Abstrakt Sömnen är av stor betydelse för vår totala funktion och hälsa. Många äldre människor uppfattar sömnmönstret som förändrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 år tillhör gruppen som konsumerar mest sömnläkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvårigheter hos äldre. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Från databassökningen inkluderades 14 artiklar vilka bildade tre kategorier: sömnsvårigheter, attityder gentemot sömn-och rogivande läkemedel och användning av sömn- och rogivande läkemedel och sex subkategorier: förekomst av sömnsvårigheter, orsak till störd sömn, läkemedelsbruk, läkemedelseffekt, indikation och överdosering samt komplikationer. Resultatet visade att läkemedelsanvändandet mot sömnbesvär ökade efter sjukhusvistelse och kunde till viss del förkorta insomningen. Dock belystes att grupperna som fick sömnläkemedel inte var hjälpta av det på längre sikt och hade svårare att somna om vid uppvaknande på natten. Förskrivningen skedde många gånger utan indikation, som förlängning av redan befintliga recept och på patienters begäran. Diskussionen behandlade att dagens tids- och personalbrist är hinder som försvårar omvårdnaden för patienterna. Sömnläkemedel som ofta finns på generell ordination kan bli en enkel åtgärd till att främja sömnen. Livssituationen inverkar med faktorer som ensamhet och inaktivitet vilka är vanliga bland äldre och det tar inte läkemedlen bort. Som slutsats sågs ensamhet och stress vara två bidragande faktorer till användandet av sömn- och rogivande läkemedel. En tendens föreligger till att andelen förskrivningar av läkemedel mot sömnsvårigheter på sjukhus från år 2000 och framåt ökar. Nyckelord Litteraturstudie, sömn- och rogivande läkemedel, sömnsvårigheter, äldre. Examinerande lärare: Anita Pejlert, Prefekt/ lektor Sömn och äldre- En litteraturstudie om sömnläkemedelkonsumtion hos äldre ANNELIE NORBERG CHRISTINE JONSSON Mittuniversitetet, Sundsvall Institutionen för hälsovetenskap Omvårdnad C, 76-90 hp Mars 2008
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Abstrakt Sömnen är av stor betydelse för vår totala funktion och hälsa. Många äldre människor uppfattar sömnmönstret som förändrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 år tillhör gruppen som konsumerar mest sömnläkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvårigheter hos äldre. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Från databassökningen inkluderades 14 artiklar vilka bildade tre kategorier: sömnsvårigheter, attityder gentemot sömn-och rogivande
läkemedel och användning av sömn- och rogivande läkemedel och sex subkategorier: förekomst av sömnsvårigheter, orsak till störd sömn, läkemedelsbruk, läkemedelseffekt, indikation och överdosering samt komplikationer. Resultatet visade att läkemedelsanvändandet mot sömnbesvär ökade efter sjukhusvistelse och kunde till viss del förkorta insomningen. Dock belystes att grupperna som fick sömnläkemedel inte var hjälpta av det på längre sikt och hade svårare att somna om vid uppvaknande på natten. Förskrivningen skedde många gånger utan indikation, som förlängning av redan befintliga recept och på patienters begäran. Diskussionen behandlade att dagens tids- och personalbrist är hinder som försvårar omvårdnaden för patienterna. Sömnläkemedel som ofta finns på generell ordination kan bli en enkel åtgärd till att främja sömnen. Livssituationen inverkar med faktorer som ensamhet och inaktivitet vilka är vanliga bland äldre och det tar inte läkemedlen bort. Som slutsats sågs ensamhet och stress vara två bidragande faktorer till användandet av sömn- och rogivande läkemedel. En tendens föreligger till att andelen förskrivningar av läkemedel mot sömnsvårigheter på sjukhus från år 2000 och framåt ökar. Nyckelord Litteraturstudie, sömn- och rogivande läkemedel, sömnsvårigheter, äldre. Examinerande lärare: Anita Pejlert, Prefekt/ lektor
Sömn och äldre-
En litteraturstudie om sömnläkemedelkonsumtion hos äldre
ANNELIE NORBERG CHRISTINE JONSSON
Mittuniversitetet, Sundsvall
Institutionen för hälsovetenskap Omvårdnad C, 76-90 hp
Mars 2008
Innehållsförteckning Bakgrund 1-3 Syfte 3 Metod 3-6
Datainsamling 3 Litteratursökning 3-4 Inklusions- och exklusionskriterier 4 Klassificering och värdering av studier 4-5 Data-analys 5-6 Etiska överväganden 6
Resultat 6-14
Sömnsvårigheter 7 Förekomst av sömnsvårigheter 7-8 Orsaker till störd sömn 8-9 Attityder gentemot sömn- och rogivande läkemedel 9-10 Användning av sömn- och rogivande läkemedel 10-11 Läkemedelsbruk 10-11 Läkemedelseffekt 11-12 Indikation och överdosering 12-13 Komplikationer 13-15
* Passaro, A., Volpato, S., Romagnoni, F., Manzoli, N., Zuliani, G., & Fellin, R.
(2000). Benzodiazepine with different half-life and falling in a hospitalized
population: The GIFA study. Journal of Clinical Epidemiology, 53, 1222-1229.
* Ramesh, M., & Roberts, G. (2002). Use of night-time benzodiazepines in an
elderly inpatient population. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics, 27,
93-97.
* Ried, D., Johnson, R., & Gettman, D. (1998). Benzodiazepine exposure and
functional status in older people. American Geriatrics Society, 46, 71-76.
SBU/SSF. Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med
depressionssjukdomar. Stockholm: Statens Beredning för medicinsk Utvärdering,
1999:3.
* Zisselman, H., Rovner, B., Yuen, E., & Louis, D. (1996). Sedatives-hypnotic
use and increased hospital stay and costs in older people. Journal of American
Geriatric Society, 44, 1371-1374
Bilaga 1a Inkluderade artiklar
Författare, årtal, land
Titel Syfte Design/ Analys metod
Deltagare Resultat Kvalité
Ramesh Roberts 2002 Indien
Use om nigth-time benzodiazepines in an elderly inpatient population.
Att undersöka förskrivningen av benzodiazepiner på sömnindikation hos äldre inneliggande patienter för att fastställa effekt och om sjukhusförskrivningen uppmuntrar till fortsatt benzodiazepinanvändning.
Ingen signifikant skillnad i sömnduration och kvalité i hemmet jämfört med på sjukhus hos deltagarna. Sjukhusvistelsen ledde till ökad benzodiazepinanvändning. Kaffe/te påverkade inte sömnen på något sätt.
P-I
Holmquist Svensson Höglund 2003 Sverige
Psychotropic drugs in nursing- and old-age homes: relationships between needs of care and mental health status.
Att kartlägga vilka typer av läkemedel som förskrivs till äldre individer på assistansboende relaterat till olika faktorer och att studera indikation för behandling och dess effekt.
45% är behandlad med läkemedel för sömnproblem, 54% av dem hade ändå sömnproblem. Hos 67% av de som tog sömntab. fanns ingen dokumenterad effekt senaste mån. 56% av dem fick sömnläkemedel utan dokumenterad indikation.
R-I
Chapman Lehman Elliot Clark 2006 USA
Sleep quality and the role of sleep Medication for Veterans with chronic pain.
Att undersöka hur sömnproblemen ser ut hos veteraner med smärta, förutsägande faktorer för förskrivning av sömnläkemedel, vilken sort och förhållandet mellan sömnläkemedels-användning och sömnkvalité, smärta och depression.
Kvantitativ, kontrollerad klinisk studie (CCT) Intervju, enkät T-test Chi-square tests
n = 201 Bortfall: n = 0
45,3% hade fått sömnläkemedel utskrivet vid bedömning två månader efter inskrivning på smärtklinik. Sömnläkemedel gjorde att pat. upplevdeen försämring av sömnkvalitén även efter flera månader av sömnläkemedelsintag.
P-I
Bilaga 1b Inkluderade artiklar
Författare, årtal, land
Titel Syfte Design/ Analys metod
Deltagare Resultat Kvalité
Giron Forsell Bernsten Thorslund Winblad Fastbom 2002 Sverige
Sleep problems in a very old population: drug use and clinical correlates.
Att utvärdera förekomsten av sömnproblem hos äldre människor och dess relation till fysisk och psykisk hälsa samt läkemedelsanvändning.
Kvantitativ, kontrollerad klinisk studie (CCT) Intervju Personal och medicin/läkardokument Chi-square tests Students t-test
n = 683 bortfall: n = 42
En tredjedel av deltagarna hade sömnproblem och det var vanligare för kvinnor. Faktorer såsom smärta, dålig självupplevd hälsa och depression påverkade sömnen negativt.
P-I
Fagnoni Limat Haffen Henon Jacquet Sechter Woronoff-Lemsi 2007 Frankrike
Does hospitalization effect hypnotics and anxiolytic drug prescribing?
Att bedöma sjukhusvistelsens påverkan på sömn och ångestdämpande läkemedelsförskrivning under och efter sjukhusvistelse.
Kvantitativ, deskriptiv studie (DS) Intervju Enkät Journalhandlingar Chi-square tests Students t-test Mann-Whitney Fisher exect test
n = 260 bortfall: n = 148
Nästan hälften av deltagarna hade sömnproblem före mot 64% under sjukhusvistelsen. Faktorer till dessa problem på sjukhus var oro, oljud, smärta och sjuksköterskeinverkan. Sömnläkemedelskonsumtionen ökade efter utskrivning jämfört med innan.
P-I
Krska MacLeod 1995 England
Sleep quality and the use of benzodiazepine hypnotics in generall practice.
Att undersöka användningsmönster av benzodiazepiner som sömnläkemedel, andra sätt att främja sömn och karaktäristiska för sömn hos patienter som använder det regelbundet.
Övervägande del som förskrivs benzodiazepiner är kvinnor. Patienters inställning till sömnläkemedel var mycket positiv trots att de sov sämre än kontrollgruppen. Kommer fram faktorer som underlättar och försvårar insomning. Koffein tyckr de inte påverkar sömnen.
P-I
Bilaga 1c Inkluderade artiklar
Författare, årtal, land
Titel Syfte Design/ Analys metod
Deltagare Resultat Kvalité
Zisselman Rovner Yuen Louis 1996 USA
Sedative-hypnotic use and increased hospital stay and costs in older people.
Att bedöma sambandet mellan sömn- och rogivande läkemedelsanvändning, grad av sjukdom, vårdtid och sjukhuskostnader bland äldre patienter på sjukhus.
Kvantitativ, deskriptiv studie (DS) Farmakologiska och administrativa databaser Chi-square test Analysis of variance (ANOVA)
n = 856 bortfall n = 0
Av de inneliggande patienterna var det 52,9% som fick sömn- och rogivande läkemedel. 37,5% av dem fick överskridna doser. Visade ett dosberoende samband mellan användande av dessa läkemedel och ökade sjukhuskostnader.
R-II
Avidan Fries James Szafara Wright Chervin 2005 USA
Insomnia and hypnotic use, recorded in the minimum dataset, as predictors of falls and hip fractures in a Michigan nursing homes.
Att undersöka sambandet mellan sömnsvårigheter, sömnläkemedel, fall och höftfrakturer hos äldre människor.
Kvantitativ, deskriptiv studie (DS) Long-term care facility resident assessment instrument- bedömningsdatabas Pearson chi-square test Students t-test
n = 81294 bortfall: n = 47131
Visar samband mellan sömnsvårigheter, sömnläkemedel, fall och höftfrakturer. Faktorer såsom ålder, kön och sjukdom tillsammans med sömnläkemedel ökar risken för fall och höftfrakturer.
R-I
Mah Upshur 2002 Kanada
Long term benzodiazepine use for insomnia in patients over the age of 60: discordance of patient and physician perceptions.
Att undersöka och jämföra patienters och läkares uppfattnignar kring för- och nackdelar med långtidsanvändning av benzodiazepiner hos äldre patienter med sömnsvårigheter.
Kvantitativ, deskriptiv studie (DS) Enkät-brev T-test
Patienter: n = 242 bortfall: n = 149 Läkare: n = 39 bortfall: n = 14
Kvinnor utgör majoriteten som använder benzodiazepiner mot sömnsvårigheter. Attityder mot dessa läkemedel jämförs och visar att läkare ser större risker och färre fördelar än patienterna.
P-I
Bilaga 1d Inkluderade artiklar
Författare, årtal, land
Titel Syfte Design/ Analys metod
Deltagare Resultat Kvalité
Ersser Wiles Taylor Wade Walsh Bentley 1999 England
The sleep of older people in hospital and nursing homes.
Att undersöka sömnkvalitet och mönster hos deltagarna.
Kvantitativ, randomiserad kontrollerad studie (RCT) med en kvalitativ del. Intervjuer Observationer Innehållsanalys
n = 41 bortfall: n = 9
Visar att 75% av patienterna i studien tycker sig sova dåligt på sjukhus. Orsaker till bristfällig sömn var smärta, nattliga toalettbesök, oljud och obekvämlighet. De som använde sömnläkemedel hade svårt att somna om efter de vaknat på natten. Patienter på vårdhem sov bättre än de på sjukhus.
P-II
Ried Johnson Gettman 1998 USA
Benzodiazepine exposure and functional status in older people.
Att fastställa sambandet mellan benzodiazepin-användning och funktionsstatus hos äldre människor.
Kvantitativ, deskriptiv studie (DS) Enkät Automated outpatient prescribtion system Pearsons chi-square test Students t-test Analysis of variance (ANOVA)
n = 4658 bortfall: n = 466
Samband mellan benzodiazepiner och funktionella begränsningar förekommer. Kvinnor förskrivs oftare än män dessa läkemedel.
Benzodiazepines with different half-life and falling in an hospitalized population: the GIFA study.
Att analysera sambandet mellan olika typer av benzodiazepin- förskrivningar och risken för åtföljande fall hos inneliggande patienter.
Kvantitativ, randomiserad kontrollerad studie (RCT) Enkät som fördes in i en databas. Chi-square test Students t-test
n = 9154 bortfall: n = 1246
Under sjukhusvistelsen använde 24% av patienterna benzodiazepiner och det var vanligare bland kvinnor. Risken för fall ökade, likaså vårdtiden.
C-II
Bilaga 1e Inkluderade artiklar
Författare, årtal, land
Titel Syfte Design/ Analys metod
Deltagare Resultat Kvalité
Huang Lai 2006 Taiwan
Potentially inappropriate prescribing for insomnia in elderly outpatients in Taiwan.
Att identifiera specifika typer av olämpliga förskrivningar av sömnläkemedel hos äldre patienter i öppenvård med sömnsvårigheter.
Kvantitativ, deskriptiv studie (DS) Bureau of National Health Insurance (BNHI) Chi-square test
n = 216994 bortfall: n = 4% av filerna
Överdosering i tre former uppmärksammades, två av dem var vanligast hos män.
R-I
Hasan Byles Mishra Harris 2001 Australien
Use of sleeping medication and quality of life among older women who report sleeping difficulty.
Att bedöma proportionen av äldre kvinnor med sömnsvårigheter och/eller som använder sömnläkemedel samt att identifiera faktorer därtill.
Kvantitativ, deskriptiv studie (DS) Enkät Multiple regressions analyses
n = 39000 bortfall: n = 26376
Människor som ofta anser sig ha sömnsvårigheter var 17% och 33% ibland. Sömnläkemedel användes av 18% av deltagarna. Orsaker till sömnsvårigheterna var stress, för lite fysisk aktivitet och inkontinens. Faktorer som påverkade läkemedelsanvändning var att leva ensam och vara stressad.
P-II
Bilaga 2a Exkluderade artiklar
Författare, år: Titel: Motivering: Huang Gau Lin Kernohan 2003
Assessing risk of falling in older adults.
Review-artikel (I abstrakt)
Allain Bentué-Ferrer Polard Akwa Patat 2005
Postural insatability and consequent falls and hipfractures associated with use of hypnotics in the elderly.
Review-artikel (I abstrakt)
Glass Lanctôt Herrmann Sproule Busto 2005
Review: sedatives-hypnotics increase adverse effects more than they improve sleep quality in older persons with insomnia.
Review-artikel
Nagel Markie Richards Taylor 2003
Sleep promotion in hospitalized elders.
Ej vetenskaplig
Conn Madan 2006
Use of sleep-promoting medications in nursing home residents- risks versus benefits.
Ej vetenskaplig
Kruse 1990
Problems and pitfalls in the use of benzodiazepines in the elderly.
Ej vetenskaplig
Folks Burke 1998
Sedative hypnotics and sleep. Ej vetenskaplig
Fosnight Holder Allen Hazelett 2004
A strategy to decrease the use of risky drugs in the elderly.
Sleep disturbances in the elderly residing in assisted living: findings from the Maryland assisted living study.
Inte relevant för syftet.
Ancoli-Israel Richardson Mangano Jenkins Hall Jones 2004
Long-term use of sedative hypnotics in older patients with insomnia.
För medicinskt inriktad.
Linden Bär Helmchen 2003
Prevalence and appropriateness of psychotropic drug use in old age: results from the Berlin aging study (BASE).
Alltför inriktad på psykiatri.
Huang Lai 2005
Patterns of sleep-related medications prescribed to elderly outpatients with insomnia in Taiwan.
För medicinskt inriktad.
Basu Dodge Stoehr Ganguli 2003
Sedative-hypnotic use of diphenhydramine in a rural, older adult, community-based cohort- effects on cognition.
För medicinskt inriktad.
Elliott Woodward Oborne 2001
Improving benzodiazepine prescribing for eldarly hospital inpatients using audit and multidisciplinary feedback.
Inte relevant för syftet.
Seltzer Kurt Knodel Dean Burch 2000
Drug utilization review of sedative/hypnotic agents in Texas medicaid patients.
För låg ålder på deltagarna.
Bilaga 3 Granskningsmall (enligt SBU/SSF, nr 4, 1999).
Artikelgranskning
Artikel nr:………… Granskare:………………………………….
Författare:……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………….
Titel:…………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………….
Årtal:………. Tidskrift:………………………………………………………….
Land där studien utfördes:…………………………………………………………………...
Typ av studie: Original □ Review □ Annan □……………………………………
Kvantitativ □ Kvalitativ □
Område:
1. …………………………………. □
2. …………………………………. □
3. …………………………………. □
4. …………………………………. □
Fortsatt bedömning: Ja □ Nej □
Motivering:………………………………………………………………………………….
Kvalitetsbedömning: Hög (I) □ Medel (II) □ Låg (III) □
Kommentar:…………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
KVALITETSBEDÖMNING
Frågeställning/hypotes:……………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
Typ av studie
Kvalitativ: Deskriptiv □ Intervention □ Annan □………………………………
Kvantitativ: Retrospektiv □ Prospektiv □
Randomiserad □ Kontrollerad □
Intervention □ Annan □……………………………………..
Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):………. Bortfall (N):………………
Tidpunkt för studiens genomförande:………………………. Studiens längd:…………...
Beaktas: Könsskillnader? Ja □ Nej □ Åldersaspekter? Ja □ Nej □
Kvalitativa studier
Tydlig avgränsning/Problemformulering? Ja □ Nej □
Är perspektiv/kontext presenterade? Ja □ Nej □
Finns ett etiskt resonemang? Ja □ Nej □
Urval relevant? Ja □ Nej □
Är försökspersonerna väl beskrivna? Ja □ Nej □
Är metoden tydligt beskriven? Ja □ Nej □
Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultatet? Ja □ Nej □
Giltighet: Är resultatet logiskt, begriplig,t i
Överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt? Ja □ Nej □
Kvantitativa studier
Urval: Förfarandet beskrivet? Ja □ Nej □
Representativt? Ja □ Nej □
Kontext? Ja □ Nej □
Bortfall: Analysen beskriven? Ja □ Nej □
Storleken beskriven? Ja □ Nej □
Interventionen beskriven? Ja □ Nej □
Adekvat statistisk metod? Ja □ Nej □
Vilken statistisk metod är använd? ………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………...
Etiskt resonemang ? Ja □ Nej □
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten -valida Ja □ Nej □
-reliabla Ja □ Nej □
Är resultatet generaliserbart? Ja □ Nej □
Huvudfynd:………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………
Bilaga 4 Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod (enligt SBU/SSF, nr 4, 1999). I= hög II= medel III= låg C Prospektiv randomiserad studie.
Större välplanerad och genomförd multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter är tillräckligt stort för att besvara frågeställningen.
-
Randomiserad studie med för få patienter, och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
P Prospektiv studie utan randomisering. Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter, adekvata statistiska metoder.
-
Litet antal patienter, brister i genomförande, tveksamma statistiska metoder
R Retrospektiv studie. Stort konsekutivt patientmaterial väl beskrivet och analyserat med adekvata statistiska metoder (till exempel multivariantanalys, fall-kontrollmetodik etc). Lång uppföljningstid.
-
Begränsat patientmaterial otillräckligt beskrivet, alltför kort uppföljning eller inadekvata statistiska metoder.
L Noggrann litteraturgenomgång, väl redovisat patientmaterial, ofta i tabellform. Väldokumenterat lärobokskapitel
-
Redovisning utan källhänvisning och med ofullständigt underbyggda slutsatser.