SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Allmän bedömning av riskavstånd från rekom- menderade leder för far- ligt gods Anvisning för bedömning av riskavstånd vid planering Version 0,9 140317
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE
Allmän bedömning av riskavstånd från rekom-menderade leder för far-ligt gods Anvisning för bedömning av riskavstånd vid planering Version 0,9 140317
Allmän bedömning av riskavstånd från rekom-
menderade leder för farligt gods Anvisning för bedömning av riskavstånd vid planering Lars Westholm, Fysisk Planering, Samhällsbyggnad Gävle
Citera gärna ur skriften men ange källa
Gävle kommun [2014]
Grafisk form Pangea design
www.gavle.se
Innehållsförteckning
Syfte 1
Arbetssätt 1
Bakgrund 1
Farligt gods 1
Vägvalsstyrning 2
Styrdokument för fysisk planering 3
Plan- och bygglagen 3
Översiktsplan för Gävle stad 2025 3
Ställningstagande i Översiktsplan Gävle stad 2025 3
Centrala riktlinjer 4
Farligt gods i Gävle 4
Transporterade mängder i Gävle 4
Flygbränsletransporter till Gävle Hamn 4
Analys av genomförda riskanalyser 5
Dimensionerande risk – olycka med brandfarlig vätska (klass 3) 5
Riktlinjer för robust samhällsplanering 6
Omfattning och begränsningar 6
Järnväg 6
Typbebyggelser 6
Avstånd 7
Yttre gräns för riskbedömningsområde 7
Rekommenderat avstånd (Basavstånd) 8
Byggnation möjligt med angivna åtgärder (Reducerat avstånd) 10
Bebyggelsefritt 10
Säkerhetshöjande åtgärder 11
Användning i Gävle kommun 13
Litteraturförteckning 14
Bilagor 16
Bilaga 1: Genomförda riskanalyser i Gävle kommun 17
Bilaga 2. Bedömningsschema 18
Bilag 3: Utdrag ur (Thorwaldsdotter & Davidsson, Riskanalys av farligt
gods i Hallands län Meddelande 2011:9, 2011). 19
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 1
Syfte
Denna generella bedömning av riskavstånd från farligt gods-leder i Gävle
kommun syftar till att underlätta för detaljplanehandläggare att analysera
riskerna från farligt gods-leder vid detaljplanering i Gävle. Underlaget till
bedömningen kommer från dels från de riskanalyser som gjorts kring
rekomnderade leder för farligt gods i Gävle sedan 2007 och anvisningar från
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredsakap (MSB) och länsstyrelserna.
Arbetssätt
Genom de genomförda riskanalyserna kan man se att de skadeförebyggande
åtgärderna ofta är desamma och att det därför finns utrymme att göra allmänna
bedömningar utan särskilda riskanalyser i många fall.
Vid framtagande av detaljplaner ska en miljöbedömning enligt Miljöbalken 6:11
göras. Planhandläggaren fyller först i den s.k. MKB-checklistan som används
inom avdelningen Fysisk planering på Samhällsbyggnad Gävle. Checklistan har
ett antal poster som ska stämmas av med underlag som vi har, detta underlag
finns oftast i olika GIS-kartor. Slutsatserna i checklistan avgör om planen
bedöms medföra betydande påverkan på miljön. Beroende på slutsatserna i
checklistan utformas det fortsatta planarbete, det kan t.ex. behövas
kompletterande beräkningar eller inventeringar för att detaljplanen ska bli
komplett. Vanliga typer av kompletterande utredningar är riskanalyser,
bullerberäkningar eller dagvattenutredningar.
Bakgrund
Denna allmänna bedömning bygger på generella riktlinjer framtagna på centralt
håll och analys av genomförda riskanalyser i Gävle kommun. I de flesta fall kan
en allmänn bedömning göras med stöd av detta kompendium och dess underlag.
Det är endast farligt gods som berörs, andra typer av risker hanteras separat. I
följande fall kan särskilda utredningar behöva göras :
Större förändringar i trafikarbetet.
Omlokalisering av rekommenderade leder för farligt gods.
Särskilda transportströmmar.
Transporter av farligt gods på fartyg och flygplan.
Planarbetet berör ett stort antal människor.
Farligt gods
Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farli-
ga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om
de inte hanteras rätt under en transport. Farligt gods kan till exempel ha explosi-
va, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. Som exempel på farligt gods kan nämnas bensin, gasol, cigarettändare, svavelsy-ra, arsenik, fyrverkerier, sprayburkar, krockkuddar och vattenförorenande äm-nen.(MSB, 2011)
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 2
Transporter av farligt gods på land, till sjöss eller i luften ska följa de regler som
gäller för respektive transportslag. Utgångspunkten för all reglering av transpor-
ter av farligt gods är de s.k. FN-rekommendationerna. Med dessa som underlag
utarbetas de regler som gäller för transporter. För vägtransporter gäller ADR, för
järnvägstransporter RID och för sjötransporter IMDG-koden1. De svenska reg-
lerna följer de internationella reglerna med vissa tillägg. Reglerna ställer en
mängd krav på bl.a. hur godset ska förpackas och märkas samt krav på trans-
portfordon och förare.(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011)
Farligt gods delas in i nio olika klasser utifrån dess fysikaliska och kemiska egen-
skaper, dessa klasser är:
Klass 1 Explosiva ämnen och föremål
Klass 2 Gaser
Klass 3 Brandfarliga vätskor
Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta
okänsliggjorda explosivämnen/Självantändande ämnen/Ämnen som
utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5 Oxiderande ämnen/Organiska peroxider
Klass 6 Giftiga ämnen/Smittförande ämnen
Klass 7 Radioaktiva ämnen
Klass 8 Frätande ämnen
Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål
(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011)
Vägvalsstyrning
Syftet med vägvalsstyrning är dels att transporter med farligt gods ska styras till
vägar med hög standard, dels att undvika objekt eller områden där en olycka kan
få svåra konsekvenser. Vägar vid tät bebyggelse och vid skyddsområden för vat-
tentäkt bör undvikas, likaså vägar som ur trafiksäkerhetssynpunkt är olämpliga.
Vägvalsstyrningen består dels av rekommenderade färdvägar för transport av
farligt gods, dels av lokala trafikföreskrifter. Det rekommenderade vägnätet är
inte tvingande för transporter med farligt gods. Restriktioner eller förbud för
transport med farligt gods enligt Vägtrafikkungörelsen (SFS 1972:603) 147 § kan
endast göras med lokala trafikföreskrifter som utfärdas av länsstyrelsen. Arbetet
med vägvalsstyrning omfattar även uppställnings-/rastplatser för fordon med
farligt gods.(Länsstyrelsen Gävleborgs län)
Inom Gävle kommun är det främst vägarna E4, E16, Rv 76 och Rv56 som är re-
kommenderade färdvägar för farligt gods. Utöver detta är det en del mindre vä-
gar samt alla järnvägar.
1 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road, RID=Regulations Concerning the International Carriage of Dangerous goods by rail, IMDG=International Maritime Dangerous Goods Code
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 3
Styrdokument för fysisk planering
Plan- och bygglagen
Plan- och Bygglagen (2010:900) anger följande:
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt
denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är
lämpad för ändamålet med hänsyn till:
1. människors hälsa och säkerhet, … (2 kap. 5§)
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggel-
se och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett
sätt som är lämpligt med hänsyn till:
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och
andra olyckshändelser, …(2 kap. 6§).
Översiktsplan för Gävle stad 2025
Översiktsplan för Gävle stad antogs 2009 och illustrerar i stora drag hur den
framtida livsmiljön i Gävle kan komma att se ut. Översiktsplanen är ett av kom-
munens viktigaste strategiska instrument där inriktningen för utvecklingen av
stads- och landsbygd redovisas.
Som en del av översiktsplanen beskrivs transporter av farligt gods och ett ställ-
ningstagande gjordes:
Ställningstagande i Översiktsplan Gävle stad 2025
Gävle kommun anser att riskhanteringsutredning bör upprättas när byggnader
ska uppföras närmare än 100 meter från vägar och järnvägar som är rekommen-
derade som transportled för farligt gods.
Figur 1: Rekommenderade leder för transport av farligt gods i Gävle kommun. Källa: Samlingskartan Gävel kommun 2014.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 4
Centrala riktlinjer
Det finns en rad lagar som styr hur farligt gods ska hanteras vid transporter men
vid planering och bygglov finns det inga exakta regler utan det är upp till plan-
myndigheten och tillsynsmyndigheten att göra bedömningarna. De senaste åren
har MSB, konsultfirmor och ett antal länsstyrelser gett ut riktlinjer för hur pla-
nering ska göras i närheten av farligt gods-leder. Dessa är i huvudsak likartade
och man kan se att en konsensus har växt fram. Framförallt är det Länsstyrelsen
i Hallands län som med stöd av konsultföretaget COWI och finansiering av MSB
gett ut konkreta och användbara riktlinjer. Kapitlet Riktlinjer för robust sam-
hällsplanering på sid 6 bygger på dessa riktlinjer.
Farligt gods i Gävle
Transporterade mängder i Gävle
I Gävle kommun transporteras huvuddelen av farligt gods på järnvägen (Ost-
kustbanan) och E4. Totalt transporteras ca. 1 600 000 ton varje år och inte
mindre än 1 000 000 ton av dessa går på Ostkustbanan. Tabell 1 på sidan 4 re-
dovisar de totala mängderna som transporteras och Tabell 2 på sidan 5 redovisar
mängden transporterat farligt gods fördelat på de 6 största lederna.
Den största mängden farligt gods är brandfarliga vätskor med en andel på 85 %,
bl.a. beroende på flygbränsletransporter med tåg mellan Gävle Hamn och Arlan-
da flygplats. Underlaget kommer från Räddningsverkets kartläggning 2006 men
har kompletteras genom att 250 000 ton brandfarlig vätska hr lagts till. Rappor-
tern från 2006 har angett att ca. 576 000 ton flygbränsle transporteras med tåg
mellan Gävle och Arlanda. Sträckan Gävle – Arlanda är den sträcka i Sverige där
störst mängd farligt gods transporteras på järnväg. (Räddningsverket, 2007)
2012 år transporter är i praktiken över 800 000 ton, därför har 250 000 ton
lagts till. (Maria Persson, 2013)
Flygbränsletransporter till Gävle Hamn
2003 fick Arlanda Bränslehantering AB tillstånd från Miljöprövningsdelegatio-
nen, Länsstyrelsen Gävleborg, tillstånd att lasta 1 000 000 ton flygbränsle i Gäv-
le Hamn varje år. Enligt tillståndet är bränslet Jet A-1 ett mellandestillat av foto-
gentyp.(Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Gävleborg, 2003) Varje
vecka går ca. 15 tåg från hamnen med vardera 1 120 ton, på årsbasis transporte-
ras ca. 800 000 ton.(Maria Persson, 2013)
Tabell 1: Total mängd transporterat farligt gods i Gävle kommun varje år. Uppgifterna kom-mer i huvudsak från Räddningsverkets rapportering 2006, justerat mängd flygbränsle. Mäng-den är i ton (avrundat).
Ämnesklass Ton per år Andel
3 Brandfarliga vätskor 1 390 000 85 %
5 Oxiderande ämnen 32 000 2 %
8 Frätande ämnen 120 000 8 %
Övriga klasser 85 000 5 %
Summa 1 627 000
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 5
Tabell 2: Mängd transporterat farligt gods i Gävle kommun varje år på de 6 största lederna. Uppgifterna kommer i huvudsak från Räddningsverkets rapportering 2006. Mängden är i ton.
Ämnesklass E4 Ostkust-
banan1
Spängers-
leden
E16 Rv56 Rv76
3 460 000 874 000 10 000 16 500 16 500 16 500
5 0 29 000 2 500
8 33 800 40 800 10 000 11 600 11 600 11 600
Övriga klasser 22 200 26 200 7 500 21 900 1 900 4 900
Summa: 516 000 970 000 30 000 50 000 30 000 30 000
Analys av genomförda riskanalyser
En analys av 10 riskanalyser som gjorts som underlag för detaljplaner under
åren 2007 till 2013 visar i huvudsak på följande:
Risker
Största risken är transport av brandfarlig vätska som kan uppstå vid
olyckshändelse eller urspårning.
Dimensionerande risk är s.k. stor pölbrand2.
Skadebegränsade åtgärder
Byggnadsfritt område 25 – 30 m.
Entréer, balkonger och uteplatser mot oexponerad sida.
Ventilationsöppningar från oexponerad sida.
Brandskyddad fasad.
Skydd mot avåkningar och säkra diken.
I bilaga 1 finns en tabell som visar en sammanfattning av riskreducerande åtgär-
derna som föreslås i analyserna.
Dimensionerande risk – olycka med brandfarlig vätska (klass 3)
En tankbilsolycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska kan antändas och
resultera i en pölbrand (brinnande vätska på marken). Beroende på utformning
av området kring vägen/järnvägen kan vätskan antingen sprida sig närmre
byggnader eller så kan en utspridning begränsas av exempelvis ett dike.
Det finns olika typer av brandfarlig vätska, vanligt förekommande är bensin och
diesel. Bensin har en flampunkt under 21°C och kan antändas vid normala ut-
omhusförhållanden medan brandfarlig vätska, av typen dieselolja, har högre
flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur än 55°C.
Beroende på storleken på en pölbrand kan påverkansområdet variera. Beräk-
ningar har visat att en stor pölbrand (3 -400 m2) inte förväntas ha längre påver-
kansområde på byggnader och personer inomhus än max 50 meter. Konsekven-
sen för personer utomhus är vid en brand förutom dödsfall även 1:a till 3:e gra-
dens brännskador. Brännskador i olika grader kan förväntas på längre avstånd
1 Underlaget kommer från Räddningsverkets redovisning 2006 är justerad med 2012 års flygbränsletranspor-ter. 2 Brinnande vätska på marken. Liten pölbrand har en yta på 100 m
2 och en stor pölbrand 3 -400 m
2.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 6
än 50 meter.3 Hur hög värmestrålning en person klarar av utan att erhålla ska-
dor beror bland annat på hur länge personen exponeras för strålningen. En per-
son som blir varse en brand kommer troligtvis att försöka ta sig ifrån området
och på så sätt kan graden av brännskada till viss del begränsas. Detta förutsätter
dock att personen i fråga kan förflytta sig, blir varse branden samt reagerar till-
räckligt fort för att kunna/hinna agera.(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011)
Riktlinjer för robust samhällsplanering
Riktlinjerna bygger på rapporten från Hallands län och delar av den återges or-
dagrant och dess bilaga A, Riktlinjer: Avstånd och säkerhetshöjande åtgärder
kring transportledder för farligt gods i Hallands län även är även bilaga till det-
ta dokument.
Omfattning och begränsningar
Riktlinjer är tillämpbara för etableringar utmed väg- och järnvägsleder för
transport av farligt gods.
Riktlinjerna är inte avsedda för:
Etablering av verksamheter som kan innebära särskilda risker såsom
sjukhus, större arenor eller verksamheter som i sig kan utgöra fara
för omgivningen.
Andra etableringar t.ex. i anslutning till hamnar eller lager.
Områden med mycket hög personintensitet.
I dessa fall ska separat riskutredning genomföras.
Om ett område påverkas av flera risker t.ex. både från väg och järnväg eller far-
ligt godsled och industri/gasledning ska en värdering och bedömning göras om
riktlinjer kan tillämpas.
Järnväg
Alla järnvägslinjer betraktas som leder där farlig gods kan transporteras. Ost-
kustbanan är särskilt utrett och särskilda rekommendationer över avstånd finns
längre fram i texten. För övriga järnvägslinjer (som återfinns i GIS-kartorna)
måste en särskild bedömning göras, de kan vara nedlagda men anges som järn-
väglinje i alla fall.
Typbebyggelser
Utmed transportlederna kommer olika typer av bebyggelse att vara aktuell. Det
är nödvändigt med en viss generalisering. Fyra huvudtyper av bebyggelse an-
vänds:
Industri, här avses olika typer av småindustri, lager och annan
verksamhet som inte i sig utgör signifikant fara för omgivningen.
Kontor, här avses enbart kontorsbebyggelse i flera våningar.
3 1: gradens brännskador läker spontant på några veckor. 2:a graden läker inom 2-3 veckor med ev. pigment-förändring men utan ärr. 3:e graden ger mycket svåra skador. www.ltdalarna.se
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 7
Småhus, kan i detta sammanhang utgöras av villor, parhus, radhus,
storvillor och liknande.
Tätort, här avses t.ex. lägenhetsbebyggelse med tre våningar eller
mer och av stads- eller tätortskaraktär.
Motiv till dessa val
Vanligt förekommande bebyggelsetyper.
Viktigt att skilja på boende och industri/kontor eftersom kraven på
trygghet i bostad är högre.
Tätort innebär en högre persontäthet än småhus, detta påverkar
samhällsrisken och räddningstjänstens insatser, m.m.
Kontor har en högre persontäthet än industri, detta påverkar
samhällsrisken. Vidare är det ofta olika typer av skyddsåtgärder som
är praktiskt genomförbara. Bullerkraven är inte lika strikta som för
bostäder vilket ofta möjliggör etablering närmre transportled.
Avstånd
Yttre gräns för riskbedömningsområde
En yttre gräns för riskbedömningsområde sätts i dessa riktlinjer till 150 meter.
Detta avstånd gäller för alla transportleder. Utanför detta avstånd kan byggnader
för alla typer av normalt förekommande användningsområden etableras utan
särskild hänsyn till risker från farligt gods. Notera dock begränsningarna i rikt-
linjernas tillämpning.
Motiv för att tillämpa ett avstånd på 150 meter är att:
De allra flesta olyckshändelser har ett påverkansområde kortare än
detta avstånd. Detta resulterar i en låg individrisknivå på större
avstånd.
För de olyckshändelser som kan ge påverkan på längre avstånd, t.ex.
utsläpp av giftig gas finns det inte någon tydlig säkerhetshöjande
effekt med att utöka avståndet.
Avståndet sammanfaller med storstadslänens riskpolicy.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 8
Figur 2: Principer för riktlinjer avseende avstånd och säkerhetshöjande åtgärder utmed transportled för farligt gods. Källa: Länsstyrelsen i Hallands län.
Inom området 150 meter från transportleden ska risker med transport av farligt
gods beaktas. I de allra flesta fall är det tillfyllest att tillämpa dessa riktlinjer av-
seende avstånd och säkerhetshöjande åtgärder. Det är emellertid inte möjligt att
i generellt utformade riktlinjer förutse och ta hänsyn till alla tänkbara förhållan-
den. Vid alla etableringar inom riskbedömningsområdet ska därför en bedöm-
ning från lokala räddningstjänsten inhämtas.
Som poängterats inledningsvis så rekommenderas att i första hand åstadkomma
en god säkerhetsnivå genom avstånd, snarare än genom olika former av tekniska
skyddsåtgärder. Detta innebär att man i planärenden inom riskbedömningsom-
rådet alltid ska pröva möjligheten att uppfylla avståndskraven innan tekniska åt-
gärder värderas. Vidare bör det genom hela processen eftersträvas största möjli-
ga avstånd även om basavstånd uppfylls eller om kompletterande tekniska åt-
gärder införs.
Rekommenderat avstånd (Basavstånd)
Detta är rekommenderat avstånd mellan transportleder och olika användnings-
områden. Avståndet varierar beroende på typ av transportled och användnings-
område. Lågt belastad transportled (t.ex. E16, Rv 56 och 76) och användnings-
område med låg personintensitet resulterar i korta avstånd medan en högt be-
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 9
lastad transportled4 (t.ex. E4 och Ostkustbanan) och ett personintensivt an-
vändningsområde ger längre avstånd.
I händelse av en farligt godsolycka kan påverkan uppstå även på dessa avstånd
men risknivån bedöms som acceptabel. Om dessa avstånd upprätthålls erfordras
inga ytterligare åtgärder. Dock ska vissa baskrav vara uppfyllda. Dessa baskrav
specificeras närmare i Tabell 3 på sid 10 och gäller:
Att förhållandena är sådana (alternativt att åtgärder vidtas) som
motverkar att utläckande vätska rinner in på det aktuella området.
Syftet med detta är att säkerställa att olyckan huvudsakligen kan
hanteras på eller i omedelbar närhet av leden.
Att sidoområdet utmed leden, så långt möjligt, utformas så att skada
på avåkande eller urspårande fordon undvikes, d.v.s. området ska
vara fritt från skarpa, oeftergivliga föremål. Detta gäller samtliga
användningsområden och transportleder.
Att möjligheter att reducera konsekvenser vid utsläpp av giftig gas
beaktas.
4 Jämfört med Hallandsrapporten kan konstateras att de bedömer E6 med en farligt godsvolym på ca. 400 000 ton per år som Hög. E4 vid Gävle har en volym på ca. 500 000 ton. Västkustbanan har farligt godsvolym på
ca. 240 000 ton per år jämfört med Ostkustbanan som har en volym på minst ca. 700 000 ton.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 10
Tabell 3: Baskrav som ska uppfyllas vid byggnation inom riskutredningsavståndet (gäller alla användningsområden och transportleder). Efter tabell A.3. i(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011).
Funktionskrav Åtgärd
Förhindra att vätska rinner in på området Val av barriär kan t.ex. påver-kas av områdets utformning, vem som äger marken / be-fintliga barriärer/skydd.
Vid all byggnation inom 60 meter från led ska om-rådet i så stor utsträckning som möjligt, utformas på ett sätt som motverkar spridning av vätska in mot området. Detta kan göras med hjälp av något av nedanstående:
Vall
Plank som är tätt i nedkanten
Dike
Alternativt kan funktionen vara uppfylld genom naturliga höjdskillnader.
Minska risk för punktering av tank
Vid all byggnation inom 60 meter från led ska si-doområdet längs med leden utformas på ett sätt som begränsar konsekvensen av ett avåkande for-don (sidoområdet fritt från oeftergivliga och spet-siga föremål). För vägar sammanfaller detta krav delvis med Trafikverkets riktlinjer ur trafiksäker-hetssynpunkt Vägars och gators utformning, (VGU).
Reducera konse-kvenser vid utsläpp av giftig gas
Vid all byggnation inom riskutredningsavståndet (150 meter) ska möjligheten att reducera konse-kvenser av ett gasutsläpp genom att luftintag pla-ceras högt och på motsatt sida av leden beaktas. Mer specifika krav återfinns i tabell A.4-7 i Bilaga A vid byggnation inom reducerat avstånd.
Byggnation möjligt med angivna åtgärder (Reducerat avstånd)
Inom detta område kan betydande påverkan uppstå i händelse av en farligt
godsolycka. Avstånden varierar beroende på transportled och användningsom-
råde. För att byggnation ska vara möjlig krävs att säkerhetshöjande åtgärder vid-
tas enligt dessa riktlinjer. Kraven på åtgärder ökar med minskande avstånd.
Inom detta område ska förutom baskraven, krav enligt tabell A.4 – A.7 uppfyllas.
Bebyggelsefritt
Detta är ett minimiavstånd enligt dessa riktlinjer. Avståndet varierar beroende
på transportled och användningsområde. Om det, under särskilda omständighe-
ter, finns önskemål att frångå detta avstånd krävs alltid särskild riskanalys.
I Tabell 4 på sid 11 anges basavstånd samt avstånd som kan tillämpas om
skyddsåtgärder vidtas (reducerat avstånd) för de typområden som behandlas.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 11
Tabell 4: Redovisning av Basavstånd/Reducerat avstånd för respektive typbebyggelse och transportled. Avstånd räknas från vägkant respektive närmaste räls. Justerad efter Länssty-relsen i Hallands län.
Väg – Hög (E4)
Typ av bebyggelse Basavstånd (m) Reducerat avstånd (m)
Bebyggelsefritt 30 20
Industri 50 20
Kontor 50 20
Småhus 100 50
Tätort 100 30
Väg – låg (E16, Rv 56, Rv76 m.fl.)
Typ av bebyggelse Basavstånd (m) Reducerat avstånd (m)
Bebyggelsefritt 25 15
Industri 30 15
Kontor 40 15
Småhus 60 40
Tätort 60 30
Ostkustbanan
Typ av bebyggelse Basavstånd (m) Reducerat avstånd (m)
Bebyggelsefritt 30 20
Industri 50 20
Kontor 50 20
Småhus 80 50
Tätort 80 30
Säkerhetshöjande åtgärder
Den primära säkerhetshöjande åtgärden är att säkerställa att avståndet mot
riskkällan är tillräcklig. Som komplement eller för att kunna bygga närmare
riskkällan finns en rad åtgärder som höjer säkerheten.
I Tabell 5 på 12 redovisas säkerhetshöjande åtgärder för typområdet Tätort. I bi-
lagan finns motsvarande tabeller för andra typområden:
Industri: Tabell A.4.
Kontor: Tabell A.5.
Småhus: Tabell A.6.
Tätort: Tabell A.7.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 12
Tabell 5: Säkerhetshöjande åtgärder för att erhålla Reducerat avstånd i typområde Tätort. Ef-ter tabell A.7. i(Thorwaldsdotter & Davidsson, 2011).
Funktionskrav Åtgärd
Förhindra mekanisk konflikt
Etableras tätort på längre avstånd än 30 meter krävs inga åtgärder för mekanisk påverkan. Föl-jande ska dock beaktas vid etablering intill väg:
Ska det bebyggelsefria området användas på ett sätt så att flera personer förväntas befinna sig där under större delar av dagen bör skydd för avåkning införas.
Vid branta slänter krävs åtgärd (så som för-stärkt vägräcke) för att behålla fordonet på vägbanan. Om inte skydd mot avåkning finns eller införs så räknas bebyggelsefri zon från släntfot.
Reducera/motverka strålningseffekter
För fasader som vetter mot led gäller följande:
30-50 meter: Fasad ska vara i obrännbart ma-terial och fönster (i normal omfattning) /ingående komponenter ska vara motsvarande klass E 30.
Begränsa antal per-soner som kan bli ut-satta:
placering av entréer, utrymningsvägar etc.
För alla byggnader inom 50 meter ifrån led ska minst en utrymningsväg finnas som inte vetter mot leden.
Balkonger, uteplatser, lekplatser etc. ska inte fin-nas på kortare avstånd än 50 meter ifrån leden.
Placering av entréer bör ligga så långt ifrån leden som möjligt, gärna på motsatt sida.
Utforma området nära leden på ett sätt som inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse.
Vid leder med stora flöden farligt gods gäller även:
Motverka effekter från ett dimensione-rande fall för explo-sion
För etableringar mellan 30-50 meter ifrån led ska hänsyn tas till dimensionerande explosionslast.
Motverka/reducera effekter från giftig gas
För bostäder gäller att: Luftintag ska placeras högt och på motsatt sida av leden.
För hotell/konferens och andra användningsområ-den där det är möjligt att underhålla/upprätthålla ett system gäller därutöver att: gasdetektor kopp-lad till automatiskt nedstängningssystem / varse-blivningssystem och utrymningsplan ska finnas.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 13
Användning i Gävle kommun
För att förenkla bedömningen används en anpassad GIS-karta där det går att
välja vilket typområde som man behöver titta på. I Figur 3 på sid 13 finns ett ut-
kast till detta.
Figur 3: GIS-karta med bedömningsavstånd för rekommenderade basavstånd mellan farligt gods led och olika typområden.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 14
Litteraturförteckning
Camilla Sandberg, M. L. (2007). Översiktlig riskbedömning Påverkan på Södra
Hemlingby handelsområde från E4:an och Spängersleden vid farligt
godstransporter. Swepro Managemant AB Risk & Miljö.
Cederloo, C. (2012). Enklare buller- och riskutredning för del av Näringen
13:12 Gävle Praktiska Uppdragsnummer 6293041000. Stockholm: SWECO
Management AB.
Jonsson, B. (2009). Riskutredning avseende olyckor med farligt gods inom
planområdet Järvsta 16:18 i Gävle kommun. Gävle: WSP Samhällsbyggnad.
Lund, M. (2007). Översiktlig riskbedömning avseende farligt godstransporter
på järnväg Nynäs Herrgård , Norrtull 17:1 mfl. Detaljplan för förskola. Swepro
Project Management AB Risk och Miljö.
Länsstyrelsen Dalarnas län. (2012). FARLIGT GODS riskhantering i fysisk
planering Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods.
Falun: Länsstyrelsen Dalarnas län.
Länsstyrelsen Gävleborgs län. (u.d.). Länsstyrelsen Gävleborg. Hämtat från
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/manniska-och-
samhalle/krisberedskap/Pages/3farligtgods.aspx den 6 Februari 2013
Länsstyrelsen Stockholms län. (2001). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill
vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer
Rapport 2001:01. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholms län.
Länsstyrelsen Västernorrland. (2010). Riskhantering i detaljplaneprocessen
Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods.
Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland.
Maria Persson. (2013). Övergripande riskbedömning för detaljplan Transport
av farligt gods på järnväg Kv. Näringen 16:1, Projeknr 10171521. Stockholm:
WSP Sverige AB.
Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Gävleborg. (2003). Tillstånd enligt
Miljöbalken till lastning av flygbränsle, Dnr 551-9322-02. Gävle: Länsstyrelsen
Gävleborg.
Mistander, H. (2012). Detaljerad riskbedömning för detaljplan Avseende
transporter av farligt gods och urspårning på Ostkustbanan Gävle Söder 66:6,
66:7 och 66:8 granskningshandling Uppdragsnummer 10153674. Stockholm:
WSP Brand & Risk .
Mistander, H. (2011). Detaljerad riskbedömning för detaljplan Avseende
transporter av farligt gods på Ostkustbanan Sörby Urfjäll 28:4 mfl Slutlig
handling Uppdragsnummer 10146259. Stockholm: WSP Brand & Risk.
MSB. (2011). Transport av farligt gods Väg och järnväg Publikationsnummer:
MSB327 - november 2011. Karlstad: Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskap (MSB).
Räddningsverket. (2007). Kartläggning av farligt godstransporter September
2006. Karlstad: Räddningsverket.
Sjölund, H. (2012). Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76
vid Gävle Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10. Gävle: Hilding Sjölund Miljökonsult
AB.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 15
Sjölund, H. (2012). Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76
vid Gävle Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10 Komplettering - beräknad kvantitaiv
risk. Gävle: Hilding Sjölund Miljökonsult AB.
Sjöund, H. (2011). Riskbedömning gällande fastigheten Koffsta 1:19 vid väg 56 i
Hedesunda. Gävle: Hilding Sjölund Miljökonsult AB.
SWECO VIAK . (2008). Riskanalys Gävle Bro Underlag för detaljplan
Uppdragsnummer 1331066. SWECO VIAK.
Thorwaldsdotter, R. (2012). Riskanalys för tillbyggnad (lastkaj) av Team
Sportia A021482/164104. Göteborg: COWI Sync Projektledning AB.
Thorwaldsdotter, R., & Davidsson, G. (2011). Riskanalys av farligt gods i
Hallands län Meddelande 2011:9. Halmstad: Länsstyrelsen Hallands län.
Tyrens AB. (2010). Brynäs 18:6, Södra Skeppsbron 24 Riskhänsyn Underlag
för detaljplanearbete Uppdragsnummer 226547. Stockholm: Tyrens AB Region
Ost.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 16
Bilagor
Bilaga 1: Genomförda riskanalyser i Gävle kommun
Bilaga 2: Bedömningsschema.
Bilaga 3: Utdrag ur (Thorwaldsdotter & Davidsson, Riskanalys av farligt gods i
Hallands län Meddelande 2011:9, 2011).
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 17
Bilaga 1: Genomförda riskanalyser i Gävle kommun
Tabell 6: Föreslagna riskreducerande åtgärder i 10 riskanalyser genomförda i Gävle kommun 2007 - 2013.
Plan Syfte Led Bygg-
nadsfritt
Riskreducerande åtgärder Källa
Näringen 16:1,
2013
Kontor Fredrikss-
kansbanan
< 40 m Bef. avstånd behålls. Ev. omlokali-
sering parkering. Entreér på oex-
ponerad sida.
WSP (Maria
Persson, 2013)
Näringen 13:12,
2012
Under-
visning
Fredrikss-
kansbanan
- Staket spårområde, ventilation, in-
terna rörelser inom området
SWECO Mana-
gement(Cederlo
o, 2012)
Söder 66:6 m.fl.
(Kv. Mumman),
2012
Bostäder,
tätort
Ostkust-
banan
30 m >30 m Brandskyddad fasad m.m. WSP
(Mistander,
2012)
Järvsta 16:9,
2012
Bostäder,
småhus
RV 56 45 m 45 m Brandskyddad fasad, ventila-
tion, avlednings dagvatten, påkör-
ningsskydd (terrängen medger ing-
en närmare bebyggelse)
Hilding Sjölund
(Sjölund, 2012)
Sportia XL,
2012
Handel Bergslags-
banan
- Befintlig fasad. 15 m Brandskyddad
fasad
COWI
(Thorwaldsdotte
r, Riskanalys för
tillbyggnad
(lastkaj) av
Team Sportia
A021482/16410
4, 2012)
Sörby Urfjäll
(John Bauer),
2011
Under-
visning
Ostkust-
banan
30 m
30 – 40 m, <25 m hindra vistelse.
Brandskyddad fasad
WSP
(Mistander,
2011)
Koffsta, Hede-
sunda, 2011
Handel,
industri
Rv 76 >35 m - Hilding
Sjölund(Sjöund,
2011)
Järvsta 16:18,
2009
Bostad
småhus
RV 56 - Befintlig bostad. Påkörningsskydd,
utrymningsvägare
WSP(Jonsson,
2009)
Gävle Bro, 2008 Hotell E4 30 m - SWECO VIAK
(SWECO VIAK ,
2008)
Södra Hemling-
by, 2007
Handel E4 30 m Utrymningsvägar, ventilation, ras-
risk
SWEPRO
(Camilla
Sandberg, 2007)
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 18
Bilaga 2. Bedömningsschema
Bedömningsschema för typområdet Småhus, andra avstånd gäller vid andra
typområden, se Tabell 4 på sid 11.
ALLMÄN BEDÖMNING AV RISKAVSTÅND FRÅN REKOMMENDERADE LEDER FÖR FARLIGT GODS 19
Bilag 3: Utdrag ur (Thorwaldsdotter & Davidsson, Riskanalys av
farligt gods i Hallands län Meddelande 2011:9, 2011).