mer etablerade?
4.2 Varför har just dessa titlar översatts?
4.2.1 Barn- och ungdomslitteratur
I bibliografin finner man som sagt hela 56% barn- och ungdomslitteratur (se föregående
avsnitt och resultatkapitlet). I sin studie från 2003 ger Rooke en möjlig bidragande
förklaring till detta. Han menar att antalet publicerade titlar i översättningsflödet från
svenska till arabiska är totalt dominerat av barn- och ungdomslitteratur och att detta delvis
kan förklaras av det svenska litteraturstödet som vid denna tidpunkt gav bidrag åt svensk-
arabiska förlag för översättningar av barnlitteratur i kategorin 'litteratur på invandrarspråk'
40
men inte gav bidrag för motsvarande översättningar av vuxenlitteratur (Rooke, 2003:74).
Sedan 2006 har SIDA ett projekt som stöder översättning och utgivning av
barnlitteratur i Mellanöstern och Nordafrika via Anna Lindh Foundation (SIDA, 140716).
2011 togs beslutet att förlänga stödet ytterligare ett år till 2012. En anledning som ges är att
barnböcker inte prioriteras i regionen och att attraktiva böcker därför är svåra att få tag på.
Kanske är det också så att barn- och ungdomslitteratur, som ofta är kortare till
omfånget än vuxenlitteratur, är relativt billig att översätta med tanke på att tiden som krävs
för arbetet med översättningen beror på antalet ord i boken?
Det faktum att arabiska är ett av de största invandrarspråken i Sverige är
naturligtvis en viktig pusselbit i att försöka förstå varför bibliografin ser ut som den gör. I
en undersökning som utfördes 2009 hävdas att arabiska är Sveriges fjärde största
modersmål, efter svenska, finska och serbokroatiska (Parkvall, 2009:91). Denna uppgift
citeras även i (Språktidningen, 120209, Sveriges största språk). I (Dahl, 2007:273)
presenteras däremot arabiska som det tredje största modersmålet, även här med hänvisning
till Mikael Parkvall, som baserat beräkningarna på både skolstatistik och olika former av
befolkningsstatistik. Enligt denna uppgift ligger arabiskan, med sina uppskattade 146 000
talare, ohotad på plats 3 – långt före övriga språk. Men båda dessa uppgifter börjar bli
gamla och invandringen från arabisktalande länder som till exempel Irak och Syrien har
sedan dess varit fortsatt hög.
Det kan vara fallet att en ovanligt stor del av den översatta litteraturen har sin
marknad här i Sverige, och köps i butiker eller lånas på biblioteken av svenska araber och
arabisktalande i Sverige eller används i skolor med arabisktalande elever. Ett exempel på
en titel som mer uppenbart har sin marknad här i Sverige är:
Frost-Johansson, Margareta (2003). Matstart: utbildning för småbarnsföräldrar i livsmedelskunskap och matlagning | al-Badʼ bi-tanawul al-taʻam: taʻlim ahali al-atfal al-sighar ʻan al-mawadd al-ghidhaʼiyah wa-tuha al-taʻam. Övers: [uppgift saknas]. Vänersborg: Hushållningssällskapet Väst
Men på det största förlaget Dar al-Muna, som grundades 1984 av Mona Henning (som
föddes i Jordanien men har bott i Sverige i många år), verkar detta i alla fall inte officiellt
vara tanken. På deras egen webbsida står att läsa: ”Thanks to the efforts of Dar al-Muna
Swedish literature is today known in the Arab World” (http://daralmuna.se/om.html,
41
14.03.22). År 2010 fick förlagets grundare Mona Henning en medalj av Kung Carl XVI
Gustaf 'for significant contributions towards distributing Swedish literature in the Arab
world'. Vidare blev hon förra året utvald till hedersbetygelsen ”Årets Svenska Kvinna” av
”Swedish Women's Educational Association International”. Motiveringen var att hon med
sitt eget förlag hängivet för ut vår svenska litteraturskatt till arabisktalande länder 3.
Det handlar alltså hela tiden om att svensk litteratur sprids i arabvärlden och inte,
som man kanske skulle kunna förvänta sig, om hur arabisktalande i Sverige får ta del av
svensk litteratur på sitt hemspråk. Men detta är oavsett ett resultat av det hela – hur det nu
än ligger till med avsikterna.
Det känns dock inte alltför långsökt att anta, framförallt när det gäller tonvikten på
litteratur för de allra yngsta barnen, att detta skulle kunna bero på ett behov på den svenska
marknaden. Arabisktalande invandrarfamiljer som önskar läsa för sina småbarn på
modersmålet och skolor och förskolor som vill erbjuda barn med arabiska som modersmål
litteratur på deras nivå kan vara bidragande orsakar till det myckna antalet titlar av
författare som Wolde, Wieslander och Bergström.
Enligt Ann-Kristin Olsson Flodin (muntlig kommunikation, den 16 juli 2014) som
är inköpsansvarig bibliotekarie vid Örebro Stadsbibliotek kommer uppdraget från högsta
nivå. Bibliotekslagen ger direktiv och vid sidan av den finns även UNESCOs
folkbiblioteksmanifest och varje kommuns egna planer. Personer med annat modersmål än
svenska såväl som barn- och ungdomar är båda prioriterade grupper enligt Bibliotekslagen
(Sveriges Riksdag, Departementsserie 2012:13). Folkbibliotekens uppdrag är att serva
kommunens invånare. Vid Örebro Stadsbibliotek har man valt att låta Bibliotekstjänst göra
urvalet av exakt vilka böcker som ska köpas in utifrån beskrivning och önskemål. När det
gäller vuxenlitteratur på arabiska berättar Olsson Flodin att hon valt att av Bibliotekstjänst
fråga efter 'en och annan' bok av populär svensk författare översatt till arabiska. Annars
tror hon inte att efterfrågan på just svenska författare översatta till arabiska är så stor. Men
när det gäller barn- och ungdomslitteratur tror hon att det finns ett annat tänk, en
pedagogisk aspekt som kanske uppmuntrar till fler böcker av svenska författare. När
3”Mona Henning fick utmärkelsen Årets Svenska Kvinna 2013 för sitt hängivna och ovärderliga arbete i att föra ut vårsvenska litteraturskatt till arabisktalande länder. Mona Henning är född i Jordanien men sedan många år bosatt iStockholm. Hon är från början apotekare men har sedan 1986 vigt sitt liv till att driva ett litet förlag som utger svensklitteratur i arabisktalande länder. Mona började med barnböcker som t ex Pippi Långstrump, Elsa Beskow, ToveJansson, Mamma Mu och Alfons. Numera har hon utökat sitt utbud till vuxenlitteratur som t ex Pär Lagerkvists, JanGuillou och Henning Mankell” (SWEA, http://ask.swea.org/arets-aska/, 14.03.22).
42
Olsson Flodin fördelar resurserna använder hon sig av statistik över kommunens invånares
modersmål samt tillströmning av nyanlända (muntlig kommunikation, den 16 juli 2014).
Det har visat sig svårt att ta fram tillförlitliga uppgifter om hur många
modersmålstalare av olika språk som är bosatta i Sverige, bland annat för att olika svenska
regeringar i flera omgångar sagt nej till att registrera medborgares modersmål av
integritetsskäl (Språktidningen, 120209, Sveriges största språk).
4.2.2 Övrig litteratur
Varför översätts ett litterärt verk? Det går inte att bortse ifrån att det nog ofta i mångt och
mycket är ”...en fråga om 'en fabulös tur', en slump där två personer råkar föra ett samtal
som får stora konsekvenser” (Svedjedal, 2012:66). Men detta är naturligtvis inte hela
sanningen. Verk av författare som redan innan blivit översatta blir oftare översatta än verk
av dem som inte blivit det. Det är naturligtvis också ett säkrare kort att översätta litteratur
som redan blivit översatt till andra språk sedan innan.
Enligt Håkansson (2012:46) associeras ett översatt verk sällan med sitt källspråk,
och vill man analysera varför just dessa verk blivit översatta bör man snarare studera i
vilken situation, efter vilka normer eller i vilken urvalsprocess de släpps in i målkulturen.
”...från urval till textframställning påverkas översättningsprocessen av faktorer som rör
uppfattningar i målkulturen om källkulturen eller målkulturens interna normsystem”
(Håkansson, 2012:46). Han menar att det handlar om målkulturens acceptans av verket och
han presenterar fyra generella urvalstendenser: kognitiva, universalistiska och interna
urvalstendenser samt internationella påverkan på urvalet. De kognitiva är de som
framställs som värdefulla främst som bärare av information om den politiska och sociala
situationen i källkulturen. De universalistiska urvalen görs utifrån intresse för källitterära
verk som självständiga allmängiltiga konstverk med ett estetiskt underhållande värde. De
interna urvalen görs utifrån en styrning från det målkulturella litterära systemets interna
dynamik, exempelvis översättningslitteraturens generella status i det målkulturella litterära
systemet (Håkansson, 2012:47).
Studerar man översättningar av svenska verk till hela världen ser man att: ”Svensk
skönlitteratur i översättning tycks i högre grad ha blivit en del av den transnationella
43
underhållningsindustrin” (Svedjedal, 2012:48) med en ”...relativt stark transnationell
ställning utanför hyperkanon” (Svedjedal, 2012:61).
I en undersökning utförd av Germund Michanek (Svedjedal, 2012:48) noteras att
flera av de svenska författare som var populärast i Sverige inte tillhörde de mest översatta
samt att de mest översatta författarna ej tillhörde de mest lästa i hemlandet. Asymmetrier
av detta slag noteras enligt Svedjedal (2012:48) ofta i analyser av transnationella litterära
flöden.
Samma resonemang som i föregående avsnitt om barn- och ungdomslitteratur gäller
naturligtvis även här. Att en så stor del av titlarna i vuxenlitteraturen är i kategorin
faktalitteratur kan ofta förklaras med att den delvis eller ibland enbart har sin marknad här i
Sverige. Böcker om Sverige och det svenska samhället, pedagogisk litteratur med mera
utgör en stor del av bibliografin – och då har ändå statligt utgivet material ratats (se avsnitt
2.3.1).
Att en så stor del som 19% av vuxenlitteraturen är lyrik kan verka vara något av en
gåta. Trots att Statens kulturråd två gånger om året delar ut stöd för översättning av svensk
kvalitetslitteratur brukar just lyriken ha svårt att nå ut (Annina Rabe, Svenska institutet,
2011.12.19). Enligt Helen Sigeland på Statens kulturråd prioriteras gärna förlag som vill
introducera en författare för första gången då det ses som en kulturpolitisk gärning snarare
än något att bli rik på. Även lyrik prioriteras på grund av svårigheten i att nå ut med den
(Annina Rabe, Svenska institutet, 2011.12.19). Men poesi har inte minst i arabvärlden en
position som högprestigelitteratur vilket påverkar både sponsorer och översättare och
bibliotekarie Olsson Flodins bild är att denna målgrupp arabisktalande i Sverige gärna
läser poesi (muntlig kommunikation, den 16 juli 2014). Dessutom är dikter kortare och går
snabbare att översätta än en roman.
4.2.3 Källkulturens respektive målkulturens inverkan
Det är inte helt lätt att ge sig in spekulationer om hur titlarna i bibliografin valts ut för
översättning och varför. Om man försöker se det hela ur ett systemteoretiskt perspektiv kan
man fråga sig huruvida titlarna valts på grund av deras ställning i källkulturen (den
svenska), och/eller källkulturens dominans eller om det snarare handlar om att möta en
44
efterfrågan på målkulturens marknad (se även föregående stycke). Att det skulle föreligga
en dominans av just den svenska kulturen över den arabiska känns främmande – även om
man ofta möter inställningen bland araber att det är 'bättre i Europa' då de syftar på
ekonomi, politiskt styre, infrastruktur etc. (Åsikter av motsatt natur förekommer
naturligtvis också). Hur ligger det då till med dessa titlars ställning i den svenska kulturen?
Om man antar att denna översatta litteratur har en stor marknad bland
arabisktalande här hemma i Sverige, så inser man att situationen blir lite annorlunda.
Källkulturen och målkulturen sammanfaller delvis till en och samma. Men inte helt,
eftersom både första och andra generationens invandrare kan ha med sig mycket av sin
kultur i hemlandet respektive sina föräldrars hemland. Här behövs fortsatt forskning och
fler studier med nya vinklar.
4.3 Avslutande kommentar
På webbsidan för Sveriges ambassad i Abu Dhabi informerades den 16:e februari i år att
Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten undertecknat ett samförståndsavtal om att
Sverige var hedersgäst på årets internationella bokmässa i Abu Dhabi (30 april till 5 maj).
Sverige hade där en centralt placerad paviljong där det visades upp ”...en bred bild av
svensk kultur, litteratur, poesi, illustrationer, mat och musik” (Sveriges ambassad Abu
Dhabi, 140322). Ett tjugotal svenska författare, poeter, förläggare, illustratörer, kockar och
musiker var bjudna att deltaga. Hade det inte varit optimalt att vid ett sådant evenemang
kunna presentera en lista på vad av svensk litteratur som blivit översatt till arabiska?
När ambassaden kontaktades inför bokmässan och fick frågan om vilka böcker som
skulle presenteras i montern gavs en beställningslista som svar, men där var alla titlar på
engelska (mejlkorrespondens den 24 april 2014).
Författare Monica Lauritzen beskrev mässan som fint ordnad och som en rolig och
positiv upplevelse (muntlig kommunikation, den 21 juli 2014). Montern var enligt
45
Lauritzen väldigt ambitiös med mycket verksamhet särskilt för barn. Hon tycker att de blev
mycket väl mottagna men hon är samtidigt tveksam till hur väl de lyckades nå ut till rätt
målgrupp. Urvalet av böcker som presenterades i montern tyckte hon ändå var
förhållandevis snävt. Få böcker fanns översatta till arabiska, mestadels barnlitteratur, men
sedan fanns även en del svensk litteratur översatt till engelska och franska. Lauritzen
upplevde det som förvånande att hon mötte oro för arabiskan som litterärt språk bland
araber på grund av att ungdomarna läser mycket på engelska. Intresset var stort från
mässans sida, men Lauritzen poängterar att det handlar om överklassen.
46
KÄLLFÖRTECKNING
Böcker, artiklar, rapporter
Bokmässan i Abu Dhabi (http://www.adbookfair.com/) Senast besökt: 140924
Cedernil, Valentina (2012). Capturing Intangible Cultural Heritage: Oral Arabic Storytelling in Hammarkullen, Sweden. (Magisteruppsats) Göteborgs Universitet
Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur
Dar Al-Muna (http://www.daralmuna.com/) Senast besökt: 140924 &(http://daralmuna.se/om.html) Senast besökt: 140924
Ethnologue (http://www.ethnologue.com/statistics/size)
Even-Zohar, Itamar (1990). Polysystem Theory i Poetics Today Vol. 11, No. 1, Spring, 1990. Duke University Press
Grelz, Karin (2013). Respons – recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap. Om 'Nils Håkanssons Rysk skönlitteratur i svensk översättning 1797-2010 med en fallstudie av Nikolaj Gogols svenska mottagande'. Publicerat i RESPONS 1/2013
Hermans, Theo (1999). Translation in Systems: Descriptive and System-oriented Approaches Explained. Manchester: St. Jerome Publishing
Håkansson, Nils (2012). Fönstret mot öster - rysk skönlitteratur i svensk översättning 1797-2010. Avhandling i slaviska språk vid Institutionen för moderna språk. Stockholm: Ruin
Index Translationum, UNESCO (http://www.unesco.org/xtrans/)(http://portal.unesco.org/culture/en/ev.php-URL_ID=7810&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=-512.html) Senast besökt: 140924 & (http://portal.unesco.org/culture/en/ev.php-URL_ID=7810&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html) Senast besökt: 140924
Jansson, Anna (2011). En arabisk-svensk översättningshistoria eller En historia om arabisk-svensk översättning. Projektarbete 10 HP. Stockholms Universitet
Kalima Translation 140425. Readership in the Arab world. (http://www.kalima.ae/en/pages/ReadershipInTheArabWorld.aspx) Senast besökt: 140924
Kleberg, Lars (2009). Att göra översättningar synliga: Om översättningshistoria och databasen Svenskt översättarlexikon i En bok om böcker och bibliotek. Huddinge: Södertörns högskola
Kronholm, Tryggve (1995). Den arabiska litteraturens historia: Spegelbilder. Stockholm: Natur och Kultur
Kulturrådet (http://www.kulturradet.se/) Senast besökt: 140924
Kungliga Biblioteket (http://www.kb.se/) Senast besökt: 140924 &(http://www.kb.se/samlingarna/Bibliografier/) Senast besökt: 140924
Larsson, Göran & Rooke, Tetz (2012). August Strindberg and the Arabic literary scene – a miscellaneous note of a neglected research area. Göteborgs Universitet (opubl.)
47
LIBRIS (http://libris.kb.se/) Senast besökt: 140924
Lindqvist, Yvonne (2011). Ett globalt perspektiv på nutida svensk översättningskultur: System- och fältteori i praktiken i Bladh, Elisabeth & Kullberg, Christina (2011). Litteratur i gränszonen: Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv. Falun: Högskolan Dalarna
Matsunaga-Watson, Noriko (2005). The selection of texts for translation in postwar Japan: An examination of one aspect of polysystem theory. The University of Queensland. i Translation and Cultural Change: Studies in history, norms and image-projection edited by Eva Hung. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company
NEXT PAGE (2007a). What Arabs Read: A Pan-Arab Survey on Readership, Phase One. Licensed under Creative Commons. (http://www.npage.org/IMG/pdf/3._What_Arabs_Read_-_Phase_1_readership_report_in_English.pdf) Senast besökt: 140924
NEXT PAGE (2007b). What Arabs Read: A Pan-Arab Survey on Readership, Phase Two. Licensed under Creative Commons. (http://www.npage.org/IMG/pdf/5._What_Arabs_Read_-_Phase_2_readership_report_in_English.pdf) Senast besökt: 140924
Olsson, Tobias (2007). Pippi Långstrump översätts till arabiska. Artikel i Svenska Dagbladet 071122. (www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_619423.svd) Senast besökt: 140924
Parkvall, Mikael (2009). Sveriges språk – vem talar vad och var?. Stockholm: Stockholms Universitet (http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:225395) Senast besökt: 140924
Pepe, Teresa (2013). Fictionalized Identities in the Egyptian Blogosphere. Oslo: Universitet i Oslo, disputationsupplaga
Pym, Anthony (2014). Translating between languages. Tillgänglig online på adressen: (http://usuaris.tinet.cat/apym/on-line/translation/translation.html) Senast besökt: 140924
Robinson, Anthony Meredith Lewin (1979). Systematic Bibliography : a Practical Guide to the Work of Compilation. London: Bingley
Rooke, Tetz (2003). Den nya arabiska översättningsrörelsen: Ett svenskt perspektiv. Trelleborg: Berlings Skogs
Rooke, Tetz (2011). The Emergence of the Arabic Bestseller: Arabic Fiction and World Literature i From New Values to New Aesthetics. Ramsay, Gail & Guth, Stephan (red). Wiesbaden: Harrasowitz Verlag.
Scewczyk, Grazyna ”Inka” (u.d.). Bolero för den segregerade barnboken. Masteruppsats Bibliotekshögskolan (opubl.)
SIDA (140716). Förlängning av stöd till barnlitteratur i Mellanöstern/Nordafrika. (http://www.sida.se/Svenska/aktuellt-och-press/For-medier/Aktuella-Beslut/Arkiv-2011/Juni-2011/Forlangning-av-stod-till-barnlitteratur-i-MellanosternNordafrika/) Senast besökt: 140924
Språktidningen (http://spraktidningen.se/blogg/sveriges-storsta-sprak) Senast besökt: 140924
Stagh, Marina (1996). Modern arabisk prosa: Linjer och utveckling i 1900-talets arabiska prosa samt kommenterad boklista. Lund: Bibliotekstjänst
48
Strömquist, Siv (2006). Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Svedjedal, Johan (2012). Svensk litteratur som världslitteratur: En antologi. Uppsala: Kph.
Svedjedal, Johan (2012b). Svensk skönlitteratur i världsperspektiv. i Statens offentliga utredningar, 2012:10. Stockholm.
Svenska Ambassaden i Abu Dhabi, Om bokmässan (http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Abu-Dhabi/Aktuellt/Nyheter/Sverige-hedersgast-pa-Internationella-Bokmassan-i-Au-Dhabi-2014-sys/) Senast besökt: 140924
Svenska Institutet, Annina Rabe, 2011-12-19. Svensk litteratur utanför Sverige – inte bara mord och svårmod (https://svenskaspraket.si.se/for-studerande/artiklar-om-sverige/litteraturartiklar/svensk-litteratur-utanfor-sverige-inte-bara-mord-och-svarmod/) Senast besökt: 140924
Sveriges Riksdag (140716). Departementsserie 2012:13, Ny bibliotekslag. (http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Departementsserien/Ny-bibliotekslag_H0B413/) Senast besökt: 140924
SWEA (http://ask.swea.org/arets-aska/) & (http://ask.swea.org/) Senast besökta: 140924
The World Bank (140625). World Development Indicators: Education completion and outcomes. (http://wdi.worldbank.org/table/2.13) Senast besökt: 140924 & (http://data.worldbank.org/indicator/SE.ADT.LITR.ZS) Senast besökt: 140924
Transeuropéennes & Anna Lindh Foundation (2012). A Mapping of Translation in theEuro-Mediterranean Region. Paris: Transeuropéennes.
Utrikesdepartement (2004). Konkreta svenska förslag i dialogen med Mellanöstern och Nordafrika. Projektledare: Hanna Johnsson
UNDP (2009). Arab Human Development Report 2009: Challenges to Human Security in the Arab Countries. New York: United Nations Publications
Muntlig kommunikation
Lauritzen, Monica. Författare, Muntlig kommunikation, den 21 juli 2014
Rudberg, Johannes. Kungliga Biblioteket, Muntlig kommunikation, den 7 april 2014
Olsson Flodin, Ann-Kristin. Bibliotekarie vid Örebro Stadsbibliotek, Muntlig kommunikation, den 16 juli 2014
49