2 ME DDE LANDEN FRÅ N ÅBO A K ADEMIweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2003_04.pdf · 2011-10-10 · 2 ME DDE LANDEN FRÅ N ÅBO A K ADEMI Åbo Akademis lärare ska bli ännu

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Åbo Akademis lärare ska bliännu bättre på att undervisa ochhandleda. I april inleds för tredjeåret i rad kursen Inlärning och un-dervisning för universitetslärare,och syftet är att höja den pedago-giska kompetensen hos ÅA:s lä-rarkrafter. Efter påtryckning frånstuderandena beslöt ÅA-styrelsenför tre år sedan att satsa på enhöjning av undervisningsperso-nalens pedagogiska kompetens.

– Tidigare var ämneskunska-perna nästan det enda som räk-nades, men härom året börjadestuderandena kräva också bättrepedagogiska kunskaper och fär-digheter av sina lärare, säger FDArvid Treekrem vid PF i Vasa.Han var den som fick i uppdragatt ordna högskolepedagogisk ut-bildning för universitetslärarna,och är fortfarande ansvarig förkursen.

Enligt Treekrem fäster maninom ÅA i dag mycket större viktän tidigare vid den pedagogiskakompetensen. Ett exempel pådetta är att Akademin är redo attsatsa resurser på kompetenshöj-ningen, till exempel genom attersätta fakulteten ekonomisktnär det behövs vikarier för demsom deltar i kursen. Dessutomkan kursen räknas tillgodo i

kursdeltagarens forskarstudieroch lärare som är godkända påkursen ska ha företräde vid tjäns-tetillsättningar.

Kursen i universitetspedagogikomfattar sex studieveckor ochstudietiden är ungefär ett år. Kur-sen riktar sig både till nya lärareoch till dem som önskar fördjupasina tidigare pedagogiska och di-daktiska kunskaper. I år är delta-garantalet max 25. Kursen bestårav närstudier, distansstudier, se-minarier och handledning. Viduppläggningen tas hänsyn tilldeltagarnas individuella behov,eftersom de ofta utgör en mycketheterogen grupp. Där kan finnasföreträdare för hela ämnesska-lan vid Åbo Akademi.

– Men det är just denna tvär-vetenskaplighet som gör kursenspännande. Vi tillvaratar mång-falden och använder den som endrivkraft under kursen. Treek-rem ogillar för övrigt den striktaindelningen med vattentäta skottmellan fakulteterna som verkarvara tradition inom ÅA. Han fö-respråkar en större växelverkanöver ämnesgränserna, eftersomdet skulle kunna sudda ut miss-förstånd och öka den ömsesidigarespekten för olikheter och varie-rande behov.

Ett ökande antal stölder har ställt till problem i akademi-byggnaderna under de senaste veckorna.

Elektroniska vågar har stu-lits i en byggnad, och plån-böcker, videoapparater och andra mindre föremål har för-svunnit i andra akademibygg-nader.

Vilka åtgärder skrider man till inom Åbo Akademi för att minska antalet stölder, sä-kerhetschef Jan Moberg?

– Hittills har man stängt alla ingångar i en av fastigheterna, så att endast huvudingången är öppen dagtid. Man har också infört kameraövervakning i byggnaden. Misstänkt folk har rört sig i akademins laboratori-er, och det är säkert att de elek-troniska vågar som stulits går till knarkhandlare – de an-vänds helt enkelt för att väga knark.

– I andra byggnader är ytter-dörren också bara öppen under vissa tider. Vi kommer att gå in för det i hela akademin att hål-la alla ytterdörrar stängda dag-tid.

– Ett system införs också med dörrsummer, vilket bety-der att när dörren är öppen en viss tid hörs ett summerljud, så att man vet att man ska stänga dörren.

– Väktare från en vaktfirma går omkring dagligen i akade-mins byggnader, både dagtid och kvällstid. De rundor de går varierar gällande både tid och plats.

– För personalen gäller det att vara försiktig hela tiden, och att hålla rumsdörrarna lås-ta. Man skall också se noga ef-ter vem man släpper in, det är lätt hänt att man öppnar dör-ren för vem som helst, men man skall alltid fråga vem det är som vill in.

HEIDI BACKAS

Timo Bäckman föreslås bli ÖH-direktörStyrelsen för Österbottens Högskola föreslår att fil mag Timo Bäckman blir nyÖH-direktör. Styrelsen diskuterade frågan vid sitt möte måndagen den 3 mars.Tidigare direktören Bo Riska övergick den 1 februari till att leda den föreståen-de flyttningen till akademins nya utrymmen i Standkvarnen.

Direktörstjänsten, som lediganslogs i december, lockade tretton sökande varav åtta kallades till intervju. Åbo Akademis styrelse utser den nya direktö-ren den 20 mars och tjänsten ska enligt planerna tillträdas under våren. –PH

Ny examensnämnd vid ÅAExamensnämnden för åren 2003–2005 vid Åbo Akademi består av ordförandeprofessor Göran Djupsund (SVF), lektor Anne Eriksson (MNF) och forskarstu-derande Annika Meinander (MNF). Suppleanter är professor Ulrika Wolf-Knuts (HF), assistent Jan Weegar (KTF) och studerande Anna Malmström(ESF). Styrelsen tillsatte examensnämnden vid sitt möte den 20 februari. Tillexamensnämndens uppgifter hör fortsatt behandling av ärenden som gällerbedömning av studieprestationer. –HB

Nu ska lärarna bli ännu bättre på att undervisa

EN FRÅGA FÅR SVAR

■■

Stölder vid Åbo Akademi

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

Under kursen träffas deltagar-na vid tre tillfällen inom ramenför närstudieavsnittet. Första till-fället är 10–11 april i Åbo. Följan-de tillfälle infaller den 23–24 maji Vasa och det tredje närstudie-tillfället hålls 16–18 juni på Kileni Sideby.

Under närstudieavsnitten be-står programmet av föreläsningaroch diskussioner. Distansstudier-na sker med hjälp av modern da-tateknik och innebär attföreläsare och kursdeltagare intebehöver befinna sig fysiskt påsamma plats. Delar av en kurs-grupp kan sitta i Åbo, en annantill exempel i Jakobstad. Distans-studierna fyller också en viktigfunktion när det gäller att testany teknik och pröva moderna da-tapedagogiska hjälpmedel.

– Virtualisering betraktas oftasom ett ”fy”-ord. Det tycks finnasett inneboende motstånd mot detartificiella. Men de tekniska möj-ligheterna är något vi ska ta tillvara, utan att för den skull slutatänka själva, säger Treekrem,som själv har en ingenjörsutbild-ning i bagaget.

Första året deltog 28 personeri kursen och i fjolårets kurs deltar23 personer.

– Överlag har vi fått positiv re-spons från den första kursen,men också nyttig kritik som blandannat resulterat i att vi i år gjortkursen mera individuell ochhandledarinriktad, säger ArvidTreekrem.

Sista anmälningsdag till nästakurs är den 20 mars. Intresseradefrån Vasa och Jakobstad kan an-mäla sig till Nina Bäckman, e-post: [email protected] och

intresserade från Åbo anmälersig till Maria Koppe, e-post: [email protected].

PATRIK HARALD

FD Arvid Treekrem är kursansvarig för kursen i universitetspedagogik. Kursens syfte är att höja den pedagogiska kompetensen hos akademins undervisnings-personal.

Ny kurs i unipedagogikÅA:s lärare skall bli ännu bättre..........................2Ihärdig forskning belönasPET-centret slöt mångmiljonavtal......................4Valkampanjer i fokusInternet har inte revolutionerat politiken...........6Både teolog och musikerKarl-Johan Hansson går i pension......................8Kvinnor i arbetslivetEuropeisk jämförelse i kvinnovetenskap.........10

Från Timbuktu till ÅboGunnar Jacks gästprofessor på geologen.......12Åbo Akademis eget antikvariatBöcker till salu på duplettavdelningen............14Ledarskapets svåra konst”Utbildning behövs för att utvecklas”............16Veckans skribentAkademins e-postpolicy.................................18BaksidanFlorakören och BD i storsatsning....................28

INNEHÅLL NR 4/2003

Disputationer ............................................. 20

Personalspalten ........................................ 22

Nya publikationer...................................... 23

Annonser och kungörelser....................... 25


Det nationella PET-centret iÅbo har slutit ett betydandeforskningsavtal med det brittiskaföretaget Amersham Health, somär världsledande producent avradiofarmaka och diagnostiskaläkemedel. Avtalet gäller för femår framåt, och innebär årliga till-läggsresurser på flera miljonereuro.

– I praktiken betyder avtaletmed Amersham att vår budgetungefär fördubblas, säger profes-sor Juhani Knuuti, direktör förPET-centret.

PET-centret är ett gemensamtforskningscenter för Turun Yli-opisto, Åbo Akademi och Egentli-ga Finlands sjukvårdsdistrikt,med nationell status och finan-siering. För de tre parterna i Åboär avtalet med Amersham Healthdet största som hittills gjorts omextern finansiering.

PET är en förkortning av posi-tronemissionstomografi, som ären diagnostisk avbildningsmetod.Metoden används för diagnosti-cering och vid behandling avmånga olika sjukdomar, blandannat demens, cancer, epilepsi,Parkinsons sjukdom och olikapsykiatriska sjukdomar.

Med en PET-kamera kan manenkelt beskrivet följa hur olikaradioisotopmärkta föreningarsom injicerats i en patient rör sigi kroppen, och studera hur krop-pen reagerar på dessa föreningar.Metoden har fått stor betydelseför medicinsk forskning.

Målsättningen för samarbetetmellan experterna i Åbo ochAmersham Health är att effekti-vera de tidiga skedena i utveck-lingen av läkemedel. I avtaletingår bland annat grundandet avett nytt företag i Åbo, TRIS, vilketstår för Turku Research ImagingSolutions Oy.

TRIS skall erbjuda läkeme-delsindustrin tjänster rörande di-agnostiska avbildningar, och detnationella PET-centret skall i sin

tur sälja forskningstjänster tillTRIS. Enligt avtalet skall TRIS fi-nansiera PET-centrets infra-struktur, och bland annat köpautrustning till ett nytt radioke-miskt laboratorium samt en nyPET-kamera. Kameran, som blircentrets fjärde, har ett värde påknappt två miljoner euro. En delav den nya kamerans använd-ningstid får utnyttjas av PET-centret för egen forskning.

Amersham Health finansierarockså en tidsbunden professur påfem år vid Åbo universitet. Inter-nationellt råder akut brist på ra-diokemister som har fåttspecialskolning för framställningav radiofarmaka. Vid Åbo univer-sitet inleds nu en sådan utbild-ning.

Höga förväntningar– TRIS kommer att utgöra ettperfekt komplement till vårforskning, och vi har höga för-väntningar om kommande medi-cinska genombrott. Det härsamarbetet kommer säkerligenatt medföra väldigt stor nytta föralla parter – och kanske också förmänskligheten, säger Peter Loe-scher, VD för Amersham Health.

I och med avtalet utvidgarAmersham Health sitt nätverkImanet, som är under uppbygg-nad och hittills utgjorts av PET-centra i Hammersmith och Upp-sala.

Dessa två andra forsknings-centra har Amersham i principköpt upp. Avtalet som skrevs un-der i Åbo är dock unikt och följerett helt annat koncept: det natio-nella PET-centret såldes inte,utan kommer bara att sälja forsk-ningstjänster åt Amersham.

Amersham Health var intres-serat av att köpa också PET-cent-ret i Åbo, men därav blev intet.Eftersom firman dock såg detsom ett måste att ta del av detkunnande som finns i Åbo för-handlade man fram det avtal som

nu skrevs under, vilket alltså ären slags kompromiss.

– Vi är mycket imponerade avdet kunnande som finns i Åbo.Det står utom alla tvivel att PET-centret här är ett av de 3–4 främ-sta i världen, och det har ettmycket gott rykte i de internatio-nella vetenskapskretsarna. Här iÅbo kan man göra precis sådanforskning som medicinindustrinär i desperat behov av just nu föratt kunna utveckla nya mediciner,och vi är övertygade om att vi ioch med det här samarbetet kom-mer att gå från klarhet till klarhetinom forskningen, säger StevenPeake, som är VD för Imanet.

Vad som sker med samarbetetefter de första fem åren avgörsförstås av resultaten.

– En utvärdering av verksam-heten kommer att göras efter treår, och då får vi se hur det går.Men det här är planerat som ettlångsiktigt projekt, säger JuhaniKnuuti.

Det nationella PET-centretsgrunduppgifter förändras inte ioch med det nya avtalet. PET-centret skall utveckla produktio-nen av cyklotrontillverkade isoto-per och radiofarmaka, samt denkliniska forskningsverksamhe-ten och industriella tillämpning-ar. Centret ger också utbildninginom sitt område.

– Det som jag själv tycker ärdet viktigaste i avtalet för PET-centrets del, är att vi får tillgångtill nya radiofarmaka också förvår egen forskning, säger JuhaniKnuuti.

Åbo Akademi utgör grundenÅbo Akademis del av PET-cent-rets verksamhet är acceleratorla-boratoriet, där man utför preci-sionsarbetet med att tillverka dekortlivade radioisotoperna, somutgör själva grunden för helaPET-teknologin.

Man kan säga att det förstafröet till det nationella PET-cent-

■

I N T E R N AT I O N E L LT S A M A R B E T E

Ihärdig forskning belönadesDet nationella PET-centret slöt forskningsavtal värt miljoner.


ret lades i december år 1974, dåÅbo Akademi efter en lång pro-cess invigde sin första cyklotron.Cyklotronen är den apparat somger radioisotoperna de önskadeegenskaperna. Eldsjäl i accelera-torprojektet var på den tiden pro-fessor Mårten Brenner.

I dag är docent Sven-JohanHeselius direktör för ÅA:s acce-leratorlaboratorium. Heseliusblev involverad i projektet redansom studerande i mitten på 1970-talet, så han har varit med ändafrån början. Heselius är mycketnöjd med möjligheterna som av-talet med Amersham ger.

– Detta är en belöning för ettkvarts sekel av systematiskt ochihärdigt forskningsarbete. Det ärden naturligtvis den kunniga ochvälmotiverade personalens för-tjänst att vi nu har uppnått resul-tat som lockat jättekoncernenAmersham Health till Åbo.

Också Åbo Akademis rektor,Gustav Björkstrand, ser medtillförsikt på utvecklingen.

– Den här typen av forskningär så dyr, att vi inte skulle ha rådmed den utan extern finanisie-ring. Den här typen av samarbeteär enda sättet att finansiera deninfrastruktur som behövs för attkunna förbli världsledande påområdet. Den statliga finansie-ringen räcker inte längre till,konstaterar Björkstrand.

Eftersom PET-centrets verk-samhet nu kommer att expande-ra innebär det ökat tryck påacceleratorlaboratoriet.

– Vi måste helt enkelt produce-ra mera, och det löses delvis medatt vi i slutet av det här året får enny partikelaccelerator, en cyklo-tron, som har betydligt högre pre-standa än den vi nu jobbar med,berättar Sven-Johan Heselius.

– Men det räcker inte med det,vi måste också anställa mera folk.Avlöningen av nyanställda skallskötas med medel som PET-cent-ret får från Amersham Health.Åbo Akademi betalar inte dekostnaderna.

Heselius ser ljust på framtiden.– Jag tror att det blir en fort-

sättning på samarbetet efter deförsta fem åren, och det i ungefärsamma form som nu. PET-centretkommer alltså knappast att säljasdå heller, utan vi fortsätter medatt sälja forskningstjänster.

PET-centret i Åbo är hittillsdet enda i Finland, men Heseliustror att det snart kommer att star-tas fler. Konkurrensen lär mandock inte behöva oroa sig för iÅbo ännu på ett bra tag.

– Vi har ett långt, långt för-språng. Ingen i Finland kommeratt få fast oss på mycket lång tid.Vi är på absolut toppnivå – det äregentligen helt otroligt!

MICHAEL KARLSSON

För mera information om PET-centretsverksamhet, se artikel i MfÅA 1/2002.Artikeln hittas också i MfÅA:s arkiv påwebben: http://www.abo.fi/meddelanden/nummer/

Här signeras det banbrytande forskningsavta-let. Från vänster (efter advokaten Sheena Gin-nings): Peter Loescher, VD för Amersham Health, Steven Peake, vice VD för Imanet, Juha-ni Knuuti, direk-tör för PET-centret, Keijo Vir-tanen, rektor för Åbo universitet, Risto Laalo, di-rektör för TUCS och Gustav Björkstrand, rek-tor för Åbo Aka-demi och den förste som blev klar med signe-randet.


■ Kommer årets riksdagsval attvara ”det första Internet-valet”, vilket en partitjänstemanhävdade i en tidningsintervjuhärom veckan?

– Nej, säger Tom Carlson ochKim Strandberg vid Samhällsve-tenskapliga institutionen i Vasa,där man just nu undersöker in-ternets inverkan på politiken.

– Det finns inga tecken som ty-der på att internet skulle ha på-verkat politiken på något av-görande sätt, säger de.

Enligt Carlson och Strandbergär internet i dag först och främsten informationskanal för de ”re-dan frälsta”, för partimedlemmaroch folk som också annars är po-litiskt intresserade. Via partier-nas webbplatser kan de ta del avinformation direkt från källan

utan att behöva ty sig till mass-medier där journalister kanskegjort sina egna tolkningar av in-formationen.

Däremot förefaller det som omInternet inte har någon nämn-värd effekt när det gäller att fånya människor intresserade avpolitik.

– Det här beror av allt att dömapå att informationen på internetinte ramlar över konsumenten påsamma sätt som i till exempel tv.För att hitta information på nätetmåste surfaren veta vad han ellerhon vill ha och aktivt söka efterdet, säger Tom Carlson.

Samtidigt är forskarna lite för-siktiga med att ännu dra alltförlångtgående slutsatser om inter-nets effekter, eftersom fenome-net är så nytt och det är svårt att

veta vart utvecklingen är på väg. – Man kan kanske säga att de

politiska partiernas webbsajterhar blivit vår tids partitidningar,där anhängarna hämtar sin infor-mation och utbyter åsikter. Depolitiska webbsidorna kan ocksåfylla en viktig uppgift som infor-mationskällor för journalister,vilka i sin tur sprider informatio-nen vidare till en bredare publik,säger Carlson.

Stora partier syns på internetDet har ibland hävdats att inter-net kommer att göra politikenmera jämlik och öppna nya möj-ligheter särskilt för de små parti-erna.

Undersökningen vid SI visaremellertid att det i huvudsak ärde stora partiernas kandidater

■

Tom Carlson och Kim Strandberg undersöker internets in-verkan på politiken.

Internet har inte revolutionerat politikenEgna hemsidor vanligare hos kvinnliga riksdagskandidater.


som finns företrädda på internet.Ett undantag utgör dock Grönaförbundet vars kandidater hållersig förhållandevis väl framme pånätet.

Av de 2 029 kandidater somställer upp i årets riksdagsval har44 procent en egen webbplats.Bland dem är unga kandidaternågot överrepresenterade me-dan exponeringen på webbenminskar klart hos kandidater somär över 50 år. Egna webbsidor ärockså vanligare hos sittande riks-dagsmän än hos utmanarkandi-dater.

– Det kan bero på att sittanderiksdagsmän har större resursertill sitt förfogande och kanskemöjlighet att utnyttja riksdagensserver för sin hemsida, sägerCarlson.

Tätortskandidater och kvinnorEn iakttagelse som överraskarforskarduon är att kvinnliga kan-didater är klart överrepresente-rade när det gäller egnawebbsidor. Bland kvinnorna har50,5 procent egen webbplatsmedan motsvarande siffra förmännens del är 39,5.

Någon direkt förklaring tilldetta har de inte ännu funnit men

en faktor som kan bidra att Grönaförbundet, som är ett utpräglatwebbparti, har många kvinnligakandidater.

Centern är det parti vars kan-didater i störst utsträckning synspå internet, hela 79 procent avCenterkandidaterna har egenwebbplats. På andra plats kom-mer Samlingspartiet (74 pro-cent), Socialdemokraterna (68,6procent), Gröna förbundet (65procent) och Svenska folkpartiet(49,4 procent).

När det gäller valdistrikten kanman konstatera att det i regel ärtätortskandidater som syns pånätet. Kymmene valkrets är lan-dets webbplatstätaste, följd avVasa valkrets och därefter Hel-singfors valkrets. Kandidaterfrån norra och östra Finland synsi mindre utsträckning på nätet.

– Inte heller på det här planetfinns det några tecken på att in-ternet skulle ha gjort medborgar-na mer jämlika, säger Carlson.

Ett faktum som vidare talar föratt internet inte är så viktigt förden politiska aktiviteten är en un-dersökning som Suomen Gallupgjorde vid förra riksdagsvalet.Enligt den besökte bara fem pro-cent av väljarna då något partis

eller någon kandidats webbplats.

Innehållsanalys av webbsidorForskningsprojektet, som medtiden blir Strandbergs doktors-avhandling, går nu vidare så attman gör en grundlig innehålls-analys av ett urval webbsajter.

Där deltar också studerandeinom ramen för sina proseminari-er.

– Vi har hållit kodningsskolaför dem de senaste veckorna föratt höja reliabiliteten. Det är braför studerandena att vara med påett hörn i ett riktigt forsknings-projekt, säger Kim Strandberg.

I innehållsanalysen av webb-platserna tittar man bland annatpå hur proffsigt sajterna är utfor-made, vilken möjlighet till inter-aktivitet de erbjuder, vilkenmöjlighet väljarna har att viawebbplatsen ge sitt stöd till res-pektive kandidat och så vidare.

De webbsidor som är med i un-dersökningen har vid ett bestämttillfälle lagrats på hårdskivor föratt informationen inte längre skaändras under undersökningensgång. Kodningen av sidorna kom-mer att pågå under mars månad.

PATRIK HARALD

■ Ett debattforum på Internet som kräver attdeltagarna ska registrera sig lockar färre, menflitigare och mer engagerade, debattörer. De-battsajter där registrering inte är obligatoriskhar däremot lägre tröskel och debatterna har entendens att svälla ut och gå utanför ämnet. Dethär är några av de fakta som kommer fram iKim Strandbergs färska licentiatavhandlingdär skribenten har undersökt politiska debattfo-ra på Internet.

Strandberg undersökte inläggen på några po-litiska partiers debattsajter under fyra veckorför ett år sedan. I undersökningsmaterialet in-gick SDP:s, Centerns, Samlingspartiets och Degrönas debattforum. Som jämförelse tog Strand-berg också med portalen Jippiis politiska debatt-forum.

Av de debattsidor som ingick i undersökning-en intog Samlingspartiets debattforum en sär-ställning vad gäller aktiviteten. Trots att

debattforumet kräver att deltagaren registrerarsig är antalet inlägg mångdubbelt större än i deandra partiernas debattfora.

– Samlingspartiets debattforum tycks ha bliviten mötesplats för dem som vill diskutera politikmer seriöst och sidan lockar inte bara partietsmedlemmar.

Överlag kan man skönja en tydlig nedgång idebattaktiviteten under veckosluten, vilket tyderpå att många sitter på sina jobb och deltar i nät-debatter. Ett undantag här utgjorde Jippiis de-battforum där aktiviteten tvärtom ökade underveckosluten.

– Men överlag är deltagandet i politiska nät-debatter ganska lågt jämfört med andra debatter,till exempel musik, säger Strandberg.

Han planerar nu en uppföljning till sin under-sökning där han ska jämföra debattaktivitetenunder valtid kontra icke-valtid.

PATRIK HARALD

Registrering höjer tröskeln till nätdebatter


Både teolog och musikerKarl-Johan Hansson går i pension efter många år vid ÅA.■ – Jag hade egentligen aldrignågra planer på att göra akade-misk karriär, men det blev ändåså på grund av att jag har fått in-tressanta jobb, säger Karl-JohanHansson.

Den nyblivne pensionären harjobbat vid Åbo Akademi i mångarepriser. En kraftigt sammanfat-tad resumé: Hansson började vidÅA som assistent i slutet av 1960-talet och blev efter ett avbrott pånågra år timlärare i slutet av1970-talet. Under andra halvan av1980-talet disputerade han i bådemusikvetenskap och teologi ochblev också t.f. professor i musik-vetenskap. Åren 1993–97 jobbadehan som stiftslektor i Sverige,men återvände sedan till akade-min, och har jobbat som professori praktisk teologi sedan dess. Föratt undvika institutionalisering (ibrist på bättre ord) har han mel-lan varven bland annat gjort reli-giösa program för radio och tv,och haft huvudansvaret förpsalmboken som utgavs 1983.

Hansson har trivts ypperligtvid akademin. Speciellt givandehar det varit att handleda forska-re och graduskribenter. Han harockså upplevt många förändring-ar sedan 1960-talet.

– Under de senaste åren hartakten skruvats upp på ett nästanonaturligt sätt. Produktionen avexamina har ökat enormt, och detär ju positivt, men jag har svårtatt tänka mig att takten kan ökasmycket mera utan att universite-tets egentliga funktion går förlo-rad. Den funktionen är enligt migkreativt skapande och kunskaps-sökande, och det kräver tid.

Både teologi och musik har all-tid haft centrala roller i Hanssonsliv, men teologi säger han att lig-ger allra närmast hjärtat. Sompraktisk teolog har han intresse-rat sig mycket för bland annat re-ligiöst beteende och andligheten iett sekulariserat samhälle.

Men teologi och musik förenas i

psalmer, och det var därför natur-ligt att Hansson tidigt började in-tressera sig för hymnologi. Hanhar forskat t.ex. i hur psalmsånghar ordnats i århundraden bakåtoch hurdana typer av psalmer sombehövs i ett modernt samhälle.

Den 27 februari höll Hanssonsin avskedsföreläsning på TF, ochfokuserade på den teologiska bi-ten i hans liv. Han berättade omnågra händelser som har fastnat iminnet som milstolpar i utform-ningen av hans teologiska syn, ochavslöjade bland annat att han i ettskede lekte med tanken att kallasig ”en kristocentrisk liberal medsakramentala drag och vissa cy-niska och anarkistiska tendenser”.

– Min egen syn på teologi ochreligion har ändrats många gång-er. Jag tycker att den har integre-rats, fördjupats och förstärkts.

Hansson kommer själv ur-sprungligen från en pietistiskmiljö i Terjärv, där det var viktigtatt bete sig på ett visst sätt.

– Studietiden handlade sedanmycket om att frigöra sig från det.Vändpunkten för mig kom över-raskande. Jag gick till Kåren, togmig en öl och blev uppbjuden tilldans av en Molpeflicka. Vi skratta-de och hade våldsamt roligt, ochdå hände det. Mitt på dansgolvetinsåg jag att Mästaren inte främsthade kommit för att locka sina lär-jungar bort från världsliga nöjen.Tvärtom ville han att kristna skul-le leva mitt i världen och dess vim-mel, och där vittna om en annandimension i tillvaron.

En annan speciellt viktig hän-delse under studietiden var ocku-pationen av gamla studenthuset iHelsingfors i november 1968.Hansson jobbade som student-präst, och kom med av en slump.

– Händelsen har haft stor bety-delse för mig politiskt, men fak-tiskt ännu mera teologiskt. Detvar då jag på riktigt upptäcktesamhällsaspekten i religion, ochjag kom också med i vänsterrörel-sen. Kyrka och socialism var påsätt och vis som hund och katt,men både religionen och politi-ken har sist och slutligen sammamål, att förbättra världen.

Också Hanssons tid som stifts-lektor och fri forskare i Sverigeändrade hans syn på teologi.

– Jag märkte att den egentligateologin skapas på fältet, den ärinte bara ett resultat av abstrakttänkande. Den teologiska teorinbehöver ett korrektiv i praxisen,på samma sätt som praxis behö-ver ett korrektiv i teorin.

Hansson säger att den religiösatron behöver frihet för att utveck-las, och han tycker inte om då folkförsöker tvinga fram den.

– Tron är en naturlig del av vårexistens, människor ställer frågorom meningen med livet och omGud finns. Människan är i grundoch botten en religiös varelsemen bara vissa saker får det attkomma fram, till exempel storakriser. Sverige påstås vara värl-dens mest sekulariserade sam-hälle, men egentligen är svens-karna oerhört religiösa. Religio-nen har bara ändrat ansikte där,det är inte längre kyrkligt.

Under 2000-talet har Hanssondeltagit i ett svenskt forsknings-projekt om äktenskap och familj, ivilket bland annat de homosexu-ellas situation i samhället be-handlades. Också detta gav viktigpåverkan.

– Homosexuella har sammabehov av trohet, kärlek och ge-menskap som heterosexuella. Vihar ingen rätt att i kristendomensnamn trycka ner någon männis-ka, på samma sätt som till exem-pel ogifta mammor tidigaretrakasserades. Det är en kompli-cerad fråga, men den kan inte lö-sas med enskilda bibelord.

Karl-Johan Hansson och hansfru Tuija har när detta läses redanflyttat till Vasa, och Karl-Johan hargott om planer för livet som pen-sionär. Han kommer fortfarandeatt vara aktiv några år i ett nord-iskt forskningsprojekt för hymno-logi, och ämnar också spela violin iKorsholms kyrkoorkester, sjunga iWasa sångargille, fördjupa sig i la-tin, inreda en egen snickarbod…

– Det här är drömmarna, vi fårse hur verkligheten börjar se ut.

MICHAEL KARLSSON

Professor Karl-Johan Hansson – en kristocentrisk liberal med sakramen-tala drag och vissa cyniska och an-arkistiska tendenser?


– Huvudgrejen i projektet äratt se på vad de som studerarkvinnovetenskap lär sig, vad detycker om sina studier och vad deväntar sig att de gör i framtiden.Man studerar också var i arbetsli-vet de placerat sig som studeratkvinnovetenskap tidigare, ochvad de tyckt om sina studier.

Det här berättar professorHarriet Silius vid Institutet förkvinnoforskning vid Åbo Akade-mi om det europeiska forsknings-projektet Employment andWomen’s Studies: The Impact ofWomen’s Studies Training on Wo-men’s Employment in Europe.

Syftet med projektet är att göraen europeisk jämförelse av hurstudier i kvinnovetenskap inver-kar på kvinnors sysselsättning.

Elva universitet i totalt nio län-der deltar; förutom Finland utförsprojektet i Storbritannien, Ne-derländerna, Frankrike, Tysk-land, Italien, Spanien, Slovenienoch Ungern.

Projektet består egentligen avtre delar där tyngdpunkten lig-ger på hur nuvarande och föredetta kvinnovetenskapsstuderan-de upplever sin situation.

Projektets två övriga delar haratt göra med bakgrundssituatio-nen i de olika länderna, dels gäl-lande jämställdhet, dels kvin-nornas situation på arbetsmark-naden.

I Finland görs undersökningenbland studerande vid Åbo Akade-mi, Turun Yliopisto, JyväskylänYliopisto och Helsingfors Univer-sitet.

Nuvarande och före dettakvinnovetenskapsstuderande harfyllt i frågeformulär och ytterliga-re intervjuer har gjorts med endel av dem.

Det är Salla Tuori vid ÅA somutför undersökningen, som vän-tas vara klar då projekttiden ut-går hösten 2003.

Eftersom under-sökningen på-går som bäst är de resultat manhittills fått endast preliminära.

Till nytta i andra ämnen – Mitt intryck är att England avvi-ker från de övriga länderna dådet gäller kvinnovetenskapsstu-derandes placering i arbetslivet,och jag misstänker att det här blirett av resultaten i jämförelsen,säger Harriet Silius.

Det beror enligt Silius på attman i England redan länge harhaft särskilda magisterprograminom kvinnovetenskap. Dessaprogram lockar till sig personermed olika bakgrundsutbildning;allt från sjuksköterskor till lärare,socialarbetare, humanister och

■

A K T U E L L F O R S K N I N G

Europeiska kvinnor studerasJämförelse mellan studier i kvinnovetenskap och placering i arbetslivet.

– Könsneutraliteten är väldigt stark i Finland, säger professor i kvinnoveten-skap Harriet Silius, som medverkar i ett europeiskt forskningsprojekt där manbland annat jämför kvinnans situation på arbetsmarknaden i olika länder.


samhällsvetare. Många byterbransch efter sina studier i kvin-novetenskap, eftersom de fårjobb som kräver en akademiskexamen.

– I övriga Europa är situatio-nen en annan, eftersom man stu-derar kvinnovetenskap inomramen för de vanliga universi-tetsstudierna. De som studerarkvinnovetenskap här avviker inteså mycket från andra humanisteroch samhällsvetare.

Något som kommit fram speci-ellt bland finländska studerandeär att studierna i kvinnoveten-skap har hjälpt dem då de skrivitavhandlingen i sitt huvudämne.

– Det här betyder att de inomkvinnovetenskapen lärt sig ana-lytiska redskap som de haft nyttaav i övriga studier.

– Studerande i Finland harockså en förfärligt realistisk upp-fattning om arbetsmarknaden,säger Harriet Silius.

– De vet att kvinnor med ma-gistersexamen får snuttjobb, attde får högst 80 procent av män-nens löner, att de placerar sig iden offentliga sektorn, att det fö-rekommer periodvis arbetslöshetoch att man inte beaktar familjeni arbetslivet.

Hittills har man inom forsk-ningsprojektet gett ut en rapportom kvinnornas situation på ar-betsmarknaden i de olika länder-na. Rapporten behandlar ävenjämställdhetspolitikens utveck-ling i de olika länderna, samt hurkvinnovetenskapen som ämnehar uppkommit och utvecklats iländerna.

Könsneutralitet i FinlandHarriet Silius har skrivit de jäm-förande avsnitten i boken somheter Women’s Employment, Wo-men’s Studies and Equal Opportu-nities 1945–2001.

– I Finland har vi ett arbetsim-perativ för kvinnor, det är själv-klart att var och en ska arbeta.Det här är ett fenomen som manförr hittade i de östeuropeiskaländerna. Då man i intervjuernafrågar kvinnovetenskapsstude-rande om de har tänkt arbeta ef-ter att de fått sin examen, tyckerstuderande i Finland att det är enlöjlig fråga, eftersom ingen tänktsig något annat.

Då det gäller jämställdhetenskiljer sig Finland tydligt från deandra länderna i projektet.

– Könsneutraliteten är väldigtstark i Finland, säger Silius. Det

syns till exempel i att vi anser attdet är jämställt att inte skilja påmän och kvinnor i språkbruket,och talar om sjukskötare i ställetför sjuksköterskor och lärare istället för lärarinnor.

– Vi talar inte heller om mänoch kvinnor i jämställdhetsbe-stämmelserna, utan om det un-derrepresenterade könet. Mångaupplever att jämställdhet inte fårgynna det ena könet.

– I andra länder talar man ijämställdhetssammanhang omatt befrämja kvinnornas ställ-ning och om emancipation, ochpå regeringsnivå finns det en mi-nister för kvinnofrågor. Finlandhör till de länder som tidigt börjatmed det jämställdhetspolitiskaarbetet, och när man ser på re-sultaten märker man att de län-der som startat senare gör störresatsningar än man gjort i Finland.

– I de länder som startat sena-re med arbetet anser man ocksåatt det behövs kunskaper sombas för jämställdhetsarbetet, ochdär satsar man mer på forskning ikvinnovetenskap än man gör nu iFinland, säger Silius.

HEIDI BACKAS

■ Internationella kvinnodagen firas i år vid Institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi med ett semina-rium om feministisk litteratur i Svenskfinland under 1970-talet.

Seminariet Med 70-talet som utgångspunkt: Om fe-minism och feministisk litteratur hålls måndagen den 10 mars, även om kvinnodagen egentligen firas den 8 mars.

– Vi har valt att fokusera på 70-talsfeminismen för att de som studerar kvinnovetenskap i dag är födda efter tiden för 70-talsfeminismen och därför inte kän-ner till hur det var då, säger professor Harriet Siliusvid Institutet för kvinnoforskning.

– Då fanns det en aktiv feministisk rörelse inom Studentkåren, där kvinnliga studerande jobbade bland annat för att man borde kunna studera kvinno-vetenskap vid akademin.

– I Finland kom 70-talsfeminismen först till Svenskfinland, och spred sig härifrån till övriga lan-det. De som spred tankarna var främst kända förfat-

tare, och dem har vi velat lyfta fram den här gången. De inbjudna gästerna är författarna Märta Tikka-

nen, Wava Stürmer, Carita Nyström och Mariella Lin-dén. Efter deras inlägg hålls en diskussion som inleds av Solveig Bergman och Päivi Lappalainen.Bergman har nyligen skrivit sin doktorsavhandling vid ÅA om kvinnorörelsen i Finland och Tyskland, och Lap-palainen är professor vid TY med inriktning på femi-nistisk litteratur.

– Jag hoppas att alla som var med då och känner gästerna kommer för att återknyta till dem, och att alla som inte träffat dem förut kommer för att se dem live, säger Silius.

Seminariet hålls i Gamla auditoriet i Humanisti-cum, på Biskopsgatan 13, och programmet pågår från kl. 15 till kl. 19.

Seminariet ordnas i samarbete med Kvinnosaks-förbundet i Åbounionen rf.

HEIDI BACKAS

Feministisk litteratur uppmärksammas på kvinnodagen


Efter att ha tillbringat treveckor vid den västafrikanskaökenranden i Timbuktu i Malisitter gästprofessor GunnarJacks igen i sitt arbetsrum påÅbo Akademis institution förgeologi och mineralogi. Timbuktuär ”ett spännande ställe”, menFinland är också fint och geolo-gernas hus vid Domkyrkotorget iÅbo är ”tjusigt”.

– Min fru Birgitta som är nu-tritionist har jobbat ett helt år iTimbuktu och vi har goda vännerdär, så det har blivit något av ettsmultronställe för oss, sägerJacks. Vi tycker båda mycket omFinland också, och har ofta cyklatomkring här. Till exempel björk-skogskulturen här är inte allssom i Sverige. Här finns ju finaplanterade björkskogar, och tilloch med masurbjörk – det är fan-tastiskt!

Gunnar Jacks jobbar till var-dags på Kungliga Tekniska Hög-skolan i Stockholm. Hansgästprofessur vid ÅA finansieras

av NorFA (Nordisk Forskerut-danningsakademin), som hör tillNordiska ministerrådet och harsitt huvudkontor i Oslo. Jacks är iÅbo sammanlagt en månad pertermin.

– Det är jätteroligt att vara häroch uppleva en ny miljö. Den härtjänsten beviljas för ett år i taget.Om jag sköter mig så hoppas jagfå fortsätta här två år till, lerJacks.

Specialist på dricksvattenGunnar Jacks är ursprungligenbergsingenjör, men numera hu-vudsakligen kemist. Han har spe-cialiserat sig på vattenforskning,och har jobbat mycket meddricksvatten i u-länder. Intressetför det området väcktes på 1960-talet.

– Då jobbade jag och min fru iTurkiet, för en privat svensk bi-ståndsorganisation. Turkiet hadedet väldigt dåligt ställt meddricksvattnet och vi hann ocksåsjälva bli dåliga i magen flera

gånger innan vi lärde oss vadman skall undvika. Sedan när jagkom hem till Sverige kände jagatt det här med vatten är viktigt,och läste till hydrolog. Jag fick ettassistentjobb på KTH, och harsedan blivit kvar där.

Jacks har gjort mycket miljöin-riktad forskning, och undersöktbland annat försurning och mi-neralvittring.

– Det är ju vårt problem här iNorden, vi har resistenta minera-ler som vittrar långsamt, och fårdärför sura vatten. I markenfinns inga ämnen som neutralise-rar det.

I Åbo föreläser Jacks mest ommarkprocesser, vad som händer imarkzonen kemiskt och biolo-giskt. Han började officiellt somgästprofessor vid Åbo Akademihösten 2002, men tjuvstartade re-dan sommaren innan med attgöra lite fältarbete.

– Jag var med och tog litemarkprover i Österbotten, där viundersöker sura sulfatjordar.

■

Från Timbuktu till ÅboGunnar Jacks varierar jobb i u-länder med gästprofessur.

Gunnar Jacks är gästprofessor på Åbo Akademis institution för geologi och mi-neralogi. ”Rabu-listvägen” ligger på geologhusets vind.


Finland är flackare än Sverige,och har stora kustområden somligger strax ovanför havsytan. Dethär är nya och intressanta pro-blem för mig.

Under våren kommer Jacks attgöra mera fältarbete i Korsholm iÖsterbotten.

– Vi skall ta vattenprover bådei markskiktet och grundvattenzo-nen. Syftet är att se hur mekanis-merna för oxidation sker, och hurde kan förhindras. Jorden där äringet problem, den är bra od-lingsjord, det är vattnet som ärproblemet. Man har ju underlånga tider till exempel haft fisk-död om vårarna. Klart största de-len av tungmetallerna i vattnetkommer ur vattendragen, och detberor på naturen. Människan ären förorenare, men naturen kanvara ännu värre och ställa till detriktigt ordentligt ibland.

Vid sidan av gästprofessuren iÅbo har Jacks också flera andraprojekt på gång. Han undersökerbland annat skog i södra Sverigesvåtmarker, närmare bestämt va-rifrån björk och gran där tar sinanäringsämnen. Jacks fortsätterockså att arbeta med dricksvatt-net i Bangladesh och Västbenga-lien i Indien, något som hanredan har varit engagerad i undermånga år.

– Dricksvattnet är ett stort pro-blem där, mellan 30 och 60 miljo-ner människor är exponerade förfarliga mängder arsenik i vatt-net. Antalet beror på hur manräknar, deras hälsogräns är femgånger högre än här. Det är ettfuktigt område med hög neder-börd, men det råder brist på rentvatten. Man har faktiskt lyckatsväldigt bra med att bygga brun-nar, 97 procent av folket i Bangla-desh får brunnsvatten, mensedan visade det sig att inte hel-ler brunnsvattnet är ofarligt.

Lever miljövänligtGunnar Jacks diskuterar gärnamiljön och försöker själv levamiljövänligt efter bästa förmåga.Han kör till exempel aldrig bil,utan cyklar i stället.

– Det har jag alltid gjort. Dåman cyklar ser man naturen pånära håll. Kör man bil stannarman till exempel inte om man rå-kar se en blomma som man villtitta närmare på. Min fru cyklar

också, utom på den kallaste vin-tern. Då ställer hon in sin cykel,men jag håller ut!

Både Gunnar och BirgittaJacks är vegetarianer, och inte avhälsoskäl utan av etiska skäl.

– Jag tycker inte att köttpro-duktionen görs på ett för djurenrimligt sätt. Men fisk äter jag gär-na, om den inte är odlad utan harfått leva ett fritt liv.

Jacks tycker det är viktigt attman tar upp miljöfrågor och re-sonerar om dem.

– Avfallssortering känns tillexempel bra, men där ser manproblem i u-länderna. Då vi var iIndien i mitten av 70-talet fannsdet inget avfall där. När vi fråga-de folk vad vi skall göra med so-porna sade de bara ”släng det

över muren, det försvinner se-dan”. ”Så kan man väl inte göra”,tänkte vi, men det var sant, so-porna försvann faktiskt. De såkallade heliga korna som strövaromkring där åt upp allt köksav-fall, och plåt- och glasburkar togfolk hand om och använde till nå-gonting annat.

I dag är avfallssituationen i In-dien värre än i Norden, trots attmängden avfall som producerasär mindre. Det beror på att dethelt enkelt inte finns resurser föratt ta hand om soporna. Läget ärlikadant i många u-länder.

– Till exempel i Mali dör vart-annat djur av att ha tuggat i sigen plastpåse, säger Jacks.

MICHAEL KARLSSON

MfÅA NOTERAR

Utomstående godkänns i rektorsvalet■ Utomstående kandidater kan ställa upp i rektorsvalet vid Åbo Akademi som hålls den 10 april. Styrelsen beslöt vid sitt möte den 20 februari att tillämpa ett så kallat anmälningsförfarande redan vid inkommande rektorsval, vilket innebär att intresserade kandidater ska anmäla sig senast den 27 mars 2003. Beslutet ledde till en omröstning i styrelsen och förslaget gick igenom med 21 röster för och 5 emot.

Styrelsen fattade också beslut om att rektorn skall tillsätta en arbetsgrupp för att komplettera akademins valinstruktion med bestämmelser om hur rek-tors- och prorektorsvalen går till. Valinstruktionen innehåller även bestämmel-ser om valet vid uppställandet av kanslerskandidater, och dessa aktualiseras vid kanslersvalet på hösten.

Den som väljs till rektor skall enligt universitetslagen ha doktorsexamen el-ler vara utnämnd till en professorstjänst vid något universitet. Rektor väljs av akademins valkollegium för en femårsperiod. –HB

Valtonen ny generalsekreterare■ Fil. stud. ”Fia” Maria Valtonen har valts till ny generalsekreterare för Åbo Aka-demis Studentkår. Hon valdes vid fullmäktiges möte den 27 februari. Generalse-kreteraren är ledande tjänsteman för studentkårens intresseverksamhet och handhar om ekonomi- och personalförvaltningen. Valtonen har tidigare varit sty-relsemedlem och högskolepolitisk sekreterare inom studentkåren. –HB

ICT Turkus hemsidor på svenska■ Information om ICT Turku finns nu också på svenska på företagets hemsi-dor. ICT Turku är ett dotterbolag till Turku Science Park, som är en organisation vars uppgift är att främja teknologibranschen i Åbo med omnejd. ICT Turku är specialiserat på information och kommunikation och har bland annat en före-tagskuvös med målsättningen att skapa framgångsrika företag inom informa-tions- och kommunikationsbranschen. ICT Turku samarbetar med Åbo Akademi och de två finskspråkiga universiteten i staden. De svenska webbsidorna hit-tas på adressen www.ictturku.com under länken ”svenska”. –HB


■ En guldgruva för boksamlare ochbokvänner av olika slag, specielltför sådana med lite udda intresse-områden – det är vad man kan kal-la duplettavdelningen vid ÅboAkademis bibliotek.

– Chansen att man gör ett fyndhär är stor, säger Rainer Melan,som är avdelningschef för duplett-avdelningen. Man kan hitta böckersom man inte ens vetat om att exis-terar.

På duplettavdelningen säljs så-dana böcker som på olika sätt kom-mit till Åbo Akademis bibliotek,men som redan finns i biblioteketssamlingar.

– Idén är att böckerna skallkomma till människor som har in-tresse för dem, så att man hittar envettig användning för de böckersom doneras men redan finns ibibliotekets samlingar, säger ToreAhlbäck, överbibliotekarie vid ÅboAkademis bibliotek.

Duplettavdelningens uppgift äratt ta emot och behandla bokdona-tioner från allmänheten. Huvud-syftet med bokdonationerna är attförse ÅAB med böcker som saknasi samlingarna.

Ursprungligen var duplettavdel-ningens huvudsakliga uppgift attskaffa mera litteratur till bibliote-kets samlingar genom bytesverk-samhet och försäljning, så attintäkterna från försäljningen avdupletter användes till anskaff-ningen av nya böcker.

Uppgift: förmedla böckerNu har duplettavdelningens upp-gift allt mer blivit att förmedlaböcker från en användare till enannan.

– Det är en uppgift som hörhemma i bildningssamhället, dethär med att se till att böcker ham-nar hos nya användare, säger Ahl-bäck.

Meningen är inte att verksam-

Akademins eget antikvariatDuplettavdelningen säljer böcker som finns i många exemplar vid ÅAB.

Överbibliotekarie Tore Ahlbäck och av-delningschef Rainer Melan framför enliten del av de böcker som finns till salupå duplettavdelningen. Totalt finns där3,5 kilometer hyllor med böcker.


heten vid duplettavdelningen skall varaekonomiskt lönande, utan endast att detskall gå jämnt ut. Eventuella intäkter frånförsäljningen används till att skaffa nyaböcker till ÅAB.

Prisnivån på duplettavdelningen är un-gefär den samma som på ett antikvariat.Duplettavdelningen skiljer sig ändå frånett antikvariat speciellt gällande hurudanaböcker man tar till försäljning.

– Vissa böcker här är så udda att maninte alls hittar dem på ett vanligt antikvari-at. Det lönar sig inte för antikvariat att hasådana böcker som står åratal i hyllorna,då de ska leva på sin affärsverksamhet, sä-ger Melan.

Då ÅAB får en bokdonation gör RainerMelan först en noggrann granskning avmaterialet, och kollar i bibliotekets sam-lingar om böckerna redan finns där.

– Donationernas innehåll kommer tillstor del från borgarhem, och antalet böckeri donationerna som inte finns i biblioteketssamlingar blir mindre med tiden. Därför ärdet desto värdefullare då det kommer ex-emplar som inte finns sedan tidigare.

De som donerar böcker till Åbo Akade-mis bibliotek är främst äldre personer somflyttar till mindre lägenheter, eller till ål-derdomshem.

– Om någon frågar vad vi gör med deböcker som redan finns i biblioteket brukarjag svara att vi nog alltid får dem placeradenågonstans där de kommer till använd-ning. De flesta donatorer känner förrestentill vår verksamhet och tycker att det är braatt deras böcker får nya användare, samti-digt som de stöder akademibiblioteket, sä-ger Rainer Melan.

Öppna hyllor, lopptorg och internet Största delen av böckerna på duplettavdel-ningen kategoriserar under ämnesområde-na historia, kulturhistoria och teologi. Enhel del skönlitteratur finns även, samt endel litteraturhistoria och konsthistoria. Ma-joriteten av böckerna är svenska, men detfinns även tyska, engelska och finska böck-er i samlingarna.

Marknadsföringen av duplettavdelning-en sköts främst via internet. På duplettav-delningens hemsidor finns en databas sominnehåller uppgifter om de böcker som är ibra skick, och som är av intresse för mångapersoner.

Via nätet kan kunder beställa böcker,och antingen avhämta dem eller få demskickade till sig per post. Via internet nårduplettavdelningen en stor kundkrets, ochMelan säger att beställningar kommer frånhela världen.

Rainer Melan skriver också ut katalogertill pappers med böcker inom vissa områ-den, och dessa kataloger uppdateras unge-

fär en gång per månad under terminerna. På duplettavdelningen finns även öppna

hyllor med sådana böcker som inte finnsmed i databasen eftersom de är i sämreskick, men där kunder själva kan gå om-kring och titta efter vilka böcker som finns.

På bottenvåningen finns också ett lopp-torg, där böcker i ännu lite sämre skicksäljs verkligt förmånligt.

– Akademins anställda har möjlighet attkomma hit ochgå i hyllornaoch hitta böck-er som de intehittar någon an-nanstans i värl-den, säger ToreAhlbäck.

Kunderna ärtill största de-len forskaresom köper käll-litteratur somde annars skul-le låna från bib-

”Vissa böcker här är såudda att man inte alls hit-tar dem på ett vanligtantikvariat. Det lönar siginte för antikvariat att hasådana böcker som ståråratal i hyllorna.”

liotek. Främst är det fråga om doktorandereller pro gradu-skribenter inom humanis-tiska och teologiska ämnesområden, menäven släktforskare och hembygdsforskarehar visat stort intresse för duplettavdel-ningen.

Beställningar från hela landet– Det kommer också regelbundet beställ-ningar från forskare vid andra universitet,till exempel Jyväskylä, Joensuu och Uleå-borg, säger Melan. Duplettavdelningen haren påvisbar nytta speciellt för den huma-nistiska och teologiska forskningen.

Även boksamlare och andra bokintres-serade människor är kunder vid duplettav-delningen, till exempel finns det personermed samlingsmani som eftertraktar vissaböcker för att de vill ha allt som skrivits omett visst område, berättar Melan.

– Ur bibliotekets synvinkel tycker vi attduplettavdelningen är en viktig del avverksamheten, och ett fint komplement tillÅbo Akademis bibliotek, säger Tore Ahl-bäck. Duplettavdelningen ska användas dåmöjligheten finns.

Enligt vad både Melan och Ahlbäck er-far är duplettavdelningen något unikt förÅA:s bibliotek, de har inte hört om någonmotsvarande verksamhet där man säljerdupletter vid de andra universitetsbibliote-ken i landet.

HEIDI BACKAS

Adressen till duplettavdelningens hemsida är: http://www.abo.fi/library/daab/. Duplettavdelningen har öppet på onsdagar och torsdagar kl 12–14, och man hittar duplettavdelningen på adressen Slottsga-tan 1, på innergården.


Ledarskap är ett ämne som på mångasätt är trendigt att diskutera i dag. Detfinns en mängd olika kurser och böckerman kan ta del av med syftet att fördjupaoch utveckla sitt ledarskap. Olika utbild-ningsprogram för ledare skapas och dis-kussionerna går heta om hurudan en braledare egentligen är.

– Det är väl delvis ett uttryck för att viöverlag lever i ett utbildningssamhälle idag, där man betonar att kompetensenkontinuerligt ska höjas och utvecklas, sä-ger Brita-Stina Jungar, som nu är pensio-nerad men som tidigare planeratledarskapsutbildningar inom Fortbild-ningscentralen vid Åbo Akademi.

– Olika ledarskapsteorier har avlöst var-andra under årens lopp, och synen på le-darskapet har växlat beroende avsammanhanget. Stora förändringar och ut-maningar i arbetslivet har gjort att det i dagkrävs ett annat ledarskap. Det går intelängre att leda människor på samma sättsom man gjort förut, säger Jungar.

– Av ledare förväntar man sig i dag re-sultat, men också att de skall vara med ochutveckla ett positivt arbetsklimat, upp-muntra personalen och skapa förutsätt-ningar för personalen att utveckla sigpersonligen och professionellt, säger per-sonalchef Margita Vainio vid ÅA.

– Människor vill vara delaktiga och leda-re har här ett stort etiskt ansvar, det gälleratt ta hand om sina medarbetare och intese dem enbart som en arbetsresurs. Mendet gäller också för medarbetarna att ta an-svar för sitt arbete, för sin egen utvecklingoch för sin arbetsmiljö. Det är fråga om ettdelat ansvar.

LedarskapskonferensSom ett tecken på att ledarskap som ämneär aktuellt i samhället kan man se fram-gångarna för olika seminarier och konfe-renser med ledarskap som tema.Fortbildningscentralen vid ÅA arrangerarårligen ledarskapskonferensen Kompe-tens, som inkommande höst ordnas för åt-tonde gången. Konferensen har tagits välemot och lockat till sig 300–350 deltagarede senaste åren.

Både Jungar och Vainio har varit medom att arrangera konferensen och de be-skriver Kompetens framför allt som inspi-rationsdagar för ledare.

– Kompetens ger människorna arbets-glädje, inspiration och kontakter. Det finns

en social beställning på konferensen. Cirka60–70 procent av deltagarna är dessutomsådana som återkommer från år till år, sä-ger Jungar.

Kommunikationen central – Jag tror inte att man kan vara ledare utanatt reflektera över sitt ledarskap, sägerVainio. Det är viktigt att utveckla en per-sonlig vision för att orka och vilja vara engod ledare. Den här visionen inkluderarockså en ökad insikt om sig själv som män-niska och ledare. Dessutom behövs en för-ståelse för hur makt- och konfliktfrågorstyr organisationens utveckling. Det ärnödvändigt för dagens ledare att ha utbild-ning – ledarskap är ett jobb som man måsteha träning i.

Ledarskapsutbildningarna vid FC sam-lar ledare från olika branscher för att dis-kutera ledarskap ur olika synvinklar.Strävan är att skapa ett öppet och förtroen-defullt diskussionsklimat bland deltagarna,så att de egna problemen och frågorna kanventileras.

– Utbildningen ger ledare tid att funderaöver hur de vill utveckla det egna ledarska-pet, hur de kan jobba med sin personal,stödja dem och få dem att känna sig delak-tiga och uppskattade, säger Jungar. Samti-digt ges tillfälle att spegla sig i andra ledareoch få feedback av dem. Under utbildning-en märker ledarna ofta att ledarskapetsproblem och frågor är likartade överallt –det är ju alltid sist och slutligen fråga ommänniskor.

Kommunikation är ett av ledorden inomett lyckat ledarskap, anser både Brita-StinaJungar och Margita Vainio. För ett funge-rande ledarskap behövs mycket öppenkommunikation på olika plan. Därför sat-sar man på konkret och vardagsnära kom-munikationsträning inom ledarskaps-utbildningen, vilket många deltagare haruppskattat. Andra viktiga temata i ledar-skapsutbildningen är den egna ledarrollen,vilka bilder man har av en bra ledare ochhur man själv vill utvecklas som ledare.

– Via självinsikt kommer personen framtill vad som är hans eller hennes styrkasom ledare, och vad som behöver förbätt-ras, säger Jungar. Det krävs ärlighet ochmod för att utvecklas.

Merparten av deltagarna på ledarskaps-utbildningarna vid FC har varit kvinnor,och det är också kvinnor som planerardem.

■

Ledarskapets svåra konst”Utbildning behövs för att man ska utvecklas till en bra ledare.”


– Men allt fler män inser också vikten avatt utveckla det som vi traditionellt kallarett kvinnligt ledarskap. Det handlar meraom ett inre ledarskap, där den egna ledar-rollen rannsakas och formas i samspeletmed den övriga personalen. De manligadeltagarna får i kurserna ta del av kvinnorssyn på ledarskapet – och vice versa – ochkan införliva delar av det i det ledarskap desjälva utövar, säger Jungar.

Ledarskap inom ÅA Den utbildning i ledarskap som ordnas vidFortbildningscentralen riktar sig till ledarebåde inom och utanför akademin.

– Det finns behov av utbildning i ledar-skap inom akademin, men efterfrågan ärliten, säger Margita Vainio.

Under senare år har man dock lagt mär-ke till ett större intresse bland ÅA-perso-nal att delta, och ÅA stöder ocksådeltagandet finansiellt. Intresset är störrebland administratörer än bland undervi-sande och forskande personal. En av orsa-kerna till det svala intresset kan vara attpersonalen vid en institution eller fakultethelt enkelt inte ser sig själva som ledare,och därför inte anser att de behöver utbild-ning för att verka som ledare.

– Många lärare och forskare har trots alltarbetsuppgifter som utgår från att de bådeska leda och handleda andra, säger Brita-Stina Jungar. Skräddarsydda utbildningarför dem skulle kanske väcka intresset.

Att vara ledare i den akademiska värl-den är inte det lättaste. Flera av enheternaoch institutionerna inom akademin är sto-ra, och en ledare kan ha tiotals personerunder sig. Dessutom finns det enligt Vainioen starkt hierarkisk ordning på vissa insti-tutioner, där vissa personalgrupper kom-mer i kläm.

– Det är komplicerade organisationersom institutionscheferna ska leda, menarVainio. Till exempel har forskare problemmed korta anställningar och det är hårdkonkurrens då de ska meritera sig för att fåfasta tjänster. Den administrativa persona-len har ofta diffusa arbetsuppgifter och detkan leda till motivationsproblem.

– Inom universiteten är det dessutomsjälvständiga och kreativa människor manhar att göra med, vilket gör ledarskapet ut-manande, säger Jungar.

Annat som utmärker universiteten somorganisationer är den stora pressen på re-sultat, samt ett högre beroende av externfinansiering. Samtidigt gäller det att kom-ma ihåg att även om universiteten är orga-nisationer med specifika särdrag, har deflesta problemen med ledarskap att göramed samma saker som i andra organisatio-ner, såsom till exempel kommunikationoch gruppdynamik.

Margita Vainio säger att hon som perso-nalchef har stött på såväl samarbetspro-blem som bristande ledarskap, men om detfinns ett samband mellan dem tycker honär svårt att uttala sig om. Det är inte alltidheller så klart vem som har ledarpositionerinom ÅA, eftersom systemet på många sättär byggt som ett nätverk och det inte alltidär klart om det är institutionsförestånda-ren, fakultetsdirektören eller dekanus somegentligen är ledare. Till exempel i diskus-sionerna om utvecklingssamtal i sambandmed det nya lönesystemet kom det fram attmånga anställda inte har klart för sig vemsom är deras chef och med vem de skallföra sitt utvecklingssamtal.

HEIDI BACKAS

Kommunikationen är det centrala i ett lyckat ledarskap, anser Brita-Stina Jungar och Margita Vainio.


VI HAR DE SENASTE MÅNADERNA, om inte ti-digare, märkt vårt beroende av e-posten. Utan denvandrar vi (eller var det bara jag?) rastlöst i korri-dorerna, eller sätter oss i kafferummet (när gjordevi annars det senast?). Det är alltså viktigt för ossatt e-posttekniken fungerar. Viktiga att reda ut ärockså de mera organisatoriska och juridiska aspek-terna kring ”vår mail” som jag denna gång tänktefokusera läsaren på. Jag tror att de flesta av ossnångång har snuddat vid tankar såsom ”hur bordejag hantera tjänste-e-posten?”, ”kan jag skicka pri-vat e-post i mitt abo.fi-namn ?” eller ”kan nån an-nan läsa mina mail?”

Rektor har nyligen fastställt en användningspo-licy för e-posten vid Akademin. Den grundar sig påett direktiv utarbetat inom finansministeriet, somsedan har anpassats för universiteten av en gruppIT-chefer, varefter ÅA:s ledningsgrupp för datasä-kerhet med datadirektionen och samarbetskom-mittén slutligen lokalslipat pappret. På så sätt harvi direktiv som långt är enhetliga för alla finländskauniversitet och även inom den övriga statsförvalt-ningen. Policypappret hittas på www.abo.fi/dc/se-curity/ eller via DC:s aktuelltspalt. Här refererar jagendast utvalda delar av pappret.

INFORMELLA KONTAKTER och informations-byte har traditionellt (man kan väl redan användadet ordet om e-post?) kunnat skötas elektroniskt.Förfrågningar, ansökningar, utlåtanden och andramera officiella handlingar följer efter i allt störreutsträckning. Universiteten vill vara lättillgängligaoch de behöver beredskap att behandla elektronis-ka dokument minst lika väl som handlingar på pap-

per. E-posten bör finna vägen till rätt mottagare,den skall utan dröjsmål kvitteras eller besvaras såatt avsändaren vet att den mottagits, den bör dia-rieföras, arkiveras och åtgärdas.

Policypappret förutsätter att Akademin inför all-männa e-postadresser av typ [email protected],[email protected], [email protected], [email protected],och att dessa marknadsförs så att e-post som krä-ver myndighetsåtgärder huvudsakligen sänds tillen dylik allmän adress i stället för till en personlige-postadress. När enheten tar i bruk en allmän e-postadress bör samtidigt ansvarsfrågorna specifi-ceras, liksom regler för hanteringen. Nu är det allt-så dags att börja fundera på om din enhet behöverallmänna adresser! Adresserna registreras av data-centralen.

VARJE ANSTÄLLD HAR TILLDELATS en tjäns-te-e-postadress. Meddelanden som kommer tilldenna adress och som gäller den anställdas arbets-uppgifter kallas för tjänste-e-post. Meddelandetskall alltid kvitteras om det gäller förvaltnings-ärenden. När man sänder tjänste-e-post bör detframgå att avsändaren är en myndighet och inte enprivat tjänsteman, t.ex. genom att man anger tjänsteställning.

Vid universiteten fungerar tjänste-e-postadres-sen även som en personlig e-postadress, till vilkendet kan anlända personliga meddelanden. Person-lig e-post bör genast överföras till egna personligae-postmappar, som namnges så att även en utom-stående vid behov tydligt kan skilja dem från tjäns-te-e-postmapparna. Det är lovligt att utnyttja denpersonliga abo.fi-adressen för privata ändamål i

Stig-Göran Lindqvist ärdirektör för datacentralenvid Åbo Akademi.

VECKANS SKRIBENT

Policy för hanteringen av e-post vid ÅA


ringa utsträckning, men inte för affärsmässiga ellerpolitiska ändamål.

Den anställda kan därtill ha en privat e-post-adress t.ex. hos någon kommersiell operatör, vilketju är personens privata angelägenhet. Viktigt är attman inte där väljer samma lösenord som vid ÅA.Med tanke på dataskyddet och förvarandet av infor-mationen är det förbjudet att skicka tjänste-e-postvidare till en privat e-postadress. Det här betyderockså att man inte automatiskt kan ”forwarda” allsin abo.fi-post till en annan adress.

AKADEMIN HAR RÄTT att bestämma för vilkaändamål e-posten och datanätet används och attbegränsa användarrättigheterna.

Akademin tillämpar principerna om brevhemlig-het, skydd för privatlivet och god förvaltningssed.E-post som anländer till den personliga adressenbehandlas av Akademin som ett personligt medde-lande eftersom man inte vet om det inkommandemeddelandet är tjänste-e-post eller personligt.

Akademin övervakar inte omotiverat e-postenoch har i allmänhet inte rätt att läsa den utan an-vändarens tillåtelse. Man garderar sig dock i policynför vissa extrema situationer: Om en arbetstagare ärfrånvarande och arbetet kräver att man kommer åtenstaka e-postmeddelanden i arbetstagarens e-postmappar, kan förmannen med arbetstagarenstillåtelse besluta öppna denna e-post. Datacentral-en ger då teknisk hjälp.

Om man inte kan få tillåtelsen av arbetstagarenkan såsom en sista utväg datacentralens direktörbesluta om öppnande av meddelandena. Om manhar skäl att misstänka att en användare missbrukar

Akademins datorresurser eller att Akademins data-säkerhet äventyras kan det i något fall uppstå en si-tuation där man behöver kunna öppna användarense-post. Datacentralens direktör kan då besluta omrätt för någon representant för Akademin att läsa e-posten. Dessa åtgärder regleras närmare i policyn.

E-POSTSYSTEMENS ANSVARSPERSONERkommer i sitt arbete i beröring med meddelandenoch logginformation, t.ex. vid störningar som hotarsystemets drift eller servicenivå. De har tystnads-plikt. Ansvarspersonerna utses av datacentralensdirektör.

Om du får e-post som är avsedd för någon annanperson eller myndighet bör den om möjligt styrastill rätt mottagare.

Om den rätta adressaten är okänd skall du in-formera avsändaren och stryka e-posten. Du hartystnadsplikt.

Rätten att använda Akademins e-postsyste upp-hör i regel då studierna/arbetsförhållandet avslutas.Arbetstagaren skall då stryka sina personliga e-postmappar och meddela sina partners om att e-postadressen slutat fungera. Övrig e-post förblir iAkademins bruk. En studerande skall normalt stry-ka all sin mail.

Lagstiftningen och direktiven kring dataskydds-frågor och hantering av elektroniska dokument ut-vecklas snabbt. Också akademins regler ochrekommendationer lever. Jag är intresserad av allakommentarer kring policypappret.

STIG-GÖRAN LINDQVIST

”Lagstiftningen och direktiven kring dataskyddsfrågor ochhantering av elektroniska dokument utvecklas snabbt. Ock-så akademins regler och rekommendationer lever. Jag är intresserad av alla kommentarer kring policypappret.”


NAT IONA L EKONOM I

PL Tom Björkroth disputerar i national-ekonomi fredagen den 7 mars på avhandlingen ”Engine or Wheels of our Prosperity? – Infrastructure and Eco-nomic Growth and Effects of Liberalisa-tion of the Finnish Telecommunications Market”.

■ Disputationen äger rum i aud. Sa-lin, Axelia II, kl. 12. Opponent är doktor Maria Brouwer, University of Amsterdam, och som kustos fun-gerar prof. Johan Willner.

Så här sammanfattar Tom Björk-roth själv sin avhandling:

”Avhandlingen består av fyra självständiga uppsatser. Den första uppsatsen behandlar sambandet mellan investeringar i infrastruktur och ekonomisk tillväxt. Närmare sagt granskas huruvida ackumuler-ingen av offentligt kapital påverkat den privata sektorns (det privata ka-pitalets) produktivitet under peri-oden 1970–1997. Resultaten tyder på att satsningar i offentligt kapital inte kan sägas ha haft en stor inver-kan på det privata kapitalets pro-duktivitet, även om en kausalitet i denna riktning kan påvisas. Det här kan bero på att satsningar i offent-ligt kapital inte alltid gjorts just med avsikten att gynna det privata kapi-talet. Andra viktiga skäl, till exempel de regionpolitiska, kan också ha bidragit till detta resultat.

Satsningar i de olika kapitalform-erna kan påverka tillväxten i olika grad. Därmed kompletterar den an-dra uppsatsen den första eftersom i den undersöks hur telebolagens in-vesteringar (telekommunikationsin-frastrukturen) påverkat den eko-nomiska tillväxten under perioden

1960–1998. Enligt resultaten från den modell uppsatsen bygger på, kan investeringarna i denna del av infrastrukturen påstås ha påverkat tillväxten positivt trots att en stark omvänd kausalitet också förekom-mer. Resultaten tyder också på att marginalprodukten av denna insats-faktor är rätt stor, jämfört med andra former av kapital.

Enligt konventionell syn på marknader antas att införandet av konkurrens mer eller mindre auto-matiskt medför lägre priser och ökad välfärd. Detta handlar ändå om en mycket snäv syn på företagens målfunktioner, som om det alltid handlade om att enbart maximera vinsterna. I den tredje undersöknin-gen utreds först teoretiskt effekter-na av att man ersätter ett offentligt monopol, som har bredare målsät-tningar än ren vinstmaximering, med ett vinstmaximerande oligopol. Modellkonstruktionen tilllämpas se-dan på den finska marknaden för inhemska fjärrsamtal under peri-oden 1918–1994.

Den empiriska delen går ut på att estimera i vilken grad den före detta statsägda monopolisten har betonat vinstmaximering respektive maxi-mering av det totala överskottet. Något motsvarande har inte gjorts i tidigare undersökningar. Resultaten tyder på att det statliga monopolet inte har utnyttjat sin monopolställn-ing på denna marknad för att ta ut största möjliga vinster, utan har i rätt hög grad betonat maximerin-gen av det totala samhälleliga över-skottet. Detta är i samklang med vad som förväntas av ett offentligt ägt monopol i erbjudandet av samhäl-leligt viktiga tjänster.

Den sista uppsatsen behandlar också marknaden för inhemska fjärrsamtal. Här utreds hur konsu-menterna och operatörerna påver-kats i termer av konsument- respektive producentöverskott. I den empiriska delen uppskattas de potentiella välfärdsförlusterna på denna koncentrerade marknad, ut-gående från att dessa påverkas av marknadsstrukturen och företagens strategier. Resultaten tyder på att prissänkningarna i samband med avregleringen av denna marknad har gynnat konsumenterna i termer av konsumentöverskott, emedan operatörerna som helhet förlorat på

detta. De återstående potentiella välfärdsförlusterna kan, beroende på marknadsstruktur och priselas-ticiter, anses vara betydande i förhållande till omsättningen på denna marknad. Absolut sett hand-lar det ändå inte om särskilt stora summor.”

PL Jan Saarela disputerar i national-ekonomi fredagen den 21 mars på avhandlingen ”Essays on labour market outcomes in the bilingual area of Fin-land”.

■ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia II. Opponent är prof. Jan Ekberg, Växjö univer-sitet, och som kustos fungerar Leif Nordberg.

Så här sammanfattar Jan Saarela själv sin avhandling:

”Avhandlingen behandlar olika utfall på arbetsmarknaden i Svenskfinland. Å ena sidan görs jämförelser mellan svenskspråkiga och finskspråkiga, vilket tidigare inte har gjorts. Därutöver studeras personer som var arbetssökande i Vasa stad under 1996. Språkgrupp-sjämförelserna utnyttjar i första hand data från befolkningsregistret och folkräkningar. Data gällande ar-betssökande i Vasa består av länkade filer från Arbetskraftsby-rån, Socialverket och Folkpension-sanstalten. Denna sammankoppling av registerdata är unik så till vida att uppgifter om utkomststödstagande finns inkluderade.

De empiriska analyserna visar att svenskspråkiga har en betydlig läg-re benägenhet att vara arbetslösa, samt att de är kortare tid arbetslösa, än finskspråkiga. Denna skillnad kan inte förklaras av ålder, utbild-

DISPUTATIONER


partiklarna och bygger upp ett kon-tinuerligt nätverk såvida partikel-koncentrationen är tillräckligt hög. Partiklarna flockulerar även vid en kritisk elektrolytkoncentration. Vid starkt positiv eller negativ zeta po-tential, långt ifrån pH(iep), repeller-ar partiklarna varandra och bildar en lättflytande stabil dispersion.

Nyligen upptäcktes att pH(iep) flyttade sig mot högre pH-värden med ökande koncentration av monovalent (1:1) salt. Detta hade ti-digare bara konstaterats för multi-valenta salt. I detta arbete har expe-rimentellt visats att denna förskjut-ning av pH(iep) med höjning av koncentrationen monovalent elek-trolyt är ett verkligt fenomen med praktiska följder. Flytspänningen (eng. yield stress) visades ha ett skarpt maximum (d.v.s. dispersio-nen blir trögflytande) i närheten av pH(iep), p.g.a. den utsläckta repul-siva andelen av växelverkan. Detta maximum flyttade sig i likhet med pH(iep) systematiskt mot högre pH-värden med ökande koncentration av monovalent elektrolyt.

Även en asymmetri kring pH(iep) skönjdes, zeta potentialen sjönk och flytspänningen steg kraft-igare (starkare flockulering) vid pH > pH(iep) än vid pH < pH(iep). Par-tiklarna visade vid sedimentering ett packningsbeteende som hade ett brett minimum (porösa sediment) runt pH(iep). Långt ifrån pH(iep) (både mot surt och basiskt pH) packade sig partiklarna tätt. Asym-metrin kring pH(iep) återfanns även vid partikelpackingsexperi-menten, vid pH > pH(iep) var flock-uleringen starkare (porösare packning) än vid pH < pH(iep) vid tillsats av salt. Förskjutningen av, samt asymmetrin kring pH(iep) konstaterades vara en följd av den starkare växelverkan mellan katjo-nen (motjon vid pH > pH(iep)) och partikelytan än mellan anjonen (motjon vid pH < pH(iep)) och par-tikelytan.

Resultaten visade att lättflytande dispersioner, där partiklarna bildar täta strukturer, erhålls lättare vid pH < pH(iep) med tillsats av de studerade monovalenta salten. Däremot erhålls en trögflytande dispersion, där partiklarna bildar en porös struktur, vid mindre tillsats av salt vid pH > pH(iep).

ning, boendeort, näringsstruktur el-ler deltagande i arbetskraften. Språkgruppsskillnaden är därtill större ju mer svenskspråkig boendeorten är.

Det är möjligt att språkkunskaper och sociala nätverk kan förklara varför svenskspråkiga har en mer gynnsam situation. Det finns dock inga data med vilkas hjälp man kan verifiera dessa hypoteser. Det visar sig också att svenskspråkiga har en betydligt lägre benägenhet att pen-sionera sig i låg ålder, d.v.s. att sjuk-pensionera sig, än deras finsksprå-kiga motsvarigheter. Detta bör ses som en indikation på att det finns språkgruppsskillnader i hälsa, och är sålunda i linje med det som tidi-gare är känt om skillnader i förvän-tad livslängd. Det är sannolikt, men inte möjligt att empiriskt bevisa, att sociala nätverk och den kulturellt betingade livsstilen kan vara av be-tydelse i detta sammanhang.

Avhandlingen visar därutöver att anvisningar om lediga arbetsplatser som personalen på Arbetskraftsby-rån ger till vissa arbetssökande är av positiv betydelse. Jämfört med en situation där anvisningarna fördelas slumpmässigt, d.v.s. oberoende av de arbetssökandes personliga egen-skaper, ökar de sannolikheten att man får arbete.

Däremot visar det sig att flitfällor, d.v.s. situationer där det för arbets-lösa inte är ekonomiskt lönsamt (på kort sikt) att börja jobba, är av rela-tivt liten betydelse. Detta står i mot-sättning till det som under 90-talet har argumenterats gällande flitfäl-lornas inverkan på arbetsmotivatio-nen. Analyserna visar att personer som kan antas befinna sig i flitfällor inte kvarstår speciellt länge som ar-betslösa, p.g.a. att de har egenska-per som gör dem konkurrenskraf-tiga på arbetsmarknaden.

Jag kan inte heller finna några entydiga bevis för att den ekonomis-ka ersättningen under arbetslöshet skulle vara stigmatiserande, d.v.s. att effekten av ersättningsnivån ökar med tiden i arbetslöshet.

Hur länge man har varit arbets-lös visar sig dock ha stor betydelse för benägenheten att lyfta utkomst-stöd, speciellt för arbetslösa som inte lyfter inkomstrelaterad arbets-löshetsersättning. De resurser som den offentliga sektorn sätter på

utkomststöd skulle sålunda redu-ceras avsevärt om man lyckades förkorta den tid som människor är arbetslösa.”

F Y S I K A L I S K K E M I

DI Jan Gustafsson disputerar i fysika-lisk kemi fredagen den 21 mars på avhandlingen ”The Effect of pH and Electrolyte Concentration on the Disper-sion Properties of Titanium Dioxide”.

■ Disputationen äger rum i aud. Ek-wall, Gadolinia, kl. 12. Opponent är prof. Björn Lindman, Lunds uni-versitet, och som kustos fungerar prof. Jarl B. Rosenholm.

Så här sammanfattar Jan Gus-tafsson själv sin avhandling:

”Kontroll av växelverkan mellan partiklar i vätskelösning (disper-sion) är av stor vikt för t.ex. pap-pers-, målfärgs-, keram- och filt-reringsindustrin, eftersom växelver-kan påverkar partikeldispersioner-nas mekaniska egenskaper såsom t.ex. flyt- och partikelpackningsbet-ingelserna. Växelverkan kan styras genom partiklarnas ytladdning och därmed den elektrostatiska repul-sionen. Detta kan ske, såsom gjorts i detta arbete, genom en justering av pH och/eller elektrolyt(salt-)halt. Partiklarnas ytladdningstäthet är mätt som den s.k. zeta potentialen. På pH-skalan finns vanligen en punkt där zeta potentialen är lika med noll, den s.k. isoelektriska punkten, pH(iep). Denna punkt är av särskilt intresse för den visar vid vilket pH partiklarna har sin kvanti-tativt minsta repulsionskraft, d.v.s. var som nettoattraktionen är som störst. Omkring pH(iep) flockulerar


Nytt inom arbetarskyddet■ Till området personalärenden hör enligt FÄ:s arbetsordning även arbetarskyddet, vilket betyder att jag i egenskap av arbetarskyddschef för ÅA i Åbo hör till detta område och har Margita Vainio som för-man. Tack vare en omfördelning av arbetsuppgifterna inom KTF och en förstärkning av expeditionsmästartjänsterna kommer jag att fr.o.m. 1 mars 2003 kunna ägna mera tid åt uppdraget. Jag hoppas också att arbetarskyddet får en fastare förankring i ÅA:s ledning och en effekti-vare hantering av arbetarskyddsfrågor och -problem.

En viktig händelse inom arbetarskyddet är den nya lagen som trädde ikraft vid årsskiftet. Den gamla, Lag om skydd i arbete (299/58) jämte ändringar, har ersatts med Arbetarskyddslag, 738/2002. Enklast får man tillgång till lagen genom att gå in på www.finlex.fi/svenska och därifrån söka vidare på lagstiftning, författningar, sedan årtal och för-fattningens nummer, 738. Kopior av lagen kommer också att distribu-eras till alla enheter såsom föreskrivs i lagens § 67. Den gamla lagen har lappats på och ändrats otaliga gånger och den reviderades nu grundligt. Med stöd av den gamla lagen har många andra lagar, förord-ningar och statsrådsbeslut utfärdats och dessa gäller till stor del ännu. Bl.a. är beslutet om arbete vid bildskärm, 1405/93 fortfarande i kraft.

I inledningen till den nya lagen, 1 § Syfte, sägs: ”Syftet med denna lag är att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att trygga och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga samt förebygga och förhindra olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och andra sådana olä-genheter för arbetstagarnas fysiska och mentala hälsa, som beror på arbetet och arbetsmiljön”. De preventiva åtgärderna betonas i många paragrafer och bl.a. föreskrivs i 10 § att: ”Arbetsgivaren skall med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, när de inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarens säkerhet och hälsa.”. Detta kan tolkas så att en systematisk riskbedöm-ning bör göras på olika arbetsställen för att det skall vara möjligt att vidta relevanta arbetarskyddsåtgärder och hantera riskerna.

Vi har m.a.o. ett stort kartläggningsarbete framför oss men förhopp-ningsvis kommer det att ge en god bild av arbetsförhållandena vid ÅA och underlätta uppgörandet av mera långsiktiga åtgärdsplaner både vad gäller den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Det goda samarbetet med företagshälsovården kommer att vidareutvecklas och kopplingen till olika arbetarskyddsåtgärder görs starkare. Som avslutning vill jag påminna om att ansvaret för arbetarskyddet alltid finns både hos ar-betstagarna och förmännen. Till sin hjälp har de arbetarskyddschef, och -fullmäktig samt skyddsombud. Ett framgångsrikt arbetarskydd grundar sig på samarbete.

JOHN LASSUS , arbetarskyddschef

■ MOTIONSKAMPANJEN MARS 2003. Hoppas ni hunnit motione-ra flitigt och ifall inte så är det inte för sent att börja ännu. Mo-tionskampanjen pågår ju hela långa mars. Om någon anställd blivit utan kort, så är det bara att beställa ett sådant från idrotts-kansliet, tfn: –4654, e-post: [email protected]

VATTENGYMNASTIK. I Åbo simhall onsdagar kl. 20.45–21.45.

RINKBANDY. Ingen rinkban-dy mera denna vår.

INNEBANDY (Isaskar). Ar-rangeras lördagen den 15 mars från kl. 9.00 framåt i Saliban-dyAreena. Både dam- och herr-turnering. Anmälningar till idrottskansliet senast den 7 mars kl. 15.00.

SNOWBOARD/GRUNDKURS. Arrangeras i Hirvensalo slalom-backe den 10 och den 12 mars kl. 18.00–20.00. Anmälningar till idrottskansliet senast den 7 mars kl. 15.00. Deltagaravgift: 20 euro/person.

BADMINTON/INDIVIDUEL-LA MÄSTERSKAP. Fredagen den 14 mars kl. 8.30 framåt i Manhat-tan Sport Center. Anmälningar senast den 7 mars kl. 15.00 till id-rottskansliet. Klasser: damer, herrar motion, herrar tävling, dubbel.

PERSONALSPALTEN REKREATION & MOTION

Semestertider!Meddela om Din semester så här: Ta blanketten från webben (www.abo.fi/personalinformation/semesterdagsblankett.pdf), kom över-ens med institutionsföreståndaren om din semester, fyll i blanketten och lämna den till institutionen. Semestern skall enligt lag fastställas och enligt nuvarande praxis så är det institutions- eller enhetsföre-ståndaren som fastställer semestrarna. Semesterlistorna skall sedan sändas till Pirkko Nyberg på lönerna senast den 31 mars 2003.

Om du är osäker på hur många semesterdagar du har rätt till eller hur man räknar t.ex. vintersemesterförlängningen så kan du kolla frå-gan med din löneräknare. Den här regeln gäller alla anställda förutom professorer, lektorer och timlärare i huvudsyssla.

Personalutbildning för förvaltningspersonal i form av studieresa 7�8 maj 2003 till Vasa planerasKartläggning av intresse ochönskemålInom ramen för ÅA:s personalutbild-ning ordnas en studieresa till Vasaden 7�8 maj 2003. Målgruppen förresan är förvaltningspersonal på allanivåer (central-, fakultets- och institu-tionsnivå). Utbildningen, som är ettsamarbete mellan ÅA, Hanken ochVasa universitet, syftar till erfaren-hetsutbyte och kompetensutveckling.

Läs närmare om planerna påwww.abo.fi/personalinformation/aktuellt/, kommentera programmetoch anmäl ditt intresse!


●Under tiden 3–8.2.2003 hade fil.mag. Birgitta Abbor, for-skarstuderande vid pedagogiska fakulteten i Vasa, möjlighet att vistas en vecka på högskolan i Kristianstad i Skåne. Där leder docent Gustav Helldén en for-skargrupp inom matematikäm-nets och de naturvetenskapliga ämnenas didaktik. De flesta pro-jekten där bedrivs som longitu-dinella studier av barns, ungdomars och lärarstuderandes tänkande och lärande om fenom-en i naturen.

”Tillsammans med forskare hade jag möjlighet att diskutera mina frågeställningar kring gym-nasieelevers förståelse och tillämpningar av abstrakt kun-skap inom biologi. Jag fick nya idéer om hur jag kan se på mitt material, samt förslag till teoretiska överväganden. Hög-skolan har ett välförsett bibliotek, dessutom har forskargruppen ett eget naturvetenskapligt bibliotek på sin avdelning, där jag enkelt hittade passande litteratur.

Under veckan hölls två semi-narier av en forskare (F. Bach) från Göteborgs universitet om elevers lärande om ljusets egen-skaper inom fysikens didaktik. En doktorandkurs för forskarstude-rande från olika håll i Sverige hölls under två dagar, där jag med intresse följde med uppläggning av studierna och kände igen mycket från forskarutbildningen i Vasa. Diskussionerna från delta-garna blev oväntat livliga efter föreläsningarna.

Sammanfattningsvis gav veck-an mig nya och fördjupare kon-takter samt inspiration för fortsatt forskning. Vistelsen i Kristianstad blev möjlig tack vare understöd från Åbo Akademis Jubileums-fond 1968.”

●Samarbete har etablerats med Göteborgs universitet och Växjö universitet kring frågor om dys-lexi hos universitetsstuderanden.

Prof. Matti Laine, psykolo-giska institutionen, och for-skarstud. Signe-Anita Lindgrén,

Germansk filologi (Langnet), gäs-tade Göteborgs universitet och Växjö universitet 5–7.2.2003 och förde diskussioner med bl.a. prof. Ingvar Lundberg (psykologi, GU), doktorand Ulrika Wolff(pedagogik, GU), byrådirektör Lena Borg-Melldahl (GU), psy-kolog Christer Jacobson (VU), psykolog Idor Svensson (VU), universitetsadjunkt Egon Nord-man (VU) och universitetsad-junkt Anita Sandell (VU) om testning av dyslexi hos univer-sitetsstuderanden och upplägg-ning av resurscenter. Samarbete kring testning upprättades.

Också prof. Pekka Niemi,psykologiska institutionen vid Åbo Universitet, deltog i förhand-lingarna i Växjö. Prof. Laine föreläste om ”Neurokognitiva me-kanismer av ordinlärning hos vuxna” hos prof. Lundberg. Tack till Åbo Akademis jubileumsfond 1968 för understöd! – Och till Ing-var Lundberg för den finländska flaggan som välkomnande vajade vid universitetet i Göteborg.

FOLK & FÄ

NYA PUBLIKATIONER

■ På Åbo Akademis förlag har utkommit:

Fredriksson, Lennart: Det vårdande samtalet. – Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-119-8. 208 s. Pris 20,00 euro.

Studiens syfte är att utveckla en teori för det vårdande sam-talet, speciellt som det gestaltar sig i den psykiatriska vårdkontex-ten. Detta uppnås genom in-tervjuer och bandade samtal med patienter och sjuksköterskor, kvalitativa metasynteser av tidi-gare forskning samt en analys av Paul Ricoeurs etik.

Leppimäki, Petra: Interrelation-ship between Sterol and Phos-pholipid Homeostasis in Cultured Fibroblasts (Acta Academiae Aboensis, Ser. B, Mathematica et physica; ISSN 0001-5105, Vol. 62, no. 1. ISBN 951-765-114-7. 60 s. Pris 12,00 euro.

Nordman, Anna-Maria: Takt och

ton i tiden. Instrument, musik och musiker i svenskösterbott-niska dansorkestrar 1920–1950. – Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-121-X. 284 s. Pris 24,00 euro.

Under 1920-talets lopp ersattes de gamla byspelmännen som musiker på ungdomarnas dans-tillställningar av nya, modernare dansorkestrar. De lokala tradi-tionerna förändrades och så gjorde hela ungdomsmusikkul-turen. I avhandlingen granskas förändringar med avseende på dansorkestrarnas instrument, musik och bilden av musikern och musikerskapet i svenska Ös-terbotten under dansorkester-verksamhetens första decennier, 1920–1950.

Nygård, Mikael: Välfärdsstaten, partierna och marknaden. Den välfärdsideologiska förändringen inom fyra finländska partier un-der 1990-talet. – Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-122-8. 286 s. Pris 24,00 euro.

Avhandlingen belyser hur de politiska partiernas uppfattning-ar och tolkningar av välfärdssta-ten och den socialpolitiska prob-lematiken förändrats i tider av ekonomisk kris, kraftiga samhäl-leliga omvälvningar samt en allt mer globaliserad verksamhets-omgivning.

Nykänen, Hannes: The ”I”, the ”You” and the Soul. An Ethics of Conscience. – Diss.: Åbo Akademi University Press. ISBN 951-765-117-1. 476 s. Pris 31,00 euro.

Avhandlingen beskriver en etik som utgår från begreppet samve-te. Utgångspunkten i en sådan etik är att moraliska svårigheter inte handlar om att veta vad som är rätt utan om att göra det som vi vet att är rätt.

Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, 21601 Pargas, tfn (02) 454 9200, fax (02) 454 9220, e-post: [email protected] www.tibo.net


ES F

Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten

■ Avhandlingar pro gradu:Annika Holmbom (sociologi):

”I didn´t even know what an Indi-an was.”

Janina Häggblom (sociologi): ”Skolhemselevernas vardag –Konflikt och anpassning.”

Alessandra Lundström (folk-rätt): ”Ursprungsfolkens rätt till föda. Om rätten till tillfredsstäl-lande föda och rätten att livnära sig.”

MNF

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

■ Avhandlingar pro gradu:Anton Sandqvist (biokemi):

”Växelverkan mellan värme-chockfaktorerna HSF1 och HSF2: interaktion och samlokalisation i cellkärnan.”

Nina Smeds (biokemi): ”The role of MEKK1 in taxol-induced cell death.”

Henri Blomster (biologi, cell-biologi): ”Immunohistokemisk kartläggningav neuropeptid Y, substans P och metionin-enkefa-lin i sebrafiskhjärnan.”

Johan Lindroos (informations-behandling): ”Prototyping i pro-gramutvecklingsprocessen.”

Martin Nylund (informations-behandling): ”Utbyte av matema-tik med WorldWideWeb som medium.”

HF

Humanistiska fakulteten

■ Avhandlingar pro gradu:Oana Girjan (engelska): ”Wo-

men World Wide. A Social and Linguistic Journey of Initiation.”

Johan Hellberg (engelska): ”English-Language Biographies of Anna of Denmark – A Compa-rative Study.”

Heidi Hjerpe (engelska): ”Ri-ver of Now and Then. The Pre-sentation of Place in Margaret Laurence’s Manawaka Novels.”

Cilla Ingman (tyska): ”60 Jahre Textsortengeschichte.”

Nina Johansson (litteraturve-tenskap): ”Myt, saga eller fanta-sy? Det ambivalenta som orga-niserande princip i Irmelin Sandman Lilius böcker Kung Tulle och Tulles resa sunnan-till.”

Susanne Lagus (etnologi): ”Att restaurera en trädgård. En käll-kritisk syn utgående från Orre-gården i Malax.”

Maria Lundgren (engelska): ”A Cityscape of Images: Murals in Belfast.”

Micaela Sundström (musikve-tenskap): ”Mottagandet av Arvo Pärts musik i Finland 1965–1996.”

Maria Verhola (allmän histo-

ria): ”Ängel eller panter: Maria Stuart-bilden hos Agnes Strick-land och James Anthony Froude.”

Annika Ek (psykologi): ”Family function and adolescent psycho-social adjustment in adoptive and non-adoptive families.”

Anna Höglund (tyska): ”Ver-weise in der Werbung – ein Verg-leich zwischen Deutschland, Finnland und Schweden.”

Maria Jakobsson (svenska): ”Skriv att messu när jag kan kom et lådan när d pasar dig”. Språkli-ga drag i ett autentiskt textmed-delandematerial.”

Lena Nygård (psykologi): ”Elevers uppfattning om vad som utgör kvalitet i skolan och hur dessa aspekter fungerar i deras skola.”

Bengt Selin (konstvetenskap): ”Skeppets ikonografi i medeltida finska kyrkor.”

AVHANDLINGAR

Föredrag om Sven Lindman■ Torsdagen den 13 mars har det gått tjugo år sedan Sven Lindman, långvarig professor i statskunskap, prorektor, rektor och kansler för Åbo Akademi, av-led. För att markera dagen öppnar forskarseminariet i statskunskap sina dör-rar för allmänheten. Professor Dag Anckar håller ett föredrag om sin mentor och föregångare på lärostolen i statskunskap. Seminariet, som hålls i audito-rium Politeia, Hus Lindman, Biskopsgatan 15, inleds kl. 10.15. Alla intresse-rade är varmt välkomna.

Jokinen docent i medicinska biomaterial■ Teknologie doktor Mika Juhani Jokinen har av kansler Bertil Roslin ut-nämnts till docent i medicinska biomaterial vid Åbo Akademis kemisk-tekniska fakultet.

Lea Sistonen fick också en ros■ I förra numret av MfÅA ingick en artikel om att Åbo Akademis Studentkår har delat ut rosor åt tio ÅA-anställda, som har gjort ett speciellt gott arbete för de studerande. Av orsaker som fortfarande är höljda i ett ytterligt dunkel hade ett namn tyvärr fallit bort från listan på dem som belönades. Lea Sistonen,professor i cell- och molekylärbiologi, fick nämligen också en ros.

Reko Laine börjar redan i mars■ Notisen i MfÅA 3/2003 om att docent Reko Laine har utnämnts till profes-sor i organisk kemi vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten innehöll ett datumfel. Laine började som professor vid Åbo Akademi den 1 mars, och ut-nämningen gäller för fem år, fram till den 29 februari 2008.


Mandatperioden för Åbo Akademis rektor löper ut den 31 juli 2003.Akademin väljer en

REKTORför mandatperioden 1.8.2003�31.7.2008

Den som väljs till rektor skall ha avlagt doktorsexamen eller vara utnämnd till enprofessorstjänst vid något universitet. Kraven på språkkunskaper framgår av § 18a i förordningen om behörighetsvillkoren och uppgifterna för högskolornas per-sonal (309/93).

Om rektors uppgifter stadgas i universitetslagen (645/97) och universitetsförord-ningen (115/98) samt i Åbo Akademis förvaltningsinstruktion. Rektor väljs avakademins valkollegium. Den som väljs till rektor står i tjänsteförhållande för visstid till akademin. Grundlön lk. A31.

Den som är intresserad av rektorsuppdraget skall skriftligen anmäla därom tillÅbo Akademis valkollegium senast torsdagen den 27 mars 2003 före tjän-stetidens utgång. Post- och besöksadress Åbo Akademis kansli, Domkyrkotorget3, 20500 ÅBO. Till anmälan skall fogas matrikelutdrag, CV eller en bestyrkt merit-förteckning samt övriga handlingar som kan inverka på valet.

Valet sker den 10 april 2003.

Eventuella frågor besvaras av förvaltningsdirektör Roger Broo, tfn (02) 215 4101och valkollegiets sekreterare, amanuens Anna-Stina Nyby, tfn (02) 215 4965.Kungörelsen kan även läsas på www.abo.fi

Arkivnämndens anslag

för år 2003Arkivnämnden har i år ett anslag på7 000 euro att fördela till Åbo Aka-demis vetenskapliga arkiv och sam-lingar för deras förkovran och sköt-sel, dock inte för löner ellerapparatur.

Av ansökningen bör framgåändamålet för vilket pengarna söksoch den bör vara arkivnämndenssekreterare Anne Gustafsson till-handa senast den 31 mars.

Närmare uppgifter ges av AnneGustafsson, centralarkivet, FÄ, tfn(02) 215 4114 el. (02) 215 4185, postadress Tavastgatan 13, 20500 Åbo,e-post: [email protected]

Inlärning och undervisning för universitetslärare (6 sv)

Kursen Inlärning och undervisning för universitetslärare är utarbetad i enlighetmed det beslut som fattades i Åbo Akademis styrelse den 30 mars 2000 om Hög-skolepedagogisk satsning vid akademin. Kursen är avsedd främst för nyanställdalärare samt redan anställda lärare i den mån möjlighet och intresse råder. Studi-erna skall dessutom beaktas i arbetsplanen för anställda lektorer och assistenterav alla kategorier, och kan i enlighet med beslut vid respektive fakultet ingå i for-skarstudierna.

Undervisningsplanen omfattar föreläsningar, litteraturstudier, seminarier ochindividuell handledning. Syftet med kursen är främst att ge kursdeltagaren möj-lighet att reflektera kring sin syn på inlärning, såväl individuellt som i grupp. Måletmed kursen är att den skall erbjuda deltagaren nya pedagogiska och didaktiskaidéer i anknytning till den befintliga kompetens och pedagogiska färdighet somuniversitetslärare, forskarstuderande eller forskare.

Kursen inleds den 10�11.4.2003 i Åbo och fortsätter 23�24.5.2003 i Vasa.Tredje närstudietillfället hålls den 16�18.6.2003. Kursen fortsätter med seminarieroch handledning under hösten och avslutas under våren 2004. Maximalt 25 delta-gare antas till kursen.

Anmälan bör göras senast den 20 mars 2003 till Nina Bäckman, e-post:[email protected] eller tfn: (06) 3247 303 (deltagare från Vasa och Jakobs-tad) och till Maria Koppe, e-post: [email protected] eller tfn: (02) 215 3281(deltagare från Åbo). Det fullständiga programmet skickas till alla som anmält sigtill kursen.

Forskar Du � eller vill Du forska � om tidningar, reklam eller bokhantverk förr i tiden?

Ridderstads stiftelse för historisk

grafisk forskning

har till uppgift att genom bidrag (sti-pendier) främja forskning inomområdena

� Bokhantverkets och den industri-ella grafiska teknikens historia, i första hand rörande tryck, bandoch illustrationer

� Svensk, nordisk eller allmäneuro-peisk reklamhistoria och därmed sammanhängande kommunika-tionsforskning

� Svensk och allnordisk press- ochtidningshistoria

Forskningen kan gälla t.ex. idéer,teknik, företag eller människor.

Den som söker bidrag skall varaenskild person, eventuellt huvudmanför grupp av forskare. Akademiskameriter är inte något villkor, mensökande skall kunna styrka sinlämplighet och förmåga att genom-föra forskningsuppgiften. Densökande skall avse att publicera sinaresultat.

Ansökningshandlingar skall hainkommit till Stiftelsen senast den20 mars.

Sedan styrelsen under majmånad fattat beslut om årets bidragmeddelas sökande därom.

Utförligare upplysningar ochansökningsblanketter rekvirerasfrån Ridderstads Stiftelse, Drottning-husgränd 7, S-111 39 Stockholm

BIOTURKU STUDIA GENERALIAKeskiviikkona 12.3. klo 17�20Mauno Koivisto-keskus Auditorio, Biocity, Tykistökatu 6Puheenjohtaja professori Kalervo Väänänen, Turun Yliopisto

Ihmisen oikeusterveystietoon ja tietämättä olemiseen

MMM Helena von Troil Geenit, kloonit ja etiikkaDosentti Veikko Launis Eettiset haasteet biotieteellisessä tutkimuksessaLisätietoja: Johanna Reiman, puh. (02) 478 8803, (050) 577 4803, [email protected]. Tilaisuuden järjestää Turun Biolaakso OY.


■

ForskarstipendiumUr makarna Agneta och Carl-Erik Olins fond lediganslås ett stipendium förperson som varit ordinarie medlem eller seniormedlem vid Åbo Akademis Stu-dentkår och som vid Åbo Akademi eftersträvar licentiat- eller doktorsgrad.

Stipendiet delas ut åt en eller flera personer för en sammanlagd tid om 18�20månader, så att stipendiet utgår med 1 200 euro per månad för person somavlagt licentiatgrad och med 1 100 euro per månad för person som avlagt magis-tersgrad. Av stipendiaten förutsätts forskningsarbete på heltid samt forsknings-rapport.

Till den fritt formulerade ansökan bifogas av sökanden uppgjord forskningsplanur vilken framgår syfte, material, teoretiska avstamp och arbetshypotes, meto-disk uppläggning samt eventuellt behov av laboratoriefaciliteter.

Forskningsplanen skall därutöver anges på en sida. Till ansökan bifogasäven handledarens utlåtande i slutet kuvert och CV, ur vilken framgår uppgifterom verksamhet inom studentkåren och dess specialföreningar, samt om övrigansökt eller beviljad finansiering för samma andamål.

Ansökningarna bör vara Seniorernas Råd vid Åbo Akademis Studentkår till-handa senast den 21 mars 2003 klockan 15. Adressen är Tavastgatan 22,20500 Åbo. Beslut om stipendieutdelningen meddelas i slutet av april.

Närmare uppgifter om forskarstipendiet ges av medlemmarna i SeniorernasRåd, Dag Anckar, tfn (02) 215 4316 ([email protected]), Olav Eklund, tfn (02)333 5484 ([email protected]), Ulrika Wolf-Knuts, tfn (02) 215 4342([email protected]) och Åbo Akademis Studentkårs generalsekreterare Fia Valtonen,tfn (02) 215 4652 ([email protected]).

Studentkårens forskarstipendiumStudentkårens forskarstipendium(ett stipendium om 200 euro) ledi-ganslås att sökas. Stipendium bevil-jas en person/personer medanknytning till Åbo Akademi, vilkautfört undersökningar, utredningareller andra skriftliga arbeten rörandestudentkåren och/eller studeranden iavsikt att främja studentkårens int-ressen.

Till den fritt formulerade ansökan,som riktas till Åbo Akademis Stu-dentkår, Tavastgatan 22, 20500 Åbo,bifogas uppsatsen eller forsknings-plan för mer omfattande arbete.Ansökningshandlingarna bör varastudentkåren tillhanda senast den31.3.2003 klockan 15.

Frågor besvaras av studentkå-rens t.f. generalsekreterare Fia Val-tonen på numret (02) 215 4652 [email protected].

För att fira den Internationella kvinnodagen ordnasett seminarium om feminism och litteratur i Svenskfinland

måndagen den 10 mars 2003 kl. 15�19 i Gamla Auditoriet

HumanisticumBiskopsgatan 13

Med 70-talet som utgångspunkt: Om feminism

och feministisk litteratur15.15 Öppningsord av Prof. Harriet Silius 15.30�16.30 Märta Tikkanen: �Har jag rätt att skriva, jag som är kvinna?�

Wava Stürmer: �Stormsvalorna: När feminismen blåste in.Personliga minnen�

16.30�17.00 PAUSAmnesty International, grupp 27 säljer kaffe & te med tilltugg.

17.00�18.00 Carita Nyström: �Att bryta tystnaden: Några nedslag i 70-tals-feminismen� Mariella Lindén: �Att skriva eller tala � det är frå-gan: Mina val på sjuttiotalet och senare kring bilder och ord�

18.00�19.00 Diskussion med inledning av PD Solveig Bergman (ÅboAkademi) och Prof. Päivi Lappalainen (Åbo Universitet)

Hjärtligt välkomna!

Arrangörer: Institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi i samarbete medKvinnosaksförbundet Åbo-unionen r.f.

Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f.Medlemmarna i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. kallas tillstadgeenligt årsmöte måndagen 24.03.2003 kl. 15.00 i Åbo Akademishuvudbyggnad, Domkyrkotorget 3, Åbo.

Styrelsen

Uthyres2 r + kök + balkong mot sydväst, 57 kvm,5:e våningen, nära centrum, lugntområde. Öppen, ljus, i mycket gott skick(renoverad 1999�2000). Parkettgolv, storfrys, diskmaskin. Mångsidiga och rymligaförvaringsutrymmen. Hyra 585 euro/mån(uppvärmning och vatten ingår). Ledig1.4.2003. Ring Christina: (02) 438 6447.

P.g.a. jobb utomlands uthyres 3 rum + kökpå Brunnsgatan i Åbo från 1.5.2003 förca 1 år. Hyra 550 euro/månad + vatten +el. Kontakta Johansson, tfn 232 92 46eller (040) 767 3624.

Kortval 2350 till MedivireDå arbetshälsovården Medivire intelängre har någon ÅA intern telefon-nummer finns i stället en kortvals-nummer, d.v.s. (020) 581 6510 kanringas med kortval 2350.

Japanese StudiesJapanin suurlähetystö julistaa haet-tavaksi Japanin opetusministeriönJapanese Studies-apurahan, joka ontarkoitettu perustutkintoon liittyviinJapanin kielen ja kulttuurin opintoihinjapanilaisessa yliopistossa.

Hakuaika päättyy 4.4.2003, hakulo-makkeita saa Japanin suurlähetys-töstä. Hakujuliste löytyy osoitteestahttp://www.fi.emb.japan.go.jp/fi/opiskelu.htm


Meddelanden från Åbo Akademiges ut av Åbo Akademi. Tid-ningen utkommer under ter-minerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akade-mins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommu-ner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Aka-demiker r.f. och till vissa perso-ner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv

R E D A K T I O N

Peter Sandström, chefredaktör(tjänstledig)

Michael Karlsson, redaktörtfn (02) 215 4715 e-post: [email protected]

Heidi Backas, redaktör (vik.)tfn (02) 215 4693e-post: [email protected]

R e d a k t ö r i Va s a

Patrik Haraldtfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

A D R E S S

Åbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553.

E - P O S T

[email protected]

I N T E R N E T

www.abo.fi/meddelanden

A N S VA R I G U T G I VA R E

InformationschefUlla Achréntfn (02) 215 4124e-post: [email protected]

Tidningen trycks av ÅboAkademis tryckeri och upplagan är 4.700 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2003

ordnar tillsammans utbildning om

Bokslut enligt internationella redovisningsstandarder - IAS

Måndagen den 24 mars och måndagen den 31 mars 2003 kl 9�16Mauno Koivisto-centret, Åbo

Mera information på hemsidan: http://www.fei.abo.fi/IAS, och av Birgit Lindblom,Företagsekonomiska Institutionen, Henriksgatan 7, 20500 Åbo, tfn: (02) 215 4570,e-post: [email protected]

Stipendier för främjande av kontaktertill Argentina och Chile

Centret för internationellt personutbyte (CIMO) lediganslår stipendier att sökas avlärare vid finländska högskolor för planering och/eller förverkligande av lärarbesöktill eller från Argentina eller Chile. Stipendierna kan sökas för gästande föreläsare,både för finländare som vill åka till Argentina eller Chile och för argentinare ellerchilenare som vill komma till Finland. Besöken bör ske under tiden 1.7.2003�30.6.2004. Stipendieprogrammets mål är att främja kontakterna mellan finländskaoch sydamerikanska högskolor.

Ansökan skall innehålla utredning över besökets ändamål och eventuella pro-jekt under planering samt tidtabell för dessa, uppgifter om tidpunkten för resan,kostnadskalkyl samt samarbetspartnerns meddelande om intresse att delta i pro-jektet.

Ansökningsblanketter finns på CIMOs hemsidor http://www.cimo.fi | Apurahao-hjelmat | Hakulomake. Ansökan bör vara hos CIMO senast 31.3.2003.

Adress: CIMO / Kirsti Merikanto PB 343, 00531 HelsingforsFör mera information, kontakta Kirsti Merikanto på CIMO, tel. (09) 7747 7682,

e-post: [email protected] eller Harriet Klåvus på Internationella enheten,tel. (02) 215 4510, e-post: [email protected]

Företagsekonomiska Institutionen

Nätstudier i pedagogik i Åbo, 15 svFortbildningscentralen vid Österbottens Högskola anordnar inom öppna univer-sitetet grundstudierna i pedagogik som nätstudier. Studierna som är deltidsstudierinleds i Åbo 17.3.2003 och tar ungefär ett år. Kurserna genomförs i huvudsak pånätet via inlärningsplattformen Blackboard. I utbildningen ingår även närstudieda-gar. För mera information och anmälan kontakta planerare Tina Selänniemi, tfn(06) 324 7478, e-post: [email protected]

Du med ÅA-anknytning, kom på

Akademisk afton i Vasapå Restaurang på Fyrklövern, Wolffskavägen 27�31

fredagen den 4 april 2003 kl. 19.00.

Vi firar en kväll i glada vänners lag med pytt-i-panna, öl, och snapsmed tillhörande visor, allt till det facila priset av 20 euro. Alla, från ÅA:s rektor ochkansler till en skönt sjungande grupp ur Florakören från Åbo, medverkar.

Gratis busstransport ordnas från Åbo med avfärd kl. 13.00 och retur på natten.Anmäl dig per telefon (02) 215 4803 (Ingela Ollas) eller e-post: [email protected] den 21 mars 2003. Betalningen, 20 euro/person, erläggs till föreningenskonto Nordea 205718-125896, ange �Vasa� i meddelandefältet.

Välkommen!

2 ME DDE LANDEN FRÅ N ÅBO A K ADEMIweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2003_04.pdf · 2011-10-10 · 2 ME DDE LANDEN FRÅ N ÅBO A K ADEMI Åbo Akademis lärare ska bli ännu

Documents