7585 405 2

#vivässarvälfärden hälso- och sjukvård

Så möter vi vårdens utmaningar

Så möter vi vårdens utmaningar#VIVÄSSARVÄLFÄRDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Upplysningar om innehållet:Charlotta Janson Josephsson, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2016ISBN: 978-91-7585-405-2Foto: Folio, Maskot, Linnéa Pettersson, Katja Kircher, Rickard L. Eriksson, Pia Nordlander, Casper Hedberg, Robert Blombäck, Simon Bergström och Torbjörn LarssonProduktion: Advant ProduktionsbyråTryck: LTAB, 2016

Hälso- och sjukvården

Den svenska välfärden är bättre än sitt rykte. Det vill vi berätta.Men bra kan bli bättre. Därför pågår hela tiden ett ständigt utvecklings

arbete runt om i landets kommuner, landsting och regioner för att vässa v älfärdstjänsterna ytterligare.

Vi jobbar för att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och ge snabbare s ervice. Vi vill utnyttja digitaliseringens möjligheter och vässa välfärden g enom smartare välfärd.

Med satsningen #vivässarvälfärden vill vi lyfta det som är bra, skapa dialog om hur det kan bli ännu bättre och komma med konkreta förslag på hur det kan gå till.

På hälso och sjukvårdens område är det främst tre stora områden som vi måste fokusera på för att vässa oss ytterligare: tillgänglighet, patientsäkerhet och jämlik vård. Mer om detta på sidan 17.

Trevlig läsning och delta gärna i diskussionen under #vivässarvälfärden!

Stockholm i juni 2016

Lena MickoOrdförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

7 Rena fakta om svensk hälso- och sjukvård 7 Effektiv och bra – med nöjda kunder 8 Kortare köer 9 Tillgänglighet mer än korta köer 9 Patientsäkerheten har blivit bättre 10 Vårdplatser och överbeläggningar

13 Hälso- och sjukvårdens utmaningar 13 Högre krav och större möjligheter 14 Flera nysvenskar 14 Teknikens framsteg

17 Så vässar vi vården

Ökad tillgänglighet 18 Anpassning till patientens behov 19 Korta köerna ytterligare 19 Stärk primärvården 19 Utnyttja kompetensen rätt 19 Vårda på rätt vårdnivå

Ökad jämlikhet 20 Utgå från samma kunskap 20 Utveckla kvalitetsregistren 21 Utnyttja digitaliseringens möjligheter

Ökad patientsäkerhet 22 Genom ökad medvetenhet 22 Genom digitalisering 23 Genom fokus på trycksår 23 Genom att undvika sjukhus

Kapitel 1.

Så möter vi vårdens utmaningar6

Svensk hälso- och sjukvård i topp.

7Så möter vi vårdens utmaningar 7

KAPITEL 1

Rena fakta om svensk hälso- och sjukvård

Svensk sjukvård står sig väl i internationella jämförelser. Jämfört med a ndra rika länder har Sverige mycket goda resultat när det gäller sådant som låg spädbarnsdödlighet och hur många patienter som överlever cancer eller en hjärtinfarkt. Enligt en omfattande studie som publicerats i den brittiska medicinska tidskriften Lancet år 2014 är möjligheten att överleva en hjärtinfarkt nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien.

Effektiv och bra – med nöjda kunder

I det kvalitetsindex som tagits fram för att kunna göra internationella jämförelser1 hamnar Sverige i topp. Två av flera bidragande orsaker till den placeringen är att vi använder förhållandevis lite antibiotika och att en stor del av alla barn vaccineras. Sverige ligger också bra till när det gäller effektivitet, alltså när resultaten sätts i relation till hur mycket vården kostar i olika länder. Att mer eller mindre alla som bor i Sverige har tillgång till hälso och sjukvård, skiljer också Sverige från många andra länder.

Det finns alltså skäl att ha stort förtroende för sjukvården – vilket invånarna också har. Enligt den senaste Vårdbarometern, som återkommande mäter i nvånarnas attityder till vården, anser 78 procent att de har tillgång till den vård de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentralen är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, även om skillnaderna är stora mellan olika landsting och regioner.

Not. 1.Indexet som används Svensk sjukvård i i nternationell jämförelse, SKL, 2015, är u ppbyggt på 13 olika kvalitetsindikatorer. De är i huvudsak hämtade från OECD Health Data 2014 (oecd.org). Dessutom tillkommer två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU.

Det finns skäl att ha förtroende för vården, vilket invånarna också har.

Kapitel 1. Rena fakta om svensk hälso- och sjukvård


Not. 1. SKI, november 2014.

Det finns också områden där den svenska vården behöver bli bättre. Det g äller bland annat bemötande och tillgänglighet.

Kortare köer

Oönskade väntetider i vården är ett internationellt problem. De flesta länder har någon form av system för att mäta och följa upp väntetider. Även om det är svårt att jämföra mellan länder – vid försök har det inte gått att belägga att Sverige ligger sämre till än andra länder2 – hävdas ofta att Sverige ligger dåligt till ur ett internationellt pers pektiv. På många sätt har det blivit bättre. Köerna till planerade operationer och behandlingar har kortats. För tio år sedan kunde det till exempel ta flera år för kvinnor att få en operation mot urinläckage. Idag ligger väntetiden i normalfallet mellan 4 och 13 veckor.

Flera medvetna satsningar har bidragit till detta. Efter en överenskommelse mellan regeringen och dåvarande Landstingsförbundet3 infördes vårdgarantin 2005. Den uttrycks ibland i form av en sifferserie: 079090, som står för den högsta accepterade väntetiden i vården.

> Patienten ska erbjudas ett besök eller telefonkontakt samma dag som hon eller han hör av sig (0 dagars väntetid).

> Om det behövs ett läkarbesök ska ett sådant erbjudas inom högst 7 dagar. > Beslutar läkaren att skriva remiss till specialistvården ska en tid erbjudas inom 90 dagar efter läkarens beslut.

> 90 dagar efter att specialistvården har beslutat om operation eller annan behandling ska operation kunna erbjudas.

Idag uppfylls vårdgarantin i nio fall av tio.

Not. 2.Väntetider till vård i ett internationellt perspektiv, SKL, 2011.

Not. 3.Numera en del av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Vårdgarantin upp-fylls i nio fall av tio

Så möter vi vårdens utmaningar 9

Kömiljarden har varit ytterligare ett instrument för att få ner väntetiderna. Den var ett sätt att belöna de landsting som lyckades förkorta väntetiden för dem som behövde en ny höftled, en starroperation eller annan specialistvård. Under 2009–2014 satsade regeringen en miljard kronor årligen på denna satsning. Även om landstingen inte längre belönas för kortare köer, fortsätter uppföljningen och jämförelserna. I den så kallade tillgänglighetsindikatorn redovisas löpande andelen genomförda besök/operationer inom 60 dagar i planerad specialiserad vård. Både den och vårdgarantin publiceras på vantetider.se.

Tillgänglighet mer än korta köer

Vi behöver vidga synen på tillgänglighet. Idag kan det också handla om kontinuerliga och sammanhållna insatser under långa vårdförlopp eller tillgång till digitala lösningar som innebär både snabbare vård och ökade möjligheter till medskapande i sin egen vård. Därför inskränker sig satsningarna för att öka tillgängligheten inte bara till att korta köerna. Även en ökad anpassning till patienternas behov innebär ökad tillgänglighet, liksom utbyggd ehälsa som underlättar betydligt för både för invånare, medarbetare och beslutsfattare inom vård och omsorg.

Patientsäkerheten har blivit bättre

Att bli skadad i samband med att man söker och får vård är oacceptabelt. P atientsäkerhet har blivit ett allt med prioriterat område inom landsting och regioners arbete. Under hela 2000talet har arbetet för att öka patientsäkerheten intensifierats och systematiserats. År 2011 slöts en överenskommelse om patientsäkerhet mellan staten och SKL och idag pågår flera samarbeten på området med övriga nordiska länder och inom EU4.

Not. 4.http://ec.europa.eu/health/patient_safety

Vi måste vidga synen på tillgänglighet

Besök och operationer inom 60 dagar redovisas löpande.



De senaste tio åren har patientsäkerheten blivit betydligt bättre. I den f örsta stora patientsäkerhetsutredningen som gjordes 2008 bedömde Socialstyrelsen att vårdskador bidrog till cirka 3 000 personers död varje år, och att cirka 10 000 personer per år fick bestående men efter vårdskador. När SKL och landstingen/regionerna gjorde motsvarande undersökning 2014 blev resultatet ett annat. Vårdskador bedömdes då vara en bidragande orsak till 1 400 dödsfall årligen, alltså mindre än hälften av vad Socialstyrelsen kom fram till. Antalet patienter som får bestående men bedömdes också vara lägre, cirka 3 000 personer varje år5.

När landstingen 2008 började mäta vårdrelaterade infektioner var andelen drabbade patienter i genomsnitt 11 procent. Vid mätningen våren 2014 hade den siffran sjunkit till 8,9 procent. Variationen är stor. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner spänner från 4,5 procent till 136.

Sedan 2016 mäts patientsäkerhet även inom den kommunala vården. De främsta riskerna anses vara fallskador och olämpliga läkemedel. Två av tre kommuner ser också bristande informationsöverföring som ett riskområde – både inom den egna organisationen och mellan kommuner och landsting.

En viktig del i patientsäkerheten har varit att minska antalet patienter som lider av trycksår. Förekomsten av trycksår låg länge ganska stilla på en oacceptabelt hög nivå. Nu minskar de snabbt. När de första mätningarna gjordes våren 2011 hade 14,3 procent av de kontrollerade patienterna trycksår. Hösten 2015 var förekomsten nere på 7,5 procent.7

Vårdplatser och överbeläggningar

Kopplat både till tillgänglighet och patientsäkerhet är överbeläggningar på sjukhus. Detta är ett omtalat problem och dessutom ett angeläget förbättringsområde för alla landsting och regioner.

De senaste siffrorna visar att antalet överbeläggningar och utlokaliseringar (där patienten vårdas på en annan avdelning än den medicinskt ansvariga)

Not. 5.Socialstyrelsens undersökning omfattade 2 000 journaler från åren 2003–2004. SKL:s/landstingens undersökning omfattade över 30 000 journaler från 2013 och 2014, det vill säga från vårdtillfällen tio år senare än de först granskade rapporterna.

Not. 6.Mätning av VRI och BHK, www.skl.se/ halsasjukvard/patientsakerhet/ matningavskadorivarden

Not. 7.Mätning av trycksår, www.skl.se/ halsasjukvard/patientsakerhet/ matningavskadorivarden

En halvering av dödsfallen på sex år


ökade med 20 procent inom somatiskt och 40 procent inom psykiatrisk vård mellan 2013 och 2015. Före 2012 mättes det inte alls. Då fanns inte ens en gemensam definition av överbeläggning.

Det är ett faktum att samtliga landsting har minskat antalet disponibla vårdplatser på sjukhus, men det finns inget automatiskt samband mellan f ärre vårdplatser och fler överbeläggningar/utlokaliseringar. Snarare tvärtom. När sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser, har sjuk husen ofta färre överbeläggningar. Julafton är till exempel den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den d agen som antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter är som allra minst.8

Den främsta orsaken till att sjukhusen har minskat antalet vårdplatser är att färre behövs. Kortare vårdtider och snabb medicinsk utveckling gör att öppenvården kan klara allt fler uppgifter och att behovet av specialistvård på sjukhus minskar. Men i takt med den utvecklingen måste också öppenvården byggas ut och göras mer tillgänglig för att det ska fungera och alla ska få vård på rätt nivå.

Överbeläggningar och utlokaliseringar får oönskade konsekvenser. Personalens arbetsmiljö blir sämre och patientsäkerheten påverkas. Förutsättningarna för att ge en säker vård försämras; risken för smittspridning och läkemedelsfel ökar, kontinuiteten försämras och viktig patientinformation riskerar att fastna på fel avdelning. Även om de senaste årens arbete med att minska vårdskador har varit framgångsrikt, upptas fortfarande många sjukhusplatser av patienter som i onödan har skadats i vården. En stärkt patientsäkerhet minskar vårdskadorna och frigör därmed sjukhusplatser.

Not. 8.SKL, Nationella mätningar av överbelägg-ningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, 2014.

På julafton finns minst antal disponibla vårdplatser men också minst antal överbeläggningar.



Högre krav och fler möjligheter.


KAPITEL 2

Hälso- och sjukvårdens utmaningar

Liksom i hela västvärlden lever människor i Sverige allt längre. Om 15 år är det dubbelt så många som är 85 år och äldre. Även om äldre också är friskare idag än förr, så ökar vårdbehoven högre upp i åldrarna.

Högre krav och större möjligheter

Vi blir också allt mer medvetna och ställer allt högre krav – både på delaktighet och på vårdkvalitet. Vi är pålästa och har koll på hur vården fungerar i andra landsting. Vi har till och med möjlighet att välja vård på annan ort om vi så önskar. Olikheter ses ofta som orättvisor och allt fler kräver att det ska vara lika för alla.

Dessutom går allt mer att göra. Nya effektiva läkemedel forskas fram, opera tionsmetoder tillkommer, fler sjukdomar kan botas och m öjligheterna till behandling ökar hela tiden. Cancerformer, som för något decennium s edan snabbt ledde till döden, går idag att hålla i schack med läkemedel. Allt fler lever med cancer som en kronisk sjukdom. Den medicinska utvecklingen räddar liv och ökar människors livskvalitet. Men det är kostsamt och det är nödvändigt att prioritera bland alla behov och önskemål, vilket är en utmaning i sig.

Cancerformer, som för något decennium sen ledde till döden, går idag att hålla i schack med läkemedel.

Kapitel 2. Hälso- och sjukvårdens utmaningar


Tillgänglighet handlar om patientens upplevelse

Invånarnas allt högre krav innebär bland annat tillgänglighet på sina egna villkor. Även om Sverige ligger bra till när det gäller vårdens kvalitet och effektivitet, placerar vi oss längre ner i internationella jämförelser när i nformation, patientens delaktighet och väntetider tas med i mätningarna. Den nationella patientenkäten visar att andelen som anser att väntetiden för besök till primärvården är rimligt långa har sjunkit de senaste åren.9

Det krävs helhetssyn och bättre samverkan

När allt fler lever länge med flera olika – ofta kroniska – sjukdomar, krävs helhetssyn. Vården har organiserats utifrån olika akuta sjukdomstillstånd. Enheterna är specialiserade och medicinskt skickliga på att behandla en särskild del av kroppen eller vissa sjukdomar, men inte lika bra på att utgå från patientens egen upplevelse och behov. Samverkan mellan sjukvården och äldrevården måste förbättras för att undvika att enskilda hamnar i kläm i onödan.

Flera nysvenskar

En annan påtaglig förändring är flyktinginvandringen. Under åren 2013–2015 sökte närmare 300 000 personer asyl i Sverige. Enbart 2015 kom närmare 163 000 asylsökande. De flesta landsting och regioner rapporterar om ett ökat behov av hälso och sjukvård och tandvård.

Vården av de nyanlända ställer också delvis nya krav, både när det gäller bemötande och behandling. Hur kommunicerar vi när vi inte har något gemensamt språk och skilda kulturella bakgrunder? Och hur klarar vården att möta alla dem som lider av ångest, oro, sömnsvårigheter och posttraumatisk stress efter svåra upplevelser, eller som har sjukdomar som varit ovanliga i Sverige?

Nya krav på bemöt-ande och behandling

Not. 9.Vårdbarometern, 2015.


Teknikens framsteg

Samtidigt går tekniken framåt. Digitalisering och välfärdsteknologi är en självklar del av lösningen på de utmaningar som vården står inför. Sverige har goda förutsättningar att tillgodogöra sig digitaliseringens möjligheter och hälso och sjukvården är ett av de områden där den kan göra mest nytta. Här är en av de större utmaningarna att få redan befintliga system att fungera smidigt och effektivt.

Allt detta bidrar till den omvandling vården står inför. Vi blir allt mer medvetna om vikten av att arbeta systematiserat, införa standardiserade vårdförlopp som är likadana över hela landet och satsa på ett effektivt förebyggande arbete som gör att vårdsituationer kan undvikas.

Förebyggande arbete och vård på rätt nivå blir viktigare

Alltför många åker till akuten istället för till vårdcentralen, dit de egent ligen borde söka sig. Det leder till en onödigt ansträngd situation på akutmottagningarna. Att många hamnar på sjukhus i onödan leder också till oönskade överbeläggningar. Den stora utmaningen är att helt undvika onödiga inskrivningar på sjukhus. Därför gäller det att stärka primär vården och skapa fler vårdalternativ så att patienter inte behöver hamna på sjukhus eller blir kvar efter att de är färdigutskrivna.

Stärk primärvården och skapa fler vårdalternativ så att patienter inte behöver hamna på sjukhus eller bli kvar efter färdigbehandling.

Kapitel 1. Hälso- och sjukvårdens utmaningar


Vi vill göra vården jämlik.


KAPITEL 3

Så vässar vi vårdenSverige ligger i internationell toppklass när det gäller de medicinska resultaten av vårdens insatser. Men sjukvård handlar inte bara om huruvida slutresultatet blir bra eller inte. Det handlar också om förmågan att under vårdprocessen skapa trygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar om service, delaktighet och gott bemötande. Förmågan att underlätta för patienterna genom att inte ha långa väntetider är också väsentlig.

Patientens upplevelse är en avgörande faktor i utvecklingen av svensk h älso och sjukvård.

Därför arbetar samtliga landsting och regioner sedan en tid tillbaka målmedvetet med patientnära och personcentrerad vård. Genom det arbetet försöker man hitta sätt att rigga organisationen, systemen och rutinerna för att garantera att patienten alltid är i fokus.

En viktig källa i det arbetet är patienters synpunkter på vården. Sedan 2009 deltar därför samtliga landsting och regioner i Nationell Patientenkät där patienten har möjlighet att berätta om sin upplevelse och erfarenhet av vården.

Det patientnära arbetet består av förbättringar inom en rad olika och mycket omfattande områden. Dessa områden hör också till de viktigaste utvecklingsområdena inom dagens vård:

> Tillgänglighet – utifrån patientens behov och egna villkor. > Jämlikhet – all behandling ska baseras på samma kunskap. > Patientsäkerhet – ingen ska skadas när de ligger på sjukhus.

Patientens upplevelse är en avgörande faktor i utvecklingen av svensk hälso och sjukvård.

Kapitel 3. Så vässar vi vården


> Ökad tillgänglighetÖkad tillgänglighet innebär såväl kortare väntetid innan en patient får sin behandling, som fler möjligheter att boka besök på webben eller att kommunicera med vården på nya sätt, som till exempel via sms eller Skype. Det kan också vara att få vård inom rätt vårdnivå. Över hela Sverige pågår arbeten för att stärka primärvården och skapa nya flexibla vårdformer för att undvika att människor hamnar på sjukhus i onödan. Att vården ska vara lätt att nå när man behöver den betyder förstås också att den ska vara fysiskt tillgänglig. En rullstolsburen eller en permobilförare ska kunna ta sig fram till både undersökningsrum och toalett, och det ska inte vara krångligt att promenera från busshållplatsen eller parkeringen för den som har ont i ett knä eller har nedsatt syn.

Anpassning till patientens behov

Patienternas behov behöver i större utsträckning ligga till grund för schemaläggningen. Fler behöver kanske svara i telefon på måndagsmorgnarna när många ringer, och mer personal måste kanske finnas på plats under lunchtid, så att fler patienter hinner med sitt vårdbesök på lunchen.

Ökad anpassning till de vårdsökande betyder också skillnader mellan o lika landsting och olika vårdenheter. I vissa stadsdelar bor många småbarnsfamiljer som har svårt att få tiden att räcka till. I andra delar av landet behöver tiderna rättas efter pensionärer som har mycket tid, men långt att åka.

Man ska kunna boka in sin besökstid på nätet och vid behov sköta hela läkar besöket online. Vissa vill knappa in sitt telefonnummer och bli uppringda sen are, andra har svårt att ta emot privata samtal på arbetstid. Den som darrar på handen har svårt med knappval på telefonen, och har man ingen dator så hjälper inte mer information på webben. Då måste det finnas alternativ.

Olika kontaktvägar behövs även för återkoppling och svar på prover och undersökningar. Återbesök efter operation behöver inte alltid ske på det sjukhus som har genomfört operationen. Ibland kan det lika gärna ske via till exempel Skype.

I allt fler landsting får patienter och brukare numera själva läsa sin journal på nätet. Då kan man i lugn och ro ta till sig informationen och komma med synpunkter på behandlingen och den planerade vården. Ofta vill och kan pati enter också ta ökat ansvar för sin behandling, och personalen kan fungera mer som ett stöd. En diabetiker som själv har koll på sina blodsockervärden, behöver inte kallas på återbesök enligt ett standardiserat schema. I dag finns det de som själva sköter sin dialys hemma eller i sjukhuslokaler på olika ställen i Sverige. För många innebär detta en större frihet och mer kontroll över sitt liv På så sätt frigörs också personalens tid till dem som behöver mer stöd från vården.

Vården ska vara lätt att nå när man behöver den vilket också betyder att den ska vara fysiskt tillgänglig för alla.

FLIPPEN

Flippen går ut på att flippa, alltså vända, perspektiv, och utgå från patientens förutsättningar och behov i större utsträckning än idag. Det kan till exempel handla om arbetsmetoder som underlättar för patienten att delta i besluten om vård och behandling. Läs mer på www.skl.se.


Korta köerna ytterligare

Ett tydligt fokus och en stark vilja att förbättra ger resultat. Det är satsningar som vårdgarantin och kömiljarden tydliga exempel på. Analyser av processen och lämpliga åtgärder samt en långsiktighet i planeringen, bidrog till att korta tiderna avsevärt.

Inom ramen för den så kallade samordnings och tillgänglighetsmiljarden fortsatte sedan jobbet med att korta köerna, men då genom ett mer flexibelt arbete för att öka tillgängligheten. Utöver fortsatt inrapportering av väntetider tog landstingen fram handlingsplaner för bättre tillgänglighet och mer patientcentrerad vård. Detta arbete måste fortsätta.

Stärk primärvården

Primärvården ska vara patientens första kontakt med vården. Den har ansvar för såväl förebyggande arbete som koordination och helhetsperspektiv när specialistvård behövs.

En viktig del i att stärka primärvården är att bygga upp ett nationellt datoriserat kunskapsstöd om hur olika sjukdomar ska diagnostiseras och behandlas. Stödet måste vara lättillgängligt och överskådligt och informationen ska enkelt kunna uppdateras utifrån de senaste kunskaperna. Ett sådant kunskapsstöd har länge efterlysts av allmänläkare och är grundbulten i en starkare primärvård.

Utnyttja kompetensen rätt

Genom att flytta arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier och på så sätt bättre nyttja personalens kompetens, kan man också underlätta snabbare kontakt med vården. Det är till exempel effektivare att farmaceuter och apotekare beställer och delar läkemedel samt gör läkemedelsgenomgångar än att sjuksköterskor och läkare gör det. Detsamma gäller till exempel service och administration som mycket väl kan utföras av andra personalkategorier än sjuksköterskor.

Vårda på rätt vårdnivå

Genom att minska antalet inskrivningar och korta vårdtiderna får människor ökad livskvalitet. Vård på rätt nivå sparar också pengar och bidrar till att de högspecialiserade resurserna används mest effektivt. Att undvika sjukhus är viktigt inte minst för äldre. Därför skapas nu på många ställen nya arbetssätt för att ge äldre en tryggare vård på rätt nivå. En förutsättning för att det ska fungera är bättre samordning mellan den landstingsdrivna vården och den kommunala äldreomsorgen.

Primärvården ska vara första kontakt

Att undvika sjukhus är viktigt för äldre

Vårdgarantin och Kömiljarden bidrog till att korta köerna. Nu måste arbetet fortsätta.



> Ökad jämlikhet Vården ska vara jämlik. Det innebär inte att den ska vara lika för alla. Tvärtom ska vården utgå från varje patient och hans eller hennes behov. Man eller kvinna, lång eller kort utbildning, född i Sverige eller inflyttad, bosatt i storstad eller glesbygd: Alla ska vara säkra på att få bästa möjliga vård utifrån den senaste kunskapen.

Utgå från samma kunskap

Standardiserade vårdförlopp, att behandlingen följer samma rutiner över hela landet, har visat sig vara effektivt för att öka både kvalitet och jämlikhet i vården. Under 2016 satsas särskilt på att införa standardiserade vårdförlopp i landstingen. Oberoende av var en patient bor ska samma typer av u tredningar göras när en läkare misstänker cancer, och tiden från den första välgrundade misstanken till att behandlingen har startat ska vara lika lång. Standardiserade vårdförlopp leder till kortare väntetider och en medicinskt säkrare behandling, men också till bättre information och mer delaktiga p atienter.

Utveckla kvalitetsregistren

Också de nationella kvalitetsregistren används för att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer. Kvalitetsregistren ska innehålla hårda fakta om behandling och resultat, men också patienters och anhörigas perspektiv på vad som är viktigt i vården. För att garantera att patientperspektivet finns med, deltar patientföreningarna när kvalitetsregistren byggs upp. Det är bra.

Standardiserade vårdförlopp leder till kortare väntetider, en medicinskt säkrare behandling, och bättre information.


Utnyttja digitaliseringens möjligheter

Digitaliserade kunskapsstöd säkerställer att alla som arbetar i vården på o lika håll i landet har tillgång till samma kunskap. Digitaliseringen kan också under lätta så att patienter som bor långt från stora sjukhus inte behöver resa för att få diagnoser och uppföljningar av specialister. Att utnyttja digitaliseringens möjligheter är grundläggande för att nå en jämlik vård.

JÄMLIK HÄLSA OCH VÅRD

Regionala olikheter kan vara av godo om de bygger på faktiska förutsättningar hos befolkningen och medvetna politiska prioriteringar. I andra fall är skillnaderna inte rimliga. Cancervården är ett exempel där vården har varierat för mycket över landet. Staten och SKL har därför kommit överens om att satsa pengar för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. All behandling ska baseras på samma kunskap. Sex regionala cancercentrum har inrättats. De samverkar för att förmedla kunskap och erfarenheter till varandra och lyfta fram goda exempel. Läs mer på www.skl.se.

Att utnyttja digitaliseringens möjligheter är grundläggande för att nå en jämlik vård.



> Ökad patientsäkerhetMedvetet och systematiskt arbete har bidragit till att antalet allvarliga vårdskador och dödsfall till följd av vårdskador har minskat de senaste tio åren. Men det är fortfarande för många som skadas när de ligger på sjukhus. Ytterligare satsningar på patientsäkerhet behövs.

Genom ökad medvetenhet

En vårdskada kan undvikas om hälso och sjukvården gör rätt. Den är oftast en konsekvens av brister i systemet, därför krävs en medveten och långsiktig förändring av befintliga strukturer för att komma till rätta med problemet.

Även om patientsäkerheten blivit mycket bättre de senaste tio åren, finns fortfarande kvar att göra. Enligt SKL:s senaste mätning har cirka 100 000 patienter drabbats av en vårdskada som kunde ha undvikits.10 Och det räcker inte att mäta. Det viktigaste är att använda resultaten av mätningarna till att åtgärda och förebygga.

Genom digitalisering

Genom att utnyttja digitaliseringen får medarbetarna snabbt och enkelt tillgång till relevant information om sin patient eller brukare för att kunna ge rätt behandling. Digitaliserad information gör det också lättare för chefer och politiker att följa upp resultatet och planera verksamheten.

Not. 10.Skador i vården -utveckling 2013-2015 1, SKL 2015.

100 000 vårdskador som kunde undvikits


Genom fokus på trycksår

Förekomsten av trycksår låg länge ganska stilla på en oacceptabelt hög nivå. Nu minskar de snabbt. Kännetecknande för de sjukhus som är bra på att f örebygga trycksår är:

> Hög medvetenhet från högsta ledningen till undersköterskan. > Regelbunden utbildning av personalen. > Tillgång till material som tryckavlastande madrasser, vändskivor, kilkuddar och hälskydd.

> En helhetssyn på människan och samarbete mellan yrkesgrupper. Felnäring kan leda till att huden blir tunn, vilket gör att sår lättare uppstår. Ibland kan en smoothie vara den bästa åtgärden, ibland en luftväxlande madrass.

Genom att undvika sjukhus

För många, inte minst äldre, är sjukhus en riskmiljö. Infektionsrisken är stor och långvarigt sängläge kan medföra förlust av muskelmassa. Överbeläggningar och utlokaliseringar på sjukhusen minskar förutsättningarna ytterligare att ge en god och säker vård. Därför är det nödvändigt att undvika inskrivning på sjukhus när det går, och att korta onödigt långa vårdtider.

Det behövs särskilda rutiner och arbetssätt för att vårda patienter på rätt vårdnivå. Det innebär bland annat att man försöker förebygga akutsjukvård, att akutmottagningarna organiseras så att patienter som sökt sig dit hamnar på rätt vårdnivå direkt och att man inför arbetssätt som stöder utskrivning i rätt tid.

Ibland kan en smoothie vara bästa åtgärden, ibland en luftväxlande madrass.

VÅRDRELATERADE INFEKTIONER

Sexton landsting och regioner har tillsammans med SKL gjort en jämförande studie mellan landsting och sjukhus med hög respektive låg förekomst av vårdrelaterade infektioner. De enheter som har lägst andel utmärks av några olika faktorer:

> Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla inom hela organisationen.

> Landstings och sjukhusledningen har stort fokus på att förhindra dem.

> Alla personalkategorier, inklusive lokalvårdare och transportpersonal, följer hygienrutiner och grundläggande klädregler ifrågasätts inte.

> Stor vikt läggs vid att lokalerna städas ofta, av kvalificerad personal som fått särskild utbildning i smittspridning.

Läs mer på www.skl.se.

Så möter vi vårdens utmaningarSvensk hälso- och sjukvård är bra. Faktiskt bland de bästa i världen. Men den kan bli ännu bättre. I denna skrift redovisar vi förslag på hur det kan gå till. Genom ökad tillgänglighet, bättre patientsäkerhet och jämlik vård kan den svenska hälso- och sjukvården nå nya höjder.

Genom kommunikationssatsningen #vivässarvälfärden vill vi nyansera bilden av svensk välfärd. Vi vill visa upp och sprida det som är bra, lyfta de utmaningar som finns, bjuda in till dialog och gemensamt göra välfärden ännu bättre. Den här rapporten är en del av denna fyraåriga satsning.

Använd hashtagen #vivässarvälfärden och följ oss på Facebook/vivassarvalfarden, Twitter @Vivassarvalfard och Instagram vivassarvalfarden

skl.se/vivassarvalfarden

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-405-2

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

7585 405 2

Documents