1975176: 16 Redog. 1975/76 - Riksdagens öppna data

Redogörelse

1975176: 16

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

Redog. 1975/76: 16

berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1 975

1 976.02-25

T i ll r i k s d a g e n

Styre lsen får Stiflelsen Riksbankens jubi leumsfond får härmed avge be ­

r ättelse över fondens verksamhet och förvaltning under å r 1975.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen vid årets utgång :

professor Hans Meijer (ordförande)

suppleant: professor Örjan Lindberger

riksbankschefen Krister Wickman (vice ord förande )

suppleant: bankokommissarie Lars Hansson

riksdagsledamot Stig Alemyr

suppleant: riksdagsledamot Stig Gustafsson

riksdagsledamot Jan Berg qvist

suppleant: riksdagsledamot Maj Britt Theorin

riksdagsledamot Lenna rt Pette rsson

suppleant: riksdags ledamot Ingemar L eander

riksdagsledamot Rune Gustavsson

suppleant : riksdagsledamol Bertil Fiskesjö

riksdagsledamot Bertil af Ugglas

suppleant : riksdagsledamot Hans Nyhage

riksdagsledamot Ingemar Munde bo

supp leant : riksdags ledamot Ola Nyquist

professor Arne Engström

suppleant: professor Kai Siegbahn

professor Bengt Gustafsson

suppleant : professor Marianne Frankenhaeuser

p rofessor Lennart Hjelm

suppleant: professor Torsten Hägerstrand

Filoso fie doktorn. docent Nils-Eri c Svensson har under året varit fondens

direktör och chef för dess kans li .

Styrelsen har under året sammanträ n fyra gånger. De vid sammantr eidena

J Rikwln)iell 1975176. ] sam/. 1\'r /6

Redog. 1 975/76: 1 6 2

behand lade ansökningarna om forskningsanslag har beretts bl . a. genom att

i nertalet fall utlåtanden in hämtats från s ärskilda sakkunniga. Som förbe­

redelse för st yre lsens beslut har inkommande ansökningar v idare behandlats

i olika a r betsgrupper , i vilka ingå tt dels före t r ädare för fondens st yrelse.

dels sakkunniga utanför st yrelsen. De fem av st yrelsen u tsedda ar betsgrup ­

perna hade vid årets utgång följande sammans ättning.

ArbeiSRrllfJP l: Hansson , Hägerstrand, Pettersson . a f Ugg las samt profes­

sorerna Gunnar Arp i, Sven-Erik Johansson. Lars Werin.

A rbelsgrupp 2: Bergqvist, Franken haeuser, Meijer , N yquist samt professo­

rerna Carl-Gunnar Janson. Kar l-Erik W ärneryd .

Arbe1sgrupp J: Fiskesjö, S . Gusta fsson. Leander . Meijer, Munde bo samt pro­

fessor Leif Lewin.

Arbe1sgrupp 4: Bergqvist . Engström, B. Gustafsson , R. Gustavsson, Hjelm,

Sieg bahn , Theorin samt pro fessor Erik Rud berg.

A rbe1sgrupp 5: Alemyr, Lind berger, y hage, Wickman samt professor Carl

Ivar Stå hle.

Styrelsen har vid sitt majsammantr äde utse tt två s. k . områdesgrupper.

Deras u ppgift är att kartl ägga forsknings behov oc h föres lå åtg ärder i s yf te

att fr ämja vetenskaplig forskning inom pro blemområden som bedömts a n ­

g el ägna m en hittills inte til l r äckligt uppmärksammade. G rupp erna har f öl ­

jande ben ämning och sammans ättning.

l. Människan och arbe1slive1: professor Ed m und Da hlström, docent Ber ti l

Gardel L fil. dr Gunn Jo hansson (sek r) . verkstadsklu bbsordförande Göran

Jo hansson. om budsman L eif Kjel lstrand, SIF-kl ubbsordförande M yri l

Malmström, docent Töres T heorel l , om budsman John Östlund.

2. Människan och kommunikationsleknologin: docent David Ingvar. om ­

budsman Erik Karlsson. ut bi ldningschef Lennart Larsson , tekn.dir. Torsten

Larsson . docent Karl-Erik Rosengren . teol . l ic. A n ne-Marie Thunberg,

fil .kand. Lennart Wei bu ll (sekr). professor Karl-Erik W ärneryd.

Ord förande i båda områdesgrupperna är fo ndens direktör.

Av under året til lg ängliga medel har anslag beviljats med sammanlagt

1 9,3 milj. kr. A v dessa oc h tidigare beviljade ans lagsmedel ut betalades under

år 1975 ett sammanlagt belopp av 22.9 milj. kr. Fondens st yrelse har dess­

u tom vid sitt novem bersammantr äde beviljat anslag för til lsammans 5.6

milj. kr. att utgå ur de under år 1976 dis poni bla medlen. Summan beviljade

men ännu inte ut be talda anslag ut gjorde vid årets utgång 1 3 .8 milj. kr.

Redog. 1975176: 1 6 3

Bevilj ade ansl ag disponeras enligt de särskild a villkor som finns angi \ n a

i kont r akt med v arje ansl agsmott ag are och enligt de regler för ans lagsmo l·

t ag are och ans lagsförv al lare som fonden utfärd at . Pr aktiskt t age l al l a forsk­

n ings ansl ag från fonden förv alt as av st atlig läro anst al l . som också är ar­

betsgiv are för den person al som avlön as från ansl agen. Den under året till

läro anst altern a utbet alade förv altnings avgiften (l %) finns redovis ad i den

följ ande specifik ationen av omkost n ader för 1975 (p unkt 7).

l en särskild bil ag a lämn ar fonden en närm are redogöre l e för d c ny a

projekt. lill vi lk a ansl ag bevilj ats under år 1975. Bil ag an innehålle r dess utom

viss a st atistisk a uppgifter rör ande de beh andl ade ansökning arn a. l ve rk­

r s amhetsber iittels cn för år 1974 redovis ades i översiktlig fo rm al l a ansl ag

som ditintills bevi lj ats av fonden.

Förv altn ingen av fondens medel - v ad gäller de v iirdep appcr vi lk as av­

k astning styrelsen disponerar - h ar h andh afts av riksb anken. Fondens st iil l­

ning per den 31 december åren 1 974 och 1975 h ar redovis ats å om bil ag a

2 til l fullmäktiges i riksb anken berättelse om b ankens tillstånd. rörelse och

förv altning under år 1975. Där av fr amgår b l. a. att t i l l fonden under år 1975

inOutit räntor och and r a intäkter till ett belopp av kr 25 955 083:20. Då

fondens omkost n ader uppgått ti l l s am m anl agt kr l 104 1 98:90. blev fondens

nettointäkt dett a år kr 24 850 884:30.

l den av fullmäktige i riksb anken avgivn a ber iittelsen för år 1975 h ar

int agits b al ansräkning och result aträkning för Riksb ankens jubi leums fond.

Dess a återges här ti lls amm ans med s peci fik ation av fonden omkost n ader.

Redog. 1 975/76: 16

Balamräknin�-:

per den 31 december 1974 och 1975

Tt!l�a"�m Oblig�aioner uat:irdadc ,1\

Svcn�I..a staten Il) pol.:"-�mränningar Kommuner lndu\lrier m. n.

Checkräkning i riksbanken Po�1g1ro

Ka��a

S/..u/dt•t Kapitalkonto Bc�IIJadc. ej utbca.llda an lag

För IX:INOn�avgifaer m. m. reser­verade medel Disponibla medel Ei u1ny11jade anslag l nnch,\llcn �katt Area<. nenomaii!..a

Ll�tll<'l Om!..o�anader Fonden� ncnointäka

111/..11111\11'1

Rlinacm"-omsaer ncno Ö1 ng.1 antä!..aer

1 974

226 402 250.-

1 4 1 554 500.-

21 180 750:-

31 684 850.-

870 307 68

7 203·05

500:-

Kr 421 700360.73

382 708 420 96

1 7 46 7 682:95

2 35 6 593 42

28 s 1 3:58

281 160:94

1 6 1 6 3:-

1 8 841 825:88

Kr 421 700 360·73

RC'Wtllalräkning

1 974

931! 319· 1 6

l R 841 825:8

Kr 19 780 1 45:04

19 67609440

104 050 64

Kr 1 9 780 145 ()..1

4

1975

226 402 250 -

139 793 375-

23 170 750.-

3 1 764 800-

2 491 623 2 1

4 1 072 22

500:-

Kr 423 664 J 70 43

382 708 420.96

13 752 885.62

2 165 54<):03

l 272:40

168 956: 1 2

16 402:-

24 850 884 30

Kr 423 664 370 43

1975

l 104 198 90 24 850 1!84.3 0

Kr 25 955 083.20

25 9 1 3 21 2.10

41 870 90

Kr 25 9'5 01!3 20

Redog. 1 975/76: 1 6

Specifikation a1· omkosmader !Or å r /975

l. Arvoden till styrelsen (inkl. arbetsgrupper)

2. Lönekostnader varav arbetsgivaravgifter m. m.

3. Sjukvård 4. Reseersättningar

5. Lokalkostnader 6. Expenser

varav inventarier telefon kopiering kontorsmateriel övriga expenser

7. Projektomkostnader vamv arvoden till sakkunniga

konferenser förvaltningsavgift

45 300:-

25 714:95

6 431:30

26 975:-

39 516:71

16 536:27

184 054:-

58 574:81

200 676:-

s

148 500:-

310 025:46

l 380:35

20 462:15

65 351:90

115 174:23

443 304:81

S:a kr l 104 198:90

E n fortlöpa nde räkenskapsmäss ig gra nsk ning av fo ndens verksamhet och

förvaltn ing har utförts av r ikshanke ns revisio nsavdel ni ng. Verksamhetsbe­

rä uelse för fonden kommer i e nlighet med föreskrift i fo ndstadgarna a l l

överläm nas t i l l r iksdage ns revisorer.

Stockholm de n 25 februari 1976

HansMe(jer

K rister Wickman Bertil a(Uf{f{las

Stig Alemyr Ingemar Mtmdebo

J a n Bef'Rqvist ArneEnKStröm

Lennart Peuersson Bengt Gustafsson

R t me Gustavsson Lennart Hjelm

Nils-Eric Svensson

l* RiksdaReli 1975176. 2 sam/. Nr 16

Redog. 1 975176 : 1 6 6

RIKSBA K E S JUBI L EUMSFO D 1965-1975

l det följan de pre sentera s un der av sn itt A (s. 6-34) sammanfattn ingar

av projektplanerna för de nya for skn ing sprojekt som un der 1975 beviljat s

an slag från fon den. V idare re dov isa s un der a vsn itt B (s. 34-37) vi ssa sta­

t ist iska uppg ifter röran de verk samheten 1965-1975.

A. Nya projekt som beviljats anslag år 1975

Företagsekonomi

Bo He dberg:

The Dynamics o{ Organi:ational Staf!.nation. dn r 75 l]]

Sy!ie: (l ) att invente ra och samman ställa de planer ing sproblem, som sam­

manhänger me d organ isat ion sstagnat ion. (2) at t i dentifiera utveckl ing smö j­

l igheter i an dra dimen sioner än de som av spegla s i de tra dit ionella pre s­

tat ion småtten. samt (3) att utveckla pre skr ipt iva mo deller som kan förbättra

organ isat ioners anpassn ing sförmåga och förmåga att utveckla s i icke-ex­

pan siva m iljöer.

Arbetsmetoder: Inom for skn ing sprogrammet pågår för närvaran de tre del­

projekt:

l ) "T ekoröretag s anpa ssn ing t il l icke-t illväxtt il l stån d". Analy ser av

strategi ska hän del seförlopp ho s stagneran de teko-företag. (An der s Eric son )

2) "Anpa ssning från t illväxt". Stu dier av hur kun skap sanvän dn ing och

för delningen av problem identifier ing suppg ifter påverkar stagneran de statl iga

organ s anpa ssn ing sförmåga och problemme dvetenheL (G il l Li dström)

3) "Pre sk r ipt iva mo deller för annorlun da organi sation sut veckling". Mo­

dellbygge på gru n dval av ti digare in samlat emp ir iskt material samt la bo­

ratorieex periment och simuler ing sstu dier. (Bo He dberg)

Fön•ämade resultat'

De be sk r ivan de fall stu dierna av stagneran de företag och förvaltn ingar vän ­

ta s le da fram t il l öka de in sikter i hur organ isat ioner kan upptäcka och i

t id förbere da sig rör icke-t illv Uxtm iljöer. Övergången från t illväxt t il l icke­

t il lväxt bör kunna un derlätta s. om man har en klar uppfattn ing om v ilka

anpa ssn ing sproblem som vanl igtvi s upp står. För närvaran de finn s mycket

fä stu dier av organ isat ioner s problem v id långva r iga stagnat ion sförlopp. Pro­

jektet bör le da fram t il l för slag som kan förbätt ra innovation sförmågan och

v ital iteten i så dana organ isat ioner.

Redog. 1975/76 : 1 6 7

Fält st udierna skall le da fram til l princi per och mo deller får utformning

av organi sationer som lällare än de n uvaran de kan anpa ssa sig til l och ut­

veckla s i re sur sknappa miljöer.

An der s Edström:

Företagssamarbete. dnr 75116

För a l l får stå näring slivet s fort sal la utveckling mot öka d koncentration

och därme d sammanhängan de konk urren s- och beroen deförhållan den mel­

lan företag. är k un skap om företagen s benägenhet a l l samarbeta samt sam ­

arbetet s form och styrning av stor bety del se. Samarbete innebär del s en

bin dning och samor dning av olika fåretag s verk samhet som inte kommer

till ul lryck i konventionella mått på koncentration sgra den. del s en inbygg d

potential för ytterligare str ukt urella förän dringar . ! . ex. i form av än närmare

samarbete eller f usion . Den styrning och kontroll som e l l en ski lt företag

kan uppnå över en verk samhet som be driv s i samarbete kan på gr un d av

beroen deförhållan det s art och den gemen samma verk samheten s nat ur få bety del se bå de på företag s- . regional och nationell nivå.

Ur det en skilda företaget s synvinkel är samarbete e l l blan d flera alternativ

får ut veckling. Samarbet sbenägenheten kan dock tänka s variera del s mellan

olika fa ser i företaget s utveckling totalt sett. del s mellan olika fa ser i ut ­

vecklingen av en ski l da verk samhet sgrenar. Detta beror främ st på att behovet

av styrning och kontroll av verk samheten varierar. K un skap om får ut sätt­

n ingar och hin der för samt kon sekven ser av företag ssamarbete un der olika

fa ser av ett företag s utveckling är av vä sentlig prakti sk och teoreti sk be­

ty del se.

For skni :1g sprojektet är koncentrerat ti l l företag snivån . främ st kartläggning

av förekom sten av fåretagssamarbete . styrning och kontroll av gemen sam

verk samhet samt variationer i samarbet sbenägenhet mellan olika fa ser i

ett fåretag s utveckling. För att få en mer f ul l stän dig förklaring av företagen s

beteen de och de ss kon sekven ser är det dock angeläget att sär skilt markera

kopplingar til l mera övergripan de sy stem (bran schnivån) och t i l l närma st

un deror dna de sy stem (mikronivån ). De ssa kopplingar ger utgång sp unkter

till än mer ambitiö sa tvärveten skapliga projekt .

Nationalekonomi

Per An der s Örten dahl:

Regionala produktivitetsiärn.förelser: En känslighetsanalys med avseende på em­

piriskt metod1•al. dn r 7 5 l l 00

Projektet s syfte är att jämföra olika empiri ska meto der för skattning av

regionala skil lna der i effektivitet inom pla stvar uin dustrin. Följan de p unkter

i analy sen variera s:

Redog. 1 975176 : 1 6 8

la) Reg ionklass ifice r ing genom klust ring på bas is av en upps ättn ing

reg ionala karakt är ist ika

J b) Reg ionklass ifi cering enl igt en ny ekonomet r isk metod

l e) Reg ienkla i!ice r ing enl igt H-reg ion indeln ingen

2a) Geometr isk aggreger ing (summe r ing av faktor insatser och produkt ion

v ia logar itmer) upp t ill kommunblocksn ivå

2b ) Ar itmet isk aggreger ing (summer ing av fa ktor insatser och produkt ion)

upp t il l kommunblo cksn ivå

3a) Bruttov inst som proxy på kap italtj änster

3b) Korr igerad bruttov inst som proxy på kap italtj änster

4a) Aggreger ing av arbetskraften genom summer ing av antalet sysselsatta

4b) En v iss '"disaggregering'" av arbetskra ften. l detta fall t il l ämpas fa k-

toranalys på samtl iga var iabler som återspeglar roretags interna produkt ions­

förhål landen.

A n talet möjl iga metodvar ianter är 24. Bland dessa åter finns t ex den som

Y Åberg anv änt i den stud ie han utförde åt ERU (punkterna le. 2b. 3a

och 4a) och den som v i t id igare anv änt inom ramen för projektet reg ionala

produkt iv itetsj ämförelser: En indust r ianalys (p unkterna l b. 2a. 3b och 4b).

Projektet ber äknas kunna genomföras på sex må nader. Etap perna är följande :

1 / 7-1 5/9 : metodutve ckl ing o ch data insaml ing (v issa data finns redan).

16/ 9-3 1 / 1 0: programmer ing och databearbetn ing. J/ JJ-3 1 / 1 2 : resultatana­

lys och dokument er ing.

Pavel Pel ikan:

Theol)' of economic systems and t/wir mal(unctions. dn r 7 51148

The study belongs to the f ield o f Comparat ive E conom ic Systems. As

most o f e conom ic theory deals w ith one s pecilie system only. namely ( ca­

p ital ist) market system. th is field is re cogn ise L as st il l m iss ing a sol id theo­

ret ical framework w ith in wh ich var ious ty pes o f e conomic systems could

be equally weil analysed. One purpose o f the present study is to prov ide

su ch a framework and thus make a sign ifi cant theoret ical contribut ion to

th is field.

The ma in purpose. however. can be seen in prov id ing k nowledge för

a spe cilie soc ial problem. namel y. the cho ice o f t h e t ype of e ecno rnie system

for a g iven so ciety. Th is problem keeps ar is ing in virtually every so ciety.

be it at the level of intelle ctual d is cuss ions or as an urgent policy issu e.

Al ternati ves of su ch a cho ice can be us ua lly grouped into three categories:

( J) ma intain the status quo. (2) mod ify it by a re form. (3) repla ce it by

a rad ically di fferent solut ion.

Th is purpose pre cludes the usual s impl i!icat ions wh ich abound in theo­

ret ical e conom ics. Or ig inal proc cdures are developed in order to rea ch

mean ing ful rather t han m islead ing con clus ions. E ecno rnie systems and the ir

Redog. 1975176 : 1 6 9

per formance must be descri bed in a suf ficiently complete way as not to

omit aspe cts, in which same systems may show crucial weaknesses. As a

consequencc, rathercomplex models are used which do no t allow for strai ght­

forward analytical solutions. Via bility and malfunctions rather than opti­

mality must become the lead i n g criteria. The analysis is then conducted

in t wo pra gmatically valua ble ways : (l ) sea r e h for eauses of o bserved mal­

functions in a gi ven system (dia gnosis). (2) prediction of performance ( in­

clud in g possi ble malfunctions) i n bluepri ms for chan ges (pro gnosis).

Harald Niklasson:

fn1·andringspolitik och kotriunktu!'lltl'eckling - en studie a1· politiska och ad­

ministratil•a beslutS{JI'Ocesser i samband med invandringen och å(/ö(iande

korriunkture{{ekter. dnr 75188

Projektets sy/ie

Projektet syftar ti l l a tt ge ökad kunskap om hur immi grationspolitiska

åt gärder och variationer a v imm i gra tionens omfattnin g påverkar den svenska

konjunkturut vecklin gen och om hur bakomli ggande politiska och/eller ad­

ministrati va beslutsprocesser är beskaffade.

Projektets betydelse

Projektets vetenskapl i ga betydelse l i gger främst i att det är en inte grerad

nationalekonomisk och stats vetenskapli g studie. En mycket stor och kanske

ökande del a v det besluts fattande, som av gör t ex produktionens inriktn in g

och fårdelnin g i ett samhälle som vårt, är ej baserat på enkla kriterier a v

i tradi tionell menin g hu vudsakl i gen ekonomisk natur utan framstår i stället

som resultatet a v ganska så komplicerade politiska eller administrati va be­

slutsprocesser i vi lka mån ga andra sla g a v restriktioner och hänsynsta ganden

än de som brukar beaktas i ekonomiska analyser spelar en central roll. A andra sidan kan en aldri g så i n gående studie a v sådana beslutsprocesser

bl i täml i gen ointressant om den ej inkluderar en analys a v de samhälls­

ekonomiska konsek venserna a v de beslut som processerna leder t i l l . Det

a k t uella projekt et innehåller båda dessa led. Projektets p rak t i ska betydelse l i g­

ger främst i dess anknytnin g t i l l mi grationspro blematiken. d vs Oyttnin gs­

strömmar såväl till som inom Sveri ge. Eftersom projektet berör den olösta

och mycket betydelse fulla frå gan om immi grationens konjunkture ffekter,

kan det på ett värdefullt sätt komplettera tidi gare genomförda studier, bl a

Eskil Wadensjös och invandrarutrednin gens.

Redog. 1975/76: 16 l O

Marian Ra det zki :

Dere/apment through J1inerals Exports. dn r 74 l 162

Syf tet är a u un derlä ua utformningen av den lång siktiga ekonomi ska po·

litiken i u·län der som är starkt beroen de av mineralexporL D c för dylika

län der specifika ekonomi ska. sociala , pol it i ska och j uri di ska problemen kom·

mer att definiera s. Or sakerna till de ssa problem s uppkom t kommer att

analy sera s. For skning sarbetet avses utmynna i un derlag till utveckling s­

strategier som hjäl per de mineralexporteran de u-län derna att un dvika mi­

neralberoen det s tra ditionella problem.

Kopparn och de kopparexporteran de u-län derna utgör fok us för de lta pro·

jekt. Erfor derliga data för analy sen måste samla s bå de i de kopparex por·

teran de u-län derna och ho s special i sera de in stit utioner som CI P EC eller

de m ultinationella kopparbolagen. Sl ut satserna av arbetet kommer att ge­

nerali sera till att gälla ock så an dra m ineraler och län der än de som de­

talj s! udera s.

Problem ställningarna kommer a l l angripa s från många utgång p unkter.

Av sikten är såle de s a ll utnyttja ekonomi sk hi storia . ekonomi sk tillväxt­

och utveckling steori och de uttömliga nat urre sur serna s ekonomi ska teori.

men ock så erfarenheterna från internationella råvarumarkna dsarrangemang

och t udier av maktpolitik och j uri di sk prax i s på det internationella fåltet.

vi d analy s av de problem som ta s upp til l behan dling.

Bo Axell:

Inflationsprocessens mekanismer - studier i dynamisk prisbildningsana(I'S. dnr

75162

Den un der senare år accelereran de innationen har blivit ett av våra all­

varliga ste samhäll sproblem. Ekonomi sk teori är förhål lan devi s o utveckla d

va d beträlTar analy s av in nation sproce sser. Detta har bl a sin gr un d i att

makroteorin un der en lång ti d varit Keyne sian skt dominera d samt att pri sbil d­

ning steorin prakti skt taget genomgåen de varit stati skt form ule ra d.

Projektet av ser att ut veckla teorier för h ur pri sbil dningen sker över ti den

på markna der där kon sumenter och företag agerar un der ofull stän dig in­

formation. Speciellt är yftet att utifrån m odern sökteori . dv s mo deller som

behan dlar h ur subjekten sätter av re sur ser för att samla in information.

analy sera förloppet för pri sförän dringar när en markna d är inne i en fort­

löpan de innation sproce ss.

Arbetet har hitint i l l s ( l j ul i 1975-sl utet av jan uari 1976) inriktat s på att

utveckla sökmo dellen. Speciellt har efter strävat s en närmare analy s av för­

ut sä l lningarna för exi sten s av jämvikt v i d pri sspri dning - dv s a l l pri sskill­

na der består på en markna d - samt av stabilitet segen skaperna ho s en så dan

jämvikt. A r betet har därvi dlag varit framgång srikt. Det har k unnat vi sa s

a l l jämvikt vi d pri sspri dning kan exi stera. Därtill har k unnat vi a al l en

så dan jämvikt är stabil.

Redog. 1975/76:16 Il

Den fo nsa lta st udien avser a lt behan dla: i ) Jämvikt då i n formations brist

förel i gger på bå de varu- och faktormarkna den. ii) Markna der rör re petitiva

kö p. iii) A n passn in gs pr ocessen då en sökmarkna d i jämvikt utsä lts för e x­

o gena t ärnin gar.

Claes-Henric Si ven:

/nregrering av it!/larions- och arberslöshersreorin. dnr 75163

En fun damental lucka inom nationa lekonomin är a l l v i . trots lovan de

i nsatser från amerikanska forskare. fort faran de har en se parat teori för in­

nation och en annan teori för ar bets löshetens orsaker. Delta har inte en dast

bct y l! stora s våri gheter a ll rin ga in orsakerna t i ll den vär ldsomfa l lan de pa­

rallella ökni n gen i innationen och arbetslösheten un der 70-talet. utan också

verkat ne gati vt på möjl i gheterna a u få fram effektiva motåt gär der.

Syftet me d forskn in gs projektet är a lt utveckla en inte grera d teori för in­

nation oc h arbet löshet. De ua inne bär en ho pby ggna d av multi pl ikatorte orin

me d den teori för ams pelet mel lan innation och arbets löshet som de ana­

lytiska härle dnin garna av phil l i pskurvan re presenterar.

Analysen om fa ltar e l! stu dium av samor dnin gen mellan företa gens pris­

och löne politik samt pro duktions- . i nvesterin gs- och anstäl ln in gs beslut å

ena si dan och h u hållens reaktioner på dessa besl ut å den an dra. Pris- och

löneutveckl in gen samt utveckl in gen av pro duktion. försäljn in g och sysse l­

sä ltni n g på enskil da var u- och faktormarkna der kommer a u stu deras. Därvi d

kommer också arbetsmarkna dsor ganisationernas roll i löne bil dn in gs proces­

sen a u behan dlas. Analysen mynnar ut i en un dersöknin g av hur inna­

tionsim pu ls crna och de reala förän dri n garna i pro duktion och sysselsä l lnin g

s pri ds från markna d til l markna d.

Kulturgeografi

Torva ld Ger ger :

Urbtldning och mmhällers organisarion och u/l·eckling. dn r 75 l 28

Projektets l11mtdmå/ är a u ge öka de k unska per om h ur den o bli gatoriska

ut bi l dn in gen och den hö gre teoretiska ut bi l dn in gen i Sveri ge växte fram

från mi l len av 1800-talet ti ll n uti d samt att påvisa konsekvenser av denna

utve ckl i n g för samhällsstr ukt uren och enskil da människor.

Projektets berl'lll'l\l' kan sammanfa l las : l . A l l ge e l ! bi dra g till den geo­

graf iska teori bil den kri n g rumsli ga förän drin gsförlopp samt a u in gåen de be­

skriva e l ! antal så dana på olika nivåer. 2. A l l be lysa effekterna av en ut­

bi l dnin g ex pansion i socialt och r umsli gt avseen de i e l ! lån gt ti ds per­

s pektiv. En öka d rörståelse av ut bil dnin gens e ffekter är av intresse bå de

för svensk ut bil dnin g planerin g och för jämföran de stu dier krin g utveck -

Redog. 1975/76 : 1 6 1 2

l in gslän dernas pro blem. 3. Att utöka erfare nheterna a v bearbetnin gar a v

större data baser me d de koppl in gs- och sökpro blem dessa innehåller samt

att visa hur historiskt källmaterial kan anpassas til l moderna bearbetnin gs ­

tekniker.

Projektet skall genOII!/Öras me d hjälp a v lokala och re gionala stu dier.

Genom att stu dera förän drin gar a v sysselsättn in gen inom ut bi l dn in gssektorn

kan man belysa hur den lokala och re gionala strukturen på verkas. Genom

att kartlä gga ele vrekryteri n gen til l o bl i gatorisk ut bi l dnin g och hö gre teoretisk

ut bil dnin g kan skillna der mellan socio-ekonomiska grup per visas och rums­

l i ga variationer klarlä ggas. Genom att följa personer från skolut bi l dn in g till

val a v yrke och bosta dsort kan ut bil dnin gens e ffekt stu deras.

Gunnar Törnq vist:

Del o/Tenlliga beslllls(allandel och den o/Temliga sek10m: Deras roll i regionala

llfl•ecklingsförlopp. dnr 75129

Vilka re gionala konsek venser har offentl i gt besluts fattan de ? Hur på verkar

den o ffentli ga sektorn den re gionala ut veckl in gen ? Dessa hu vu dfrå gor kan

an vän das som ru briker på de del vis nya pro blemställnin gar. som presenteras

ne dan.

Kunskaperna om hur olika me dbor gar grupper kan delta i bes luts fattan de

samt hur dessa förhållan den skiljer si g mellan olika delar a v S veri ge är

bristfäll i ga. Det offentli ga beslutsfattan det på verkar därme d re gionala ut­

vecklin gsförlopp på ett del vis okänt sätt. Ä ven kunskaperna om hur o ffentli g

sektor styr denna ut veckl in g är förhållan de vis ofullstän di ga.

Forskn in gspro grammet Del offemliga beslurs(allander och den oO'enrli,f{a

sekrom: deras roll i regionala llfl•ecklings!örlopp a vser att kartlä gga sam ban d

och ut veckla teorier i anslutn in g t i l l pro blemområ det. Projektet är t vär­

vetenskapli gt me d insla g från kultur geo grafi. nationalekonomi och statskun­

skap. Samtl i ga projektans vari ga kommer att delta akti vt i forskn in gspro­

grammet. Fyra delprojekt i n går.

Det första behan dlar offentli gt beslutsfattan de som element i den re gionala

välfär dsstrukturen samt den roll som utformn i n gen a v offentli ga besluts­

proce durer spelar för samhällsplanerin gen på re gional och lokal ni vå. Det

an dra delprojektet un dersöker hur beslutsprocesser och konnikter mellan

olika intresse grup per på verkar ut veckl in gen på nationell. re gional och lokal

ni vå.

Det tre dje projektet a vser en empirisk och teoretisk ekonomisk analys

a v bestämnin gs faktorer och beslutsprocesser för lokal och re gional o ffentli g

tjänstepro duktion. Det f jär de delprojektet koncentrerar uppmärksamhet en

på re gionala och lokala spri dnin gseffekter a v o ffentl i g verksamhet.

Redog. 1975176:16 1 3

Per Hol m :

Modeller /ör samspe/el mellan olika planeringsnivåer. E.ffekler av regionalpoli­

fiska å1gärder ur eu ekonomiskf perspek liv. dn r 751/22

Föreliggande projekt är av sett att ingå i ett övergripande for skn ing sprojekt

v id avdeln ingen rör regional planer ing. K TH. I de övriga for skn ing sprojekten

inom denna ram lägg s tyngd p unkten på den komm unala eller den regionala

n ivån. Syftet med rareliggande projekt är att ur ett ekonom iskt per spekt iv

under söka vilka e tT ek ter på levnad svil lkoren i ol ika land sdelar som ändr ingar

i reg ionalpol it iken har. I modellerna skall v isa s h ur föränd r ingar som ema­

nerar från en nivå, ant ingen den cen trala , reg ionala eller kommunala . kan

påverka de övr iga n ivåerna. Modeller av denna typ, anpa ssade t il l sven ska

rörhållanden, sakna s änn u nä stan helt.

De två för sta delprojekten gäller kalkyler från r ik sn ivån. där förhållandena

på lokal o ch regional n ivå repre sen te ras i form av re str ikt ioner, t ex pol it iskt

be stämda mål om en v iss befolkn ing sutve ckl ing . sektorfördeln ing eller in ­

kom stnivå. Den för sta modellen betonar avvägningen mellan p r ivat lön­

samhet och den o rTentliga sektom s utbyggnad sbehov. föranledda av ex ­

pan sionen i den pr ivata sektorn. Den andra modelltypen ger de ssutom möj ­

l igheter att be skr iva de beroenden som f in n s mellan ol ika orter ut ifrån för­

ut sättningar om leveran ser mellan ekonomin s ol ika sektorer.

Den tredje modelltypen utgår från den lokala n ivån. Syftet är att kon struera

enkla sim ulering smodeller som be skriver typi ska kom m uner s utve ckling s­

förlopp med av seende på viktiga ekonom iska. fy si ska och soc iala rörhål­

landen.

Sociologi/socialpolitik

Karl- Er ik Ro sengren:

Kullllrindika/Orer: S1•ensk symbolmi(jö /945-1975. dnr 75138

K ultur indikationer : Sven sk symbolmiljö 1945-1 975 är ett tvärve­

ten skapligt for skn ing sprogram . i v ilket medverkar hi stor iker . p syko­

loger. soc iologer. stat svetare o ch teologer från Lund, Göteborg o ch Stock­

holm. Syftet är att för ol ika områden av ef terkr ig st iden s sven ska samhäl lsl iv

kon st r uera s. k. k ulturind ikatorer . dv s. standard iserade mät in strument med

v ilka s hjälp man kan företa mätningar av ol ika a spekter av k ult ur- och symbol ­

m iljön fattad i vid men ing. Sådana kult ur ind ikatorer kommer alt utgöra välbe­

hövl iga komplement t il l redan exi sterandeekonom iska o ch so ciala ind ikatorer

genom att i högre grad än de ssa r ikta uppmärk samheten mot

i samhället förhär skande å sikter . värder ingar . attityder o ch kun skaper - kort

sagt . kul turella faktorer som i sam spel med mera mater iella faktorer b idrar

t il l att utforma vårt samhälle. Ett sådant for skn ing sprogram l igger i linje

med den alltmera utbredda in sikten att den gemen samma samhäll sm iljön

l *" Riksda�en 1975176. l sam/. Nr 16

Redog. 1975176 : 1 6 14

inte en dast ber or a v materiella förhållan den.

In om vart och ett a v områ dena inrikespolit ik. utrikespolit ik . religi on . re­

klam . samhäll vetenskap. litteratur och könsr ollspr oblematik skall den

s venska sym bolmiljön mätas me d hjälp a v nera ti ds serier a v k ult urin di­

kat orer. A vsikten är se dan att i en sammanfattan de och a vsl utan de rapp ort

relatera de ol ika t i dsserierna t i l l varan dra och t i l l an dra rele vanta t i dsserier

(ek on omiska . sociala. politiska).

Statistik

K. G Jöresk og:

Kausala relarionsmodeller inom samhällsl•erenskapema (KRIS). dnr 75194

S.l'/re: Pr ojektet a vser att behan dla met odologiska pr oblem förknippa de

me d kausala relat i onsmo deller in om samhälls vetenska perna och k ommer

att be dri vas i f orm a v tre ol ika delprojekt s om vart o ch ett k on centrerar

sig på ett områ de där met odsi dan ej är tillräckligt ut veckla d:

Delpr ojekt 1: Modeller med kloalirari1•a I'Oriabler

Delpr ojekt I l : lcke-lit!iära modeller

Delpr ojekt I I I : Modeller med larenra l'ariabler

Berydelse: Den met odol ogiska si dan vi d samhäll s vetenskapliga un dersök­

ningar bör inte un der vär deras. Det är vanligt att omfattan de arbetsinsatser

och mycket st ora summ or läggs ner på insamlan de ! a v data . s om se dan

inte blir t i l lfre dsstäl lan de och uttömman de anal ysera de. Enligt vår uppfatt­

ning bör st ora ansträngningar göras för att analy sera datamaterialet me d

bästa möjliga met oder för att fä en så allsi dig och fullstän dig belysning

a v data s om möjligt. Vi anser att f orm uleran de! a v a dek vata kausala re­

lati onsm odeller ä 1 en mycket viktig del i så dana ansträngningar. Detta in­

m·bär också en kritik a v många samhälls vetenskapliga un dersökningar där

man ofta inte bryr sig om att närmare analysera det kausala förl oppet utan

bara registrerar förek omsten a v vissa hän delser. En orsak t i l l detta är att

det ofta saknas a dek vata statistiska m odeller.

Genon!/Örande: Gen om k ontakter me d an dra samhällsforskare a vser vi

att söka be döma vilka de viktiga och mest vanliga m odelltyperna är och

vi lka de främsta met odol ogiska pr oblemen är. För de viktigaste och mest

vanliga typerna a v m odeller skall vi gr un dligt behan dla de pr oblem s om

gäller m odells pecifikati on . i denti fikati on och es timati on a v m odellerna. Vi

a vser också att ut veckla nya dat orpr ogram s om är så generella och nexibla

att de kan täcka många ol ika f orskares m ode ller och pr oblem.

Red og. 1 975176:1 6 1 5

statskunskap

Ja n Åke Delle nbra nt :

Politiska och sociala/örändringar i S01jewnionen efter 1965 års ekonomiska re·

{orm. dnr 7418

Pro je ktet avses u ndersö ka ko nse kve nser na av 1965 års pla ner ingsreform

i Sov jetu nio ne n. särs kilt vad gäller e ko nomis k utvec kl ing och po litis k re­

kr yter ing. Me n äve n sov jet is k gr uppolit ik i allmä nhet och i nslag i det nya

pla neri ngss ystemet av t ypen rä ntabil itet kommer att uppmär ksammas.

Metod

Pro je ktet kommer huvudsa klige n att baseras på e n kva ntitativ u nder­

sö kning av reforme ns effe kter med ko nce ntrat io n t i l l sovjetrepubli ke r nas

utvec kl ing. Omfatta nde. hitt ills obearbetad sov jet is k st atisti k kommer att

a nvä ndas.

Betydelse

Proje ktet kommer att bidra t i ll e n utvec kli ng av emp iris ka metoder för

st udiet av Sov jet unio ne n. Pro je ktet avses särs kilt knyta sov jetfors kni nge n

närmare de pågåe nde teori- och metoddis kuss io ner na inom samhällsveten­

s kape n. Resultate n kommer att ta bet ydelse i samba nd med de utvidgade

ko nta kter na me lla n Sver ige och Sov jetu nio nen på nera område n.

Pro je ktet kommer att beha ndla de n sov jet is ka utvec kli nge n under 1960-

och 1970-ta le n. Det är doc k tro ligt att v issa ge nerella s lutsatser om pla nst yrda

s ystem ka n dras.

Jörge n Westerståhl:

Pressens funktioner. dn r 74 l I I I

1972 års pr cssutred ni ng. som berä knas avläm na sitt sl utbetä nka nde u nder

första halvåret 1 975. har tagit i nitiat iv t i ll mera om fatta nde u ndersö kni ngar

röra nde presse n och övriga massmedier ä n som någo nsi n ge nomförts i vårt

la nd. Sa nnol ikt fi nns i nte heller utom la nds någo n ri ktig motsvarighet ti ll

e n så övergripa nde och sam lad fors kni ngsi nsats på massmed ieområdet.

Ett a v pressutred ni nge ns h uvudproje kt heter "Presse ns funktio ner" och

har inri ktats på f yra tid ni ngsområde n med oli ka presstr ukt ur (Göte borg.

Redog. 1975/76: 16 16

Malmö. Västerås och Leksa nd). "Presse ns f unkti oner " omfattar ett nerta l

de lpr ojekt bl. a.

l ) Presse ns loka lpolitiska r ol l

2) Me diernas i nnehåll och str ukt ur

3) Mediernas bet ydelse för socia lisati on.

Björ n l lettne:

/11 nbiltseringsprojrkret. dn r 7 4/99

Bet yde lsen av m obiliseri ng e ller f olk ligt de ltaga nde i amhälle liga för­

ä ndrings processer. i s ynnerhet när det gäl ler br ytande l av t i llstånd av un­

der utveck li ng. har på senare år uppmärksammats alltmer i nom amhälls­

f orsk ningen. Socia la ntr opol oger har a na lyserat bet ydel en av Commu nit y

Devel opme nt- pr ogram i lokala utveck lings pr ocesser. ek onomer har intres-

erat sig för m obiliser ing av unders ysselsatt ar betskraft. s oci ol oger har s pe­

kulerat över n ya samhällsst r ukt urer prägla de av hög deltaga nde nivå. meda n

h ist oriker och statsvetare har beha ndlat f olkröre lser nas r ol l i samhä lle liga

omvand li ngspr ocesser av pol it isk nat ur. Allt detta utgör eme llertid as pekter

av ett och samma gr undpr oblem - m obil iseri ng och s oc ial förä ndr ing -

var för det förel igger ett st ort beh ov av e n mer sammanhållen tvärvete n­

ska plig a na lys. En så da n för utsätter att det em piriska under laget i nsam las

och bear betas utifrån en geme nsam föreställ ningsram. På så sätt läggs gr un­

den för e n mer e nhetl ig te or ibild ning.

Mobi liser ings pr ojektet vid avde lninge n för freds- och k onniktforskn ing.

Göte borg u nivers itet. utgörs av e n antal jäm förande st ud ier från Ind ien.

I nd ones ie n. Sri Lanka. Ta nzania. Et iopie n. S ovjet unione n. Kina. K uba .

T urkiet och Bangla Desh. inom rame n för en v id avdel ningen utarbetad

förestä lln ingsram. Flertalet pr ojekt är baserade på fål lst ud ier och framta­

gandet av nya grunddata. vissa mer h ist oriskt or ie nterade pr ojekt v ilar hu ­

v udsakl igen på sek undärmaterial och ett pr ojekt s yftar til l e n te oret isk för­

dj upning av v issa as pekter av föreställ ni ngsmme n.

Pr ojektet. s om är tänkt att lö pa över e n t reårs peri od. s yftar således dels

t ill framtaga ndet av ny emp ir isk ku nskap i nom ett v italt samhä llsvete n­

ska pl igt f orsk nings om råde. dels t ill e n tvärvete nska pl ig te ori bi l dni ng in om

ett hitt ills s ynnerl ige n d is parat te or ifålt . Det ka n där igen om bi draga ti l l att

p lacera även de svenska f olkrörelse r na i ett större - i nternat ionellt och k om ­

pa mt ivt - perspekt iv. Pr ojektet ka n också förvä ntas få prakt isk bet ydelse

i kampe n m ot under utveckl ing (jfr U-landsforsk nings utred ninge ns betä n­

ka nde beträffa nde f orsknings pri or iter ingar. SO U 1973 :4 1 . s. 129).

Redog. 1 975176 : 1 6 1 7

N ils Stjernqv ist:

Bostadspolitik på rel{ional nil•å. dn r 75 l 18

Projektets huvuds yfte är att undersöka länsbostadsnämnderna och den

roll dessa spelar vid förverk ligandet av de bostadspo lit iska må lsättn ingarna

på regiona l och loka l n ivå. Problemat iken kan sammanfattas i n ycke lbe­

greppen kom petens. st yrn ing och effekt iv itet.

Projektet delas upp två undersökn ingar. Den första avser

länsbostadsnämndernas besl utssystem och beslutsprocess medan d en andra

utgörs av en studie av länsbostadsnämndsledamöternas att it yder t i l l bo­

stadspol it ikens mål och organ isat ion. Båda undersökn ingarna har en explo­

rativ ansats och omfattar samt liga 23 länsbostadsnämnder. Projektet avser

att bel ysa skill naden mel lan olika länsbostadsnämnder mot bakgrund av

de var iationer som föreligger me llan ol ika län vad gäl ler storlek. struktur.

när ingska mklär och resurser. Undersökn ingarna genomförs dels genom att

ol ika dokument v id de o lika läns bostadsnämnderna studeras och att in ­

tervjuer genomförs med berörda tjänstemän. de ls genom en brevenkät. Den

teoretiska förestä llningsramen är hämtad från teorier om decentral iser ing.

bes lutsteori och organ isationsteori. allt insatt i ett s ystemteoret iskt per­

spektiv.

Alf Johansson:

Per Albin Hansson - Pli studie i socialdemokratisk politisk praktik. dn r 75 l 25

Projektets s yfte är att med utgångspunkt från Per Albin Hanssons po­

l it iska verksamhet som statsråd. part iledare och statsminister bel ysa olika

drag i soc ia ldemokrat ins po lit iska prax is under mellankrigstiden och andra

v ä rldsk rige l .

Per Albin Hanssons politiska insatser efter 1 920 har tid igare inte var it

föremål för mera s ystemat isk forskn ing. Förhoppn ingen är att projektet på

ett instrukt ivt sätt skall b idra t ill bel ysn ingen av socialdemokrat ins och par­

lamentar ismens utveck ling under me llankr igst iden och andra världskr iget.

Projektet är upplagt i form av ett antal separata forskningsuppg ifter som

var för s ig s yftar t il l att bel ysa spec ie lla problem och frågor i Per Albin

Hanssons pol it iska karr iär. Amb it ionen är så ledes inte i första hand att ge

en mer eller m indre krön ikemäss ig framställn ing. str ikt fixerad t il l Per Alb in

Hanssons pe_rson. utan mera att försöka beskr iva och och anal ysera Per

Alb in Hanssons insatser mot bakgrund av de olika pol itiska m iljöer i v ilka

han verkade och att klargöra hans sätt att utöva ledarskapets funkt ioner

i olika sammanhang.

Redog. 1 975176: 1 6 1 8

Danie l Tarsch ys:

Politisk styrnini{ m• offentlig 1•erksamhet. dn r 75 l 26

Det mode r na sve nska statsskicket tog form u nder ett skede då de offent liga

åtaga ndena var högst begränsade. l dag bär de po litiska institutio ner na a n­

svaret för utg ifter ( ink l . tra nsferer ingar) som motsvarar omkring hä lfte n av

B P. Bara under de se naste femto n åre n har a nta let a nställda i offe ntlig

tjä nst mer än förd ubb lats.

De n offentl iga sektor ns expansion, de n t i lltaga nde komp lexitete n i sam­

h ä llsl iv et och det växa nde inslaget av lå ngs iktsp la nering i statlig och kom­

mu nal förvalt ni ng ställer nya krav på de politiska beslutsprocesser na. V issa

late nta målko nnikter (dece ntra liseri ng-samord ning, pla nering-medborgar­

innyta nde, ko nti nuitet-nexibilitet) blir alltmer kä n nbara, och det bl ir svårare

för p olit ike r na att få ett grepp om de n offe ntliga verksamheten.

Forsk ningsprojektet s yftar t il l en anal ys av det utveck lade ind ustrisam­

häl lets pol it iska st yrproblem. l ett delpro jekt undersöks metoder för st yrni ng

och dime ns ionering av svensk offe ntlig verksamhet i ett begrä nsat

h istoriskt perspekt iv (de ls o lika former av t ex rege lst yrn ing. direktst yrning.

out p utst yrning, sa nktionsst yr ni ng. i nformatio nsst yrn ing. de ls olika former

av beslutsfatta nde). En an nan del av projektet äg nas åt akt ue ll teori och

akt ue lla utlä ndska erfarenheter inom såda na område n som budgeter ing, ut­

värder ing. "polic y review", polic y-koord iner ing och polit isk p la nering.

Forsk ningsarbetet kommer att bedr ivas i viss samverka n med prakt iker

i nom de n offentl iga sektorn. l en förundersökn ing utförs en inve ntering

av pol it ikers och förvalt ningstjänstemä ns bedöm ningar av "s ystemfel" i

st yr ninge n av offentlig verksamhet, och äve n i den fortsatta forskn ingen

a nlitas referensgr up per.

Roger Henni ng:

En SII/Ciir 01• mdustri/öretagens roll i det politiska systemet. dnr 75147

Projektets s yfte är att undersöka de svenska ind ustriföretage ns roll i det

politiska s ystemet under en period som kä nneteck nas av ökade inslag av

se lektiva tek niker i den eko nomiska po litiken. Hu vd fråga n i undersökni ngen

är: Vilken form. omfattning och bet yde lse har företagens kontakter med

de besluta nde församlingarna och med de n offent liga förvaltni ngen i Sverige?

Undersökn ingen vil l också söka besvara fö lja nde t yp av frågor: Hur påverkar

företagets stor lek. loka lisering och organ isatio n detta kontaktnät? l v ilke n

utsträckning är kontakterna ett res ultat av den selektiva po litike n?

Det har ib la nd hävdats att näri ngslivets innyta nde över samhällsutveck­

l i nge n ökat. är ingslivsorga nisatio nernas i nn ytande har uppmärksammats

i tid igare forsk ning. medan företage ns innyta nde har förs ummats. D en na

undersökning är i nr iktad på den företagsleda nde perso nale ns kontakter och

Redog. 1 975176: 1 6 1 9

ge nomförs med e n komb inat io n av en käter och intervj uer. Dess res ultat

kan b idra t il l ö kade kuns kaper om v issa v iktigare konse kvenser av den

ö kade inr iktn inge n på sele ktiva te kni ker i den e konomis ka pol it ike n.

Pär-Erik Bac k:

S1•ensk utbildninJ.!S{Jolilik 1935-1970. dnr 75156

Fors kn ingsproje ktet ··sve ns k utb ildn ingspol it ik 1 935-1970 " avser att be·

handla den pol it is ka str ide n om h ur det sve ns ka utb ild ningsväse ndet s kulle

se ut . De s kilda pedagog is ka s kolor na bl ir sål unda inte av intresse i s ig;

endast i den må n deras ideer är releva nta för bestäm ninge n av det politis ka

kraftfältet bl ir de bea ktade. Utgå ngspunkten tas i de ol ika gr upper ingar som

normalt upptrlider i svens k pol it is k besl utsprocess. Det gäller pol itis ka par­

t ier. intres eorga nisationer. ämbetsver k. fol krörelser m. m. Avs ikten är al l

bel y a vil ke n roll "a ktörer" av denna an spelat för statsma kternas besl ut i ut­

bild ningsfrågor.

Främst koncentreras framställ ningen på "s kolan och demo krat in" och

"s kolan och jäml ikheten". De motsäl ln ingar som på det pol itis ka planet

före kom röra nde sä l let a l l undanröja e konomis ka och geografis ka utb ild·

ningsh inder beha ndlas. l ikaså sy nen på s kola n som reds kap för omdani ng

av a ndra se ktorer i samhället.

Metod is kt t i l läm pas e n kom bi n at i on av statsvelens ka pi igt och h istor is k 1 an­

greppssätt. Problemen avgränsas primärt med hjälp av e n begreppsapparat och

e l l antal e nkla hypoteser föra nkrade i statsvetens kaplig gr uppteori och

pol icy a nalysis. l andra hand uppst l illes v issa antaganden om "dy nam ike n",

med hjälp av instr ument som ut vec klats för statsvetens kapl ig förloppsanalys.

Le if Lew in :

Polilik som ralione/1/ handlande. dnr 75190

l motsats t il l vad som ofta hävdats under senare år - näml igen al l in­

r ikespol it iken i så hög grad är bestämd av y11re sociala och e ko nom is ka

v ill kor att pol it iker na i ston sel l sa knar självstä ndigt ma növer utrymme - har

man inom de lta proje kt funnit det intressant att ställa pol it ikernaseg na målfor­

m uler ingar. förhandl ingar och agerande i ce nt r um . H ur s kall ma n för klara de

för vår fram t id utomorde ntligt v ikt iga inri kespol it is ka besl ut . som fa l las i

sj ull iotalets Sver ige. avseende frågor som kär nkrafts- och e ner­

gipol it ik. m iljövård. bostadspol it i k och mar kanvändn ing. s kattepol it ik. sj uk­

h uspr ior iter ingar? Vil ka möjl igheter har pol it iker na att förverkl iga s ina prefe­

re n er inom dessa områden . och v il ka me kan ismer uppträder som begrä nsan­

de determ ina nter för pol it ikernas ma növer utrymme? H ur var ierar

detta utrymme mella n ol ika inr ikespol it is ka are nor såsom reger ing. r iksdag.

orga ni at io nsvli en och förvaltn ing? Analyse n av de pol it is ka a ktörernas

Redog. 1 975/76 : 1 6 20

handlande utesl uter emellertid inte att stor uppmär ksamhet kommer att

ägnas de determinanter. som utgör de politis ka "spelreglerna". Tvärtom

torde kartläggningen av hur det fa ktis ka regels ystemet ser ut i dag i svens k

inri kespolit i k bli proje ktets mest intresseväc kande fors kningsres ultat.

Undersö kningens teoretis ka utgångspun kter hämtas ur den under senare

år internationellt m yc ket uppmär ksammade spelteorin. Empiris kt avgränsas

u ndersö kningen til l ett st udi um av svens k inri kespoliti k. Resl utatmässigt

avses proje ktet inte blott ge upphov t i l l ett antal s krifter med försö k til l

för klaring av den svens ka inri kespoliti k ens regels ystem. Proje kt et s yftar även

t i l l att få data om svens k inri kespolit i k så ordnade, att materialet genom

s. k. simuleringar kan användas för undervisning, offentligt planeringsarbete.

inom utredningsväsendet m. m.

I n formationsbehandling

Åke Sandberg:

Demokratisk styrning och planering i arbetslivet. Om datateknik, fackförening

och .företagsdemokrati. d nr 75164

Forskningsproje ktet Demo kratis k st yrning och planering i arbetsl ivet (DE ­

MOS) s yftar t i l l att främja fac kföreningsrörelsens resursuppb yggnad inom

områdena planering, st yrning och datoranvändning. LO stöder proje ktet.

En vi ktig del av fors kningsarbetet s ker i arbetsgrupper t i l lsammans med

löntagare och fac kkl ubbar på oli ka arbetsplatser. Den kuns kap som b yggs

upp genom proje ktet väntas få pra ktis k bet ydelse dels för utbildning, dels

för förhandlingar centralt och lo kalt.

l förhållande til l den dominerande företagsadministrativa fors kningen har

proje ktet ett alternativt perspe ktiv med utgångsp un kt i bl a demo krati- och

arbetslivsfors kning.

För att nå proje ktets s yfte är avsi kten

- att kritis kt grans ka företagens planerings- och st yrs ystem i teori och til l­

lämpning

- att teoretis kt utvec kla alternativa pers pektiv på dessa s ystem och deras

betingelser

- att bel ysa och redovisa erfarenheter från arbetsformer med förhandlings­

inslag i s ystem utvec kling

- att utvec kla anal ysver kt yg som underlag för kritis k värdering och för­

handling

- att i någon mån bidra t ill ut vec klingen av tvärvetens kaplig universitets­

an knuten arbetsl ivsfors kning och samarbetsformer mellan fors kare och

fackföreningsrörelsens oli ka nivåer

- att vidare utvec kla a ktionsfors kni ngsansatsen.

Forskningsmetoden är en kombination av a ktionsfors kning och ri ktad

gr undfors kning. A ktionsfors kning i samarbete med lo kala fac kliga arbets-

Redog. 1 975176: 16 2 1

gru pper ger erfaremhetcr a v löntagarnas prob lem och handlingsmöj l igheter

på arbets platserna. l den ri kta de grundfors kn ingen klarlägg stru kturella v il l ­

kor för han dl ingsmöj ligheterna. Detta ger u nderlag för att på central n ivå

förän dra en de l av des a vi llkor.

Pedagogik

Arne Tran ke ll:

E u program för samhälf!iforskning med inriktning på /örståelsr ar mänskliga hand­

lingar och kOI!/liktN. dn r 74 l 165

Programmet är planlagt av en gru pp samhällsfors kare som har fått s in

vetens ka pl iga s kolning i ämnet pe dagog ik. Un der de senaste fem åren ( 1 /7

1 97Q-30/6 1 975) har de arbetat t i l lsammans i den av Ri ksban ksfonden f i­

nans iera de I M FO-gru ppen. Programmet utgör en fr iståen de fortsättn ing på

I M FO-gru ppens fors kning. Det kara kter iseras dels av att territor iet för tu­

dierna har v idgats från Invan drar- och minor itets prob lem t il l samlevnads­

problem i mera v id bemär kelse. där studera de försö ksgru pper och förhål­

landen inte begränsas t il l v issa konni ktinnehå ll el ler spec if ika gru pper av

ind iv ider utan berör "van liga männis kor" i "vanliga s ituationer". de ls av

att större tonvi kt läggs på det i I M FO-gru ppen utvec kla de HERMENEU­

TISKA K UNSK APSINTRESSET. Detta innebär en inr iktning på proje kt

som s yftar t il l att "ö ka förståelsen" för männis kor och deras handl ingssätt.

Avs ikten är att genom den u ppnåd da förståelsen ö ka vår egen och andras

" kom petens" att hands kas med konnikter och problem av samma art som

de stu dera de.

Programmets övergri pande s yfte är att pröva en alternat iv form för sam­

hä llsfors kning. V i berä knar att proje kt programmet tar fem år att utvec kla

och genomföra. Det är sammansatt av del proje kt som närmar sig det ang ivna

s yftet på oli ka sätt. T yngd pun kten läggs vi d problem och meto der som

kan le da til l ö kad ins ikt i de studerade männis kornas han dl ingssätt och

motiv.

Psykologi

Robert W Go ldsm ith:

Application o( e!kctil'e drcision st rategirs

(Tillämpning a1• e.ll'ektiva beslutsstratrgier). dnr 74166

Proje ktets primlira s yfte är att nå detaljera d ins ikt i hur beslutsfattan de

och beslutsfattan de strateg ier. som personer använder i en företagse ko­

nom isk r is ks ituat ion. avv iker från ett o ptimalt utn yttjan de. Ett se kun därt s yf­

te är att un dersö ka effe kten hos instru ktioner och trän ings procedurer. kon­

struerade me d avsi kten att påver ka beslutsfattan de i ri ktn ing mot o pt ima lt

fungeran de. l en första stu die. vars utformn ing kommer att tjlina som para-

Redog. 1 975176 : 1 6 22

di g m för de följande. får st uderande i företa gsekonomi fatta besl ut med fin ge­

rat fallmaterial som underla g. En "tänka-hö gt "-tekn ik och en "l insmodell " ­

metod an vänds för a t t st udera försöks personernas strate gier. Dess utom

genomförs en "decision-analysis " på varje person för att få fram

en normat iv modell för hans beteende. Detta kommer att tjäna som underla g

för en uppskatt n in g a v i vi lken mån försöksp ersonen beter s ig opt imalt

vid besl uts fattandet. Vidare kommer relat ioner mellan besl uts fattande och

"ko gn it iv st il" . som kan bedömas från "tänka-hö gt"-protokoll en, att st u­

deras. I en andra st udie med samma försökspersoner som i den första grans­

kas effekt iviteten hos trän in gsproced urer. A vs ikten med en tredje under­

söknin g är att st udera besl uts fattande hos personer med e r farenhet från

företa gsekonom isk verksamhet. En f järde undersökn in g sl utl igen planeras

i syfte att granska e ffekt iviteten hos trän in gsproced urer. som tar hänsyn

t il l ind ivid uella skillnader.

Da vid Ma gn usson:

Utställa och isolerade barn: En u/l'ecklin!(sstudie. d nr 74 l /57

Soc ial utstötn in g a v barn i sko lklasser och andra gr upper har bl ivit vanl i g

och ta git sådana former, att det bl ivit ett ofta allmänt d isk uterat pro blem.

M o bbnin g har bl i vit ämnet för både de batt böcker (He ineman, 1972) och

forskn in g (Oiwe us. 1973). men konsek venserna för ind ividens senare ut­

veckl in g har ej beaktats.

Sy ftet med denna undersökn in g är att st udera de lån gs ikt iga effekterna

på den personli ga ut veck l in gen a v att vara utstött och/eller isolerad bland

kamrat er under de första skolåren. Pro blemet belyses genom att st udera

ut veckl in gen ö ver en el vaårsperiod för en gr upp barn som var soc ialt utstötta

i 10-1 1-årsåldern. Dessa barns ut veckl in g jämförs med ut veck l in gen hos

kontroll gr upper a v dels mycket pop ulära, dels genomsn ittl igt pop ulära

barn. Sål unda st uderas 6 försöks gr upper vardera bestående a v 15 pojkar

och 15 O ickor. d vs totalt 90 barn.

Ut vecklin gen st uderas dels genom stat ist iska beskr ivn in gar a v gr up perna

vid ett nertal ol ika t il lfallen under per ioden mellan 10 och 2 1 års ålder.

dels genom orsaksin r iktade fallst udier.

Det in format ions underla g. på vilket ut veck l in gs beskr ivn in garna baseras.

innehållerett stort antal var ia bler på varje ut veckl in gsn ivå. Det har insamlats

dels vid extens ivundersökn in gar på hela den årsklass barn som försöks­

gr upperna t illhör och dels vid intens ivundersök n in gar. De senare har också

givit värdefulla k val itat i va beskr ivn in gar. T illsammans ger data en god bild

a v barnens s it ua tion vid ol ika t illfäl len.

Uppföljn in gen skall a vsl utas med en intensi vundersökn in g under den

närmast e verksamhetsper ioden . då försökspersonerna är ca 2 1 år gamla och

har eta blerat ett relat i vt sta bilt mönster för s ina sociala relationer.

Redog. 1975176 : 1 6 23

G unnar Borg:

Beteendevetenskapliga studier av.fysiskt arbete, arbetsförmåga och psykisk.funk­

tion. dnr 75140

Pro jektet gäller betee ndevete nskapliga st ud ier av a nsträ ng ning. trötthet

och a ndra s ubjektiva s ymptom u nder arbete: betee ndeprov på f ysisk ar­

betsförmåga; mot ivatio ne ns bet ydelse för f ys iska prestat io ner; relatio ne n

mella n a nsträ ng ni ng. ko nd it io n och ps ykisk prestatio n. Följa nde delpro jekt

ingår :

Upplevelse 01• ansträngning och dess variat io n u nder ol ika beti ngelser och

i olika gr upper av perso ner. fr iska ind iv ider i ol ika åldrar samt några kli niskt

väldefi nierade patie ntgrup�r. Kvamj/iering av andra subjektil•a symptom så­

som värk i be ne n. smärta i bröstet och a ndfåddhet studeras äve n i grup per

av friska ind iv ider och några patie ntgr upper. sta ndardiser ing av provför­

fara nde och försök t il l normeri ng.

Vidareufl•eckling av beteendeprov på .fysisk arbet�förmåga. Ko nstr ukt io n av

prov med ko nti nuerl ig ä ndri ng av belast ni ngsi nte nsitete n utifrå n subjekt iv

skatt ning och pulsfrekve ns u nder arbete. Utveckli ng av ett l ik na nde prov

vid stegvis ä nd r ing av arbetsbelast ninge n samt ett e nkelt gå ng- och löptest.

Motimrionens bet ydelse för f ysiska aktiv iteter studeras i a nslut ni ng ti l l

bestäm ning av s ubjektiva s ymptom och betee ndeprov på arbetsförmåga.

Relationen mellan /vsisk ansträngning. kondition och psykisk prestation st u­

deras i samba nd med tu ngt. f ysiskt arbete i några olika gr upper av perso ner

såsom f ys iskt trä nade och oträ nade äldre i nd ivider. Avs ikte n är att söka

bel ysa eve ntuella samba nd mella n " f ys ik" och "ps yke".

Betydelse n av dessa undersök ni ngar l igger i dess a nk nyt ni ng t il l kl i niska

och arbetsfys iolog iska frågor. t il l arbetsvärderi ng . t il l idrott. mot io n och " fö­

reb ygga nde hälsovård".

Socialantropologi

Gu nilla B jeren:

K1•innor och samhällsförändring: Socialantropologisk studie a1• J..·vinnors delta­

gande i social och ekonomisk.förändring. Enjäm_förelse mellan fem skilda sam­

hällen. d nr 741122

Projektets målsätt ning är att form ulera verkl ighetsföra nkrade h ypoteser

om h ur kv innors v illkor i olika samhälle n ä ndras vid social och eko nom isk

förä ndr ing.

St ud ie n b ygger på t idigare framförda resultat i nom kv innoforsk ning. V id

a nal yse n av kv innors v illkor i skilda samhälle n utgår vi frå n kv innors makt

och a uktor itet och h ur dessa påverkas av social och eko nom isk förä ndri ng

i världe n idag. De begrepp som kommer att samord na fållst udier na under

projektets beg ynnelsefas är: res urser. soc ialt få l t. lev nadskarr iär och ideolog i.

Redog. 1975176: 16 24

Proje ktet utgörs av e n jäm föra nde studie. Mater ial för jämförelse n kommer

att insamlas ge nom fältarbete i fem lä nder: Colomb ia, Gha na. Guatemala,

Jugoslavie n och Sver ige. Stud ie ns inr ikt ning är explorat iv och dess utform­

ning såda n att uppkomste n av nya ideer och hypoteser medvetet främjas.

Uppläggninge n kara kteriseras av:

l . Öppe nhet i förhålla nde t il l ex istera nde. spec ifi ka teorier relaterade til l

problemområdet.

2. Parallellt arbete med att välja fall att studera, insaml ing av data, kod­

ning och prel im inär a nalys.

3 . Jämförelse inom och mella n de fem delstudie r na.

Medicin

Olov L indahl:

Akupunkturbehandling vid vissa �iukdomar och som bedövning vid operation och

. forlossninf!.. dn r 7 J l 98

Forsk ningsproje ktet avser att u ndersö ka de n terapeut iska effe kte n av a ku­

pu nkturbeha ndl ing vid vissa ,;jukdomar(arm nervvär k s. k. brach ialgi. kro nisk

huvudvär k, nar koma ni hos u ngdom). l de nna del av u ndersö kninge n avser

ma n att a nvä nda s. k. dubbel-bl ind te knik, in nebära nde att ma n får

e n uppfatt ning om storle ke n av de n eve ntuella hyp notis ka eller suggestiva

effe kte n samt fram förallt de n "reella eller somatiska" effe kte n.

l avs ikt att ytterligare belysa relat io ne n mella n hyp nossuggest io n respekt ive

akupu nktur göres e n psykolog isk stud ie på patie nter na samt u nder

led ning av hyp nosexpert tester på pat ie nter nas eve ntuella hyp notis ka på­

ver ka n och hyp not iserbarhet.

Ma n avser äve n att ge nom v iss objekt iv reg istreri ng av renexmö nster

i i nneröra!, mät ning av förä nd r ingar i ge nomblöd n inge n samt pröv ning av

v issa perifera renexer få e n uppfatt ning om sk il l nader eller l ikheter med

hyp not is k beha ndl ing.

Dessutom avser ma n att pröva akupu nkturmetod ike n för smärtl indri ng

v id förloss ning samt v id v issa gy ne kolog is ka och ortoped is ka o perat io ner.

V id pröv ni ng för att åstad komma smärtl indri ng v id förloss ni ng a nvä ndes

dubbel-bl ind te knik meda n v id pröv ning på va nl iga operat io ner någo n såda n

te knik inte a nses nöd vä nd ig. Ma n gör där istället e n reg istrer ing av vissa

fys iologis ka parametrar såsom blodtryc k och puls.

Rolf letterström

Uträrdering a" bamhälso- och !iiukrård i /öroner. dnr 7514/

Förortsfam iljer nas ut nyttja nde av samhällets hälso- och sjukvård för barn

studeras i samba nd med e n 2 1 /2-årig försöksver ksamhet med e n d istr ikts·

Redog. 1975176 : 1 6

barnlä kare (DBL) för både sju k- och hälsovård. Vår avsi kt är

- att grans ka den existerande sju k- och hälsovården

25

- att järnröra sju khusbunden ö ppenvård med oli ka former av närsju kvård

med hänsyn til l medicins kt innehåll. familjernas vårdutnyttjande. ti l lfreds­

ställelse och val a v oli ka vårdformer

- att u ppmär ksamma och studera särs kilda hälsobrister bland förortsbar­

nen och init iera åtgärder mot dessa brister.

Barn inom ett område med t illgång til l DBL använder sju khusens a kut­

mottagningar i mindre utsträc kning än inom ett angränsande kontrollom­

råde. DBL-mottagningen ger en medicins kt l i kvärdig behandling av öron­

inflammation som sju khusmottagningar. och förlildrarna är mer ti l lfreds

med vården vid DBL. Familjerna föredrar närsju kvård kom pletterad med

jourmottagning.

BVC inom DBL-området s köter mindre sju kvård än inom kontrollom­

rådet. s kols köters korna gör l i kaså en mindre sju kvårdsinsats. Fortsatta stu­

dier med samma metodi k s kall därför grans ka BVC-sju ks köters kornas arbete

och pröva en närsju kvård med distri ktsbarnsju ks köters ka (DBS) för att klar­

göra i vil ken utsträc kning DBS är ett alternativ eller kom plement til l DBL.

Till växtrubbningar och andra hälso problem bland tur kis ka barn i förorter

motiverar extra in atser av sju kvårds personal ur samma etnis ka gru pp. E n

analys a v kulturella s kil lnader i sju kdomsu ppfattning görs med data från

ens kilda sju kdomsförlo pp. Jämförande studier a v svens ka och tur kis ka för­

ortsfamiljer planeras för att ö ka förståelsen om familjers oli ka slitt att lösa

medicins ka problem.

Resultaten av undersö kningens oli ka delar ger ett planeringsunderlag för

den framtida barnsju k- och hälsovården i storstadsområden.

Proje ktet planeras fortgå t . o. m. budgetåret 77178.

Naturvetenskap

Eri k von Sydow:

Konsumentbeteende och lil•smedelskvalitet. dn r 74188

Kosten är av utomordentlig betydelse för fol khälsan. och dess förbättrande

är därför en samhällsangelägenhet a v högsta vi kt . Ännu sa knar vi doc k

ti l lräc kliga kuns ka per för att kunna styra den s vens ka fol kkosten i ri ktning

mot ö kad näringsri ktigheL En av bristerna l igger i att man ännu ej kan

uttömmande bes kriva den vi ktiga sam ver kan mellan den upplevda kva­

liteten hos maten och den inhämtade informationen om t. ex. näringsvärdet

och priset. Det sa knas därmed möjligheter t i l l inträngande förståelse av

hur valet a v l ivsmedel påver kas a v dessa samtidigt ver ksamma fa ktorer.

Avsi kten med proje ktet är att mot den nämnda ba kgrunden ana/rsera

och tolka Iimkiioneiia stmkturer hos konsumenters beteende i mmband med ra/

a1· li1•smedel. För ö ksu ppläggningen. som speciellt är inri ktad på att jämföra

Redog. 1975176 : 1 6 26

laboratorietest med kons ument test. har med avsikt begränsats til l samverkan

mel lan sensor isk kval itet och informat ion om när ing och pris. Datorbaserad

anpass ning t i l l utvalda matemat iska modeller är avsedd att användas i av­

sevärd omfattn ing.

Projektet väntas k unna b idraga t il l framskaffande av k unska per, som idag

saknas för bed r ivande av en framgångsr ik kons umentpol it ik på l ivsmedels­

området.

Bert il A nders Lindblad:

Undersökning av den övre atmo�/ärens egenskaper medelst meteorer. dn r 75 l 2

Målsättning - Projektet avser ett st ud ium av solära-terrestra re lationer

och av den övre atmosfären medelst meteorer. S pec ie llt ska ll st uderas om

förändr ingar i part ikel- och elektromagnet isk strålning från solen ka n påverka

den övre atmosfären och därmed indirekt väder och k limat.

Solära-terrestra relationer - St ud iet av solära-terrestra väder- och k l imat­

relat ioner har bed r iv its i över 100 år. Forskningsfältet har t idvis a nsetts

som improd ukt ivt. Upptäckten av de n korpusk ulära stråln ingen från so len,

den s. k. solv inden. har. jämte andra rymdforsk nings upptäckter, gett en

ny stim ula ns åt, och en omvärdering av. forskn ingsfä ltet. W.O. Roberts

( 1 973) och J . M . Wilcox ( 1 975) har undersökt so lvi ndens innytande på vä­

derleken. De finner att stormstat istike n under v interhalvåret synes bero

av passaget idp unkten för so lv inde ns sektorgräns.

Forskningsprogram - Undertecknad har st uderat so lv indens innytande på

reg istrerade meteorradarekoantal och den övre atmosfären. Oväntat stora

änd r ingar i ekoantal - och därmed i den atmosfäriska densitetsgradienten

på so-1 1 0 kms höjd - kan konstateras samt id igt som solv indens magnet iska

sektorgräns sveper förb i jorden. Meteorobservat ionerna visar att solv indens

sektorpassage orsakar en densitetsstörn ing i den övre atmosfären. En möjlig

tolkn ing av Roberts res ultat är att denna störning ka n fortplanta s ig neråt

mot troposfären och påverka vädret. M itt res ultat måste bekräftas genom

ett utv idgat forskn ingsprogram omfattande bl . a. ner observat io ner v intert id.

Att meteorer. något oväntat. här kan ge v ikt iga ledtrådar beror på att me­

teorreg istrer ingar fungerar som känsl iga ind ikatorer på dens iteten i den övre

at mosfåren.

Kan framgent entyd iga samband mel lan solfenomen och fe nomen i jord­

atmosfåren konstateras och entyd igt fys iskt förklaras, får detta prakt isk be­

tydelse för en förståelse av svängn ingar i väderlek och k l imat.

Bert Bol in :

A solt/l kalibrerinK G\' apparawr.för mälnin[( G l' almo�/ärens C01-h(l/l. dn r 75122

C02-halten i at mosfåren ökar som följd av den t il l tagande förbränn ingen

av kol och olja. Inverkan på atmosfärens strål ingsbala ns har den senaste

Redog. 1975176: 1 6 27

tiden akt ualiserats i ansl utnin g till frå gan om människans inverkan på jor­

dens klimat. Vid Meteorolo giska Instit utionen (MISU) på går sedan 1962

ett glo balt projekt för insamli n g av l uftprover med kommersiellt fly g. Da­

tamaterialet ut gör den enda systematiska mätserien över län gre tid som

omfattar hela troposfären o ch den lä gre stratosfären. Apparat uren för prov­

ta gnin g o ch analys är ida g den mest avan cerade i sitt sla g både vad beträffar

metodik o ch mät no ggrannhet. För analysen behövs emellertid ett antal "re­

ferens gaser" med känd C02-kon centration. Analysres ultaten är därför i hö g

grad beroende av referens gasernas e xakta kali breri n gsvärde. Hittills använda

kali breri n gsmetoder motsvarar ej våra krav på no ggrannhet. varför en e gen

metod har utve cklats, som även möjl i ggör en omkal i breri n g av samtl i ga

våra tidi gare analyser. A r betet kommer att utföras i nära samverkan med

S cripps Insti t ution of O ceano graphy. La J olla. Cali f. , USA (Prof. c·. o. Kee­

l in g) o ch CSIRO, Mel bo urne. A ustralien (Or. Pearman) . de två andra in ­

stit utioner i världen som ti l lsammans med M ISU f. n . svarar för den glo ba la

övervaknin gen av l ufthavets COrhalt.

Humaniora

l n ger Haskå:

Erermediemas språk. dnr 73159

Behovet av etermedieforsknin g har framhåll i ts i skilda sammanhan g. En­

l i gt radio utredni n gens 1965 framla gda betänka nde kan därvid det språkve ­

tenskapl i ga st udiet förväntas "'lämna v i kt i ga bid ra g t i l l belysni n g av de sna b­

ba förändrin garna i 1900-talets k ult ur- o ch samhällsliv". Bland forsknin gs­

upp gi fterna pekar man i utrednin gen bl . a. på önskvärdheten av frekvens ­

undersöknin gar . st udier av radiotalande ls mönster bildande effekter o ch en­

skilda radiorösters karakteristika. Radio utredni n gen tänker si g en etappvis

ut by ggnad av etermedieforskni n gen o ch an ger som motiv för denna ( l )

All männa vetenskapl i ga synp unkter. (2) Betydelsen för Sveri ges radio o ch

dess pro gramplanerin g (3) Den önskan som allmänheten o ch för etermedie­

frå gor ansvari g<! har om ökade k unskaper som underla g för stäl ln in gsta gande

i svår bedöm bara frå gor. (4) För utsättnin gar för undervisni n g om etermedi­

erna. Sveri ges Radio som instit ution. förre radio chefen Olof Rydbe ck l iksom

andra meda r betare i Sveri ges Radio har starkt understr ukit behovet av eter­

medieforsknin g.

Med ansl utni n g t i l l de motiv för etermedieforsk nin g som relaterats vill

de i föreli ggande forsknin gsprojekt in gående forskarna söka åstadkomma

en beskrivnin g av etermediernas språk ur skilda aspekter.

Av komponenterna i masskomm unikationspro cessen avses i första hand

meddelandet bl i föremål för st udi um. Beskrivn in gen av meddelandet skall

syfta till att klarlä gga bl . a. språkl i ga karakteristika för olika pro gram o ch

innehållsl i gt bestämda pro gramtyper samt olika språkl i ga framställnin gsarter

Redog. 1975176: 1 6 28

och des a framstäl ln ingsarters stil ist is ka särdrag. St udiet av meddelandet

uppdelas på t\å del proje kt. Det första - A - åsyftar en bes krivning av med­

delandets s prå kliga form genom grammatis k analys. Det andra - B - åsyftar

en bes kr ivn ing av meddelandets vo kab ulär genom st udi um av ord fre kvenser

- t ill dels med särs kild inr iktning på ordinnehålL nämligen ifråga om vär­

derande ord (värdeord).

Den i komm un ikat ions processen ingående komponenten mottagaren s kall

st uderas inom del proje kt C - st udier över meddelandets begr iplighet.

Komm uni kat ions kom ponenten sändare står i förgr unden inom del proje kt

D, där utgångs pun kten är en avgränsad sändargr upp. Även inom detta del­

proje kt bes krivs emellert id meddelandet enl igt mönster inom del proje kten

A och B.

Inom del proje kt E sl utligen avses komm un ikations kanalens betydelse fbr

meddelandet s prå kl iga utformning bli föremål för st udier.

For kn ings projckt ct är primärt upplagt som en syn kron t ud ie. men re­

sultaten torde väsentl igt kunna ber ikas genom att även d ia krona as pe kter

anläggs. Genom proje ktet s ka pas underlag för s kilda s prå kl iga jämförelser

och därmed för en v idgad helhetssyn på s prå ket. För utom det rent ve­

tens ka pl iga intresset kan fors kn ings proje ktet antas ha pra ktis k betydelse

för s kol underv isningen och arbetet inom Sver iges Rad io.

Krist ina Lindell :

K a11111111 språk och (olksa�or. dn r 7 J 194

Proje ktet syftar t ill att fördj upa den br istfäll iga kuns ka pen om kamm u­

eroas s prå k och kult ur. Kam m uerna är en stor och geogra fis kt v ida s pr idd

m inor itet i Laos. Vietnam och Thailand. Möj ligen bildade de en stat i om­

rådet innan tha ifol ken erövrade landet. Trots ett betydande antal (troligen

närmare en halv m ilj. männis kor) finns få och ofta miss v i ande upplysningar

om dem.

H ittills har det s prå kliga arbetet bedr iv its i form av fonet is k/fonem is k

bes kr ivning av en h uv udd iale kt och av två diale kter av ett beslä ktat s prå k.

lamet. Li knande bes kr ivn ingar av andra d iale kter följer l i ksom oc kså gram­

matis ka analyser. Ett omfattande lex ikon kamm u-engels ka utarbetas.

Parallellt bedr ives undersö kn ingar av kamm uernas slä kts ka pssystem och

tros uppfattn ing.

Nedtec kn ing. översättn ing och kommenter ing av d c 300 insamlade fol k­

sagorna pågår tänd igt. Fol klorist is kt är Sydöstas ien närmast o känt om råde.

men det kun antas vara av den största betydelse som län k mellan Ind ien

och Ö tasien. En serie monografier bör kunna följa den redan färdigställda

under de närmaste åren. Som sl ut pun kt förberedes ett kom plett motivre­

g i ter.

Samarbete upprätthålles med FK Jan-Olof Svantes�on (s prå k). FK Rolf

Redog. 1975/76 : 1 6 29

Samuelsson (socialantropologi) och docent Jan-Öjvind Swahn ( folkloristik).

Långtidsprojekten (lexikon och motivindex) torde k unna avslutas först

inom 9 å JO år, medan delres ultat kommer att redovisas med korta mel­

lanr um. Varje clelresul lat får ett större värde, om projektet kan genomföras

i si n hel het.

Gunilla l ngmar-RUde l:

S1a1 och nyl1e1sbyrå. dn r 74 !52

Syftet är att undersöka h ur resp. statslednings politik avspeglar sig i själva

nyhetsnödet. H ur stor el el av detta hämtas från officiellt håll? Kan man

spåra något karakteristiskt mönster hos de officiella nyheterna? Projektet

koncentreras kring själva nyhetstelegrammen och deras utnyttjande i pres­

sen. De skall sättas i sambaneJ med res ultat rörande statlig informations­

politik som erhållits i en först udie till projektet, G. Ingmar. Monopol på

nyheter. Den speciella och nya aspekten i detta projekt är således att förena

analysen av statlig informationspolit ik med en analys av själva nyhetsflödet.

alltså kopplingen stat-nyhetsbyrå-press.

l två pilotstudier har vi använt en metod att jämföra extra media data

med intra media data. vidare en historisk kä llkritisk metod . där vi arbetar

med parallelltryck. Res ultaten är fr uktbara för det fortsatta forskningsarbetet

och kommer att ge en annan bild än den metod som gängse har använts

och användes. Härvid hoppas vi nämligen få fram ett visst mönster i "det

o fficiella förtigande!"'. Vi arbetar fram en definition av "officiella nyheter"'

och vi arbetar med olika nivåer av officiella nyheter. något som är av central

betydelse för det fortsatta projektarbetet. Pilo!Siudie l . Fredstid. Nyhetsför­

medlingen til l Sverige via Svenska Telegrambyrån under Marockokrisen

1 905-06. Dc prel iminära res ultaten pekar t . ex. på att avgörande för Tysk land

ogynnsamma. politiska händelser förtiges. The Times har medtagits i tid­

n i ngsiedeL Greppet att dra in utländsk press har visat sig fruktbart för det

fortsatta ar betet. Pilo1s1udie 2. Krigstid. Slaget vid Verdun. Svenska Te­

legrambyrån har ansetts tyskorienterad i sin nyhetsbevakning under första

världskriget. Ett frapperande preliminärt resultat är att det stora nertalet

av telegram som befordrades av Svenska Telegrambyrån kommer från de

al lierade (87 % från all ierade. därav 62 % franska. och 13 % från Berlin).

För det fortsatta forskningsarbetet planeras. utöver de til l Sverige in­

kommande telegrammen. stud i um av från Sverige 111gående telegram. t . ex.

beträffande unionskris en . storstrejken och borggårclskrisen. Om det visar

sig möjligt kommer därvid Ritzaus B ureaus telegram i Köpenhamn att ut­

nyttjas. Beträffande det planerade arbetet om nyhetslörmedlingen under första

viiridskriget. se proj ektansökan 1974. s. J l f.

Redog. 1 975176 : 1 6 30

M usikhistor iska m useet:

R iksinl'el/(ering och 1·etenskaplig undersökninx a1• äldre s1•enska 1111/Sikinstru­

ment. dn r 74 l 85

I nve nteri nge n avser att så utförl igt som möjl igt dok ume ntera förekomste n

av m usik instr ument. dels såda na som samlats i landets övr iga m useer, på

hembygdsgårdar och i pr ivata samli ngar, dels även m us iki nstr ument på de

k ungl iga slotte n. herrgårdar och större bondgårdar. l undersök ninge n ingår

även Operans. konsertfören ingar nas och m us ikhögskolornas i nstr ume nt. I n­

ve nteringe n i ngår som ett led i ett inter natio nellt dok ume ntat io nsarbete.

V id M us ikh istor iska M useet kommer som ett res ultat av de nna u nder­

sök ning att upprättas e n ce ntralkatalog över de inventerade instr ume nte n.

Vidare kommer m useets i nstr ume nt- och dok ume ntatio nsarkiv att väse nt­

lige n k unna utökas liksom också förteckn ingar över instr ume ntmakare och

folkl iga i nstr ume ntbyggare.

l samarbete med Svenskt M usikh istoriskt Arkiv kommer parallellt med

detta att samlas instr ume ntb ilder. ark ival ier och arkivexcerpter belysa nde

instr ume nte ns förekomst under äldre t id.

Förutom de n ökade kä nnedome n om i nstr ume nte n. deras spridni ng och

a nvänd ni ng i olika sociala m iljöer ka n projektet förv ä ntas ge underlag för

e n p ublikatio n om m us ik inst r umenten i Sver ige samt til l ett a ntal separata

mo nografiska st ud ier om ol ika instr ume nt och om m us ikak ust iska och i n­

str ume nttek niska frågor. I nve nteringe n kommer också att i nnebära att in­

str ument särsk ilt värda att resta ureras kommer att föreslås bl i renoverade

och återställda i spelbart sk ick och därige nom också k unna bidraga ti l l ett

st ilriktigt och klangtroget framföra nde av äldre epokers m us ik.

S une L indqvist:

Utarbeta11de 01' en bibliografi över s1•enskt tryck 1 700-1829. dn r 74 l 105

Samman/atllling a1• proiektet

l . Syftet med projektet är att utge e n komplettera nde del av den sve nska

national b ibl iografie n för perioden 1 7()()- 1 82 9. Här föreligger e n l ucka mella n

Col l ijns b ibl iografi för 1 40G-1600-tale n och L innst röms Sve nskt boklexiko n

från och med 1 830.

2. Arbetet kommer metod iskt att sö nderfalla i två del uppgifter. näml ige n

a) att i den sve nska h uv udsaml inge n v id K ungl. bibl ioteket utsk ilja alla

böcker tryckta under de n akt uella per ioden. Katalogbladen kopieras. varvid

m isstag rev ideras och saknade volymer framletas. Därefter ställs de utplock­

ade böckerna och broschy rerna upp i e n särsk ild saml ing 1 7()()-182 9 med

bibehållen systemat isk ordning. alfabet isk inom varje äm nesgr upp.

b) att på gr undval av den på detta sätt iord ningställda boksamli nge n och

med ut nytt ia nde av b efi ntl iga förarbete n. främst S E Br ings materialsaml ing.

Redog. 1975176 : 1 6 3 1

utarbeta manuskript t i l l och av trycket utgiva den kompletterande delen

av nationalbibl iografien.

3. Av alla forskare och bibliotekarier lika välsignad torde G E Klemmings

på sin tid vidtagna åtgärd vara att i en samling för sig vid Kungl. bibl ioteket

förvara Sveriges äldre litteratur från 1400-. 1 500· och 1 600-talen. Efter Klem­

mings förarbeten har lsak Collijn kunnat utge Sl"eri�:es bibliogrq/i intill år

1600. 1-3 ( 1 927-38) och dess fortsättning Sver(�es bibliografi. 1600-talet. 1-2

( 1 942-46). Vid årtalet 1 700 slutar den särskilda uppställningen av äldre

svenskt tryck i Kungl. biblioteket. Det står utan vidare klart att på samma

sätt en utskild och reviderad samling av beståndet 1 700- 1 829 kommer att

verksamt befrlimja framställandet av den avsedda bibliografien. Tillliggas

bör att även 1 700-talets böcker numera bedöms som rariteter. vi lka bör

prioriteras ur olika vård- och skyddssynpunkter.

4. Den allra främsta uppgiften. historiskt sett . på det nationalbibliografiska

området lir att fylla den lucka i den svenska bokförteckningen som frånvaron

av en samlad svensk l i tteraturkatalog för tiden 1 700-1 829 utgör. Att utföra

denna uppgift på ett ur fullständighets- och kvalitetssynpunkt godtagbart

sätt är komplicerat och arbetskrävande.

Sten Malmström:

Ord./örståelse i samhällskommunikationen. d nr 74 l l 14

Undersökningen. som påbörjades i maj 1975. syftar ti l l att kartlägga hur

ord som kan anses viktiga i sociala. politiska och ekonomiska sammanhang

förstås av en bred allmänhet. t i l l att precisera vad ordförståelse egentligen

in nebär och til l att utveckla metoder för att mäta den. Resultaten kan väntas

bli av betydelse för den allmänna informationen i frågor som är viktiga

för individens funktion i samhället. Projektet kan givetvis också bli av be­

tydelse för pedagogiken. i skolan och i andra sammanhang: det bör ge uppslag

til l en mer systematisk träning i ordförståelse och ordanvändning inom

det socialt -ekonomiskt-politiska fältet.

Stor vikt läggs vid att utveckla metoder för att mäta ordförståelse och

vid att söka värdera vad olika metoder egentligen mäter och kan användas

t i l l .

Orden väljs från politiska propagandaskrifter. viktiga blanketter. löneavtal

m. m. Försöksgrupperna utgörs huvudsakligen av elever vid grundskolans

högstadium. vid gymnasiet och vid arbetsmarknadsutbildningscentra.

Kerstin Strömberg-Back:

StudiC'r m• den militära sektoms roll i den sociala lltl"ecklingen S1•erige

/8/5-JC)45. dnr 741142

Sy!ie: att studera de militära befälsgrupperna underbefäl. underofficerare.

officerare (ej högsta grader). reservofficerare med av eende på följande frå­

gestäl lningar.

Redog. 1 975176: 1 6 32

A Mil itärt utbi l da de befälspers oners re kryter ing: ge ografis ka och s ociala

ba kgrun dsförhål lan den, s kolgång. r ekryteringssätt.

B De m ilitärt utbi l da de befälspers onerna i c iv il y r kesver ksamhet efter

den a kt iva m il itärtjänstgör ingens slut : yr kesp os it ion. in komstförhållan den.

ge ografis k rörl ighet: v idare fam ilj, barnens (eventuella) y r ke. samt om möjl igt

samhällel igt engagemang i f orm av p ol it is kt och ideellt arbete. förtroen·

deupp drag etc.

C Den m il itära utb il dn ingen: en analys av u n dervisn ingen i företrä desv is

"allmänb il dan de ämnen" eller - för äl dre t i d- m oment av denna kara ktär.

D Den m il itära utb il dn ingens b ety delse för den s oc iala rörligheten (gäller

framför allt gruppen un derbefäl).

För 1 800-talet me dtages i en u n dersö k n i ng ä ven in delta s ol d a ter C' yr kess ol­

dater" - ic ke värnpl ikt iga).

Betydelse: Kr igsma kten har inver kat och inver kar på många sätt på sam­

hällslivet. Dess inver kan - via benilsutb il dn ing - på den s ociala rörl igheten

i vårt lan d är ot il lräc kl igt kän d för den per iod s om un dersö kn ingen avser.

Detsamma gäller denna utb il dn ings innehåll och de kuns kaper. n ormer

och vär der ingar s om f. d. befal me dför de ut i det c iv ila livet. Internat ionellt

är intresset för l ikarta de pr oblemställn ingar st ort ( doc k är f ors kn ingen oftast

begränsa d t il l omcersgrupperna).

Jan Svartv ik:

Engelskt talspråk. d nr 75 l 15

Sy!ie och betydelse

Talet är det pr imära och naturl iga me dlet för språ kl ig kommuni kat ion.

Talsprå ket s kiljer s ig emellert id i fråga om grammat is k stru ktur från s kr ift­

språ ket. s om oftast har legat t ill grun d för nu ex isteran de bes kr ivn ingar

av engels k grammati k. Detta m issförhållan de ber or framför allt på att tal­

språ ket är bety dl igt svårare att analysera. bl. a. gen om att det kräver en

oms orgsfull int onat ionsanalys innan det kan bes kr ivas grammat is kt .

En sann bes kr ivning av m odernt engels kt talsprå k har såväl internat ionellt

s om nat ionellt vär de. Engels kan är utan jämförelse det v ikt igaste språ ket

för kommuni kat ion över gränserna, och i vårt lan d satsar v i myc ket på

un derv isn ing på ol ika sta dier för att göra engels kan t il l ett allmänt an dra­

språ k. Bet on ingen av "muntl ig kommun ikat ionsförmåga" i lär oplanen bl ir

doc k helt meningsfull först då bes krivn ingsun derlaget för en så dan u n der­

v isning förel igger. vil ket nu inte är fallet.

Hans A n derss on:

Den tid(�!a urbaniseringsprocessens konsekrenser /ör mlfida planering. dn r 75 l 24

För stu diet av sta dsväsen dets upp komst och t idiga utvec kl ing är det ar­

ke ol og is ka materialet av avgöran de bety delse. l Sver ige har detta för me-

Redo g. 1975176: 16 33

deltidens del inte utnyttjats vetenskapligt i proportion t i l l dess vikt . Or­

sakerna är flera. Städerna är ojämnt undersökta. Dokumentationen är mycket

olikartad. Översikt saknas över framtaget material. Detta försvårar starkt

planeringen av fortsatta undersökningar och skapar risk för att oersättliga

lämningar förstörs.

l detta läge. då dessutom u ndersökningskostnaderna stiger kraftigt, be­

höver kulturminnesvården ett fullgott vetenskapligt underlag för att göra

de bedömningar som bl. a. fornm inneslagen och deltagandet i den fysiska

planeringen föranleder.

Därför föreslås ett projekt på fyra år, som skall

- kartlägga och analysera den stadsarkeologiska situationen på de orter.

som under medeltid var städer i juridisk mening

- bearbeta materialet fr. a. med hänsyn til l övergripande frågeställningar

- skapa enhetl ighet i dokumentation och redovisningar samt

- föreslå riktlinjer för den fonsatta verksamheten.

Projektet kommer som resultat bl. a. att

- ge väsentligt bättre möjligheter att utnyttja redan befintligt men nu ej

överblickbart material. inte minst förkomparativa urbaniseringsstudier

- skapa förutsättningar för mera problemorienterade u ndersökningar än t i ­

digare

- erbjuda ett genomarbetat vetenskapligt u nderlag för den antikvarisk<� be­

dömningen och därmed

- underlätta för riksantikvarieämbetet att på ett tidigt stadium kunna ge

kommunerna planeringsförutsättningar med bedömning av de stadsar­

keologiska lämningarna och

- medverka ti l l att den kraftiga ökningen av undersökningskostnaderna

kan begränsas samt

- öka medvetandet hos institutioner. kommuner och allmänhet om det

stadsarkeologiska materialet som en väsentlig faktor för den historiska

kunskap som är ett nödvändigt underlag för planering av en levande

miljö.

Sten Carlsson:

Familjen i den Sl'etlska demograjiska och sociala oml•andlingen e{ier 1800. dnr

75192.

Tack vare sin enastående folkbokföring är Sverige jämte Finland det land

världen. som lämpar sig bäst för ett ingående demografiskt studium i långt tidsperspektiv av övergången från förindustriella ti l l industrial iserade

och urbaniserade förhållanden. l Uppsala finns efter 1 3 års intensiv mi­

grationsforskning åtskillig sakkunskap på detta område. Det planerade pro­

jektet avser att på relativt bred front utnyttja denna kombination av käll­

material och expertis. Familjens roll skall ställas i centrum. l det agrara

Redog. 1 975176 : 1 6 34

samhället utgjorde familjen en arbetsgemenskap omslutande två eller tre

generationer. Industrialiseringen. urbaniseringen och i viss mån agrara struk­

turförändringar medförde en upplösning av denna gemenskap. Följden blev

nya möjligheter för individerna men också betydande risker. Viktiga faktorer

att studera är familjernas storlek . civilståndsfördelningen. vigselfrekvensen.

giftermålsmönstret. den inom- och utomäktenskapliga nativitetens skift­

ningar. barnens övergång till nya yrken. den begynnande kvinnoemanci­

pationen. åldringarnas problem etc. Forskning skall bedrivas på såväl riks­

som lokalplanet. Svensk-Amerika skall även u ppmärksammas. Internatio­

nella jämförelser blir av central betydelse. Kvantitativa observationer kom­

bineras med vittnesbörd av icke-kvantitativ art. Stor vikt läggs vid indi­

viduella. typiska l ivsöden. De demografiska förändringarna skall sy·

stematiskt sättas in i sina allmänna sociala. ekonomiska. politiska och kul­

turella sammanhang. inom och utom Sverige. Internationellt finns ett myck­

et ston intresse dels för det svenska demografiska källmaterialet och möj­

l igheterna att på detta pröva och utveckla internationellt utarbetade de·

mografisk-historiska metoder. dels får de forskningsresultat. som kommer

att produceras inom projektet.

B. tatistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1975

I följande tabeller redovisas en översikt över a nslagens fördelning mellan

ämnesområden. dels för år 1 975 (tabell 1 ). dels får hela den tid under vilken

fonden varit verksam. 1 965- 1 975 (tabell 4).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fonsättningsanslag och

nya anslag 1 975 (tabell 2) samt hur de nystanade projektens anslag fårdelar

sig mellan olika fakultetsområden (tabell 3). Genom att flera projekt. särskilt

de som har större omfattning. är av tvärvetenskaplig karaktär är fördelningen

på ämnesområden endast ungefärlig. Projekten har i sådana fal l förts ti l l

det område som har bedömts vara mest centralt får projektet. l ston sett

ger tabellerna dock en rättvisande bild av inriktningen av fondens verk­

samhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på

samhällsfor kning i vid mening. De ämnen som sammanförts under be·

teckningen samhällsvetenskap har fått 54.2 % av anslagsbeloppet under

1 975. För hela perioden 1 965-1 975 är motsvarande andel 52.5. De olika

ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från år. Anledningen

härtill kan vara att något ston projekt inom ett ämne til lkommit eller slutförts

och är sålunda inte uttryck får någon ändring i fondens anslagspolit ik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en

stor del av anslagen t i lldelas forskningsprojekt inom de akademiska disci­

pliner som här betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fårdelning­

en av de anslagsmedel som går till naturvetenskap. humaniora och medicin

Redo�. 1975/76 : 1 6 35

m. m. ges hög prioritet åt såda n forskning som bedöms vara av s peciell

rele va ns för den teknis ka. eko nomis ka och sociala ut veckl i nge ns effe kter

på indi vid och samhälle.

U nder 1975 beviljades helt eller delvis 1 56 ansö kni ngar av 271 i ngi v na.

De beviljade an lagen uppgic k ti l l 24.3 milj. kr.* medan de a vslagna a n­

sö kningarna a vsåg ett belopp på 25.6 milj. kr.

Av de beviljade anslage n 1975 har 53 avsett n ya proje kt och 103 fort­

sätt ni ngsanslag. De n ya anslage ns a ndel av det totalt beviljade belo ppet

var 27 .5 96 och fortsättni ngsa nslagens var 72.5 96 .

• Della belopp avser de av styrelsen beviljade anslagen under år 1975. A v beloppet kommer 5.6 milj. all tas ur 1976 års disponibla medel och därmed bokföras 1976.

1 8.7 milj. kr. belastar alltså de för 1975 tillgängliga medlen. Bokfört belopp för beviljade anslag iir emellertid 19.3 milj. kr. Skillnaden förklaras av all bokfört belopp även omfattar rese;1n lag samt vissa anslagstillägg för underskoll som uppställ till följd a' automatiska lönekostnadsökningar. Vidare beslutade St>·relscn i december 1974

all ansla_g på 0.3 milj. kr. skulle beviljas ur 1975 års anslags medel. vilka sålcde bokförts 1975 men ingick i statistiken för 1 974.

Redog. 1975176 : 1 6 36

Tabe ll l . Ansökningar och beviljade anslag 1 975

(Be lo pp i tusental kronor)

Ansökningar IJeviljadc anslag Beviljade anslag '\\

Område Ansökningar Per område

Antal IJelopp Antal Belopp Antal IJelopp Antal Belopp

l . SAM HÄLLSVETENSKAP 155 27.105 93 13.195 60.0 48.7 59.6 54.2

1.1 Ekonomisk historia 3 800 3 592 100.0 74.0 1.9 2.4

1.2 Företagsekonomi 16 2.320 7 862 43.8 37.1 4.5 3.5

1.3 Nationalekonomi 13 2.068 JO 1.513 76.9 73.2 6.4 6.2

1.4 Kulturgeografi 13 2.655 8 1.357 61.5 51.1 5.1 5.6

1.5 Sociologi/socialpolitik 35 6.553 15 1.643 42.9 25.1 9.6 6.7

1.6 Statistik 5 907 4 638 80.0 70.3 2.6 2.6

1.7 statskunskap 30 '.114 19 2.644 63.3 51.7 12.2 10.9

1.8 Forskning om forskning l 46 l 46 100.0 100.0 0.6 0.2

1.9 Informationsbehandling l 338 l 265 100.0 78.4 0.6 1.1

1.10 Pedagogik 19 3.238 12 1.699 63.2 52.5 7.7 7.0

1.11 Psykologi 14 2.000 JO 1.261 71.4 63.1 6.4 5.2

1.12 Juridik/kriminologi 3 270 l 25 33.3 9.3 0.6 0.1

1.13 Socialantropologi 2 796 2 650 100.0 81.7 IJ 2.7

2. MEDICIN 28 5.245 8 2.113 28.6 40.3 5.1 8.7

3. NA TURVETENSKAP 33 7.112 14 2.547 42.4 35.8 9.0 10.5

4. TEKNIK 5. HUMANIORA 52 10.173 35 6.192 67.3 60.9 22.4 25.4

6. Övrigt 3 294 6 294 100.0 100.0 3.8 1.2

Summa 271 49.929 156 24.341 100.0 100.0

Totalt beviljat av totalt sökt 57.6 48.8

Tabe ll 2. Fortsättningsanslag/n ya anslag 1 975

( Belopp i t usental kronor)

Typ av ansökan Ansökningar Be\ i !jade anslag Beviljade anslag % Ansökningar Per område

Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Fortsiitt ningsanslag 110 23.560 103 17.638 93.6 74.9 66.0 72.5

Nya anslag 161 26.366 53 6.703 32.9 25.4 34.0 27.5

Summa 271 49.929 156 24.341 100.0 100.0

Totalt beviljat av totalt sökt 57.6 48.8

Redog. 1975176 : 1 6 37

Tabell 3 . Nya anslag 1975

( Belopp tusental kronor)

Område Ansökningar Beviljade anslag Beviljade anslag % Ansökningar Per område

Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Samhällsvetenskap 85 1 3.503 29 3.902 34.1 28.9 54.7 58.2

Medicin 22 3.108 2 168 9,0 5.4 3.7 25

Naturvetenskap 25 4,078 7 622 25.9 15.3 131 9,3

Teknik l l u maniora 29 5.423 I l 1 .757 37.9 32,4 20.8 26.2 Övrigt 2 254 4 254 100.0 1 00.0 75 3.8

Summa 1 6 1 26,366 53 6.703 1 00 .0 100.0

Beviljade nya anslag av totalt sökt 32,9 25.4

Tabell 4. Anslag 1965-1975

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde Beviljade ansökningar Beviljat belopp i % av totalt bevil-jat belopp

Antal Belopp

l . SAM H Ä LLSV ETENSKAP 662 97.963 52,5

1 . 1 Ekonomisk historia 36 4.464 2.4

1 . 2 Företagsekonomi 5 1 5.679 3.0

1 . 3 Nationalekonomi 68 l 1 .539 6.2

1 .4 Kulturgeografi 62 1 0.808 5.8

1 . 5 Sociologi/socialpolitik/ socialantropologi 1 23 1 7.284 9.3

1 .6 Statistik 37 4.670 25

1 . 7 Statsk u n skap 95 1 5 .295 8.2

1 . 8 Forskning o m forskning 1 7 1 555 0.8

1 . 9 Informationsbehandling 1 2 4.701 25

1 . 10 Psykologi/pedagogik 1 3 1 19.361 10.4

1 . 1 1 Juridik/kriminologi 30 2.607 1 .4

2. MEDICIN 1 1 9 23.849 1 2.8

3. NATURVETENSKAP 95 26.376 14.1

4. TEKNIK 6 1 .390 0.7

5 . HUMANIORA 1 75 32.266 1 7.3

6. Övrigt 28 4.794 2.6

Summa l 085 1 86.638 100.0

Redog. 1975176:16 38

Innehållsförteckning

A. Nya projekt 1975 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Fö r e t a g s e k o n o m i

The Dynamics of Organi zationa l Stagnation

Bo He dberg Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Företagssamarbete

An ders E dström

N a t i o n a l l;! k o n o m i

Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Regionala pro duk 1 i vitetsjämförelser

Per An ders Örten dahl Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Theor y of economic s ystems an d their malfunctions

7

7

Pavel Pelikan Stockholm. l i E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Invan dringsp olitik och konjunkturutveckling - en stu die av poli-

tiska och a dministrativa beslutsprocesser i samban d me d invan d-

ringen och åtföljan de konjunktureffekter

Ilarai d i klasson Växjö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Development through Minerals Expons

Marian Ra det zki Stockho lm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0

In nationsprocessens mekanismer -stu dier i dynamisk prisbil dnings-

politik

Bo Axell Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Integrering av innations- och arbetslöshetsteorin

Claes-Henric Siven Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1

K u l t u r g e o g r a f i

Utbi l dning och samhällets organisation och utveckling

Torval d Gerger St ockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1

Det offent liga beslutsfanan det och den offentliga sektorn: deras r oll

i regionala utveckl ingsförlopp

Gunnar Törnqvist Lun d . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Mo deller för samspelet mellan olika planeringsnivåer. Effekter av

regionalpolitiska åtgä r der ur e n ekonomiskt perspektiv

Per Holm Stockholm. KTH . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3

S o c i o lo g i / s o c i a lp o l it i k

Kulturin dikatorer: Svensk s ymbo lmiljö 1945-1975

Karl-Erik Rosengren Lun d . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3

S 1 a 1 i s 1 i k

Kausala relationsmo deller inom samhällsvetenskaperna ( K RIS)

K G Jöreskog Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4

Redog. 1 975176 : 1 6

S t a t s k u n k a p

Politiska och ociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års

ekonomiska reform

Jan Åke Dellenbmnt

Pres ens funktioner

Jörgen Westerståhl

Mobil iseri ngsprojek t et

ppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

39

1 5

1 5

Björn Hettne Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Bostadspolitik på regional nivå

Nils Stjernqvist Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7

Per-Albin Hansson - en studie i socialdemokratisk politisk praktik

Alf Johansson Stockholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7

Politisk styrning av offentlig verksamhet

Daniel Tarschys Stockholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 8

E n tudie av industriföretagens roll i det politiska systemet

Roger Henning Stockholm. S S . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 8

Svensk utbildningspolitik 1935-1970

Pär-Erik Back Umeå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9

Politik som rationellt handlande

Leif Lewin Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9

I n fo r m a t i o n s b e h a n d l i n g

Demokratisk styrning och planering i arbetslivet Åke Sandberg Stockholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

P e d a g o g i k

Ett program för samhällsforskning med inriktning på förståelsen

av mänskliga handlingar och konOikter

Arne Trankell Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1

P s y k o l o g i

Tillämpning av effektiva beslutsstrategier

Roben W Goldsmith Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1

tstötta oc h isolerade barn: en utvecklingsstudie

David Magnusson Stockholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Beteendevetenskapliga studier av fysiskt arbete. arbetsförmåga och

psykisk funktion

Gunnar Borg Stockhol m , Kl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

S o c i a l a n t r o p o l o g i

Kvinnor och samhällsförändring

23

Gunilla Bjeren Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Redo g. 1 975176: 1 6

M e d i c i n

Akupunkturbehandling vid vissa sjukdomar och som bedövnings·

medel vid operation och förloss ni ng

40

Olov Lindahl Linköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Utvärdering av barnhälso- och sj:.�kvård i förorter

Rolf letterström Stockholm, Kl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

a t u r v e t e n s k a p

Konsumentbeteende och livsmedelskvalitet

Erik von Sydow Göteborg, SIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Under ökning av den övre atmosfårens egenskaper medelst me-

teorer

Bertil Anders

Lindblad Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Absolutkal ibrering av appamtur för mätning av atmosfärens COr

halt

Bert Bolin

H u m a n i o r a

Etermediernas språk

Inger Haskå

Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kammu språk och folksagor

26

26

27

Kristina Lindell Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Stat och nyhetsbyrå

Gunilla lngmar-RUdel Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Riksinventering och vetenskaplig undersökning av äldre svenska

musikinstrument

Musikhist. museet Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utarbetande av en bibliogmfi över svenskt tryck 1 700-1829

30

Sune Lindqvist Stockholm, KB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Ordförståelse i samhällskommunikationen

Sten Malmström Stockholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Studier av den militära sektorns roll i den sociala utvecklingen i

Sverige 1 8 1 5-1 945

Kerstin Strömberg-Back Umeå. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1

Engelskt talspråk

Jan Svartvik Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den tidiga urbaniseringsprocessens konsekvenser för nutida pla­

nering

l ians A ndersson Stockholm. R AÄ . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Familjen i den svenska demogmfiska och sociala omvandlingen

efter 1 800

Sten Carlsson Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

32

32

33

B. lati�tiska upp�ifler 1965-1975 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

GOT AR 51404 Stockholm 1976