Agera för att leda Policyentreprenörer bortom Vita huset Acting to lead Policy entrepreneurs beyond the White House Fredrik Olsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Statsvetenskap III 15 HP Handledare: Magnus Lindh Examinator: Mikael Granberg 2018-06-14 Löpnummer:
50
Embed
Agera för att leda - kau.diva-portal.orgkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1241909/FULLTEXT01.pdfAgera för att leda Policyentreprenörer bortom Vita huset Acting to lead Policy
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Agera för att leda
Policyentreprenörer bortom Vita huset
Acting to lead
Policy entrepreneurs beyond the White House
Fredrik Olsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Statsvetenskap III
15 HP
Handledare: Magnus Lindh
Examinator: Mikael Granberg
2018-06-14
Löpnummer:
Författare: Fredrik Olsson
Kurs: SVGC20
Termin: VT-18
Handledare: Magnus Lindh
Titel: Agera för att leda, policyentreprenörer bortom Vita huset
Abstract
The aim of the study is to investigate individual policy
entrepreneurs who work to act upon their foreign policy
proposals within the US political system.
The study is focusing on how the following policy contractors
which have acted against Cuba, and how they have succeeded in
changing the US foreign policy position towards the country.
The aim of the study is to analyse how policy contractors in
Congress work and their impact on foreign policy decisions
concerning Cuba.
The underlying methodology of the study is a case study design
with a limited focus on Foreign Policy Analysis, where the
underlying material includes several different sources that mixes
Congress own documents with news articles. Theories applied to
the study are Actor-Specific Theory and Policy Entrepreneurship
to explain the actors' roles, methods and motives.
The results of the study show that the congressional actors work
in a highly unorthodox manner. The actors seek support and
financial resources from independent interest groups that have
similar agendas concerning Cuba. The actors also form internal
interest groups in Congress in order to increase support for each
other's policy proposals. There is also a great deal of importance
in a policy entrepreneurship that can make an adequate problem
formulation to fill the experienced political vacuum. Policy
entrepreneurs have a pronounced media profile and do not
choose everything to rarely search for the American people by
turning to media.
Förord
Undertecknad vill avsätta en liten del i inledningen av studien
för att rikta ett stort tack till min handledare Magnus Lindh som
under processens gång varit mycket stöttande och delat med sig
av mycket värdefulla insikter för att göra studien bättre. Magnus
stöd och personliga engagemang utanför akademin har varit
betydelsefullt och skapat en vilja att kämpa. All heder till dig
Magnus.
Undertecknad vill också ge en eloge till flera anställda vid den
statsvetenskapliga fakulteten, där bland annat Malin Stegmann
McCallion vid Karlstad Universitet för hennes planering att lösa
situationen för det bästa å mina vägnar när undertecknad skriver
2.1 Tidigare forskning............................................................................................................................................................ 5
2.1.3 Studiens bidrag till congressional diplomacy .......................................................................................................... 7
2.2 En definition av handelsembargo ................................................................................................................................... 7
3.1 Aktörspecifik teori ......................................................................................................................................................... 10
4. Metod ............................................................................................................................................................................ 14
4.1.1 Fallstudiedesign med utrikespolitisk analys ............................................................................................................... 16
4.2 Material ......................................................................................................................................................................... 17
4.3 Bearbetning av data ...................................................................................................................................................... 18
4.4 Validitet och generaliserbarhet ..................................................................................................................................... 20
5. Presentation av fallet ........................................................................................................................................................... 23
5.1 Robert Torricelli ............................................................................................................................................................ 23
5.4 Mario Diaz-Balart .......................................................................................................................................................... 31
6.1 Roll ................................................................................................................................................................................ 33
7.2 Kritisk granskning av studiens övergripande styrkor och svagheter ............................................................................. 38
7.3 Förslag till vidare forskning ........................................................................................................................................... 39
Figur 1 – Sammanställd tabell för policyentreprenörer. 46.
Förkortningar:
CANF – Cuban American National Foundation
CDA – Cuban Democracy Act
UPA – Utrikespolitisk analys
Nyckelord: Kuba, USA, Policyentreprenörer, Aktörspecifik teori, Utrikespolitisk analys,
Kongressen, White House, Robert Torricelli, Jesse Helms, Ileana Ros-Lehtinen, Mario Diaz-
Balart
1
1. Inledning
Kuba och USA delar en mycket komplex, spänd och sammanvävd historia. Före 1959 var Kuba
USA:s största handelspartner, men efter en kommunistledd revolution på Kuba förändrades allt
mycket snabbt. Under åren som följde efter revolutionen ströp USA handelsvägarna in och ut
från Kuba genom att inrätta sanktioner. Kuba beslöt istället för att bilda avtal och relationsband
med andra stater med liknande politiska ideologier, som Kina och framförallt Sovjetunionen.1
När den tidigare amerikanske presidenten Barack Obama anlände till Kuba den 20 mars 2016,
blev Obama den första presidenten att besöka Kuba sedan Calvin Coolidge var på statsbesök
1928.2 Väl framme på Kuba var Barack Obama och dennes kubanske motpart Raul Castro
eniga om en sak; det amerikanska handelsembargot och in- och utreseförbudet måste upphöra.3
Barack Obama klargjorde i sin presidentkampanj att handelsblockaden mot Kuba måste
upphävas.4
Det amerikanska embargot är en mycket central del av det amerikanska utrikespolitiska
agerandet mot Kuba. Under 1960-talet spelade Kuba en huvudroll i utvecklingen av Kalla
kriget när Sovjet placerade nukleära missilramper på Kuba för att ha möjligheten att avfyra
stridsspetsar in på amerikansk mark. Tillsammans med Grisbuktsinvasionen, vilket var när
USA försökte med exilkubaner invadera Kuba 1961,5 är dessa två viktiga händelser i
amerikansk historia. Under decennierna som följde Kubakrisen fortsatte det amerikanska
embargot mot Kuba, men från 1990-talet förändrades mycket under kort tid. Det beslutades
under 1990-talet om flera utrikespolitiska åtgärder mot Kuba som tycktes initieras utan
presidentens initiativ i besluten. En viktig aktör som var pådrivare av nya policys mot Kuba
var Robert Torricelli. Torricelli som under 1990-talet haft nära kontakter med flera exilkubaner
i Miami och organisationen The Cuban American National Foundation (CANF). CANF skulle
spela en mycket central roll i och efter bildandet av policybeslutet Cuban Democracy Act.
Detta var startskottet på en mer aggressiv politik mot Kuba med syftet att låsa landets
ekonomiska tillgång till amerikansk hårdvaluta, och dessutom verka för att avsätta Kubas
1 Council on Foreign Relations, ”U.S Cuba relations”, Tillgänglig: http://www.cfr.org/cuba/us-cuba-relations/p11113, 2018 (hämtad 2018-05-26) 2 Atlantic Council, “Will the US chip away at the embargo on Cuba”, Tillgänglig: http://www.atlanticcouncil.org/blogs/new-
atlanticist/will-the-us-congress-chip-away-at-the-embargo-on-cuba, 2016, (hämtad 2018-05-26) 3 Ibid. 4Al Jazeera, “Obama calls Congress to end Cuban trade embargo”, Tillgänglig: https://www.aljazeera.com/news/2016/03/obama-calls-congress-cuban-trade-embargo-160322135328964.html, 2016, (hämtad 2018-05-26) 5 Kalla kriget, Tillgänglig: http://www.kalla-kriget.se/varlden/tredje-varlden/kuba.php, 2014, (hämtad 2018-05-26)
kommunistiska regim. Några år senare, 1996, verkade den amerikanska senatorn Jesse Helms
för ytterligare en proposition med syfte att lamslå Kuba totalt. Trots att dåvarande presidenten
Bill Clinton ursprungligen hade som avsikt att lägga in sitt veto mot förslaget, lyckades Helms
inte bara få propositionen påskriven utan även få in en skrivning som stadgar att de sanktioner
som initierades enbart kan hävas av kongressen, vilket avsevärt begränsar presidentens makt i
frågan.
Två andra kongressledamöter som spelat en viktig roll i samband med flera utrikespolitiska
beslut som tagit gentemot Kuba är Ileana Ros-Lehtinen och Mario Diaz-Balart. Både Ros-
Lehtinen och Diaz-Balart är republikaner, verksamma i Florida och är mycket aktiva i Miamis
kubanska gemenskap. De har under lång tid stöttat flera förslag och propositioner för att utöka
de amerikanska sanktionerna mot Kuba. De politiska beslut som etablerades mot Kuba
hanterades ursprungligen av den verkställande makten. Utrikespolitiska beslut fattas normalt
av presidenten. Men enskilda kongressledamöter har agerat och stärkt kongressens roll i USA:s
politik gentemot Kuba, såsom Ros-Lehtinen och Diaz-Balart.6
I denna studie betraktas Robert Torricelli, Jesse Helms, Ileana Ros-Lehtinen och Mario Diaz-
Balart som policyentreprenörer. Hur dessa fyra berörda policyentreprenörer agerat på egen
hand för att påverka amerikanska utrikespolitiska beslut mot Kuba är det som undersöks i
denna studie.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att analysera hur policyentreprenörer arbetar inom kongressen för att
påverka utrikespolitiska beslut mot Kuba.
För att uppnå syftet väljer undertecknad att analysera policyentreprenörer utifrån deras roll,
metoder och motiv, vilket ger tre frågor. För utvidgad förklaring om operationalisering av
aktörer, metoder och motiv se kapitel 4.3.
- Vilken roll har Torricelli, Helms, Ros-Lehtinen samt Diaz-Balart spelat samt bidragit
till formulering och implementering av utrikespolitiska beslut mot Kuba.
- Vilka metoder har de fyra policyentreprenörerna använt sig utav för att lobba igenom
förslag?
- Vilka politiska motiv har aktörerna haft med sitt lobbyarbete?
6 Patrick J. Haney, Walt Vanderbush, The Cuban embargo: The domestic politics of an American foreign policy, Pittsburgh: University of Pittsburgh Press, 2005. 2-4.
3
1.2 Studiens perspektiv och avgränsningar
Studien är avgränsad till de aktörer inom kongressen som ägnar sig åt lobbyarbete för att
initiera och implementera utrikespolitiska beslut gentemot Kuba. Dessa aktörer betraktas i
studien som policyentreprenörer. Den första avgränsningen i studien är att fyra ”Acts”. De
propositioner som berörs i studien är; Helms-Burton Act, Cuban Democracy Act, Cuban
Military Act, Cuban Human Rights Act och Cuban Normalization Accountability Act. I studien
berörs en proposition som inte är relaterad med Kubapolitik, American Health Care Act från
2017. Anledningen varför denna har inkluderats i studien är för att förklara ett politiskt spel
mellan Mario Diaz-Balart och Donald Trump som är viktig för analysen. Spelet mellan Trump
och Diaz-Balart illustrerar de metoder som policyentreprenörerna använder sig av för att lyckas
påverka och uppnå sina motiv.
Eftersom en studie på denna nivå är relativt begränsad i både tid och rum har undertecknad
avgränsat antal policyentreprenörer till fyra stycken. Samtliga policyentreprenörer har varit och
är mycket inflytelserika i de utrikespolitiska frågorna som lyfts mot Kuba.
Den första som avhandlas är Robert Torricelli, demokrat och senator som satt i kongressen
mellan 1983–2003. Den andra är Jesse Helms som var republikan och satt i kongressen från
1973 till 2003. Dessa två undersöks från 1990-talet och framåt, eftersom det var under denna
period de var som mest aktiva i Kubafrågan. Den tredje är Ileana Ros-Lehtinen som är
republikan och har suttit i kongressen sedan 1989. Den sista är Mario Diaz-Balart, även han är
republikan som suttit i kongressen sedan 2003. Både Ros-Lehtinen och Diaz-Balart sitter
fortfarande i kongressen och undersöks från 2010-talet. Eftersom Ros-Lehtinen har suttit i
kongressen sedan 1989 har hon kopplingar till tidigare utrikespolitiska beslut. I studien berörs
det två händelser som går utanför 2010-talet. Den första är från hennes kongresskampanj 1989,
som återfinns i kapitel 5.3, varav den andra är när hon medsponsrade Helms-Burton Act 1996,
som berörs i kapitel 5.2. Orsaken varför studien är upplagd på detta sätt är för att jämföra
Torricelli och Helms samt Ros-Lehtinen och Diaz-Balarts policyentreprenörskap, för att
undersöka om deras roller, metoder och motiv skiljer sig åt.
De teorier och teoretiska begrepp som finns i studien är aktörspecifik teori och
policyentreprenörskap. Uppsatsens analysram är utrikespolitisk analys som ligger till grund för
studien metodologiska fallstudiedesign. Det centrala fallet i studien är utrikespolitiska beslut
mot Kuba, där varje policyentreprenör i kongressen verkar som analysenhet för att beskriva
fallet.
4
1.3 Disposition
I kapitlet två finns den tidigare forskningen som är uppdelad i två delar: congressional
diplomacy samt cuban embargo. Därefter följer en kort teoretisk definition av vad ett
handelsembargo är och som vidare följs av en presentation av policyprocessen samt en
förklaring för den amerikanska kongressen, med fokus på sponsring i kongressen.
Bakgrundskapitlet avser att ge läsaren möjlighet att kontextualisera de verktyg som används
av policyentreprenörerna för att uppnå politisk påverkan. I kapitel tre finns utvalda teoretiska
begrepp, vilka är aktörspecifik teori och policyentreprenörskap. I kapitel fyra presenteras
metod, fallstudiedesign, material och slutligen studiens validitet och reliabilitet. I kapitel fem
presenteras studiens resultat uppdelat på varje aktör för sig. I kapitel sex besvaras studiens
frågeställningar genom att dela upp kapitlet i tre delar: roll, metoder samt motiv. Studien
avslutas med en slutsats och en kritisk granskning av studien där styrkor och svagheter
presenteras samt slutligen förslag till vidare forskning.
5
2. Bakgrund
I följande kapitel presenteras tidigare forskning, en definition av handelsembargo, en modell
av policyprocessen samt en beskrivning av kongressens roll i utrikespolitiken med fokus på
sponsring inom kongressen.
2.1 Tidigare forskning 2.1.1 Congressional diplomacy
Ett forskningsområde som fokuserar på kongressens motsättningar och samarbete med
presidenten brukar betecknas som congressional diplomacy. Presidentens makt i
utrikespolitiska frågor är förankrad och stadgad i den amerikanska konstitutionen, där
presidenten har befogenhet att fatta utrikespolitiska beslut och utse ambassadörer.7 Kongressen
beslutar om lagstiftning som ger den verkställande makten möjlighet att utföra utrikespolitiska
beslut.8
Konflikten och maktspelet mellan den amerikanska kongressen och presidenten är något som
förekommer relativt ofta i utrikespolitiska studier. En studie som tar upp detta är boken
Choosing to Lead: Understanding Congressional Foreign Policy Entrepreneurs av Ralph G
Carter och James M. Scott. De undersöker hur amerikanska kongressledamöter, med sitt
personliga inflytande, lyckas påverka utrikespolitiska beslut. Genom att presentera ett antal
historiska händelser redogör de för hur besluten kom till, vilka konflikter som uppstod, vilka
möjligheter samt vilka metoder de individuella aktörerna i kongressen använde sig av. Deras
definition av policyentreprenörkap är den definition som tillämpas i denna studie. En
policyentreprenör definieras som en aktör i den amerikanska politiken som använder sig av
olika metoder för att uppnå sina egna politiska mål. 9 Exempelvis genom att mobilisera
intressegrupper utanför kongressen. I Carter och Scotts analys om policyentreprenörskap
påträffas bland annat Jesse Helms, som även förekommer i denna studie.
En annan studie som tar upp kongressens makt i amerikansk politik är boken Congress at War:
The Politics of Conflict Since 1789 som är författad av Charles A. Stevenson. Boken redogör
för kongressens makt och roll vid utformandet av amerikanska militära operationer. I takt med
att samhället utvecklats i snabbare takt har kongressens ledamöter kunnat få större roll i
7 Council on Foreign Relations, ”U.S Foreign Policy Powers: Congress and the President”, Tillgänglig: https://www.cfr.org/backgrounder/us-foreign-policy-powers-congress-and-president, 2017, (hämtad 2018-05-19) 8 Ibid. 9 Ralph G. Carter, James M. Scott. Choosing to lead: understanding congressional foreign policy entrepreneurs. Durham&London: Duke University press, 2009. 18-19.
I följande kapitel presenteras utrikespolitisk analys (UPA) ur två aspekter. Den första har som
avsikt att förklara hur UPA fungerar på ett övergripligt plan och hur analysmetoden har
utvecklats över tid. Den andra vinkeln ämnar ge en förklaring för hur undertecknad har arbetat
för att applicera UPA i fallstudien. Därefter redovisas material som leder till ett avsnitt om
bearbetning av data. Sedan presenteras studiens reflektioner om reliabilitet och
generaliserbarhet samt vilka åtgärder som tagits för att stärka dessa i studien.
4.1 Utrikespolitisk analys
Utrikespolitiska beslut artikuleras genom nationella intressen som är de mål som staten har satt
upp. Dessa beslut har till uppgift att staten skall säkerställa rådande intressen. Intressen kan
vara både materiella och idealistiska intressen.51 De materiella intressena kan vara ekonomiska,
naturtillgångar och kontroll av utvalda och strategiska territorium.52 Idealistiska intressen
inkluderar värderingar och normer som kan uppfattas som viktiga i internationella
sammanhang.53
Utrikespolitiska policys har som huvudmål att säkerställa ett lands nationella intressen och
främja dess värderingar.54 Vid ett utrikespolitiskt beslut är det därför viktigt att försöka förstå
relationer mellan olika stater.55 Den amerikanske statsvetaren Robert Pastor hävdar att en
nations ledare rankar utrikespolitiska beslut från att vara oundgängliga till önskvärda. En
oundgänglig faktor är nationell säkerhet med fokus på förvarande av nationens gränser och en
önskvärd faktor är att försvara landets traditioner och forma världen med egna landet som
idealbild.56
Vid utrikespolitiska studier finns en önskan att förstå länders agerande och beslut mot andra
länder. Traditionellt har utrikespolitiska studier primärt fokuserat på att studera upprätthållande
och förbättringar av ett lands makt och säkerhet. Men allt eftersom ekonomiska relationer
mellan länder har blivit allt viktigare, i kombination med globaliseringens framväxt samt
sammanflätningen av världsekonomierna, har utrikespolitiska studier fått ytterligare
51 Lamy, Steven & Masker, John. “Making Foreign Policy”, I: Steven L. Lamy (red). Et al. Introduction to global politics, New York: Oxford university press, 2011. 117. 52 Ibid. 53 Ibid. 54 Ibid. 55 Ibid. 56 Ibid. 124.
15
analysdimensioner.57 Under de senaste decennierna har miljöproblem, mänskliga rättigheter,
migration, energiförsörjning samt utveckling och relationer mellan fattiga och rika länder
inkluderats som frågor i UPA.58 I moderna UPA-studier finns det två grenar som upptagit ett
allt större intresse. Den ena, offentlig diplomati, är landets diplomatiska ansträngningar för att
påverka andra länders civila medborgare, media och lagstiftning snarare än att enbart begränsa
sig till ett lands regering. Den andra grenen, medborgerlig diplomati, är hur aktörer som inte är
folkvalda interagerar.59
Utrikespolitisk analys är inte bara intresserad av att förstå varför ledare fattar de beslut som de
gör, utan också hur och varför inhemska och internationella möjligheter och begränsningar
påverkar deras val. Politiska ledare existerar inte i ett vakuum. För det första har de rådgivare
som är omgivna av byråkrati. För det andra måste de ta hänsyn till sina väljare och deras åsikter.
För det tredje spelar de egna landets makt i relation till andra stater.60 En frågeställning som
ofta ställs i en utrikespolitisk studie är vem eller vilka som påverkar utrikespolitiska beslut.
Utrikespolitiska beslut är sällan orsakade av en enskild person. Det är av största vikt att vara
tydlig med vem eller vilka som påverkar beslutens utformning och implementering. Det är inte
staten i sig som genomför dessa beslut, utan individer som representerar staten. Generellt är
det medlemmarna i den exekutiva grenen som initierar utrikespolitiska beslut och arbetar
tillsammans med den lagstiftande makten för att formulera en policy. Privata och utomstående
aktörer som banker, transnationella företag och NGO:s kan spela roll i implementeringen i den
beslutsfattande processen.61 De politiska besluten sker i en kontext eller struktur som definierar
problem, möjligheter och motstånd. Av dessa skäl bör omständigheterna studeras, det
individuella separat samt interaktionen dem emellan.62
Marjike Breuning definierar tre analysnivåer för hur en utrikespolitisk analys kan gå till: den
individuella nivån, statsnivån och det internationella systemet. Dessa tre analysnivåer erbjuder
olika förklaringar för att förstå hur inrikespolitiska beslut, implementeras och utvärderas.
Denna studie utgår ifrån individuella perspektivet, då uppsatsens syfte är att analysera
policyentreprenörer inom kongressen och deras påverkan på utrikespolitiska beslut mot Kuba.
Den individuella nivån fokuserar på ledarna och beslutsfattarna för att förklara utrikespolitiska
57 Breuning. Foreign policy analysis: a comparative introduction. 5. 58 Ibid. 5. 59 Ibid. 6. 60 Ibid. 61 Lamy, Steven & Masker, John. “Making Foreign Policy”, I: Lamy (red). Et al. Introduction to global politics. 125. 62 Breuning. Foreign policy analysis: a comparative introduction. 11.
16
beslut. Analysen sker i två faser: för det första analyseras egenskaper hos centrala aktörer. 63
För det andra analyseras deras uppfattning influerar utformningen av utrikespolitiska beslut. 64
4.1.1 Fallstudiedesign med utrikespolitisk analys
Fallstudien är den metod som ligger till grund för studiens forskningsdesign. En fallstudie kan
vara mångfacetterad i sitt metodologiska angreppssätt och erbjuder möjligheter för en
detaljerad illustration av ett tema eftersom man kan ta hjälp av flera vetenskapliga verktyg,
exempelvis akademisk litteratur, granskning av sekundära dokument och kritisk granskning av
primära källor.65
Fallstudiedesignen i denna studien är en tolkande fallstudie. Den tolkande fallstudien ger
forskaren möjlighet att genom deskriptiv information utveckla kategoriseringar och teman för
att belysa, stödja eller ifrågasätta teoretiska förutsättningar.66 Denna studie utgår från de
teoretiska ramverken aktörspecifik teori och policyentreprenörskap, där frågeställningarna
avser att analysera policyentreprenörernas roll, metoder och motiv. Således är denna studie
induktiv,67 eftersom teorierna har valts ut på förhand för att undersöka fenomenet. Denna typ
av fallstudie ger större möjligheter att analysera materialet genom sin komplexitet, djup och
teoretiska inriktning.68 Denna studie har som avsikt att undersöka beslutsprocesser, strategier
för genomförande och politiska motiv. Fallet kan beskrivas ur tre delar. Det stora och
övergripliga fallet är utrikespolitiska beslut mot Kuba, vilket leder till forskningsfältet
congressional diplomacy, vilket kortfattat kan beskrivas som samspelet mellan kongressen och
andra amerikanska politiska institutioner, företrädelsevis presidenten.69 Slutligen leder detta
fram till studiens analysenheter: policyentreprenörer. I en fallstudie finns det otaliga enheter
som kan analyseras, därför är det centralt att fallet avgränsas.70
Den urvalsstrategi som har använts är icke-probalistisk, även kallad målinriktad.71 Det icke-
probalistiska urvalet baseras på antagandet att man önskar upptäcka, förstå och få insikt.72
I denna studie är analysenheterna fyra stycken policyentreprenörer. Dessa presenteras var och
63 Breuning. Foreign policy analysis: a comparative introduction. 11. 64 Ibid. 12. 65 Hauge, Harrop. Comparative government and politics: an introduction. 362–364. 66 Sharan Merriam, Fallstudien som forskningsmetod, Lund: Studentlitteratur, 1994, 41. 67 Ibid. 42. 68 Ibid. 69 World politics review, “Backseat Driving: The Role of Congress in American Diplomacy”, Tillgänglig: https://www.worldpoliticsreview.com/articles/13379/backseat-driving-the-role-of-congress-in-american-diplomacy, 2013, (hämtad 2018-05-25) 70 Merriam, Fallstudien som forskningsmetod, 60. 71 Ibid. 61. 72 Ibid.
en för sig i kapitel fem. I slutdiskussionen jämförs aktörerna med varandra för att finna likheter
och olikheter gällande deras roller, metoder och motiv. Denna studie har ett fokus på den
individuella nivån, således är det centralt att ta hänsyn till beslutsfattarnas härkomst och
vederbörandes värderingar som kan förklara deras aktivitet kring de utrikespolitiska beslut som
de har påverkat. De fyra policyentreprenörer som valts ut är Robert Torricelli, Jesse Helms,
Ileana Ros-Lehtinen och Mario Diaz-Balart.
Denna studie kommer inte undersöka omständigheterna, utan snarare fokusera på hur
policyentreprenörerna agerar utifrån roll, metoder och motiv. Det kommer inte göras några
analyser utifrån policyentreprenörernas partipolitiska tillhörighet, däremot skrivs det ut för att
stärka studiens tydlighet.
4.2 Material Det material som ligger till grund för studien är sekundärmaterial. Det förekommer inga
intervjuer eller någon direktkontakt med någon av aktörerna, utan det material som har
granskats är dokument, forskningsartiklar, böcker och tidningsartiklar som handlar om eller
berör aktörerna. En stor mängd artiklar har använts i studien i syfte att skapa en utvidgad
kontext och för att kunna jämföra källorna med varandra. Vid val av tidningsartiklar har
undertecknad undvikit debattartiklar som har en personlig politisk laddning, för att undvika
subjektivt värderande information. Ändock är det synnerligen svårt som forskare eller
journalist förhålla sig neutral i en sådan viktig fråga som relationen mellan USA och Kuba. Det
är därför avgörande att vara medveten om att det som skrivs kan vara partiskt. Studien tar i
största möjliga mån hänsyn till faktiska händelser och inte till åsikter.
Kartläggningen av policyentreprenörernas roller, metoder och medel samt motiv är inget som
finns författat i några officiella dokument. Policyentreprenörens arbete sker mycket bakom
kulisserna, vilket innebär att det behövs mycket material från flera olika källor för att ha
möjlighet att förklara fenomenet.
Bakgrundskapitlet är uppdelat i tre delar: en definition av handelsembargo, policyprocessen
och sponsring i kongressen. För att definiera hur handelsembargot gått till har boken Imposing
Economic Sanctions av Geoff Simons varit viktig. Boken tar både upp en teoretisk definition
om vad ett handelsembargo är, men inkluderar också exempel från det amerikanska embargot
som lagts mot Kuba. För att definiera hur en policyprocess går till har boken Comparative
Government and Politics av Rod Hauge och Martin Harrop använts. I sponsring i kongressen
används material från hemsidan congress.gov, som är den amerikanska kongressens egna sida.
18
Congress.gov är en sida som förekommer frekvent i studien då sidan tillhandahåller biografier
av samtliga kongressledamöter, alla propositioner samt lagändringar som gjorts i kongressen.
Information om propositionerna kommer huvudsakligen från kongressens egna hemsida.
Vid utformningen av förståelsen av UPA samt diskussionen om reliabilitet och validitet utgår
studien från Marjike Breunings bok Foreign Policy Analysis, boken Introduction to Global
Politics av Steven Lamy med flera samt artikeln Methods of Foreign Policy Analysis av Phillip
B.K Potter. Fallstudiedesign inom UPA krävde en del insatthet och förståelse för eventuella
validitetsproblem och reliabilitetsproblem som kan uppkomma när en UPA-studie genomförs.
För att förklara policyentreprenörskap i kapitel fyra har studien utgått ifrån Ralph Carter och
James Scotts definition av policyentreprenörskap med tillägg från Rod Hauge och Martin
Harrops bok Comparative government and politics. Aktörspecifik teori förklaras utifrån
Valerie M. Hudsons artikel Foreign Policy analysis: Actor-specific Theory and the Ground of
International Relations samt boken US foreign policy av Michael Cox och Doug Stoke.
Roger R. Bettancourt, som författade forskningsartikeln Should the US lift the Cuban
embargo? Yes; it already has: and it depends, redogör för Jesse Helms och Robert Torricelli,
men fokuserar på Cuban Democracy Act och Helms-Burton Act som de lobbade för. Bert
Hoffman lägger stort fokus på Jesse Helms proposition i artikeln The Helms-Burton Law and
its consequences for Cuba, The United States and Europe. William M. Leogrande har författat
artikeln A Policy Long Past Its Expiration Date: US Economic Sanctions Against Cuba där han
fokuserar på embargot som helhet, men fokuserar främst på propositionerna Helms-Burton Act
och CDA.
Ytterligare material kommer från tidningsartiklar, däribland Miami Herald, Washington Post
och Reuters för att nämna några. Användningen av tidningsartiklar är vanligare för Ileana Ros-
Lehtinen och Mario Diaz-Balart eftersom det finns mycket mindre tidigare forskning om dem.
Ytterligare information om deras arbete har hämtats från aktörernas egna hemsidor.
4.3 Bearbetning av data
Forskningsfrågorna fokuserar på aktörer, aktörers metoder och motiv. Således måste materialet
systematiskt undersökas och abstrakta begrepp avgränsas. Operationaliseringen innebär att
abstrakta och teoretiska begrepp bryts ner till mindre operationella koder.73 Viktigt att ha med
73 P, Esaiasson., M, Gilljam., H, Oskarsson & L, Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik, 4 uppl, 2012. 55.
19
sig när operationaliseringen påbörjas är att ett begrepp kan operationaliseras på många olika
sätt. Det finns sällan, om än nästan aldrig, några självklara operationaliseringar,74 utan
definitionen av ett begrepp bestäms utifrån forskningsämnet.
De operationella koderna som appliceras på materialet är aktörer, metoder och politiska motiv.
Aktörer definieras som enskilda individer som har suttit, eller för nuvarande sitter i kongressen
och som har varit eller är initiativtagare för utrikespolitiska beslut mot Kuba. Metoder
definieras som handlingar av den enskilda individen, medial närvaro och mobilisering av
intressegrupper. Politiska motiv definierades som vad den enskilda individen vill uppnå,
personliga, förebyggande, reaktioner, historiska samt ideologiska motiv.
Kodning av material är, precis som operationaliseringen, styrt av forskningsämnets särart.
Kodningsprocessen betraktas som något kreativt och det saknas även här exakta mallar att utgå
från. Vid kodningen av studiens material har undertecknad använt sig av Kathy Charmaz
kodningsmetodik, öppen och fokuserad kodning,75 som tar utgångspunkt från Constructing
Grounded Theory. Den öppna kodningen har som avsikt att undersöka översiktliga fragment i
data,76 medan de fokuserade koderna ska specificera de öppna koderna och möjliggöra
analytiska resonemang.77
Eftersom undertecknad arbetat med ett väldigt brett spektrum av material är det viktigt att
kodningen sker på ett strukturerat och enkelt sätt för att inte riskera att tappa den röda tråden.
Därför skapar de öppna koderna huvudkoder, som bildar teman och där de fokuserade koderna
fungerar som underkoder för att mer detaljerat ringa in de öppna koderna.78
Kodningsmaterialet har initialt lästs med öppenhet och nyfikenhet då det är viktigt att undvika
förutfattade meningar.79 Kodningen utgick från studiens frågeställning och syfte för att
säkerställa att studien mäter det som studien avser sig att mäta och att mätningarna genomförs
korrekt.80 Det skapades tre huvudkoder: aktörer, metoder och motiv.
74 P, Esaiasson., M, Gilljam., H, Oskarsson & L, Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 55. 75 Kathy Charmaz, Constructing grounded Theory: a practical guide through qualitative analysis, London: Sage, 2006. 109. 76 Ibid. 77 Ibid. 78 Svensson, Peter & Ahrne, Göran, ”Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt”, I: Göran Ahrne, Peter Svensson. Handbok i kvalitativa metoder, 2 uppl, Stockholm: Liber, 2015. 224. 79 Ibid. 80 P, Esaiasson., M, Gilljam., H, Oskarsson & L, Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 58-59.
20
Det första som kodas i materialet är aktörer. Vid den inledande kodningsfasen lästes flera
tidningsartiklar och forskningsstudier jämlöpande, för att korrelera vilka aktörer som är mest
förekommande, vilka som förekom mer sällan samt vilka aktörer som är mycket drivande i
Kubafrågan. De öppna koder som förekommer är exempelvis sponsring eller medsponsring i
kongressen. Varav de fokuserade koderna är: huvudskapare för policybeslut, roll vid
policybeslut samt utrikespolitisk aktivitet. Ett exempel på en fokuserad kod som applicerats på
materialet är Robert Torricelli som närvarade vid välgörenhetsmiddagen vid Victor’s Cafe
tillsammans med Bill Clinton.
Den andra öppna koden är metoder. Meningen med denna huvudkod är att skapa övergripande
kartläggning av aktörens metoder för att uppnå sina politiska motiv. Några av de fokuserade
koder som används är nätverk, medel, intressegrupper, samt aktivitet i media. Ett exempel på
en fokuserad kod som applicerats på materialet är gruppen Congressional Cuba Democracy
Caucus och nätverket mellan olika kubanska aktörer i kongressen.
Den tredje huvudkoden är motiv. Syftet med denna öppna kod är att skapa en övergripande
bild för hur aktörerna med deras metoder skapar förutsättningar för att uppnå sina politiska
agendor. Exempel på de fokuserade koder som används är personliga orsaker, reaktioner,
förebyggande, icke-personliga- och ideologiska motiv samt implementering. Det finns en
intention från undertecknads sida att försöka finna bakomliggande orsaker till deras beslut som
inte är direkt relaterade till propositionens skrivningar. Ett exempel på en fokuserad kod är
Ros-Lehtinen som flydde med sin familj till USA efter revolutionen på Kuba.
4.4 Validitet och generaliserbarhet
Frågan om generaliserbarhet har över tid utvecklats till en av de mest centrala metodologiska
utmaningarna kring fallstudieanalys.81 Bent Flyvbjerg menar att generaliseringen av en
fallstudie är inget helt oproblematiskt, utan menar att det är närpå omöjligt att generalisera
utifrån ett enda fall.82
För att handskas med frågor om reliabilitet och validitet har Yvonna Lincoln och Egon Guba
skapat en tvåstegsmodell innefattande intern och extern validitet.83 Intern validitet innebär i
vilken grad som forskningsresultatet stämmer överens med verkligheten om resultatet är rimligt
81 Philip B.K Potter, Methods of Foreign Policy. International studies; International studies association and Oxford University Press, 2010. 10. 82 Bent Flyvbjerg, Five misunderstandings about case-study research, Sage publications, Vol. 12, no 2, April, 2006. 225. 83 Merriam, Fallstudien som forskningsmetod, 177.
21
samt om studien mäter det som studien avser sig mäta.84 Undertecknad har enbart tillgång till
sekundärdata och inte någon insikt i vad som faktiskt sades under mötena samt vilka politiska
maktspel som faktiskt ägde rum bakom kulisserna, utan kan endast återberätta andras material.
Därav blir undertecknad beroende av att förlita sig på att sekundärmaterialet upplevs vara
trovärdigt och att läsa materialet källkritiskt. Beroende vem som läser materialet kan det tolkas
olika för vem som agerade för vad, när och hur.
Extern validitet innebär i vilken utsträckning resultatet är lämpligt i andra situationer än den
undersökta, vilket kan beskrivas som generaliserbarheten i materialet. För att diskutera
generaliserbarheten måste studien först inneha en hög grad av intern validitet.85 Den externa
validiteten blir svårare att generalisera vid en fallstudie och en djupanalys av fallet. Med detta
författat skall en viss generalisering göras för de ämbetsmän som sitter i kongressen och den
makt som de besitter inom utrikespolitiska beslut. För att uppnå en bättre generalisering av
studien skall, enligt Göran Ahrne och Peter Svensson, undersökningen försöka att undersöka
studiefenomenet miljööverskridande och över en viss tid.86
I en studie av denna storlek får undertecknad lägga större fokus på att stärka den interna
validiteten, eftersom studie uppfyller en viss generalisering tack vare den interna validiteten,
men inte tvärtom. Om studien mäter det som studie avser sig att mäta, kommer möjligheterna
för generalisering att öka.87
För att stärka studiens interna validitet har det lagts stort fokus på två aspekter: först att redovisa
fallet tydligt, vilka analysenheter som finns med och hur är fallet uppbyggt. Det andra är
mätinstrumenten, det vill säga operationaliseringen och kodningen.88 Sett till studiens omfång
finns det svårigheter att göra en övergripande generalisering för fallet, eftersom det kan finnas
andra faktorer som spelar en roll, andra aktörer och andra händelser.
För att stärka möjligheten att generalisera har ett aktivt val gjorts att inkludera fyra
policyentreprenörer som var verksamma under olika tider. Anledningen till detta val är att ha
möjligheterna att analysera tid- och miljööverskridande resultat.89 De fyra aktörerna som
undersöks i studien har varit verksamma under olika tider. Torricelli och Helms undersöks
84 Merriam, Fallstudien som forskningsmetod, 177. 85 Ibid. 183. 86 Svensson, Peter & Ahrne Göran, ”Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt” I: Ahrne, Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. 27. 87 Merriam, Fallstudien som forskningsmetod, 181. 88 Ibid. 175. 89 Ahrne, Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. 27.
22
under 1990-talet medan Ros-Lehtinen och Diaz-Balart undersöks från 2010-talet. Däremot
finns det två undantag för Ros-Lehtinen. Hon har suttit i kongressen sedan 1989 och var med
som medsponsor vid Helms-Burton Act. Dessutom förekommer det en episod om hennes första
valkampanj 1989 där hon verkade för att frikänna en kubansk brottslig. Förutom dessa två
händelser har hon undersökts från 2010-talet.
Tidningsartiklarna har blivit kritiskt granskade och det funnits en tydlighet från undertecknads
sida att undvika artiklar som reflekterar journalistens åsikter eller har en konkret politisk
laddning mot eller för någon av aktörerna. Alla citat och titlar som finns i fallpresentationen
har medvetet inte översatts till svenska. Översättningar från engelska till svenska riskerar att
antingen förminska eller förhöja det som en person faktiskt säger. Det finns alltid en osäkerhet
att en översättning kan förvränga det som de facto sagts eller att det översätts fel. Politiska
yrkestitlar i USA är inte alltid de samma som i den svenska politiken och det finns inte alltid
en svensk översättning på yrkesbefattningarnas titlar. Det enda undantaget är att översätta
Secretary of State till utrikesminister, för att minska risken för feltolkning att personen som
berörs inte uppfattas som sekreterare eller assistent. Alla beslut, policys och intressegrupper
har inte heller översatts av liknande skäl som avgivits ovan.
23
5. Presentation av fallet
I följande kapitel presenteras resultatet. Varje aktör presenteras var för sig för att göra
materialet mera begripligt. Därtill följer presentationerna i kronologisk ordning för hur
utvecklingen har gått till, även om material emellertid gör historiska utvikningar bortom
kronologin. Därmed presenteras fallen från den äldsta aktören (Torricelli) till den senaste
(Diaz-Balart). I bilaga 1 finns en sammanställning som sammanfattar varje aktörs kontaktnät,
vilka policys aktörerna har varit huvudskapare eller medsponsor till samt sittande president vid
policyinitieringen.
5.1 Robert Torricelli
Den 23 april 1992 närvarade Bill Clinton vid en välgörenhetstillställning vid Victor’s Cafe i
Little Havanna, Florida. Runt trehundra av Miamis rikaste Kuba-amerikaner närvarade för att
visa sitt ekonomiska stöd för den då amerikanske presidentkandidaten. Tillsammans med Bill
Clinton fanns Clintons top campaign advisor on Latin America, Robert G. Torricelli, som hade
organiserat välgörenhetstillställningen. Torricelli hade nära band till Jorge Mas Canosa,
president för anti-Castro föreningen CANF.90
I början av 1980-talet hade CANF blivit en central spelpjäs kring de utrikespolitiska besluten
mot Kuba. Organisationen hade knutit till sig nära band med flera viktiga kongressledamöter,
däribland Robert Torricelli. Torricelli var mycket kritisk mot Ronald Reagans presidentskap
och i synnerlighet kritisk mot hans agerande mot Kuba. CANF tillsammans med en annan
kubansk organisation, PACS, visade sitt stöd för Torricelli vid välgörenhetstillställningen med
en donation på ungefär 240,000 tusen dollar. 91 Detta innebar att han blev den näst mest stöttade
kongressledamoten av den kubanska gemenskapen efter Ileana Ros-Lehtinen.92 Torricelli
visade även sitt stöd för CANF när han hävdade: ”Whatever the Foundation wants, the
Foundation gets”.93 På välgörenhetsmiddagen sade Clinton: ”I have read the Torricelli-
Graham bill and I like it”.94
Torricelli, tillsammans med ett antal medsponsorer, hade börjat designa propositionen Cuban
Democracy Act (CDA) sommaren 1991. Syftet med propositionen är att strama åt de
90 William M. Leogrande, Peter Kornbluh. Back Channel to Cuba: The hidden history of negotiations between Washington and Havana. Updated edition. Chapel Hill: The University of North Carolina press. 2015. 270. 91 Ibid. 271. 92 Haney, Vanderbush, The Cuban Embargo: the domestic politics of an American foreign policy. 90. 93 Leogrande, Kornbluh. Back Channel to Cuba: The hidden history of negotiations between Washington and Havana. 270. 94 Ibid. 269.
24
amerikanska ekonomiska sanktionerna mot Kuba och sätta press på den kubanska regeringen
för att möjliggöra en fredlig övergång till demokrati. Torricellis intentioner med propositionen
var: ”To wreak havoc on that Island”.95 Propositionen utformas samtidigt som Sovjetunionen
hade börjat falla samman och Kubas främsta ekonomiska bidragsgivare hade upphört.
Torricelli ville återinföra de tidigare handelsförbuden för företag att göra affärer med Kuba. I
propositionen lade Torricelli till att enbart ett demokratiskt val på Kuba skulle ge upphov till
att sanktionerna kan hävas. Torricelli sade att ”Castro must be brought to his knees”.96
Torricelli lade fokus i propositionen att inkludera det kubanska folket och ville involvera den
kuban-amerikanska gemenskapen på Kuba. Torricelli hade sedan tidigare knutit nära band med
flera centrala organisationer i Miami, däribland CANF, vilken skulle komma att spela en
central roll i lagstiftandet av propositionen.97
I början av 1992 hade Robert Torricelli och senatorn Bob Graham introducerat CDA till deras
respektive kammare i kongressen. Torricelli presenterade sin proposition till allmänheten i
tidningen Los Angeles Times 1991 där han anklagade Bush-administrationen för att inte göra
tillräckligt mot Kuba och att sakna en tydlig policy mot Kuba.98 Den dåvarande presidenten
George H.W Bush, som ursprungligen var emot Torricellis proposition, ansåg att den
inkrementella kraften som skulle krävas för att strama åt embargot inte var värt kostnaden.
Flera demokrater i det politiska systemet hoppades att Bush skulle lägga in sitt veto mot
propositionen. 99 Men efter Bill Clintons support för propositionen flög Bush den 24 oktober
1992 till Miami för att skriva på propositionen tillsammans med Mas Canosa och medlemmar
av CANF.100 Jorge Dominguez hävdade att Torricellis förslag var en del av en systematisk
partistrategi för att tvinga Bush-administrationen att skriva på en proposition med press från
både kongressen och CANF.101 Dominguez ansåg att Torricelli hade som avsikt att skapa en
explosion på Kuba, snarare än en fredlig övergång till demokrati.102
George H.W Bush förde en hård Kubapolitik under sin tid som president. Vid Sovjetunionens
fall, 1991, sade Bush att Kubas: “[…] special relationship with the former Soviet Union has all
95 Leogrande, Kornbluh. Back Channel to Cuba: The hidden history of negotiations between Washington and Havana. 270. 96 Ibid. 97 Haney, Vanderbush. The Cuban Embargo: the domestic politics of an American foreign policy. 87. 98 Ibid. 86. 99 Leogrande, Kornbluh. Back Channel to Cuba: The hidden history of negotiations between Washington and Havana. 270. 100 Ibid. 271. 101 Haney, Vanderbush. The Cuban Embargo: the domestic politics of an American foreign policy. 87. 102 Jessica Gibbs, US Policy Toward Cuba: since the Cold War, Milton Park: Routledge, 2011. 38.
25
but ended. And we’ve worked to ensure that no other government helps this, the cruellest of
regimes.”103
Presidenten hade som avsikt att uppmana länder som bedriver handel och ekonomiska
transaktioner med Kuba att upphöra med detta. Propositionen förbjöd alla amerikanska
dotterbolag både i och utanför USA att göra affärer med Kuba. Detta skulle förlama handeln
på Kuba och begränsa åtkomsten till amerikansk hårdvaluta. Mat och medicin blev förbjudna
att fraktas in på Kuba, med humanitär hjälp som det enda undantaget. I propositionen står det
författat två krav vad den kubanska regimen måste uppnå för att sanktionerna mot landet skall
upphöra: Först måste den amerikanska presidenten rapportera till kongressen att Kuba har
inrättat fria och demokratiska val och som är övervakade av oberoende internationellt erkända
aktörer. För det andra måste Kuba tillåta ett flerpartisystem med tillåtelse att bedriva
valkampanj, inrätta marknadsekonomi samt upplösa statens monopol.104
Bill Clintons presidentkampanj tillkännagav att Mario L. Baeza, vid seger för Clinton, skulle
tillsättas som Assistant Secretary of State for Inter-American Affairs. Tillkännagivandet
skapade ett starkt motstånd i den kubansk-amerikanska gemenskapen, som drevs av CANF.105
Torricelli var också motståndare mot Clintons intentioner och hävdade att Mario Baeza i Vita
huset skulle skada effekterna av CDA-propositionen. Motståndet från Torricelli och CANF
resulterade i att Clinton tog tillbaka sitt beslut och skickade en lista med potentiella namn till
senaten, där Baezas namn numera var struket. Istället tillsattes Alexander F. Watson, som var
den enda senior career officer som var tillgänglig.106 CANF och Torricelli lyckades inte bara
stoppa Baezas nominering, utan lyckades också tillsätta en av Torricellis assistenter; Richard
A. Nuccio som Deputy Assistant Secretary of State.107 Nuccio, som ansågs vara den
intellektuella hjärnan bakom CDA.108
103 CFR, “Timeline: U.S.-Cuba Relations 1959-2018”. Tillgänglig: https://www.cfr.org/timeline/us-cuba-relations, (hämtad 2018-06-14) 104 H.R 5323 - 102nd Congress: Cuban Democracy Act. Tillgänglig: https://www.congress.gov/bill/102nd-congress/house-bill/5323, (hämtad 2018-04-02) 105 Leogrande, Kornbluh. Back Channel to Cuba: The hidden history of negotiations between Washington and Havana. 271. 106 Ibid. 107 Ibid. 271-272. 108 Haney, Vanderbush. The Cuban Embargo: the domestic politics of an American foreign policy. 86.
försvarade Helms sanktionerna mot Kuba genom att hävda att ett upphörande av sanktionerna
skulle leda till att USA spelade efter Castros spelregler. Helms förespråkade en dödsstöt i hopp
om att avsluta Castro-regimen på Kuba genom att strypa möjligheterna för Kuba att få tillgång
till amerikansk hårdvaluta. Helms konstaterade:
The embargo works. My Bill will tighten it and deny Castro the two things he most
desperately wants: international legitimacy and US hard currency […] The Libertad
Act will cut off Castro’s lifeline of hard currency and increase his pariah status within
the international community. It makes clear that only a democratically elected Cuban
government will receive the benefits of American trade and recognition.118
Propositionen godkändes av det amerikanska representanthuset, men blev modifierad på några
punkter av senaten.119 Bill Clinton hade som avsikt att lägga sitt veto mot Helms proposition i
sin ursprungliga form, 120 men en politisk kris skulle visa sig bana väg för propositionen. I
februari 1996 sköts två obeväpnade Cessna flygplan ner av det kubanska luftvärnet, vilket
resulterade i att alla fyra besättningsmedlemmarna omkom.121 Samtliga var amerikanska
medborgare men kom ursprungligen från Kuba. Situationen skapade stor debatt i USA och
Jesse Helms och hans medsponsorer använde händelsen som en strategisk vändpunkt för
propositionen. Tio dagar efter händelsen blev Helms-Burton Act godkänd med en majoritet i
båda kamrarna i kongressen.122
Sett till den laddade situationen beslutade Bill Clinton att inte lägga sitt veto mot Helms-Burton
Act, utan signerade lagförslaget under en ceremoni tillsammans med familjemedlemmar av de
bortgångna besättningsmännen.123 Flera viktiga politiska aktörer närvarade vid signeringen,
däribland Jesse Helms och Ileana Ros-Lehtinen.124. Madeleine Albright som var
utrikesminister under Bill Clinton erkände att Clinton-administrationen blivit utmanövrerade
av Jesse Helms.125 I ett brev till Albright uttryckte Helms ett stort missnöje mot Bill Clinton
och menade att Clinton-administrationen varit slapp vid implementeringen av propositionen
och yrkade på bättre ansvarsfullhet från presidentens sida gentemot kongressen.126
118 Carter, Scott. Choosing to Lead: Understanding congressional Foreign Policy Entrepreneurs. 201. 119 Bert Hoffmann, The Helms-Burton law and its consequences for Cuba, The United States and Europe. Latin American institute at the free University of Berlin, Germany. 1998. 5. 120 Ibid. 121 Ibid. 122 Ibid. 6. 123 Ibid. 7. 124 Telesur, ”The Helms-Burton Act served to tighten US blockade on Cuba”, Tillgänglig: https://www.telesurtv.net/english/news/The-Helms-Burton-Act-Served-to-Tighten-US-Blockade-on-Cuba-20170305-0022.html, 2017, (hämtad 2018-04-02) 125 Carter, Scott. Choosing to Lead: Understanding congressional Foreign Policy Entrepreneurs. 202. 126 Ibid. 200.
I Helms-Burton Act inkluderades en skrivning som innebar att enbart det lagstiftande organet,
kongressen, kan häva propositionen. Ett av Jesse Helms ändamål med propositionen var att
förminska presidentens makt.127 Detta innebar att propositionen förflyttade den politiska
makten bort från Vita huset och till kongressen, vilket innebär en kraftig reducering för
presidentens möjligheter att förändra amerikansk utrikespolitik mot Kuba.128 Skrivningen
skulle göra sanktionerna ”Clinton-Proof”.129
Bill Clinton, som under sin första tid i Vita huset hade som avsikt att frigöra Kuba från Fidel
Castro, hamnade i konflikt med CANF 1995 efter en immigrationsfråga. Efter ett
immigrationsamarbete mellan Kuba och USA anklagade anti-Castro lobbyister Bill Clinton att
samarbeta med Fidel Castro. I samband med detta organiserade CANF en demonstration
utanför Vita huset 8 juni 1995. Vid demonstrationen anklagade Jorge Mas Canosa Clinton att
inte hålla sina löften som han givit Canosa att skapa förutsättningar för att göra Kuba fritt från
den kommunistiska regimen. Situationen resulterade att Canosa inte längre var välkommen till
Vita huset igen och att Canosa ansåg att sprickan som uppstått mellan CANF och Clinton-
administrationen var ”irreversible”.130
5.3 Ileana Ros-Lehtinen
Ileana Ros-Lehtinen föddes på Havanna, Kuba 15 juli 1952. Hon och hennes familj flydde till
USA kort efter att Fidel Castro kom till makten efter revolutionen 1959. Ros-Lehtinen valdes
som första latinska kvinna till kongressen den 29 augusti 1989. Hon blev dessutom den första
kubansk-amerikanska samt den första republikanska kvinnan från Florida att bli vald till
kongressen. Ros-Lehtinen etablerade sig själv som en mycket framträdande och konservativ
röst för utrikespolitiska beslut.131
I september 1989 höll subcommittees av House Foreign Affairs Committee förhör gällande
amerikansk utrikespolicy mot Kuba. Ros-Lehtinen välkomnades att delta och medverka vid
förhören trots att hon inte var medlem i organisationen, varav hon spelade en mycket
framträdande roll vid förhören.132 När House Foreign Affairs Committee förde diskussioner
127 William M. Leogrande. A Policy Long Past its expiration date: US economic sanctions against Cuba. Social research, vol. 82, no 4. 2015. 948. 128 Hoffmann, The Helms-Burton law and its consequences for Cuba, The United States and Europe. 8. 129 Haney, Vanderbush. The Cuban Embargo: the domestic politics of an American foreign policy. 73. 130 Nacla, ”Clintons Cuba Calculus”: Tillgänglig: https://nacla.org/article/clintons-cuba-calculus (hämtad 2018-06-14) 131 Diane Telgen, Eva M. Neito. Notable Hispanic American Women. Michigan: Cengage Gale. 1993. 65. 132 Haney, Vanderbush. The Cuban Embargo: the domestic politics of an American foreign policy. 84.
om ämnet vid ett senare skede spelade hon igen en aktiv roll. Ros-Lehtinen upplevdes att ha
expertkunskaper om Kubabesluten eftersom hon hade kopplingar till Kuba.133
År 2015 medsponsrade Ros-Lehtinen Cuba Normalization Accountability Act of 2015.
Propositionen har som avsikt att ha kvar tidigare restriktioner mot resor och handel mot Kuba
och skrivningarna att normalisera relationerna mellan USA och Kuba. Normaliseringarna
mellan länderna förutsätter att Kuba återlämnar all egendom som Kuba tagit från amerikanska
medborgare sedan den 1 januari 1959 eller att Kuba kompenserar alla drabbade amerikanska
medborgare med full ersättning. I propositionen står det även skrivet att presidenten inte får
genomföra aktioner för att lätta på resor eller handel mot Kuba.134
Ros-Lehtinen medsponsrade propositionen Cuban Human Rights Act of 2015. Propositionen
innebär att förbindelserna, tidigare federal lag eller förordning mellan USA och Kuba inte bör
förändras till dess att Kubas regering upphör med att kränka mänskliga rättigheter för
befolkningen på Kuba.135 Hon medsponsrade Cuban Military Transparency Act of 2015.
Propositionen förbjuder amerikanska personer att delta i finansiella transaktioner med eller till
Ministry of the Revolutionary Armed Forces of Cuba eller Ministry of the Interior of Cuba,
eller någon av dess underavdelningar, eller en ledande medlem av dessa ministerier.136 Ros-
Lehtinen har kontinuerligt medsponsrat propositioner för att stärka embargot mot Kuba under
hennes tid i kongressen samtidigt som hon arbetat för att motverka oppositionen mot embargot.
Hon är mycket stark motståndare till den tidigare presidenten Barack Obamas kubapolicy
genom att kalla försöken till att häva embargot ”immoral and illegal”.137 Ros-Lehtinen har
hävdat att Obama enbart lyssnade på Fidel Castros bröder och inte tagit folkets åsikter i akt och
att det skulle vara fel och kontraproduktivt mot den pro-demokratiska rörelsen att häva
embargot.138
133 Ibid. 85. 134 H.R. 2466 – 114th Congress: Cuba Normalization Accountability Act of 2015, Tillgänglig: https://www.congress.gov/bill/114th-congress/house-bill/2466, (hämtad 2018-04-02) 135 H.R. 1782 – 114th Congress: Cuba Human Rights Act of 2015, Tillgänglig: https://www.congress.gov/bill/114th-congress/house-bill/178, (hämtad 2018-04-02) 136 H.R. 2937 – 114th Congress: Cuban Military Transparency Act, Tillgänglig: https://www.congress.gov/bill/114th-congress/house-bill/2937, (hämtad 2018-04-02) 137 Progreso Weekly, “With Ros-Lehtinen retiring, the anti-embargo side has reason to celebrate”, Tillgänglig: http://progresoweekly.us/ros-lehtinen-retiring-anti-embargo-side-reason-celebrate/, 2017, (hämtad 2018-03-27) 138 Ros-lehtinen.house, ”Obama’s Call to Businesses to Work to Lift Embargo on the Castro Regime is Wrongheaded and Counterproductive to Pro-Democracy Movement, Says Ros-Lehtinen”, Tillgänglig: https://ros-lehtinen.house.gov/press-release/obamas-call-businesses-work-lift-embargo-castro-regime-wrongheaded-and, 2015 (hämtad 2018-03-27)
År 1976 genomförde exilkubanen Orlando Bosch en attack mot det kubanska flygplanet
Airliner Flight 455.139 Attacken resulterade i att 73 människor omkom. Bosch aktiviteter
uppmärksammades av amerikanska Justitiedepartementet som arresterade honom vid hans
ankomst till Miami 1988 och deporterade honom. Fallet uppmärksammades i media och anti-
Castro kubaner i Miami, som ansåg Bosch vara en hjälte i kampen mot Fidel Castro,
protesterade kraftigt mot deportationen.140 Under Ros-Lehtinens första kampanj till kongressen
1989 var hon en av huvudaktörerna bakom Orlando Bosch Day som hölls i Miami. Kampanjens
syfte var att Orlando Bosch skulle släppas fri från fängelse och tillåtas leva i Miami. Ros-
Lehtinen hade anställt Jeb Bush till sin campaign manager och hon ville frigöra Bosch samt
låta honom stanna i Miami. Hon fick Jeb Bush att lobba mot sin far; George H.W Bush, som
var president vid denna tidpunkt.141 Under politisk press tillkännagav Justitiedepartementet att
Bosch tillåtits att återvända till Miami för att befinna sig i husarrest. Den officiella orsaken från
Justitiedepartementets sida var att Bosch hade blivit frikänd på grund av humanitära orsaker.142
Ileana Ros-Lehtinen är en nyckelmedlem i House Foreign Affairs Committee och hon var också
medsponsor av Helms-Burton Act och CDA propositionen.143 Hon ingår i Congressional Cuba
Democracy Caucus som är en grupp i kongressen, skapad år 2004 med syfte att främja
diskussion och föra en proaktiv politik för att påskynda den demokratiska övergången på
Kuba.144 Medlemmar av denna gruppen, förutom Ros-Lehtinen, är Mario Diaz-Balart och hans
bror Lincoln Diaz-Balart.145 I ett brev till den dåvarande presidenten Barack Obama den 24
Mars 2009 uppmanade den här gruppen presidenten att strama åt det kubanska embargot samt
vädjade om en starkare politik mot Kuba. Gruppen ville att den oberoende gruppen Radio and
T.V. Marti, som sänder oberoende politiska nyheter till Kubas medborgare från USA skall
fortsätta få ekonomiska bidrag från amerikanska staten. Dessutom lägger författarna till brevet
vikt på att Obama-administrationen skall fortsätta erkänna de politiska fångarna som befinner
sig på Kuba i fångenskap.146
139 Haney, Vanderbush. The Cuban Embargo: the domestic politics of an American foreign policy. 86. 140 Ibid. 141 Ibid. 142 Salon,” The ghost of terror past”, Tillgänglig: https://www.salon.com/2002/01/11/reich_23/, 2002, (hämtad 2018-03-28) 143 Michael P Moreno et al. Term Paper Resource Guide to Latino History. California: Greenwood. 2010. 262. 144 Sires.house,” Committees ad Caucuses”, Tillgänglig: https://sires.house.gov/about/committees-and-caucuses (hämtad 2018-05-15) 145 Latin American studies,” Battle over Cuba policy heats up”, Tillgänglig: http://www.latinamericanstudies.org/us-cuba/battle-07.htm, 2007, (hämtad 2018-05-15) 146 Mariodiazbalart. House,” Letter from the Congressional Cuba Democracy Caucus to President Obama”, Tillgänglig: https://mariodiazbalart.house.gov/media-center/press-releases/letter-from-the-congressional-cuba-democracy-caucus-to-president-obama , 2009, (hämtad 2018-04-02)
År 2006 berättade Ros-Lehtinen för tidningen The Herald gällande ryktena kring de påstådda
avrättningsförsöken på Fidel Castro: ”If someone were to do it, I wouldn’t be crying”.147 Den
amerikanska senatorn Marco Rubio som har nära kontakter med Mario Diaz-Balart var hennes
assistent under en period på tidiga 1990-talet.148
5.4 Mario Diaz-Balart
Mario Diaz-Balart är en kongressledamot som representerar Florida och är ordförande i
Transportation, Housing and Urban development subcommittee of the House committee on
appropriations.149 Diaz-Balarts far, Rafael Lincoln Diaz-Balart var en viktig politisk aktör för
republikanerna och skulle bli en ledare i representanthuset. Rafael föddes på Kuba och var
under uppväxten vän och rumskamrat med Fidel Castro och introducerade även sin syster,
Mirta Diaz-Balart, till Fidel Castro, vilka som senare skulle gifta sig.150
Mario Diaz-Balart har nära kopplingar till den republikanska senatorn Marco Rubio. De har
arbetat och arbetar mycket nära varandra för att förändra de utrikespolitiska beslut som
implementerades under Barack Obamas åtta år i Vita huset. Diaz-Balar ansåg att Donald Trump
kunde göra honom till en relevant aktör igen i de utrikespolitiska besluten för Kuba efter att
Obamas utrikespolitiska beslut inte gick i samma linje som Diaz-Balarts egna planer.151 I maj
2017 befann sig Marco Rubio och Mario Diaz-Balart i det ovala rummet i Vita huset. Diaz-
Balart hade under längre tid försökt sätta press på den nuvarande presidenten Donald Trump
att häva de beslut som Barack Obama hade genomfört för att lätta på sanktionerna mot Kuba.
Diaz-Balart hade tillsammans med Ileana Ros-Lehtinen försökt sätta press på före detta vice-
presidenten Mike Pence i februari 2017. Diaz-Balart rådde Trump att arbeta top-down och sätta
sin vilja över Homeland Security Secretary John Kelly och utrikesminister Rex Tillerson.
Donald Trump skulle sedermera hålla med Diaz-Balart att förändra besluten och tillsammans
kom de fram till att Trumps Kubapolitik skulle omformuleras av Vita huset och av National
147 Think Progress,” Congresswoman: I Welcome the Opportunity of Having Anyone Assassinate Fidel Castro” Tillgänglig: https://thinkprogress.org/congresswoman-i-welcome-the-opportunity-of-having-anyone-assassinate-fidel-castro-a666ce2bd14a/, 2006, (hämtad 2018-04-02) 148 National Public Radio, “U.S Rep. Ros-Lehtinen, First Cuban-American elected to Congress, Retiring next year”, Tillgänglig: https://www.npr.org/sections/thetwo-way/2017/04/30/526291214/u-s-rep-ros-lehtinen-first-cuban-american-elected-to-congress-retiring-next-year, 2017, (hämtad 2018-04-02) 149 Appropriations.House, “Transportation, Housing and Urban Development and Related Agencies”, Tillgänglig: https://appropriations.house.gov/subcommittees/subcommittee/?IssueID=34798, (hämtad 2018-05-15) 150 Independent, “Castro’s one true love returns to Cuba after abscene of 40 years”, Tillgänglig: https://www.independent.co.uk/news/world/americas/castros-one-true-love-returns-to-cuba-after-absence-of-40-years-413110.html, 2006, (hämtad 2018-05-26) 151 Miami New Times, “Rubio and Diaz-Balart talk tough but change little about Cuba”, Tillgänglig: http://www.miaminewtimes.com/news/marco-rubio-and-mario-diaz-balart-change-relatively-little-about-trump-obama-cuba-plan-9425804, 2017, (hämtad 2018-03-26)
Security Council med hjälp av Marco Rubio och Diaz-Balart. Policyomskrivningen ansågs vara
en politisk seger för både Marco Rubio och Mario Diaz-Balart.152 Säkerheten bakom Diaz-
Balarts och Rubios politiska affärer med Donald Trump har varit viktig. Båda senatorerna ville
undvika att information skulle läcka ut till media i rädsla av att andra politiker och kubanska
eller Kuba-relaterade företag skulle utnyttja potentiella öppningar i förslagen. Utkast till förslag
skrevs för hand på papper mellan Vita huset, Rubio och Diaz-Balart som övervakades av
Homeland Security. I ett fall lämnade Floridas guvernör Rick Scott personligen ett Diaz-Balart
memo till Trump i en limousin tillsammans med Rubio på väg till ett evenemang i Orlando.153
I mars 2017 uppstod det ett politiskt spel mellan Diaz-Balart och Donald Trump. Inför
omröstningen för lagförslaget American Health Care Act of 2017 hade Diaz-Balart
ursprungligen tänkt att rösta emot förslaget. New York Times rapporterade att Diaz-Balart ville
ha garantier från Vita huset att Donald Trump skulle vidhålla sina kampanjlöften att föra en
hårdare Kubapolitik. Diaz-Balart använde sig av media för att skapa en diskussion om
presidenten och Kuba. Situationen resulterade i att Diaz-Balart röstade för lagförslaget, men
han förnekade att han hade fått några löften från Vita huset att Trump skulle revidera Obamas
beslut mot Kuba. 154
Mario Diaz-Balart bildar tillsammans med Ileana Ros-Lehtinen och ett antal andra kubanska
medlemmar i kongressen gruppen Congressional Cuba Democracy Caucus. Diaz-Balart, Ros-
Lehtinen och Lincoln Diaz-Balart brukar kallas för ”The big three Miami Cubans in
Congress”.155 Diaz-Balart har medsponsrat flera förslag mot Kuba bland annat Cuban Military
Transparency Act, Cuba Normalization Accountability Act samt Cuba Human Rights Act,
samtliga av dessa har också Ileana Ros-Lehtinen medsponsrat.
152 Miami Herald, ”Inside Oval Office, Rubio and Diaz-Balart pushed Trump to Crack down on Cuba” , Tillgänglig: http://www.miamiherald.com/news/politics-government/article156337719.html, 2017, (hämtad 2018-03-26) 153 Miami New Times, “Rubio and Diaz-Balart talk tough but change little about Cuba”, Tillgänglig: http://www.miaminewtimes.com/news/marco-rubio-and-mario-diaz-balart-change-relatively-little-about-trump-obama-cuba-plan-9425804, 2017, (hämtad 2018-03-26) 154 Miami Herald, ”Inside Oval Office, Rubio and Diaz-Balart pushed Trump to Crack down on Cuba” , Tillgänglig: http://www.miamiherald.com/news/politics-government/article156337719.html, 2017, (hämtad 2018-03-26) 155 Jay, Nordlinger. “Meet the Diaz-Balart”. National Review; vol. 55 no 4. 2003. 35.
Cuban Liberty Act of 1996 LIBERTAD (Helms-Burton Act)
Medsponsrade Cuban Liberty Act of 1996 LIBERTAD (Helms-Burton Act)
Cuban Democracy Act
American Health Care Act Cuban Military Transparency Act Cuba Normalization Accountability Act Cuba Human Rights Act Cuban Liberty Act of 1996 LIBERTAD (Helms-Burton Act)
American Health Care Act Cuban Military Transparency Act Cuba Normalization Accountability Act Cuba Human Rights Act
President vid policy
George H.W Bush Bill Clinton Barack Obama Donald Trump
Barack Obama Donald Trump
Relaterade intressegrupper
och aktörer
Bill Clinton CANF
Jorge Mas Canosa
Richard A. Nuccio
Dan Fisk Dan Burton
CANF Jeb Bush Mario Diaz-Balart Congressional Cuban Democracy Caucus
Marco Rubio Ileana Ros-Lehtinen Congressional Cuban Democracy Caucus
Figure 1 – sammanställd tabell för policyentreprenörer