2_1_begavade_barn

Srskilt begvade elever

2.1 Att undervisa srskilt begvade elever

Linda Mattsson och Eva PEttErsson

STD

MAT

ERIA

L

2 ATT unDERvISA SRSkILT bEgvADE ELEvER

2.1 Att undervisa srskilt begvade elever

Linda Mattsson och Eva PEttErsson

Acceleration och berikning r tv grundlggande faktorer i undervisningen av sr-skilt begvade elever. Acceleration innebr att lta eleven lra i sin egen takt, allts snabbare, genom till exempel uppflyttning i rskurs eller att arbeta snabbare framt i rskursens material. Berikning innebr att eleven fr mjlighet till breddning och frdjupning av stoffet, helst utifrn elevens egna intresseomrden. I texten 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering finns ytterligare beskrivning av accele-ration och berikning.

De srskilt begvade eleverna ska f undervisning ven under accelererade och berikade studier, de ska inte frpassas till enbart sjlvstudier. Dessutom behver de hr eleverna ofta ett mer personligt std till exempel i form av handledning av en mentor. Detta fr att hjlpa dem att dels hitta och underhlla sin motivation och sina drivkrafter, dels forma en positiv sjlvbild, eftersom de sllan har likar att spegla sig i inom sin ldersgrupp. Ett enda kvalitativt samtal kan gra stor skill-nad fr att frst och bekrfta eleven, men det krvs ett kontinuerligt arbete med stimulans och acceptans fr att en positiv utveckling ska ske.

I den hr andra delen av stdmaterialet beskrivs hur srskild begvning kan ut-tryckas i mnena bild, historia, matematik, moderna sprk och svenska. Dessutom ges exempel p hur undervisningen kan utformas fr att utmana srskilt begvade elever och frmja deras utveckling. Srskilt begvade elever r inte en homogen grupp (Mnks, Heller & Passow, 2000). Det innebr att alla inte kan stdjas p

FrFattare

Linda Mattsson och eva Pettersson har tillsammans med Skolverket koordinerat arbetet med stdmate-rialet. De r bda disputerade inom omrdet gifted education i matematik och verksamma som adjunkt respektive lektor vid Blekinge tekniska hgskola. Se-dan mnga r har de p olika stt arbetat med srskilt

begvade elever, frmst inom matematik. Arbetet inkluderar bland annat utveckling av och undervisning p hgskolekurser, frelsningar p konferenser och lrarfortbildningar och deltagande i internationella ntverk. De driver ocks webbsidan Mattetalanger vid Nationellt centrum fr matematikutbildning (NCM).

De srskilt be-gvade eleverna

ska f undervisning ven under accele-rerade och berikade studier, de ska inte frpassas till enbart sjlvstudier.

ILLU

STR

ATIO

N: EL

IN J

ON

SS

ON

4 ATT unDERvISA SRSkILT bEgvADE ELEvER

samma stt, inte ens inom ett och samma mnesomrde. Det r drmed upp till skolor och lrare att anvnda materialet som en utgngspunkt fr att utveckla nya uppgifter anpassade till just de elever de mter, och drtill vlja hur de ska arbeta med acceleration, berikning, differentiering och inkludering. Materialet kan ocks tjna som inspiration fr utveckling av undervisningen i stort oavsett vilka elever det handlar om.

Fr vissa elever kan intresse och motivation ka om de fr knyta mnesstoff till aktuella samhllsfrgor eller existentiella frgor, eller fr mjlighet att lra och resonera med anknytning till andra mnesomrden, bde teoretiska och praktiskt estetiska.

Utmana fr att lra eleverna att lraSrskilt begvade elever br tidigt f mjlighet att upptcka att de kan lra sig att bemstra ett nytt omrde. Mnga av dem har aldrig upplevt det, utan r vana vid att de redan vet allt som lrarna tar upp. Det r viktigt att eleven sjlv inser att hon eller han kan pverka sitt lrande och sin utveckling (Dumont, Istance, & Benavi-des, 2010). Det bygger upp elevens sjlvfrtroende och sjlvknsla.

Skolan behver stndigt utmana och sttta ven de srskilt begvade eleverna, fr att de ocks ska lra sig och trna p att ta sig ver trsklar, hantera sin frustra-tion och acceptera och mta sina egna tillkortakommanden. De fr d ocks va upp sin frmga att tnka om sitt eget lrande. Om de srskilt begvade eleverna inte utmanas p tillrckligt hg niv kan de f svrt senare i studiegngen nr de mter utmaningar som krver studieteknik och uthllighet.

Bygg p styrkorna och de inre drivkrafternaSrskilt begvande elever styrs i hgre grad av inre drivkrafter, ssom nyfikenhet, eller gldjen att hitta p egna ord eller rita annorlunda portrtt. Yttre faktorer som prov och betyg motiverar dem inte lika ofta (Subotnik, Olszewski-Kubilius & Worell, 2012). Skolan har drfr en viktig uppgift i att stimulera dessa elevers inre drivkrafter genom att ta fram stoff och uppgifter som blir lustfyllda och utmanande fr eleverna. Fr mnga srskilt begvade elever r det frst d som de uppvisar hga prestationer, eftersom de ofta r motvilliga till att arbeta med sdant som de redan behrskar eller inte knner intresse fr (Wolfe, 1986). Men infr rtt

Skolan behver stndigt utmana

och sttta ven de sr-skilt begvade elever-na, fr att de ocks ska lra sig och trna p att ta sig ver trsklar, han-tera sin frustration och acceptera och mta sina egna tillkortakom-manden.

ATT unDERvISA SRSkILT bEgvADE ELEvER 5

utmaning kan de uppvisa en extrem ihrdighet och nyfikenhet samt ett intensivt engagemang fr uppgiften. Det r typiska karaktrsdrag fr srskilt begvade oav-sett mne (Csikszentmihayili, 1985; Winner, 1996).

Arbeta med jmbrdigaGrupparbete och diskussioner r viktiga fr lrandet. Fr att diskussionerna ska bli tillrckligt utmanande fr de srskilt begvade eleverna mste de f arbeta med elever p samma niv som de sjlva.

Fr extremt begvade elever kan det vara svrt eller rent av omjligt att hitta jmnriga att fra resonemang med. Extremt begvade elever har en kognitiv frmga som motsvarar en lder lngt ver deras kronologiska en sjuring kan ha en kognitiv frmga som en femtonring. Fr dessa elevers kognitiva och sociala utveckling r det drfr viktigt att skolan ordnar mjlighet att diskutera och reflek-tera, regelbundet och under lektionstid, med andra elever som frstr och uppskat-tar dem som personer och vad de talar om. Det krvs ofta mer omfattande stt att organisera och genomfra undervisningen fr att tillgodose extremt begvade elevers behov.

Sprket r grundlggandeEn nyckel till utveckling fr alla elever r att anvnda och utveckla sitt sprk, s att det kan bra och frmedla elevens tankar och frmgor. Det gller inte minst srskilt begvade elever, som kan ha en hgre kognitiv mognad n vad deras skol-sprk rcker till att uttrycka. Och det kan i sin tur pverka deras mjligheter att f den acceleration och berikning i undervisningen som svarar mot deras behov. Det r drfr viktigt att i arbetet med srskilt begvade elever ven uppmrksamma de med annat modersml n svenska, s att de tidigt fr utveckla sitt modersml och vid behov fr studiehandledning i andra mnen p sitt modersml. Modersmlsl-rare kan srskilt ha nytta av rden i avsnittet om svenska.

Stdmaterialet knyter an till forskningDe mnesdidaktiska texterna r i mjligaste mn kopplade till forskning inom respektive omrde, men forskningsunderlaget skiljer sig mycket t mnena emel-

Grupparbete och diskussioner r

viktiga fr lrandet. Fr att diskussionerna ska bli tillrckligt utmanan-de fr de srskilt beg-vade eleverna mste de f arbeta med elever p samma niv som de sjlva.

6 ATT unDERvISA SRSkILT bEgvADE ELEvER

lan. Fr matematik finns flera studier att luta sig mot, medan det fr till exempel historia inte finns ngon mnesdidaktisk forskning som fokuserar srskilt beg-vade elever. Nr det inte finns ngon mnesspecifik forskning att knyta an till har frfattarna huvudsakligen relaterat och refererat till generell forskning om srskilt begvade individer, samt lutat sig mot egna och kollegors erfarenheter av en vl fungerande undervisning.

ATT unDERvISA SRSkILT bEgvADE ELEvER 7

RefeRenSeR Csikszentmihalyi, M. (1985). Emergent motivation and the evolution of self: Motivation and

adulthood. I D. Kleiber, & M. H. Maehr (red.). Advances in motivation and achievement (Vol. 4, ss. 93119). Greenwich: JAI.

Dumont, H., Istance, D., & Benavides, F., (Red.). (2010). The Nature of Learning. Using Re-search to Inspire Practice. OECD. DOI:10.1787/9789264086487-en

Mnks, F. J., Heller, K. A., & Passow, A. H. (2000). The study of giftedness: Reflections on where we are and where we are going. I K. A. Heller, F. J. Mnks, R. J. Sternberg, & R. F. Subotnik, Inernational handbook of giftedness and talent (ss. 839864). Amsterdam: Elsevier.

Subotnik, R. F., Olszewski-Kubilius, P., & Worell, F. C. (2012). Rethinkning giftedness and gifted education: A proposed direction forward based on psychological science. Psychologi-cal Science in th Public interest, 12(1), 354.

Winner, E. (1996). Gifted children: myths and realities. New York: Basic Books.

Wolfle, J. A. (1986). Enriching the mathematics program for middle school gifted students. Roeper Review, 9(2), 8185.