› upload › stod-i... · Inspel om 2 kapitlet Miljöbalken2015-07-03 · grundvattenuttag Mark - och miljödomstolarna ger fortsatt allt för generösa tillstånd till grundvattenuttag

Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt – 2 kapitlet Miljöbalken

Det här dokumentet innehåller de inspel som kommit till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt som berör 2 kapitlet i

Miljöbalken. Dels har inspelen inkommit genom den webbenkät som låg ute under mars 2015 och dels har inspelen

förts in från intervjuer som gjorts.

För mer information om dokumentet och Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt, besök projektets hemsida eller kontakta

Jenny Jonsson, projektledare för miljöbalksprojektet.

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/Naturvardsverkets-

miljobalksprojekt/

[email protected]

BESÖK: STOCKHOLM – VALHALLAVÄGEN 195

ÖSTERSUND – FORSKARENS VÄG 5, HUS UB

POST: 106 48 STOCKHOLM

TEL: 010-698 10 00

FAX: 010-698 10 99

E-POST: [email protected]

INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE

SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2015-06-26

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/Naturvardsverkets-miljobalksprojekt/

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/Naturvardsverkets-miljobalksprojekt/

mailto:[email protected]

Titel Vilket är problemet som du vill beskriva? Vilka lösningar ser du på

problemet? Ange var det finns mer information

Finns det goda exempel inom andra områden?

2

Oklarheter vid tillämpning av rimlighetsavvägning av buller

Det råder oklarheter kring vid vilken kostnad en åtgärd blir orimlig och hur bedömningen ska göras. Följden blir att det blir omfattande och dyra utredningar, svåra bedömningar i tillsyns och prövningsärenden. Risk för ej likvärdig bedömning.

Det behövs praxis och vägledning. Vi behöver fler konkreta exempel. Inledningsvis behöver vi veta hur det ser ut idag, hur har utfallen blívit, vilka hänsyn har tagits och vad har tagits in i avvägningen.

Kan finnas inom kemikalieområdet, eventuellt inom NOX?

Ringa tillämpning av hushållning med energi

Området regleras av många olika lagstiftningar. Tillsynsmyndigheterna är skyldiga att tillämpa miljöbalken. Stora lokala variationer i hur detta sker i praktiken, ingen likvärdig tillämpning.

Ökad samverkan mellan centrala TVL-myndigheter. Mer vägledning och fler insatser inom energitillsynen.

MKN luft. Miljöövervakningen har mycket resurser.

Avvägning enligt 2 kap. 7 §

Avvägning mellan företagsekonmiska, och samhällsekonimiska kostnader jämfört med de miljömässiga vinsterna. Vad är rimliga kostnader för företagen?

Forskningsprojekt (högskola eller liknande) med nationalekonomer, miljöekonomer, jurister, tekniker och biologer. Samla expertis från olika håll.

Eventuellt kan det finnas information i uppdragsbeskrivningen till nyligen genomförd utredning av vilka avvägningar enligt 2:7 som gjorts i MÖD:s domar de senaste 4-5 åren.

Inom trafikområdet. (Vägar och järnvägar).

Orimligt generösa tillstånd för grundvattenuttag

Mark- och miljödomstolarna ger fortsatt allt för generösa tillstånd till grundvattenuttag "så länge det inte tas upp mer än vad som återbildas ett normalår". Detta gäller såväl i tid som i ändamål. Vi lyckades i ett fall få till en begränsning på 15 år, men vi önskade 10 år vilket då skulle sammanfalla med tiden för ersättning av oförutsedd skada. Vi ansåg också att resurshushållningsprincipen borde gälla på så sätt att man i första hand skulle samla på sig ytvatten för bevattning av potatis, sockerbetor och jordgubbar utom just de veckor när jordgubbar plockas. Vid plockningstid accepterar vi att grundvatten av dricksvattenkvalitet används.

Förtydligande av vad resurshushållning med grundvatten kontra ytvatten innebär. Jordbruksverket gömmer sug bakom ett livsmedelsskäl att alla jordbruksgrödor för humankonsumtion måste bevattnas med grundvatten. Jag äter varken potatis eller sockerbetor direkt från fältet utan någon form av beredning.

Jag har i flera domar om vattenuttag på Kristianstadsslätten, södra Sveriges viktigaste grundvattenförekomst, framfört dessa synpunkter men då varken länsstyrelsen, jordbruksverket eller SGU delar min uppfattning har jag (representerande Hässleholms kommun) inte fått gehör i förhandlingarna.

I Danmark har man infört en grundvattenavgift för den mängd vatten man söker uttag av vilket begränsat äskandena om vattenuttag för jordbruksbevattning jämfört med tidigare.

Dåligt genomslag för flera allmänna hänsynsregler

Produktvalsprincipen i MB 2 kap 4 § och stadgandet om företräde för förnybara energikällor i MB 2 kap. 5 § har fått utomordentligt dåligt genomslag i myndighetsutövning och praxis. Det innebär i sin tur

Förbättringar av genomförandelagstiftningen beträffande produktvalsprincipen och




3

problem för uppnående av miljökvalitetsmålen om begränsad klimatpåverkan respektive giftfri miljö.

företrädesregeln om förnybara energikällor behövs.

Undermåligt genomslag för miljöbalken i skogsbruket

Eftersom skogsvårdslagen aldrig inkorporerades i miljöbalken har miljö- och naturskyddet fått dåligt genomslag i skogsbruket. Artskyddet i dotterförordningen till MB 8 kap. och hänsynsreglerna tillämpas inte och skogsvårdslagens egna regelverk förmår inte upprätthålla skyddet. Resultatet har blivit svårigheter att nå miljökvalitetsmålen om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv.

Skogsvårdslagen bör till betydande delar införas i miljöbalken på ett anpassat sätt. Artskyddet och naturhänsyn måste få genomslag i skogsbruket och miljöorganisationerna rätt att dra olagliga avverkningar till domstol. Se Naturskyddsföreningens rapport "Dags för en ny skogspolitik", 2014.

Naturskyddsföreningens skogspolitiska förslag 2014: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/d efault/files/dokument-media/rapporter/Skogpolitisk tforslagLITEN.pdf

Hushållning. Energieffektiva byggnader värda namnet byggs knappt alls. Ex: Ett tyskt företag har installerat solfångare på en skola i Knivsta. Pay off tiden är 10 år. Garantitiden företaget ger är 25 år.

Krav i lagstiftningen. Bästa möjliga teknik används ju inte. Boverkets krav är på tok för lågt satta

Kretslopp fosfor Kretsloppet för fosfor är undermåligt. Gäller framförallt enskilda avlopp men också till stor del reningsverk.

Ändrade allmänna råd/regler m.m. från naturvårdsverket. Tuffare tag helt enkelt.

Svårt att ställa krav utifrån ramlagstiftning

Miljöbalken ska i många fall verka ensam. Det saknas framför allt föreskrifter i många fall. Det är svårt (i vissa fall omöjligt) för politiker och för verksamhetsutövare att förstå hur man kan ställa krav utifrån de allmänna hänsynsreglerna och miljömålen, som är ganska vaga.

kompensation vid prövning utanför miljöbalken

Oklarheter i vilken utsträckning det finns möjlighet att besluta om kompensation vid prövning enligt väg-och järnvägslagen eftersom 16:9 MB då inte är tillämplig. Går det med stöd av 2:3 MB? Klargörande behövs. Vägledning behövs angående kompensation för skada på kulturmiljövärden.

Ett klargörande behövs. Reglerna behöver ändras så att det framgår vad som gäller. Går det att besluta om kompensation med stöd av 2 kap. 3 § MB?




4

Bredare syn och användning av avloppsslam kan gynna klimatmålet

Jämföra avloppsslams (Revaq) ekologiska fotavtryck med konstgödsel. Man tittar på snäva lösningar, mer helhetstänk behövs.

Gör bred LCA-analys slam/konstgödsel.

Ja, t.ex. inom jordbruket - konventionellt/ekologiskt jordbruk.

Alltför stort utrymme för olika bedömningar i prövning och tillsyn

Finns mycket få detaljerade och givna regler, mycket i tillsyn och prövning är bedömingar i varje enskilt fall utifrån hänsynsreglerna. Exempel är utsläppskrav till reningsverk eller recipient, krav på energieffektivisering (förutom i de mest energikrävande), underlag i anmälningsärenden, krav på riskbedömning enligt egenkontrollförordningen och brist på vägledning kring definition av olägenhetsbegreppet.

Mer detaljerad och direkt tillämpbar lagstiftning/föreskrifter kring utsläpp till vatten och innehåll i anmälningar. Tydlig vägledning kring riskbedömningar och krav på energieffektivisering som är anpassad till olika branscher och storlek på verksamheter (särskilt svåra är bedömningarna för de minsta verksamheterna). En tanke är att inspireras av IED-tänket genom att sätta upp en lägstanivå inom olika områden där ribban sedan kan höjas efter några år. Gällande olägenhetsbegreppet efterfrågas konkret vägledning för olika störningar och störningskällor, så att handläggning av klagomålsärenden effektiviseras.

Svenskt Vattens riktlinjer P95 skulle kunna vara en bra vägledning för utsläpp till vatten om de fick en officiell status. För kemikalieval inom fordonsbranschen finns det "kemikaliesvepet" som är ett exempel på konkret och direkt tillämpbar vägledning.




5

Hänvisningen till balkens bestämmelser om MKN i PBL är ofullständig

Följdlagstiftningen i PBL avseende miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer återfinns i 10§ 1 kap. I bestämmelsen anges att ”vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas”. PBL saknar dock till skillnad mot de flesta andra "planeringslagar" såsom väglagen, rörledningslagen m.fl., en knytning till hänsynsregler mm i 2 kap. miljöbalken. PBL har som bekant egna hänsynsregler. Detta får till följd att de viktiga ”tillämpningsbestämmelser” för miljökvalitetsnormer som återfinns i 7§ 2 kap. miljöbalken inte är gällande för den planering och det beslutsfattande som görs med stöd av PBL. Det finns heller ingen bestämmelse i PBL som ersätter eller motsvarar miljöbalkens tillämpningsregler. Därmed saknas bl.a. möjligheten att göra den typ av vägningar som anges i 3 st 7§ 2 kap. miljöbalken.

Det finns två sätt att rätta till denna brist: 1) att en ny bestämmelse med krav på tillämpning av relevanta delar i 7§ 2 kap. miljöbalken införs i PBL, eller 2) att en ny bestämmelse införs i PBL med ett innehåll som motsvarar relevanta delar av 7§ 2 kap. miljöbalken.

Nej, men däremot dåliga exempel: Att kommuner och myndigheter fattar beslut, eller gör avvägningar inför beslut, som saknar lagstöd förekommer t.ex.även i andra sammanhang. Bristande samordning mellan olika lagar finns det också gott om exempel på.

Brister i tillämpning

Domstolar och myndigheter motiverar mycket sällan villkor och andra krav på ett korrekt sätt utifrån 2 kap. Varje enskilt krav borde motiveras utifrån aktuell bestämmelse i 2 kap och avvägning enligt 2 kap 7 §. Detta görs extremt sällan

Lär myndigheter och domstolar att följa bestämmelserna i miljöbalken och förvaltningslagen/förvaltningsprocesslagen.

2 kap miljöbalken och förvaltningslagen/förvaltningsprocesslagen och naturligtvis regeringsformen (all offentlig makt utövas under lagarna...)




6

Tillämpning av 3 kapitlet miljöbalken

I princip hela 3 kapitlet baseras på lite för allmänt hållna formuleringar (t.ex. skall så långt möjligt skyddas) vilket medför att det är svårt att tillämpa. 4 § har diskuterats i flera sammanhang, bland annat i SOU 2014:50, där det förslås flera ändringar, även i PBL för att skärpa hanteringen av brukningsvärd jordbruksmark. Problemet med detta kan bli att bevarande av jordbruksmark får för stor betydelse i förhållande till andra intressen. Ibland står valet mellan att exploatera relativt dålig jordbruksmark och att exploatera annan naturmark med relativt höga biologiska värden och/eller rekreativa värden. Det vore då olyckligt om det alltid blev jordbruksmarken som prioriterades högst. I SOU 2014:50 föreslås att Boverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ska få i uppdrag att arbeta med 2, 3 och 6 §§, men det föreslås inga lagändringar. Generellt känns det som att trenden är att det blir svårare och svårare att basera beslut på den här typen av lagstiftning som pekar ut en önskvärd riktning utan att ställa specifika krav. Detta gäller stora delar av miljöbalken. Om vi ska nå de nationella miljömålen måste vi kunna tillämpa 2 och 3 kapitlet på ett tydligt sätt.

Troligen kan det behövas både en tydligare lagtext och tydligare vägledning från statliga myndigheter.

SOU 2014:50, samt en rapport från Jordbruksverket angående exploatering av jordbruksmark.

Ändrad verksamhetsutövare

Vid prövning av tillstånd enligt 9 kap miljöbalken ska hänsyn tas till sökandens kompetens mm enligt 2 kap. När ett tillstånd sedan meddelas kan tillståndshavaren låta överföra det till någon annan i detta ärende oprövad utövare genom en anmälan till tillsynsmyndigheten enligt 32 § fo om miljöfarlig verksamhet ocj hälsoskydd. Det sker då ingen "bedömning" av den nya utövaren och det kan uppstå ett bulvanförfarande. Miljöbalkens intentioner enligt 2 kap åsidosätts därmed. Det borde därför vara möjligt att pröva den nya verksamhetsutövarens lämplighet på något sätt.

Att möjlighet ges att godkänna ny verksamhetsutövare och att det lämpligen görs av MPD som meddelat aktuellt tillstånd.




7

Försumbar betydelse, eller de små stegens tyranni?

Avgränsningen av de allmänna hänsynsreglernas giltighet till att inte omfatta åtgärder av försumbar betydelse är av lättförklarliga skäl absolut nödvändig. Men bedömningen av vad som har en försumbar betydelse blir fel om denna görs enbart utifrån det enskilda fallet. Åtgärder som i sin enskildhet ger en helt obetydlig miljöpåverkan kan om de mångfaldigas ge upphov till en massiv miljöförstörelse eller förorsaka stor skada på människors hälsa. Det brukar kallas de små stegens tyranni. Åtgärder som bidrar till en sådan kumulativ påverkan bör inte vara undantagna från de krav på begränsningar och anpassningar och skyddsåtgärder som föreskrivs i balkens 2 kap.. Krav på att kumulativ påverkan ska beaktas vid beslut om tillstånd och tillåtlighet, liksom vid planläggning mm finns i miljöbalkens bestämmelser i 6 kap. om innehåll i miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar. Motsvarande krav finns i de två bakomliggande EG-direktiven. Det tycks alltså finnas en diskrepans i grundsyn mellan formuleringarna i denna undantagsbestämmelse i 2 kap. och de materiella bestämmelserna fyra kapitel längre fram i balken. En åtgärd bör inte undantas från miljöbalkens hänsynskrav trots att den i sin enskildhet endast förorsakar en marginell miljöpåverkan om den och flera åtgärder av samma slag, eller om den tillsammans med verksamheter och/eller åtgärder av annat slag, sammantaget medverkar till att en MKN inte följs eller att arealen skyddad natur (t.ex. inom en region, eller av ett visst slag) riskerar att på sikt minska i en beaktansvärd omfattning. När de kumulativa effekterna bedöms försvåra uppfyllandet av landets miljökvalitetsmål, dvs motverka en hållbar samhällsutveckling, skulle kunna vara ytterligare exempel på när åtgärder med mycket liten egen påverkan inte bör undantas från miljöbalkens hänsynskrav.

En förändrad formulering av 2 st i 1 § 2 kap. T.ex. enligt nedan: "I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse vare sig i det enskilda fallet eller som en del i enpågående eller befarad förändring av lokala, regionala, nationella eller globala miljöförhållanden som kan skada människors hälsa och miljön."

Exempel på när kumulativa effekter har hanterats på ett kvalificerat sätt i tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser är t.ex. miljööverdomstolens dom i mål nr M 9983-04 (2006-11-09). Avgörande för utfallet var visserligen då den rättsliga principen att lika fall ska behandlas lika, men i den skadeanalys som gjordes var de kumulativa effekterna av ett befarat stort antal åtgärder av samma slag (installation av vattentoalett) dimensionerande.




8

Kunskapskravet är inte ändamålsenligt formulerat för att riktas mot verksamheter

Kunskapskravet är en av hörnstenarna i svensk miljöslagstiftning. Systemet med egentillsyn bygger t.ex. på att verksamhetsutövarna har och upprätthåller en tillräckligt hög kunskapsnivå. Bestämmelsen i 2 § 2 kap. är emellertid idag utformad så att den endast ställer krav på kunskapsinhämtning, inte på bibehållandet av kunskap. I samband med tillståndsprövningar enligt miljöbalken 9 och 11 kap. och anknuten lagstiftning ska en verksamhetsutövare enligt 1§ 2 kap. miljöbalken visa att bl.a. kunskapskravet är tillgodosett. Detta görs till stor del, i många fall endast, genom att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. En upprättat miljökonsekvensbeskrivning utgör dock ingen garanti för att verksamhetsutövaren besitter tillräcklig kunskap, än mindre att kunskapen kommer att upprätthållas inom företaget (hos verksamhetsutövaren) då tillståndet väl är beviljat och MKB-konsultens uppdrag är avslutat.

Bestämmelsen i 2 § 2 kap. bör ges en lydelse där det framgår att kunskap både ska införskaffas och upprätthållas.

försäljning av tillstånd

Inom gruvindustrin, men nu mera även inom vindkraft och torvtäktsverksamhet, förkommer att den som prospekterar och söker tillstånd för verksamheten inte är den som sedermera kommer att driva verksamheten. Detta innebär att prövningen grundar sig på en schablonmässig beskrivning av den verksamhet som senare kommer att bedrivas. Inom tillsynen måste därför fler ändringar/avvikelser hanteras som mindre ändring inom gällande tillstånd. En annan fundering är även hur erfarenheter från samrådet tillvara tas under drift då den slutliga verksamhetsutövaren inte varit deltagande i samrådet. Det samma gäller huruvida verksamhetsutövaren följder gällande hänsynsregler, något som granskas i prövningen men mig veterligt inte när tillstånd byter ägare. Att tillstånd byter ägare ibland går knappast att undvika men när det sätts i systematik måste man undra.

Till viss del vid överlåtelse av tillstånd för dammanläggning.




9

Onödigt stora motsättningar mellan remissinstanser och verksamhetsutövare vid tillståndsprövning

Företrädare för remissmyndigheter underlåter ibland att överväga vilka krav som är rimliga att ställa i en tillståndsprövning. Vissa företrädare driver orimliga krav väldigt långt och ifrågasätter tillåtligheten även för projekt med mycket bra miljöprestanda. Detta skapar osäkerhet och misstro hos verksamhetsutövare, vilket inte heller gynnar samarbetsklimatet. Myndighetsföreträdare bör ha branschkunskap samt försöka bilda sig en uppfattning om vilka krav som är rimliga att ställa. Verksamhetsutövare bör underlätta genom att i ansökan beskriva sin miljöprestanda i förhållande till BAT. Det blir ohållbart att processa om nästan allt när ansökt verksamhet redan har bra miljöprestanda.

Ökad branschkunskap hos remissmyndigheter. Kontinuerlig dialog mellan verksamhetsutövare och myndigheter (för att förbättra kunskaperna hos båda parter och eftersom alla problem inte kan lösas inom ramen för en enda tillståndsprövning).

Det finns många exempel på kunniga och eftertänksamma personer både bland myndigheter och företag, som försöker gå fram med rimliga krav och förslag på ett sätt som gör att tillståndsprocessen flyter smidigt.

Avvägningen enligt 2:7 MB, även 3:10 avvägning riksintressen

Hur ska avvägning göras mellan nyttan av skyddsåtgärder och kostnader. Hur sätter man en prislapp på miljönytta, samhällsekonomiskt. Vilka kostnader kan ett företag åläggas att bära? Relation till särsklid skyddslagstiftning (t.ex. artskyddsförordningen, Natura 2000)

Analys av problemet - vilken ambitionsnivå? (Uppdraget från miljöekonomerna som nyligen gjorts är långt ifrån tillräcklig.) Avvägning ska kunna appliceras på olika delar av MB? Regeringsuppdrag? Samarbete NV + universitet, ekonomer, jurister, naturvetare, tekninker.

Tillsyn och ener Idag går det inte på ett enkelt att stimulera företag att energieffektivisera sin verksamhet med stöd av miljöbalken, det går endast att ställa krav på kartläggning, inte om åtgärder.

Hos miljösamverkan Sverige som arbetat med tillsyn och energi

Kemikalianvädning, där finns det tydlighet och praxis på hur den ska vara

Sista stycket 2 kap. 6 § miljöbalken omfattar inte anmälningsärenden

Ett tillstånd eller dispens får enligt tredje stycket 2 kap. 6 § miljöbalken inte ges i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Avgränsningen till "tillstånd och dispens" innebär att en anmälningspliktig åtgärd däremot får utföras i strid mot DP mm. T.ex. uppförande av en brygga eller utfyllnader. Med anmälningspliktiga åtgärder syftar jag på anmälningspliktig vattenverksamhet (11 kap. 9a §

Att lägga till "godkännande" i listan på vilka typ av myndighetsbeslut som inte får ges i strid mot DP mm.




10

miljöbalken) och samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

Begreppet "ändrad användning av mark- eller vattenområden" behöver förtydligas

Andra stycket i 6 § 2 kap. begränsar tillämpningen av 3 och 4 kap. när det gäller val av plats. Det anges att dessa hushållningskapitel endast får tillämpas vid ändrad användning av mark- eller vattenområden. Vad som avses med ändrad användning är dock inte entydigt och det borde därför övervägas att införa ett förtydligande, t.ex. i förordning. I proposition 2005/06:182 anges att: ”Normalt förutsätts alltså en viss varaktighet, dvs. att verksamheten eller åtgärden, eller att effekten av verksamheten eller åtgärden, har en sådan varaktighet att det skall kunna anses vara fråga om en ändrad användning av ett mark- eller vattenområde.” Att även effekterna av en verksamhet eller åtgärd kan förorsaka en ändrad mark- eller vattenanavändningen borde uttryckas i författningstext, så att detta förhållande inte förbises när myndigheter och domstolar bereder och beslutar om ändringar i verksamheter som inte leder till ändrade ytanspråk för platsen där verksamheten bedrivs, men som på annat sätt har inverkan på hushållningen med mark och vatten. Exempel kan vara när en förändrad produktion vid en fabrik eller en energianläggning leder till större utsläpp av kylvatten eller till att anläggningen får en större visuell påverkan på omgivningen.

Tillägg/förtydligande i förordning eller lag.




11

Bestämmelser i 2 kap. och 6 kap, är motstridiga

Bestämmelsen i andra stycket 6 § 2 kap. innebär en begränsning att tillämpa 3 och 4 kap. när det gäller valet av plats. Dessa kapitel får endast tillämpas vid ändrad användning av mark- eller vattenområden. Samtidigt krävs enligt 6 kap. 7 § att en miljökonsekvensbeskrivning alltid ska innehålla ”de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på … … hushållningen med mark och vatten … … som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.” Detta redovisningskrav gäller alltid, dvs oavsett om verksamheten/åtgärden medför en ändrad markanvändning eller inte. I samma paragraf anges att en miljökonsekvensbeskrivning också ska innehålla ”en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga”. Också detta krav gäller generellt, dvs även vid prövningar av redan etablerade verksamheter och oberoende av om det uppstår en ändrad mark- eller vattenanvändning eller ej. Platsvalsregeln gäller inte enbart vid nyetablering. (sid 124 Prop. 2005/06:182), men om hushållningsaspekterna inte får tillämpas kan det faktiska behovet av en omlokalisering av en befintlig verksamhet lätt underskattas. Sammanfattningsvis: kraven i 6 kap. 7 § på hantering av lokaliseringsalternativ, liksom av projektets (verksamhetens eller åtgärdens) inverkan på hushållningen av mark och vatten motsäger, eller är svårförenliga med, vad som anges i 2 kap. 6 § 2st. Bestämmelserna i 6 kap. 7 § utgör en implementering av MKB-direktivets artikel 5 med tillhörande bilaga. Enligt direktivets artikel 8 ska de uppgifter som har insamlats enligt artikel 5, dvs miljökonsekvensbeskriv-ningens innehåll, beaktas vid tillståndsgivningen. Det förefaller således som att undantagsregeln i 2 kap 6 § 2 st inte bara är svårförenlig med balkens MKB-bestämmelser utan även med gemenskapslagstiftningens bestämmelser.

Översyn av 6 § 2 kap beaktat EU-lagstiftning och bestämmelserna i 7 § 6 kap.




12

Ekonomiskt rimligt nivån för låg

Vid tillståndsprövningar svårt att driva igenom ex krav på bästa möjliga teknik på grund av avvägningen som domstolen gör i 2 kap 7 miljöbalken

Ramlagstiftning ger problem ibland

Vi märker mer och mer att vi får problem med att balken är en ramlagstiftning. Politikerna vill ha laghänvisning när vi ska ställa krav och alltför ofta får man hänvisa till handböcker eller hänsynsregler. Jag förstår att det kan vara svårt att ha en lagstiftning som följer den rasande utveckling som råder i samhället, men i många fall blir lagen tandlös istället idag.

Plan och bygglagstiftningen

Målkonflikt mellan hänsynsregler

Resurseffektiv användning av material försvåras exempelvis vid anläggningsarbeten. Vi upplever att täkttillstånd nästan alltid beviljas, vilket försvårar användningen av restprodukter i anläggningsarbeten.

En vägledning som belyser problematiken. Vid ansökan om ny täkt bör alternativa material beaktas för att om möjligt undvika nya täkter där det inte är befogat. Detta förbättrar hushållningen av material, råvaror och energi.

Genomförande av åtgärdsprogram för vattenförvaltning

Nedan anges problemområden i MB vid genomförandet av åtgärdsprogram för vattenförvaltningen: Ingen likställd omprövning enligt kap. 24 av kap 9 och 11 verksamheter (ej ändamålsenligt) Ersättningsreglerna i samband med omprövning i domstol och villkorsändring, kap. 25 (ej ändamålsenligt) Tillsyn enligt kap 26. Miljörapport för kap. 11-verksamheter (saknas) Skogsstyrelsen och Länsstyrense behöver samordna sin handläggning av ärenden enligt kap.11 ffa markavvattning (samordning bland myndigheter). Tolkning miljökvalitetsnormernas av EU:s vattendirektiv kontra kap 5:2 miljökvalitetsnormer och kap 2:7 rimlighetsavvägning (tolkning). Tolkning av framåtsyftande miljökvalitetsnormer med undantag till 2021 och 2027 kap. 24:5 2p. För att uppnå God status till målåren behövs åtgärder vidtas innan senaste 2018 respektive 2024. Målåret kan inte passeras innan åtgärder ska vidtas.(tolkning av Domstol) Kopplingen

Preciseringar och implementering av vattenverksamhetsutredningens förslag. Utökad kunskap hos myndigheter vid prövningar att beskriva tillämpning av miljökvalitetsnormer för att utbilda domstolar och MPD:er.




13

mellan prövning enligt 4:e avdelningen och hantering av undantag för nya verksamheter enligt VFF 4:11 (saknas) MB 11:20 Ansvar för avlysta flottleder (saknas) Förtydligande av ansvaret i kap 5:3 (ej ändamålsenlig)

Hänvisningen till 10 kap. MB i 2 kap. 8 § MB

2 kap. 8 § MB hänvisar till 10 kap. MB, men omfattar fler skadetyper än just förorenade områden. Hänvisningen blir därmed svårtillämpad. Hur ska t.ex. en skälighetsbedömning enligt 10 kap. 4 § MB göras då någon orsakat en skada på en skog eller övergödning i en sjö?

Hänvisningen till 10 kap. bör tas bort från 2 kap. 8 § MB och ev. ersättas av en skrivning typ "i den omfattning det kan anses skäligt".

-

Hänsynsreglerna 2 kap

BAT bör finnas för alla kapitel (inte bara 9 kap). Mer vägledning och praxis behövs då känslan är att 2 kap mer oftare används för att motivera avslag och mer underlag i prövningar

Mer vägledning och praxis. Spridning av information på ett tydligare sätt då många vu (inte företag utan privatpersoner) fortfarande inte vet vad mb innebär och vad det ställer för krav på vu innan den utför åtgärder




14

Avsaknad av anmälningsplikt för nattklubbar och liknande verksamheter

Det finns ingen anmälningsplikt för nattklubbar och liknande verksamheter. Verksamheterna etableras ofta i tätbebyggda områden och medför i många fall olägenheter till omkringboende dels genom buller inifrån men även genom buller från de delar av verksamheten som bedrivs utvändigt, exempelvis uteserveringar. Det görs sällan någon lokaliseringsbedömning, bedömning om lokalen är lämplig för ändamålet eller någon bedömning av vilka försiktighetsmått som måste göras för att minska risken för olägenhet. Dessa frågor får därför behandlas senare vid tillsyn när klagomål på verksamheten lämnas. Ett anmälningsförfarande för etablering minskar risken för att olägenheter uppstår i framtiden och ger också bättre förutsättning för verksamhetsutövaren att i ett tidigt skede bedöma och ta ställning till om etableringen är lämplig och vilka eventuella kostander etableringen kan få. Det hade också blivit tydligare med vilka begränsningar, exempelvis tid för uteservering, samt vilka olika försiktighetsmått för att minska risken för uppenbara bullerstörningar som behövs. Kostnader och begränsningar belastar i nuläget i många fall istället verksamheterna i efterhand på grund av olyckliga placeringar eller obefintliga försiktighetsmått.

Anmälningsplikt för nattklubbar och liknande verksamheter. Ökar förutsättningarna till rimliga placeringar och tillräckliga försiktighetsmått och därmed minskad risk för exempelvis bullerstörningar.

Anmälningsplikt enligt 38§ FMH.

Ge förutsättningar för mer offensiv användning av 2 kap MB

För dålig kunskap om bästa teknik, miljönytta, och för försiktig tillämpning av rimlighet och krav baserat på försiktighetsprincipen ger för långsamma framsteg mot ett hållbart samhälle.

Mer hjälp om bästa teknik, mer uttalat miljöoffensiv utformning och tolkning av hänsynsreglerna i 2 kap.




15

Försiktighetsprincipen

2 kap 3 § försiktighetsprincipen säger att försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Idag gör man inom många områden tvärtom, exempelvis när det gäller bisfenol. Det finns idag stora osäkerheter och forskarna är inte ense, man har sett risker för skada på människors hälsa och miljön, men man rersonerar som så att om några år har vi svar från ytterligare studier, tills dess är det "buisness as usual". Ett annat område är strålning från trådlös utrustning där SSM tolkar försiktighetsprincipen som att bara man använder hands free så uppfyller vi den, trots att mängder av studier visar på effekter vid mycket låga nivåer, dvs nivåer man utsätts för från basstationer för mobiltelefoni och WIFi, läsplattor och telefoner även på avstånd mm.

Förtydligande av vad lagen innebär och hur den ska tolkas

Miljöbalkens hänsynsregler upplevs svåra/otydliga att använda

Handläggare upplever att hänsynsreglerna i 2 kap. MB är otydliga och svåra att använda tex kopplat till förbud och förelägganden

Lagstiftning tydliggörs, vägledning skrivs, resurser tillförs, mer och tydligare praxis

Svensk prövning kontra BATslutsatser

För att klara tidsgränsen på 4 år har BAT_slutsatser införts som förordning. Dessa gäller parallellt med prövning. För att säkra att regelbördan för svenska företag inte blir allt för stor jmf med de europeiska måste den svenska prövningen komplettera och inte dubblera BATC.

MIljöbalken skrevs innan vi var med/förstod fullt ut var EU medlemskapet innebar. I frågan om tillstånd är vi helt unika i EU med en domstolsprövning av tillstånd och villkor och en lång och seg process, vilket få andra företag i EU har, om man inte blir ense med prövningsmyndigheten. Prövningssystemet måste anpassas till att vi nu sätter en massa villkor (upp till ett 100 tal) för en enda




16

verksamhetsutövare från Sevilla, vilket gäller för alla i EU, och i normal drift. Utöver det bör vi ha tillstånd som reglerar det som inte finns i BATC och som behövs för svenska förhållanden. Vad ska vara kvar, justeras eller tas bort?

Energihushållning Otydliga krav Mer detaljreglering?




17

Energihushållning - behov av riktade krav i egenkontrollförordningen

I dag saknas en uttalad skyldighet för verksamhetsutövare att inom ramen för FVE genomföra en systematisk kartläggning av verksamhetens energi- och klimatpåverkan. Man skulle möjligen kunna härleda en sådan skyldighet till 6 § FVE som anger att ”verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras”. Kravet upplevs som otydligt, vilket innebär att få om ens några verksamhetsutövare låtit genomföra en energikartläggning till följd av 6 § FVE. Det vanliga är att tillsynsmyndigheten, i det enskilda fallet, förelägger verksamhetsutövare att genomföra en dokumenterad energikartläggning med stöd av 2 kap. 5 § miljöbalken.

Utifrån lagstiftarens mål gällande energihushållning och behovet av att bedriva ett effektivt tillsynsarbete och ställa krav på energihushållning i tillståndsprövning skulle det vara mer effektivt att införa ytterligare en paragraf i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll som anger att: "Verksamhetsutövare som bedriver tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ska ha en dokumenterad energikartläggning som redogör för verksamhetens energianvändning under de senaste tre åren, relaterad till produktion och andra påverkande faktorer.. Energikartläggningen ska mynna ut i en åtgärdsplan, som innehåller de åtgärder som, oavsett avskrivningstid, är tekniskt möjliga att genomföra, samt kostnader, energibesparingen och eventuella mervärden. I redovisningen ska ingå kostnadskalkyler omfattande total investeringskostnad och återbetalningstid. Åtgärdsplanen ska revideras fortlöpande.

Energihushållning - behov av riktade krav i egenkontrollförordningen Länsrådsgrupp 6




18

Verksamhetsutövaren ska dokumentera de energiåtgärder som årligen genomförs inom ramen för sin löpande energihushållning. Åtgärdsplanen bör revideras vart tredje år" Genom generella krav på tillståndspliktiga verksamheter att genomföra energikartläggning, ta fram åtgärdsplan och löpande dokumentera genomförda åtgärder inom energihushållning underlättas den operativa tillsynen och det ges bättre förutsättningar att driva energivillkor i tillståndsprövningen. En förändring av lagstiftningen ligger i linje med de allmänna hänsynsreglerna och BREF. Att fortlöpande se över och åtgärda sin energianvändning kan se olika ut för olika verksamheter beroende på deras energianvändning, storlek och förutsättningar. Det får dock inte utgöra ett hinder mot att ställa tydliga krav på ett systematiskt arbete inom energihushållningen.




19

möjlighet att stimulera nyanläggning av våtmarker

Dåvarande Landsbygdsdepartementet tog under 2014 fram förslag på ändring av 5 § förordningen om områdesskydd så att nyanlagda biotoper under en viss tid kan undantas från biotopskyddet. Syftet var att stimulera nyanläggning och skötsel av t.ex. våtmarker. Det är angeläget att arbetet med förslaget kommer vidare. Diskussion om när man får använda ekologisk kompensation. Ska detta hanteras separat eller i samband med tillståndsansökan?

Gå vidare med de förslag som finns. Myndigheterna behöver samarbeta för att komma fram till praxis.

Landsbygdsdep. förslag från 2014

Vem omfattas av jordbruksverkets föreskrifter

Inom växtnäringsområdet finns en begränsning i 12 kap. när det gäller vem som kan omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter. Minkfarmar och hästgårdar ingår t.ex. inte, vilket blir ett problem. Dessa verksamheter ska skötas enligt de allmänna tillsynsreglerna. Här skulle balken behöva ändras.

Samråd och miljöprövning- om behovet av aktiva myndigheter

Miljöbalken kräver sin myndighet! Ramlagstiftningstekniken öppnar upp stora möjligheter att utifrån portalparagrafen och de allmänna hänsynsreglerna, utveckla miljömyndigheternas kravbilder, utifrån allmänna intressen. Miljöproblemens allt mer tvingande karaktär förutsätter att myndigheterna blir bättre på aktiv processföring, i större utsträckning identifierar kritiska frågeställningar tidigt vid samråden samt vidhåller sina krav genom hela prövningsprocesen. Miljöbalken förutsätter ett sådant tänkesätt för att få önskat genomslag, samtidigt som man kan konstatera att det efter 17 år råder stor skillnad i styrkeförhållandena mellan industrin och miljömyndigheterna, vid miljöprövningen. För att det ska utvecklas en rättspraxis som är långsiktigt hållbar, måste miljömyndigheterna våga utnyttja verktyget vid processföringen. Länsstyrelsen Skåne kan konstatera att industrin uppvisar ”förvåning”, när Länsstyrelsen plötsligt börjar kräva bättre underlag vid samråden, fler kompletteringar av principiell karaktär genom prövningsprocesserna samt

Vi har under senare år försökt att förändra vårt arbetssätt Skåne och vi kan därmed bidra till diskussionen. (Länsstyrelsen Skåne)




20

slutligen-, fullföljer sin talan när beslut eller dom missgynnar de allmänna intressena eller har processuella brister. När det gäller prövningen vill Länsstyrelsen särskilt påpeka förbättringsbehov när det gäller miljömyndigheternas arbete avseende Fokus på tillåtlighetsfrågor vid bedömning av ansökningshandlingar och vid samråden Tydlig koppling till miljökvalitetsmålen vid villkorsformulering och i processföringen generellt, det är nödvändigt för att genomföra miljö- och klimatpolitiken Krav på samprövning av verksamheter som söker för tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken Krav på bättre underlag från bolag och miljökonsulter Mod att våga drivar principfrågor i syfte att ändra rättspraxis

svårigheterna att införliva industriemissionsdirektivet (IED) i miljöbalken

Direktivets regler är inte i koherens med miljöbalken eftersom balken utgår ifrån förutsättningarna i det enskilda fallet och tillämpar principen om bästa möjliga teknik för varje anläggning. Det orsakar svårigheter i tillämpningen, som inte klart leder till en bättre miljö, för både myndigheter och näringsliv.

Anpassa miljöbalkens regler mer efter IED

Fördjupad utvärdering 2015 - näringslivets miljöarbete

avvägningarna enl kap 2 § 7

svagt utvecklade praxisen för hur avvägningarna mellan åtgärdskostnader och ekonomi ska göras enligt kap 2 § 7

Öka kompetensen om samhällsekonomiska frågor hos domstolar och MPD och i NV:s prövningsyttranden.

Fördjupad utvärdering - näringlivets miljöarbete

allmänna hänsynsreglerna

de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning i prövningen av miljöfarliga verksamheter. Frågor om resurshushållning och energieffektivisering har varken drivits så ofta från myndigheter eller näringsliv och domstolarna har inte

Kompetenshöjning hos myndighéter och verksamhetsutövare. Vägledning. Skapa praxis i domstolar.

Fördjupad utvärdering 2015 - näringslivets miljöarbete




21

någon linje för hur de hanterar de frågorna. Detta beror sannolikt till stor del också på kompetens- och resursbrist hos alla berörda aktörer.

Mer kunskap om miljölagstiftning krävs

Utbildning krävs för att vi ska börja använda MB på rätt sätt! Mer detaljerad vägledning. Hur ställer man krav mha miljöbalken? Ex. genom att ställa krav i tillstånden att VU redovisar det han kommit fram till och vilken lagstiftning han använt sig av. T.ex. kollar inte verksamheter utsläpp förrän det finns ett krav. Det är ett problem att man tycker att allmänna hänsynsreglerna är så allmänt hållna att de inte går att använda. Alla väntar på praxis.

Balken blev inte färdigbearbetad innan den beslutades, städning behövs

26.19. att ha koll på hur det man gör påverkar människa och miljö, borde flyttas till andra kapitlet. Rimlighet i 2:7 får man då in. Detta saknas i 26 kapitlet. -Allmänna bestämmelser i t.ex. kap 9 borde tas bort (t.ex. om avloppsanläggningar, avfall och inomhusmiljö som följt med från sektorslagarna) -Gör ett kapitel med allmänna hänsynsregler och ett med särskilda hänsynsregler. -Jordbruksverksamhet i 12 kap borde liksom täkterna flytta till 9 kap. -Det finns bestämmelser i MB som ingen tycker är nödvändiga! Borde tas bort, underminerar balken! Exempelvis bestämmelser om kopior på beslut till NV borde tas bort! -Ex producentansvaret finns beskrivet på flera olika ställen.

Städa

Otydligheter när det gäller ansvar för föroreningar

Mark och miljödomstolen ska avgöra ansvarsfördelningen när det gäller förorenad mark. Verksamhetsutövarna tar fram underlag och domstolen ska avgöra. Istället lägger tillsynsmyndigheterna massa resurser på att ansvarsutreda. 10 kap och 2 kap. Gränsen speciellt svårt när det gäller förorenad mark.




22

Tidsbegränsade tillstånd

Apart att vi ger tillstånd för all framtid. Hur ska vi klara miljökvalitetsnormerna. Feltänk resursmässigt att myndigheterna ska initiera omprövning. Det är verksamhetsutövarna som ska ta fram underlag. Hänger ihop med andra förslaget. Man kan frigöra resurser genom generella föreskrifter för små verksamheter. För att ändra detta behöver regeländringar. Går inte detta kan vi agera själva. Behöver ha med oss länsstyrelserna. Näringslivet är kluvna. Vill anpassa sig till EU. Men gillar samtidigt långa tillstånd för stora verksamheter. Niklas Skåhr har börjat prata om detta. Detta skulle vara ett offensivt förslag. Osäkerhet för bolagen. Skapar jobb för myndigheterna. Det sker ju en teknikutveckling. BAT-slutsatser omprövas regelbundet. Vi borde anpassa systemet. Harmonisering med EU är ett bra argument. Läkemedelsverket vill att vi ska titta på utsläpp av läkemedel. Utsläpp av kemiska ämnen är problem. Kanske ska regleras. Det kan man ha föreskrifter kring. Man kan lägga in mer i BAT istället för i tillstånd. Detta fokuserar på specifikt problem. Man fokuserar på verksamma substanser från produktion. Det är så man skulle kunna reglera kommunala avloppsreningsverk. Lokaliseringsfrågan behöver prövas i tillståndsprövningen. Det finns annat som talar för att man behöver ha en enskild prövning.

Inför tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Företagen får söka om tillstånden själva. Mer generella föreskrifter.

Obefintlig koppling mellan vattenförvaltningsförordningen och 2 kap. MB

Det är en obefintlig koppling mellan 4 kap. 11 § vattenförvaltningsförordningen och 2 kap. MB. Det skulle behövas för att man ska kunna meddela undantag från god ytvattenstatus för nya samhällsviktiga verksamheter. MKN vatten bör föras in i rättstillämpningen.

Kompensationsbestämmelser i 16 kap. bör användas oftare

Kompensationsbestämmelserna i 16 kap. 9 § MB behöver användas oftare och dess omfång förtydligas.

Mer vägledning.




23

Mer prövningsvägledning

Prövningsvägledning Vi skulle kunna göra mer. För torvtäkter och ekologisk kompensation. Fundera på inom vilka områden det behövs prövningsvägledning. Det är för att verksamhetsutövarna ska veta vad som förväntas. Bidrar till en mer enhetlig prövning. Skapar rättssäkerhet.

Satsa mer på prövningsvägledning på NV

Anser att 22:26 MB ska bort

Om man beslutar om tillåtlighet, utan att ta hänsyn till 2:6 MB, blir det fel. Den krockar t.ex. med art- och habitatdirektivet. Då har man redan avgjort platsen. Utnyttjas inte så mycket, men det är illa att möjligheten finns.

Vi saknar ett enskilt mål om resurshushållning

Det behövs en tydligare koppling mellan vad som prövas och miljömålen, ett miljömål om resurshushållning skulle behövas. Stärk tillämpning av 2:5, varför använder vi inte den mer? Målet hållbar utveckling borde konkretiseras, med delmål.




24

Större acceptans för regelverket, hur får man det?

MB 1:1 och hänsynsreglerna får inte den tyngd de var tänkt att ha. På miljöskyddslagens tid var det tydligare att det skulle vara en objektiv bedömning mellan exploatering och skydd av miljön. Det är tydligt att hänsynsreglerna har olika tyngd beroende på verksamhet. Frustrerande att ju större ekonomiska intressen, desto lättare att få tillstånd. Ex. ofta avslag för vindkraftsprövning av mindre skala samtidigt som Bunge fick ja, trots mycket större miljökonsekvenser. Annat ex. är all kraft som läggs på små enskilda avlopp från kommunernas sida, medan de stora reningsverken ”släpps”. Kraven som ställs på enskilda avlopp är absurt höga (ojämlika krav). Upplever att prövningsmyndigheterna tar större hänsyn till ekonomiska intressen. Ex. är det inte fri avvägning av 2:7 MB. Dessutom är både kommuner och domstolar mycket dåliga på att redovisa hur de har gjort avvägningen enligt 2:7. Det kanske ska finnas en processuell bestämmelse att detta ska redovisas i beslutet. Argumentet om att verksamheten innebär nya arbetstillfällen ifrågasätts inte, det räcker för VU att uppge det. Myndigheterna borde kunna ifrågasätta syftet med en verksamhet. Vi behöver även en tydligare skrivning av försiktighetsprincipen, 2:3 MB. Framförallt behöver den tas på allvar, speciellt av domare. Den omvända bevisbördan bör också lyftas fram då den inte fungerar. Om det inte fanns någon motpart eller miljöorganisation så får de nästan överhängande som de vill. Om det är oklart så är det alltid exploateringsintresset som vinner. Det är viktigt med utveckling av praxis. Men tyvärr går det åt fel håll. Kanske är grundproblemet att man anser exploateringen som ett likvärdigt intresse till den miljön som riskerar att skadas, när dessa två egentligen inte går att jämföra i samma dimension? De ekonomiska intressena och de miljömässiga är inte likvärdiga! Markägarperspektivet –




25

markägare som inte får så mkt ersättning, stora företag kan hota om att ”skriv på annars får ni inte ersättning”. En slutsats är att vi behöver starkare styrning och tydligare ansvar och roller, när acceptensen för regelverket ej finns.

2 kap. 7 § tredje stycket är galet konstruerad

”Är förenlig med ett ÅP” – hur ska det tolkas? ÅP riktar sig till myndigheter. Ger man ett rättskraftigt tillstånd går man ifrån systemet med MKN.

Man skulle kunna ha ett frivilligt system där flera VU går samman för att följa MKN. Bör prövas av MMD. Ska inte bara behöva omfatta tillståndspliktiga verksamheter. T.ex. MKN luft så kan åkerier ge minst lika mkt utsläpp som A+B-verks.




26

2 kap har för dålig genomslagskraft

Vi har inte vågat anända dem fult ut. Det står ju att alla och envar är skyldiga att följa dessa principer. Inom ramen för 2 kap ta fram bra vägledningar som gör att tillämpningen kraftfull och gör de bra hänsynsreglerna verkningsfulla. Vi behöver göra en konsekvensanalys. Titta på exempel allmänna råd och vägledningar som är bra. Ta fram bra och tydliga sätt att tillämpa dessa i praktiken. Sätt ner foten inom de områden där det behövs med stöd av hänsynsreglerna.

Inom ramen för 2 kap ta fram bra vägledningar som gör att tillämpningen kraftfull och gör de bra hänsynsreglerna verkningsfulla. Vi behöver göra en konsekvensanalys. Titta på exempel allmänna råd och vägledningar som är bra. Ta fram bra och tydliga sätt att tillämpa dessa i praktiken. Sätt ner foten inom de områden där det behövs med stöd av hänsynsreglerna. Vi kan behöva ett forksningsprogram på någon eller några av hänsynsreglerna för att titta på vilka vägledningar vi behöver ta fram och vilka hinder som finns.

2:7 rimlighetsavvägningar

Vi bör argumentera bättre inför domstolar att för att nå samhällsmålen ska BAT användas av alla företag oavsett om det enskilda företaget kan bära kostnaden eller inte.

NV och andra myndigheter behöver mer miljöekonom-kompetens i ärenden vi driver.

Utredning som Us beställt om praxis för 2:7 i MÖD-domar

Vad kan förväntas av ett branschtypiskt företag gällande BMT

När det gäller BMT, 2:3 MB: bästa möjliga teknik är det otydligt vad man kan kräva av ett branschtypiskt företag ska klara av ekonomiskt, dvs. lite grann som BREF. Bestämmelsen borde vara tydligare. Blir fel när man ska tillämpa 2:7 andra och tredje stycket, för då kan man inte kräva BMT. Detta borde förtydligas. IED = om en MKN inte följs kan man gå längre än bästa tillgängliga teknik.

Förtydliga bestämmelser

1. Skälighetsregeln enligt 10 kap behöver ses över

2 kap. 8 § gäller redan inträffande skador och hänvisar beträffande skälighetsbedömningen till 10 kap. Men bestämmelsen gäller också skador enligt 32 kap. (t.ex. grundvattennivå, buller, skakningar och annan liknande störning, som ju inte omfattas av 10 kap.). Skälighetsregeln enligt 10 kap. är inte tillämlig på dessa skador. Paragrafen behöver ses över. Kommentar: 32




27

kap. har även egna skälighetsregler (skadeståndsregel allmänvanlighet/ortsvanlighet). Står även kommenterat i MB-kommentaren.

MB inte en drivkraft mot hållbar utveckling.

Kortsiktiga intressen väger ofta tyngre än långsiktiga bevarandeintressen. Kopplar till försiktighetsprincipen, som ofta inte tillämpas, man chansar ofta. kap 2 beskrivs summariskt av vu. Ekonomisk och social hållbarhet. Oklarhet. MB beaktar ekologisk hållbarhet. Men i praktiken vägs andra rimlighetsfaktorer in. Det föreligger presumtion för tillstånd. Orsaker: Motstående intressen, det kräver resurser, brist på kunskap eller drivkraft

Flera exempel på konflikt mellan miljöbalken och annan lagstiftning

Miljöbalken i förhållande till annan lagstiftning: borde kolla med PBL och MKN. När det står MKN i PBL skriver man inte om gränsvärdesnormer. Faran med att använda begrepp. Lst kan överpröva planer med stöd av MKN. Skogsvårdslagen: vad man kan kräva ur miljöhänsyn utan att ge ersättning. Det som krävs enligt 2 kap. borde kunna krävas. Så tillämpas det inte. Det är istället de låga krav som följer av skogsvårdslagen som tillämpas. Krävs det någon lagändring eller räcker det med ändrad tillämpning? Skogsstyrelsen skulle behöva börja tillämpa 2 kap. MB. Intensivodling skulle kunna släppas fram i områden där det saknas naturvärden. En skogsvårdsplan, inventeringsplan skulle kunna lösa detta. Förhållande till fiskelagen: det finns en grunduppfattning att fiskelagen och MB är för sig. Men så är det inte. Minerallagen 3 och 4 kap: Om Bergmästaren/regeringen ger bearbetningskoncession har det rättskraft när MMD med sin miljökompetens ska bedöma frågan.

Införöliva vissa av utomstående lagar i MB




28

Osäkerhet kring hur vi hanterar andra aspekter än de ekologiska

Osäkerhet kring hur vi hanterar andra aspekter än de ekologiska. Enligt balken har naturen ett eget skyddsvärde. Detta väger alldeles för lätt om det inte finns ngt uttryckligt skyddsintresse (N2000, naturreservat). Ekosystemtjänster. Hur ska vi kunna övertyga för deras skydd? Biologiskt liv som nyskapas. Miljöprövningen en tvåpartsprocess. Ett problem när vi inte har möjlighet att vara inne i annat än en bråkdel av alla mål. Officialprövningsskyldigheten innebär i praktiken att domstolen vill få saker utredda av andra och så utgår man från det man får in. Är MPD bättre på officialprövning? Ja Bevisbördan – om ingen säger emot tar domstolen det som sagts som sanning. Kunskapskravet sätts också ur spel. Hade önskat att domstolarna hade ett eget utredningsansvar och hämtade in uppgifter.

Hade önskat att domstolarna hade ett eget utredningsansvar och hämtade in uppgifter.

Principen som MB har att arbeta med ständiga förbättringar följs inte och kompletteras inte heller med omprövning

Kommer det nya tekniker, nya produkter, ämnen som vu borde arbeta med i min process. Egenkontrollen. Frågan om omprövningar av verksamheter. Det systemet fungerar inte som ett myndighetsdrivet institut, pga resursskäl. Långa tillstånd. Tidsbegränsade tillstånd används inte. Detta gör att teknikutvecklingen inte drivs. Mer statisk verksamhet än vad balken tänkt sig. Orsaker: Motstående intressen, det kräver resurser, brist på kunskap eller drivkraft




29

Balken blev inte det effektiva styrmedel vi hoppades på

Miljökvalitetsnormsynsättet – 5 kap. MB – här är det tillräckligt stört – det synsättet. Skulle kunna hamna i 2:9 oftare. En blandning av tillämpning och implementering. En korrekt implementering av vattendirektivsbestämmelserna. Generaladvokatens yttrande (icke-försämring). En strikt tolkning av icke-försämringskravet. Här föreligger ett allvarligt miljöproblem, är det då rimligt att tillåta verksamheten? Rättstradition – presumtion för tillstånd. 5 kap. MB skulle behöva stämma bättre överens med direktivet och övriga MB/grunderna i MB. Mycket hamnar vid sidan av prövningen: koldioxidutsläpp, kemikalier, energihushållning. Enskild prövning är inte ett dåligt instrument, snarare skulle mer behöva komma in där. Man lägger mkt fokus på teknikaspekten. 2:3 ”de åtgärder som behövs” snarare än vad recipienten tål. MKB:erna beskriver oftast inte så mycket av miljökonsekvenserna, snarare hur stora utsläppen blir. Naturvetenskapliga aspekter: diskussion om tekniska rådens kompetens. Mkt betoning på civilingenjörer. HD:s Hylteavgörande: ett steg bakåt när det gäller reglering av bilavgaser. Att HD definierar närområdet är dock positivt. HD:s Akzo-dom: MÖD la sig sedan. Orkade inte mer. Hade kanske inte behövt göra det? Kemikaliefrågan en av de största frågorna. Man borde inte ge sig, man borde fortsätta försöka driva frågan.

› upload › stod-i... · Inspel om 2 kapitlet Miljöbalken2015-07-03 · grundvattenuttag Mark - och miljödomstolarna ger fortsatt allt för generösa tillstånd till grundvattenuttag

Documents