7585 190 7

KOMMUNER OCH LANDSTING SOM DEMOKRATIAKTÖRER

Ungas inflytande och delaktighetINSPIRATIONSSKRIFT FÖR FÖRTROENDEVALDA (6)

Ungas inflytande och delaktighetINSPIRATIONSSKRIFT FÖR FÖRTROENDEVALDA (6)

Upplysningar om innehållet:Lotta Liedberg, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2014ISBN: 978-91-7585-190-7Foto omslag: FolioFoto inlaga: Ewa Ahlin, Folio, Casper Hedberg, Johnér, MattonProduktion: Kombinera ABTryck: LTAB, 2014

Förord

Att vara förtroendevald i kommuner, landsting och regioner är ett viktigt, ro-ligt och utmanande uppdrag. Det handlar om att ta ansvar för prioriteringar av våra gemensamma resurser och fatta beslut om frågor som rör människors vardag. Det är ett förtroende som måste förvaltas i dialog med de som gett för-troendet – medborgarna. I inspirationsseriens sjätte skrift tar Sveriges Kom-muner och Landsting upp frågan om hur kommuner, landsting och regioner kan utveckla dialogen med unga medborgare. En utveckling där unga i högre grad blir delaktiga i samhällsutvecklingen genom att bidra med sina kunska-per och få en ökad förståelse för kommunen, landstinget och regionens an-svar och krav på prioriteringar.

Det innebär ett synligt politiskt ledarskap och politiska institutioner som främjar och utvecklar en kultur där unga människor får möjlighet till infly-tande och ses som en resurs för samhällets utveckling. Det handlar om att värna de mänskliga rättigheterna till deltagande, att levandegöra demokra-tins värden och att berätta de goda historierna där lokal demokrati gör skill-nad.

Stockholm i december 2014

Anders KnapeOrdförandeSveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

7 Ungas inflytande och delaktighet

9 Utmaning 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig? Ungdomars förhållande till demokratin Kommuner och landstings ansvar och uppdrag

13 Utmaning 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag? Tydliggör syftet med dialogen Bjud in på ett sätt som passar unga Sociala medier

17 Utmaning 3: Hur kan jag som ung få stöd för att genomföra mina idéer? Stöd ungas eget engagemang

19 Utmaning 4: Hur engagerar jag mig politiskt och vad innebär det?

20 Litteraturtips

Kapitel .

Ungas inflytande och delaktighet6

Ungas inflytande och delaktighet 77

Ungas inflytande och delaktighetAtt främja ungas inflytande och delaktighet i samhällslivet är ett av de över-gripande målen för den svenska ungdomspolitiken. Ungas deltagande kan ses ur två perspektiv, resursperspektivet som utgår från att ungdomar är en resurs som kan bidra med erfarenheter och kunskaper samt medborgarperspektivet som utgår från att unga som medborgare har rätt att vara med och delta och påverka. Båda perspektiven är viktiga.

En vanlig uppfattning är att unga inte är intresserade av kommun- och landstingspolitik. Forskning visar emellertid att unga är lika samhällsintres-serade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och på-verka ofta sämre på grund av till exempel ålder, kunskap och erfarenhet. De flesta unga har ett svagare politiskt kapital än vuxna vilket gör att trösklarna för deltagande är högre.

Bjuder kommunen, landstinget eller regionen in unga till dialog är det vik-tigt att man menar allvar, att det är på riktigt, annars är det bättre att låta bli. Unga vill inte bara diskutera specifika ”ungdomsfrågor” utan vill även disku-tera sådant som rör deras vardag och framtid.

Unga i dag vill debattera, vara med i idéutvecklingen och få möjlighet att engagera sig i frågor de brinner för. Att erbjuda detta innebär mod, mod att lämna gamla strukturer för deltagande, mod att frångå tanken om att alla från början måste omfattas av helhetsansvar, mod att lyssna och vilja att ta till sig kunskap om ungas vardag, behov och idéer. Engagerade unga i dag kan bli framtidens politiker om de får möjlighet att delta på riktigt.


Ungas inflytande och delaktighet


Not 1. Lindberg S, Persson M, (2013). Ungdo-mars förhållande till demokratin. SKL.

UTMANING 1:

Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig?

Ungdomars förhållande till demokratin

Åsiktsfrihet, politisk jämlikhet, allmän och lika rösträtt, samt respekt för mi-noriteters och andra gruppers rättigheter är exempel på demokratiska kärn-värden. Om inte medborgarna ställer sig bakom värden som dessa kan demo-kratins fortlevnad i värsta fall komma att hotas. Det måste finnas utrymme för kritik mot systemet, men samtidigt är det viktigt att demokratins grund-värden har starkt stöd bland alla samhällsgrupper.

Utifrån en forskningsöversikt och en inventering av befintliga data som SKL har tagit fram1, med fokus på svenska ungdomars förhållande till demo-kratin, visar resultaten varken en entydigt negativ eller positiv bild. Farhågor om att ungdomsgenerationen överlag skulle ha tappat sin tilltro till demokra-tin bekräftas inte, men bilden är inte heller entydigt positiv.

Å ena sidan visar unga stort stöd för demokratin, de är minst lika intresse-rade av politik som tidigare generationer och har höga värden på flera viktiga indikatorer i internationella jämförelser så som politiskt förtroende och val-deltagande. Å andra sidan visar några få områden en stadigt negativ utveck-ling. Engagemang i politiska partier och partiidentifikation är områden där ungdomar i ett längre perspektiv visar minskade nivåer jämfört med äldre generationer. I stadsdelar med ett stort utanförskap är också valdeltagandet lågt.

”Om ungdomar inte vet hur kommunen fungerar är det svårare att påverka.”


Utmaning 1: Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig?

Kommuner och landstings ansvar och uppdrag

Undersökningar visar att många unga inte upplever att de ingår i den kom-munala gemenskapen. Däremot ingår de i många andra grupper både ”in real life” och i den virtuella världen. De är ofta engagerade i olika sakfrågor som är viktiga i deras vardag, det kan gälla utbildning, fritid, kommunikationer etc. Ofta gäller dessa sakfrågor kommunala områden vilket inte alltid de unga har kunskap om. Det huvudsakliga ansvaret för de frågor som påverkar ung-domars vardag, såsom utbildning, social omsorg, trygghet, hälso-och sjuk-vård, samt kultur och fritid vilar på kommuner, landsting och regioner. En undersökning som SKL har gjort visar att en tredjedel av de tillfrågade med-borgarna inte vet att kommuner, landsting och regioner ansvarar för skola, vård och omsorg. Undersökningen visar inte om ungas kunskaper skiljer sig från äldres men det är troligt att många unga saknar kunskap om kommuner, landsting och regioners ansvar och uppdrag.2

Utmaningen för förtroendevalda ligger därför framförallt i att behandla unga som en grupp i samhället som ska ges möjlighet att delta i lokaldemo-kratin och få förståelse för att kommunalpolitik handlar om deras, ungdo-mars, vardag som de känner bäst.

En satsning på att öka kunskapen om hur kommunen fungerar och vilka ansvarsområden som ingår i kommunal- och landstingskommunal verksam-het skulle kunna leda till högre politiskt deltagande. Att öka och stärka ungas deltagande och inflytande i såväl formella som informella samtal och dialoger i frågor som rör kommunala och landstingskommunala frågor är ett sätt. Att undanröja hinder och skapa möjligheter för ungas eget engagemang och an-svarstagande i det civila samhället är ett annat.

Frågor att diskutera: > Hur kan vi öka unga människors kunskaper om hur demokratin är upp-byggd och stärka förtroendet för demokratin som styrelseskick?

> Hur stärker vi ungas kunskap om kommunens, landstingets och regionens ansvarsområden och hur kan vi tydliggöra att dessa handlar om ungas vardag?

> Hur ser vi på ungas inflytande, vad är våra egna värderingar om unga? > Är vi beredda att lyssna på och bjuda in unga som medborgare och med-spelare i viktiga frågor och på riktigt?

> Vilka signaler skickar vi till unga att vi är intresserade av deras idéer och efterfrågar deras kompetens?

> Har vi anpassat språk och innehåll för att nå unga med information och kommunikation om kommunens, landstingets eller regionens ansvars-områden och hur man kan påverka?

Not 2. Myter och fakta, (2014), SKL.

Frågor att diskutera

”Många av de områden som kommun och landsting har ansvar för är ju sådana som unga människor kommer i kontakt med dagligen.”



Vad ansvarar kommunen, landstinget och regionen för och på vilket sätt berör det mig?


Not 3. Medborgardialog som en del i styrpro-cessen, Sveriges Kommuner och Landsting 2013.

UTMANING 2:

Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag?

Tydliggör syftet med dialogen

Ett beslut från kommunen, landstinget eller regionen att inleda en dialog med unga behöver föregås av en diskussion om varför man vill lyssna på unga invånare. En dialog som bara har ett symbolvärde är lika bra att avstå. Att bju-da in till dialog är ett åtagande, det skapar förväntningar hos dem som bjuds in. Genom en diskussion om varför kan kommunen, landstinget eller regio-nen forma principer för dialog med unga.

När kommunen, landstinget eller regionen är klar över varför de vill inleda en dialog kommer nästa fråga. I vilken grad vill vi att unga ska vara delaktiga? Vill vi konsultera dem i en särskild fråga eller vill vi att de ska vara delaktiga i utveckling av t.ex. stadskärnan?3

Bjud in på ett sätt som passar unga

För många unga är tröskeln till kommunhuset hög och att samtala med en förtroendevald kan kännas främmande. Att välja en plats utanför kommun-huset gör dialogen mer jämbördig. För att nå så många ungdomsgrupper som möjligt behövs både formaliserade möten och informella samtal, både i fysisk form och på sociala medier. Kommunen, landstinget eller regionen behöver både bjuda in och söka upp.


Utmaning 2: Hur kan jag som ung vara med och påverka frågor som berör mig och min vardag?

Formella möten och samtal

Formella möten kan till exempel vara medborgarmöten och fokusgrupper. De kräver engagemang, inte bara från de unga utan även från förtroendevalda och kommunledningen. Låt unga vara med i planeringen så mycket som möjligt annars blir det de vuxna som skriver agendan och då kan det bli ointressant att delta för de unga.

Informella möten och samtalInformella samtal kan föras på ungas egna arenor som ungdomsgården, fotbollsplanen och på sociala medier. På dessa arenor finns det större möjlighet att nå unga som annars kan ha svårt att göra sin röst hörd. Unga uppskattar informella möten med beslutsfattare både för att diskutera globala frågor som klimatförändringar och lokala frågor som närmiljö och kommunikationer.

Frågor att diskutera: > Vad vinner vi som förtroendevalda på att föra dialog med unga? > Vad vinner de unga på att delta? > Hur vill unga delta och påverka? Har vi frågat dem? > Vilka frågor ska diskuteras? > Hur ska återkopplingen ske efter genomförda dialoger? > Hur får man in åsikter och engagemang från de grupper som är underrepresenterade och kanske lever i utanförskap?

Not 4. Keepin’ It Real, Ministry of Youth Development New Zeeland.

TIPS OCH IDÉER:

Före mötet > Välj en bra tid som passar unga > Använd en lokal som känns bekväm för de flesta ungdomar > Ordna transport om det behövs > Dela information på det sätt som deltagarna önskar > Försäkra er om att deltagarna vet hur man deltar i ett formellt möte

Efter mötet > Ge positiv verbal återkoppling > Om de samtycker, publicera bilder och artiklar om deras deltagande

på webbplatser och i publikationer > Citera dem i pressmeddelanden > Skriv ett referensbrev

4


Inspiration-6-inlaga.indd 14 2014-12-15 14:41


Sociala medier

Vid sidan av fysiska möten IRL (in real life) kan kommunen möta unga på olika forum på nätet genom till exempel en fristående hemsida kopplad till kommunens webbplats. Eller kanske mer effektivt, möt unga på de sociala medier där de redan är. Vilka sociala medier som gäller bland unga kan snabbt förändras så en framgångsfaktor i ett sådant arbete är att involvera unga kom-muninvånare.

Innan man startar ett konto (t.ex. Twitter, Instagram, Facebook) med unga som målgrupp behöver kommunen/landstinget fundera över:

> I vilka sociala medier finns målgruppen och vad är den intresserad av? > Vad vill vi att de ska veta, tycka eller göra? > Finns det redan ett forum där vi kan delta? > Vilken nytta skapas för målgruppen genom närvaro på mediet? > Vilka resurser behöver vi avsätta vid lansering, planering och löpande arbete?

> Hur marknadsför och skapar vi kännedom om vår närvaro?

Kapitel 2.



UTMANING 3:

Hur kan jag som ung få stöd för att genomföra mina idéer?

Stöd ungas eget engagemang

För en del unga passar det att engagera sig i en förening, andra unga samlas kring en idé. Får man gehör för sitt engagemang och möjligheter att genom-föra idéer kan det bli en positiv erfarenhet att bära med sig framöver.

Ger man stöd till ungdomsföreningar behövs både stöd för att driva fören-ingen och projektbidrag för att genomföra idéer. Bidrag till ungdomsfören-ingar kan kompletteras med stöd för att genomföra en idé utan att det krävs en formell organisation och omfattande administration. Kommunen kan av-sätta en årlig summa varifrån man betalar ut mindre bidrag.

Frågor att diskutera: > Vilka föreningar och organisationer är unga aktiva i, vilket stöd får de? > Hur informerar vi om möjligheterna att söka till exempel föreningsbidrag, når det ut till alla unga?

> Hur stödjer vi underrepresenterade grupper?


ANSÖKNINGSFORMULÄR

Ansökningsformuläret bör vara enkelt så att alla unga kan känna att de kan ansöka om bidrag, till exempel:

> Vad är det du vill göra? > Varför vill du göra det? > Hur mycket kostar det? > Varför tycker andra unga att din idé är bra?



UTMANING 4:

Hur engagerar jag mig politiskt och vad innebär det?Många engagerade förtroendevalda är grunden för en stabil demokrati. Är de förtroendevalda representativa för befolkningen i fråga om kön, ålder m.m. ökar legitimiteten. Idag råder det en sned representation framförallt när det gäller ålder. Medan antalet förtroendevalda under 25 år inte har ökat de se-naste åren så blir antalet förtroendevalda över 65 år allt fler. Gruppen unga är den mest underrepresenterade gruppen bland de förtroendevalda.

Unga politiker lämnar dessutom sina uppdrag i betydligt högre utsträck-ning än äldre. Det innebär att ungas erfarenheter inte får tillräckligt genom-slag. Fler unga förtroendevalda ökar legitimiteten och kvaliteten i beslutsfat-tandet.

Frågor att diskutera: > Försöker vi att utveckla och förnya organisationen och arbetsformerna för att passa unga?

> Erbjuder vi stöd och kunskapsöverföring till unga förtroendevalda?


TIPS OCH IDÉER:

> Bli mentor för en ungdom > Uppmuntra skolan att bjuda in de partipolitiska ungdomsförbun-

den och anordna till exempel auladebatter > Politikerluncher – närvara vid skolans lunch för att samtala med

elever > Erbjud sommarjobb eller praktik – att följa med en politiker > Inspiratörer/ambassadörer - unga förtroendevalda i kommunen

eller landstinget som kan inspirera andra unga


Litteraturtips

Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, prop 2013/14:191.

Metodboken, Sveriges ungdomsråd 2013.

Ungdomars förhållande till demokratin, Lindberg I Staffan, Persson Mikael, Sveriges Kommuner och Landsting 2013.

Medborgardialog i styrprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting 2013.

Medborgardialog för unga, Sveriges Kommuner och Landsting 2012.

Samspel med medborgarna, Sveriges Kommuner och Landsting 2011.

Ungdomar i demokratin, Sveriges ungdomsråd 2009.

Keepin’ It Real, Ministry of Youth Development New Zeeland 2003.

Dialogguiden.se

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

ISBN 978-91-7585-190-7

Ungas inflytande och delaktighet

Inspirationsskrift för förtroendevalda (6)Unga i dag vill debattera, vara med i idéutvecklingen och få möjlighet att en-gagera sig i frågor de brinner för. Det är också viktigt för en demokrati att ungas kunskaper och erfarenheter tas till vara och ses som en resurs. För att främja möjligheten till delaktighet och inflytande behövs olika metoder och kanaler så att unga medborgare kan få inflytande över sin vardag.

Sveriges Kommuner och Landsting ger ut ett antal inspirationsskrifter kring utmaningar som kommuner och landsting står inför i rollen som demokrati-aktör. Syftet är att lyfta aktuella frågor inom demokratiområdet för att inspi-rera till diskussion och handling i utvecklingen av kommuner och landsting och dess förtroendevalda som aktiva aktörer för utvecklingen av den lokala demokratin.

http://webbutik.skl.se

7585 190 7

Documents