Ålborg +10-åtaganden för hållbar stadsutveckling · 1 Sammanfattning Ålborg + 10 är en deklaration och ett Europeiskt handlingsprogram med 50 åtaganden för en hållbar stadsutveckling.

Jenni Lehto

Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Januari 2010

Ålborg +10-åtaganden för hållbar stadsutveckling Lägesundersökning av Kungälvs kommun

1

Sammanfattning Ålborg + 10 är en deklaration och ett Europeiskt handlingsprogram med 50 åtaganden för en hållbar stadsutveckling. Deklarationen är ett sätt för kommuner och städer att styra upp sitt arbete med hållbar utveckling, och i Sverige har 15 kommuner gått med. Ålborg + 10 har ett brett perspektiv på hållbar utveckling med tyngdpunkten på den ekologiska hållbarheten. Kungälvs kommun har inte skrivit under Ålborg+10 men kommer eventuellt att göra det i framtiden. Syftet med denna rapport har varit att undersöka hur Kungälvs kommun arbetar med hållbar utveckling i förhållande till Ålborg +10. Vilka åtaganden uppfylls i dagsläget och vad saknas? Metoden för arbetet har varit en jämförande litteraturstudie med utgångspunkt i Kungälvs kommuns styrdokument, övergripande planer och verksamhetsberättelser. Kungälvs kommun arbetar med hållbar utveckling på flera olika sätt och har bl.a. tagit fram riktlinjer för ett hållbart samhälle. Hållbar utveckling är något som kommer med i översiktsplaner och andra styrdokument men kan i många fall vara väldigt visionärt uttryckt och behöver konkretiseras. Kungälvs kommun uppfyller delar av deklarationen men behöver arbeta mer med att få in hållbarhetsperspektivet i alla verksamheter och speciellt när det gäller utbyggnaden av kommunen. Om Kungälv skriver under Ålborg +10 måste kommunen ta fram en gemensam långsiktig definition och vision för hur en hållbar kommun ser ut. Hur ska ekonomin utformas, hur förvaltas naturresurser, hur ska kommunen expandera och hur ska det sociala samhället se ut. Ett tydligt gemensamt mål underlättar arbetet och beslut kan fattas utefter om de medverkar eller motverkar till målet. Kommunen behöver också konkretisera övergipande planer och styrdokument för att förtydliga vad hållbar utveckling innebär i verksamheten, ta fram åtgärder för hur man ska nå dit, hur hållbarhetsprinciper ska spridas i kommunen, sätta upp tidsramar och ansvarsfördelning.

Summary Aalborg +10 is a declaration and a European program of action with 50 commitments for sustainable development of towns and cities. The declaration is a method for towns and cities to get a structure in their work with sustainable development, and 15 towns in Sweden have signed the declaration so far. Aalborg +10 presents a wide perspective of sustainable development with focus on the ecological sustainability. Kungälv has not signed Aalborg +10 but will eventually do so in the future. The aim of this study has been to see how Kungälv works with sustainable development in relation to the Aalborg +10 declaration. Which commitments are fulfilled already and what is missing. The method of the study has been a comparative litteraturestudy with the basis in Kungälvs municipal documents and plans. Kungälv are working for a sustainable development in many ways, for example they have guidelines for how to work for a sustainable town. Sustainable development is one of the goals in plans for the towns’ development and other documents but they tend to be very visionary and need to be made more concrete. Kungälv fulfill some parts of the declaration but they need to work more to get the sustainability perspective in everything they do and especially in the process of the town’s expansion. If Kungälv decide to sign Aalborg +10 they need a common definition and vision of what a sustainable town actually means. How is the economic system developed, how are natural resources managed, how will the town grow and how does the social community function? A clear common goal makes it easier to make decisions and bring all the work together in the same direction, for the same goal. Overall plans for Kungälv need to be made more concrete to really show what is meant by sustainable development, what is being done, how it will be done, when and by whom.

2

Förord

Detta arbete utfördes som examensarbete under hösten 2009 inom det miljövetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet. Arbetet har utförts på kommunledningssektorn, enheten för utveckling, uppföljning och planering i Kungälvs kommun. Jag vill tacka min handledare i Kungälv Gun Zetterberg, och övrig personal i kommunen som hjälpt mig med material och insyn i kommunens arbete.

Göteborg 2010-01-06 Jenni Lehto

3

Innehållsförteckning Sammanfattning .....................................................................................................................1 Summary................................................................................................................................1 Förord ....................................................................................................................................2 Innehållsförteckning...............................................................................................................3 Inledning ................................................................................................................................4

1.1 Ålborg + 10 Inspirerande framtider .........................................................................4 1.2 Hållbar utveckling, vad är det? ................................................................................5 1.3 Hållbar utveckling enligt Ålborg +10 ......................................................................6 1.4 Kommunens roll i arbetet för en hållbar utveckling .................................................7 1.5 Syfte och omfattning...............................................................................................8

2 Metodik ..........................................................................................................................8 3 Resultat...........................................................................................................................8

3.1 Kungälvs kommun ..................................................................................................8 3.2 Kungälvs arbete med Hållbar utveckling i förhållande till Ålborg +10.....................9

3.2.1 Styrning och förvaltning................................................................................10 3.2.2 Lokal styrning i riktning mot hållbarhet.........................................................12 3.2.3 Naturliga gemensamma nyttigheter ...............................................................13 3.2.4 Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil .....................................16 3.2.5 Planering och stadsbyggnad...........................................................................18 3.2.6 Bättre framkomlighet, mindre trafik ..............................................................20 3.2.7 Lokala hälsofrämjande insatser......................................................................22 3.2.8 Livskraftig och hållbar lokalekonomi ............................................................24 3.2.9 Jämlikhet och social rättvisa ..........................................................................26 3.2.10 Lokalt till globalt...........................................................................................28

4 Diskussion ....................................................................................................................29 5 Slutsatser ......................................................................................................................31 6 Referenser ....................................................................................................................34 7 Bilaga A .......................................................................................................................37

4

1 Inledning Den egentliga starten för Ålborgåtagandena var toppmötet i Rio 1992 där Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling fick sitt stora genomslag. Ålborg +10 är ett av flera sätt som kommuner och städer kan arbeta efter för att nå en hållbar utveckling. I detta kapitel görs en genomgång av vad Ålborg +10 är för något, vad begreppet hållbar utveckling innebär och vilken roll kommunerna har i arbetet för en hållbar utveckling.

1.1 Ålborg + 10 Inspirerande framtider Ålborg +10 inspirerande framtider (Bilaga A) är ett handlingsprogram för städer och kommuner som sätter upp åtaganden för en hållbar stadsutveckling. Syftet med Ålborg +10 är att vara ett styrmedel och en hjälp i arbetet att nå välmående, kreativa och hållbara städer som skapar en god livsmiljö för alla sina medborgare och ger dem möjlighet att delta i alla delar av livet i staden (Ålborg +10, 2004). Ålborg +10 har sin grund i Deklaration om Europeiska städer för en hållbar stadsutveckling-Ålborgdeklarationen som fastställdes under den Europeiska konferensen om hållbar stadsutveckling i Aalborg, Danmark 1994. Konferensen organiserades av Local governements for sustainability (ICLEI) med stöd av Europakommissionen och staden Aalborg. Ålborgdeklarationen undertecknades inledningsvis av 80 europeiska lokala myndigheter och 253 representanter för internationella organisationer, regeringar, vetenskapliga institut och konsulter. Konferensen var startskottet för Europeiska städers kampanj för hållbar stadsutveckling som fortsatt arbetet för hållbar stadsutveckling genom att ordna konferenser, engagera lokala myndigheter och sprida information. Ålborgdeklarationen vidareutvecklades och förtydligades i Ålborg +10 -inspirerande framtider som antogs vid kampanjens konferens 2004. Ålborg +10 innehåller 50 åtaganden uppdelade på 10 områden som berör de olika aspekterna av hållbar utveckling:

1- Styrning och förvaltning 2- Lokal styrning i riktning mot hållbarhet 3- Naturliga gemensamma nyttigheter 4- Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil 5- Planering och stadsbyggnad 6- Bättre framkomlighet, mindre trafik 7- Lokala hälsofrämjande insatser 8- Livskraftig och hållbar lokalekonomi 9- Jämlikhet och social rättvisa 10- Lokalt till globalt

Åtagandena anger vad kommunen ska arbeta med och rör energianvändning, vattenkvalitet, biologisk mångfald, deltagandedemokrati, kollektivtrafik, ojämlikhet och fattigdom. Genom att godkänna och skriva under Ålborg +10 förbinder sig kommunen till att inom 12 månader ta fram en lägesrapport som beskriver det befintliga arbetet. Kommunen ska sedan inom 24 månader formulera lokala mål och handlingsprogram för hur åtagandena ska uppfyllas samt sätta upp tidsramar. Kommunen ska regelbundet redovisa hur arbetet går, dels för medborgarna och dels för ”Europeiska städers kampanj för hållbar stadsutveckling” genom att göra Ålborguppföljningar (Ålborg +10, 2004).

5

1.2 Hållbar utveckling, vad är det? Hur skulle en stad och stadslivet som svarar mot kraven på hållbar utveckling kunna se ut? Ålborg +10, och begreppet hållbar stadsutveckling handlar om hur vi formar städer var hushållen kan leva ett socialt och ekonomiskt bra liv utan att generera en högre resursanvändning än vad jorden tål på lång sikt (Gullberg et al, 2007). Ett exempel på städers resursförbrukning är att markanvändningen per stadsinvånare sedan 50-talet har fyrdubblats. En hållbar stad behöver byggas tätt och samlat för att minska både markanvändning och transportbehov (Ullstad, 2008). Hållbar utveckling är ett begrepp som går att tolka på många sätt och som kan vara svårt att omsätta i praktiken. Trots detta används det flitigt och för att inte tappa sin betydelse behövs det en konkret definition. I följande avsnitt ges exempel på hur begreppet används, tolkas och vilka konflikter det kan rymma. I slutet av 1980- talet etablerades begreppet Hållbar utveckling som en global strategi för samhällsutveckling. Det skedde genom Brundtlandkommssionens rapport ”Our common future” som definierade Hållbar utveckling som ”en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa om möjligheterna för framtida generationer att möta sina behov.” Miljöproblematiken blev härigenom en global fråga, den typ av problem som inte hindras av nationsgränser som förlusten av biologisk mångfald, uttunning av ozonskiktet och klimatförändringar. Kritiken mot begreppet och dess definition är att det är väldigt vagt, att det inte problematiserar innehållet eller tar upp de konflikter som kan uppstå. Brundtlandrapportens vaga definition medförde att miljöfrågorna slog igenom brett. Innebörden tolkas på så många sätt att hållbar utveckling kan stämma överrens med de flesta visioner om utveckling och framtida samhällen. Begreppet används av gröna politiker såväl som av ledare inom näringslivet för att förklara planer vilket kan göra att miljöaktivismen förlorar begreppet som ett verktyg i sin samhällskritik (Wärneryd et al, 2002). Efter Brundtlandrapporten följde flera akademiska texter som försökte utveckla och definiera begreppet, definitionerna var i vissa fall fokuserade på den ekologiska aspekten som ”We summarize the necessary conditions for sustainable development as ”constancy of the natural capital stock”. More strictly, the requirements as for nonnegative changes in the stock of natural resources such as oil and soil quality, ground surface waters and their quality, land biomass, water biomass, and the waste assimilation capacity of receiving environment”. Andra definitioner inkluderade de sociala och ekonomiska aspekterna mer “..a relationship between dynamic human economic systems and larger dynamic, but normally slower changing ecological systems, on witch 1) human life can continue indefinitely, 2) human individuals can flourish, and 3) human cultures can develop, but in which effects of human activities remain within bounds, so as not to destroy the diversity, complexity, and function of the ecological life support systems” (Wärneryd et al, 2002). Hållbar utveckling refererar ofta till värden som rör ansvar och rättvisa och som är avgörande för mänskligheten, vetenskapsteoretikern Merle Jacobs definierar ”the hard core or ethics of sustainability” med de fyra delarna: fysisk hållbarhet (bärkraft); global rättvisa; generationsrättvisa och medborgerligt deltagande (Olsson, 2005). I den Svenska miljöbalken är hållbar utveckling det övergripande målet, vilket tas upp i portalparagrafen. Här definieras en hållbar utveckling som en utveckling vilken innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god och hälsosam miljö. Genom fyra punkter preciseras innebörden: människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter; värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas; den biologiska mångfalden bevaras; mark, vatten och fysiks miljö i övrigt ska användas så att en från

6

ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas och slutligen ska hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås (Miljöbalken, 1998) Idag har begreppet hållbar utveckling anammats överallt i samhället och nästan alla kan säga att de arbetar för en hållbar utveckling. Frågan är om orden betyder något längre och om det finns en gemensam definition? Begreppet urvattnas av viljan att alla ska vara med, om konflikterna som kan uppstå inte erkänns och konsensus blir målet, tappar begreppet förmågan att vara samhällsomvandlande. En hållbar utveckling måste kombinera de tre dimensionerna av begreppet, så att ekonomiska mål inte krockar med ekologiska och sociala mål eller tvärtom. Hur vi utformar ekonomin har väldigt stor inverkan på samhället, vilka industrier vi har, hur vår energiförbrukning ser ut, hur vår mat produceras, och dessa delar har i sin tur stor inverkan på sociala och ekologiska frågor. Därför är det helt nödvändigt att inkludera alla delarna för att en hållbar utveckling ska realiseras. De ekologiska och sociala frågorna i ett samhälle riskerar ibland att hamna vid sidan av de ekonomiska frågorna. För att undvika detta måste de ekologiska, ekonomiska och sociala frågorna i ett samhälle jämställas och hela tiden genomsyra alla beslut och all verksamhet. Detta ställer stora krav på beslutsfattare och alla som jobbar med hållbar utveckling. I denna uppsats är det Ålborg +10 som ligger till grund för vad som innefattas i en hållbar utveckling.

1.3 Hållbar utveckling enligt Ålborg +10 Ålborg +10 presenterar en vision som handlar om välmående, kreativa och hållbara städer för alla. Ålborg +10 ger inledningsvis sin bild av dagens städer och deras arbete. Städerna har en central roll i arbetet med att säkra en hållbar utveckling och världens städer står inför stora utmaningar. Utmaningarna är att skapa jobb, bekämpa fattigdom och sociala problem, säkra ett effektivt skydd för miljön, minska det ekologiska fotavtrycket, svara mot demografiska förändringar, hantera kulturell mångfald och upprätthålla fred (Ålborg +10, 2004). Städernas centrala roll och stora ansvar förutsätter att de arbetar med andra myndigheter och aktörer i samhället. De ska se till att miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska mål står i samklang med varandra. Arbetet de gör för att förbättra den lokala livsmiljön får inte heller äventyra livsmiljön för människor i andra delar av världen eller för kommande generationer. I sitt arbete för en hållbar utveckling ska de städer som antagit Ålborg +10 hämta inspiration från de hållbarhetsprinciper som fastställdes i Ålborgdeklarationen 1994. Ålborgdeklarationen inleds med ett konstaterande att den nuvarande livsstilen med vår konsumtion, markanvändning, industriproduktion, jordbruk, transporter och fritidsaktiviteter är orsak till många av de miljöproblem vi står inför. Ålborgdeklarationen konstaterar att den nuvarande resursförbrukningen i industrialiserade länder representerar en nivå som inte kan uppnås av alla, och än mindre av kommande generationer utan att de naturliga resurserna ödeläggs. Den konstaterar också att städer och kommuner har en nyckelposition när det gäller att ändra levnadsmönster, produktion, konsumtion och markutnyttjande till det bättre. Levnadsstandarden i våra städer ska baseras på naturens kapacitet. I en hållbar stadsutveckling måste sociala rättigheter baseras på en hållbar ekonomisk utveckling och rättvisa vilket förutsätter att det finns en miljömässigt hållbar stadsutveckling (Ålborgdeklarationen, 1994). Miljömässigt hållbar stadsutveckling innebär enligt Ålborgdeklarationen att vi inte använder förnyelsebara material, vatten och energikällor snabbare än naturen hinner återskapa dem, samt att vi inte ökar vår förbrukning av icke förnyelsebara material fortare än vi kan

7

ersätta dem med förnyelsebara. Hållbar stadsutveckling innebär också att luftutsläpp och föroreningar inte överstiger den gräns som kan brytas ned i luften, vattnet och marken och att vi bevarar förutsättningar för ett kretsloppssamhälle i stadens närhet (Ålborgdeklarationen, 1994). Ekonomi och en hållbar stadsutveckling. Ålborgdeklarationen konstaterar att det är naturkapitalet som är den begränsande faktorn för den ekonomiska utvecklingen. Därför måste det investeras i det naturkapital som finns kvar. Detta ska ske genom att investera i bevarandet av grundvatten, jord, områden för utrotningshotade djur och skogar. Vår exploatering av icke förnyelsebar energi ska minska för att öka naturkapitalet. Park och rekreationsområden ska utformas för att minska trycket på de naturliga skogarna, och slutligen ska städer satsa på energieffektivare byggnader och miljövänligare stadstransporter (Ålborgdeklarationen, 1994). Sociala rättigheter och en hållbar stadsutveckling. Ålborgdeklarationen konstaterar att det är de fattiga som påverkas mest av miljöproblem och att det är de som har sämst förutsättningar att lösa dem. En orättvis fördelning av välståndet är en del av en ohållbar stadsutveckling. Ålborgdeklarationen vill att människors fundamentala sociala behov, sjukvård, arbetsförutsättningar och bostadsmöjligheter integreras med miljöskyddet. Kommuner och städer ska arbeta för att förbättra människors livskvalitet, lära från andra system för hållbara livsstilar och arbeta för en minskad och hållbar konsumtion. Kommuner och städer ska arbeta för att skapa fler arbetstillfällen som bidrar till en hållbar stadsutveckling och minskad arbetslöshet. När arbetstillfällen skapas ska effekten av dessa bedömas så att de inte motverkar den långsiktigt ekologiska hållbarheten (Ålborgdeklarationen, 1994). Ålborg +10 tar upp alla de tre dimensionerna i hållbar utveckling men konkretiserar de ekologiska delarna mer, vilket gör det svårare att följa upp hur arbetet med de sociala och ekonomiska delarna går. I en så kallad stark definition av hållbar utveckling bedöms den ekologiskt hållbara utvecklingen som viktigare än de andra. Detta motiveras med att ett fungerande ekosystem är essentiellt för människan och den långsiktiga ekonomiska och sociala utvecklingen eftersom vi är helt och hållet beroende av naturresurser och ekosystemtjänster (Göteborgs universitet, 2009). Ålborg +10 genomsyras av denna definition.

1.4 Kommunens roll i arbetet för en hållbar utveckling I Sverige finns idag 290 kommuner. Kommunen ansvarar för samhällsservice som hälso- och miljöskydd, avfallshantering, krisberedskap, kollektivtrafik, bostadsförsörjning, stadsplanering och byggfrågor (Sveriges kommuner och landsting, 2009). Kommunerna är viktiga för en hållbar utveckling genom deras planmonopol, deras breda beslutskompetens, rätten att ta ut skatt, deras närhet till problemen och deras demokratiska legitimitet (Olsson, 2005). Enligt Plan- och bygglagen är det en kommunal angelägenhet att planlägga användandet av mark och vatten. Lagen innehåller bestämmelser för hur detta går till och portalparagrafen anger lagens mål: ”Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer” (Plan- och bygglagen, 1987). Detta gör att kommunerna spelar en väldigt viktig roll i utvecklingen mot det hållbara samhället. Att rikta in sig på kommuner och lokala aktörer i arbetet med hållbar utveckling kan få stor genomslagskraft och det är detta Ålborg+10 sätter fokus på. Det finns många sätt för

8

kommuner att arbeta med hållbar utveckling, varav Ålborg +10 är ett. Ett annat sätt är att införa miljöledningssystem. Miljöledningssystem är bra för att strukturera upp miljöarbetet i kommunen men de tar ofta inte ett helhetsgrepp på hållbar utveckling. I Sverige är det i nuläget 15 kommuner som skrivit under Ålborg +10. Kungälvs kommun har inte skrivit under Ålborg +10 men kommer eventuellt att göra det längre fram. Kommunen vill därför ha en lägesbeskrivning för att se hur de arbetar med hållbar utveckling i förhållande till de åtaganden som Ålborg +10 sätter upp.

1.5 Syfte och omfattning Syftet med detta arbete har varit att ta fram en lägesbeskrivning som visar hur Kungälvs kommun arbetar med Hållbar utveckling i förhållande till Ålborg +10. Rapporten visar hur kommunen arbetar idag, hur långt arbetet kommit i att förverkliga de 50 åtagandena, lyfter fram vad som är bra och vad de behöver arbeta mer med för att uppfylla Ålborg +10. Rapporten går igenom begreppet hållbar utveckling för att försöka konkretisera innebörden och belysa de konflikter som kan uppstå.

2 Metodik Detta arbete har genomförts vid kommunledningssektorn, enheten för utveckling, planering och uppföljning i Kungälvs kommun. Uppsatsen grundar sig till största delen på litteraturstudier av de styrdokument Kungälvs kommun arbetar efter, information från andra kommuner i Sverige som skrivit under Ålborg +10, samt litteratur som rör ämnet hållbar (stads)utveckling. Rapporten går djupare in på de miljömässiga delarna av Ålborg +10 och mer översiktligt på delarna som rör ekonomiska och sociala frågor. Uppsatsen inleds med fakta om Kungälvs kommun för att ge en bild av kommunens förutsättningar, befolkning, läge etc. samt en översikt över hur kommunen är organiserad. Uppsatsen fortsätter med att gå igenom hur Kungälvs kommun arbetar med hållbar utveckling genom att se på de mål, visioner och handlingsplaner som förs fram i styrdokument och genom att titta på de uppföljningar som görs av arbetet. Utifrån detta material görs en bedömning av hur långt kommunen kommit med arbetet i förhållande till Ålborg +10 och inom vilka områden det behövs mer arbete. Ålborg +10 betonar vikten av att arbeta fram lokala mål, åtgärder och handlingsprogram men ställer inte upp några resultatmål. Bedömningen av kommunens arbete görs därför efter vilka planer och lokala mål som finns och inte efter hur långt kommunen kommit med att realisera dem. Detta kan göras i uppföljningar, då kommunen skrivit under Ålborg +10. Resultatet presenteras delvis i tabellformat för att ge en översiktlig bild av hur kommunen arbetar i förhållande till Ålborg +10. Lägesrapporter från andra kommuner i Sverige som skrivit under Ålborg +10 används för att se hur de bedömer sitt arbete och hur de tolkar åtagandena i Ålborg +10.

3 Resultat Här följer en sammanställning av resultaten för arbetet. Först redovisas fakta om Kungälvs kommun. Därefter redovisas Kungälvs arbete med hållbar utveckling enligt Ålborg+10, uppdelat på tio områden.

3.1 Kungälvs kommun Kungälvs kommun ligger på västkusten i Västra Götaland ca 2 mil norr om Göteborg. Befolkningen i Kungälv ökade 2008 med 619 personer och invånarantalet ligger på drygt 40 000 (Kungälvs kommun, 2008w). Kommunens läge med vacker natur och korta avstånd

9

till Göteborg gör den till en attraktiv kommun att bo i, och Kungälv är en av de kommuner som växer mest i Göteborgsregionen. Befolkningsökningen väntas fortsätta, och kommunen har ett mål om att uppnå 50 000 invånare till år 2020. Befolkningen är fördelad på tio församlingar, där Kungälv tätort har flest invånare. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn. Jämfört med andra kommuner i Västra Götaland är andelen invånare med utländsk bakgrund liten (7 %) vilket kan jämföras med t.ex. Göteborg vars andel är 20 %. Medellivslängden är något högre i Kungälv jämfört med landet i helhet, både för kvinnor och för män. Arbetslösheten ligger lite under riksgenomsnittet, och andelen höginkomsttagare är högre i Kungälv än i landet i helhet (Folkhälsoinstitutet, 2008). I Kungälvs kommuns lokala näringsliv finns ca 2000 aktiva företag. Majoriteten är små- och medelstora företag inom detaljhandel, tillverkning, transport, bygg och fastighet samt jordbruk, jakt och skogsbruk (Kungälvs kommun, 2008w). De största privata arbetsgivarna är ICA och Göteborgs kex (Göteborgs Universitet, 2009). I Kungälvs kommun finns drygt 15 000 arbetstillfällen och det sker dagligen en stor arbetspendling till och från kommunen (Kungälvs kommun, 2008 w). Kommunen har goda kommunikationer genom E6 och E45 samt tåg- och buss förbindelser med bland annat Göteborg. Kungälvs kommun som arbetsgivare är en stor organisation med över 3400 medarbetare fördelade på över 150 arbetsplatser (Kungälv kommun, 2008o). Arbetet i kommunen regleras av styrdokument för att nå gemensamma mål och arbeta efter samma riktlinjer, styrdokumenten ska ange åt vilket håll kommunen strävar Styrdokument finns för kommunens alla arbetsområden som skola och omsorg, samhälle och näringsliv, ekonomi, finans och inköp. Arbetet styrs också av kärnvärdena medborgarfokus, helhetssyn och lärande (Kungälv kommun, 2008o). Kungälvs kommun har, liksom alla andra kommuner i Sverige, en politisk organisation och en tjänstemannaorganisation. Tjänstemannaorganisationen skall utföra det som beslutats av politikerna. Denna organisation är samlad i en förvaltning under ledning av en kommunchef. Förvaltningen är i sin tur uppdelad i sektorer. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ som kan jämföras med riksdagen. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ och brukar jämföras med regeringen. I Kungälv har kommunfullmäktige det övergripande ansvaret, och den sätter upp strategiska mål och förutsättningar för kommunen och ger den ekonomiska ramen. Kommunstyrelsen konkretiserar dessa till resultatmål. Kommunchefen tar emot mål och uppdrag från kommunstyrelsen och fördelar dessa inom förvaltningen. Varje sektor i kommunen planerar vad som ska göras och hur det ska följas upp. Uppföljningen återrapporteras till kommunstyrelse och kommunfullmäktige (Kungälv kommun, 2009m).

3.2 Kungälvs arbete med Hållbar utveckling i förhållande till Ålborg +10

I denna del jämförs hur Kungälvs kommun arbetar med hållbar utveckling i förhållande till de 50 åtaganden som Ålborg +10 innehåller och vilka åtaganden som uppfylls i dagsläget. Först citeras rubrik på de tio olika områdena i deklarationen. De fem åtagandena visas sedan i en tabell tillsammans med resultatet av jämförelsen, för att ge en uppfattning om hur kommunen arbetar i nuläget, vad de kommit långt med och vad de behöver arbeta mer med för att uppfylla Ålborg- åtagandena. Efter tabellen följer en sammanfattande text om hur kommunen arbetar med varje område. Tabellens rutor har följande innebörd:

10

Ja- Det finns ett övergripande arbete med detta i kommunen och lokala mål finns eller går att formulera. Delvis- Det görs en hel del men det fattas arbete för att kunna formulera lokala mål Nej- Det finns inget övergripande arbete med detta i kommunen, mer arbete krävs för att få fram lokala mål. Lokala mål, handlingsprogram och ett strukturerat arbete med hållbar utveckling är centralt i Ålborg +10, tabellen fokuserar därför på detta. Ett kryss i JA rutan betyder inte att arbetet är perfekt och att inga konflikter finns eller att inte mer kan göras, men det betyder att det finns en plan och ett strukturerat arbete med frågorna

3.2.1 Styrning och förvaltning Vi åtar oss att vitalisera våra beslutsprocesser genom ökad deltagandedemokrati Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 1.Ssammanfattande resultat för styrning och förvaltning. Nuläget

Åtagande 1 Visionen för Kungälvs kommun är att ”det ska vara gott att leva”. Visionen beskriver hur man vill att Kungälv ska arbeta och hur det ska vara att leva i kommunen. Kommunfullmäktige presenterar i budgeten strategiska mål för Kungälv. Årsplan 2009 innehåller de fyra strategiska målen god livsmiljö; hållbar utveckling; trygghet och valfrihet (Kungälvs kommun, 2009v). Kommunens mål och visioner på olika områden uttrycks i ett stort antal styrdokument för kommunens arbete. För att uppfylla åtaganden ska Kungälv först och främst definiera hur en hållbar kommun ser ut. Hur utformas den, vad innebär det att arbeta för en hållbar kommun, hur utformas en hållbar ekonomi, hur förvaltas naturresurser? Det är helt nödvändigt att klargöra hur en hållbar kommun ser ut för att kunna fortsätta arbeta med Ålborg+10. Alla beslut kan då bedömas utifrån om de medverkar eller motverkar till att uppnå målet. En sådan vision som visar hur Kungälv vill utforma ett hållbart samhälle finns inte idag. Åtagande 2 Kungälvs kommun har bestämt att de ska arbeta utåtriktat för att öka medvetenheten och engagemanget bland invånarna kring de frågor som rör hållbar utveckling, detta sker t.ex. genom föreläsningsserier som hålls under vår och höst. På Kungälvs kommuns hemsida finns information om kommunens arbete med hållbar utveckling och tips till den som vill veta mer om vad man själv kan göra. De riktlinjer för arbetet med ett hållbart samhälle som kommunen ska arbeta efter innehåller mål och ansvarsfördelning för hur arbetet ska förankras och spridas i den egna förvaltningen (Kungälvs kommun, 2009m). För att bygga upp kapacitet och

Åtagande Ja Delvis Nej 1. Vidareutveckla en gemensam långsiktig vision för en hållbar kommun. X 2. Bygga upp deltagande och kapacitet för hållbar utveckling i lokalsamhället och i den kommunala förvaltningen.

X

3. Inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i beslutsfattande.

X

4. Göra våra beslut öppna och transparanta med tydligt ansvar. X 5. Samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsande kommuner, andra städer och nivåer i samhällsorganisationen.

X

11

deltagande för hållbar utveckling är utbildning en stor del. Det gäller både utbildning av barn i skolan, anställda i kommunen och medborgare i kommunen. I riktlinjerna för ett hållbart samhälle sägs att Kungälv ska utbilda och uppmuntra förtroendevalda och anställda att arbeta för ett hållbart samhälle, målet är att alla i den egna organisationen ska ha grundläggande kunskaper om hållbar utveckling (Kungälvs kommun, 2009m). För att bygga upp kunskap om hållbar utveckling är skolan viktig. Till hjälp för hur man kan lägga upp arbetet finns olika diplomeringar med förutbestämda arbetssätt som skolan kan arbeta efter, ett slags miljöledningssystem. I Kungälv finns två slags diplomeringar för förskola och skola representerade; ”Grön flagg” som är utarbetat av håll Sverige rent och ”skola för hållbar utveckling” som är utarbetat av skolverket. För båda diplomeringarna krävs det att man har mål och handlingsprogram för sitt arbete. Kungälv har 33 kommunala förskolor och 12 privata, 19 kommunala grundskolor och 4 privata. Av dessa har 5 förskolor och 2 grundskolor grön flagg. Två grundskolor, 1 förskola och 4 av fem gymnasieskolor har diplomeringen skola för hållbar utveckling. För arbetet med hållbar utvecklingen har skolorna i Kungälv nätverk med representanter för de olika enheterna. För att uppfylla åtagandet är det viktigt att sprida kunskap och information om hållbar utveckling till hela samhället, även de som inte nås genom skolan eller den egna förvaltningen, så att det inte blir en fråga för ett fåtal intresserade. Åtagande 3 och 4 Kommunernas arbete regleras av bl.a. kommunallagen, förvaltningslagen och offentlighetsprincipen. Genom denna lagstiftning ges alla medborgare rätt att ta del av offentliga handlingar, beslut, mötesprotokoll och rätten att överklaga beslut. Utöver de lagkrav om öppenhet och demokrati som ställs är det upp till kommunerna att arbeta för ökad deltagandedemokrati. Exempel på hur Kungälv arbetar med detta är medborgarstämmor som ska ge medborgare och politiker en chans att träffas och diskutera och på så sätt öka insynen i de beslut som tas. Ungdomsfullmäktige är ett annat exempel, där ungdomar i årskurs 8 och 9 provar på att vara ledamot i fullmäktige och kan framföra sina åsikter. Åtagande 5 Ett mål för Kungälv är att kommunen ska delta i nätverk och ta hjälp av andra kommuners och landstings erfarenheter (Kungälvs kommun, 2009m). Samarbete med andra kommuner i regionen och mellan olika delar av samhällsorganisationen sker hela tiden i olika projekt. Kungälvs kommun är medlemmar i bl.a. Hållbar utveckling Väst som arbetar för hållbar utveckling med kommunerna i Västra Götaland, ekokommuner som är en nationell ideell förening för hållbar utveckling och K2020 som är ett gemensamt kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Huvudåtagandet gäller att vitalisera beslutsprocesserna genom ökad deltagandedemokrati. Genom offentlighetsprincipen är offentliga handlingar tillgängliga för alla och garanterar insyn och öppenhet kring kommunens beslut. När det gäller att arbeta för ökat aktivt deltagande från medborgarna i politiska beslut finns det alltid mer att göra. Åtagandet uppfylls till viss del genom svensk lagstiftning, kommunens ambitionsnivå avgör hur mycket man vill arbeta med frågorna.

12

3.2.2 Lokal styrning i riktning mot hållbarhet Vi åtar oss att genomföra effektiva ledningsrutiner från formulering via genomförande till utvärdering. Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 2. Sammanfattande resultat för Lokal styrning i riktning mot hållbarhet nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Stärka lokal Agenda 21 eller andra lokala processer för hållbarhet och att få dem att genomsyra kommunernas kärnverksamheter.

X

2. Skapa en integrerad styrning för hållbarhet som bygger på försiktighetsprincipen och tar hänsyn till EU:s temainriktade strategi för stadsmiljön.

X

3. Ställa upp mål och tidsplaner inom ramen för Ålborg- åtagandena och skapa och tillämpa den särskilda Ålborguppföljningen.

X

4. Se till att hållbarhetsfrågor intar en central plats i stadens beslutsprocesser och att resursfördelningen bygger på starka och breda hållbarhetskriterier.

X

5. Samarbeta med Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling och dess nätverk för att följa upp och utvärdera de framsteg vi gör mot våra delmål gör hållbarhet.

X

Åtagande 1 Kungälvs kommun antog ”riktlinjer för arbetet för ett hållbart samhälle” våren 2009, dessa utgör grunden för kommunens arbete med hållbar utveckling och omfattar hela förvaltningen. Målet är att ha ett strukturerat arbete som tydligt visar hur politiker och anställda ska förhålla sig i sitt arbete och när de fattar beslut. Ett mål för Kungälv kommun är att de hela tiden ska använda sina resurser väl och arbeta för en hållbar utveckling där sociala, miljömässiga och ekonomiska hänsyn vägs in i beslut (Kungälvs kommun, 2009m). Budgeten för kommunen är väldigt centralt, hur hållbarhetsfrågorna kommer in här påverkar mycket De 16 nationella miljökvalitetsmålen och de 11 nationella folkhälsomålen ska utgöra grunden i kommunens arbete. Andra grunder i arbetet för en hållbar utveckling är kommunens hållbarhets-/miljöpolicy, de ekologiska föreskrifterna och resepolicyn som tillsammans utgör ett ”golv” i arbetet och omfattar alla. Uppföljningar av arbetet sker bland annat genom Årsredovisning, Miljöbokslut och välfärdsbokslut (Kungälv kommun, 2009m) Kommunens kärnverksamheter är sociala omsorger, barn och utbildning, samhällsbyggnad och infrastruktur (Kungälvs kommun 2009 b) Alla kommunens verksamheter har i uppdrag att arbeta fram planer över hur man ska arbeta för en hållbar utveckling. Planerna ska grundas på kommunens miljöpolicy och de ekologiska föreskrifterna, ansvaret för att planerna tas fram ligger på enhetscheferna i de olika verksamheterna(Kungälvs kommun, 2009m). Åtagande 2 I Kungälvs kommuns översiktsplan 2000, som tar upp övergripande mål för kommunens arbete och utveckling, är ett mål att försiktighetsprincipen ska vara vägledande vid all form av planering och vid all form av utnyttjande av naturresurser. Försiktighetsprincipen innebär att man inte ska agera innan det är säkerställt att miljön inte tar skada. Ett uttryck för detta är att miljökonsekvensbeskrivningar måste göras inför större planerade projekt, i enlighet med lagkrav. Kungälvs översiktsplan sätter upp målen att stora opåverkade områden ska skyddas från exploatering, och att jordbruksmark och skogsbruksmark som är viktiga för försörjningen skall skyddas och bevaras vilket kan ses som uttryck för försiktighetsprincipen.(Kungälvs

13

kommun, 2000x). Det krävs mer arbete för att uppfylla åtagandet att styrningen av kommunen ska bygga på försiktighetsprincipen. Detta skulle kräva miljökonsekvensbeskrivningar av all planerad verksamhet och inte bara då det är ett uttryckligt lagkrav. Delar av innehållet i EU:s temainriktade strategi för stadsmiljön återfinns i flera av kommunens styrdokument, däremot är inte strategin något man uttalat arbetar efter. Åtagande 4 I de riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle som Kungälv antog 2009 är målet att kommunen ska använda sina resurser väl och hela tiden arbeta för att sociala, miljömässiga och ekonomiska hänsyn vägs in vid beslut. För att uppfylla åtagandet ska hållbarhetsperspektivet alltid vara centralt och inte bara vara något som vägs in. Det är stor skillnad på att plocka in hållbarhetsperspektivet i beslut och planer och på att basera beslut på hållbarhet. Planerade verksamheter kan t.ex. miljöanpassas eller göras mer hållbara genom vissa åtgärder, som att ett köpcentra har goda möjligheter till kollektivtrafik, eller så kan hela beslutet om köpcentrat baseras på om det är en hållbar verksamhet eller inte. För att uppfylla åtagandet måste man se skillnaden och låta hållbarhet vara centralt. Åtagande 3 och 5 I nuläget samarbetar Kungälv inte med Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling. Om Kungälvs kommun skriver under Ålborg +10 påbörjar de ett samarbete, de kan ta del av andra städers arbete och även dela med sig av egna erfarenheter. Kommunen förbinder sig till att sätta upp lokala mål, tidsplaner och till att följa upp arbetet i den speciella Ålborguppföljningen.

3.2.3 Naturliga gemensamma nyttigheter Vi åtar oss att ta vårt fulla ansvar för att skydda, bevara och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter Vi kommer därför att arbeta i alla delar av vårt lokalsamhälle för att: Tabell 3. Sammanfattande resultat för naturliga gemensamma nyttigheter nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara energikällor.

X

2. Förbättra vattenkvaliteten, spara vatten och använda vatten mer effektivt.

X

3. Främja och öka den biologiska mångfalden och utvidga och vårda utpekade naturområden och grönområden.

X

4. Förbättra jordkvaliteten, bevara ekologiskt produktiv mark och främja ett hållbart jord- och skogsbruk.

X

5. Förbättra luftkvaliteten. X Åtagande 1 Kungälvs kommun utarbetade under 2008 en ny energiplan som varit ute på remiss under våren 2009. Målet är att skapa ett resurssnålt, fossilfritt, energieffektivt och uthålligt samhälle. För att uppnå detta arbetar Kungälvs kommun efter två strategier; dels ska den totala energiförbrukningen minskas; dels ska man övergå till förnyelsebara energikällor och hållbara tranporter (Kungälvs kommun, 2009d). Målen i energiplanen är:

• en minskning av de totala koldioxidutsläppen med 100 % till år 2050.

14

Delmål: minskningen ska vara 40 % till år 2020 och 80 % till år 2040. • Fossilfri uppvärmning 2020

Delmål: minskningen ska vara 75 % till år 2010 • Fossilfri transport 2050

Delmål: minska med 20 % till år 2020 och 80 % till år 2040. • Självförsörjande på förnyelsebar el år 2070. Delmål: andelen förnyelsebar el som produceras i kommunen ska vara 15 % år 2020 och 60 % år 2050.

Med utgångspunkt i dessa mål har resultatmål tagits fram för kommunen som helhet och för den interna organisationen. För att uppnå målen har en handlingsplan med 25 åtgärder tagits fram. Åtgärderna är uppdelade på områdena energieffektiviseringar, miljöanpassad energiproduktion, miljöanpassad nybyggnation, miljöanpassat tranportsystem och utåtriktade insatser. Energiplanen sätter upp ambitiösa mål och backar upp dem med åtgärdsförslag samt ansvarsfördelning, tidplan, miljökonsekvenser och ekonomiska aspekter av varje åtgärd (Kungälvs kommun, 2009d). Kungälv har under 2008 utarbetat ett förslag till vindbruksplan som visar att kommunen har möjlighet att bli självförsörjande på förnyelsebar el. Genom att bygga ut fjärrvärmen baserad på biobränslen och solvärme har el och olja sparats in. Kungälvs fjärrvärmenät har kopplats ihop med Göteborgs nät vilket gör att de kan utnyttja spillvärme från Göteborg. Kommunen satsar på att genomföra miljö- och energiinvesteringar i kommunala anläggningar och lokaler som bl.a. resulterat i att skolor anslutits till fjärrvärme, fått värmepump eller egen pelletsanläggning (Kungälvs kommun, 2008h).

Åtagande 2 Kungälvs kommun har en VA policy som beskriver arbetet med vatten och avlopp. Två tredjedelar av kommunens invånare är anslutna till kommunala reningsverk medan övriga ca 12 500 har enskilda avlopp eller gemensamma lösningar. Många av dessa är bristfälliga och kommunen arbetar med sanering och förbättring av enskilda avlopp(Kungälvs kommun, 2002r). För att förbättra hanteringen av avlopp ansluts fler hushåll till det kommunala avloppsnätet och samma sak sker när det gäller dricksvatten. Avloppsreningsverken i Kungälv har mekanisk, kemisk och biologisk rening på vattnet. På det utgående vattnet ställs krav med avseende på halten fosfor och BOD, inga gränsvärden överskrids (Kungälvs kommun, 2007s). Avloppsvatten från centrala Kungälv transporteras till Ryaverket i Göteborg. Kungälv har tagit fram en vattenöversikt för kommunen som ska beskriva vattenmiljöerna, redovisa vilka värden de har, fungera som underlag vid beslut och föreslå åtgärder för att uppnå en god hushållning med vatten. Vattenöversikten ställer upp generella mål och en strategi för kommunens vattenvårdsarbete. För ytvatten och grundvatten finns också resultatmål gällande kväve- och fosforkoncentration, försurning och metallinnehåll. För att uppnå målen finns åtgärdsförslag som rör jordbruket, våtmarker, avlopp och kunskapsläget. För att spara vatten och använda vatten mer effektivt är målet att vattensnål teknik ska införas i kommunala lokaler. Arbetet med detta pågick under 2008 då tekniken infördes i en del äldre lokaler i samband med ombyggnad och underhåll, vid nybyggnation är detta standard för att minska vattenförbrukningen (Kungälvs kommun, 2008h). Kungälvsbostäder ska informera hyresgäster om hur de sparar vatten samt installera vattensnål teknik. Enligt miljöbokslutet går vattenförbrukningen i kommunen ner. Det finns planer på att ta fram en dagvattenplan för ett bättre omhändertagande av vatten från hårdgjorda ytor. (Kungälvs kommun, 2008h) Åtagande 3 och 4 Kungälvs kommunplan 2000 innehåller mål för användande och bevarande av naturområden, jordbruksmark, skogsbruksmark och vattenområden. Huvudlinjen i styrdokumenten är att

15

bebyggelsen ska förtätas för att inte ta opåverkade områden i anspråk. Målet är att det öppna landskapet ska värnas som landskapstyp och produktiv jord- och skogsbruksmark ska bevaras (Kungälvs kommun, 2000x). Som ett underlag för planeringen i kommunen finns en naturvårds- och friluftsplan. Planen beskriver kommunens natur och naturvärden och bildar en plattform med mål för arbetet med naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv. De övergripande målen för den biologiska mångfalden i kommunen är att mångfalden ska bevaras genom att växt- och djurarter ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Landskapet ska inte fragmenteras utan bilda en enhet där arter kan spridas, fortplanta sig och hitta föda. Vid exploatering ska naturvårdsplanen fungera som ett underlag och tillsammans med översiktsplanen ange vilka områden som ska skyddas och bevaras. Naturvårdsplanen har därför kategoriserat naturområden i olika hänsynsnivåer. Höga naturvärden i ett område medför att hög grad av hänsyn ska tas. Till områden med högsta hänsynsnivå hör t.ex. naturreservat, natura 2000 områden och nyckelbiotoper. I dessa områden får ny exploatering ej förekomma. Konflikter kan uppstå kring detta då kommunen växer och ny mark tas i anspråk för både bostäder och t.ex. företagsetableringar. I kommunplanen sägs att naturvärden ofta har fått vika och därför är det nu allt viktigare att se till att dessa bevaras. Det sägs också att vid konkurrerande intressen ska de långsiktiga aspekterna vara vägledande, t.ex. det synsätt som förs fram i Agenda 21 (Kungälvs kommun, 2000x). För arbetet med grönområden finns en grönplan för Kungälvs kommun. Planen ska fungera som planeringsunderlag och hjälp vid exploatering för att bevara grönytor. Målen med planen är att öka den biologiska mångfalden och antalet biotoper; värna om och utveckla platsernas identitet och kulturhistoriska värde och inspirera till rekreation, naturstudier och aktiviteter i park- och naturmark (Kungälvs kommun, 2006f) I Kommunens översiktsplan 2000 är ett av målen att värdefull skogs- och jordbruksmark ska bevaras för framtida försörjning. Kungälv har tagit fram kompletterande lokala mål till det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Senast 2010 ska de ängs- och hagmarker med högt bevarandevärde skyddas och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. År 2010 ska minst 40 % av åkerarealen odlas ekologiskt. Miljökvalitetsmålet Levande skogar har kompletterats med lokala mål för Kungälvs kommun. Målen tas upp i naturvårdsplanen och syftar till att: skydda ädellövskogar med högt skyddsvärde senast 2010; all kommunalägd skogsmark skall vara miljöcertifierad; Kungälv ska verka för att den totala ytan miljöcertifierad skogsmark inom kommunen ökar med minst 100 % mellan 2003 och 2010 (Kungälvs kommun, 2006 f). Kommunen har beslutat om att köpa in skogsområden i högt värderade närströvområden men detta är inte gjort än (Kungälvs kommun, 2008h). Skogsvårdstyrelsen har genomfört inventeringar på kommunalägd mark och identifierat nyckelbiotoper. Områdena ska skyddas genom biotopskydd eller naturvårdsavtal och arbete med detta har påbörjats (Kungälv kommun, 2008h). Kungälvs kommun ska växa med 400 bostäder om året (Kungälvs kommun, 2008w) och det finns efterfrågan på områden för företagsetableringar i kommunen. När kommunen expanderar så mycket blir det konflikter med bevarandet av mark. En viktig resurs för ett hållbart samhälle är odlingsbar mark. För att inte ta orörd mark i anspråk är förtätning av bebyggelsen mycket viktig; att återanvända tomma tomter, bebygga områden i tätorterna och inte expandera utanför dessa. Möjligheterna till förtätning ska alltid undersökas innan oanvänd mark tas i anspråk. För att uppfylla åtagande 3 och 4 måste Kungälv vara försiktiga när kommunen expanderar. Den planerade tillväxten av kommunen innebär att man öppnar upp fler områden som möjliga för bebyggelse och möjliggör för kommunen att ta i anspråk tätortsnära jordbruksmark. Frågan är om Kungälv kan växa så mycket så snabbt och ändå uppfylla åtagandet? För att uppfylla Ålborg +10 måste man prioritera. Enligt Ålborgdeklarationen får expansion inte ske på bekostnad av möjligheter till lokal livsmedelsförsörjning, en hållbar stadsutveckling enligt Ålborgdeklarationen innebär att

16

samhällens utveckling och vår levnadsstandard ska baseras på naturens kapacitet och att möjligheterna tillett kretsloppssamhälle ska bevaras (Ålborgdeklarationen, 1994). Åtagande 5 Luftkvaliteten påverkas negativt av bl.a. transporter och uppvärmning, åtgärder för att minska transporterna, byta ut bränslen och öka andelen fossilfria energikällor är åtgärder som påverkar luftkvaliteten. Dessa åtgärder tas upp i energiplanen, kommunens interna resepolicy och genom arbetet med kollektivtrafiken.

3.2.4 Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil Vi åtar oss att anta och underlätta en klok och effektiv resursanvändning och att främja hållbar konsumtion och produktion. Vi kommer därför att arbeta i alla delar av vårt lokalsamhälle för att: Tabell 4. Sammanfattande resultat för ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil nuläge

Åtagande Ja Delvis Nej 1. Undvika och minska avfall, öka återanvändning och återvinning. X 2. Hantera och behandla avfall i överrensstämmelse med bästa tillgängliga kunskap.

X

3. Undvika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiviteten hos slutanvändaren.

X

4. Bedriva hållbar upphandling. X 5. Aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta, organiska och etiska produkter samt ”rättvis handel” produkter.

X

Åtagande 1 Kungälvs kommuns upprättar en avfallsplan vart 5:e år. De övergripande målen för avfallsplaneringen är att:

• Minska avfallets mängd och innehåll av miljöstörande ämnen. • Optimera återanvändning, återvinning och kretsloppssystem. • Optimera insamlings-, transport- och kretsloppssystem. • Hushållen ska erbjudas årlig avlämning av sorterat avfall som grovavfall och

farligt avfall på ett flertal platser i kommunen. • Verksamheter och företag ska erbjudas möjlighet att lämna sorterat avfall till

avfallsanläggning. Avfallsplanen innehåller specifika mål angående avfallssortering och insamling på olika platser i kommunen. Avfallsplanen ställer upp resultatmål för avfallet fram till år 2010 med minskade nivåer deponering och förbränning samt ökade nivåer återvinning och kompostering (Kungälv kommun, 2006a). När det gäller att undvika och minska mängden genererat avfall händer detta ihop med bl.a. konsumtionsvanor. För att minska mängden genererat avfall måste man arbeta för ändrade beteenden. Kungälvs kommun har inte något strukturerat arbete med konsumtionsfrågor utanför den interna organisationen. Åtagande 2 Avfall för förbränning lämnas till Sävenäs förbränningsanläggning och flytande avfall och slam från reningsverk behandlas vid Ryaverket i Göteborg (GRYAAB). Kungälv har ett strukturerat arbete med avfall och arbetet går på många sätt i rätt riktning. Mängden organiskt

17

avfall som komposteras skulle kunna ökas och eventuellt skulle latrin kunna användas som gödning. När det gäller källsortering ökar mängden insamlat avfall, även miljöfarligt avfall samtidigt som mängden deponerat avfall minskar. Däremot ökar samtidigt mängden avfall till förbränning och den totala avfallsmängden har ökat kraftigt (Kungälv kommun, 2008h). Åtagande 3 Kungälvs kommuns alla verksamheter har i uppdrag att arbeta för en hållbar utveckling enligt de ekologiska föreskrifter som antagits 2008. I dessa specificeras en rad åtgärder för att minska energianvändningen, som att lampor byts ut mot energisnåla varianter, el- förbrukande utrustning ska vara energisnål och att apparater ska stängas av vid dagens slut. Föreskrifterna ska följas i hela förvaltningen och är en grund i kommunens arbete med energieffektivisering (Kungälvs kommun, 2008c). Internt i kommunen minskar den totala energianvändningen medan det i kommunen totalt (inklusive tranporter) ökar. En del i arbetet med energieffektiviseringar är att fastigheters uppvärmningssystem ses över. Kungälvbostäder har genomfört inventeringar och genomfört energibesparande åtgärder (Kungälvs kommun, 2008h). Till hjälp för privatpersoner och mindre företag som vill minska sin energiförbrukning har Kungälvs kommun en energi- och klimatrådgivare anställd. Åtagande 4 Kungälvs kommun köpte under 2008 varor och tjänster för knappt 500 miljoner kr (Kungälvs kommun, 2000t). Upphandlingen i kommunen styrs främst av lagen om offentlig upphandling (LOU) och även av det kommunala upphandlingsreglementet. Här ställs lokala mål för upphandlingen; rätt varor och tjänster ska köpas till lägsta totalkostnad; minsta möjliga miljöpåverkan eftersträvas och certifierade ekologiska produkter premieras; en social hänsyn eftersträvas, arbetsrättsliga aspekter, kollektivavtal samt diskrimineringsaspekter ska tillvaratas. Upphandlingen ska även eftersträva en långsiktigt uthållig marknad och ta hänsyn till globala rättviseaspekter (Kungälvs kommun, 2006q). Målen för upphandlingen är allmänt hållna för att ge utrymme för specifika krav. I Kungälv har kommunen beslutat att köpa in ekologiskt odlat rättvisemärkt kaffe samt ekologisk mjölk till all verksamhet, det ställs även krav på energieffektivitet på elapparater och vid all upphandling ställs minst ett krav ur social - eller miljösynpunkt (Eriksson, Martin, muntligt). Däremot finns inga konkret uppsatta resultatmål om hur stor del av kommunens upphandling som ska innehålla krav ur social synpunkt t.ex. I verksamheterna kan ytterligare krav ställas på t.ex. närproducerat och där sker arbete med att få upphandlingen hållbar. Eftersom det saknas tydliga mål centralt blir det dock upp till den enskilde som är ansvarig för sin verksamhets upphandling att ställa dessa krav. För att uppfylla åtagandet krävs det tydligare centrala regler och att upphandlingen tillåts kosta mer då ekologiska och rättvisemärkta varor kan kosta mer. Åtagande 5 Kungälv kommun har i de ekologiska föreskrifterna satt upp mål för hur konsumtionen i den egna organisationen ska bli mer hållbar. Energiplanen formulerar åtgärder för en mer hållbar energikonsumtion och via upphandlingen ställs krav på inköp. Bland åtgärderna i kommunens plan för miljöarbetet 2009 tas upp att kommunen bör arbeta fram en tydlig strategi och mål för hur inköp av ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka. Hushållning med kommunens resurser, t.ex. marken är ett annat sätt att arbeta för en hållbar konsumtion. När kommunen ska expandera mycket och snabbt är det extra viktigt at tänka på. Konsumtion hos den enskilde kommunmedborgaren är svårare att påverka. Konsumtionen hänger nära ihop med flera åtaganden i Ålborg +10, bland annat avfall och energiförbrukning. Kungälv har i dagsläget ingen plan för hur de ska arbeta för en minskad och hållbar konsumtion som är målet i Ålborg +10.

18

3.2.5 Planering och stadsbyggnad Vi åtar oss att till förmån för alla ge stadsplanering och stadsbyggnad en strategisk roll i arbetet med miljö- och hälsofrågor och med sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 5. Sammanfattande resultat för planering och stadsbyggnad nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden. X 2. Undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter i staden och genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oexploaterad mark i stadens utkanter.

X

3. Se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrum.

X

4. Se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och används/ återanvänds på lämpligt sätt.

X

5. Tillämpa krav för hållbar stadsbyggnad och byggande och främja arkitektur och byggteknik av hög kvalitet.

X

Åtagande 1 och 2 Kungälvs kommun ska växa med 400 bostäder om året samt ge plats för företagsetableringar (Kungälvs kommun, 2008w). Kungälv är också en kommun med mycket åkermark och konflikter mellan bevarande och exploatering uppstår. Det finns en vision om att bebyggelsen ska ske i tätorterna i kontakt med redan bebyggda områden. Det finns exempel på förtätning och det finns exempel på att bebyggelsen får breda ut sig t.ex. i kustzonen. Det kan uppstå konflikt mellan valfriheten att bosätta sig var man vill i kommunen och behovet av att koncentrera bebyggelsen dit där det finns möjlighet till bra kollektivtrafik och befintliga VA lösningar. Kommunens planer på att expandera och bereda plats för bostäder och verksamheter innebär att man öppnar upp fler områden för bebyggelse (Wincentson, Monica, muntligt). Inom det område som räknas till tätorten kan jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse. Kungälv arbetar med att undersöka möjligheter till förtätning av industriområden och bostadsområden. Bostadsområdet Komarken i Kungälv kan t.ex. byggas till både för att rymma fler bostäder och för att förbättra områdets karaktär. Det finns en medvetenhet om vikten och nyttan av att förtäta kommunen samtidigt som expansionstakten innebär att alla möjligheter till detta kan bli svårt att hinna undersöka. Förtätning ska vara den ledande principen för att uppfylla åtagandena i Ålborg +10. Bevarande av naturresurser som odlingsbar mark och stadens möjligheter till närproducerade livsmedel är väldigt viktigt. För att uppfylla Ålborg åtagandet här måste Kungälv bestämma sig för om expansion och en utbredd kommun eller förtätning och bevarande av mark är målet och förtydliga styrdokumenten på detta område. Åtagande 3 Enligt Kungälvs översiktsplan 2000 är målen för boendemiljön att; bostadsmiljön ska ge förutsättningar för mötesplatser, goda sociala kontakter och erbjuda stimulerande kulturell och fysisk rekreation; den sociala tryggheten i ett område ska främjas och man ska ha möjlighet att bo kvar även när en familjesituation förändras; segregation ska motverkas och en mångfald bland de boende främjas. Målet är att befolkningen i ett område ska vara blandad socialt och åldersmässigt. Varje bostadsområde bör därför innehålla olika hus- och lägenhetstyper med olika upplåtelseformer (Kungälv kommun, 2000x). Styrdokument för bostadsförsörjningen i Kungälvs kommun 2008- 2017 anger de övergripande strategier kommunen har för

19

bostadsbyggande. Fokus är att skapa en god och jämställd miljö som innefattar mer än bara bostäder. Boenden ska ha förutsättningar för offentlig och privat service, god tillgänglighet, miljöerna ska vara trygga och ha goda kommunikationer. Styrdokumentet tar upp vikten av att planera för en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. När det gäller fördelningen av bostadstyper färdigställdes 494 nya bostäder i Kungälv 2007. Av dessa var 182 stycken småhus eller radhus med äganderätt, 58 lägenheter blev hyresrätter och resterande 258 stycken blev bostadsrätter . Av det totala bostadsbeståndet i Kungälvs kommun är 61 % äganderätt, 24 % hyresrätt och 15 % bostadsrätt (Kungälvs kommun, 2008n). Kungälvs strategi för att få blandade bostadsområden är att planera för områden med bostäder som efterfrågas av alla och därmed inte redan från början bygga in sociala strukturer i bostadsområden (Kungälvs kommun, 2008n). Kommunen har genom sitt planmonopol stor möjlighet att påverka vad som byggs och vilka upplåtelseformer det blir, det finns i dagsläget inga mål om hur fördelningen ska se ut. För att uppfylla åtagandet krävs det att kommunen använder sitt planmonopol och styr bl.a. upplåtelseformer i nybyggda och befintliga områden och att man sätter upp mål för hur bostadsområden ska bli blandade både när det gäller de boende och vilka verksamheter och service möjligheter som finns. Åtagandet påverkar även andra åtaganden som arbetet med att minska behovet av bilen, genom att blanda bebyggelsen och ha arbetsplatser, service och bostäder tillsammans kan användandet av bilen minska. Kongahälla är ett exempel på ett område, där planeringen har tagit hänsyn till de sociala aspekterna. Här försöker kommunen få in en blandning i området och bygga in områden för aktiviteter. Åtagande 4 Kungälvs kommun har ett kulturminnesprogram som pekar ut områden i kommunen som ska bevaras. Programmet fungerar som underlag vid samhällsplaneringen. I centrala Kungälv finns områden av riksintresse och det ses som en tillgång för kommunen. Det historiska arvet är man stolt över och lyfter gärna fram det när kommunen marknadsförs. Det blir därför inga bevarande konflikter på samma sätt som när det gäller naturområden. Åtagande 5 Enligt Kungälvs styrdokument för bostadsförsörjning ska kommunen verka för att minska bostadssektorns bidrag till klimatförändringarna genom att skapa energisnåla bostäder och främja metoder för miljömässigt byggande (Kungälvs kommun, 2008n.) I energiplan 2009 ställs krav kring miljöanpassat byggande. Kraven gäller lokaliseringen av byggnader, energihushållning och uppvärmningssätt, vattenförbrukning, val av el-utrustning, belysning och transporter i området (Kungälvs kommun, 2009d). Kongahälla är ett planerat nytt bostadsområde i Kungälv. Kongahälla är ett exempel på förtätning av staden och ett område var miljö och hållbarhetsfrågorna kommit med i planeringen. Det finns ett miljöprogram för området som sätter upp mål för fem områden: energi, mobilitet, avfall, grönytor, vatten samt material och byggande. I planerna ingår att bostäderna har olika upplåtelseformer för att få ett mer blandat bostadsområde. För att uppfylla åtagandet ska stadsbyggnaden vara hållbar. Krav på byggnader och material i sig är en del, planering av staden en annan. För att ha en hållbar stadsbyggnad är det många faktorer som spelar in och det ska vara det övergripande målet för kommunens utveckling.

20

3.2.6 Bättre framkomlighet, mindre trafik Vi är medvetna om det ömsesidiga beroendet mellan transporter, hälsa och miljö, och vi åtar oss att starkt främja hållbara alternativ för framkomlighet. Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 6. Sammanfattande resultat för bättre framkomlighet, mindre trafik nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla.

X

2. Öka andelen reor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. X 3. Uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp. X 4. Utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden. X 5. Minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan. X Åtagande 1 För att minska behovet av transporter ska bebyggelsen planeras så att bostäder, arbetsplatser och verksamhetsområden ligger nära varandra. Ny bebyggelse ska lokaliseras på platser där det finns möjligheter för en bra kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska också göras tillgänglig för alla med anpassningar för funktionshindrade (Kungälv kommun, 2000x). För att göra det mer attraktivt att cykla och gå ska ett sammanhängande nät av gång- och cykelvägar utvecklas och detta arbete pågår. För kommunens egen organisation antogs en resepolicy 2008. Policyn gäller för alla resor i tjänsten som betalas av kommunen. Det första steget är att en eventuell resa ska ersättas med telefonmöte eller videokonferens då det är möjligt. När en resa planeras ska valet av färdmedel ske enligt prioriteringen: gång, cykel, buss eller tåg i första hand; i andra hand poolbil som finns för kommunens anställda eller enhetsknuten bil, samåkning ska alltid eftersträvas. I sista hand tas privat bil eller taxi och samåkning sker om det är möjligt. Flygresor ska endast ske när tidsmässiga skäl inte medger annat alternativ. Resandet i tjänsten ska minska med 40 % till år 2020 och kommunens interna användning av fossila drivmedel ska minska med 50 % till 2020 (Kungälv kommun, 2009d). För Kungälvs kommun i stort finns resultatmål gällande transporter i energiplan 2009. För att uppnå målen om minskat användande av fossila drivmedel, ökat antal miljöbilar och ökat resande med kollektivtrafiken har en handlingsplan tagits fram. Av denna framgår att kommunen ska arbeta utåtriktat med information och resvaneundersökningar samt rådgivning till företag angående transporter (Kungälv kommun, 2009d). Åtagande 2 Målen för kollektivtrafiken är att resandet ska öka och utsläppen från transporter minska (Kungälvs kommun, 2000x). Kungälv ska agera enligt K2020 som är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsområdet och som syftar till att öka resandet med kollektivtrafik och verka för hållbara transporter. Lokalt ska K2020 fungera som underlag för planering och ange inriktning för arbetet med kollektivtrafiken. Målet är att 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik, idag sker 15 % av resorna i Kungälv med kollektivtrafik (Kungälvs kommun, 2009d) En del i arbetet med att minska användandet av privatbil sker vid planering av nya bostadsområden och tillhörande parkeringsplatser. Antalet beräknade parkeringsplatser per byggd lägenhet minskar och går från att vara 1 plats eller mer per lägenhet till att vara 0.6 plats per lägenhet. Detta innebär större behov av gemensamma lösningar som bilpooler (Pihlgren, Johan, muntligt). Kungälv deltar i projektet ”dialog med hushållen” som har sin bakgrund i projektet ”nya vägvanor”. Hushåll i Kungälv kontaktas genom projektet för att prata om de resvanor man har

21

och vilka förändringar som kan göras för att minska bilåkandet och ersätta det med kollektivtrafik, cykel och gång. Dialog med företagen kommer också att ske kring deras resvanor och alternativ till bil. Åtagande 3 Resepolicyn och energiplanen i Kungälv sätter upp mål kring miljöbilar. Vid utgången av 2009 ska 50 % av kommunens bilar vara miljöbilar, till år 2015 ska 100 % vara miljöbilar. För kommunens interna organisation ställs krav på vilka fordon som köps in via upphandlingen. För att främja miljöbilar i kommunen i övrigt ska kommunen arbeta med information till hushållen. För att uppfylla åtagandet med att uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp kanske kommunen ska fundera över fleråtgärder, förmåner eller liknande för miljöbilar. Åtagande 4 Trafikplan Kungälv ska främja förbättringar av trafiknätet i Kungälv. Trafiknätet ska utformas så att trafiksäkerhet, trygghet, framkomlighet, tillgänglighet, tydlighet och miljöskydd uppnås (Kungälvs kommun, 2001p). Trafikplanen ska ge lösningar som är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och som medför en god resurshushållning. Framkomlighet handlar om hur trafikanter kan ta sig fram via trafiknätet, hur lång tid det tar vid förflyttningar för gående cyklister, kollektivtrafikresenärer och bilister. Tillgänglighet är en del av begreppet. Kollektivtrafik ska t.ex. göras tillgänglig för alla genom rimliga avstånd till hållplatser och anpassningar för funktionshindrade. Målet när det gäller framkomlighet är att stadens gatunät ska utformas så att gående, cyklister, busstrafikanter och bilister ges möjlighet att med rimlig lätthet få tillgång till stadens utbud och aktiviteter. Om det uppstår lägen då olika trafikslags framkomlighet konkurrerar med varandra ska Kungälv planera i första hand för framkomlighet för gående, cyklister, busstrafikanter och utryckningsfordon, i sista hand för biltrafikanter (Kungälvs kommun, 2001p). Trafikplanen ger förslag på förbättringar av vägnätet och utbyggnad av cykel och gångbanor. Det övergripande syftet med trafikplanen är inte att öka användandet av kollektivtrafik eller minska bilåkandet utan att utforma trafiken så att det fungerar för alla och så att olycksrisken minimeras. Genom prioriteringsordningen när det gäller framkomlighet ska bilen komma i sista hand vilket går i linje med åtagandet. När det gäller att skapa en hållbar plan för framkomlighet och huvudåtagandets innebörd att kommunen ska främja hållbara alternativ för framkomlighet gäller det att hela tiden arbeta för att minska behovet och användandet av bilen för att komma till rätta med trafikproblem som köer och trängsel. En kommun som skriver under Ålborg +10 bör inte arbeta för bättre framkomlighet genom att t.ex. bygga mer vägar. Arbetet med kollektivtrafik i Kungälv samt prioriteringen av framkomlighet för gående, cyklister och bussar är i linje med åtagandet, tillsammans med mål och åtgärdsförslag för att få en hållbar trafik kan Kungälv uppfylla åtagandet. Åtagande 5 Transporter påverkar hälsan genom buller, föroreningar och minskad fysisk aktivitet. Det bästa sättet att minska transporternas påverkan på hälsan är naturligtvis att minska på transporterna och få in fordon som påverkar miljön och hälsan mindre. Det rör både privatbilism samt transporter av gods. Genom kommunens resepolicy och energiplanen har åtgärder tagits fram för att minska på transporterna inom den egna organisationen samt i hela kommunen. Kommunen arbetar med att öka cyklandet vilket har en positiv inverkan på hälsan. Andra åtgärder kan vara att bygga bostäder som inte släpper in buller och att hantera dagvatten på ett sätt som gör att föroreningar från vägtrafiken inte sprids till vattendrag.

22

3.2.7 Lokala hälsofrämjande insatser Vi åtar oss att skydda och främja våra medborgares hälsa och välbefinnande. Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 7. Sammanfattande resultat för lokala hälsofrämjande insatser nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Höja medvetenhet om och rikta åtgärder mot de bredare bestämningsfaktorerna för hälsa, vilka i regel ligger utanför hälsosektorn.

X

2. Främja en planering för att utveckla folkhälsan i staden, vilket kommer att ge våra städer ett verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap för folkhälsan.

X

3. Minska ojämlikheten i hälsa och angripa fattigdom, vilket kommer att kräva en regelbunden rapportering om framsteg med att minska klyftorna.

X

4. Främja folkhälsokonsekvensanalyser som ett sätt för alla sektorer att bestämma fokus i sitt arbete för hälsa och livskvalitet.

X

5. Mobilisera stadsplanerare så att de integrerar hälsohänsyn i sina strategier och initiativ för stadsplanering.

X

Åtagande 1 Visionen för folkhälsoarbetet i Kungälvs kommun är god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målen enligt folkhälsoplanen är:

• En gynnsam start i livet • Hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga • Förutsättningar för ungdomars inträde i vuxenlivet • Hälsosamt vuxenliv och arbetsliv • Hälsosam ålderdom • Skadesäkra miljöer • Ökad hälsa i ett genusperspektiv (Kungälv kommun, 2008e)

Arbetet med folkhälsa i Kungälv styrs genom folkhälsorådet som består av kommunpolitiker, landstingspolitiker, representanter från polis, räddningstjänst, primärvård, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Kungälvs kommun. Folkhälsorådets uppdrag utgår från ett tydligt medborgar-/befolkningsperspektiv och omfattar att aktivera och engagera medborgarna, frivilliga krafter och olika samhällsaktörer i det förebyggande arbetet. Folkhälsorådet ska dels samordna insatser mellan olika samhällsaktörer samt dels samordna det inre förebyggande arbetet i den kommunala organisationen. I samordningsuppdraget ingår att kartlägga och analysera nuläge och behov samt att utifrån kartläggningen ta initiativ till och utveckla det förebyggande arbetet samt prioritera gemensamma insatser. Folkhälsorådets sammansättning ger möjlighet att se på folkhälsans bestämningsfaktorer ur ett brett perspektiv. Dessa är: (Folkhälsoinstitutet, 2009)

• Tillgång till vård och omsorg • Arbete • Inflytande och delaktighet • Uppväxtvillkor • Utbildning • Levnadsvillkor • Smittskyddsspridning

23

• Ekonomisk situation • Miljö, säkerhet, boende • Socialt nätverk

De 11 nationella folkhälsomålen utgår från folkhälsans bestämningsfaktorer. För Kungälvs kommun utgör dessa mål en av grunderna i arbetet för hållbar utveckling. Arbetet utvärderas och följs upp i välfärdsbokslut som tas fram varje år. Kungälv visar på positiva folkhälsotal jämfört med regionen och riket. För att höja medvetenheten kring folkhälsa genomförs bland annat föreläsningar och utbildningsserier för barn och ungdomar, professionella och allmänhet, folkhälsodagar genomförs varje år. Andra exempel är en gemensam handlingsplan mot våld i nära relationer och en handlingsplan för självdestruktivt beteende. Folkhälsorådet har också med hjälp av medel från länsstyrelsen startat upp Kvinno- och Mansmottagning samt barnsamtal för barn som sett en förälder bli slagen och/eller själva blivit slagna. Det drogförebyggande arbetet med ungdomar sker i samarbete med socialtjänst, skola, fritid och polis. Folkhälsorådet arbetar även med skadeförebyggande arbete riktat mot äldre. Som en del i detta har 75 åringar sedan 2003 fått besök av frivilliga budbärarna som informerar om äldresäkerhet, främst fallprevention, brand- och trafiksäkerhet. 80 åringar i kommunen som bor hemma har fått hembesök och information av en projektledare som vid hembesöken lagt storvikt vid att identifiera, stärka och bevara hälsoresurser hos varje individ. I början av året introducerade Folkhälsorådet en ny form av volontärarbete inom kommunen, där frivilliga åtar sig att hjälpa äldre med servicetjänster, så kallade Hemfixare. Det är personer som är 70 år och äldre som genom frivilliga hemfixare gratis får hjälp med specifika praktiska saker i hemmet (Aronsson, Inger, muntligt). Åtagande 2 och 5 Kungälvs Folkhälsosamordnare och drogförebyggare deltar i arbetet med ny översiktsplan för kommunen där hållbar utveckling/ konsekvensanalys utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv ingår. Detta är exempel på hur folkhälsan kommer med i planeringsarbetet. I samhällsplaneringen kommer folkhälsa in i form av trygghetsfrågor som belysning, utformning av områden, gemensamma ytor för att skapa trygghet, att forma levande stadsdelar och öka gemenskapen för att människor inte ska känna sig rädda. Planeringen för folkhälsa i Kungälv sker genom folkhälsorådet och folkhälsosamordnaren. För att uppfylla åtagandet ska samhällets organisering och styrning speciellt ta hänsyn till folkhälsans bestämningsfaktorer som sätter folkhälsa i ett brett perspektiv, de sociala konsekvenserna av beslut och inverkan på hälsa. Åtagande 3 Ojämlikheter i hälsa märks i Kungälvs kommun bland de anställda där kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män. Till exempel uppgav 69 % av kvinnorna och 19 % av männen att de hade ont i kroppen i en jämställdhetsenkät. I plan för jämställdhet är ett av målen att öka hälsan och sänka sjuktalen i Kungälvs kommun hos framförallt kvinnor. I planen finns åtgärder och ansvarsområden utpekade. Skillnader i hälsa beror också på skillnader i utbildningsnivå, sysselsättning, boende, ekonomi och levnadsvanor(Ranung 2007). Kungälvs folkhälsomål och de nationella folkhälsomålen tar upp alla dessa faktorer. I det årliga välfärdsbokslutet görs uppföljningar av hur arbetet går i kommunen, uppföljningarna av hälsotalen är i dagsläget inte uppdelade efter inkomst, utbildningsnivå, boende eller levnadsvanor. Åtagande 4 Kungälvs kommun arbetar i dagsläget inte medhälsokonsekvensanalyser.

24

3.2.8 Livskraftig och hållbar lokalekonomi Vi åtar oss att skapa och säkra en livskraftig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön. Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 8. Sammanfattande resultat för livskraftig och hållbar lokalekonomi nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Vidta åtgärder som stimulerar och stödjer företagande lokalt. X 2. Samarbeta med lokala företag för att främja och genomföra god företagssed.

X

3. Utveckla och förverkliga hållbarhetsprinciper för företagslokaliseringar. X 4. Uppmuntra marknader för högkvalitativa lokala och regionala produkter.

X

5. Främja hållbar lokalturism. X Åtagande 1och 2 Kungälvs kommun har ett näringslivsprogram som ska ange riktning och mål för kommunens arbete med näringslivs- och sysselsättningsfrågor, stimulera till samarbete mellan kommunen och det privata näringslivet och uppmuntra tillväxtstimulerande projekt och insatser. För näringslivsarbetet finns en gemensam vision och värdegrund som innebär att ett gott näringslivsklimat är viktigt för kommunens tillväxt och att man vill ha en god relation med näringslivet för att uppnå en trygg och mindre sårbar kommun. Det övergripande målet i programmet är hög sysselsättning och ett växande, väl fungerande näringsliv med nöjda företag. Näringslivsprogrammet fokuserar på fyra strategiområden: boende, utbildning, sysselsättning och företagande samt marknadsföring av Kungälv (Kungälvs kommun, 2003k). Kommunens mål i översiktsplanen är en hög egensysselsättningsgrad, dvs. en god balans mellan boende och arbetstillfällen i kommunen. Kommunen ska ha ett gott samarbete med de lokala företagen och arbetar för att underlätta kontakten med kommunen och hjälpa till vid nyetableringar och förändringar. Kommunen ska ha tillgång till mark för att kunna möjliggöra nyetableringar och expansion (Kungälv kommun, 2000x). Kungälvs kommun har ett näringslivsteam som ska hjälpa nya företag att etablera sig och att expandera eller förändra verksamheten. Näringslivsprogrammet sätter upp mål och åtgärdsområden som strukturerar upp arbetet och anger vilka områden som är viktiga att arbeta med. Kungälvs kommun jobbar för att företag ska kunna bli miljödiplomerade och erbjuder kurser i miljödiplomering tillsammans med grannkommuner. Målet är att miljöarbetet ska uppfattas som en resurs och leda till förbättringar och konkurrensfördelar för företagen i kommunen. Åtagande 3 I Kungälv finns efterfrågan på industrimark för företag. Försäljningen av industrimark i Kungälv sköts av det kommunala bolaget Bokab. Verksamhetsområden i kommunen är Rollsbo, Solbräcke och Arntorp. Rollsbo är det största verksamhetsområdet med ca 350 företag. Solbräcke rymmer bland annat Swedish match fabrik och området ska expandera. Arntorp är ett planerat område i anslutning till Solbräcke var tomter kommer börja säljas 2010 (Bokab, 2009). I översiktsplanen för kommunen pekas de områden ut som är lämpliga för verksamheter. I det pågående arbetet med ny översiktsplan bygger dessa områden vidare på befintliga industriområden och möjligheterna till förtätning ska undersökas. Det finns också områden i kommunen som pga. bullerstörningar inte är lämpliga för bostäder och därför pekas ut som lämpliga för verksamheter (Wincentsson, Monica, muntligt). När det gäller lokalisering av företag gäller samma principer i Ålborg +10 som för all bebyggelse. Enligt deklarationen är det genom förtätning kommunerna ska växa. Obebyggd mark ska bevaras

25

och detta gäller speciellt åkermark och områden som lämpar sig för jord- och skogsbruk. Här måste kommunen återigen göra ett aktivt val, hur mycket ska man växa, på vilket sätt och vad ska bevaras? Hållbarhetsprinciper innebär också att företag lokaliseras där det finns goda möjligheter till kommunikationer med kollektivtrafik, att affärer hamnar inom stadskärnan och inte bygger in ett bilberoende, externa köpcenter bör t.ex. undvikas då det ofta innebär ökad biltrafik. Lokaliseringen av följer inte idag några uttryckliga hållbarhetsprinciper, för att uppfylla åtagandet ska sådana utformas och användas vid planering och försäljning av mark. Åtagande 4 Ett sätt att främja lokala och regionala varor är att via upphandlingen köpa in närproducerat till kommunen. Det finns i dagsläget inte några krav på att detta ska göras, men det finns planer på att undersöka möjligheterna (Kungälv kommun, 2008h). En speciell marknad för lokala och regionala produkter finns inte i Kungälv idag. Det finns möjligheter att handla livsmedel direkt från gårdar i kommunen men för att främja lokala produkter bör man samla dessa och underlätta kontakten mellan producenter i kommunen och konsumenterna. Genom att stödja de lokala förtagen stödjer man indirekt de produkter som produceras, men Kungälv arbetar inte specifikt med att främja just dessa varor på marknaden. Åtagande 5 Det finns inte någon definition av vad hållbar lokalturism innebär. Ett sätt att konkretisera detta åtagande är att se på ekoturism. Den Svenska märkningen av ekoturism är Naturens bästa. De använder sig av den internationella definitionen av ekoturism som lyder: Ekoturism är ansvarsfullt resande som bidrar till skyddet av naturmiljöer och till lokalbefolkningens välbefinnande (Naturens bästa, 2009). Naturens bästa följer sex grundprinciper som certifierade företag ska följa: minsta möjliga slitage på natur och kultur; gynna den lokala ekonomin; miljöanpassa hela verksamheten; bidra aktivt till natur – och kulturskydd; satsa på upptäckarglädje, kunskap och respekt samt kvalitet och trygghet på resan. Kungälvs kommun är en del av södra Bohuslän turism AB. Här arbetar men med turism tillsammans med andra kommuner i länet. Kungälvs kommun har deltagit i projektet ”lusten till kusten - ekoturism i södra Bohuslän” som syftade till att få in mer ekoturism och hållbar turism i länet. I dagsläget finns det väldigt få ekoturism arrangörer i länet, en i Kungälvs kommun. Hållbar lokalturism kan också innebära att Kungälvsbornas miljöpåverkan genom långa flygresor minskas genom att man semestrar i närområdet och väljer miljövänliga transportmedel. Genom att vara med i västsvenska turistrådet är kommunen med i arbetet med att marknadsföra Västsverige. Här finns ett samarbete med svenska ekoturismföreningen. Huvudåtagandet gäller att skapa en hållbar lokalekonomi som ger arbete utan att skada miljön. De fem åtagandena är sedan väldigt allmänt formulerade och ger inte så mycket vägledning i hur detta ska gå till. Kungälv uppfyller åtagande 1 och 2 så som de är formulerade. Det som saknas är en analys av hur de skapade arbetstillfällena påverkar miljön. Förutom att nya verksamheter måste prövas via miljöbalken har inte Kungälv någon speciell analys av arbetstillfällens miljöpåverkan.

26

3.2.9 Jämlikhet och social rättvisa Vi åtar oss att skapa stödjande samhällen för alla. Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 9. Sammanfattande resultat för jämlikhet och social rättvisa nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Utveckla och genomföra program för att förhindra och bekämpa fattigdom.

X

2. Säkra en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet.

X

3. Främja sammanhållning och jämställdhet. X 4. Förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället. X 5. Säkra goda och socialt integrerade boende – och levnadsvillkor. X Åtagande 1 Fattigdom är svårt att mäta på ett jämförbart sätt mellan olika delar av världen. Att dra en gräns för när någon är fattig utgår från samhällets normer och att vara fattig i Sverige skiljer sig på många sätt från att vara fattig i andra delar av världen. Rädda barnen har definierat barnfattigdom med att barnen växer upp i familjer med låg inkomststandard eller som lever på socialbidrag (Rädda barnen, 2007). Låg inkomststandard innebär att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende. Enligt denna definition har rädda barnen rankat kommunerna i Sverige efter högst och lägst andel barnfattigdom. Bland kommuner med högst andel barnfattigdom märks Malmö, Botkyrka och Göteborg med omkring 20 %, I Kungälvs kommun levde 8 % av barnen i fattigdom år 2005 (Rädda barnen, 2007). Bland barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer är barn med utländsk bakgrund kraftigt överrepresenterade (Kungälvs kommun, 2008u). De människor som inte kan försörja sig själva har rätt till försörjningsstöd från kommunen. För att förhindra att människor hamnar i ekonomisk utsatta lägen och för att hjälpa människor att ta sig ur det arbetar kommunen med att stötta de som är utanför arbetsmarknaden genom olika projekt via arbetslivscentrum. Arbetslivscentrum kan hjälpa till genom rehabilitering, arbetstillfällen, arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och vägledning. Kommunen erbjuder budget och skuldrådgivning För att uppfylla åtagandet bör man börja med att formulera de lokala förutsättningarna, vad innebär fattigdom i Kungälv? Efter det beror kommunens arbete på tolkningen av problemet, vad leder till fattigdom och hur påverkar man det? Man kan se fattigdom som ett resultat av att människor inte har arbete och koncentrera sig på åtgärder mot detta. Fattigdom kan också ses som ett bredare problem som påverkas av en mängd faktorer som utbildning, levnadsvillkor, hälsa, diskriminering och ta ett helhetsgrepp på att uppnå ekonomiskt lika villkor. Det är kommunen som avgör hur åtagandet ska uppfyllas. Åtagande 2 Tillgång till offentlig service ska vara lika för alla medborgare. Information om kommunens verksamheter, vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd, information om kulturell verksamhet och samhällsinformation finns i Kungälv på kommunens hemsida samt tillgänglig via kommunens medborgarservice. Det är inte alltid säkert att man når alla och om tillgången är rättvis är svårt att mäta. Det finns alltid de som lättare tar till sig informationen och de som är svårare att nå. Språkhinder kan vara en orsak till att man inte kan ta till sig informationen, fysiska hinder som handikapp kan vara en annan orsak till att tillgängligheten inte är lika för

27

alla. På Kungälvs hemsida är all information på svenska men det går att få hjälp på andra språk via medborgarservice och även tolkhjälp om det behövs. Kommuner i Sverige har genom kommunallagen och förvaltningslagen krav på sig att behandla alla medborgare lika och att ha en tillgänglig och öppen medborgarservice (Kommunallagen 1991, Förvaltningslagen 1986). Åtagande 3 Plan för jämställdhet 2009-2011 ska verka för att Kungälvs kommun blir en jämställd arbetsplats var diskriminering motverkas, alla verksamheter i kommunen omfattas. Planen bygger på diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering pga. kön; könsöverskridande identitet; etnisk tillhörighet; religion eller annan trosuppfattning; funktionshinder; sexuell läggning och ålder. Planen tar upp vanliga fördomar och dess effekter samt åtgärder mot dessa (Kungälv kommun, 2009l). Plan för jämställdhet gäller kommunens interna organisation, för jämställdhet i samhället i övrigt finns inte någon konkret plan för hur kommunen ska arbeta med det. För att främja gemenskap i kommunen kan mötesplatser, föreningslivet, kulturutbud och idrott bidra. Skolornas arbete med att förebygga mobbing, arbetsplatsers och hela samhällets arbete mot diskriminering bidrar också till sammanhållning. Kommunens ideella hemfixare och hembesök till äldre är exempel på vad Kungälv gjort. Åtagande 4 Trygghet och säkerhet i en kommun är ett väldigt stort område som innefattar allt från effekter av klimatförändringar till hur det egna bostadsområdet upplevs. För att samordna dessa frågor har Kungälv en riskhanterare. När det gäller frågor som effekter av klimatförändringar finns låglänta delar i kommunen som kan få ökade problem med översvämningar längre fram. För att förebygga problem diskuteras en lägsta nivå för byggande av bostäder (Petersson, Henrik, muntligt).”Trygga Kungälv” är en grupp bestående av representanter från skola, polis, räddningstjänst, bostadsbolag och kommunen. Gruppen ansvarar för att utforma ett strategiskt arbete med säkerhet och trygghet. Trygghet och säkerhet handlar också om relationer i hemmet. Kungälv har genom folkhälsoarbetet utformat en handlingsplan mot våld i hemmet. Kungälvs kommun har en krismottagning för män/ och kvinnor. Här kan man få rådgivning och samtal om hur man hanterar aggression, om man använt våld i sin relation, är utsatt för våld eller behöver föräldrastöd. Kungälvs kommun stödjer kvinnojouren som drivs i privat regi och som arbetar mot alla former av förtryck och våld mot kvinnor och barn. För att ge trygghet i hemmet hos äldre personer har Kungälv genomfört hembesök, och via ”hemfixarna” kan personer över 75 år få hjälp av frivilliga med enkla praktiska sysslor. Många sociala faktorer påverkar säkerhet och trygghet, det drogförebyggande arbetet och arbetet för bra uppväxtvillkor är viktigt. Samhällsplaneringen är också viktig då utformningen av staden bidrar till om människor känner sig trygga eller inte. Åtagande 5 En kommun kan egentligen inte säkra goda levnadsvillkor för medborgarna men den kan arbeta för att alla har lika förutsättningar. För detta finns det inte en samlad plan utan det är något som påverkas av hela samhället och många arbetsområden. Genom folkhälsoarbetet, arbetet för att vara en öppen kommun utan diskriminering och miljöarbetet bidrar Kungälv till goda levnadsvillkor. Goda och integrerade boendevillkor påverkas bl.a. av vilka bostäder som byggs, hur områden utformas och vilka upplåtelseformer bostäderna har. Kommunen har genom sitt planmonopol stor möjlighet att påverka detta. I Kungälvs kommun överväger borätterna stort över hyresrätter. Det finns ett mål om att arbeta för blandade områden (Kungälv kommun, 2008n) men det saknas konkreta mål och åtgärder för hur integrerade bostadsområden ska uppnås.

28

3.2.10 Lokalt till globalt Vi åtar oss att ta vårt globala ansvar för fred, rättvisa, jämlikhet, hållbar utveckling och klimatskydd. Vi kommer därför att arbeta för att: Tabell 10. Sammanfattande resultat för lokalt till globalt nuläget Åtagande Ja Delvis Nej 1. Utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen och verka för en hållbar utsläppsnivå av växthusgaser.

X

2. Låta politiken för klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana områden som energi, transporter, upphandling, avfall, jord- och skogsbruk.

X

3. Höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna av klimatförändringen, och integrera förebyggande åtgärder i vår politik vad gäller klimatförändring.

X

4. Minska vår inverkan på den globala miljön och främja principen om miljörättvisa.

X

5. Stärka det internationella samarbetet mellan städer och samhällen och utveckla lokala lösningar på globala problem i partnerskap mellan kommuner, lokalsamhällen och berörda intressenter.

X

Åtagande 1, 2 och 3 Kungälvs energiplan 2009 syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och därmed begränsa klimatförändringarna. Planen ställer upp resultatmål för transporter, uppvärmning och förnyelsebar energi. Energiplanens åtgärder berör många delar av samhället och påverkar flera verksamheters arbete. Det krävs mycket arbete för att nå målet om hållbara utsläppsnivåer av växthusgaser. Energiplanen tar upp nödvändiga åtgärder för att nå minskningar, hur den kommer att tillämpas går inte att se i dagsläget. Utsläppen av växthusgaser kommer från många delar av samhället vilket gör helhetssynen och ett integrerat arbete väldigt viktigt. Kungälvs energiplan är ett bra steg för att uppnå detta. För att uppfylla åtagandet måste arbetet med minskningarna nå ut i alla kommunens verksamheter och medvetenheten om problemets orsaker och effekter höjas. Klimatförändringen påverkas av så många olika faktorer att det kan vara svårt att överblicka vilka politiska områden som är viktigast att prioritera. Det finns i hela samhället idag stort fokus på energifrågor och transporter. Det är faktorer som har väldigt stor påverkan på klimatet. Det går dock inte att enbart fokusera på dessa områden. För att uppfylla åtagande 2 och 3 krävs det att kunskapen om klimatförändringarnas orsaker och effekter sprids och att alla politiska beslut tar hänsyn till detta. Även beslut som inte rör direkt energi- eller transportfrågor utan samhällets utformning, användande av naturresurser och ekonomi. I den nya översiktsplanen som tas fram kommer riktlinjer för byggande finnas med för att undvika att bostäder hamnar i områden som kan bli översvämningsdrabbade längre fram. Riktlinjer kommer att finnas för byggande vid kusten och vid älvstranden och är exempel på kommunens förebyggande åtgärder. Åtagande 4 Alla åtgärder för miljön på det lokala planet har egentligen en påverkan på den globala miljön, i stor eller liten omfattning. Upphandling är ett område som påverkar miljön i stor omfattning beroende på vilka varor som köps och hur dessa transporteras. Energianvändningen och dess påverkan på miljön är en högst global fråga, här har Kungälv en ambitiös energiplan med syfte att minska miljöpåverkan. Miljörättvisa är ett svårdefinierbart

29

begrepp, Ålborgdeklarationen tar upp att det är de fattiga som drabbas hårdast av miljöproblemen samtidigt som de har mindre del i resursförbrukningen och den livsstil som orsakat många av problemen (Ålborgdeklarationen, 1994). Ett sätt att se på den internationella miljöpåverkan är det ekologiska fotavtrycket som kan ses som ett mått på den miljöpåverkan vår produktion och konsumtion har. Många delar i Ålborg +10 påverkar det ekologiska fotavtrycket, energiförbrukning, bebyggelse, upphandling, avfallshantering och konsumtion. Åtgärder inom dessa områden påverkar alla den globala miljöpåverkan vi har. På kommunens hemsida finns information om det ekologiska fotavtrycket och möjligheter att räkna ut den egna miljöpåverkan. Det finns en medvetenhet om att en minskad lokal miljöpåverkan innebär en minskad global påverkan även om miljörättvisa inte är något som man fokuserar på. Det internationella perspektivet kan dock förtydligas och lyftas fram mer i kommunens arbete, en definition av hur kommunen tolkar begreppet och hur man kan arbeta med det behövs som ett första steg för att uppfylla åtagandet. Åtagande5 Kungälv har en internationell policy med målet att Kungälv aktivt ska delta i internationellt, nationellt och regionalt samarbete. Det internationella arbetet ska bidra till att Kungälv blir en konkurrenskraftig och hållbar kommun (Kungälv kommun, 2003g). Policyn är löst formulerad och innehåller inte några preciserade verktyg för hur arbetet ska gå till. Åtagandet syftar till att hitta lokala lösningar på globala problem, för att uppfylla detta behöver Kungälv arbeta mer med att formulera vad man vill och kan göra och hur det ska göras. Målet att aktivt söka samarbete inom och utanför kommungränserna finns med i Kungälvs miljö – och hållbarhetspolicy (Kungälvs kommun, 2009h). Huvudåtagandet är väldigt ambitiöst och lite otydligt formulerat. Det handlar om att få fram en helhetssyn där jämlikhet, miljörättvisa, klimatskydd och fred hänger ihop, där alla delar i samhället ska medverka till hållbarhet. Åtagandet ger miljöproblem den breda karaktär som de har och sammanfattar på ett sätt hela intentionen med Ålborg +10. Att arbeta för alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling, att miljöfrågor inte ligger vid sidan av och tas in lite här och där utan verkligen är med som en grund i alltkommunen gör. För att uppfylla åtagandet behöver denna helhetssyn genomsyra kommunen.

4 Diskussion En vag definition av hållbar utveckling gör det väldigt svårt att få fram vad det konkret innebär att en kommun arbetar för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling har idag anammats av nästan hela samhället, vilket gör det ytterligare svårt att se vad det verkligen innebär. Ålborg +10 gör ett försök att konkretisera detta genom att införa åtaganden som tillsammans med kommunens lokala mål ska göra en uppföljning av resultat möjligt. Intentionen är att åtagandena ska visa vad en kommun bör arbeta med för att bli hållbar och att få en gemensam utveckling i den riktningen. Av de kommuner som skrivit under Ålborg +10 är det dock väldigt få som satt upp lokala mål och fortsatt arbetet efter lägesrapporten. Av 15 kommuner i Sverige har endast två gått vidare med målformulering. Bland de drygt 600 kommuner och städer som skrivit under totalt är siffran så låg som 5. Det finns alltså en överhängande risk att deklarationen skrivs under men att det inte innebär några större förändringar. Det finns en nytta i att göra lägesrapporten eftersom det lyfter fram vad kommunen behöver arbeta mer med och lyfter frågan om vad som är målet. Men arbetet får inte stanna här.

30

Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling är väldigt vagt definierad i Ålborg +10. En av de största utmaningarna när det gäller att få till stånd en hållbar utveckling är att kunna kombinera de ekonomiska och de ekologiska dimensionerna. Den ekonomiska tillväxten får ofta kritik för att inte vara förenlig med en hållbar utveckling eftersom den bygger på produktion och konsumtion. Hur ekonomin ska utformas i ett hållbart samhälle är därför en väldigt viktig fråga. Tyvärr ger inte Ålborg +10 någon större vägledning här. Den ursprungliga Ålborgdeklarationen från 1994 poängterar att samhällets utveckling begränsas av tillgången på naturresurser, och att vi därför behöver investera i naturkapitalet (atmosfär, jord, vatten och skog). Enligt Ålborgdeklarationen ska ekonomin utformas så att trycket på naturkapitalet minskar. Det befintliga naturkapitalet ska byggas upp. Varor ska ha lång livstid och låg energiförbrukning. Kanske är den vaga definitionen av hållbar ekonomisk utveckling ett tecken på att det är en svår fråga att komma överrens om. Följden blir att åtagandena i Ålborg +10 är väldigt allmänt hållna i den del som fått namnet ”hållbar lokalekonomi”. Åtagandena rör främst kommunens relation till det lokala näringslivet och hur samarbetet ser ut för att främja en lokal arbetsmarknad och en marknad för regionala produkter. Troligtvis finns det inte en enda kommun i Sverige som inte vill ha bra relationer till det lokala näringslivet för att få arbetstillfällen i den egna kommunen. Ålborgdeklarationen poängterar också att kommunen ska arbeta för fler arbetstillfällen men att varje skapat arbetstillfälle ska granskas för att inte motverka den ekologiska eller sociala hållbarheten. Detta är en viktig ståndpunkt som skulle få stora konsekvenser i ett samhälle som tillämpar det. Hur skulle t.ex. arbetstillfällen i ett nytt köpcentrum värderas, är det hållbart att skapa arbetstillfällen genom ökad konsumtion som kan innebära högre resursanvändning och fler transporter? Däremot finns inget åtagande kring detta. Genom de vaga definitionerna är det svårt att bedöma om kommunen arbetar för en hållbar ekonomisk utveckling i linje med Ålborg +10. Den otydliga definitionen gör också att det ställs högre krav på kommunen att själva formulera vad en hållbar ekonomisk utveckling innebär. I Kungälv behöver man arbeta mer med att få fram hur den ekonomiska utvecklingen ska se ut för att vara en del av ett hållbart samhälle. Politiska beslut sätter ramarna för hur mycket som kan uppnås av de mål och visioner som ställs upp. Kungälv fogar ihop arbetet med folkhälsa och miljö på ett bra sätt och får med de ekologiska och sociala aspekterna här. Detta märks på kommunens hemsida där välfärdsbokslut och miljöredovisning lyfts fram men inte den ekonomiska dimensionen. Kungälvs kommun har tagit fram riktlinjer för arbetet för en hållbar utveckling, miljöpolicy och ekologiska föreskrifter som alla utgör en grund för arbetet med hållbar utveckling. Dessa dokument sätter fokus på den ekologiska dimensionen och det är svårare att definiera hur kommunen arbetar med de sociala och ekonomiska delarna. Detta behöver inte vara en nackdel, men för att uppfylla Ålborg +10 ska även de andra delarna av kommunens arbete preciseras med mål och åtgärdsförslag. Kungälvs kommun har överlag mer detaljerade planer och åtgärdsförslag inom hållbar utveckling på det ekologiska planet, miljöaspekterna som grönområden, avfallsplaner och energiplaner är tydligare i vart de vill komma. Samtidigt riskerar dessa frågor att hamna vid sidan av utan att alltid tas hänsyn till. Kungälv har många styrdokument inom alla arbetsområden som innehåller mål och visioner för kommunen. Målen är i många fall väldigt visionära. Det som saknas är konkreta resultatmål för vad exakt som ska uppnås, vilka åtgärder som behövs för att nå fram och vem som har ansvaret för att dessa genomförs. Alla dessa saker är något som Kungälv måste arbeta fram om de skriver under Ålborg +10. Det är också väldigt viktigt att målen får den stora genomslagskraft, som de är tänkta att få, och att inte några områden prioriteras bort. Resultaten av planerna måste utvärderas för att se att kommunen håller den riktning som

31

fastslås i dokumenten. För att uppfylla åtaganden i Ålborg +10 är det viktiga i ett första steg att arbeta strategiskt och att ,sätta upp lokala mål. I nästa steg ska målen också uppfyllas och det räcker då inte att bara arbeta med frågan. Det måste även till en förändring. Kungälv är en kommun som växer och som vill växa mycket. Den stora utmaningen är att planera bebyggelsen så att den inte konkurrerar ut naturvärden och mark som bör bevaras. För Kungälv är det viktigt att bestämma hur detta ska gå till om man skriver under Ålborg +10. Ålborg +10 betonar att staden inte ska expandera utanför de bebyggda områdena, utan att städerna istället ska förtätas. Mark som kan användas för jordbruk och skogsbruk ska bevaras, och möjligheterna till kretsloppssamhälle ska tas tillvara. Tillväxttakten i Kungälv är högt satt med många nya bostadsområden och industriområden. Frågan är om kommunen hinner med att undersöka möjligheter till förtätning eller om expansionen gör att tätorterna tillåts breda ut sig för mycket för att Ålborg+10 ska uppfyllas. Konflikterna som kan uppstå visar återigen hur viktigt det är att ha en gemensam målbild av vad hållbar utveckling innebär i kommunen, för att kunna planera bebyggelsen och bestämma var man kan bygga och inte. När en kommun skriver under Ålborg +10 är det många ambitiösa åtaganden som ska uppfyllas. Många av dessa sträcker sig över hela samhället och till viss del utanför kommunens möjligheter att bestämma. Konsumtion är en sådan fråga. Konsumtionen påverkar många områden som avfall, energi, ekonomi, transporter och i ett brett perspektiv globala frågor som sociala förhållanden i länder var vi får råvaror och konsumtionsvaror ifrån. Kommunen kan arbeta med detta genom den interna upphandlingen som omsätter stora summor och också genom information till konsumenter. Sprida information om hållbar utveckling i hela lokalsamhället är ett väldigt viktigt åtagande som avgör om frågorna stannar hos ett fåtal intresserade eller om det blir en grundläggande princip i hela samhället. En deklaration som Ålborg +10 har både styrkor och svagheter. Något som är ”både och” är just den vaga formuleringen. Det möjliggör för många att skriva under och att själva utforma det egna arbetet. Samtidigt utgör det en av de stora svagheterna, eftersom det lämnar väldigt stort tolkningsutrymme och till viss del gör uppföljningen svårare. En styrka med Ålborg +10 är att den försöker ge en helhetssyn där hela samhällets organisering och planering innefattas i hållbar utveckling. För en kommun som skriver under kan det Europeiska samarbetet vara en styrka och en inspirationskälla för hur man kan arbeta. Uppföljningen av arbetet fungerar i bästa fall motiverande och förpliktigande då resultaten ska presenteras för övriga kommuner som skrivit under och inte bara internt. Tidsramar ska knytas till målen som ställs upp, vilket också kan sätta press på kommuner som skrivit under och få arbetet att prioriteras. Ålborg +10 bildar ett underliggande styrsystem som man kan falla tillbaka på för att reda ut vilken riktning man bör ha i de beslut som tas. En svårighet med Ålborg +10 är att det är ett politiskt beslut som avgör om man skriver under eller inte. Är inte hela kommunen överrens kan det vid ett maktskifte innebära att arbetet tar en ny riktning och det blir svårt att få den långsiktighet som behövs.

5 Slutsatser Ska Kungälvs kommun skriva under Ålborg +10 och arbeta utifrån detta, så är en gemensam definition av vad hållbar utveckling innebär det första man behöver ta fram. Hur ser det hållbara samhället ut, hur utformas ekonomin, hur används naturresurser. En tydlig målbild av

32

vad ett hållbart samhälle innebär underlättar alla beslut som då kan värderas utifrån om de medverkar till, eller motverkar målet. För att uppfylla åtagandena i Ålborg +10 måste Kungälv konkretisera övergripande mål och visioner som finns i gällande styrdokument. Målen måste brytas ner i konkreta resultatmål och delmål med tidsplaner och ansvarsfördelning. Många av de styrdokument kommunen arbetar efter innehåller mål som syftar till en hållbar utveckling men är för löst hållna och ger inga åtgärdsförslag för hur målen ska nås. I de planer som rör energi, avfall och naturvård backas målen oftare upp av åtgärdsförslag och resultatmål. Energiplan 2009 är ett bra exemplen på hur planerna kan utformas för att uppfylla Ålborg åtagandena. Här finns övergripande visioner som delas upp i resultatmål på lång sikt och delmål på väg dit, det finns tidsramar uppsatta för när målen ska uppnås och det finns en ansvarsfördelning och analys av ekonomiska konsekvenser. Fokus hamnar traditionellt på de gröna frågorna när man pratar hållbar utveckling. Utmaningen ligger i att få ihop det med den ekonomiska politiken och utvecklingen. Hållbar utveckling kan lätt bli miljöfrågor för sig själv. I Kungälv vävs miljöarbetet bra ihop med folkhälsoarbetet, men det måste gå ihop med den ekonomiska aspekten tydligare, så att inte hållbar utveckling anpassas efter kommunens planer utan att det är en del av dem. Det är inte hållbar utveckling som styr utvecklingen i Kungälv, men det tas med i kommunens arbete. För att uppfylla Ålborg+10 ska allt kommunens arbete göras med fokus på hållbar utveckling, planerade projekt, verksamheter och ekonomiska beslut ska värderas utifrån om de går i linje med kommunens hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling är inte ett konfliktfritt område när det ges en tydlig inriktning. Det kan uppstå konflikter kring markanvändning, sociala rättigheter och ekonomiska förutsättningar och inte minst den klassiska frågan kring ekonomisk tillväxt och bruk av naturresurser. Kungälvs planer på att expandera kan innebära konflikter med bevarande av odlingsbar mark och grönområden. Begreppet hållbar utveckling kräver en helhetssyn på samhället, där konflikterna måste erkännas och hanteras. Enligt Ålborgdeklarationen är målet med hållbar stadsutveckling att våra samhällen och vår levnadsstandard baseras på naturens kapacitet. För att mäta detta kan man t.ex. titta på de ekologiska fotavtrycken medborgarna har och sträva efter att minska dessa. Det första steget efter att en kommun skrivit under Ålborg +10 är att göra en lägesrapport för att se vad kommunen gör i dagsläget. Det viktiga arbetet följer sedan i målformuleringsarbetet då de lokala målen tas fram och preciseras. Det är utefter dessa mål kommunen ska arbeta och uppnå förändringar och det är därför viktigt att inte fastna i lägesrapporten. Av de 15 kommuner i Sverige som skrivit under Ålborg +10 är det endast två som gått vidare med att formulera mål, Botkyrka och Göteborg. Av de totalt 619 städer och kommuner som skrivit under är det bara 5 som gått vidare från lägesrapporten. Det visar på risken med att dokumentet inte får de effekter som eftersträvas. En lägesrapport kan fungera som en bra inventering av kommunens arbete och som ett sätt att fästa uppmärksamheten på vad man vill och vad man gör. Men för att uppnå en förändring i enlighet med Ålborg +10 är det viktigt att gå vidare. Annars kan nyttan med deklarationen ifrågasättas. Styrkan med Ålborg +10 är att det är en långtgående deklaration som omfattar hela samhället och som kan medföra stora förändringar om alla åtaganden uppfylls och baseras på hållbarhetsdefinitionerna från den ursprungliga Ålborgdeklarationen. En annan styrka är samarbetet med andra kommuner i Sverige och övriga Europa . Ålborg +10 kan ge kommunen en styrhjälp i arbetet för en hållbar utveckling, peka på vad som behöver göras, vara en grund att basera allt arbete på, ett underlag för vilket fokus och riktning kommunens

33

arbete ska ha och förpliktiga kommunen till att följa de mål som sätts upp. Svagheterna med deklarationen är att den innehåller en hel del vaga formuleringar som medger väldigt stort tolkningsutrymme och för med sig svårigheter i hur kommunen ska använda sig av deklarationen. På det ekonomiska området ger deklarationen inte någon vägledning alls, vilket är en mycket stor svaghet.

34

6 Referenser

Bokab 2009 http://www.bokab.nu Folkhälsoinstitutet 2009 http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/ Gullberg A, Höjer M, Pettersson R (2007) Bilder av framtidsstaden – tid och rum för hållbar utveckling. Symposium Göteborgs universitet (2009) Välstånd Livskraft delaktighet- Framtidsscenarier för Kungälvs kommun. Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Kungälvs kommun (2006a) Avfallsplan för Kungälvs kommun 090908 www.kungalv.se Kungälv kommun (2009b) budgetdirektiv ”generations- och verksamhetsansvar för en hållbar utveckling” Kungälvs kommun (2008c) Ekologiska föreskrifter Kungälvs kommun (2009d) Energiplan för Kungälvs kommun Kungälv kommun (2008e) Folkhälsoplan Kungälvs kommun (2006f) Grönplan Kungälv kommun (2003g) Internationell policy Kungälv kommun (2008h) Miljöbokslut Kungälv kommun (2009i) Miljö och hållbarhetspolicy Kungälvs kommun (2005j) Naturvårds- och friluftsplan Kungälvs kommun (2003k) Näringslivsprogram Kungälv kommun (2009l) Plan för jämställdhet Kungälv kommun (2009m) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle Kungälv kommun (2008n) Styrdokument för bostadsförsörjningen i Kungälv kommun Kungälv kommun (2008o) Så här arbetar vi i Kungälv kommun Kungälvs kommun (2001p) Trafikplan Kungälv kommun (2006q) Upphandlingsreglemente

35

Kungälvs kommun (2002r) VA- Policy Kungälvs kommun (2007s)Verksamhetsberättelse VA- verket Kungälvs kommun (2008t) Verksamhetsberättelse Upphandlingsenheten Kungälv kommun (2008u) Välfärdsbokslut Kungälvs kommun (2009v) Årsplan Kungälvs kommun (2008w) Årsredovisning Kungälv kommun (2000x) Översiktsplan 2000 Naturens bästa 2009 http://www.naturensbasta.se/ekoturism/index.asp Olsson, Jan (2005) Hållbar utveckling underifrån: lokala politiska processer och etiska vägval. Nya Doxa Ranung Åsa (2007) Förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Landstinget Sörmland http://www.landstinget.sormland.se/Sidans_katalog Rädda barnen 2007 Barnfattigdomen i Sverige, Årsrapport 2007 http://shop.rb.se/Product/Product.aspx?ItemId=4969758 Statens folkhälsoinstitut 2009 http://www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Kommunala-basfakta-KBF/ Sveriges kommuner och landsting 2009 http://kikaren.skl.se/artikel.asp?C=445&A=5177 Ullstad Erland (2008) Hållbar stadsutveckling - en politisk handbok från Sveriges arkitekter. Intellecta Wärneryd O, Hallin P-O, Hultman J. (2002) Hållbar utveckling: om kris och omställning i stad och samhälle. Studentlitteratur Ålborg +10 (2004) http://www.aalborgplus10.dk/ Ålborgdeklarationen(1994) http://www.aalborgplus10.dk/ Offentligt tryck, författningar Förvaltningslagen (1986) http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19860223.HTM

36

Kommunallagen (1991) http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/19910900.htm Miljöbalken (1998) http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19870010.htm Plan och bygglagen (1987) http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19870010.htm Muntligt Aronsson Inger, folkhälsosamordnare Kungälvs kommun [email protected] Eriksson Martin, chef upphandlingsenheten Kungälvs kommun [email protected] Petersson Henrik, riskhanterare Kungälvs kommun [email protected] Pihlgren Johan, trafik gata park Kungälvs kommun [email protected] Wincentson Monica, översiktsplanerare Kungälvs kommun [email protected]

37

7 Bilaga A

ÅLBORG+10 – INSPIRERANDE FRAMTIDER

VÅR GEMENSAMMA VISION

Vi, europeiska städer och kommuner förenade i Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling, samlade vid Aalborg+10-konferensen, bekräftar vår gemensamma vision om en hållbar framtid för våra samhällen.

Vår vision handlar om välmående, kreativa och hållbara städer för alla som skapar en god livsmiljö för alla sina medborgare och ger dem möjlighet att delta i alla delar av livet i staden. Sedan Rio-toppmötet 1992 och antagandet 1994 av de hållbarhetsprinciper som uttrycks i Deklaration om europeiska städer för en hållbar stadsutveckling – Aalborgdeklarationen har vår vision vidareutvecklats genom 1996 års Lissabon Handlingsplan Från deklaration till handling, 2000 års Hannover-upprop av lokala ledare inför 2000-talet och 2002 års Upprop i Johannesburg. Vi anser att 2004 års konferens Inspirerande framtider – Ålborg+10 utgör en milstolpe i denna pågående process.

VÅRA UTMANINGAR

I arbetet med att leda och förvalta våra kommuner utsätts vi alltmer för ett samlat tryck från den ekonomiska globaliseringen och den tekniska utvecklingen. Vi ställs inför såväl genomgripande ekonomiska förändringar som hot mot våra lokalsamhällen och resurser orsakade av naturen eller av mänsklig verksamhet. Vi står inför oerhörda utmaningar: att skapa jobb i en kunskapsbaserad ekonomi, att bekämpa fattigdom och social utslagning, att säkra ett effektivt skydd för vår miljö, att minska vårt ekologiska fotavtryck, att svara mot demografiska förändringar och hantera kulturell mångfald samt att avstyra konflikter och upprätthålla fred i samhällen som tidigare härjats av krig.

VÅRT ANSVAR

Vi har en central roll i arbetet med att säkra en hållbar utveckling samtidigt som vi måste klara våra utmaningar i samarbete med myndigheter på alla andra nivåer. Denna centrala roll förutsätter att vi arbetar mer energiskt och integrerat med utvecklingen av den lokala politiken och att vi då ser till att miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska mål står i samklang med varandra. Samtidigt måste vi säkerställa att våra insatser för att förbättra vår lokala livsmiljö inte äventyrar livsmiljön för människor i andra delar av världen eller för framtida generationer. Vi är den nivå i samhällsorganisationen som ligger närmast Europas medborgare i deras vardag och vi har unika möjligheter att genom utbildning och medvetandehöjande åtgärder påverka enskildas beteende i hållbar riktning.

Vi kan ge lokalt stöd i förverkligandet av strategier och politik på europanivå som t.ex. Lissabonstrategin, den europeiska strategin för hållbar utveckling, sjätte miljöhandlingsprogrammet, EU:s kommande temainriktade strategi för stadsmiljön och europeiska initiativ om klimatförändring, hälsa, styrning och förvaltning samt i genomförandet av FN:s millenniemål och genomförandeplanen från Johannesburg.

VÅRT SVAR: ÅLBORG-ÅTAGANDENA

Vi, europeiska städer och kommuner, antar dessa utmaningar och accepterar vårt ansvar. Vi antar ”Ålborg-åtagandena” som ett betydande steg från Dagordning till strategisk och samordnad Handling. Vi kommer att påskynda våra insatser för en hållbar lokal utveckling, och då hämta inspiration från de hållbarhetsprinciper som fastställdes i Ålborgdeklarationen. Vi avser att omsätta vår gemensamma vision för hållbara framtider för städer och lokalsamhällen i konkreta lokala delmål och åtgärder för hållbarhet. Vi antar Ålborg-åtagandena som en resurs vi kommer att utgå ifrån när vi väljer prioriteringar som är anpassade till våra lokala förhållanden och behov och som också tar hänsyn till de globala konsekvenserna av vår verksamhet. Vi kommer att inleda en lokal process med brett deltagande för att ta fram specifika delmål och tidsramar så att vi ska kunna följa upp framstegen mot att uppnå våra åtaganden.

VÅRA SAMARBETSPARTNERS

Vi uppmanar alla lokala och regionala myndigheter i Europa att tillsammans med oss underteckna Ålborg-åtagandena och att underrätta Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling om sitt beslut. Vi uppmanar våra nationella sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter, våra nationella regeringar, Europeiska kommissionen och andra europeiska institutioner att erkänna Ålborg-åtagandena som ett betydande bidrag till Europas insatser för hållbarhet och att stödja vårt arbete med Ålborg-åtagandena.

38

Vi uppmanar kommunala nätverk, bl.a. Association of Cities and Regions for Recycling (ACRR), Climate Alliance – Klima-Bündnis – Alianza del Clima e.V., Council of European Municipalities & Regions (CEMR), Energie-Cités, EUROCITIES, ICLEI – Local Governments for Sustainability, Medcities, Union of Baltic Cities (UBC) och Världshälsoorganisation (WHO) – Hälsosamma städer, att stödja vårt arbete med Ålborg-åtagandena och att underlätta för oss att uppnå dessa åtaganden och följa upp våra framsteg samt att ställa sin kompetens inom sina respektive expertområden till förfogande.

ÅLBORG-ÅTAGANDENA 1 STYRNING OCH FÖRVALTNING

Vi åtar oss att vitalisera våra beslutsprocesser genom ökad deltagandedemokrati.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. vidareutveckla en gemensam långsiktig vision för en hållbar kommun.

2. bygga upp deltagande och kapacitet för hållbar utveckling i lokalsamhället och i den kommunala förvaltningen.

3. inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i beslutsfattande.

4. att gör våra beslut öppna och transparenta med tydligt ansvar.

5. samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsande kommuner, andra städer och andra nivåer i samhällsorganisationen.

2 LOKAL STYRNING I RIKTNING MOT HÅLLBARHET

Vi åtar oss att genomföra effektiva ledningsrutiner från formulering via genomförande till utvärdering.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. stärka Lokal Agenda 21 eller andra lokala processer för hållbarhet och att få dem att genomsyra kommunernas kärnverksamheter.

2. skapa en integrerad styrning för hållbarhet som bygger på försiktighetsprincipen och tar hänsyn till EU:s temainriktade strategi för stadsmiljön.

3. ställa upp mål och tidsplaner inom ramen för Ålborg-åtagandena och skapa och tillämpa den särskilda Ålborguppföljningen.

4. se till att hållbarhetsfrågorna intar en central plats i stadens beslutsprocesser och att resursfördelningen bygger på starka och breda hållbarhetskriterier.

5. samarbeta med Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling och dess nätverk för att följa upp och utvärdera de framsteg vi gör mot våra delmål för hållbarhet.

3 NATURLIGA GEMENSAMMA NYTTIGHETER

Vi åtar oss att ta vårt fulla ansvar för att skydda, bevara och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter.

Vi kommer därför att arbete i alla delar av vårt lokalsamhälle för att:

1. minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara energikällor.

2. förbättra vattenkvaliteten, spara vatten och använda vatten mer effektivt.

3. främja och öka den biologiska mångfalden och utvidga och vårda utpekade naturområden och grönområden.

4. förbättra jordkvaliteten, bevara ekologiskt produktiv mark och främja ett hållbart jord- och skogsbruk.

5. förbättra luftkvaliteten.

4 ANSVARSFULLA KONSUMTIONSMÖNSTER OCH VAL AV LIVSSTIL

Vi åtar oss att anta och underlätta en klok och effektiv resursanvändning och att främja hållbar konsumtion och produktion.

Vi kommer därför att arbeta i alla delar av vårt lokalsamhälle för att:

1. undvika och minska avfall, och öka återanvändning och återvinning.

2. hantera och behandla avfall i överensstämmelse med bästa tillgängliga kunskap.

39

3. undvika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiviteten hos slutanvändaren.

4. bedriva hållbar upphandling.

5. aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särkilt av miljömärkta, organiska och etiska produkter samt ”rättvis handel”-produkter.

5 PLANERING OCH STADSBYGGNAD

Vi åtar oss att till förmån för alla ge stadsplanering och stadsbyggnad en strategisk roll i arbetet med miljö- och hälsofrågor och med sociala ekonomiska och kulturella frågor.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden.

2. undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter i staden och genom att prioritera tidigare använd mark inom stadens gränser framför oexploaterad mark i stadens utkanter.

3. se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i stadens centrala delar.

4. se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och används/återanvänds på lämpligt sätt.

5. tillämpa krav för hållbar stadsbyggnad och byggande och främja arkitektur och byggteknik av hög kvalitet.

6 BÄTTRE FRAMKOMLIGHET, MINDRE TRAFIK

Vi är medvetna om det ömsesidiga beroendet mellan transporter, hälsa och miljö, och vi åtar oss att starkt främja hållbara alternativ för framkomlighet.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. minska behovet att privata motorfordon och främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla.

2. öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel.

3. uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp.

4. utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden.

5. minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan.

7 LOKALA HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER

Vi åtar oss att skydda och främja våra medborgares hälsa och välbefinnande.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. höja medvetenhet om och rikta åtgärder mot de bredare bestämningsfaktorerna för hälsa, vilka i regel ligger utanför hälsosektorn.

2. främja en planering för att utveckla folkhälsan i staden, vilket kommer ett ge våra städer ett verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap för folkhälsan.

3. minska ojämlikheten i hälsa och angripa fattigdom, vilket kommer att kräva en regelbunden rapportering om framsteg med att minska klyftorna.

4. främja hälsokonsekvensanalyser som ett sätt för alla sektorer att bestämma fokus i sitt arbete för hälsa och livskvalitet.

5. mobilisera stadsplanerare så att de integrerar hälsohänsyn i sina strategier och initiativ för stadsplanering.

8 LIVSKRAFTIG OCH HÅLLBAR LOKALEKONOMI

Vi åtar oss att skapa och säkra en livskraftig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. vidta åtgärder som stimulerar och stödjer jobb och nyföretagande lokalt.

2. samarbeta med lokala företag för att främja och genomföra god företagssed.

3. utveckla och förverkliga hållbarhetsprinciper för företagslokaliseringar.

4. uppmuntra marknader för högkvalitativa lokala och regionala produkter.

5. främja hållbar lokalturism.

40

9 JÄMLIKHET OCH SOCIAL RÄTTVISA

Vi åtar oss att skapa stödjande samhällen för alla.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. utveckla och genomföra program för att förhindra och bekämpa fattigdom.

2. säkra en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet.

3. främja social sammanhållning och jämställdhet.

4. förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället.

5. säkra goda och socialt integrerade boende- och levnadsvillkor.

10 Lokalt till globalt

Vi åtar oss att ta vårt globala ansvar för fred, rättvisa, jämlikhet, hållbar utveckling och klimatskydd.

Vi kommer därför att arbeta för att:

1. utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och verka för en hållbar utsläppsnivå av växthusgaser.

2. låta politiken för klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana områden som energi, transporter, upphandling, avfall, jord- och skogsbruk.

3. höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna av klimatförändringen, och integrera förebyggande åtgärder i vår politik vad gäller klimatförändring.

4. minska vår inverkan på den globala miljön och främja principen om miljörättvisa.

5. stärka det internationella samarbetet mellan städer och samhällen och utveckla lokala lösningar på globala problem i partnerskap mellan kommuner, lokalsamhällen och berörda intressenter.

41

JAG/VI INSER OCH GODKÄNNER OVANSTÅENDE MED MIN/VÅR UNDERSKRIFT OCH JAG/VI 1. stödjer Ålborgdeklarationen. 2. stödjer Ålborg-åtagandena. 3. förbinder mig/oss att inom 12 månader från datumet för vår underskrift ta fram en integrerad lägesbeskrivning

enligt Ålborg-åtagandena som en utgångspunkt för vår målformuleringsprocess. Denna analys kommer att ange ett politiskt sammanhang, ta upp befintliga politiska åtaganden och beskriva aktuella utmaningar.

4. förbinder mig/oss att inleda en målformuleringsprocess med brett lokalt deltagande som införlivar en ev. Lokal Agenda 21 eller någon annan form av lokalt handlingsprogram för hållbarhet och som beaktar resultaten av vår lokala lägesbeskrivning.

5. förbinder mig/oss att prioritera våra uppgifter, i syfte att verka för de tio åtagandena om:

1 STYRNING OCH FÖRVALTNING 2 LOKAL STYRNING I RIKTNING MOT HÅLLBARHET 3 NATURLIGA GEMENSAMMA NYTTIGHETER 4 ANSVARSFULLA KONSUMTIONSMÖNSTER OCH

VAL AV LIVSSTIL 5 PLANERING OCH STADSBYGGNAD

6 BÄTTRE FRAMKOMLIGHET, MINDRE TRAFIK 7 LOKALA HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER 8 LIVSKRAFTIG OCH HÅLLBAR LOKALEKONOMI 9 JÄMLIKHET OCH SOCIAL RÄTTVISA 10 LOKALT TILL GLOBALT

6. förbinder mig/oss att ställa upp individuella lokala delmål inom 24 månader från datumet för vår underskrift,

med beaktande av bilagan med Ålborg-åtagandena som en inspirationskälla, och att ange tidsramar kopplade till delmålen som är lämpade för att kunna påvisa framstegen mot att uppnå våra åtaganden.

7. förbinder mig/oss att hålla en regelbunden Ålborguppföljning av våra framgångar tillgänglig för medborgarna. 8. förbinder mig/oss att regelbundet lämna information om våra delmål och våra framsteg till Europeiska städers

kampanj för en hållbar stadsutveckling och, genom detta samarbete, att granska framstegen och lära av varandra. En första europeisk utvärdering är planerad till år 2010, med senare uppföljningar i femårscykler.

Fullständigt/a namn och funktion(er)

Lokal/regional myndighet eller organisation

Ort och datum för underskrift

Underskrift(er)