466 dagar av kriskommunikation och kulturdebatt En kritisk diskursanalys av Bokmässans kriskommunikation 2016 & 2017 466 days of crisis communication and debates A critical discourse analysis of the Gothenburg Book fair’s crisis communication 2016 & 2017 Matilda Kristell Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Medie- och kommunkationsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp Handledare André Jansson Examinerande lärare Henrik Örnebring VT 19 62
65
Embed
466 dagar av kriskommunikation och kulturdebattkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1284035/FULLTEXT01.pdf · 466 dagar av kriskommunikation och kulturdebatt En kritisk diskursanalys
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
466 dagar av kriskommunikation och kulturdebatt
En kritisk diskursanalys av Bokmässans kriskommunikation 2016 & 2017
466 days of crisis communication and debates
A critical discourse analysis of the Gothenburg Book fair’s crisis communication 2016 & 2017
Matilda Kristell
Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap
Medie- och kommunkationsvetenskap
Kandidatuppsats 15 hp
Handledare André Jansson
Examinerande lärare Henrik Örnebring
VT 19
62
Sammanfattning
Denna uppsats utgörs av en fallstudie som undersöker hur Bokmässan har kommunicerat externt via
pressmeddelanden, Facebook-inlägg och debattartiklar under krisen som utspelade sig från april 2016 till
november 2017. När det blev allmänt känt att den högerextrema tidningen Nya tider skulle delta i mässan
uppstod en stor debatt i svenska medier. Genom en kritisk diskursanalys av Bokmässans kriskommunikation
undersöker denna uppsats hur olika diskurser präglade diskussionen och hur dessa förhåller sig till teoretiska
strategier, så kallad ”Best practice” inom kriskommunikation. Detta avslutas med en diskussion om
kommunikationsprocessen för att utforska dess allmänintresse.
Analysen visar att Bokmässan i sin kommunikation konstruerar en bild av sig själva som en offentlig arena
vilket innebär andra spelregler än för ett privat företag som de faktiskt är, även medier diskuterar till stor del
Bokmässan ur samma perspektiv- som en offentlig arena.
Det här gör deras kriskommunikation förvirrande då de ibland (oftast) talar om sig själva som en offentlig
arena men ibland kommunicerar som en privat aktör. Bokmässans agerande stämmer inte överens med den
bild de själva konstruerar av organisationen.
Den övergripande frågeställning den här uppsatsen utgår ifrån är hur Bokmässan har kommunicerat externt
via sina egna kanaler under krisen och vilka diskurser som går att urskilja. Efter att ha läst tidigare forskning
inom området kriskommunikation som visar på att det finns ett samband mellan hur en organisation
kommunicerar och hur krisen uppfattas har jag tagit fram följande forskningsfrågor:
- Vilka retoriska strategier går det att finna i Bokmässans kriskommunikation?
- Vilka diskurser går det att finna Bokmässans kommunikation?
- Ur ett PR-perspektiv, finns det likheter mellan teorier inom kriskommunikation, det vill säga hur
man ”bör” agera vid en kris, och hur Bokmässan har kommunicerat under krisen?
- I vilken mån kan PR-strategier tillämpas i detta slags kontext? Var går gränserna för PR-strategier?
Studien bygger på tidigare forskning inom medier, kriskommunikation, kommunikationsstrategier, socialt
ansvar och på offentlighetsteorin. Studien presenterar ett resultat som visar att Bokmässan har använt sig av
flera retoriska strategier, främst logosargument och att det finns likheter mellan image restoration theory och
Bokmässans kommunikation men att andra faktorer spelar in för att uppnå en effektiv kommunikation. Tre
diskursiva praktiker kunde urskiljas. Det tre funna diskurserna har jag valt att kalla ”Samhällsansvar”,
”Yttrandefrihet” och ”Affärer”. Studien visar att dessa diskurser kommer i konflikt med PR-strategier
Nya tider ......................................................................................................................................................................................................... 2
Syfte och frågeställning .................................................................................................................................................................... 5
Centrala begrepp ............................................................................................................................................................................................ 6
Tidigare forskning och teori .............................................................................................................................................................. 8
Den borgerliga offentligheten ........................................................................................................................................................................ 8
Medier och kriskommunikation ................................................................................................................................................................... 11
Metod ........................................................................................................................................................................................... 17
Faircloughs tredimensionella modell ........................................................................................................................................................... 19 Analytiska verktyg ................................................................................................................................................................................... 20
Metodologiska problem ............................................................................................................................................................................... 22
Validitet och reliabilitet ................................................................................................................................................................................ 23
Resultat och analys ........................................................................................................................................................................ 24
Kritisk diskursanalys och retoriska argument .............................................................................................................................................. 24
Den mediala diskursen ................................................................................................................................................................................. 35
Övriga reflektioner och framtida forskning ................................................................................................................................................. 43
Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv ............................................................................................................................... 44
För att kunna säkerställa studiens validitet måste argument och slutsatser knyta an till studien. Det är därför
viktigt att studiens slutsatser bygger på tillförlitliga argument. (Ekström, Larsson, 2010) Den här studien har
utgått från material som är säkerställt producerat av Bokmässan själva – från deras pressrum, officiella
facebooksida och debattartiklar signerade Bokmässans vd Maria Källson och är all den skriftliga
kommunikation som Bokmässan gått ut med under denna tid. För att studiens reliabilitet skall kunna
säkerställas är det viktigt att slutsatser och argument kan stödjas av empiriska data. (Ekström, Larsson, 2010)
Den här studien har analyserat totalt femton texter producerade av Bokmässan, det finn en risk att min
begränsning till Bokmässans skriftliga externa kommunikation gör materialet otillräckligt, dock är detta all
den skriftliga kommunikation som fanns att tillgå vilket gör att studien uppfyller fullständig mättnad. För att
uppnå en hög reliabilitet arbetar jag med en hög transparens där hela processen är tydlig och lätt att följa.
Forskningsetiska överväganden
När en forskningsstudie behandlar exempelvis organisatoriska händelser eller samhället innebär det ofta att
studien berör människor på olika sätt (Ahrne, Svensson, 2018). I den här specifika studien redogör jag för
olika personers handlingar och inblandning under krisen i beskrivning av bakgrund samt uttalanden när
analysen gör kopplingar till materialet. Om namn ska nämnas i studien har därmed blivit ett forskningsetiskt
övervägande. Eftersom de få namn som nämns är alla i samband med hänvisningar till redan offentliga
nyhetsartiklar eller pressmeddelanden har jag beslutat att publicera namn, dock alltid med tydliga referenser.
24
Resultat och analys
Här presenteras studiens resultat och analys parallell. Till en början presenteras de teman som utmärkt sig extra mycket och
genomsyrat Bokmässans kommunikation. Dessa teman är dialog och demokrati. Därefter presenteras det tre funna
diskurserna. Diskurserna presenteras var för sig med utdrag från Bokmässans kommunikation med tillhörande analys. Det tre
funna diskurserna har jag valt att kalla ”Samhällsansvar”, ”Yttrandefrihet” och ”Affärer”. Här undersöks det hur
diskurserna förverkligas textuellt för att sedan kunna underbygga min tolkning. När dessa tre analyser har presenterats
placeras de framträdande diskurserna i mediernas diskursiva praktik. Därefter går avsnittet vidare in på
kriskommunikationsstrategier, slutsats och implikationer på samhället och arbets- /yrkesliv.
Kritisk diskursanalys och retoriska argument
Ett stort tema i alla Bokmässans kanaler är under 2016 dialog. Krisen uppdagades, svenska medier började
rapportera om att Nya tider ska ställa ut på Bokmässan och det uppstod starka negativa reaktioner bland
författare och debattörer. Det talas till och med om bojkott bland deltagarna. (Runevad Kjellmer, 2017)
Under den här tiden tar Bokmässan tillbaka beslutet om att låta Nya tider delta i mässan. De motiverar
beslutet i sitt första pressmeddelande: ”Vi har lyssnat på besökare, författare och partners starka reaktioner.
Vi måste ta detta på allvar och backa ett steg och fråga oss om vi fattat rätt beslut. Då har vi kommit fram
till att inte upplåta plats åt Alterna media/Nya tider på Bokmässan.” (se bilaga 1) Bokmässan ändrar sedan
detta beslut ytterligare en gång av juridiska skäl (se bilaga 3). Det framgår att Bokmässan vill förmedla att de
har lyssnat på reaktioner, de skriver att frågan ska diskuteras internt, i seminarier, med olika ”parter” och
med internationella experter. När Bokmässan uttrycker sig på följande vis: ”Vi måste ta detta på allvar och
backa ett steg och fråga oss om vi fattat rätt beslut” (se bilaga 1) och ”Det är en komplex fråga. Att det finns
tydliga åsikter om vad som är rätt och fel har de senaste veckornas debatt tydligt visat” (se bilaga 3) tyder
detta på en lägre grad av modalitet.
Förhållningssätt till texterna under 2016 kan tolkas som ambivalent då Bokmässan skriver om yttrandefrihet,
gränsdragningar och demokrati som motiveringar till att olika åsikter ska få utrymme på Bokmässan
samtidigt som det är otydligt vad Bokmässan själva anser om Nya tiders deltagande. Exempelvis skriver de i
ett inlägg på Facebook efter att de meddelat att Nya tider inte kommer att få ställa ut följande. ”Efter det har
vi gjort en egen bedömning och kommit fram till att Nya Tider inte ska ställa ut på Bokmässan. Anledningen
är att de inte delar vår värdegrund om människors lika värde” (se bilaga 2). Det här leder oss in på
transitivitet då bokmässan i samma inlägg uttrycker sig på följande sätt: ”Vi har lyssnat på de reaktioner vi
fick efter det att vi meddelade att Nya tider inte kommer att ställa ut på Bokmässan” (Se bilaga 2)
Bokmässan väljer att använda ord som ”kommer inte” och ”ska inte” istället för orden ”får inte”.
Satskonstruktionen gör att anledningen nedtonas, det vill säga att Bokmässan inte tillåter Nya tider att ställa
ut, fokus ligger istället på effekten. (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) Detta distanserar Bokmässan från
sitt eget beslut.
25
Tidigare nämnde jag att Bokmässans kommunikation tydde på en låg grad av modalitet i två av det tre
pressmeddelandena rörande Nya tider som skickades ut 2016. Modalitet undersöker alltså avsändarens grad
av instämmande i en sats. Beroende på hur meningen formuleras binds talaren/skribenten mer eller mindre
till sitt påstående. (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). När jag analyserar texternas modalitet kan man se
att Bokmässans sätt att använda modalitet skiljer sig från år 2016 till 2017. När krisen startade syns en lägre
grad av instämmande i Bokmässans kommunikation men i slutet på 2016 och 2017 ökar graden av
Modalitet. I en debattartikel i december 2016 (se bilaga 8) bemöter Bokmässan kritik, artikeln inleds såhär:
”Debatten kring Nya tiders medverkan på årets bokmässa i Göteborg är ett klassiskt dilemma. Nu är det
dags att mässorna själva flyttar fram sina positioner och aktivt börjar bemöta demokratins fiender”. Graden
av modalitet är hög, starkt uttalande och avsändarens instämmanden i sitt påstående tolkas som hög.
Vid den här tiden står det fast, sedan december 2016 när debattartikeln kom ut, att Nya tider ska delta på
mässan i september år 2017. Här kan man se att graden av modaliteten ökar efter att beslutet står fast. Nu
argumenterar man med demokrati och lagen som argument istället för att tala om en dialog mellan alla
inblandade. Ett stort tema i alla kanaler under 2016 är alltså dialog. Detta tema fortsätter till viss del 2017
men Bokmässan uttrycker sig som sagt med en högre grad av modalitet. Man har gått från att det är en
”öppen dialog” till att det är nödvändigt att låta Nya tider ställa ut och det här argumenteras med den
retoriska strategin logos, till en början genom att referera till lagstiftningen och sedan genom att referera till
det andra temat som präglar Bokmässans kommunikation, främst 2017, nämligen demokrati. (Ahrne,
Svensson, 2018) (Se bilaga 8). Man vädjar till fakta (lagstiftningen) och man kan tolka hänvisningarna till
demokrati som en hänvisning till förnuft för att skapa trovärdiga argument. Att använda sig av den här
formen av modalitet och retoriska argument kan tolkas som ett sätt att främja sin position som en arena för
det fria ordet. Likt hur medier lägger fram tolkningar som fakta vilket är ett sätt att använda modalitet för att
främja massmediernas majoritet. Fairclough förklarar i sin forskning hur olika diskurser använder sig av olika
former av modalitet på det här sättet. (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
Diskursen “Samhällsansvar”
Det här leder oss in på den diskurs som jag har valt att kalla samhällsansvar. Det här ämnet tas många
gånger upp i medier i form utav normativa debatter kring vad som är rätt och fel för ett företag att göra när
en viss situation uppstår eller när gränser dras. (Grafström, Göthberg & Windell, 2008) I många av det
texter som producerats av Bokmässan konstrueras en bild av att den här typen av organisation har ett ansvar
gentemot samhället. Samhällsansvar kan definieras på två sätt: att företagets skyldighet antingen ligger i att
öka samhällsnyttan eller i att minimera skadan på samhället. Socialt ansvar är idag en starkt etablerad fråga i
nyhetsflödet. (Det har även ett varumärkesbyggande syfte och en koppling till konsumentbojkotter).
(Grafström, Göthberg & Windell, 2008) Utvalda utdrag och tillhörande analyser nedan visar hur diskursen
framställer en bild av hur organisationen måste förhålla sig till ett socialt ansvar.
26
Debatten kring nya tiders medverkan på årets bokmässa i Göteborg är ett klassiskt
dilemma. Nu är det dags att mässorna själva flyttar fram sina positioner och aktivt börjar
bemöta demokratins fiende, skriver Maria Källson och Jürgen Boss (Se bilaga 6)
Texten ovan är ingressen till debattartikeln i DN med titeln ”Också avskyvärda åsikter måste kunna rymmas
på en Bokmässa”. Artikeln är ett bemötande av kritiken som uppkommit i och med Nya tiders deltagande
och behandlar frågan om hur Bokmässan resonerar kring vem som får och inte får ställa ut på mässan.
Artikeln publiceras i december 2016 (Se bilaga 6).
Om vi börjar med att bara undersöka ingressen går det redan här att utläsa hur man argumenterar att
bokmässor har en demokratisk skyldighet. Man talar inte bara om Bokmässan i Göteborg utan man gör en
slags uppmaning till alla mässor genom att skriva: ”...dags att mässorna själva flyttar fram sina positioner och
aktivt börja bemöta demokratins fiender”. Pathosargument syns i det starka ordvalet ”demokratins fiender”.
Det här kan tydas som en retorisk strategi för att väcka känslor, som engagemang och ilska. Om vi går
vidare i artikeln framgår diskursen om samhällsansvar ännu tydligare:
Vi är väl medvetna om att människor och aktörer med intoleranta värderingar även
framöver kommer att söka sig till oss. För oss främmande och ibland avskyvärda åsikter,
av olika ideologiska ursprung, kommer även i framtiden att vara representerade. Vi anser
tyvärr det är priset en bokmässa måste betala för att vara en öppen, demokratisk arena,
med yttrandefrihet som icke förhandlingsbar bas. (se bilaga 6)
Återigen, genom att studera ordvalen, kan vi se hur Bokmässan anser att organisationen själva (och andra
bokmässor) har ett ansvar i samhället. Demokrati och yttrandefrihet är som uttryckt i texten en ”icke
förhandlingsbar bas.” Här använder man sig av logosargument som man kan se den kritiska diskursen
kanaliseras igenom. Att skria att ”Vi anser att det tyvärr är priset en bokmässa måste betala för att vara en
öppen demokratisk arena, med yttrandefrihet som icke förhandlingsbar bas.” kan tolkas som ett
förnuftsargument (logos) som vädjar till läsarens förmåga att genom resonemang dra egna slutsatser. (Vigsø,
2013). Bokmässan tillskriver här sig själva en roll, en roll som offentlig arena för fri dialog. De skriver
dessutom uttryckligen att en Bokmässan är en demokratisk arena. I den här studien ansluter jag mig till
Habermas offentlighetsteori där han bland annat diskuterar hur bildning ligger till grund för en rationell
dialog (Habermas, 2003). I artikeln beskriver Bokmässan på ett likartat sätt hur mässan genom att göra
åsikter av olika ideologiska ursprung tillgängliga skapar en demokratisk arena för yttrandefrihet.
Vi kommer inte heller stillatigande att se på när krafter som står för intolerans och hat
vinner mark. Tvärtom, som bokmässor måste vi flytta fram våra positioner och aktivt
bemöta dem som ifrågasätter människors lika värde och i förlängningen kan hota det
27
fundament våra arenor vilar på. Vi kommer att använda våra redskap och arenor för att
utbilda, sprida fakta, och skapa opinion för att gemensamt motverka rasism och
främlingsfientlighet. Vi måste göra detta på egen hand – men framförallt tillsammans med
de organisationer, myndigheter och företag som delar vår tilltro till det öppna, toleranta
samhället. (se bilaga 6)
Bokmässan uttrycker sig som att det som skrivs är en sanning, Modaliteten är hög då man exempelvis
använder starka ord som måste. Bokmässor måste flytta fram sina positioner och bokmässor måste göra detta
på egen hand (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Det går att urskilja ethos-argument. De bygger
argumenten på en vi-känsla och på att läsaren förstår och bryr sig om dessa frågor. Bokmässor som
offentliga arenor upprepas igen. Här är även ett exempel där de talar om Bokmässor som en arena för
bildning. Det är inte första gången Bokmässan lyfter fram ett slags folkbildande ideal. Ett sådant ideal
förutsätter en gemensam referensram och Habermas menar att det är grunden för rationell dialog. Han fäster
stor vikt vid en gemensam bildning som skall vara jämlik för aktörerna i en debatterande offentlighet. Här
behöver det råda en jämbördig förförståelse för att dessa aktörer skall kunna nå en konsensus genom att
mötas i dialog. Den gemensamma referensramen gör att samtalet medborgare emellan inte blir ensidigt.
Inom den gemensamma referensramen blir de informerade och skapar en förförståelse så att de kan delta i
den demokratiska processen. (Habermas, 2003)
Efter att denna debattartikel publicerats tystnar debatten en aning men i Mars 2017 kommer debatten upp
till ytan igen. En video börjar cirkulera på nätet där konfronterande av journalister uppmuntras. Besök spelas
in med video och det framgår senare att en av personerna bakom videon arbetar på Nya tider. Detta leder
till upprörda reaktioner och flera aktörer vänder sig till Bokmässan med frågan om Nya tider fortfarande är
välkomna efter detta. (Runevad Kjellmer, 2017). Den 20 april meddelar bokmässan i ett pressmeddelande
efter en juridisk granskning att videon inte är brottslig och att det därmed inte finns anledning att utesluta
Nya tider från mässan (Lundberg & Sundell, 2017). I en ny debattartikel som publiceras samma dag i DN
skriver Bokmässan att de tar avstånd från filmen och man argumenterar fortsatt med lagen (logos) och
demokratin som argument. (se bilaga 8)
Vi har respekt för kritiken, men detta är ingen enkel fråga: hur vi med tolerans kan bemöta
intolerans är ett svårt dilemma i vår tid. Visst stämmer det att vi kan porta extrema
utställare från Bokmässan – vi avgör vilka som får ställa ut – men från samhället kan vi
inte porta dem. (se bilaga 6)
I utdraget från artikeln ovan skriver Bokmässan uttryckligen att de är Bokmässan själva som bestämmer vem
som kan portas. Bokmässan fortsätter dock att konstruera en bild av ett ansvar gentemot samhället och
modaliteten är fortfarande hög artikeln igenom. Utdraget nedan är ett bra exempel på detta:
28
Så hur ska en bokmässa agera när yttrandefriheten kolliderar med värderingar om
tolerans och respekt för mänskliga rättigheter? För att komma fram till vårt beslut i
denna komplicerade fråga har vi gått igenom en lång process och lyssnat på såväl
svenska som internationella experter. Vårt ställningstagande är: En bokmässa är en
unik företeelse i samhället, ett öppet torg – där åsikter möts och bryts. Den öppna
arenans möjligheter till fri åsiktsbildning och yttrandefrihet är Bokmässans kärna.
Även avskyvärda åsikter kan därför förekomma på en bokmässa – så länge de ryms
inom demokratins gemensamma regler: lagen. Det är priset en bokmässa måste
betala för att vara ett demokratiskt forum, med yttrandefriheten som icke
förhandlingsbar bas. Bakom denna princip ställer sig också det internationella
nätverket av bokmässor, Ferieros. (Se bilaga 8)
De skriver att en bokmässa är en unik företeelse i samhället, ett öppet torg där åsikter möts och bryts. Det
här kan tolkas som att Bokmässan vill lyfta fram att bokmässor inte är som vilket annat företag som helst
och detta fortsätter konstruera en bild av ett ansvar gentemot samhället. Här kan vi även se upprepningar
från debattartikeln publicerad 2016. När kommunikativa händelser bygger på tidigare händelser kallas det
förhållandet intertextualitet, texter/händelser är aldrig riktigt helt ny utan bygger på varandra (Winther
Jørgensen & Phillips, 2000). Åter igen skriver man om ett pris som måste betalas och om en icke
förhandlingsbar bas byggd på demokrati och yttrandefrihet. Man stärker sedan detta med logosargument,
logos handlar om att tolka det som påstås i texten och hur dessa påståenden kan kopplas samman i en
argumentsstruktur (Ahrne, Svensson, 2018). Här framgår detta då man hänvisar till ett internationellt
nätverk av bokmässor för att stärka argumenten bakom sina principer.
Vi lämnar nu debattartiklarna bakom oss när det kommer till diskursen ”samhällsansvar” och går vidare till
bokmässans andra kanaler för att analysera hur en bild av organisationens sociala ansvar i samhället
konstrueras även där.
I augusti 2017 ansöker Nordiska motståndsrörelsen om att få demonstrera den 30 september, samma helg
som Bokmässan. Nordiska motståndsrörelsen får tillstånd att demonstrera men på en annan rutt (Lindkvist,
2017). I ett inlägg på Bokmässans Facebook skriver mässan följande:
Imorgon demonstrerar nordiska motståndsrörelsen på gatorna i Göteborg.
Klockan 9.30 bjuder vi in till en manifestation mot rasism på Café Skrivas scen
– varmt välkommen! För varje besökare skänker Bokmässan tre kronor till
organisationen Föreningen Grävande Journalister, Teskedsorden och #jagärhär.
Så kom” (se bilaga 9)
29
Bokmässan väljer att ta ställning genom att bjuda in till manifestation och väljer även att skänka pengar till
organisationer som står för mångfald och yttrandefrihet. Bokmässan visar sitt engagemang innan
demonstrationen, det här kan tolkas som ett sätt att visa starkt ethos. Ethos tilldelas av mottagaren, detta
görs genom att visa välvilja och empati gentemot de som drabbats och genom att ha starkt ethos från början.
(Mral, 2013) Samma dag skickas följande pressmeddelande ut:
Bokmässan bjuder in till manifestation mot rasism 30 september
Lördagen den 30 september demonstrerar Nordiska Motståndsrörelsen på gatorna i
Göteborg. Bokmässan bjuder in till en manifestation mot rasism samma dag.
Bokmässan arrangerar en manifestation mot rasism för att försvara den värdegrund
som det demokratiska samhället vilar på. Genom demokrati, yttrandefrihet och
bildning kan mörka krafter bekämpas och allas lika värde stärkas. Deltar i
manifestationen gör bland andra författaren Navid Modiri, biskop Per Eckerdal och
kommunalrådet David Lega. Dessutom har Bokmässan beslutat att skänka tre kronor
per besökare under lördagen till tre organisationer som arbetar med bildning och på så
vis främjar tolerans i samhället. De tre organisationerna som får dela på pengarna är
Föreningen Grävande Journalister, Teskedsorden och nätrörelsen #jagärhär. På scen
finns företrädarna Terje Carlsson, Camilla Nagler och Mina Dennert för att delta i
manifestationen. Under mässans fyra dagar delar Bokmässan ut boken Tackla hatet:
om näthat, hot – och hur du skyddar dig av Rebecka Bohlin ut till totalt 1000 besökare
på Bokmässan, närmare bestämt de 250 första varje dag. Manifestationen äger rum
lördagen den 30 september klockan 09.30 på Café Skrivas scen i F-hallen på
Bokmässan. (se bilaga 12)
I pressmeddelandet bygger man på bilden av socialt ansvar ännu mer när de återigen skriver om att försvara
värdegrunder i det demokratiska samhället. Vilket förstärks ytterligare när der är en manifestation som
Bokmässan själva arrangerar och dessutom skänker pengar till organisationer som jobbar för tolerans i
samhället. De delar även ut en bok på temat. Allt detta bidrar till att skapa diskursen och man använder sig
av ethos- och pathosargument. Ethos genom att visa att man bryr sig om sin ”publik” och genom att
hänvisa till kända personer som kommer att delta i manifestationen som människor, troligen, har förtroende
för. Pathosargumenten visar sig när Bokmässan spelar på känslor för att få människor att deltaga i
manifestationen genom starka ordval som ”...kan mörka krafter bekämpas och lika värden stärkas” genom
dessa ordval kommer även diskursen till liv. Samma dag som demonstrationen ägde rum skriver Bokmässan
ytterligare ett inlägg på Facebook:
30
Inne på Bokmässan har det varit lugnt idag. Men bara ett kvarter bort har det öppna
samhället angripits och det är djupt beklämmande. Tack till alla er som kom hit och
deltog, och visade kärlek, öppenhet och det fria ordet är störst av allt! (se bilaga 10)
Orden det öppna samhället och det fira ordet är återkommande. Här använder man sig av Pathosargument
för att konstruera en bild av sitt engagemang. Detta görs genom att använda ord som ”djupt beklämmande”
och ”kärlek”. I ett pressmeddelande dagen efter uttrycker sig Bokmässan i liknande termer (se bilaga 13).
Diskursen “Yttrandefrihet”
Den andra funna diskursen har jag valt att kalla yttrandefrihet. Varje år har bokmässan ett nytt tema, år 2016
var temat yttrandefrihet (Bokmässan, 2017). Många av Bokmässans texter tar upp yttrandefrihet vilket
framställs både som en orsak och ett problem vid gränsdragningar och i andra sammanhang. Utdragen
nedan med tillhörande analys klargör detta ytterligare.
I augusti börjar svenska medier som tidigare nämnt rapportera att Nya tider ska ställa ut vilket får stor
spridning. Strax växer stark kritik fram från författare och debattörer. Efter dessa reaktioner väljer
Bokmässan att ompröva sitt beslut vilket Bokmässans vd Maria Källson meddelar till SVT. Det ändrade
beslutet leder till ytterligare kritik. Denna gång handlar kritiken till stor del om yttrandefrihet, något som
kritikerna inte anser bokmässan värnar om när de väljer att ompröva sitt beslut. (Runevad Kjellmer, 2017)
På Facebook skriver Bokmässan följande inlägg:
Varför får Nya Tider inte ställa ut på Bokmässan? Vi har lyssnat på de reaktioner vi
fick efter det att vi meddelade att Nya Tider inte kommer att ställa ut på Bokmässan.
Vi har själva läst och talat med många olika parter. Efter det har vi gjort en egen
bedömning och kommit fram till att Nya Tider inte ska ställa ut på Bokmässan.
Anledningen är att de inte delar vår värdegrund om människors lika värde. – Hur går
detta ihop med årets yttrandefrihetstema? Vi är de första att erkänna att dessa frågor
är väldigt svåra. Vårt beslut baseras enbart på frågan om värdegrund, om respekt för
människors lika värde. Vi är både glada och stolta över årets yttrandefrihetstema, där
vi tillsammans med våra partners har skapat ett både brett och mångfacetterat program
om de olika utmaningar tryck- och yttrandefriheten står inför i dag. I Sverige och i
världen. – Hur påverkar detta andra utställare på Bokmässan? Bokmässan har i över
30 år varit en arena för det fria ordet, för litteratur och kultur- och samhällsdebatt. Vi
har alltid haft vida ramar för vem som får vara med på Bokmässan. Det kommer vi att
ha också i fortsättningen. (Se bilaga 2)
31
I inlägget på Facebook svarar Bokmässan på frågor om varför nya tider ska ställa ut och hur det går ihop
med yttrandefrihetstemat och hur det kommer att påverka övriga utställare. Man har efter en dialog med
”olika parter” gjort en egen bedömning att nya tider inte ska ställa ut. Satskonstruktionerna gör att
anledningen nedtonas. Nya tider är passiva och Bokmässan aktiva, det som lyfts fram starkast i texten är
ord som värdegrunder, människors lika värde, samhällsdebatt och yttrandefrihet.
Ordvalen i texten gör att även om det pratas om förbud och yttrandefrihet i samma inlägg, vilket är i stark
kontrast till varandra, så tonas det ner. Att Bokmässan väljer att formulera sig på det här sättet ger intrycket
av de undviker att tala om förbud trots att det är vad frågan som ställs handlar om. Man skiftar fokus från
”svåra frågor” till programmet på mässan och dialog samt till ordval som ”glada och stolta”. Istället för
förbud skiftar man till Bokmässan som en arena för det fria ordet. Man vill tydliggöra att man lyssnat på
kritik och man talar om att man ska ta frågan vidare vilket antyder att man vill avsluta ”diskussionen”. Det
framgår som att man inte vill tala allt för mycket om förbud och skiftar fokus till yttrandefrihet och ordval
som värdegrund. Det komplicerade i ämnet kan vara en anledning till att texten tenderar att utesluta en del
starka ordval för att istället välja mer neutrala ord och synonymer.
Man undviker då också att skapa ett ”Vi och dem”. Även om det handlar om att Nya tider inte ska ställa ut
så är de passiva i texterna och likaså andra parter (Journalister, författare, utställare) vilket kan tolkas som att
Bokmässan inte vill välja en sida över en annan även om de har tagit ett beslut. Man kan också tolka det som
att Bokmässan vill hålla sig neutrala. Texten handlar även om ansvar, om rätt och fel eftersom Bokmässan
meddelar sitt beslut samtidig som de medger att det är en komplicerad fråga och att den ska diskuteras
vidare. Ansvaret kan tolkas ligga mot sina utställare och besökare men också att som en Bokmässa följa
temat yttrandefrihet och värna om det fria order. I en diskursanalys kallas det för en interaktionell kontroll
när man analyserar vem som har rätt att uttala sig. (Philips & Winter Jørgensen 2000) I alla föregående texter
i denna analys tillhör den interaktionella kontrollen avsändaren, det vill säga Bokmässan/skribenten vilket
ger dem tolkningsföreträde.
I den tidiga nämnda debattartikeln med titeln ”Också avskyvärda åsikter måste kunna rymmas på en
Bokmässa” från 2016 där man bemöter kritiken som uppkommit i och med Nya tiders deltagande och
behandlar frågan om vem som får och inte får ställa ut på mässan kommer följande utdrag som ett svar på
frågan:
För att svara på hur vi ser på det dilemmat måste vi först påminna om vad en bokmässa
är. En bokmässa är en unik företeelse i samhället. En plats där boken – den främsta
symbolen för fritt intellektuellt liv och fritt kunskapssökande – står i fokus. Oavsett om
den är bra eller dålig, vacker eller avskyvärd. Men en bokmässa är också en plats för fest,
32
möten, debatter och handel. Det som förenar oss är att vi vilar på demokratins
fundament: Öppenhet. Vi står upp för ett demokratiskt, tolerant och öppet samhälle.
Yttrandefrihet. Vi värnar fri åsiktsbildning och yttrandefrihet. Mångfald. På våra arenor
kan åsikter, idéer och perspektiv mötas och brytas. Vi värderar bredd, djup och relevans
i utbudet på våra mässor. Grundläggande för att värna dessa unika arenor är därför också
att vi som bokmässor respekterar demokratins spelregler: det som är lagligt kan
principiellt finnas och uttryckas på en bokmässa. Tolerans åt ett håll förutsätter också
tolerans åt det andra. Ska vi stå trovärdiga och starka i vår solidaritet med bokmässan i
till exempel Istanbul, där yttrandefriheten allvarligt hotas av staten, kan vi inte
undergräva samma princip i våra respektive länder, bara för att hotet representeras av
åsikter vi fördömer. (Se bilaga 6)
Här tas yttrandefrihet upp flera gånger och man använder sig av logosargument. Här kan vi se hur
logosargument används genom hänvisningar till Istanbuls hotade yttrandefrihet och uttryck som att
”respektera demokratins spelregler”. Yttrandefrihet används här som ett argument för att alla åsikter ska få
komma till tals. Detta i sin tur argumenterar för Bokmässans beslut att låta Nya tider delta i mässan, det här
förstärks genom att lyfta fram yttrandefriheten som ett av demokratins fundament vars Bokmässans grund
vilar på. Den fira debatten likställs med ett säkerställande av demokratin där Bokmässan som arena har en
viktig roll för att gynna ett offentligt samtal.
Diskursen ”Affärer”
Den tredje diskursen har jag valt att kalla affärer. Bokmässan är en del av Svenska Mässan, en privat stiftelse
och enligt Bokmässans hemsida är 35% av besökarna kopplade till branschen (Bokmässan, u.å.). I många av
det texter som producerats av Bokmässan konstrueras en bild av att organisation har ett ansvar gentemot
samhället men det konstrueras även en bild av att Bokmässan är ett företag och därför har jag valt att kalla
den här diskursen ”Affärer”. Nedan har jag valt ut några få utdrag som bidrar till att konstruera bilden av
Bokmässan som ett vinstdrivande företag.
För att svara på hur vi ser på det dilemmat måste vi först påminna om vad en bokmässa
är. En bokmässa är en unik företeelse i samhället. En plats där boken – den främsta
symbolen för fritt intellektuellt liv och fritt kunskapssökande - står i fokus. Oavsett om
den är bra eller dålig, vacker eller avskyvärd. Men en bokmässa är också en plats för fest,
möten, debatter och handel. (se bilaga 6)
Utdraget ovan kommer från Bokmässans första debattartikel i DN. Återigen talar man om Bokmässan som
en plats för kunskapssökande men man verksamheten motiveras inte bara som en offentlig arena utan även
som en plats för ”fest, möten, debatter och handel”.
33
Inne på Bokmässan har det varit lugnt idag. Men bara ett kvarter bort har det öppna
samhället angripits och det är djupt beklämmande. Polis och myndigheter har gjort stora
insatser för att hålla staden säker. Vi förstår att många har känt oro och vi ser också att
antalet besökare har minskat inne på Bokmässan under lördagen. Bokmässan har
genomförts som planerat och väldigt många besökare har tagit sig hit för att träffa sina
favoritförfattare. Vid varje entré har det funnits värdar och poliser på plats. Exakt hur
besökssiffrorna påverkades av lördagens demonstration, avspärrningar och tumult vet vi
ännu inte. – Nu ser vi fram emot söndagen, vi hoppas att många väljer att komma till
Bokmässan för att ta del av litteraturens värld. Det är vad Bokmässan ska handla om!
säger Maria Källsson, vd för Bokmässan. (se bilaga 13)
Dagen efter Nordiska motståndsrörelsens demonstration skickar Bokmässan ut pressmeddelandet ovan.
Fokus ligger inte på själva demonstrationen utan på effekterna på Bokmässan (exempelvis besökssiffror), det
talas om besökarnas ”känslor”. Återigen försöker man skapa ett starkt ethos. Man bygger argumenten på en
vi-känsla och på att man förstår och bryr sig om dessa frågor. Socialt ansvar har även ett
varumärkesbyggande syfte. (Grafström, Göthberg & Windell, 2008) Att tala om besökssiffror kan indikera
att Bokmässan vill legitimera sin verksamhet. Bokmässan befinner sig som tidigare nämnt under den här
tiden i en konkurrenssituation då alternativa mässor och arrangemang växt fram en protest mot Nya tiders
medverkan på bokmässan. (Runevad Kjellmer, 2017)
Bokmässan ska även erbjuda ett forum för kompetensutveckling för skola och bibliotek,
vara en arena för utställare samt en marknadsplats för bokförsäljning och rättigheter. Efter
årets mässa påbörjades ett analysarbete som utgått från Bokmässans uppdrag och vision,
organisationens förutsättningar, en utvärdering av de senaste två årens mässor samt
feedback från utställare och besökare. Besökarna var överlag nöjda med sin mässupplevelse,
men alltför mycket uppmärksamhet kom att ägnas åt en enda fråga: den om en enskild
utställares deltagande på mässan. Det har blivit en symbolfråga som inneburit att
Bokmässans innehåll hamnat i skymundan, att organisationen inte har kunnat ägna sig åt
sitt uppdrag och att mässan inte kan utvecklas. För att med full kraft kunna fokusera på
vårt uppdrag och det som är viktigast för oss – litteratur och läsning – har vi fattat ett antal
beslut så att vi kan säkra Bokmässan som Nordens största och viktigaste kulturevenemang,
säger Frida Edman, vars uppdrag som tf mässansvarig löper över mässan 2018.
Bokmässans ledning kan i dag presentera fyra beslut och initiativ. 1. Genom en samlad
bedömning har Bokmässan kommit fram till att Nya Tider nekas att ställa ut 2018. Deras
deltagande och den uppmärksamhet detta har fått har tagit för mycket fokus från
Bokmässans huvuduppgift. 2. Läslust i fokus. Nya inslag blir Crimetime Göteborg, en
34
ytterligare satsning på serier samt en utökad barnsalong. Allt detta kommer att lanseras i sin
helhet på 2018 års mässa.3. Nysatsning på fortbildning för skola och bibliotek. Lärare och
bibliotekarier är Bokmässans största besöksgrupper och 2018 års mässa blir en nysatsning
på Bokmässan som en stark plattform för kompetensutveckling för dessa grupper. Det
handlar bland annat om tydligare struktur i mässhallarna, ett mer sammanhållet område och
en tydligare profilering. 4. Lansering av Bokmässepodden. Ett prioriterat uppdrag för
Bokmässan är mötet mellan författare och läsare. (se bilaga 15)
Texten ovan är ett utdrag från ett pressmeddelande. I pressmeddelandet presenterar man inriktningen inför
Bokmässan 2018. Man meddelar bland annat att Nya tider nekas att ställa ut. Bilden av Bokmässan som ett
företag lyfts fram när Bokmässan beskrivs som en marknadsplats för bokförsäljning och rättigheter. Även
organisationens möjligheter till att utvecklas, lanseringar och nysatsningar bidrar till att konstruera bilden.
Relationen till utställare och besökare framstår som viktig när man skriver att beslut bland annat baseras på
feedback. Här framstår dock Bokmässan som auktoritet då Bokmässan skrivet att besluten är tagna på egna
initiativ. Bokmässan beskrivs här som en marknadsplats, vilket gör besökarna till konsumenter. Habermas
anser att en offentlig arena där det förekommer konsumenter förvandlar personer till passiva mottagare av
varor (i detta fall även ”kulturvaror”) istället för att vara reflekterande aktörer (Habermas, 2003). När kultur
blir smakorienterad menar Habermas att kulturens utbildningsnivå, som han anser är en förutsättning för det
offentliga samtalet, utvecklas till en kommersiell upplevelsekultur (Habermas, 2003).
Intertextualitet
När kommunikativa händelser bygger på tidigare händelser kallas det förhållandet intertextualitet,
texter/händelser är aldrig riktigt helt nya utan bygger på varandra. Genom att undersöka texternas
intertextualitet kan man se om samma skildringar återberättas stärker det konstruktionen av fenomenet.
(Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
I det texter som jag har analyserat finns en samstämmighet mellan texterna. Samma argument, beskrivningar
och ordval går att återfinna. Såhär införlivas element från en text till en annan (Winther Jørgensen &
Phillips, 2000). I exempelvis debattartikeln från 2017 återkommer argument och fraser från debattartikeln
som skrevs 2016, främst i skapandet av diskursen ”samhällsansvar”. Att hänvisa till lagen är också ett
exempel som är återkommande i texterna. Respektive texter liknar andra texter i deras genre. Exempelvis
använder Bokmässan sig av en stark rubrik som ”Också avskyvärda åsikter måste kunna rymmas på en
bokmässa”. Den här rubriken passar en debattartikel men skulle inte passa ett pressmeddelande. Genom att
studera hur texten varierar mellan olika språkhandlingar som frågor, uppmaningar och vilket slags tilltal som
texten har skapas en uppfattning om vad det är för slags text (Larsson, Ekstöm, 2010). I bokmässans texter
går det som sagt att finna en samstämmighet mellan texterna men texterna skiftar dock fokus mellan det två
35
teman jag fann (demokrati och dialog). När det stod helt klart att Nya tider skulle ställa ut ökade modaliteten
och man anknyter till temat demokrati ännu mer tillskillnad från början av krisen då beslutet var under
övervägande.
Den mediala diskursen
Nu när texterna är undersökt som text och som diskursiv praktik ska dessa två enligt Faircloughs
tredimensionella modell placeras förhållande till den bredare sociala praktiken. Det finns inte en diskurs som
är dominerande i samhället men bara för den skull är inte alla diskurser lika, exempelvis har en del diskurser
en större chans att få genomslag i massmedier (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I min analys
representerar mediernas dominerande diskursiva praktik ”den bredare sociala praktiken” i den kritiska
diskursanalysen. Det mest framträdande teman under krisen i det tidningar jag har analyserat (Dagens
nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen) var ”Yttrandefrihet”, ”Bojkotter”, ”kända namn”
och ”Alternativa mässor”. Det utan tvekan mest diskuterade ämnet är yttrandefrihet och eftersom alla andra
teman knyter an till just detta tema kommer jag att utgå ifrån temat ”yttrandefrihet” i resten av analysen. Att
det uppstår en debatt beror just till stor del på att det råder delade meningar kring vad yttrandefrihet innebär
och vart gränser skall dras. Yttrandefrihet är här dessutom ett samlingsnamn för andra diskursgrenar som
verkar inom detta begrepp. Så som makt, moral och politik. Nedan redogör jag för några debattartiklar som
har analyserats för att exemplifiera de argument som förekommer i olika sidor av debatten för att sedan sätta
dessa i relation till Bokmässans diskurser.
Den 22 september invigs Bokmässan och Nya tider är en av utställarna. I en protest mot tidningens
medverkan bildar mässdeltagare en mänsklig kedja och sätter blå maskeringstejp över munnen. Ett hundratal
mässdeltagare deltar. (Runevad Kjellmer, 2017) Samma dag skriver Lisa Bjurwald en artikel i Expressen med
titeln ”Därför bojkottar jag Bokmässan” (Bjurwald, 2016). Nedan följer ett utdrag ur debattartikeln.
Varenda tidningsredaktör i Sverige vet att yttrandefriheten inte är absolut. I deras uppdrag
ingår nämligen att fatta beslut om att “censurera” just de åsikter som rasisttidningen i fråga
sprider. Redaktörerna gör det på nätet och på papper och de gör det dygnet runt. För ingen
tror väl på allvar att Expressen hade tagit in den här texten om dess huvudpoäng hade varit
att gaskamrarna aldrig existerade? Eller att judarna styr finansvärlden? Nej, just det. Ändå är
situationen på Bokmässan, enligt Författarförbundet, ett ”delikat dilemma” (Bjurwald, 2016).
Artikeln handlar om den växande nazismen. Här används yttrandefrihet som ett argument för att ”en
tidning” som hon utrycker sig inte bör delta i Bokmässan. Nazismen gömmer sig bakom denna tidning (Nya
tider) menar hon och deras åsikter bör ”censureras” och därför bojkottar hon även mässan.
36
När Bokmässan 2016 är över startar Bjurwald sedan uppropet ”En Nazifrimässa 2017” med förhoppningen
att Bokmässan skall stoppa aktörer som är extrema och antidemokratiska och om det inte sker väntas
bojkott. Flera hundra författare och tvåtusen personer undertecknar uppropet. (Runevad Kjellmer, 2017)
Debatten tystar ner ett tag till en video börjar att cirkulera på nätet där konfronterandet av journalister
uppmuntras. Besök spelas in med video och det framgår senare att en av personerna bakom videon arbetar
på Nya tider. Detta leder till upprörda reaktioner och flera aktörer vänder sig till Bokmässan med frågan om
Nya tider fortfarande är välkomna efter detta. (Runevad Kjellmer, 2017) Den 20 april 2017 meddelar
bokmässan efter en juridisk granskning att videon som cirkulerat där journalister hotas inte är brottslig och
att det därmed inte finns anledning att utesluta Nya tider från mässan (Lundberg & Sundell, 2017). En dag
senare publiceras ett nytt upprop i DN med kända namn som Hédi Fried och Peter Englund. Uppropet skrivs
under av tvåhundra författare som tänker bojkotta mässan om Nya tider deltar i mässan. I DN meddelar
författarna att de kommer att medverka i ”alternativa händelser” som arrangeras samtidigt som Bokmässan
på Göteborgs litteraturhus och på Världskulturmuseet. (Runevad Kjellmer, 2017)
Valet att skriva under uppropet och att inte delta kritiseras dock i sin tur av bland andra Jan Guillou
(Aftonbladet 1 maj), Lena Andersson (DN 22 april) och Åsa Linderborg som skriver följande i en
kulturartikel med titeln ”kom till sans – kom till mässan”. Nedan är ett utdrag från artikeln.
Diskussionen om Nya Tider är ett exempel på hur obekväm dagens vänsterliberaler börjar
bli med yttrandefriheten eftersom alla inte använder den på ”rätt sätt”. ”Trollen” hatar och
kränker och sprider lögner – ska de verkligen få göra det? ”Vi kan aldrig tolerera
intoleransen” är den orwellska maximen med vilken de försöker bli av med dem som tycker
dumma och dåliga saker. En annan nyordning är att den som försvarar yttrandefriheten också
måste ta ansvar för det som yttras. Det pågår ett tyst krig mot yttrandefriheten menar den
marxistiske libertarianen Mick Hume i boken Trigger warning. Förr var det kungar och
kardinaler som bestämde vilka åsikter som gick an. I dag är det medierna, Twitter och
vänsterliberalerna som hyssjar ner folk. (Lindeborg, 2017)
Här argumenterar Lindeborg att man måste diskutera yttrandefrihet istället för ”att minska den” – och att utan
yttrandefrihet skulle det inte finnas någon demokrati. I likhet med Habermas teori verkar Bokmässans ses
som en sorts vidmakthållare av den borgerliga offentligheten som han argumenterar är på väg att försvinna
vilket skulle vara dåligt för såväl demokratin som medborgerligt deltagande (Habermas, 2003).
Jag är väl medveten om den debatt som förs i Sverige om 2017 års upplaga av Göteborgs
bokmässa och om att många bestämt sig för att bojkotta den. Det behöver knappast sägas
att jag delar den bestörtning som många känner över arrangörernas bekymmersamma beslut
37
att låta Nya Tider ställa ut på mässan. Det är sällan jag talar på bokmässor och
litteraturfestivaler. Jag tackade ja till Göteborg eftersom det inte är ett företagsponsrat
evenemang – varken privata multinationella bolag, mediebolag eller ens Nya Tider kan göra
anspråk på plattformen som sin. Och det är i dagens värld av stor betydelse. (Roy, 2017)
Texten ovan är ett utdrag från författaren Arundhati Roy’s debattartikel i DN med titeln ”Därför kommer jag
till Bokmässan”. I artikeln argumenterar författaren för ett deltagande på Bokmässan trots Nya tiders
deltagande. I utdraget ovan kan vi se hur Bokmässans status som en unik mötesplats används som ett
argument för att delta.
I september får Nordiska motståndsrörelsen tillstånd att demonstrera men på en annan rutt (Lindkvist,
2017) Bokmässan och tre alternativa mässor startar. Bokmässan öppnar torsdag den 28 september.
Bokmässan tappar 35 procent av sina besökare under lördagen jämfört med tidigare år. (Runevad Kjellmer,
2017)
Bokmässehelgen 2017 är över. Vi förlagschefer vill med anledning av allt som hänt kring årets
mässa med omnejd förmedla följande: Vi vill ta tillbaka Bokmässan. Den bokmässa som är ett
nav för möten, samtal och debatt. En bokmässa som syftar till att öka bildning, förståelse och
öppenhet och med demokrati och yttrandefrihet som oinskränkta ledord. Den bokmässa vi
älskar. Bokmässan är en unik mötesplats mellan författare och läsare, mellan
meningsmotståndare på scen och mellan försäljare och bokköpare. Där sker något som nästan
aldrig sker annars. Bokmässan är en av få platser som faktiskt ger oss möjligheten att vidga
vyer och upptäcka nya saker, träffa människor och utbyta åsikter. Här förs samtal som inte
förs någon annanstans. Det är fantastiskt. Det har tagit årtionden att skapa den arena som
Bokmässan utgör. Landets förlag har delat visionen om mötet mellan författare och läsare.
Det finns få, om något, forum i Sverige med samma uppslutning och genomslagskraften går
långt bortom Svenska mässan med en uppmärksamhet för litteraturen som den svenska
mediescenen inte är bortskämd med. (Axelsson et al., 2017)
När Bokmässan är över skriver femton förlagschefer en debattartikel i DN med titeln ”15 förlagschefer: Ta
tillbaka mässan! Låt inte extremister sätta agendan igen”. Utdraget ovan är det inledande stycket av
debattartikeln där förlagschefer skriver om hur de vill att Bokmässan skall återgå till hur den var innan Nya
tiders deltagande. Återigen lyfts Bokmässans fram som en unik mötesplats för det fira ordet och som
därmed måste skyddas. Bokmässan tas även upp som en unik mötesplats för bland andra försäljare och
bokköpare.
Idag, ett år senare, ser jag i Bokmässans avgående chef någonting helt annat: mod. När Maria
Källsson och Bokmässan förra hösten gjorde ytterligare en kovändning – och tillät Nya Tider
38
att ställa ut, blev det närmast komiskt. Hållningslöshet var ordet. Idag, ett år senare, ser jag i
Bokmässans avgående chef någonting helt annat: mod. Det är lätt att använda fina ord om
yttrandefrihet, en annan sak att praktisera den. Istället för att välkomna att någon som faktiskt
försökt stå upp för yttrandefriheten nu lämnar fältet, vore det på sin plats att istället beklaga
detta. Det började snöpligt för Maria Källsson, men hon slutade med flaggan i topp. Hon lät
inte vika ner sig för en högljudd massa av prominenta personer som vill ha en folkfest utan
några som helst skavande inslag. (Westerstad, 2017)
I oktober 2017 avgår Bokmässans vd Maria Källson (Runevad Kjellmer, 2017). Utdraget ovan kommer ifrån
en debattartikel där Elsa Westerstad skriver om hennes avgång. I artikeln skriver hon om hur hon beundrar
Bokmässan för den tid som de (efter många ändrade beslut) stod fast vid sina beslut med yttrandefriheten
som grund – trots påtryckningar.
Det pågår en debatt där innebörden av yttrandefrihet ligger i fokus vilket återspeglas i exemplen ovan. Det
finns en sida som anser Bokmässan är hotad, att släppa in Nya tider normaliserar högerpopulistiska åsikter
och en annan sida som argumenterar att yttrandefriheten måste komma först. Lindeborg tar upp Kungar och
kardinaler i sin artikel när hon argumenterar för hur tiderna har förändrats när det kommer till rätten att
yttra sig idag vilket direkt knyter an till Habermas teori om den borgerliga offentligen. När Habermas
beskriver det senmoderna samhället talar han om en strukturomvandling som gjort det svårt att finna
”arenor” att förenas på i offentligheten. Habermas talar om en ideal politisk offentlighet. Den utgör en sfär
där kritik av makten kan förekomma och detta innebär att det samtal som sker på den offentliga arenan skall
vara av en rationell karaktär och behandla medborgarnas gemensamma angelägenheter. Alltså måste
offentligheten vara öppen för allmänheten. (Habermas, 2003) Många debattartiklar tar upp att Bokmässan är
en unik arena för det fria ordet men åsikterna skiljer sig åt när det kommer till vart gränsen skall dras.
Det funna diskurserna ”samhällsansvar och ”Affärer” i Bokmässans kommunikation speglar hur Bokmässan
markerar att de är en privat organisation som rör sig som en aktör gentemot samhället, de diktar inte
reglerna för spelet men de är en del av spelet. Samtidigt är det sociala ansvaret viktigt ur andra aspekter än
att respektera sina värdegrunder, det har ett vinstdrivande syfte och socialt ansvar idag en starkt etablerad
fråga i nyhetsflödet. Det har även ett varumärkes byggande syfte och en koppling till konsumentbojkotter.
(Grafström, Göthberg & Windell, 2008) Intressant är att dock att artiklarna till stor del inte belyser att
Bokmässan är just en privat arrangör utan fokus ligger istället på argument om varför/varför inte Nya tider
ska få delta, en diskussion som till stor del bygger på frågan om just yttrandefrihet. Diskursen ”affärer” i
Bokmässans kommunikation överskuggas dock av att Bokmässan själva införlivar diskursen om ett
”samhällsansvar”. Något som även svenska medier verkar anse är självklart när de för sina argument.
Gränsdragning genomsyrar också den mediala diskursen. Bokmässan likt många artiklar, däribland exemplet
med Lindeborgs artikel ovan, argumenterar att yttrandefrihet innebär att tillåta olika åsikter komma till tals
39
på en arena som Bokmässan. Dock väljer Bokmässan tillslut att utesluta Nya tider inför Bokmässan 2018
vilket de berättar i ett pressmeddelande som skiljer sig från tidigare ”uttalanden” då det är mycket mer
auktoritärt och fokuserat på affärer istället för yttrandefrihet.
Som tidigare forskning visar definieras inte kriser av organisationen själva utan i större utsträckning av andra
aktörer och intressenter. (Fors-Andrée 2012) En organisation i dagens samhälle behöver därför kunna
anpassa sina medie- och kommunikationskanaler till olika målgrupper och intressenter. Organisationer tycks
dock ha det svårare att kommunicera under en kris när mycket står på spel än vid vardaglig kommunikation.
(Holm, 2006) Som det framgår i uppsatsens tidigare redogörelse har Bokmässans ambivalenta beteende gjort
att förväntningar inte alltid överensstämt med deras agerande. Det här leder oss in på frågan om vilken mån
PR-strategi tillämpas i detta slags kontext och var går gränserna för PR-strategier går. Detta utforskas i nästa
stycke.
Kriskommunikation
Nedan redovisas det likheter mellan den kända teorin ”Image restoration theory” och Bokmässans
kommunikation. Teorin behandlar hur organisationer kommunicerar i den akuta krisfasen (Benoit, 2014),
den fas som Bokmässan befann sig i när deras texter skrevs. Jag vill dock understryka att det likheter som jag
finner mellan Image restoration Theory och Bokmässans kommunikation inte nödvändigtvis betyder att det
är en medveten strategi som de har använt. För att ta reda på det skulle jag behöva tala med de som
hanterade Bokmässans kommunikation under den här tiden. Detta kan inte en textanalys utläsa men den kan
utläsa om det finns likheter för att sedan sätta detta i kontext till den övriga analysen.
Image restoration theory är indelad i fem olika kategorier: Förnekande, ansvarsflykt, minska anstötligheten,
tillrättaläggande och avbön. (Benoit, 2014) Det är dessa kategorier jag utgått ifrån när jag jämfört
Bokmässans kommunikation med Image restoration theory. Eftersom det gick att urskilja ett stort antal
likheter mellan teorin och Bokmässans kommunikation har jag valt att plocka ut några av dessa, i olika
kategorier, för att demonstrera likheter.
Den första strategin som gick att urskilja kallas för ”ansvarsflykt”. Man kan exempelvis hävda att ens
intentioner var goda vilket minskar skuldbeläggandet. (Benoit, 2014) Likheter mellan Bokmässans
kommunikation och denna strategi återfinns när de hänvisat till yttrandefrihet och demokrati. Bokmässan
intentioner är att värnar om yttrandefrihet och demokrati när de har vida ramar för vem som ska få delta
och därmed är intentionerna goda (se bilaga, 2, 6, 8). Ett annat sätt att använda ”ansvarsflykt” som en strategi
är genom att hänvisa till händelser bortom sin kontroll. Människor tenderar att endast hålla
personer/organisationer ansvariga i situationer som man kan förvänta sig kunna kontrollera. (Benoit, 2014)
Den här likheten återfinns i Bokmässans strategi alla de gånger Bokmässan hänvisar till lagen. (se bilaga 3, 6,
40
8) Exempelvis skriver man i en debattartikel ”Vårt svar är att den bokmässa som utvecklas till ett torg
främlingsfientlighet riskerar tappa demokratiska förankring och kompass men samma risk löper även den
bokmässa som kategoriskt stoppar obehagliga åsikter som ryms inom våra gemensamma demokratiska
spelregler – lagstiftningen.” (se bilaga 6) Bokmässa följer alltså bara lagen vilket kan hävdas är bortom deras
kontroll.
Överskridande är en underkategori till strategin ”minska anstötligheten” där man placerar händelsen i ett nytt
sammanhang genom att exempelvis hänvisa till ett högre syfte eller ett gott syfte. (Benoit, 2014) Här kan
man likt ”ansvarsflykt” se hur Bokmässan hänvisar till demokratin. Ett exempel på detta är följande utdrag
”Även avskyvärda åsikter kan förekomma på en bokmässa – så länge de ryms inom demokratins
gemensamma spelregler: lagen. Det är priset en bokmässa måste betala för att vara ett demokratiskt forum
med yttrandefriheten som icke förhandlingsbar bas”. Bokmässan måste alltså betala ett pris, det vill säga att
låta Nya tider delta, för det finns ett högre syfte som är att värna och demokratin och yttrandefriheten (Se
bilaga 8). Bokmässan uttrycker sig på liknande sätt i ett annan text: ”För oss främmande och ibland
avskyvärda åsikter, av olika ideologiska ursprung, kommer även i framtiden att vara representerade. Vi anser
tyvärr der är priset en bokmässa måste betala för att vara en öppen, demokratisk arena, med yttrandefrihet
som icke förhandlingsbar bas.” (se bilaga 6) Modaliteten är låg då Bokmässan använder sig av ordet tyvärr
och återigen skriver om ett pris som måste betalas för demokrati och yttrandefrihet, som här kan tolkas som
det högre syftet.
En annan underkategori till ”minska anstötligheten” är bolstering som innebär att man belyser positiva
handlingar, från exempelvis innan krisen, detta i ett försök att överskugga den med andra positiva
händelser/attribut (Benoit, 2014). Detta framträder i Bokmässans kommunikation när man hänvisar till
historien. ”Bokmässor har alltid varit en plats för politiska diskussioner och bråk. I slutet av 60-talet
revolterade studenterna mot etablissemanget. På 70-talet var det den ekologiska rörelsen som växte. 90-talet
präglades av kriget i östra Europa. Alla dessa konflikter har tagit plats på Frankfurts bokmässa via författare
och aktivister” (se bilaga 6) Istället för att tala om kritiken som de får nu belyser man det positiva
händelser/förändringar som tagit plats på bokmässor och vuxit ur politiska diskussioner och bråk.
”Tillrättaläggande” är en strategi där man lovar att problemet som orsakat krisen ska åtgärdas så att det inte
uppstår igen. Ett tillrättaläggande kan göras utan att be om ursäkt. (Benoit, 2014) När kritiken mot
Bokmässan först uppstod valde Bokmässan i ett pressmeddelande berätta att de omprövat beslutet och att
Nya tider inte längre ska delta. ”Vi har lyssnat på besökare, författare och partners. Vi måste ta detta på
allvar och backa ett steg och fråga oss om vi fattat rätt beslut. Då har vi kommit fram till att inte upplåta
plats åt Alterna media/Nya tider på Bokmässan.” (se bilaga 1) Bokmässan ber inte om ursäkt men genom att
skriva att beslutet om Nya tiders deltagande har ändrats kan man tolka det som att Bokmässan åtgärdar
problemet som orsakat krisen.
41
Som redovisat ovan kan Image restoration theory delvis appliceras på kriskommunikationen men för att
skapa en träffsäker kriskommunikation bör innehållet anpassas efter publiken, likt marknadsföring. Det
viktiga är hur organisationen uppfattas av sin publik oavsett sanningen bakom krisen (Benoit, 2014) När
beslutet blev offentligt uppstod en debatt i olika medier och miljöer och av denna anledning är det av största
vikt att organisationen kan motivera och förklara sina handlingar (Coombs, 2015). Dock har Bokmässans
många ändrade beslut lett till flera olika motiveringar och argumenten har ändrats därefter. Exempelvis
skulle Nya tider inte få delta på grund av att ”...de inte delar vår värdegrund om människors lika värde” (Se
bilaga 2) beslutet ändrades sedan av juridiska skäl (se bilaga 3) och därefter grundades Nya tider deltagande
för det mesta på argument om yttrandefrihet och till sist när det meddelas att Nya tider inte skulle få dela
2018 så motiverades detta med att allt för mycket uppmärksamhet ägnades åt en arrangör (se bilaga 15).
Bokmässan har efter detta uppfattats som en velig arrangör (Runevad Kjellmer, 2017).
Sedan Bokmässan väl slagit fast att Nya tider kommer att delta på mässan motiverade de som nämnt sina
handlingar med att de har ett ansvar gentemot samhället som en arena för det fria ordet. Samtidigt är
Bokmässan ett vinstdrivande företag. De har alltså till skillnad från exempelvis ett ideellt företag ett tvåsidigt
intresse, gå med vinst i kärnverksamheten och ett uttalat ”löfte” att bidra till samhället. PR-strategier som
image restoration theory har som huvudmål att reparera ett skadat rykte (Benoit, 2014) men oavsett vilken
strategi bokmässan använder sig av så kvarstår meningsskiljaktigheten. Bokmässan hänvisar till sin
värdegrund men vad deras värdegrund är exakt vet vi inte. Det framgår emellanåt i uttalanden i tidningar
och i ett inlägg på deras Facebook sida där de skriver att Nya tider inte delar deras värdegrund om
människors lika värde. (Se bilaga 2). Jag har inför den här uppsatsen sökt kontakt med Bokmässan för att ta
del av deras fullständiga värdegrund men inte fått något svar. Det som kan urskiljas i artiklar och deras egna
kommunikation är dock ord som yttrandefrihet, demokrati, fri åsiktsbildning och lika värden. Komplicerade
begrepp. Som Lisa Bjurwald skrev i sin artikel med titeln ”Därför bojkottar jag Bokmässan” -” Varenda
tidningsredaktör i Sverige vet att yttrandefriheten inte är absolut” (Bjurwald, 2016) eller som Elsa Westerstad
uttryckte sig i Svenska Dagbladet ”Det är lätt att använda fina ord om yttrandefrihet, en annan sak att
praktisera den.” (Westerstad, 2017).
42
Slutsats
Uppsatsen syfte är att undersöka Bokmässans skriftliga kriskommunikation, se vilka diskurser som präglade
diskussionen och hur dessa förhåller sig till olika strategier, så kallad ”Best practice” inom
kriskommunikation. Den retoriska analysen visar att Bokmässan använde sig av ethos, pathos- och
logosargument i sin kommunikation. Bokmässan använde sig främst av logosargument vilket är vanligt i en
krissituation då fakta och argument måste förmedlas rationellt. I Bokmässans fall handlade det även om att
nå ut med sina argument på ett sakligt vis i en hetlevrad debatt.
Eftersom Bokmässan startade i biblioteksbranschen med en väldigt tydlig värdegrund så har den mer
kommersiella sidan närmast växt fram i efterhand i motsats till företag som har startat med ett kommersiellt
syfte för att sedan ta på sig ett socialt ansvar. Den dominerande diskursen i Bokmässans kommunikation var
”samhällsansvar”. Bokmässan konstruerade en bild av en organisation som har ett stort ansvar gentemot
samhället. Det här reflekteras även i den mediala diskursen. Förväntningarna på Bokmässan upplevs likt de
som finns på en stat eller myndighet trots att Bokmässan är en privat aktör med kommersiella mål.
Som Habermas redogör i offentlighetsteorin finns det krav på en offentlig arena och kommersiella motiv
gör medborgare till kunder istället för människor samtidigt som vi lever i en medial sfär där åsikter levereras
färdigförpackade istället för att träffas i offentligheten för att diskutera (Habermas, 2003). Frågan blir då om
Bokmässan kan leva upp till kraven för en ”offentlig arena” och ännu viktigare hur påverkar den här
diskursen deras kommunikation.
Kriskommunikation är enligt Benoit målorienterad och även om organisationen har flera mål som inte är
kompatibla ska företaget försöka nå det mål som är viktigast för organisationen under krisen (Benoit, 2014).
Bokmässan står under den här tiden inför såväl bojkotter och konkurrerande mässor som att skydda sitt
anseende. Det gick att finna likheter i deras kommunikation med image restoration theory. Att applicera
image restoration theory på Bokmässans kriskommunikation blir dock komplicerat på grund utav deras
ambivalenta beteende och eftersom det finns en så stark diskurs om ”samhällsansvar” i deras
kommunikation samtidigt som det finns ett vinstintresse vilket Bokmässan emellanåt betonar i deras
kommunikation. Teorin saknar förankring i krissituationen. Oavsett vilken strategi Bokmässan använder sig
av så kvarstår meningsskiljaktigheten. Det finns en motsättning mellan socialt ansvar och PR-strategier
eftersom dessa strategier är framtagna för att reparera organisationens image och är motiverade av andra
skäl, främst ekonomiska, än att ta ett socialt ansvar. Ett tydligt exempel är hur beslutet som fattades att inte
upplåta plats åt Nya tider inför mässan 2018 motiverades med att de tog allt medieutrymme, fokus och
arbetskraft, ett beslut fattat ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt som mässan under en väldigt lång tid
fört en diskussion om fri åsiktsbildning.
43
Bokmässan använder sig av samhällsansvar som ett starkt argument men tog ändå ett beslut som en privat
aktör som motsatte sina egna argument. Det här påverkar självklart Bokmässans varumärke när ord och
handling inte stämmer överens.
Övriga reflektioner och framtida forskning
Den här studien har fått mig att reflektera kring hur viktig förberedelsefasen är inom kriskommunikation
samt att omvärldsbevaka då mediala diskursen ofta speglar samtiden och dess aktuella debatter. Redan 2013
skulle Nya tider ställa ut på Bokmässan, de hade betalt för monterplats men dök aldrig upp. Vid denna
tidpunkt rapporterade inga etablerade nyhetsmedier händelsen. Det går att spekulera om detta var en del av
att Bokmässan inte kunde förutse den debatt som skulle väckas när de återigen fick en monterplats 2016.
Studien har även fått mig att ägna en tanke åt hur viktigt det är som organisation att verkligen begrunda vad
olika ståndpunkter innebär för dem, trots att det verkar självklart att säga att man står för demokrati så bör
en reflektera över vilka praktiska handlingar det innefattar.
Det andra problemområden som har identifierats under studiens gånger är till att börja med kris som ett
begrepp vilket diskuteras i början av uppsatsen. Bokmässan är ett tydligt exempel på en händelse som främst
påverkar organisationen och inte för med sig direkta konsekvenser för stora delar av samhället men som ändå
beskrivs som en kris av såväl medier som den egna organisationen. Detta utgör en grund för framtida
forskning kring vad som utgör en kris och varför. Ett annat problemområde där jag ser potential för
framtida forskning är journalisters perspektiv. De gör avvägningen kring publicering och i en debatt som
präglas av yttrandefrihet och demokrati var ligger deras ansvar? Som en fallstudie kan studien ställas
mot/jämföras med andra fallstudier inom ämnet eller vidgas genom andra vinklingar.
En brist jag kan se i min studie är att den till stor del berör kriskommunikation men inte grundar sig i material
som kan svara på om Bokmässan handlat utifrån en medveten strategi i sin kommunikation. Med en annan
metod skulle studien troligtvis kunna få en djupare insikt i tankegångarna som ledde till Bokmässans
beslutsfattande rörande deras externa kommunikation.
44
Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv
Med studiens resultat och slutsats som grund ser jag relevanta kopplingar till debatter som präglar
dagens samhälle och yrkesliv. På ena sidan har vi frågan om offentligheten, vem ska få vistas i
offentligheten, är den tillgänglig för alla och var går gränsen för yttrandefrihet, dessa frågor är viktiga
ur ett demokratiskt perspektiv. Ur ett branschperspektiv belyser studien aspekter av att balansera
ekonomiska intressen med socialt ansvar och sitt varumärke. En annan aspekt är i vilket kontext det
passar att använda sig av strategiska strategier när man finner sig i eller på väg mot en kris.
45
Referenser Ahrne G., Svensson P. (2018) Handbok i kvalitativa metoder. Kina: People Printing Andersson, L. (2017, 22 april) Låt inte Nya Tider bli martyrer för åsiktsfriheten. Dagens Nyheter. Hämtad från: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/lena-andersson-lat-inte-nya-tider-bli-martyrer-for-asiktsfriheten/ Axelsson, j., Bang-Melchior, C., Bladh, A., Bromberg, D., Brouwers, S, Bäckelin, L., Daehli, J., Embretsson, E., Ericson, C., Lind, K., Nielsén, T., Osvalds, E., Printz, P., Skarp, A-M., Sturmark, C. (2017, 4 oktober). 15 förlagschefer: Ta tillbaka mässan! Låt inte extremister sätta agendan igen. Dagens Nyheter. Hämtad från: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/15-forlagschefer-ta-tillbaka-massan-lat-inte-extremister-satta-agendan-igen/
Benoit, W. (2014) Accounts, Excuses, and Apologies, Second Edition: Image Repair Theory and Research (2 uppl.) Albany: State University of New York Press Bokmässan. (u.å) Bokmässans historia. Hämtad från: https://bokmassan.se/hem/om-bokmassan/historik/ Bjurwald, L. (2016, 22 september). Därför bojkottar jag Bokmässan. Expressen. Hämtad från: https://www.expressen.se/debatt/darfor-bojkottar-jag-bokmassan/ Bokmässan. (u.å). Bokmässans historia. Hämtad 2017-11-16 från https://bokmassan.se/hem/om-bokmassan/historik/ Bokmässan. (u.å). Vem får ställa ut på Bokmässan? Hämtad 2017-11-16 https://bokmassan.se/vem-far-stalla-ut-pa-bokmassan/
Coombs, W. T. (2015). Ongoing crisis communication: planning, managing, and responding. (4 uppl.) Thousand Oaks, California: SAGE publications.
Coombs, W.T., & Holladay, S.J. (2014) How publics react to crisis communication efforts: Comparing crisis response reactions across sub-arenas. Journal of Communication Management, 18(1), 40-57, doi: https://doi.org/10.1108/JCOM-03-2013-0015
Dahlkvist, M. (2003). Jurgen Habermas’ teori om ”privat” och ”offentligt”. I Habermas, Jurgen Borgerlig offentlighet. 4 uppl. Lund: Arkiv, ss. i–xxxi.
Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Elgstrand, A. (2017, 22 september) Bokmässan – 400 dagar av kulturdebatt och krishantering. Resumé. Hämtad från: https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2017/09/22/bokmassan--400-dagar-av-kulturdebatt-och-krishantering/ Fahl, H. (2017, 22 september). Maria Källson, Bokmässans vd: Jag förstår att jag verkar fyrkantig. Dagens Nyheter [DN] hämtad från: https://www.dn.se/kultur-noje/maria-kallsson-bokmassans-vd-jag-forstar-att-jag-verkar-fyrkantig/
Fairclough, N. (1995). Media discourse. Great Britain: Oxford University Press.
Fors-Andrée, J. (2012). Modern kriskommunikation, din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer (1 uppl.) Borås: Recito Förlag.
Fossbo, H. (2017, 23 februari). Nya tider får ökat presstöd. SVT nyheter. Hämtad från: https://www.svt.se/kultur/medier/nya-tider-far-okat-presstod Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring. (1 uppl.) Malmö: Liber AB.
Habermas, J. (2003). Borgerlig offentlighet. 4 uppl. Lund: Arkiv.
Holmes, P. (2006) The top 10 Corporate Crises of 2005’ The Holmes Report. The Holmes Group.
Holtzhausen Derina, R., Roberts, F. (2009) An Investigation into the Role of Image Repair Theory in Strategic Conflict Management. Journal of Public Relations Research. doi: 10.1080/10627260802557431 Jørgensen Winter, M., Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur Källsson, M., & Boss, J. (2016, 12 december). ”Också avskyvärda åsikter måste kunna rymmas på en bokmässa”. Dagens Nyheter [DN] hämtad från: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ocksa-avskyvarda-asikter-maste-kunna-rymmas-pa-en-bokmassa/ Lenas, S. (2017, 24 april). Jan Guillou om författaruppropet: De flesta som tecknat är okända. Dagens nyheter [DN]. Hämtad från: https://www.dn.se/kultur-noje/jan-guillou-om-forfattaruppropet-de-flesta-som-undertecknat-ar-okanda/
Lindeborg, Å. (2017, 29 maj) Kom till sans – kom till mässan. Aftonbladet. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/97Jvp/kom-till-sans--kom-till-massan Lindkvist, H. (2016, 17 september). Dokument. När en högerextrem tidning tog sig in på bokmässan. Dagens nyheter [DN] hämtad från: https://www.dn.se/arkiv/kultur/dokument-nar-en-hogerextrem-tidning-tog-sig-in-pa-bokmassan/ Lindkvist, H. (2017, 29 juni). Kampanj pågår för att få författare att hoppa av Bokmässa. Dagens nyheter [DN] Hämtad från: https://www.dn.se/kultur-noje/kampanj-pagar-for-att-fa-forfattare-att-hoppa-av-bokmassan/
Lull, J., & Hinerman, S. (1997): Media Scandals, Polity Press: Cambridge.
Lundberg, L., & Sundell, J. (2017, 20 april). Bokmässans besked: Nya tider får stanna. SVT nyheter. Hämtad från: https://www.svt.se/kultur/bok/bokmassans-besked Lundberg, R., Haimi, R., & Johansson, U. (2017, 8 juni). Chefredaktören vägrar svara på frågan: ”Har Förintelsen ägt rum?”. SVT nyheter. Hämtad från: https://www.svt.se/kultur/medier/chefredaktoren-vagrar-svara-pa-fragan-har-forintelsen-agt-rum Mokhtari, A. (2016, 13 december). Bokmässan: Nya tider välkomna tillbaka. SVT nyheter. Hämtad från: https://www.svt.se/kultur/bok/bokmassan-1 Mral, B. (2013). Inledning: retorik, risk och kris. I B., Mral, & O., Vigso (2013). Krisretorik: retoriska aspekter på kriskommunikation (s 5-13) Retorikförlaget. Mynewsdesk. (u.å) Hämtad från: https://www.mynewsdesk.com/se/svenska_massan/search?query=Bokmässan&type_of_media=pressreleases
Nord L., & Strömbäck, J. (2005) Hot på agendan, en analys av nyhetsförmedling om risker och kriser. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Nya tider, (u.å) Välkommen till Nya tider. Hämtad 2017-11-16 från https://www.nyatider.nu/om-nya-tider/ Roy, A. (2017, 17 augusti). Därför kommer jag till Bokmässan. Dagens Nyheter. Hämtad från:
https://www.dn.se/arkiv/kultur/darfor-kommer-jag-till-bokmassan/ Runevad Kjellmer, J. (2016, 23 september). Kritik mot SVT: ”Ett haveri”. SVT nyheter. Hämtad från: https://www.svt.se/kultur/kritik-mot-svt-ett-journalistiskt-haveri Runevad Kjellmer, J. (2017, 27 september). Nya tider och alternativa bokmässor – så gick det till. SVT nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/kultur/nya-tider-och-alternativa-bokmassor-sa-gick-det-till
Sandman, P. (1993) Responding to Community Outrage: Strategies for Effective Risk Communication.
Schultz, F., & Raupp, J. (2010) The social construction of crises in governmental and corporate communications: An inter-organizational and inter-systemic analysis. Public relations review. doi: 10.1016/j.pubrev.2009.11.002
Van der Meer, T. G., Verhoeven, P., Beentjes, H., Vliegenthart, R. (2014) When frames align: The interplay between PR, news media, and the public in times of crisis. Public relations review. Doi: 40(5):751-761
Vigsø, O. (2013) Tårtkalaset och allmänhetens förtroende - en studie av Migrationsverkets kriskommunikation. Mral, B., & Vigsø, O. Krisretorik-retoriska aspekter på kriskommunikation. (s. 20–29) Retorikförlaget. Westerstad, E. (2017, 25 oktober) Bokmässans vd, tack för att du inte vek ner dig. Svenska Dagbladet. Hämtad från: https://www.svd.se/tack-for-att-du-stod-emot-kulturfolket-maria-kallsson/om/nya-tider