Aktuellt nr5 2014 webb

Nr. 5 2014Aktuellt

Jesu kärlek ger oss inget val sid 3–5

Främlingen som bor ibland ersid 12–13

JULGÅVAN 2014: Investera i liv!sid 22–24

från Alliansmissionen

Människovärde i devalvering Sedan barnsben kan jag liknelsen om den barmhärtige samariern. Jag har lärt mig att jag inte ska gå förbi likt farisén. Jag har åtskilliga gånger läst orden från mästaren om att allt vad ni gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig. Jag vet att jag skall – och vill verkligen – älska min nästa som mig själv. Så varför är det då så svårt att leva som man lär, så knepigt att få ihop lära och liv?

Jag vill ge min fru en ros eller två nu och då, gärna den som är Fairtrade-märkt, ger bättre miljö och arbetaren sin lön, fast då kostar den ju mer. Jag behöver av-koppling, men varför skall just jag tänka på att inte flyga långt bort, och vadå inte tvätta bilen på uppfarten hemma? Jag vill ju inte bara gå förbi den romska tiggaren utanför affären och ändå…

Vi lever på ett sätt i vårt land som gör att vi behöver 3,7 jordklot om hela världen skulle leva som vi svenskar. Hur rättfärdigt är det mot den övriga del av världen som har helt andra levnadsvillkor? Hur rimmar det med Jesu ord om att älska sin nästa, att gå en extra mil eller avstå varannan skjorta i garderoben?

I bokhyllan hemma står en bok med över 20 år på nacken, med titeln Människovärde i devalvering. Är vår syn på varandra i devalvering? Är det så att vårt individualiserade västerland fått oss att tappa vördnaden för varandra. Är de bruna värderingarnas intåg i såväl Europa som i vår egen riksdag ett tydligt tecken på att kärleken kallnar, för att åter citera Jesus (matt 24:12). Vi har ju så tydliga ord i både Gamla och Nya Testamentet på att värna änkan, främlingen och den faderlöse, att älska sin nästa. Så tydliga ord att det är märkligt att andra värderingar får utrymme och gehör även i vårt land och inte sällan även hos bekännande kristna.

Tidningen du håller i handen vill belysa vikten av att stå upp för människo-värdet, att stå upp för den utsatta människan. Vill hjälpa oss att se varandra med Guds ögon. Vi vill ju leva rättfärdigt och i enlighet med Guds tanke, eller hur? Hos mig formar det en bön om lyhördhet till Guds ord, om modet att våga leva så som Jesus manar och att jag inte med skygglappar går förbi den som är utsatt. Vilken bön bär du på?

Kjell Larsson Missionsföreståndare

LEDARE

Svenska AlliansmissionenVästra Storgatan 14553 15 Jönköpingtel 036–30 61 [email protected] 1 40–07 53 Plusgiro 1 42 86–9 Swish 1231388982

Ansvarig utgivare: Kjell LarssonRedaktör: Joanna PalmquistGrafisk form: Joanna PalmquistUtgivning: 5 gånger/år Nästa nummer av tidningen ligger i brevlådan i slutet av februariOmslagfoto: Ismael, EU-migrant i HuskvarnaOmslagsfotograf: Mikael GoodTryck: ArkTryckaren www.ark-tryckaren.se

Tillsammans med Jesus i världen. Svenska Alliansmissionen är ett kristet frikyrkosamfund med rötter i 1800-talets stora väckelserörelse. ”Mission är våra rötter, vår identitet och vår framtid. Gud har betalat ett pris, och vi vill utmana varandra att låta mission få kosta.”

Aktuellt nr. 5 2014 3

lir vår tro trovärdig om vi nonchalerar medmänni-skor i nöd? Den frågan

blev startskottet för Elenor Johansson i Törestorp som tog initiativet till en första soppträff med den grupp EU-migranter (tiggare) som kommit till Gnosjö-trakten. Den där första träffen ledde till fler och snart växte en stödgrupp fram av personer från olika kyrkor i kommunen. Vi insåg snart att om vi vill verka för att lösa problem, räcker det inte långt att bara bjuda på mat och prata.

Nytt självförtroendeMed ”gnosjöandan” i våra gener tyckte vi att den tid som våra ny-vunna vänner finns här, ska vi göra vad vi kan för att ”smitta av oss” en del entreprenörsanda. Idag har vännerna bokstavligt talat fått resa sig upp från sin nedtryckta position. Istället för att sitta ner och tigga, står de och säljer bröd de själva bakat, ved de själva packat i säckar och en del annat som skänkts.

Snabbt såg vi en förändring; ett nytt självförtroende speglades i våra

vänners glada ansikten och attityden bland samhällsborna ändrades mar-kant. Relationerna förvandlades från utskämd mottagare och givare med gnagande dåligt samvete, till värdig säljare och nöjd kund. Många ger fortfarande utan att köpa något men då med blickar mötta på samma nivå och pengar i ett affärsmässigt kassaskrin istället för en pappmugg. En av killarna har jag tagit med till skatteverket och sedan anställt honom en tid. Det borde fler kunna göra då det inte var särskilt svårt och han är jätteduktig!

BB

Jesu kärlek ger oss inget val

>>

4 Aktuellt nr. 5 2014

Hjälp på hemmaplanVi i stödgruppen tror dock att den viktigaste hjälpen måste ske på hemmaplan, annars skjuter vi problemen på framtiden. Det finns naturligtvis akuta behov både för de som finns här hos oss och för de som är kvar hemma i Rumänien. Men vi behöver också fundera på hur vi långsiktigt kan förändra situationen. Parallellt med den akuta hjälpen arbetar vi för att hitta försörjningsmöjligheter för våra vänner på hemmaplan. Det gör vi tillsammans med andra organisa-

tioner med lokal kännedom. Bland annat planerar vi att köpa några hektar odlingsmark i byn som delas upp i kolonilotter som utvalda familjer får bruka. Det ger mat och förhoppningsvis ett överskott att sälja. Som en arrendeavgift får de ge tillbaka en del av det de odlar till projektet, vilket kan bli till hjälp för andra. Ett i stora delar självge-nererande projekt. I detta projekt planerar vi också att ge utbildning i odlingstekniker, kompostering och kretsloppstänkande. Kanske en djupborrad brunn med pump driven av solceller, en duschinrätt-

ning med soluppvärmt vatten för förbättrad hygien och hälsa samt en marknadsplats för att kunna sälja varor. Sedan är det viktigt att för-söka påverka strukturella problem i samhället såsom att många romer inte är registrerade medborgare och inte äger sina hus.

Gnosjöandan på exportVi hoppas även på att få igång utbildningar i företagande och entreprenörskap. Det finns ett bra utbildningsmaterial för precis detta ändamål som vi jobbar på att få översatt och sjösatt. Kanske kan en

Med ’gnosjöandan’ i våra gener tyckte vi att den tid som

våra nyvunna vänner finns här, ska vi göra

vad vi kan för att ’smitta av oss’ en del entreprenörsanda.”

Maria, EU-migrant i Gnosjö, som entreprenör Maria som tiggare

Så här bor romer i Rumänien. För att förändra situationen långsiktigt för många av de EU-migranter som nu kommer till Sverige behövs hjälp på hemmaplan.


En stor andel av tiggarna i Sverige är romer från Rumänien. Romerna är en av Europas mest diskriminerade och marginalise-rade grupper, många av dem saknar grundläggande medborgerliga rättigheter även i sitt eget hemland.

De EU-migranter som försörjer sig genom att tigga, tjänar runt 70 kronor per dag. Det finns inget stöd för att tiggeriet är en del av någon organiserad brottslighet. Det rör sig om för lite pengar. Däremot reser romerna ofta i grupp och hjälper varandra med barnpassning och annat.

Det finns de som reagerar på att tiggare kan ha mobiltelefon. Telefonen är ofta den enda möjligheten de har att nå barn och anhöriga. Det gör den till tiggarens viktigaste ägodel, ofta överordnad mat, husrum och kläder.

Källa: Stockholms stadsmission

FAKTA OM EU-MIGRANTER I SVERIGE

del få en introduktion i utbildning-en medan de är här i Sverige. Det som räddade vår bygd ur misär för cirka 150 år sedan var företagande, entreprenörstänk och att många fick uppleva väckelse.

1 joh 3:17–18 Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning.

TEXT: mats ”mackan” johanssonFOTO: sten-egon uremark

Information och ansökan:www.missionsinstitutet.se

UTBILDNING IMISSION OCHINTERKULTURMissionsinstitutet utrustar för uppdraget. Programmet för mission och interkulturella studier (PROMIS) erbjuder studier på halvfartunder hela läsåret eller på helfart under vårterminen. PROMIS är ett samarbete mellan Evangeliska Frikyrkan, Pingst och SvenskaAlliansmissionen. Du kan läsa i Jönköping, Malmö eller Örebro.

Terminsstart 19 januari

Sara Vittgård vill lyfta sången och musiken i församlingen!Den 1 oktober anställdes Sara Vittgård på SAM:s sverigeavdelning som musik-konsulent på 10 %. Hennes uppgifter kommer att vara att lyssna in och möta församling-ars behov av gudstjänstbesök, sångledardagar och kördagar. Just nu har en enkätundersökning genomförts i våra församlingar. Denna ligger till grund för utformningen av tjänsten.

SARA

VILL DU FÅ KONTAKT MED SARA?

E-post: [email protected] | Telefon: 036–30 61 74

Maria som tiggare

!


Vad är då en människa?

VV

1 Ps. 8:5 2 Joh. 3:16 3 Joh. 17:14–23

i skriver denna text mot bakgrund av en utveckling där vi gång

på gång återkommer till frågan om människosyn. Vi ser och hör fantastiska berättelser om goda, öppna och inkluderande gemenskaper. Samtidigt märker vi en ökad distans människor emellan, en rädsla och oro inför det främmande, en förstärkt positionering av vi och de. Rakt in i denna spänning tror vi att det kristna evangeliet har något att säga. Något som berör de mest grundläggande delarna av vår tro och som har sin utgångs-punkt i denna eviga fråga: Vad är då en människa?

Svaret på frågan bestämmer stora delar av våra liv; hur vi ser på oss själva och på andra, och i förlängningen hur vi formar vårt gemensamma liv. Det är en ytterst allmänmänsklig fråga och i grunden också en teolo-gisk fråga, då versen i sin helhet säger, Vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? 1

Denna fråga genomsyrar och ger gestalt åt en kristen män-niskosyn. Som kristna vilar vårt hopp och vår identitet på tron

och erfarenheten av en Gud som tänker på, tar sig an och ger sitt liv för oss 2. Men också en Gud som sänder oss till världen, för att världen ska förstå Guds kärlek till oss 3. Allt hör ihop: hur vi ser på Gud, oss själva och varandra. Att skilja dem från varandra är att beskära evangeliet, det förminskar både Gud och människa och berövar evangeliet dess kraft.

Kallade att gestalta GudNågon beskrev en kristen iden-titet som en kallelse att vara ”Gud med kött på”. Poängen är tydlig; vi kallas att ta del av och gestalta Guds rike med våra liv. Det är en livslång process, och vi vet på förhand att ingen av oss fullt ut kommer att lyckas. Ändå är det vår kallelse och förlorar vi den förlorar vi i längden oss själva. Med Paulus ord: ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, be-hagar honom och är fullkomligt.” Att nöja sig med mindre är att nöja sig med för lite.

Vi tror att det finns anledning att känna oro över delar av den utveckling vi ser i synen på människans värde. Vi tror också att det behövs sammanhang som går i en annan riktning, som ser på, och handlar med människor som Guds högt älskade skapelser. Vi ser många goda exempel där detta sker,

Det handlar om ett vägval mellan

två av de drivkrafter som vill forma våra liv;

rädsla och kärlek.”


men vi ser också behov av själv-rannsakan, omvändelse och steg i en annan riktning. I våra egna sammanhang och i våra egna liv.

Tro är handlingFörändring sker i mötet med Gud och i mötet med min nästa. Filosofen Martin Buber (1878–1965) säger att ”Allt verkligt liv är möte” samt att ”Det är i mötet med ett du som ett jag blir till”. Detta tangerar evangeliets kärna: Jag har kom-mit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.4 I mötet med Jesus Kristus, vår synd och Guds nåd föds liv som formar en ny bild både av oss själva och andra och hur ett kristet liv gestaltas.

Graham Cray, ledare inom Fresh Expression uttrycker det tydligt: ”Vi är kallade att återspegla Guds egen överlåtelse till världen. Guds hand har redan rört vid allt vi rör vid. Hans visdom upprätthåller redan allt det våra sinnen kan beröra. Världen är inte ett ställe där han är frånvarande, oavsett hur stor sorg den kan tänkas ge honom. Guds verk i Kristus lägger försoningen till ekvationen, den blir ytterligare en del i Guds upp-rätthållande av skapelsen.

I Kristus blir Gud en del av skapelsen, Gud blir kött. Om inkarnationen uppenbarar något alls för oss, så är det detta: Att Gud kommer till oss och att vi kan relatera till honom i och genom skapelsens ordning. Vår

lydnad måste på samma sätt få kropp, i mötet med vår nästa, i hur vi arbetar, i hur vi förvaltar det vi anförtrotts i skapelsen. På så sätt blir våra liv endera en lovsång eller ett uttryck för vår likgiltighet gentemot Gud.”

Vår frälsning och vår lojalitet till Guds rike kan inte reduceras till ett tankemässigt försanthål-lande, utan behöver växlas ner i praktik, handlingar och rela-tioner. Kristen tro behöver bli kropp och beröra hjärna, hjärta, händer och fötter. På samma sätt som allt är skapat av, till och ge-nom honom 5 så behöver hela våra liv och vårt sätt att se på världen involveras i vår tillbedjan.

Kärlek som bryter gränserEn kristen människosyn är varken aningslös eller uddlös, tvärtom. Vi tror att efterföljelse

av Jesus också på detta område kräver mod och tydlighet. Det handlar om ett vägval mel-lan två av de drivkrafter som vill forma våra liv; rädsla och kärlek.

I den utveckling vi ser blottas mycket rädsla, en rädsla som gör det enklare att välja distans. Men evangeliet handlar inte om distans, utan om en inbrytande kärlek som förändrar allt. Som bryter ner gränser istället för att bygga upp dem. När vi tar emot Kristus så har kartan ritats om: Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus.6

Vår kallelse som individer, samfund och rörelse är att med våra liv ge kropp åt den verkligheten. Det gör vi genom att välja kärlek framför räds-la, i tron på att kärleken bär en kraft att förändra det som rädslan förlamar. Vi gör det för att rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss.7

kjell larsson missionsföreståndare SAM

mikael celinder förbundssekreterare SAU

Evangeliet handlar inte om distans utan

om en inbrytande kärlek som förändrar allt. Som bryter ner

gränser istället för att bygga upp dem.”

4 Joh. 10:10 5 Rom. 11:36 6 Gal. 3:27–28 7 1 Joh. 4:14


Missionsfältet finns här mitt ibland oss

Andreas Tapken, Ndal Baniodi, Abdulhafeez Alsaadi, Wayel Zarour utanför kyrkan i Burseryd.


ag har precis kommit hem från förmiddagens gudstjänst här i Burseryd, än en gång fylld av intryck och tacksam-

het. Idag möttes vi svenskar, syrier och albaner och firade gudstjänst tillsammans. En mäktig känsla att få stå vid altaret och be tillsam-mans, unga, gamla och människor från olika nationaliteter. Guds närvaro var påtaglig. Sedan ett par år tillbaka bor asylsökande från alla möjliga länder här i Burseryd, många av dem kommer regel-bundet till våra gudstjänster. Det känns som om hela världen kom-mit hit, rakt in i vårt lilla samhälle.

Stora utmaningarStrax bredvid vår kyrka i Burseryd ligger lägenhetsbyggnaderna som Migrationsverket hyrt. Drygt 100 asylsökande bor där just nu och på Storgatan går Burseryds nya invånare fram och tillbaka och försöker vänja sig vid sin nya tillvaro. Många av dem hittar in i vår kyrka, de kommer till våra gudstjänster, barnen kommer till scouterna och ungdomarna till tonår. Detta är självklart positivt men också en utmaning, vi vill ju räcka till för alla trots att vi inte är så många medlemmar.

En öppen kyrkaJag och flera med mig har bett om att få bli använda av Gud, vi har bett att våra kyrkor skulle få användas på bästa sätt och att vi skulle hitta vägar för att möta människors behov. En dag för ett år sedan satt vi ett par stycken och pratade om församling-en och om vår bygd och funderade

kring hur kyrkan än mer skulle få bli en meningsfull plats för människor som av olika anledningar är ledi-ga på dagtid. Vi har små resurser, två små församlingar, med bara drygt 50 medlemmar (på pappret) tillsammans. Hur skulle vi kunna möta människors behov? Skulle vi kunna skapa något meningsfullt där människor får känna sig behövda?

Redan samma dag, torsdag förmiddag, hände något häftigt. På torsdagar har vi öppen kyrka i

Burseryds Allianskyrka. Kyrkan är då öppen för den som vill komma in och be, tända ljus, samtala och fika. Den här torsdagen kom fyra asylsökande. En stund senare dök en man i församlingen upp med en gryta hemlagad soppa som han tänkte bjuda mig på. Det blev en härlig stund! Vi pratade engelska, svenska och arabiska om vartannat. Soppan räckte till oss alla. Vi fick höra berättelser om en flykt från Syrien och om en hemsk resa i en liten båt med nästan 200 perso-ner över Medelhavet, en resa som varade i sju dygn. Alla familjens besparingar hade gått åt för att ta sig till Sverige. I slutet av måltiden säger en av kvinnorna, ”Nästa tors-dag vill jag bjuda er på lunch.”

Världen har kommit till ossVi förstod att denna välsignade soppa och samtalet hade betytt mycket. Vi förstod än mer att värl-den kommit hit till oss.

Det har nu gått ett år sedan den där första torsdagen och det som började med en bön och lunchge-menskap har snurrat vidare. Nu är det ofta 15–20 personer som kommer på öppen kyrka. Många

JJ

Vi pratade engelska, svenska och arabiska

om vartannat. Soppan räckte till oss alla.”

>>

I FÖRSAMLINGENHELAVÄRLDEN

EN TEMADAG OM KULTURMÖTENOCH ÖMSESIDIG IN

TEGRATIO

N

LÖRDAG 6 DECEMBER ALLIANSKYRKAN I NÄSSJÖ

MER INFO PÅ WWW.ALLIANSMISSIONEN.SE


kontakter har knutits, vänskap har byggts. Vid fikaborden får vi lyssna till människor som flytt för sitt liv, som gråter och känner ovisshet, som samti-digt hoppas på en ny framtid i Sverige.

Våra församlingar har berikats med människor som fått bryta upp och fly till ett nytt land. Många har flytt på grund av krig och lämnat det som tidi-gare var deras trygghet. Många mår dåligt. De har lämnat allt, släkt, vänner, sina hem, arbete, socialt nätverk, prylar. De har satsat allt, alla sina bespa-ringar för att komma hit och bygga upp ett nytt liv.

Vad är vår uppgift som församling och medmän-niskor i detta? Vi kanske inte kan hjälpa de asylsö-kande att få stanna i Sverige men vi hoppas kunna bidra med att någon lyssnar och bryr sig. Att få ingjuta hopp i en oviss situation. Att de ska få känna meningsfullhet under den tid de är här, även om de inte får stanna. Vår bön är att kunna stötta så gott vi kan. En kopp kaffe, lära några svenska ord, praktisk hjälp, att lyssna till en medmänniska som flytt för sitt liv. Vågar vi närma oss?

Behoven och utmaningarna är stora både vad gäller språk, ork, tid och engagemang. Be gärna för oss men våga också anta utmaningen där du bor!

TEXT & FOTO: mikael spjuth tidigare pastor Broaryds och Burseryds Alliansförsamlingar


Varje land har rätt att kontrollera vem som reser ut och in från dess territori-um samt bestämma vem som bosätter sig där. En stat får däremot inte hindra människor att söka skydd, dvs. asyl.

Att värna asylrätten är den viktigaste delen i det uppdrag som Sveriges regering lämnat Migrationsverket.

För att kunna söka skydd i ett land måste man ha tagit sig till landet i fråga. Det går inte att söka asyl på ”distans”.

EU har gemensamt visumtvång för medborgare i länder utanför EU. Idag beviljas inte visum på grund av skyddsbehov. Det innebär att det inte finns några lagliga sätt att ta sig till EU om man behöver söka asyl.

De flesta som lyckats ta sig till skydd hos oss har därmed överlevt en mycket farlig resväg hit, många gånger helt i händerna på människosmugglare. För de allra flesta är det en utopi att ta sig till ett land och där söka skydd, de fastnar istället i flyktingläger.

De regler som gäller vid mottagandet av flyktingar är ytterst väl reglerade både i svensk lag men också genom direktiv beslutade på FN- och EU-nivå. Exempelvis de ekonomiska villkoren och hur boendestandarden ska se ut (två personer i samma rum).

Personer som söker asyl i Sverige och inte själva kan försörja sig har rätt till dagersättning medan de väntar på be-slut. Summan är densamma idag som för 20 år sedan: ensamstående 71 kr / 24 kr, sammanboende 61 kr / 19 kr, barn 37–50 kr / 12 kr (inkl egen mathåll-ning / exkl egen mathållning). Förutom mat ska ersättningen räcka till kläder, skor, sjukvård, medicin, tandvård, resor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror.

Just nu är över 50 miljoner flyktingar i rörelse runt om i världen enligt UNHCR, det största antalet någonsin. Även antal asylsökande i Sverige ökar.

Enligt Migrationsverket är situationen en ansträngning men fullt möjlig att

hantera. Den stora utmaningen för Migrationsverket är att tillhandahålla boenden som håller måttet. Fler kyr-kor bland aktörerna som erbjuder asyl-boenden skulle vara varmt välkommet.

Kyrkorna fyller en viktig roll genom att erbjuda gemenskap och ge stöd till individer. ”Det handlar mindre om att tänka i 'hjälpar-termer' och mer i 'möte' – att mötas över kultur- nationalitet-, et-nicitetgränser, alla gränser som egentligen inte finns utan som vi själva satt upp. Ta vara på möjligheter att skapa mötes-platser, varför inte utifrån gemensamma intressen, och se vad som händer. Det be-rikar hela samhällen.” / liselotte ingesson politis, migrationsverket i jönköping.

Över gränser för skyddVi lever i en global värld. Människor reser, jobbar utom lands en tid, finner kärleken i annat land, hälsar på släktingar. För oss känns det som en självklarhet. Med ett svenskt pass i handen är vi välkomna till näs-tan alla världens hörn, och även tillbaka hem igen när

vi önskar. Denna verklighet gäller dock långt ifrån alla. Vad händer när man plötsligt inte kan leva i sitt land. Vad gäller när man behöver söka skydd i en annan del av världen? Svenska Alliansmissionen har träffat Migrationsverket i Jönköping för att reda ut begreppen.

LÖRDAG 28 FEBRUARIMULLSJÖ FOLKHÖGSKOLA

om personalansvar, sång & musik och konflikthantering

VÄLKOMMEN TILL EN SPÄNNANDE DAG FÖR STYRELSER, PASTORER, GUDSTJÄNSTRÅD, MUSIKANSVARIGA OCH ANDRA INTRESSERADE. FÖR ANMÄLAN OCH MER INFORMATION SE WWW.ALLIANSMISSIONEN.SE

FÖRSAMLINGSLEDARDAG

Sveriges Frikyrkosamråd (FSR) är en av huvudmännen för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. De erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning. Kontakt: www.sweref.org

TEXT: joanna palmquist


yrktorget sprudlar av liv. Kända ansikten möts med ett leende, en gest

med ögonen, en handskakning. Det förutsägbara i gudstjänstens utformning eller samtalsämnena runt kaffeborden skapar en famil-jär gemenskapskänsla.

En utomstående däremot, upple-ver en oro och rädsla att beträda kyrktorget. Det oförutsägbara i händelseförloppen, osäkerhet i hur och vem man hälsar på, skapar en stress man helst undviker.

FrämlingsrädslaRädslans roll i mötet med främ-lingen är en naturlig mänsklig re-aktion. De naturliga reaktionerna på främlingsrädsla tar sig uttryck i att vilja reducera osäkerheten och försöka avläsa om främlingen är vän eller fiende. Här spelar blicken, hudfärg, klädsel, accent och en persons namn avgörande roll. Vi

behöver lära oss att se bortom dessa yttre markörer, se själen bakom sjalen, precis som Kristus. Vi behö-ver också lägga bort fördomar och stereotypa bilder om andra kultu-rer, precis som Kristus avklädde samtidens fördomar mot samarier.

En strategi att hantera främlings-rädslan är att förneka den; ”Jag är ju kristen och inte rädd. Vi är ju solida-riska.” De senaste decenniernas flyk-tingströmmar till Sverige med ök-ande möten med främlingar har satt

svenskens öppenhet på prov, där den bitvis visat sig mer solid och arisk än solid-arisk. Ytterligare en naturlig reaktion är en önskan att ta kontroll över osäkerheten som skapas i mötet med främlingen. Kontrollbehovet kan emellertid ta sig negativa uttryck i förmynderi över främlingen, ett icke illa menat daltande. Att inte bli bemött som likvärdig, skapar en känsla av att bli nedvärderad eller till och med förnedrad.

Ett konstruktivt förhållningssätt till främlingsrädsla börjar med en själv-insikt om att den finns där. Den insikten hjälper oss att även känna igen rädslan hos andra och därmed kunna bemöta den på ett klokt sätt.

Sverige är inte hela världenEn viktig aspekt att tänka på i vårt möte med främlingar är vetska-pen om att Sverige skiljer sig från mängden, vi är exotiska. 99,83 % av

KK

Ett konstruktivt förhållningssätt till

främlingsrädsla börjar med en självinsikt om

att den finns där.”

Främlingen som bor ibland er…


världens befolkning är inte svenskar.

Vi tänker och beter oss annorlunda, det ena sättet är inte mer rätt eller fel än det andra, bara annorlunda. Den efterkristna västvärlden har till exem-pel förpassat andlighet och religion till den privata sfären, i motsats till Kristi holistiska förhållningssätt till världen. Många av de folkgrupper som kommit till Sverige de senaste decennierna har däremot en mer ho-listisk öppen världsbild där religionen är en integrerad del av livet.

En annan aspekt som skapar förvirring och osäkerhet är hur respekt kommuni-ceras. Flera invandrare uttrycker att de upp-lever svenskar som respektlösa. De flesta kulturer i världen har en större makt-distans där respekt kommuniceras genom titlar, speciella grammatiska former och kroppsspråk. I Sverige har istället markeringar av ställning ratats som uttryck för klassamhäl-let. Förvirringen i det tvärkulturella mötet blir uppenbar när tituleringen, bugningen eller en öppnad dörr å ena sidan görs som ett självklart uttryck för respekt, men mottas som en insinuerande gest att man skulle vara en översittare.

Att hålla tiden och arbetsplanen är en dygd i det svenska samhället, medan de flesta andra kulturer mer värdesätter hur man bemöter varandra i mänskliga relationer. Spänningen mellan tids- och rela-tionscentrerade kulturer genererar

många missförstånd och känsla av utanförskap.

Språket är ett annat område, när mina ord inte gör tanken rättvisa, när min språkförmåga är begränsad påverkas min självbild fundamentalt. Men begränsad förmåga att tala små-ländska är lika lite ett intelligenstest som förmågan att göra det.

Individualism eller kollektivismI Sverige har vi dessutom en mycket

individualistisk kultur, um-gänget är ofta segregerat

där unga och äldre sällan möts. Att inte vilja vara till besvär, att inte störa hemmets trygga vrå,

begränsar det sociala umgänget

till arbetsgemenskap och föreningsverksam-

het. Detta kulturmönster gör att många i samhället blir utestängda. Jesus bröt mot sociala normer genom att beröra och inkludera de exklu-derade. Självcentrering ges inte plats i Guds församling, där finner den enskilde personen istället sitt värde i relation till gruppen. Det bibliska ex-emplet ligger ofta närmare de kollek-tivistiska kulturmönstren som många av våra invandrargrupper omfattar. Kanske kan människor från andra kulturer hjälpa svenska församlingar att utvecklas?

TEXT: tommy josefsson lärare i interkulturell kommunikation på Högskolan i Jönköping

FOTO: patryk sobczak

Texten är fritt baserad på kapitel 3.3 i det helt nytryckta materialet Agora – mötesplats för folk på väg, Marcus förlag.

Vi behöver lära oss att se bortom

dessa yttre markörer, se själen bakom sjalen, precis som Kristus.”

BÖN ETT SÄTT ATT LEVA

SVENSKA ALLIANSMISSIONENS TRETTONDAGSMÖTEN 2015

TISDAG

6JANUARI

JÖNKÖPING VÄRNAMOVETLANDA

LÄS MER PÅ WWW.ALLIANSMISSIONEN.SE

Ge din gåva till Svenska Alliansmissionen

på nummer

1231388982


gypten är ett land som va-rit i fokus de senaste åren. Vi har alla sett bilder från

Tahrir-torget i Kairo med 1000-tals demonstranter som öppet visat sitt missnöje med landets styre. Oroligheterna upphörde dock inte med att en ny president tillsattes, till sist tog militären makten och sedan juni i år är Sisi ny president.

Love BreakfastFör landets kristna har detta varit en svår tid. Jag och Gerd Pettersson besökte Egypten i slutet av oktober. Vi fick höra om terrorattacker mot de kristna, om förstörda kyrkor men också om hur muslimer försvarat och vaktat kyrkor. Det var berät-telser om hur muslimer och kristna valt att tillsammans vara en röst i

samhället, att bygga broar. En av dessa röster är pastor Nady. Han är pastor för Muqattams evangeliska församling, en församling som vuxit fram från det konferenscenter som SAM stödde på 90-talet och som se-dan Törestorps missionsförsamling fortsatt att stödja. Stödet har gått till ett dagis respektive barnhem på centrat.

Att bygga broar

EE

Koptiska ortodoxa kyrkan och en moské på varsin sida av samma gata i Alexandria. Nyårsnatten 2010/2011 kastades en bomb mot kyrkan med 24 dödade som följd.


– Gud gav mig en idé, säger pastor Nady och det lyser ur ögonen på honom. En idé om att träffas och äta frukost tillsammans, kristna och muslimer. När man äter tillsam-mans med någon, lär man känna den personen och man måste vara ärlig. Det kom 500 personer till den första samlingen. Vi träffades här på Mugattam-centret och jag var för-vånad över att det kom så många, fortsätter pastor Nady. Sen dess har frukostarna tagit plats i kyrkor och moskéer varje månad.

MötesplatserEtt gemensamt mål är att göra något för Muqattam och dess invånare (Muqattam är en del av huvudsta-den Kairo). Tillsammans arrang-erar man till exempel utflykter för skolbarn och talangtävlingar för ungdomar. På så sätt får barn och ungdomar från kristna och muslimska familjer en möjlighet att lära känna varandra och lära sig acceptera varandra. Dessutom ger man stöd till arbetslösa ungdomar genom att samla in pengar till ma-terial och anställning av personal så

att de kan lära sig att väva mattor, som sedan säljs. Detta görs i samarbete mellan Muqattam-församlingen, en moské och en annan organisation. – Det är fint att se ungdomar som inte vet eller bryr sig om vem som är kristen eller vem som är muslim, säger pastor Nady. Vi ser till och med funda-mentalister som kommer för att be om förlåtelse när de sett den kärlek som finns bland de kristna.

En idé som sprider sigIdén med Love Breakfast har spridit sig till fler områden och i slutet av oktober bildades The Committee

for Social Peace med representan-ter från pastorer, imamer, affärs-män, människorättsaktivister och advokater. Tillsammans vill man öka engagemanget i samhället och göra något åt de stora problem som finns; skolorna ger inte den under-visning som barnen behöver och sjukhusvården för de fattiga är inte bra. Nady berättar bland annat om en sjuk kvinna som kom till försam-lingen för att be om hjälp. Tack vare församlingen fick hon hjälp att bekosta den operation hon behövde. Även många muslimer kommer till församlingen med sina behov, de ber om materiell hjälp men också om förbön.

Broar av kärlek – Om du ger kärlek, får du kärlek, säger han. Om man talar om Jesu kärlek så måste man också vara öppen för de behov som finns i samhället och se till hela samhället, inte bara de kristna. Ibland är jag rädd och har svårt att sova men jag förtröstar på Gud och tror på Hans beskydd för mig och min familj.

TEXT: kerstin johansson jobbar med internationella frågor

FOTO: gerd pettersson

NADY

Det är fint att se ungdomar som inte vet eller bryr sig om

vem som är kristen eller vem som är muslim.”

I stadsdelen El Salam, Kairo, utbildas unga människor i demokrati- och rättighetsfrågor.


RYSSLAND

Nataschas BlinierBlinier passar utmärkt som en av rätterna på julbordet, eller varför inte börja dagen med en blinier- frukost, eller brunch med tanke på den långa jästiden?

Något som river murar och skapar samhörighet är mat. Mat är något vi alla behöver, oavsett från vilket land vi kommer. Mat väcker känslor och ibland räcker det med att känna doften från en välbekant maträtt för att minnas sin barn-

dom, en speciell händelse eller en speciell plats.

I år vill vi utmana dig att göra ett lite mer internationellt julbord. Här kommer några recept men fråga gärna dina grannar, föräldrar

till barnens klasskompisar, kolle-gor eller någon annan av alla våra nysvenskar om fler recept. Vi lovar, du kommer inte bli besviken. Du får inte bara ett spännande recept, du öppnar också upp för många trevliga samtal.

Ett internationellt julbord

BOSNIEN

Sissis rödbetssallad

En lite annorlunda rödbetssallad, som kan

användas precis som vår vanliga svenska.

INGREDIENSER

500 g kokta, kalla rödbetor (använd inte inlagda)

1 dl majonnäs

1 dl turkisk yoghurt

1–2 klyftor vitlök

0,5 tsk salt

GÖR SÅ HÄR

Skala och riv rödbetorna ganska grovt. Skala och riv vitlöken

(när vitlöken inte ska tillagas, smakar den bättre riven än

pressad). Blanda majonnäs, yoghurt, den rivna vitlöken och

salt i en stor skål. Blanda ner rödbetorna. Smaka gärna av och

tillsätt mer salt om det behövs.

LIBANON

Roberts TabouleEn god och fräsch sallad som förgyller julbordet. INGREDIENSER1,5 msk fin bulgur (fungerar också med cous-cous)4 tomater0,5 kg färsk persilja1 gul lök

1,5 citron (saften)1 msk olivolja1 tsk torkad mynta2 tsk salt

GÖR SÅ HÄR Förväll bulgur och häll den i en stor skål. Finhacka sedan tomater, persilja och lök, smått, smått. Häll i skålen. Rör om ingredienserna i skålen ordentligt. Pressa i citronsaft. Häll i olivolja, mynta och salt.”I Chile gör man en liknande variant utan bulgur och mynta, ta en tsk sambal oelek istället. Vi kallar den för ’Peure’ .” Cecilia


RYSSLAND

Nataschas BlinierBlinier passar utmärkt som en av rätterna på julbordet, eller varför inte börja dagen med en blinier- frukost, eller brunch med tanke på den långa jästiden?

INGREDIENSER5 g jäst3 ägg4 dl grädde, ljummen6 dl mjölk2 dl ljummet vatten3 tsk salt2,5 dl vetemjöl5 dl bovetemjöl (kan bytas mot vetemjöl)1 dl smält smör

GÖR SÅ HÄRSmula ned jästen i det ljumna vattnet. Vispa äggen separat i en skål. Vispa i grädden. Blanda sedan under omrörning ned jästlösningen. Sedan salt, mjöl och det smälta smöret. Låt smeten jäsa på varmt ställe i cirka 4 timmar. Stek blinierna i smör, använd en plättlagg eller klicka försiktigt ut mindre plättar i en vanlig stekpanna. Blinierna ska inte vara för stora, cirka 10 cm i diameter. Vill man göra det lite juliga-re kan man använda pepparkaksformar att steka i.

Servera med löjrom, smetana, rödlök och gräslök. Hittar du ingen rysk smetana, kan du byta mot crème fraiche eller gräddfil.

CHILE

Cecilias Pan de pascuaEn ganska kompakt och mättande kaka

som smakar riktig juligt.

INGREDIENSER

1 dl gin-essens

1 dl mörk rom-essens

200 g torkad frukt,

hackad i småbitar

100 g russin

500 g mjukt smör

500 g florsocker

6 äggulor

6 äggvitor

3 msk bakpulver

2 msk vitvinsvinäger

1 tsk malen kanel

1 tsk malen kryddnejlika

200 g valnötskärnor (grovt hackade)

1 kg vetemjöl

1 tsk bikarbonat (löses upp i 3 msk vatten)

GÖR SÅ HÄR

Lägg frukt och russin i en liten skål och häll över gin- och

romessens. Låt dra minst en timme. Sätt ugnen på 175ºC

och förbered en stor form 28–30 cm i diameter eller två

formar 20–24 cm i diameter. Lägg bakplåtspapper på

sidorna och botten eller smörj in dem ordentligt med smör.

Vispa smör och florsocker. Tillsätt äggulorna, en i taget.

Vispa äggvitorna separat och vänd ner i äggulesmeten.

Vänd ner bakpulver, vitvinsvinäger, kanel, kryddnejlika och

hackad valnöt. Arbeta in vetemjölet i omgångar. Degen blir

nu väldigt seg, det är bra att använda sig av en hushålls-

assistent. Vänd ner fruktblandning inklusive vätskan.

Avsluta med att lösa upp bikarbonat i 3 msk vatten, vänd

ner degen och arbeta in den väl. Fyll formen/formarna och

grädda i cirka 40 minuter. Använd en provsticka, den ska

vara torr när kakan är färdig.

”Det är sommar i Chile när vi firar jul. Man äter

olika sorters sallader, kalkon och kött. Tillgång till

färsk mat är stort.” Cecilia

POLEN

Emilias Ostkaka”Den här gjorde min mamma, min mormor och hennes mamma. Jag minns mina jular när jag var barn, det var de vackraste tider. När jag smakar den här kakan kommer minnena tillbaka.” EmiliaINGREDIENSER MÖRDEG350 g vetemjöl200 g socker3 äggulor200 g mjukt smör1 tsk bakpulver

INGREDIENSER OSTSMET6 äggulor200 g socker2 tsk vaniljsocker200 g mjukt smör1 kg kvarg50 g kokosflingorsaft och rivet skal från 1 citron50 g potatismjöl eller maizenamjöl200 g nötter och torkade frukter (valnötter, mandel, apelsinskal, russin, fikon)6 äggvitor

GÖR SÅ HÄRBlanda alla ingredienser till mördegen. Knåda till en jämn massa, plasta och sätt i kylen minst en timme. Sätt ugnen på 170°C (varmluftsugn cirka 25ºC lägre) och förbered en långpanna, cirka 30 cm x 40 cm, lägg gärna ett bakplåtspapper i botten eller smörj den väl. Vispa äggulor och socker och tillsätt smöret i om-gångar. Vispa ner kvarg och resten av ingredienser, utom äggvi-tan. Vispa äggvitan separat och blanda försiktigt med ostmassan. Kavla ut eller riv hälften av mördegen jämnt över långpannan. Häll över ostsmeten och riv över resten av mördegen på toppen. Baka kakan i cirka en timme, ostmassan ska ha stelnat innan du tar ut den. Låt kakan svalna innan den serveras.


Uppförsbacken till Sverige

et är en tuff kamp att bli svensk. Att lära sig språket, normerna,

samhällsordningen. Julian Pascual visste ingenting om Sverige när han flyttade hit från Chile för fem år sedan. Resan in i samhället beskri-ver han som att bestiga berg.

Tappade bort sig självI Chile var han den rolige i gänget. Den som skämtade, berättade historier och fick andra att skratta. Han var den som engagerade sig för människor som inte hade det lika gott ställt som han själv. Han hade en läkarutbildning och en status i samhället.

I Sverige var han plötsligt ingen-ting. Degraderad. Kände sig handikappad. – Jag tappade bort mig själv som person, berättar han. Jag kunde inte vara den rolige, inte visa vem jag var. Det kändes så frustrerande. Språket var det absolut svåraste att lära sig. Men även alla praktiska angelägenheter – ett nytt person-nummer, ett bankkonto, anmälan till språkkurser – var besvärliga i början. – Det blev den första krocken,

minns Julian. Jag var inte längre självständig. Jag var beroende av att andra personer och myndigheter hade ordning på mitt liv.

Umgänge eller mat?Idag arbetar Julian som läkare på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Han har lärt sig språket och mycket av kulturen. Men det finns fortfarande vissa normer han har svårt att leva med. – När man får besök här i Sverige måste maten vara färdig när gäster-na kommer. Det har jag svårt för. I Chile lagar vi maten tillsammans och umgås under tiden. Julian berättar om en typisk kulturkrock på en grillfest, då han

köpte med sig den bästa, största köttbiten han kunde hitta. När svenskarnas små, tunna köttbitar var färdiga att ätas efter fem minu-ter på grillen, förstod han att målet var just att äta, inte att umgås medan maten lagades.

– Svenskar är trevliga och snälla, men det finns tydliga gränser, till exempel för när man bjuder hem någon. Julian tycker att svenskar kan vara lite avståndstagande. Det tar tid att bli vänner. – Där jag kommer från är vi mer spontana. ”Kom hem så får vi lära känna varandra”. Man kastar en köttbit på grillen och ser vad som händer.

Vill hjälpa andra upp för backenResan Julian har gjort in i det svenska samhället har gjort honom mer ödmjuk. – Man lär sig mycket, tycker han. Man lär sig kämpa, bestiga bergen. Man lär sig att luta sig mot andra och man uppskattar all hjälp. Man växer som person, även om det är en tung uppförsbacke. Julian har inte varit ensam på

Jag tappade bort mig själv som person.

Jag kunde inte vara den rolige, inte visa vem

jag var. Det kändes så frustrerande.”

DD


vägen. Hela tiden har han haft människor omkring sig som hjälpt och stöttat, och det har varit en viktig del i att han lyckats så bra. Nu vill han ge tillbaka genom att hjälpa andra människor som kommer hit, och känner sig lika förvirrade som han själv gjort. – Det finns inga genvägar. Man måste vara ärlig mot sig själv – det är tufft, men man måste kämpa. Våga be om och ta emot hjälp. Julian tycker att alla som flyttat till Sverige från ett annat land, och som lyckats komma in bra i vårt samhälle, borde vara mentorer åt dem som kommer hit idag.

Han tycker också att det vore bra för svenskar att någon gång få uppleva livet i en annan kul-tur. Kanske skulle vi då få större förståelse för frustrationen i att inte kunna språk och samhällsnormer. Och kanske skulle vi då se hur mycket lättare det är att anpassa sig till något nytt när man faktiskt får bra hjälp. – Vi måste sträcka ut handen istället för att stänga dörren.

TEXT & FOTO: carolina olofsgård jobbar med kommunikationsfrågor

Man lär sig att luta sig mot andra och man

uppskattar all hjälp. Man växer som person, även om det är en tung

uppförsbacke.”

Uppförsbacken till Sverige


Överbrygga avstånd

i mötet med muslimer

VV i köper vårt bröd från samma hylla. Vi delar samma golv på arbetsplatser över hela landet. Våra barn möts dag ligen i skolan för att lära tillsammans. Idag behö-

ver vi inte längre korsa kontinenter för att möta muslimer som människor och islam som religion. Muslimer lever runtomkring oss och islam är en del av den svenska samhällsbilden. Ändå är vi många gånger främlingar inför varandra.

Tillit – vår stora utmaningVad är det som hindrar oss från att inleda samtal och utveckla vän-skap med muslimer? Undersökningar visar att den största tröskeln är rädsla och osäkerhet inför den andre. En av de stora utmaningar-na i ett mångkulturellt samhälle handlar om tillit. Dels för den som

ser sig som främling och som flyttat in i ett individualiserat och sekulariserat samhälle där varje tanke på att Gud skulle

ha med livet att göra möts med misstro. Dels för de av oss som i generationer har levt här och nu

möter annorlunda uttryck för tro, kultur och värderingar. Ett misstag som

ofta görs är att bunta ihop indi-vider i grupper och med

svepande generalise-ringar bedöma

alla i en


klump – en synnerligen ofruktsam väg som leder till ökad misstro och ännu starkare grupperingar mellan vi och dem. Rädslan som följer i dess spår urholkar både vår egen själ och själva samhället.

Möte för Guds skullVi behöver istället sänka rädslans sköldar och möta muslimer för att tillit och vänskap ska börja gro. Denna riktning är av yttersta vikt, särskilt för oss som är en del av en svensk frikyrklighet som historiskt sett inte varit van att möta människor från andra kulturer. Mötet med Guds nåd i Jesus Kristus har en förmåga som inget annat att lösa oss människor från rädsla och fördomar. Erfarenheten av samma kärlek som sände Sonen över kultur- och religionsgränser har också förmågan att sätta oss i gränsöverskridande rörelse för vår nästas integration och frälsning! I varje församling, hemgrupp och ungdomsgrupp finns potentialen att vara en öppen gemenskap i samhället som överbryggar avstånd och skapar mötesplatser med Jesus i centrum. I mötet med muslimer och islam kan följande riktmär-ken tjäna som en god början:

1. Möt medmänniskan bakom slöjan eller etiketten invandrare; Fatima – en ensamstående tvåbarns-mamma som snart ska doktorera inom juridik. Mehmet – en hårt arbetande familjefar som just

hämtat sina barn på förskolan. Visa intresse och försök förstå som utgångspunkt för samtal.

2. Sök en rättvis bedömning. När vi närmar oss islam låt oss göra det med samma inställning som vi själva vill bli bedömda. Undvik att generalisera och tillskriva beteenden bland små grupper inom islam på alla muslimer. Ställ frågor och låt muslimer själva definiera sin tro, MEN:

3. Var frimodig och öppen med din övertygelse. Uttryck genom handlingar och ord de grundvärde-ringar som är viktiga för dig och din gemenskap. Sök praktiska sätt att uttrycka genuin omsorg och kärlek. Berätta vad Jesus betyder för dig och vem han är. Förklara hur Bibeln beskriver honom och hur han inbjuder till gemenskap med Gud själv.

4. Be för människor. Bön har kraft och gör därför stor verkan. Berätta om hur Gud hör bön och fråga om det är ok att du ber för den du lär känna.

Sverige och Europa behöver en frimodig och kreativ rörelse av församlingar som går intill människor där de finns för att uttrycka ett annorlunda rike – Guds rike!

TEXT: martin ström missionsledare OM SverigeILLUSTRATION: joanna palmquist

I TRYGGA HÄNDER28 MARS bONDSTORP & VETLANDA

25 APRIL TÖRESTORP & SKARPNÄCK

mer info www.alliansmissionen.se • www.sau.nu

EN UTBILDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN ANPASSAD TILL SAU OCH SAM FÖR STYRELSER, LEDARE I BARN- OCH UNGDOMSGRUPPER, UNGDOMSRÅD OCH PASTORER M.FL


pargruppen har förändrat livet för oss. Idag kan jag försörja min familj. Det

känns fantastiskt!” /Betinho, pappa till fyra barn, två fosterbarn och tre syskonbarn. ”Jag drömmer om att kunna bygga riktiga väggar på min hårsalong och göra den finare. Tack vare spargruppen kunde jag köpa bättre produkter till salongen och nu räck-er pengarna till att försörja oss.” /Joana, mamma till tre tonåringar. ”Nu kan jag ge mina barn allt de behöver. Jag kan köpa skolmaterial, skoluniform, betala för skolbuss, allt kommer från min lilla shop.” /Joaquim, pappa till sju barn.

Från uppgivenhet till framtidstroVi sitter i den lilla och mycket enkla Allianskyrkan i ett av staden Beiras absolut fattigaste områden. Beira är en av Moçambiques största städer. Här har Alliansmissionens systerkyr-ka i Moçambique arbetat med för-samlingsplantering sedan mitten på 90-talet ett arbete som gett resultat, idag finns flera fungerande försam-lingar i området. Kyrkväggarna är byggda av bambu, stora hål släpper visserligen in både ljus och frisk luft men en regnig och blåsig dag ger de inte särskilt mycket skydd. Misären runt kyrkan är påtaglig, många av husen skulle knappt duga för våra

husdjur och här saknas det mesta som vi tar för givet; vatten får du hämta i dunkar, toaletterna är bara hål i backen utan tillhörande av-loppssystem, soporna verkar fungera bäst som utfyllnad i den mycket gro-piga vägen. Men när jag pratar med den lilla spargruppen som startade för drygt tre månader sedan händer något, misären försvinner. När grup-pen berättar om sina drömmar och den förändring de sett i sina liv lyser deras ögon och skratten är inte långt borta. Från att ha varit uträknade, av både samhälle och i värsta fall sig själva, är de nu stolta företagare som försörjer sina familjer. De är med och bidrar i samhället och investerar

SS””

Använd QR-koden SE EN FILM OM JULGÅVAN 2014

En investering för livet

JULGÅVAN 2014


i andras liv, med pengar, erfarenhe-ter och goda råd. Spargruppen har gett dem en möjlighet att inte bara överleva, den har gett dem själv-känsla och nytt hopp. Idag vågar de drömma om en morgondag.

När varje dag är en kamp för överlevnad– Under många år har vi sett vilken effekt hiv och aids har på vårt samhälle. Den extrema fattigdomen gör att folk nästan gör vad som helst för att överleva. Man lever för dagen och ser bara en dag i taget. Då gör man vad som krävs för att få tag i pengar. Pastor Antonio Meque, en av initiativta-

garna till spargrupperna, vet vad han pratar om efter att ha arbetat i området runt Beira i snart 20 år.* – Vi ville hitta ett sätt att minska effekterna av hiv och ge något mer än bara hjälp för stunden. Det var så idén med spargruppen föddes. Idag, bara tre månader efter att vi startade den första spargruppen, ser jag redan hur mycket gruppen fått betyda. I den här gruppen finns före detta prostituerade, här finns kriminella och de som helt hade gett upp. Nu arbetar de tillsammans för att lösa problem, de hjälper varandra praktiskt, de uppmuntrar och stöttar. För mig

som pastor är detta fantastiskt att se. De har hopp, en försörjning, de tillför något till samhället. Tänk vilken förändring vi kommer att se om ett par år!

TEXT & FOTO: marita good jobbar med kommunikationsfrågor

* Beirakorridoren är det område i Moçambique som drabbats värst av hiv och aids och är med sina 24 % hiv-positiva även ett av de värst drabbade områdena i världen.

� Varje spargrupp består av cirka 30 medlemmar.

� Varje medlem investerar en liten, valfri summa pengar till gruppen.

� Till denna gemensamma kassa skjuter SAM till ytterligare cirka 3 500 kronor.

� Medlemmarna i gruppen får sedan

låna en mindre summa pengar ur

kassan för att kunna starta eller

utöka en liten företagsverksamhet.

� När verksamheten går med vinst,

betalas lånet tillbaka med ränta

och någon annan i gruppen får

möjlighet att låna.

� Medlemmarna i spargruppen får

en enkel utbildning i hur man skö-ter ett företag och vad som krävs för att ett företag ska gå med vinst. Utbildningen är anpassad för att även passa den med mycket bristfällig grundutbildning.

� Gruppen träffas regelbundet för inspiration och utvärdering av hur det går.

FAKTA OM SPARGRUPPER

Genom sin affär försörjer Joaquim hela sin familj och kan låta alla sju barnen gå i skola.

Tack vare lånet från spargruppen går Joanas friserslong nu så bra att både hon och hennes tre tonårsbarn klarar sig på inkomsten. Nu är drömmen att utveckla företaget vidare genom att bygga riktiga väggar.

INV

EST

ERA I EN FÖRETAG

AR

EOCH RÄDDA LIV

Läs mer på nästa sid

a!


JULGÅVAN 2014

Investera i liv!

Din gåva behövs!

Spargruppen i Beira är ett exempel på vad din julgåva 2014 kommer att användas till. De medel som kommer in kommer även vara med och förändra liv i andra delar av Moçambique; genom bland annat Svenska Alliansmissionens arbete med drabbade av hiv och aids, Svenska Alliansmissionenes systerkyrka i Moçambique och Pemba Theological college. Läs mer om det på www.alliansmissionen.se

Ett litet lån från en spargrupp förvandlar familje försörjare från utslagna och uträknade till stolta företagare som är med och bidrar i samhället. Var med och ge fler chans att försörja sina familjer!

GE

DIN GÅVA VIA

BANKGIRO

140–0753

SWISH

1231388982MÄ

RK BETALNINGEN ”JULGÅVA

201

4”

Lusa drömmer om att kunna köpa en kyl och frys för att utöka sin lilla butik där hon idag säljer torkad fisk.

João är snickare men behöver bättre verktyg och material för

att kunna komma igång.

Nelson vill börja sälja kläder. Lucia tänker starta en liten kycklingrestaurang

Ines tänker bli majsförsäljare.


ör några veckor sedan satt jag och lyssnade på eleverna på vår nya bibellinje Utblick.

De skulle presentera sin ”andliga livsberättelse”, och beskriva varför de hamnat på bibelskola och hur resan dit sett ut. En sak fastnade hos mig, samtliga nämnde sin kon-firmation som en av de milstolpar som format och lett dem dit där de nu befann sig. Där hade nyfikenhet och frågor väckts, man hade där fått utrymme att, kanske för första gången, få reflektera över trons innehåll och själv uppleva en per-sonlig relation med Jesus. Flera av dem hade dessutom gått på SAU:s sommarkonfirmation.

Tron blir verkligDet är inte svårt att förstå att ett sådant läger får stor betydelse. Under tre veckor får man chansen att verkligen gå till botten med sin tro. Du undervisas och utmanas att leva ut tron varje dag tillsammans med andra i samma ålder som har samma frågor och samma brott-ningskamp. Att få göra en sådan resa ger avtryck för resten av livet. Jag möter ofta gamla konfirmander som vittnar om hur mycket lägret betytt för dem och hur det påverkat dem efteråt. När vi på SAU ser alla unga ledare i vår rörelse ser vi även

där ett tydligt mönster, många har formats på Kortebo eller Mullsjö.

Förvandlade livLika ofta möter jag tacksamma för-äldrar. Föräldrar som kan berätta om tonåringar som inte velat åka och som varit oroliga inför lägret, som kommit hem förvandlade. Föräldrar som tacksamt berättar om barn som fått starkare tro, som engagerat sig i församlingen, som vill åka på tonårsläger eller som själva ger sig iväg över helgen eftersom man har nyfunna vänner på andra ställen.

Sommarkonfirmationen startade som ett komplement för de försam-

lingar som inte har egen konfa-undervisning. Men lägret riktar sig lika mycket till dem som redan fått konfirmationsundervisning lokalt. I många avseenden blir lägret ett ”steg 2”, en möjlighet att fortsätta den vandring som påbörjats i den lokala gruppen.

Anmälan till 2015 års läger har öppnat så vänta inte med anmälan. Du hittar anmälningsformulär på www.sau.nu/ungdom. Det är en unik möjlighet, välkomna med!

TEXT: jacob carlzon ungdoms- & utbildningskonsulent SAU

FOTO: matilda melin

FF

Konfirmationen formar oss för livet

TONÅRFÖRÄLDER? SE HIT!


NOTISER

Prova Erbjudandet gäller för hushåll

som inte prenumererat på Dagen det

senaste halvåret. Efter provpe-

rioden avslutas prenumerationen

automatiskt. Gäller endast

inom Sverige.

Kundcenter 08-619 24 20

en månadgratis

Dagen

Mejla: [email protected]

MÅNADSGÅVAN 2015Bifogat med tidningen hittar du häftet Månadsgåvan 2015, tolv inbetalningskort att använda för att ge din månadsgåva till Svenska Alliansmissionen och SAU. Spara detta på en bra plats och kom ihåg SAM/ SAU när det är dags att betala dina räkningar.

Tack för ditt stöd – din gåva gör skillnad! MÅNADS-GÅVAN2015

MÅNADS-GÅVAN

2015

Kristina Nelson börjar som pastor och föreståndare i Ljungby Allians-församling, Lidhults Allians församling och Södra Unnaryds missionsförsam-ling den 1 december.

Håkan Lang, pastor och föreståndare i Lekeryds missionsförsamling och Svarttorps missionsförsamling, avled den 22 september.

Sara Vittgård började som musik-konsulent på SAM:s Sverige avdelning på 10 % fr o m 1 oktober.

Tomas Lindell slutar som pastor och föreståndare i Stensjöns missionsför-samling den 1 december.

Eivor och Stellan Lindrud sluta-de sina tjänster som missionärer på Papua Nya Guinea 31 augusti.

Personalnytt

GILLA OSS PÅ FACEBOOK

facebook.com/SvenskaAlliansmissionen

Almanackan31

DECEMBER

1 Bön- och fastedag för SAM:s missionsarbete

6 temadag: Hela världen i församlingen,

SAM-styrelsen sammanträder

28–1 jan Nyårsläger Gullbranna

JANUARI

6 Trettondagsmöten

24 SAU-styrelsen sammanträder

29 Internationella rådet

31 Sista dag att lämna församlingens statistikuppgifter för 2014

31–1 feb Vi ber och ger för SAM 2015

FEBRUARI

5 Fortbildning 2015 för pastorer och andra församlingsanställda

7–8 Vi ber och ger för SAM 2015

22 Barnkörledardag

28 Församlingsledardag


Jönköping, tfn 036-30 10 00

Jönköping 036-35 41 80Värnamo 0370-17 200

www.svenskfast.se

www.ankarbergs.se

KarlssonsBegravningsbyrå

Börje, Birgit, Göran & PeterTel: 0370-101 22, 122 22

Rydaholm tel: 0472-57 50 16

G:a Hjälmserydsvägen 5 • 570 02 StockarydTel: 0382 - 259 95 • Fax: 0382 - 259 90E-post: [email protected]

TILLVERKARE AV ELCENTRALER

“Det är människorna som gör skillnad”

Mekaniska ritningsdetaljer

Svarvning, fräsning Plåtbearbetning Rör-, trådbearbetning Montering, svetsning

Tel: 0370-33 18 60

Barnarpsgatan 31 • 553 16 Jönköping Tel 036-71 04 15

www.begravningstjanst.com

Trygg och personlig hjälp med allt i samband med dödsfall.

www.ltemballage.se

VI STÖDER SVENSKA ALLIANSMISSIONEN

www.alliansmissionen.se

Vad önskar du digi julklapp?

325:-

GÅVOR FÖR LIVET • GÅVOR FÖ

R LI

VET •

Läs mer om vilka gåvor du kan önska dig eller ge bort på www.alliansmissionen.se

skola for ett foraldralost barn

Aktuellt nr5 2014 webb

Documents