Finansdepartementet Ökad konkurrens och fler möjligheter – utmaningar för svensk ekonomi i en globaliserad värld Finansminister Anders Borg 29 januari 2014
Finansdepartementet
Ökad konkurrens och fler möjligheter
– utmaningar för svensk ekonomi i en
globaliserad värld
Finansminister Anders Borg
29 januari 2014
Finansdepartementet
Utmaningar i en globaliserad värld
• Ökad och tuffare konkurrens
– Tillväxtekonomier en alltmer betydande del av
världsekonomin
• Bevara stabilitet och undvika allvarliga
finansiella kriser
• Fler och snabbare teknologiskiften
• Hantera ett ökat omvandlingstryck
Finansdepartementet
Utvecklade ekonomier växer
långsammare
-8
-4
0
4
8
12
16
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Afrika söder om Sahara Världen
Sverige USA
EU Tillväxt- och utvecklingsekonomier
Kina
BNP-tillväxt 1980-2012 och 2013-2017 (prognos), årlig procentuell
förändring
Källa: IMF
Finansdepartementet
Utvecklingen utgör både möjligheter
och hot
• Goda förutsättningar för tillväxt
– Större diversifiering av handelsparters
– Snabbare spridning av innovationer
• Samtidigt som världen kan bli mer instabil
– Världen blir alltmer sammanlänkad vilket ökar
sårbarheten
– Möjlig risk för ökad förekomst av bubblor
– Klimatförändringar och miljöproblem
Finansdepartementet
Världen har förändrats
• Kina och övriga tillväxtekonomier växer i
betydelse
• Afrika växer snabbt och kan utgöra viktig
handelspartner på sikt
• Åldrande befolkning och sämre
tillväxtförutsättningar i Europa
– Avsaknad av reformer i Tyskland skapar oro för
framtida tillväxt
Finansdepartementet
Tillväxtekonomierna har allt större del
av världshandeln
-
6
12
18
24
30
36
42
48
-
2
4
6
8
10
12
14
16
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Afrika söder om Sahara EU
USA Sverige
Kina Tillväxt- och utvecklingsekonomier (höger axel)
Andel av världshandeln, i procent
Källa: IMF
Finansdepartementet
Kina – snart världens största ekonomi
• Kommer enligt IMF och OECD att passera
USA som världens största ekonomi inom de
närmaste åren
• Fortsatt behov av reformer
– Omfattande statlig inblandning i ekonomin
– Miljöproblem
– Utbredd korruption
– Hög skuldsättning, framförallt på lokal nivå
Finansdepartementet
Nya kinesiska ledningen har
ambitiösa reformplaner
• Fortsatta liberaliseringar av ekonomin – Konvertibilitet för valutan
– Marknadsanpassning av räntan
• Effektivisering av offentlig sektor – Korruption
– Statsägda företag
• Landreformer och reformering av hukou-systemet
• Kinesiska ekonomin kommer att växa i betydelse även för Sverige
Finansdepartementet
Gynnsam utveckling i Afrika söder
om Sahara
• Goda demografiska förutsättningar
– Förutsättningar för låglöneproduktion under överskådlig tid
• Minskad politisk osäkerhet
– Fler demokratiska regimer och färre konflikter
• Ökad ekonomisk stabilitet och växande
medelklass
• Strukturella reformer som har förbättrat
tillväxtförutsättningarna
• Informationsteknologi
Finansdepartementet
Fortsatt hög tillväxt och växande
arbetskraft Fler i arbetsför ålder Procent av befolkningen mellan 15 och 65 år
Källa: ISS och Pardee Center for
International Futures
Prognostiserad genomsnittlig
BNP-tillväxt 2013-2018 8,0%
7,2% 7,1% 7,1% 6,9% 6,8% 6,7%
6,3%
5,8%
4,1%
Mo
ça
mb
iqu
e
Eti
op
ien
Kin
a
Rw
an
da
Ta
nza
nia
Nig
eri
a
Ug
an
da
Gh
an
a
An
go
la
Bo
tsw
an
a
Källa: IMF
Finansdepartementet
Många utmaningar för Afrika söder
om Sahara
• Politisk osäkerhet – Svag demokratisk tradition
– Närmare hälften av demokratierna bedöms vara sämre fungerande
• Utbredd korruption
• Sociala spänningar – Sydafrika har bland de högsta GINI-koefficienterna i
världen
• Fortsatt stort beroende av naturtillgångar
• Risk att reformtempo stannar av pga. politiska låsningar och folkligt missnöje
Finansdepartementet
Risker i tillväxtekonomiernaa • Återhämtning I USA
– USA:s Centralbanks (Federal reserve) gradvisa normalisering av penningpolitiken
kan ge stora globala kapitalflöden som riskerar att pressa tillväxtländerna
• Indien – Stora bytesbalans- och budgetunderskott
– Bristande konkurrenskraft i en sluten och hårt reglerad ekonomi
– Val i vår ger ökad politisk risk
• Turkiet – Betydande bytesbalansunderskott
– Stort beroende av kortfristig finansiering
– Svag konkurrenskraft
– Politisk risk
• Ryssland – Tillväxttakten dämpas på grund av politisk oro och behov av att gå mot ökad
marknadsekonomi och lagstyre
Finansdepartementet
Osäkerhet kring Europas långsiktiga
utveckling
• Lång period av låg tillväxt
• Åldrande befolkning och växande
försörjningsbörda
• Avsaknad av större strukturreformer i
många länder
• Svaga banker hotar återhämtningen
Finansdepartementet
Fler strukturreformer behövs i Europa
• Fortsatt förstärkning av den inre marknaden
• Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
och öka arbetskraftens rörlighet
• Stärka förutsättningar för innovationer
• Hållbara pensionssystem för en åldrande
befolkning
• Tyskland var tidigare förebild men
avstannande reformtempo med ny regering
Finansdepartementet
Hur ska en liten öppen ekonomi möta
den förändrade världen?
• Starka offentliga finanser
• Stärk konkurrenskraften med
tillväxtreformer
• Minska riskerna i det finansiella
systemet
• Fler i arbete
Finansdepartementet
44
61
75
76
77
95
97
10
0
10
1 12
1
12
7
13
4
17
6
Sve
rige
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Öst
erri
ke
Ne
de
rlän
de
rna
Tysk
lan
d
Fran
krik
e
Sto
rbri
tan
nie
n
Span
ien
Be
lgie
n
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ital
ien
Gre
klan
d
43
0,1
-1,5
-1,7
-1,9
-2,0
-2,3
-2,6
-2,7
-3,3
-3,8
-4,0
-5,0
-5,3
-5,9
Tysk
lan
d
Sve
rige
Dan
mar
k
Öst
erri
ke
Gre
klan
d
Fin
lan
d
Be
lgie
n
Ital
ien
Ne
de
rlän
de
rna
Fran
krik
e
Po
rtu
gal
Irla
nd
Sto
rbri
tan
nie
n
Span
ien
Sverige har utrymme att agera
Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga)
Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP
Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP
Finansdepartementet
-8
-6
-4
-2
0
2
4
Sve
rige
Fin
land
Span
ien
Tyskla
nd
Irla
nd
Gre
kla
nd
Da
nm
ark
Ne
derlä
nde
rna
Belg
ien
Öste
rrik
e
Sto
rbrita
nn
ien
Fra
nkrike
Ita
lien
Port
ug
al
-8
-6
-4
-2
0
2
4
Sve
rige
Da
nm
ark
Fin
land
Gre
kla
nd
Tyskla
nd
Belg
ien
Fra
nkrike
Irla
nd
Sto
rbrita
nn
ien
Ita
lien
Öste
rrik
e
Ne
derlä
nde
rna
Span
ien
Port
ug
al
-20
-15
-10
-5
0
5
10
Sve
rige
Fin
land
Sto
rbrita
nn
ien
Ne
derlä
nde
rna
Tyskla
nd
Öste
rrik
e
Port
ug
al
Belg
ien
Fra
nkrike
Ita
lien
0
10
20
30
40
50
60
Da
nm
ark
Sve
rige
Belg
ien
Fra
nkrike
Fin
land
Ita
lien
Öste
rrik
e
Tyskla
nd
Ne
derlä
nde
rna
Sto
rbrita
nn
ien
Port
ug
al
Gre
kla
nd
Span
ien
Irla
nd
2000
2011
Skattetryck Andel av BNP, procent
Skattetryck Förändring 2000 – 2011, procentenheter
Implicit kapitalskattesats Förändring 2000 – 2011, procentenheter
Implicit skattesats på arbete Förändring 2000 – 2011, procentenheter
Källa: Eurostat Källa: Eurostat
Källa: Eurostat Källa: Eurostat
Finansdepartementet
Offentliga investeringar, 2012 Procent av BNP
3,9 3,4
3,1 2,8 2,8 2,2 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,4 1,3
8,8
7,0 6,8 6,6 6,5 6,3 6,0 5,9 5,9 5,6 5,0
4,5 1,0
1,5 1,7 1,7 1,8 1,8 1,9 1,9 2,2
2,5 2,6
3,1 3,3 3,5
Öst
erri
ke
Tysk
lan
d
Po
rtu
gal
Span
ien
Be
lgie
n
Gre
klan
d
Ital
ien
Irla
nd
UK
Dan
mar
k
Fin
lan
d
Fran
krik
e
Nederlän
d…
Sve
rige
Offentliga utgifter, utbildning 2010 Procent av BNP
Resurser till forskning, 2010 Procent av BNP
Källa: EU-kommissionens
höstprognos, 2013
Källa: OECD
Källa: Eurostat
Offentliga utgifter, 2012 Procent av BNP
59
57
56
55
54
52
52
51
51
48
48
47
45
43
Dan
mar
k
Fran
krik
e
Fin
lan
d
Be
lgie
n
Gre
klan
d
Sve
rige
Öst
erri
ke
Ital
ien
Ne
de
rlän
de
rna
Sto
rbri
tan
nie
n
Span
ien
Po
rtu
gal
Tysk
lan
d
Irla
nd
Källa: EU-kommissionens
höstprognos, 2013
Finansdepartementet
Regeringens politik har förbättrat svensk
arbetsmarknad i grunden sedan 2006
• Stimulans av utbudet ger störst effekt … – Jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns – Arbetslöshets- och sjukförsäkringen – Arbetsmarknadspolitiken – Utbildningssystemet och yrkesintroduktionsjobben
• … i samverkan med stimulans av efterfrågan – Nystartsjobb och sänkta (riktade) socialavgifter – RUT- och ROT-avdragen, sänkt restaurangmoms – Underlättat tillfälliga anställningar
• Förbättrad matchning – Ökad sökaktivitet – Ökad geografisk- och yrkesmässig rörlighet
Finansdepartementet
65,8 65,8 64,2 64,0 63,8 63,6 60,3
56,8 56,2 55,9 55,1
48,5 48,2 43,2
Ned
erlä
nder
na
Sve
rgie
Tysk
land
Öst
erri
ke
Sto
rbri
tann
ien
Dan
mar
k
Finl
and
Fran
krik
e
Irla
nd
Port
ugal
Bel
gien
Ital
ien
Span
ien
Gre
klan
d
Källa: OECD
7,6 7,1
5,7 5,2 5,2
4,5 4,0
3,2 3,0 2,5
0,7 0,4
-1,1 -3,6
Bel
gien
Sve
rige
Öst
erri
ke
Stor
britan
nien
Span
ien
Ned
erlä
nder
na
Ital
ien
Tysk
land
Fran
krik
e
Gre
klan
d
Irla
nd
Finl
and
Dan
mar
k
Port
ugal
Sysselsättningsgrad, 15-74 år Andel av befolkningen, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2007–2012
19,1
11,5
6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7
0,3
-1,3
-4,2 -8,3
-24,6
Sveri
ge
Fin
lan
d
Be
lgie
n
Fra
nkri
ke
Da
nm
ark
Tys
kla
nd
UK
Öste
rrik
e
Irla
nd
Po
rtu
gal
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Sp
an
ien
Itali
en
Gre
kla
nd
Arbetskraften, 15−74 år Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
Källa: Eurostat Källa: OECD
Sysselsatta, 15−74 år Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)
Källa: OECD
8,6 7,0 5,9 5,2 2,9 2,1 0,9
-0,1 -2,7
-4,6 -8,0
-12,5 -15,8
-19,0
Tysk
land
Bel
gien
Sver
ige
Öst
erri
ke UK
Fran
krik
e
Ned
erlä
nder
na
Finl
and
Ital
ien
Dan
mar
k
Irla
nd
Port
ugal
Span
ien
Gre
klan
d
Finansdepartementet
Inriktning för finanspolitiken
• Offentliga finanser tillbaka till överskott när
konjunkturen tar fart
• Reformer ska finansieras
• Värna strukturreformer och åtgärder riktade
mot personer som har svårt att komma in på
arbetsmarknaden
• På lång sikt krävs åtgärder för att stärka
konkurrenskraften och sänka
marginaleffekterna för personer med låga
inkomster