7585 168 6

kommuner och landsting som demokratiaktörer

Hot och våld mot förtroendevaldainspirationsskrift för förtroendevalda (5)

kommuner och landsting som demokratiaktörer

Hot och våld mot förtroendevaldainspirationsskrift för förtroendevalda (5)

Upplysningar om innehållet:anna lindström, [email protected] © sveriges kommuner och landsting, 2014isBn: 978-91-7585-168-6text: anna lindström, Marita Björkmanfoto omslag: Johnerfoto inlaga: folio, Johner, nordicphotos, scandinavproduktion: kombinera aBtryck: ltaB, 2014

Förord

Att vara fortroendevald i kommuner, landsting och regioner ar ett viktigt, ro-ligt och utmanande uppdrag. Det ar ett fortroende man alltid funderar over hur man pa basta satt kan leva upp till. I inspirationsseriens femte skrift tar Sveriges Kommuner och Landsting upp den utmaning som hot och vald mot fortroendevalda utgor for den enskilde och for den lokala demokratin.

Det politiska uppdraget handlar bland annat om att ta ansvar for priorite-ringar av vara gemensamma resurser och att fatta beslut om fragor som ror manniskors vardag. Som fortroendevalda ska vi ta ansvar for och verka for ett samhalle som ger medborgaren mojlighet till ett liv av god kvalitet utifran individuella behov.

Att fortroendevalda utsatts for hot och vald pa grund av sitt politiska uppdrag ar ett hot mot det demokratiska systemet pa flera satt. Dels kan det bli svarare att rekrytera och behalla politiker och dels kan vart oppna samhalle paverkas om for manga skyddsatgarder maste sattas in. I slutandan kan aven den de-mokratiska beslutsprocessen paverkas. Lat oss pa alla satt hjalpas at for att forebygga och motverka att det som inte far handa anda hander. Det ar ett uppdrag for de fortroendevalda, kommuner, landsting och regioner, politiska partier, polisen och Sveriges Kommuner och Landsting!

Stockholm i november 2014

Anders KnapeordförandeSveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

7 Hot och våld mot förtroendevalda få förtroendevalda förutser att de kan utsättas för hot och trakasserier på grund av sina uppdrag. Men hot förekommer. det utgör en fara för vårt demokratiska system.

11 ”Lite får man tåla” emma, oskar, lisa och pelle är överens – nolltolerans mot hot och våld mot förtroendevalda! respekt för varandra annars försvinner respekten från andra!

17 Att förebygga och trygga emma, oskar, lisa och pelle är överens – förebyggande utbildning som ger kunskaper om hot och våld tryggar de förtroendevalda! Hur vi lägger fram beslut och hur vi förhåller oss till andra förtroendevalda kan påverka medborgarna! kommuner och landsting har ett ansvar för goda rutiner vid säkerhetsarbete och alla ska veta att de finns tillgängliga!

21 Vad gör jag om det händer? emma, oskar, lisa och pelle är överens – det behöver klargöras vem som har ansvaret för de förtroendevaldas säkerhet! alla hot och våldshandlingar mot förtroendevalda ska polisanmälas! professionellt stöd ska erbjudas den som varit utsatt för trakasserier, hot och våld som förtroendevald!

kapitel .

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda6

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 77

Hot och våld mot förtroendevaldaFa fortroendevalda forutser att de kan utsattas for hot och tra-kasserier pa grund av sina uppdrag. Men hot forekommer. Det utgor en fara for vart demokratiska system.

Den har skriften tar sin utgangspunkt ur intervjuer med elva fortroendeval-da. De representerar olika kommunstorlekar och med geografisk samt parti-politisk spridning. De ar alla vanliga manniskor, kvinnor och man, med viljan att gora gott for samhallet. De har valt att engagera sig i samhallsutvecklingen genom att organisera sig i ett parti och har ocksa tagit pa sig ett fortroende-uppdrag i demokratins tjanst. Nagra har valt att lamna privata karriarer till forman for ett mer omfattande uppdrag.

Ingen hade kunnat forutspa den radsla de skulle kanna den dag de blev ut-satta for trakasserier, hot eller vald pa grund av sitt fortroendeuppdrag. Ingen hade kunnat forutspa hur det skulle kannas nar hoten riktades mot deras fa-miljer. Men mer hoppfullt ar att fa har tankt sluta pa grund av hoten trots att de i saval politiken som i ovriga samhallet stott pa uttalandet ”Lite maste du val tala”. De har funderat pa om den radsla de upplevt ar vard uppdraget. Men drivkraften att fortsatta har kommit att bli: ”Det goda maste segra over det onda och darfor fortsatter jag”.

Drivkraften att fort-satta har kommit att bli: ”Det goda maste segra over det onda och darfor fortsatter jag”.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda88

Hot och våld mot förtroendevalda

Hot och vald mot fortroendevalda ar ett allvarligt hot mot vart demokratiska samhalle. I BRÅ:s trygghetsundersokning1 for politiker visade det sig att 20 procent av de fortroendevalda i kommuner och landsting har blivit utsatta for hot, trakasserier och vald. Det ar for mycket. Att fortroendevalda utsatts for hot och vald pa grund av sitt politiska uppdrag ar ett hot mot det demokra-tiska systemet pa flera satt. Dels kan det bli svarare att rekrytera och behalla politiker och dels kan vart oppna samhalle paverkas om for manga skyddsat-garder maste sattas in. I slutandan kan aven den demokratiska beslutspro-cessen paverkas.

I den har skriften lyfter SKL fragan om hot och vald mot fortroendevalda dar utgangspunkten ar fortroendevaldas egna erfarenheter, tankar och forslag. Skriften kan anvandas som diskussions- och utbildningsmaterial for fortro-endevalda men syftet ar ocksa att oka medvetenheten om att nar hot och vald riktas mot demokratins foretradare, vara fortroendevalda, sa ar det en fara for vart demokratiska system.

Innehallet bygger pa tidigare undersokningar och material samt intervjuer med 11 fortroendevalda som berattat om sina upplevelser och tankar efter att ha upplevt hot och vald pa grund av sina uppdrag. De intervjuade ar kom-munalrad, landstingsrad, ordforande i socialnamnd, barn- och utbildnings-namnd och ovriga namnder men ocksa som anhorig och sakerhetsansvarig. Samtliga av de intervjuade har gett sitt samtycke till att publicera citaten i skriften. Ingen av de intervjuade namnges utan deras erfarenheter har vavts ihop till fyra olika berattelser.

Ta del av deras erfarenheter, fakta och anvand materialet for diskussion un-der de tre rubrikerna:

> ”Lite maste man tala!” > Att forebygga och trygga! > Vad gor jag om det hander?

Not 1. Politikernas trygghetsundersökning 2013, Brå 2014:9

Hot och vald mot for - troendevalda ar ett allvarligt hot mot vart demokratiska samhalle.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 9

Presentation av fyra förtroendevalda

Emma, kommunalråd i X kommunI samband med att Hells Angels etablerade sig som fullvardiga medlemmar i X kommun sa deklarerade kommunens alla myndigheter och samarbetspart-ners tillsammans med Emma som talesperson att ”dom är inte välkomna till vår kommun – vi kommer att samarbeta för att de ska lämna kommunen”. Nagon dag senare kom ett brev till kommunhuset med en pistolkula i och meddelan-det ”Om du inte ser upp kommer det ga illa”. Det fanns goda rutiner for hur man skulle agera i detta sammanhang i kontakt med polisen, SÄPO, media mm. Polisutredningen har inte kunnat klarlagga ansvarig for brevet.

Oskar, landstingsråd i X landstingI samband med forandringar i akutsjukvarden och diskussion om nedlagg-ning av sjukhus i sitt landsting har Oskar fatt ta del av ett okat antal hot via mejl, sms, oppna Facebook-grupper, kommentarer i media och bloggar mm. Hoten som framfors via sociala medier ar oftast anonyma, hardare och raare till sin karaktar. Oskar har lang erfarenhet som fortroendevald och kan jam-fora over tid. Exempel pa hot som framforts till Oskar ar ”om jag mötte dig i en mörk gränd så kommer du garanterat ut med två blå ögon”, ”törs du visa dig på gatorna i vår kommun?” Ingen polisanmalan har gjorts och darmed heller ingen utredning.

Lisa, ordförande i Socialnämnden i X kommunLisa var pa vag till sin parkerade bil efter ett politiskt mote och en hotfull man attackerade henne med orden ”Jag ska ha tillbaka mina barn annars ska jag mörda dig!” Hard ordvaxling och fysiska pahopp gjorde att en man i narheten uppmarksammade braket och kunde avstyra det. Hoten ledde till polisutred-ning, rattegang med fallande dom och skadestand.

Pelle, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i X kommunI samband med minskat elevantal i X kommun sa var det aktuellt med en skol-oversyn. Resultatet blev efter medborgardialog, samtal med elevrad, oppna moten och utredning att tre skolor skulle laggas ned. Riktade demonstratio-ner med plakaten ”HATA PELLE” genomfordes. I media tonade fram en bild om makthavare som inte lyssnar pa medborgarna. Ju mer media ju mer ag-gressiva mejl och telefonsamtal. Vid en nedlaggningshotad skola framfordes ”ska vi ta våra vita barn och sätta i den där skolan”. Man ville starta friskola och hyra skollokalerna men kommunen sa Nej vilket ledde till att dodshot riktades mot Pelles partikansli.

kapitel 2.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda1010

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 1111

”Lite får man tåla”Emma, Oskar, Lisa och Pelle ar overens – NOLLTOLERANS mot hot och vald mot fortroendevalda! Respekt for varandra annars forsvinner respekten fran andra!

I regeringsformens inledningsparagraf finns de grundlaggande ramarna for det svenska statsskicket atergivna. Dar anges ”all offentlig makt i sverige ut-går från folket. den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. den förverkligas genom ett representativt och parla-mentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. den offentliga mak-ten utövas under lagarna”.

I var representativa demokrati uttrycker medborgarna sin politiska vilja ge-nom att i val utse de fortroendevalda som sina foretradare. De far fortroendet att fatta beslut pa medborgarnas vagnar. Partierna ar lanken mellan medbor-garna och den politiska makten och deras uppgift ar att formulera och kana-lisera medborgarnas asikter och krav. De fortroendevalda ska vaga samman olika onskemal och krav till en sammanhangande helhet. De fortroendevalda spelar pa sa satt en viktig roll i var demokrati som foretradare for medborgar-na. Forekomsten av vald och hot mot fortroendevalda i kommun och lands-ting utgor darfor ett allvarligt hot mot demokratin.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda12

”lite får man tåla”

Lokala fortroendevalda i kommuner och landsting fattar beslut som ligger nara befolkningen. De lever och gar pa samma gator som manniskorna som paverkas av deras beslut. Ibland maste en politiker sticka ut hakan och gora ett obekvamt val. Manga raknar darfor med ett hogre tonlage och rent av na-got hot som en del av uppdraget. I ett samhalle dar medborgare visar politisk misstro och antidemokratiska krafter tar plats kan det demokratiska besluts-fattandet vara i fara om allt farre deltar i den demokratiska processen eller om farre vill ta pa sig fortroendeuppdrag.

Forutom fysiska eller psykiska skador sa kan upplevda hot leda till att man som fortroendevald inte uttalar sig i en specifik fraga eller undviker att en-gagera sig i kansliga arenden. Men att pressas till att inte gora nagot ar lika allvarligt for demokratin som att bli paverkad att andra sin uppfattning i ett beslut.

Hot och vald som riktas mot fortroendevalda ar inte bara ett brott och ett stort problem for den utsatta utan ocksa ett problem for hela den politiska processen, for beslutsfattandet och i forlangningen ocksa for demokratin.

Att pressas till att inte gora nagot ar lika all - varligt for demokratin som att bli paverkad att andra sin uppfatt-ning i ett beslut.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 13

Riskerna med att utsatta sig och sina narstaende for hot och/eller vald kan ocksa forsvara rekryteringen av nya politiker.

Bland fortroendevalda finns en okunskap om vilka handlingar som ar brotts-liga. Detta resulterar i att hot och vald mot fortroendevalda som kan bedomas som brott inte alltid polisanmals och heller inte rapporteras till kommunen eller landstingets sakerhetsansvariga.

Att vara politiskt engagerad innebar att man ar en offentlig person. Manga politiker vill vara sa oppna och tillgangliga som mojligt for medborgare och media. Offentliga personer ska granskas for sina beslut. Att vara en offentlig person ar daremot inte samma sak som att man ska behova tala hot och vald.

Tyvarr marks tecken pa en normforskjutning. Fler fortroendevalda upplever idag att samhallet och rattsvasendet sander signaler om att ”politiker far tala lite mer an andra”. Det finns aven en motsvarande normalisering hos de for-troendevalda dar de sjalva ger uttryck for att ”lite far man tala”. Det politiska klimatet spelar roll – en hard samtalston i politiken speglar en kultur som kan fa genomslag aven i forhallandet medborgare–fortroendevalda.

Not 2. BRÅ 2005:18.

Vad är trakaSSErIEr, hOt Och VåLd?

Ett samlingsbegrepp for trakasserier, hot och vald ar otillåten påverkan. Med otillaten paverkan avses allvarliga trakas-serier och hot samt valdssituation mot person eller egendom, som utover att vara ett stort arbetsmiljoproblem riskerar att paverka den enskildes beslut etc. och som darfor i forlangningen kan utgora ett hot mot demokratin.2

hot definieras som allt fran att nagon har uttalat ett konkret hot, till att nagon mot-tagit ett SMS om att egendom ska skadas om en fortroendevald inte fattar ett visst beslut eller forhaller sig passiv. Hot ar en form av otillaten paverkan som alltid handlar om straffbara garningar. Det kan till exempel handla om olaga hot eller utpressning.

Med trakasserier avses obehagliga tele-fonsamtal, tecken pa kartlaggning eller

att oonskade varor har bestallts i den an-stalldes namn i syfte att hamnas eller av annat skal vacka obehag. Det ska noteras att trakasserier ar en form av paverkan som inte alltid ar straffbar, men som gar ut pa att ”hota” en fortroendevald med subtila metoder dar syftet ar att paverka eller reagera pa nagot som intraffat. I vissa situationer kan emellertid trakas-serierna betraktas som ofredande, olaga forfoljelse eller fridskrankningsbrott och ar darmed straffbara garningar.

Med våld avses slag, sparkar eller an-nan typ av fysiskt vald som riktats mot fortroendevalda med anledning av deras uppdrag. Vald ar, fysiskt sett, den grovsta formen av otillaten paverkan. Det kan vara vald, till exempel misshandel, mot en fortroendevald, en anhorig eller en kollega. Det kan aven handla om vald mot egendom, till exempel skadegorelse.

Offentliga personer ska granskas for sina beslut. Att vara en offentlig person ar daremot inte samma sak som att man ska behova tala hot och vald.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda1414

”lite får man tåla”

Om och när rädsla styr beslut

Emma, Oskar, Lisa och Pelle berattar om hur de forandrat sina beteenden ef-ter de handelser de varit med om i form av hot och vald. De har i olika grad valt andra vagar hem, slutat ga ensamma i parker och morker, ser sig oftare om over axeln, uppmarksammar konstiga bilar vid bostaden, undviker oppna platser, vill inte narma sig folksamlingar mm. En kamp mellan att inte visa radsla, att kanna radsla och att paverkas av radsla i sitt beslutsfattande. De ar alla overens om att handelser med hot och vald mot fortroendevalda ska polisanmalas for att hindra normforskjutningen.

Vara fortroendevalda Emma, Oskar, Lisa och Pelle har alla rakat ut for nedan angivna citat;”Ditt javla sossesvin – du ska fan inte ta min mark…””Han pastod att kommunen misskottes och han kunde vara behjalplig med att gora processen kort””Du som har det sa bra – lite far du val tala””Hur kan du leva med dig sjalv?””Du maste avga”

Hot pa natet; ”Det forstar du val att det kan bli sa – du ar ju en offentlig person””Vi vet vem du ar…var dina barn gar i skolan””Politiker – ni ar dumma i huvudet””Tors du visa dig pa gatorna i X kommun?””Om du inte ser upp kommer det ga illa””Landsforradare””Du ska fa dig din djavel”

Handelser med hot och vald mot fortroende-valda ska polisanmalas for att hindra normfor-skjutningen.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 15

Sammanfattning

Kommuner, landsting och regioner, partier och de fortroendevalda behover: > Starka de fortroendevaldas kunskap om vad som ar hot, trakasserier och vald

> Uppmarksamma och motverka normforskjutningen, att de fortroende-valda ”ska tala lite mer”.

diskussion

> Normforskjutningen – ”lite maste du tala” – haller du med om den? > Vad kan du/ni gora for att motverka en normforskjutning? > Vilka citat ovan anser du borde polisanmalas?

Frågor att diskutera

tankEVäckarE

Om fortroendevalda inte polisanmaler hot och vald sa bidrar detta till normforskjutningen – Lite maste du tala!

Det finns en lag om hot mot tjansteman men inte om hot mot fortro-endevalda. Vad innebar det att en sadan lag inte finns?

kapitel 2.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda16

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 1717

Att förebygga och tryggaEmma, Oskar, Lisa och Pelle ar overens – forebyggande utbild-ning som ger kunskaper om hot och vald tryggar de fortroende-valda! Hur vi lagger fram beslut och hur vi forhaller oss till an-dra fortroendevalda kan paverka medborgarna! Kommuner och landsting har ett ansvar for goda rutiner vid sakerhetsarbete och alla ska veta att de finns tillgangliga!

Tidigare undersokningar visar att kommuner och landsting/ regioner och de politiska partierna behover utveckla arbetet med att forebygga och hantera hot, trakasserier och vald mot fortroendevalda. I forsta hand behover man medvetandegora betydelsen av att hantera hot och vald mot fortroendevalda. Dessutom kan man skapa rutiner till ett forebyggande arbetet.

Det ar viktigt att fortroendevalda sager ifran och star upp for sitt uppdrag! Att oftare ge uttryck for ”Jag gör en viktig insats i vårt demokratiska samhälle”. De fortroendevalda behover genom sina partier fa diskutera detta, vad som ar mojligt att forebygga och hur man kan forhalla sig vid akuta handelser. Att lara sig om lokalsamhallets varderingskonflikter och att vara informerad om pagaende ”heta fragor” i kommun/landsting ar ett satt att oka medvetenhe-ten. Politiker behover utrymme for att tanka runt hur man ska vara som po-litiker.

Det ar viktigt att fortroendevalda sager ifran och star upp for sitt uppdrag!

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda18

att förebygga och trygga

Emma, kommunalradet i X kommun, hade som ideal att vara dar vanligt folk var, t.ex. pa idrottsarrangemang, kulturevenemang, caféer, lordagspromenad i centrum mm. Med andra ord pa andra platser an partimoten. Hennes er-farenhet var att folk pa det sattet larde kanna henne som politiker och hon signalerade att hon inte var radd att mota folk. Pa det sattet var hon trygg nar hotet kom. ”genom att så ofta vistas ute bland folk och mötas och prata har jag skaffat många vänner där ute på gatan”.

En god samtalston

Även i den politiska debatten ar det viktigt med en god demokratisk sam-talston. Fullmaktige ar en publik arena. Det ar dar de folkvalda mots for att tydliggora de partipolitiska skiljelinjerna i en debatt. Dit kan media, medbor-gare m.fl. komma for att ta del av debatt och beslut. Forr i tiden kunde med-borgarna ta del av debatt och beslut i huvudsak genom lokala dagstidningar. Idag kan medborgarna ta del av vad som pagar i fullmaktige genom radio- och webbsandningar, via sociala medier som Facebook, Twitter mm. Motet visas online och kommunikation sker i samma ogonblick som fragan debatteras.

Tyvarr anvands denna mojlighet ibland i syfte att kranka ledamoter fran an-dra partier, vilket aterspeglas direkt i sociala mediers diskussioner. Har vilar ett stort ansvar hos fullmaktigeledamoterna sjalva i hur man anvander talar-stolens mojligheter i debatten och hur man anvander sociala medier under pagaende moten. Det handlar bade om att vara en god politisk forebild och att ta ansvar for att hindra utvecklingen mot ett hardare samtals- och debatt-klimat i politiken, dar ”lite maste du tala” ar norm. Fortroendevalda kan dar medverka i det forebyggande arbetet genom att ”leva som man lar i ett demo-kratiskt samhalle”.

Kommuner och landsting och partier a sin sida behover starka sitt arbete med att forebygga och hantera hot och vald mot fortroendevalda. Detta kan goras pa manga olika satt, i sammanfattningen nedan presenteras ett exempel.

Har vilar ett stort ansvar hos fullmaktige-ledamoterna sjalva i hur man anvander talarstolens mojlig-heter i debatten och hur man anvander sociala medier under pagaende moten.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 19

Sammanfattning

Forbered dig som fortroendevald genom att diskutera och stall foljande fra-gor: 1. Vem har sakerhetsansvaret i din kommun, landsting eller region? Om det

inte ar tydligt sa stall krav pa att det klaras ut. 2. Diskutera debattklimatet i fullmaktige pa gruppledartraffarna. Finns det

ett behov av en uppforandekod?3. Lar kanna kommunen och aktuella politiska konflikter!4 Stall krav pa att det finns en sakerhetspolicy och handlingsplan for det fo-

rebyggande arbetet vid mandatperiodens borjan samt ta fram en check-lista/goda rutiner for – Nar det hander!

5. Varje parti bor ha en egen kontaktperson med erfarenhet av hot och vald mot fortroendevalda.

6. Vilket stod ska ges och av vem?

diskussion

> Vad bor man saga respektive inte saga i talarstolen pa fullmaktige? > Hur agerar jag sjalv? Skulle en checklista med forebyggande punkter for det egna ansvaret hjalpa till att gora mig mera trygg?

> Bor/ska en fortroendevald alltid ha ratt att ta med sig en tjansteman pa offentliga moten?

> Bor det finnas ett jourhavande bollplank i kommunen/landstinget eller partiet?

Frågor att diskutera

tankEVäckarE

Ju raare och tuffare kommentarer om politiker och mindre ansvars-tagande pa sociala medier – ju mer likes!

”Fortroendevalda behover veta vilket stod man kan vanta sig i partiet annars har normforskjutningen vunnit plats.”

kapitel 2.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda2020

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 2121

Vad gör jag om det händer?Emma, Oskar, Lisa och Pelle ar overens – det behover klargoras vem som har ansvaret for de fortroendevaldas sakerhet! Alla hot och valdshandlingar mot fortroendevalda ska polisanmalas! Professionellt stod ska erbjudas den som varit utsatt for trakas-serier, hot och vald som fortroendevald!

Det hander inte mig! Det ar nog den uppfattning de flesta fortroendevalda bar med sig in i sitt politiska uppdrag. Viljan att forbattra samhallet och verka i demokratins tjanst har fatt manga medborgare att lamna privata karriarer for att ata sig ett politiskt uppdrag.

Emmas erfarenhet av att ha blivit hotad hjalptes upp av goda rutiner och att kommunpolitiken slot upp tillsammans. For Emma var det ett viktigt stod i viljan att fortsatta sitt fortroendeuppdrag.

For Oskar som fatt ta del av ett okat antal hot av raare och hardare karaktar via mejl, sms, oppna Facebook-grupper, kommentarer i media och bloggar mm har behovet av stod varit svarare att definiera. Oskar, som har lang erfa-renhet som fortroendevald ser risken i att han med tiden forminskat hoten och till slut borjat leva med dom. Exempel pa hot som framforts till Oskar ar ”om jag mötte X i en mörk gränd så kommer X garanterat ut med två blå ögon”, ”törs du visa dig på gatorna i X kommun?”. Ingen polisanmalan har gjorts och darmed heller ingen utredning dar man kan utkrava ansvar.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda22

vad gör jag om det händer?

Lisa, som var pa vag till sin parkerade bil efter ett politiskt mote attackerades av en hotfull man, som skrek ”Jag ska ha tillbaka mina barn annars ska jag mörda dig!”. Den harda ordvaxlingen och det fysiska pahoppet gjorde att en man i narheten uppmarksammade braket och avstyrde det. Lisa ar tacksam for det civilkurage den hjalpande mannen visade. Hoten ledde till polisutred-ning, rattegang med fallande dom och skadestand. Trots denna valdsamma handelse erbjods aldrig Lisa nagot organiserat krisstod, vilket hon nu i efter-hand forstar hade kunnat hjalpa henne genom en del svara stunder.

”hata Pelle” – hur overlever man nar medborgarna bar plakat med den tex-ten? Hur hanterar du riktade demonstrationer mot dig som person eller att du utpekas som makthavare som inte lyssnar pa medborgarna? Hur hante-rar du dodshot mot ditt partikansli? Pelle har dragit en del slutsatser. Bland annat att det ar absolut nodvandigt med professionellt stod, vilket Pelle fick. Stod fran familj, kommundirektor och andra hjalpte Pelle att sortera i hoten och anda stanna som fortroendevald. Partiet hade kunnat ge mer organiserat stod. Om Pelle fick gora om hela skoloversynen skulle kontakten med med-borgarna genomforas pa annat satt.

Ett brott ska alltid polisanmalas. Det ar viktigt bade for uppklarandet av brot-tet och for att skapa en samlad samhallsbild av hot och vald mot fortroende-valda. Kunskapen om hur vanligt detta ar kan underlatta det forebyggande arbetet. I slutandan ar det dock den enskilda individen som beslutar om att anmala ett brott eller inte.

I BRÅs senaste undersokning (2013) visade det sig att endast 17 procent an-malde trakasserier, hot och vald. I manga fall ansags det tillhora uppdraget men kan ocksa bero pa tidigare erfarenheter av att ha polisanmalt.

Trots detta ar det en trygghet att ha en klar checklista for vad man bor/ska gora nar det hander. I Tryggare Sveriges3 undersokning framkom att manga kommuner hanterade hot, trakasserier och vald nar det uppkommer. Det kravs dock ett strukturerat och systematiskt arbete aven for detta och att man har tankt efter fore.

I en handlingsplan for att hantera hot och vald ar det viktigt att tydliggora: > Vem/vilka du ska kontakta nar du har utsatts for hot eller vald > Vem/vilka som gor bedomningen av om handelsen ska polisanmalas > Vem/vilka som gor polisanmalan > Vilket stod som erbjuds dig nar du upplever dig utsatt > Hur du ska hantera och ta dig ur en hotfull situation > Vem som ansvarar for informationen internt kring handelsen > Vem som ansvarar for kontakt med media kring den uppkomna handelsen > Organisation for bedomning av hur handelsen paverkar fragan som utgor grunden for hotet eller den fortroendevaldas uppdrag som utgor bakgrun-den till hotet och hur det ska hanteras

Not 3. www.tryggaresverige.org

Ett brott ska alltid polisanmalas. Det ar viktigt bade for upp-klarandet av brottet och for att skapa en samlad samhallsbild av hot och vald mot fortroendevalda.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 23

det förekommer att förtroendevalda inte polisanmäler situationer där trakas-serier eller hot förekommit. man vill inte att det hamnar i media. man kan alltid begära att en anmälan ska vara åtkomstskyddad vid anmälan till polisen!

Kommunerna och landstingens arbete for att hantera hot och vald ser och kommer att se olika ut. Det viktiga ar att det sker ett systematiskt och struk-turerat arbete for att ge stod till de fortroendevalda. Ingen ska behova utsat-tas for hot, vald och trakasserier nar man tar ett uppdrag i demokratins tjanst och vi maste darfor tillsammans hitta olika vagar for att motverka det som manga fortroendevalda utsatts for idag.

I manga tidigare undersokningar framkommer att det ar ett stort antal av de som utsatts for hot och vald som fortroendevalda, som overvagt att sluta sitt uppdrag pa grund av de intraffade handelserna. De intervjuade i dessa skrif-ter har mer overvagt fragan ”om det ar vart det”. De intervjuade har kommit fram till slutsatsen att det goda maste segra over det onda – och darfor fort-satt sina fortroendeuppdrag.

diskussion

> Var tycker du att gransen gar for garningar som ska polisanmalas? > Upplever du att polisen, partiet och kommunen/landstinget tar fortroen-devaldas utsatthet pa allvar?

> Hur kan ni skapa goda relationer till den lokala polisen? > Vilken roll kan och bor media spela om hot och vald mot fortroendevalda intraffar?

> Vad far en fortroendevald vara beredd pa att tala tycker du?

Frågor att diskutera

Ingen ska behova utsattas for hot, vald och trakasserier nar man tar ett uppdrag i demokratins tjanst och vi maste darfor tillsam-mans hitta olika vagar for att motverka det som manga fortroende-valda utsatts for idag.

tankEVäckarE

Tank om tidigare negativa erfarenheter av polisen paverkar var bena-genhet att anmala hot och vald mot fortroendevalda!

Jag tar hellre skit oga mot oga – det ar betydligt svarare att hantera anonyma pahopp i sociala medier.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

Post: 118 82 stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

isBn 978-91-7585-168-6

Hot och vald mot fortroendevalda

Inspirationsskrift for fortroendevalda (5)Att fortroendevalda utsatts for hot och vald pa grund av sitt politiska uppdrag ar ett hot mot det demokratiska systemet pa flera satt. Dels kan det bli svarare att rekrytera och behalla politiker och dels kan vart oppna samhalle paverkas om for manga skyddsatgarder maste sattas in. I slutandan kan aven den de-mokratiska beslutsprocessen paverkas. Lat oss pa alla satt hjalpas at for att forebygga och motverka att det som inte far handa anda hander. Det ar ett uppdrag for de fortroendevalda, kommuner, landsting och regioner, politiska partier, polisen och Sveriges Kommuner och Landsting!