Anteckningar 181214 - Avesta · - Lägesrapportering Sociala risker, oktober och november rapporterade till Lst. - TIB + KIB (kriskommunikatör) - 2019, utbildning/övning (inför

Sida 1

Anteckningar 181214 Möte: Lokala BRÅ 2018-12-14 Plats: Fridolinsalen Tid: kl 9.00-12.00

Ärenderubrik 1. Föregående möte

- Anteckningarna godkänns och läggs till handlingarna

2. Information polisen, aktuella händelser

- Brand på Franzéns i Krylbo i natt. Teknisk undersökning och utredningen sker. - Fler incidenter har skett i Krylbo – flera anhållna. Ofta inbördes konflikter i dessa

händelser. - Ibland kan media dramatisera och därigenom öka på känslan av oro och otrygghet. - Anders Friberg flikar in att via Företagarfrukostarna hör han att de anser att polisen gör

ett bra jobb.

Närvarande: Lars Isacsson, ej närvarande Johan Thomasson Björn Hansson Jan Näslund Jimmy Stenberg Mattias Skarp, ej närvarande Laila Borger Rosanna Skoglund, praktikant Närvarande till punkt 4, kl. 9.30: Sussanna Kippo, utredare Birgitta Hägg, samordnare Stina Björnholm, Miljö och Bygg Samarpan Lindqvist, integration Niclas Grahn, AME Inbjuden till punkt 5, kl.10.00: Tor Lundberg, Länsstyrelsen

Susanne Berger, ej närvarande Anders Friberg Carina Johansson, ej närvarande Mikael Jansson Mia Rabb Thomas Nordström Susanne Lindström Ann-Christine Magnusson

Sida 2

- Nationell trafikvecka denna vecka. Bra arbete görs av engagerade poliser som numer jobbar mer evidensbaserat och underrättelsebaserat arbete.

- Volontärprojektet, 12 st volontärer med 11 språkkompetenser (fler av volontärerna behärskar flera språk). 16/12 och 19/12 sker de första uppdragen

- V. 44 – riktad insats i Krylbo (del av Medborgardialog). Rosanna Skoglund, praktikant hos polisen under kriminologistudier, har sammanställt en rapport;

- 111 svar - 55% av kvinnor känner otrygghet - 45% av männen känner otrygghet - Man vill ha poliser, belysning och borttagning av buskage och sociala insatser

(Jan Näslund vill gärna se rapporten för att delge fastighetsbolag. Thomas N tittar på det och kontaktar Jan därefter)

- Premiär för ordningsvakterna i lördags (Mikael Jansson informerar). Funkat bra – det är Securitas som har uppdraget. Provtid nu, 1 nov – 30 april.

- Ordningsvakternas befogenheter är inte kända för allmänheten och info om detta behövs.

- Ordningsvakternas primära funktion är att vara trygghetsskapande. De ska vara synliga och preventiva. Ingripa vid behov.

- Vissa gator anses vara mer otrygga - Ponsbachsväg - Tunnbindaregatan - Mejerigatan - Mossparken

- Susanne Lindström berättar att hon ska driva ett 2-årsprojekt angående Krylbos situation. Nya poliser kommer troligen till kommunen. Samarbetsparter är polis – kommun – föreningar – fastighetsbolag m fl. Tanken är att områdespoliser tar över efter ordningsvakterna sedan.

3. Konferens om samverkan mellan kommun, polis och näringsliv i lokalt brottsförebyggande

arbete. Se bilagor.

- Anmäl ert intresse till Thomas Nordström före 10/1 2019.

4. Intresseanmälan till Delmos för att söka statsbidrag i syfte att motverka och minska

segregation – Sussanna Kippo

- Se bilagor. 5. Diskussionspunkt ”Extern samverkan - Trygghetsvandringar otrygga miljöer”

- Hur kan Länsstyrelsen stötta Avesta kommun i detta? - Flera punkter togs upp, b la

- Fysisk planering - Trygga boendemiljöer - Brottsförebyggande verksamheter – både korta och långsiktiga åtgärder - Extern expertis kring trygghetsvandring - Balans mellan trygghet/trivsel/parker/grönområden/ljussättning mm

Sida 3

- Ha med hyresgästförening/fastighetsägare i arbetet - Samordning alla involverade parter

- Kom fram till att Mikael Jansson är samordnare från BRÅ och har kontakt med Tor Lundberg, som hjälper till med extern expertis kring trygghetsvandring/trygghetsundersökning.

6. Läget: Omsorg; Bildning, GBAB, Teknisk service, Säkerhetssamordnare

- Omsorg - Ann-Christine Magnusson; klotter och skadegörelse på bilar i Krylbo. Även

skadegörelse kring ”Krylbogruppen” - daglig verksamhet. Detta är polisanmält. Mikael Jansson meddelar att Securitas kan styras om och då röra sig i det området.

- Ordningsvakterna kommer att utgå från hemtjänstens lokaler i Krylbo. - Jimmy Stenberg; fältarna har en uppsökande verksamhet i Krylbo och försöker träffa

ungdomar. - Innebandyträning för flickor – och i samband med det även träffa föräldrar. - Föräldrastöd startar i mars – COPE – finns på flera språk. - Missbruk – många, men nu finns flera i ”förvar”. Ungdomar mellan 18 och 24 år – en

grupp man behöver jobba med. - Höjden har påbörjat gruppbehandling.

- Bildning - Björn Hansson; ganska lugnt med klotter och skadegörelse, men klistermärken och band

märkta NMR har förekommit. Narkotikaproblem – ett dilemma att komma åt. Arbete pågår och narkotikahund har funnits att tillgå under hundens utbildning(praktik).

- GBAB - Jan Näslund konstaterar att det varit relativt lugnt sedan förra BRÅ-mötet. - Men en ny generation EPA-traktorförare förekommer. Likaså buskörning i

koppardalen. EPA-traktorerna är både från Norberg och Avesta och håller till i båda orterna. Bra om reg.nummer rapporteras till Thomas Nordström, vilket kan ge möjlighet till uppsökande verksamhet. EPA-traktorerna är inte ofta inblandade i trafikolyckor, men de överskrider lagen och skapar oreda.

- Teknisk service - Mikael Jansson om;

- Mossparken och Smidesparken positiva åtgärder genomförda, allmänhet har uppskattat detta.

- Många andra projekt, parker och vägar, rörigt nu ha överseende, det blir bättre. - Järnvägsgatan, trafikproblem, ÅVC-placeringen permanentad, kommer synpunkter på det

nu. - Vinterdagboken, Avesta.se - ”attentat” mot stadshuset, klistermärken och avspärrningsband.

- - Säkerhetssamordnare

- Mikael Jansson;

Sida 4

- Rapport 8 dec, lugnt, trevligt och positivt bemötta, - Kommande patrullering till veckan, redan uppstartad planeringsperiod och sjukdom ger

svårigheter för Securitas. Januari schema. - Hemsida, information om OV och deras befogenheter. - Lägesrapportering Sociala risker, oktober och november rapporterade till Lst. - TIB + KIB (kriskommunikatör) - 2019, utbildning/övning (inför 2020), - 2020, totalförsvarsövning - Rekrytering SÄKSAMORDN, 19 kandidater

7. Övriga frågor

- SSF – Stöldskyddsföreningen. Stöd till Grannsamverkan 2019-2020. Lämnas till Lars. - Narkotikahundar på skolorna

- En samhällsinsats och proaktivt. Susanne Lindström tar ärendet med hundgruppchefen. Ev kan hundarnas ”träning” vara på skolor? Susanne kontaktar Björn Hansson i ärendet.

- Anders Löfberg efterträder Jan Näslund som slutar. - Medborgarlöften ska vara en stående punkt på dagordningen;

- Narkotika och unga – samverkan kring denna problematik är viktig för BRÅ att arbeta med tillsammans.

- Tidiga insatser. SSP med Sofie Erlandsson, socialtjänsten. - Ja, till samordning skola-socialtjänst-polis- fritid. Arbetet ska följas upp och utvärderas.

THOMAS SKICKAR MER INFO TILL MIG SOM SEDAN SKA VIDARE TILL SAMTLIGA.

- Nästa BRÅ-möte ska undertecknande av Medborgarlöftet göras samt revidering av samverkansavtalet.

8. Nästa möte - möten under 2019

- Kunde inte göra hela årets planering då Lars Isacsson saknades. Men nästa möte blir 14/2 2019 kl. 9.00 – 12.00 i s-rummet på andra plan i stadshuset. Mia Rabb skickar kallelserna, och bokar i kalendrarna, och Mikael Jansson bokade lokalen under detta möte.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

VÄLKOMMEN PÅ

TRYGGHETSDAG 2019

Konferens om samverkan mellan kommun, polis

och näringsliv i lokalt brottsförebyggande arbete

Samhället har i många år arbetet med samverkan mellan kommun och polis i brottsförebyggande

frågor. Samverkan ser olika ut på olika ställen i landet och fungerar olika bra. På många håll har

samverkan utvecklats till att även inkludera andra parter, varav näringslivet är en. Att samverka i

brottsförebyggande frågor med näringslivet har många fördelar. Näringslivet är en resurs som kan

både förbättra den lokala lägesbilden och komma med lösningar och åtgärder som kommun och

polis inte själva kan göra. Under dagen kommer vi träffa företrädare för näringslivet och

kommunerna och få många goda exempel på hur en samverkan kan se ut mellan polis, kommun

och lokalt näringsliv.

Välkomna till en dag med syfte att informera, inspirera och utveckla det lokala brottsförebyggande

arbetet! Konferensen kan ses på plats och kommer även att webbsändas. Konferensen anordnas i

samarbete med Brå. Boka in datumet redan nu! Program kommer inom kort!

Datum 31 januari 2019, kl. 10.00 – 16.00. Fika serveras från kl. 9.30.

Plats Sveriges Kommuner och Landsting, Hornsgatan 20 i Stockholm, Lokal: Stora hörsalen

Målgrupp Tjänstemän och förtroendevalda inom kommun, landsting och region samt Polismyndigheten och intresserade från näringslivet.

Kostnad 2500 kr exkl. moms för deltagande på plats i Stockholm

1200 kr exkl. moms för deltagande via webbsändning.

Anmälan Anmälan görs via denna länk och ska vara oss tillhanda senaste den 10 januari 2019.

Information För frågor kring anmälan:

Konstella, [email protected], tfn 08-452 72 86

För frågor kring innehållet: Greta Berg, [email protected], 08-452 79 58

Intresseanmälan Delmos – statsbidrag för att minska och motverka segregation

Sammanfattning av diskussion på Lokala BRÅ 14 dec 2018

1. Beskriv hur kommunen eller landstinget samverkar och genomför kunskapsutbyte för att minska och motverka segregation, idag och på sikt

Polisen samverkar runt integrationsfrågor i ett nätverk Myndighetssamverkan Avesta Hedemora (kommunerna, landstinget, länsstyrelsen, migrationsverket, arbetsförmedlingen, polisen). Samverkar även med skolorna för att bl a motverka rasism. Ideella föreningar, Röda korset, Rädda barnen är viktiga. Polisens volontärer. Svenska rättsregler, information på t ex språkcafé.

Civilsamhället är viktig aktör, svenska kyrkan, församlingarna, pingstkyrkan, där finns ett organiserat samhälle som inte kommunen är inblandad i.

Omsorgsförvaltningen samverkar bl a genom BUAD med fokus på ungdomar. Familjecentralen – samverkan mellan skola, socialtjänst, primärvården. På ledningsnivå samverkar man i styrgrupper, frågan lyfts men direkta samarbeten kring just segregation finns inte riktigt. Ska göra familjestödsutbildning där man använder tolk för att möjliggöra för att utrikesfödda som har svårt för svenska språket ska kunna delta. Gruppinformation för nyanlända som kan bli aktuella för försörjningsstöd. Det kommer in väldigt mycket andra frågor i gruppträffarna. Extratjänster, 40 nya till nästa år. Tydliggöra information om vad en extratjänst innebär och att man behöver söka vidare antingen till utbildning eller andra jobb.

Det görs insatser runt om i kommunen där segregationsfrågorna kommer in men man tänker sig inte att det är riktat just mot segregation. Det finns mycket samverkan riktad mot att ta helhetsgrepp.

Avesta kommun jobbar traditionellt med civilsamhället, t ex med idrottsföreningar. Men hur vill vi jobba och som vi inte gör idag? Samverkar i arbetsgivarnätverket, där kommunen jobbar med små och stora lokala företag. Behöver arbeta för att näringslivet ska bli i ännu högre grad intresserade av detta. Kan ske genom frukostmöten mm, hur kan vi engagera näringslivet ännu mer? Civilsamhället inkluderar även Lions, Rotary, de gör mycket men kan vi göra ännu mer? Det är viktigt att det vi gör ska leda till något konkret för att det verkligen ska hjälpa människor.

Teknisk Service samverkar med arbetsförmedlingen för att få ut människor i arbetslivet, blandprojekt. De får både utbildning och arbetslivserfarenhet. Det kan bli fler projekt. De ska få specifika timmar att söka andra jobb. Detta är t ex bussvärdar, slyröjare.

Bildningsförvaltningen samverkar i både stort och smått. SFI, samhällsorientering, arbetsmarknadsåtgärder, sportotek och stöd till föreningsliv, jobbar i skolan med Wallenberg academy. Största utmaningen är skolorna och det fria skolvalet. Man har genomfört åtgärder för att få bättre blandning men man väljer ändå de skolor man vill gå på (svenskfödda väljer i större utsträckning Bergsnäs, utlandsfödda Markus). Markus, Krylbo hög % utländsk bakgrund. Markusskolan samverkar genom Skol IF. Kommunen försöker ha dialog med migrationsverket.

Gamla Byn AB samverkar genom Boskola där SFI och andra ska vara med. Bostadsbolaget har en del i att antingen skapa eller motverka segregation. GBAB försöker få in blandning i beståndet, men har sin kö som man måste låta styra, och kan bara påverka sitt eget bestånd. Det sker mycket samverkan i Avesta, samverkan kring möten om Krylbo specifikt, när det varit problem i bostadsbeståndet. Ebo-lagstiftningen är till stor del det som gjort att Krylbo blivit segregerat. Ebo-lagstiftningen är ett problem. Dialogen med migrationsverket är noll.

Det sker ofta att nyanlända som kommer blir ”satta” i samma bostadsområde. Hur sker samverkan med migrationsverket? Boendefrågan är en utmaning. Detta är ett samhällsansvar och migrationsverket måste ändå ha ett visst ansvar i detta.

Avesta kommun är en tillräckligt liten kommun för att alla ska röra sig till centrum, t ex för Sevicecenter och biblioteket, vilket motverkar segregation.

Hela Miljö och Byggs samhällsbyggnadsarbete handlar om att planera och strukturera upp samhället. Översiktsplaner, planer, program, detaljplaner. Det finns plansamverkansgrupper kring planer och prioriteringar innan planerna tas inför nämnden. Alltid fokus i planeringen på socialt hållbart samhälle, och även trygghet. Kan även påverka genom lagstiftningen. Byggnader håller inte rätt standard i Krylbo t ex och då kan man gå in och vidta åtgärder. Samhällsbyggnad behöver vara med i fler samverkansgrupper osv.

Integrationsenheten har handläggning där de möter människor i vardagen, ser basbehoven. Samverkar med alla inblandade myndigheter (lista Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen fler?). Måste både ta klientens behov i beaktan men också följa lagen. Kunskapsutbyte, samverkan Södra Dalarna, på gång med landstingets nya projekt Nya nära vården, potential att utveckla och bredda integrationsarbetet. Grupper där nyanlända bjuds in, med information, blandade grupper är målet. Även bjuda in gammelsvenskar. Kvinnor och män i fokus. Samverkan med SFI (Eductus och Hermods). Hur ser behoven ut? Arbete och försörjning, familj är de starkaste områdena där människor vill hitta stöd.

Arbetsmarknadsenheten jobbar utifrån inkluderande. Alla kommunens invånare ska ha en social ekonomisk trygghet. Målgruppen växer med de som kommer ur utetableringen. Svenska språket är ofta nyckel. Mycket samhällsinformation, kunskap. Viktig del är samarbetet med Teknisk Service, man har mentor (ledsagning) till t ex skatteverk, försäkringskassa, hyresvärd. Samarbete för att korta etableringstiden, samverkan med arbetsförmedlingen. Jobba hela tiden förebyggande. Har man möjlighet till att utbilda sig, få jobb, skaffa annan egen bostad kan man själv bättre påverka sin integration. Vad behövs mer? Kan vi närvara i fler forum för att hitta bästa möjliga lösningar.

2. Redogör för de utmaningar kring segregation som arbetet ska bidra till att minska och motverka.

Samordning.

Strategiskt med omvärldsperspektivet. Det kommer att komma en ny flyktingvåg i någon form. Hur gör vi då? Behöver strategi.

Utmaningen i att öppna upp – vad innebär det att ha ett integrerat samhälle. Dessa frågor ligger på ett djupt, identifierat plan. Hur kommer man åt det? Strukturförändring ja, men hur kommer man åt kärnan i ett land där vi haft det så fruktansvärt bra så länge.

Individ och social miljö. Att

förebygga brott (bland

ungdomar).

Ett vetenskapligt perspektiv

Marie Torstensson Levander

Institutionen för kriminologi

Malmö Universitet

Det finns många olika idéer om hur

man bäst kan förebygga brott

• Ökad välfärd, utegångsförbud,

fritidsaktiviteter, fokuserat polisarbete,

kamratstöd, drogavvänjning, bättre

gatubelysning, ökad jämlikhet, bättre

lås, bättre arkitektur, föräldraträning,

strängare straff, social

färdighetsträning, medling,

kameraövervakning............

Aktörer – inte alltid helt

samordnade?

Familj – den viktigaste

Skola – mest outnyttjade

Socialtjänst – den mest otydliga

Fritid – den mest överskattade

Hälso- och sjukvård – den mest bortglömda

Rättsväsendet – den mest omdiskuterade

Privata aktörer – den mest motsägelsefulla

Brottsprevention- olika sätt att definiera?

”Åtgärder som på kort eller lång sikt leder till att

antalet brott minskar genom (1) att individers

benägenhet att begå brott minskar, eller (2) att

förekomsten av situationer som bidrar till

individers motivation att begå brott minskar”

Brottsprevention kan ha två fokus:

påverka utveckling respektive

handling/beslutsfattande

• Hur blir man en person som kan tänka sig att bryta

mot regler? = Utvecklingsprocess

• Varför väljer man, i en viss situation, att bryta mot

regler? = Handling

äldre vuxna

vuxnaunga vuxna

tonårbarndomspädbarngravidit

et

brott

individ situation

Vardagslivets

organisering

Påverka utveckling, påverka situation &

påverka individ/ situation

Familj

Mvc

Bvc

Familj

Skola

Soc

BUP

Skola

Kompisar

Fritid

Soc

Rättsväsende

Rättsväsendet

Hälso&sjukvård

Socialtjänst

Modern forskning visar:

Att begå brott är ett val påverkat av:

• Individegenskaper: Moral = vad man tycker är rätt eller fel & moralkänslor = hur mycket man bryr sig om man gör rätt eller fel och vad det kostar i form av samvetsångest + förmåga till självkontroll

• Social miljö: den ”moraliska kontext, dvs de regler som finns i miljön där individen handlar

Vidare

• Brott är resultat av en valprocess: frivillig och/eller en

vanemässig handling

• Valet är situationellt, dvs resultatet av den motivation som

uppstår när man utsätts för en frestelse eller provokation

• Man kan avstå från brott om den inre eller yttre kontrollen är

stark

äldre vuxna

vuxnaunga vuxna

tonårbarndomspädbarngravidit

et

brott

individ situation

Vardagslivets

organisering

Modell: påverka utveckling,

påverka situation & påverka individ/

situation

• Individer med stark ”individuell sårbarhet” har kraftig

överrisk att utveckla kriminalitet oberoende av kontext

• Och tvärtom: individer utan ”individuell belastning” kan få

skjuts av en kraftigt belastad miljö

Olika individer med olika egenskaper påverkas olika av egenskaper i

sociala miljöer

2. Förändra exponering för

riskmiljöer/platser

• Val av aktiviteter och umgänge – förhindra att

man ”hänger och dräller” i antisociala miljöer

och gäng med starka/destruktiva ledare etc.

Individ – social miljö

Möjligt aktivitetsmönster och

exponering under en dag

H emma Centrum

Skola

Kompis

hus

Kompis

hus

Tillsammans medvänner utan vuxentillsyn Våld

Berusade ungdomar

Mobbing/allmänna ordningsstörningar

Eget bostadsområde:typ av social miljö?

Umgås med vänner

Vuxentillsyn

Trafikerad skolväg

Kompis bostadsområde: typ av social miljö?

Kompis föräldrar?

Kompis bostadsområde: typ av social miljö?

Omgivande område:typ av social miljö?

fritidsaktivitet : typ av social miljö?

För 25 år sen: Centrala strategier

• Förhindra nyrekrytering till kriminella

livsstilar/förhindra debut

• Förhindra tillfällesbrotten

• Begränsa kronikers kriminalitet

• Stadskärnorna

• Områden/bostadsområden med många olika

problem och hög problemnivå

2018 och baserat på ny forskning:

Förändra individer (Individer är ansvariga för

sina handlingar & regelstyrda)

Förändra moral (acceptans & respekt för regler) och förmåga att

utöva självkontroll - brott ska inte ses som ett acceptabelt

handlingsalternativ.

Öka förmågan att stå emot externa frestelser (provokationer/

konfrontationer) och att bryta mot lagen (exekutivt/kognitivt)

• Centrala aktörer: Föräldrar & skola, närmiljö ”Social prevention”

Förändra platser/miljöer (obs miljöer

begår inte brott – individerna gör detta)

• Kriminogen miljö = koncentration av individer och aktiviteter som uppmuntrar brott

• Inga konsekvenser av regelbrott = Öka möjligheter att upprätthålla regler och uppmuntra att man följer (legala) regler

• Främja den kollektiva styrkan genom att skapa miljöer som uppmuntrar och stärker respekt för regler och regelföljande beteende

Förändra exponering för

riskmiljöer/platser

• Påverka social- och självselektion

• Val av aktiviteter och umgänge – förhindra att man ”hänger och dräller” i antisociala miljöer och gäng med starka/destruktiva ledare etc.

Självselektion: de miljöer, platser, aktiviteter man väljer att vara i.

Social selektion: koncentration av aktiviteter, miljöer, platser där den sociala kontrollen är svag och incitament a/tt begå brott (frestelser, friktioner.)

Brottspreventiva åtgärder bör ha ett

innehåll som

• Förstärker uppfattningen att brott är ett icke accepterat

beteenden (moralutveckling)

• Stärker förmågan att motstå yttre incitament att bryta

mot regler (kognitiv träning)

• Stärker omgivningens förmåga att upprätthålla och

förstärka regler

• Minskar människors exponering för brottsalstrande

miljöer genom att påverka de processer som styr

social- och självselektion

Modell för långsiktigt arbete

Uppbyggnad

Förebyggande

Brottsförebyggande

Källa: Vejle

kommune

Danmark

Familj, skola, hälso/sjukvård

Familj, skola, socialtjänst, BUP

Polis, socialtjänst, privat sektor,

hälso/sjukvård

Utgå från gemensam referensram:

en empiriskt grundad teori om brottslighetens orsaker

anpassad till det lokala arbetet

Kräver samarbete med kvalificerad forskning &

användarkompetens

Politisk samsyn – för långsiktigheten

Sida 1 av 1

Avesta kommun 2019 Medborgarlöften syftar till ett effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Den framtagna lägesbilden är en kombination av polisens, kommunens och medborgarnas kunskap om lokalsamhället.

Situationen idag Den gemensamma problembilden i Avesta består fortfarande av olika typer av brott, ordningsstörningar, trafikbeteenden och upplevd otrygghet kopplat till specifika tider och platser. Problem som inte behandlas i medborgarlöftet kommer att hanteras i den ordinarie verksamheten, med stöd i Polismyndighetens verksamhetsplan samt gällande samverkansöverenskommelse mellan Polis och kommun.

Prioriterat fokusområde för detta medborgarlöfte: • Narkotikaanvändning bland unga

Under perioden 2019-xx-xx t.o.m. 2019-xx-xx lovar Polisen och Avesta kommun att: medverka till uppbyggnaden av en lokalt strukturerad samverkansgrupp

mellan Socialtjänst, skola och Polis, med fokus på brottsförebyggande insatser för barn och unga.

Avesta 2019-xx-xx Mattias Skarp Lars Isacsson Lokalpolisområdesschef Kommunstyrelsens ordförande

Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Överenskommelsen som gäller från 2019-xx-xx är löpande och kan sägas upp av båda parter. Överenskommelsen syftar till att tillsammans främja det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Arbetet ska följas upp årligen och utvecklas i det lokala brottsförebyggande rådet med utgångspunkt i den gemensamma lokala lägesbilden och Polismyndighetens verksamhetsplan. Medborgarlöften tillkommer som ett separat verktyg i det lokala trygghets- och brottsförebyggande arbetet.

Målet med överenskommelsen är att:

• Öka tryggheten och minska brottsligheten i Avesta kommun

• Stärka samarbetet mellan Avesta kommun och Lokalpolisområde Falun-Avesta

1 Modellen innefattar att Polisen ingriper dels mot langare, dels mot ungdomar. Bland annat genom direktförverkarande av alkohol samt föräldrakontakt när minderåriga är berusade. 2 SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken) förare som ertappas påverkade får ett erbjudande om kontakt med beroendevården inom 24 timmar. Man vill försöka påverka förarna att ta emot hjälp mot sitt alkohol- eller drogproblem direkt, när de är som mest mottagliga, för att minska risken för återfall. 3 SSP – socialtjänst, skola, polis. Strategisk samverkan kring tidiga brottsförebyggande insatser mot unga.

Avesta Kommun Polismyndigheten Samverkansform Samarbeta enligt den nationella ANDT-strategin mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak.

• Rådgivning/förebyggande verksamhet/ stöd/behandling genom öppenvård

• Arrangemang (Blås grönt m.fl.) • Ung livsstil • Krog- och tobakstillsyn • Krogar mot knark och

ansvarsfull alkoholservering • Föräldrastödsutbildning • Upplåta skollokaler för

specialsökhundar

• Arbeta enligt Kronobergsmodellen1

• SMADIT2 • Krog- och tobakstillsyn

• Lokala BRÅ, BUAD • Skolledning och kommunpolis

Identifiera behov för sociala insatser

• Starta upp SSP3 • Skolvärdar • Öppenvård socialtjänst • Fältare finns ute kvällar och

nätter • Samtliga som arbetar med barn

och ungdom ska upprätta SoL14:1

• Föräldrastödsutbildning

• Ingå i SSP • Prioritera insatser efter lokala

problemområden • Besöka skolor efter behov • Informera kommunen om aktuella

problemområden, händelser, droganvändning etc.

• SoL 14:1, LVM 6§

• SSP • Lokala BRÅ • BUAD • Kommunpolis informerar

kommunledning • Polis har regelbunden kontakt

med fältare, skola och fritidsgårdar

Genomföra • Trygghetsvandringar • Lokala BRÅ

4 Område med högt antal anmälda brott i relation till andra områden

trygghetsskapande åtgärder • Genomföra trygghetskarta regelbundet

• Utöka samt underhålla belysning

• Hålla efter växtlighet • Ansöka om

övervakningskameror vid behov

• Samhällsplanering ur ett trygghetsperspektiv ex. genom "visionär stadsplan"

• Prioritera insatser efter lokala problemområden

• Informera kommunen om utsatta områden/hot spots4

• Medverka vid trygghetsvandringar • Evidensbaserat arbete • Utbilda enligt konceptet ”trygg i

butik”

• Samverkansmöten med fastighetsägare/företagare

• Regelbundet informationsutbyte • Samverka med fastighetsägare och

företagare i trygghetsfrågor

Uppmuntra och stödja grannsamverkan

• Förmedla kontakt mellan medborgare och polis

• Erbjuda sammanträdeslokal

• Arrangera uppstartsmöten till medborgare som är intresserade av grannsamverkan

• Informera om konceptet ”Huskurage”

• Informera om 72 h- regeln vid kriser

• Informationsutbyte

Arbeta med förebyggande åtgärder mot våldsbejakande radikalisering

• Strategisk handlingsplan • Utbildning till delar av

kommunkoncernens personal samt Lokala BRÅ

• Kontinuerlig information kommun-polis

• Lämna lägesbilder • Kontinuerlig information polis-

kommun

• Lokala BRÅ

Trafikutbildning • Trafikundervisning i grundskolan enligt gällande läroplan, utifrån lokal lägesbild

• Tillhandahålla lägesbild samt stödja pedagoger och rektorer i frågor gällande trafiksäkerhet

• Skola och kommunpolis

• Informationsspridning till vårdnadshavare gällande aktuell Trafiklagstiftning

• Tillhandahålla material till utskick till vårdnadshavare

Samarbeta med frågor som rör flykting- och migrantströmmar samt utveckla samarbetet med informationsspridning till nyanlända

• Samverkan med civilsamhället • Integrationsfrämjande projekt • Kontinuerligt

integrationsarbete i verksamheterna

• Medverka i myndighetssamverkan

• Information polis - kommun, • Närvaro/information vid SFI • Sammankallar

myndighetssamverkan

• Lokala BRÅ • Kontinuerligt informationsutbyte

kommunpolis – integrationsstrateg/BRÅ-samordnare

• Samverkan kommun, polis, Arbetsförmedling, Migrationsverket, Länsstyrelsen

Utveckla och fortsätta arbetet mot skadegörelse och klotter

• Vid behov sammankalla möten med fastighetsägare i kommunen

• Information kommun-polis

• Dialog med kommun och fastighetsägare, vid behov

• Lokala BRÅ • Kontinuerligt informationsutbyte

Stödcentrum för unga brottsoffer

• Tillhandahålla samordnare/socialrådgivare samt verksamhetsinnehåll

• Lokal • Informera ungdomar om medling

och brottsofferstöd

• Samverkan socialrådgivare – ungdomsutredare IG-personal

Verka för informationsspridning och transparens gällande trygghetsfrågor och brottsförebyggande arbete i Avesta kommun

• Politiker för dialog och informerar kommunmedborgare regelbundet i olika delar av kommunen; ”Träffpunkt Avestabygd”

• Målgruppsinriktade föreläsningar/utbildningar

• Medborgarundersökning genomförs och presenteras på

• Informationsutbyte Polis- Kommun. • "Kommunpolisen informerar" på

kommunens hemsida, uppdateras varje månad med aktuella händelser samt utveckling i polisorganisationen

• Information till Servicecenter

• Lokala BRÅ • Kontinuerligt informationsutbyte

Avesta 2019-xx-xx Mattias Skarp Lars Isacsson Lokalpolisområdeschef Kommunstyrelsens ordförande

hemsidan