Examensarbete Att leva med bröstcancer Närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer- en systematisk litteraturstudie. Författare: Agnesa Bajraktari Hoti, Elinor Segerberg Handledare: Emil Danehorn Examinator: Kerstin Wikby Termin: VT 16 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2VÅ60E
35
Embed
160618 Uppsats, Bajraktari.Hoti-Segerberg, …lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:955145/FULLTEXT01.pdfExamensarbete Att leva med bröstcancer Närståendes upplevelser efter att en
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Examensarbete
Att leva med bröstcancer Närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer- en systematisk litteraturstudie.
2.4.1 Sjuksköterskans uppgift vid en vårdsituation _________________________ 32.5 Definition av närstående och deras roll _________________________________ 3
2.5.1 Definition av närstående ________________________________________ 32.5.2 Närståendes roll vid bröstcancer __________________________________ 42.5.3 Stöd från samhället _____________________________________________ 4
7 Resultat ___________________________________________________________ 107.1 Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning _______________ 107.2 Förmågan att anpassa sig ___________________________________________ 117.3 Behov av att finnas till _____________________________________________ 117.4 Den psykiska påfrestningen _________________________________________ 12
1 Inledning Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. En tiondel av
Sveriges kvinnor riskerar att drabbas av bröstcancer före 75 års ålder. Genomsnittsålder
för insjuknande är 60 år och det är färre än fem procent som drabbas av bröstcancer
innan de fyllt 40 år (Gudmunsson, 2013).
Eftersom bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor ansågs detta
intressant att få mer information om. Då fokus oftast läggs på patienten och dess
upplevelse av diagnosen ville vi få en djupare förståelse för hur närstående påverkas i
denna situation. Genom att belysa detta område kan även blivande sjuksköterskor samt
yrkesverksamma sjuksköterskor ta del av och få en djupare förståelse för hur närstående
upplever en bröstcancer diagnos.
2 Bakgrund 2.1 Bröstcancer Normal celldelning kontrolleras noggrant av speciella gener inne i celler i kroppen,
varenda cell har över 20 000 gener. Vissa av dessa gener har i uppgift att signalera till
cellen att dela sig så en ny cell skapas, andra har i uppgift att signalera till cellen att det
är dags att sluta med celldelningen. Vid cancer har den balansen upphört att fungera och
det blir en ohämmad celldelning. Allt fler cancerceller bildas och med tiden skapas en
klump av celler, denna klump är det som kallas för tumör. Tumören bildar sina egna
blodkärl och genom dessa får tumören sin näring. Det finns godartade, benigna, och
elakartade, maligna, tumörer. Det som skiljer dessa två typer av tumörer är att den
godartade inte har förmågan att växa igenom andra vävnader eller sprida sig till andra
organ som den elakartade tumören har. Genom detta kan elakartade tumörer komma i
kontakt med blodkärl som gör det möjligt för tumörceller att transporteras till andra
kroppsdelar. Denna nya tumörbildning kallas metastas (Einhorn, 2013).
Bröstcancer finns i flera olika former, den vanligaste är att cancer startar i
mjölkgångarnas celler så kallad ductal cancer. Men kan även starta i mjölkkörtlarna, så
kallad lobulär cancer. I sällsynta fall startar cancern i bindväven som finns mellan
mjölkkörtlarna. Bröstcancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande. På grund
av att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i ett tidigare skede har prognosen för att bota
cancer ökat de senaste årtiondena, dock är prognosen väldigt individuell och varierar
från fall till fall (Nystrand, 2014).
2
Orsaken till bröstcancer är inte klarlagd, men det finns en tydlig ärftlig faktor där risken
är upp till tre gånger högre. Livsstilen har en viss inverkan, övervikt och fetma ökar
risken för bröstcancer. Det finns även ett visst samband mellan alkoholkonsumtion och
risken för att drabbas av bröstcancer. Men den största bidragande orsaken till
uppkomsten av bröstcancer är den hormonella balansen. Stark förknippade hormoner är
de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Risken för att få bröstcancer
ökar med antalet menstruationscyklar som kvinnan har. Det finns dock bevis på att
motion minskar risken för att drabbas av bröst cancer. Risken minskar även om kvinnan
har haft fullgångna graviditeter med amning i minst sex månader, fått sitt första barn
tidigt eller fått många barn (Nystrand, 2014).
2.2 Diagnostisering Vid diagnostisering används olika undersökningar som med en komplett anamnes och
fysisk undersökning kan fastställa diagnosen. De vanligaste undersökningarna som
genomförs är röntgenundersökning ultraljud, biopsier samt cytologiska analys av
tumörmarkörer, men även blod, urin eller vävnadsanalyser genomförs (Dahllöv, 2015;
Braun, Anderson, Holmer & Grip, 2012)
2.3 Behandling Vid diagnosen bröstcancer kombineras olika behandlingar som operation,
strålbehandling, cytostatikabehandling och även farmaka. Allt för att få en så effektiv
behandling så möjligt. Oftast börjar behandlingen med operation men kan ibland inledas
med cytostatika som fördel att testa och veta vilken typ av cytostatika eller
läkemedelsbehandling som har bäst effekt på tumören. Läkemedelsbehandling syftar till
att döda eller hämma de cancerceller som finns kvar och minska risken för återfall.
Strålbehandling förstör cellernas arvsmassa, DNA, vilket kan leda till att tumörcellerna
dör (Dahllöv, 2015; Braun, Anderson, Holmer & Grip, 2012).
Det är vanligt med biverkningar av cytostatikan, det kan vara exempelvis trötthet på
grund av anemi, illamående, minskad aptit och sköra slemhinnor (Dahllöv, 2015).
Taxman, Conlon, Speers, Dismuke, Heyman och Taxmans (2016) forskning visar på att
det går att minska beverkningarna av behandlingarna genom att ta kompletterande
Vitamin C under behandlingen.
3
2.4 Omvårdnad Oberoende av vilken behandling kvinnan får för sin bröstcancer har sjuksköterskan den
viktiga rollen att på ett pedagogiskt sätt erbjuda stöd och vägledning till kvinnan, men
även hennes närstående så de kan uppnå en förståelse som ger dem större handlingskraft
(Kopp, 2010).
2.4.1 Sjuksköterskans uppgift vid en vårdsituation Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att sjuksköterskans uppgift i en vårdsituation är
att få ett grepp om patientens totala hälsosituation. Författarna menar att det finns
många anledningar till att sjuksköterskan ska uppmärksamma närstående som en person
i fokus. För det flesta individer är närstående de allra viktigaste personerna och vi är alla
beroende av samspel med varandra. Vid långvarig sjukdom kan närstående ta på sig en
stor del av vårdandet kring patienten, vilket kan betyda mycket för patienten. I och med
detta kan närstående ha en avgörande roll för patientens möjlighet att återfå hälsa och
välbefinnande.
2.5 Definition av närstående och deras roll 2.5.1 Definition av närstående Närstående definieras enligt Svenska Akademiens ordlista som partners, barn eller
släktingar (Malmström, Györki och Ögren, 2007). Jeppsson Grassman (2003) skriver att
närståendebegreppet är mångtydigt och som många gånger behöver förtydligas. Till
närstående räknas ofta en person inom släkten, oftast via blodsband och/eller juridiska
band. Dock innefattas även de personer som samlever utan juridiska band.
Enligt Dahlberg och Segesten (2010) beskrivs familjen som de personer som står
närmast patienten, som exempelvis närstående, anhöriga och släktingar. Det är patienten
som själv väljer vilka som ska betecknas som familj. Till exempel kan det vara ens
partner, barn eller barnbarn men även en vän. Wright, Watson och Bell (2002) menar att
en familj kan bestå av individer som "bryr sig om" varandra eller personer som
exempelvis binds samman av "emotionella band", vilket gör att individerna känner
samband och delar medkänsla i varandras liv (ibid). Wright, Watson och Bell (2002)
menar att en familj kan bestå av individer som "bryr sig om" varandra eller personer
som exempelvis binds samman av "emotionella band", vilket gör att individerna känner
samband och delar medkänsla i varandras liv (ibid).
I denna litteraturstudie belyses partners, barn samt föräldrars upplevelser efter en
bröstcancer diagnos.
4
2.5.2 Närståendes roll vid bröstcancer Bröstcancer inom en familj kan medföra utmaningar för att kunna upprätthålla ett stabilt
familjeliv. Jeppsson Grassman (2003) beskriver att det finns olika perspektiv på att
förtydliga innebörden av närståendeskap. Författaren menar att vi alla är närstående på
ett eller annat sätt och att alla individer ger och tar emot hjälp som en naturlig del av
livet. Ett annat perspektiv på närståendeskap uppkommer när omvårdnadsbehovet
förändras och när en individ blir beroende av andra för att kunna fortsätta leva ett
drägligt liv, det kan handla om snöskottning, eller deltagande vid dödsbädd. Författaren
menar att detta är något som vi alla kommer att uppleva förr eller senare, när det blir är
helt beroende av generationsmönstret inom familjen, samhällsutvecklingen samt det
offentliga vård- och omsorgssystemets utformning (ibid). Lindholm, Rehnsfeldt, Arman
och Hamrin (2002) skriver att när en kvinna får diagnosen bröstcancer är det inte bara
hon själv som drabbas utan även hennes närstående upplever lidande. Studien visar att
närstående upplever samma känslor som den bröstcancerdabbade kvinnan, så som
chock, oro, ångest, rädsla och skuldkänslor.
Detta kan medföra negativa familjeförhållande, vilket i sin tur kan medföra att
närståendes lidande blir mer påtagligt. Genom att befinna sig mellan sitt eget och
kvinnans lidande kan en osäkerhet skapas hos närstående. Men genom att dela sitt
lidande med andra kan en känsla av lättnad hittas. Hedefalk (2014) skriver att den första
reaktionen som närstående får efter en bröstcancer diagnos är känslan av att hela
tillvaron har fallit samman. Helt plötsligt har hela livet förändrats och situationen kan
kännas overklig för närstående. Det kan vara svårt att förstå vad det är som verkligen
hänt och svårt att acceptera att personen blivit sjuk.
2.5.3 Stöd från samhället Under 1900-talet och början på 2000-talet uppmärksammades närståendes insatser i
politik och offentliga diskussioner. Närstående identifierades ideologiskt och politiskt
för att behovet av stöd samt vård och omsorg till äldre, vårdbehövande och
funktionsnedsatta skulle klargöras. Regeringen gjorde år 1997 en satsning på att
utveckla stödet till närstående då det visat sig finnas ett stort behov av utveckling av
detta i kommunerna. Regeringen gav socialstyrelsen 7.5 miljoner kronor för att stödja
denna utveckling. Yttligare insatser gjordes mellan 1999-2001 då det satsades 300
miljoner kronor i ett försök på ett långsiktigt arbete med att stödja och underlätta, men
även bidra till ökad livskvalitet för närstående till äldre, långvarigt sjuka eller
funktionshindrade. Det var ett sätt att försöka öka kunskapen om närståendeskap och
närståendes insatser. Detta projekt kallades Anhörig 300 (Jeppsson Grassman, 2003).
5
2.6 Copingstrategier Coping innebär att ha förmågan att hantera påfrestande upplevelser. Copingstrategier är
de åtgärder som en individ tar till för att kunna hantera dessa situationer. Vilken typ av
strategi som väljs att användas är individuell och kan bero på inre eller yttre personliga
resurser så som kognitiva insikter, hälsorelaterade faktorer eller fysisk omgivning. De
olika formerna av copingstrategier som finns är känslo- och problemfokuserad coping
och undvikande copingstrategier. Känslofokuserad coping fokuserar på de inre problem
som kan finnas, detta med syfte att lära sig att hantera och kontrollera känslor samt lära
sig att omvärdera och acceptera situationen. Med problemfokuserad coping menas att
lägga fokusen på omgivningens miljö och de problem som kan finnas där. Denna form
av coping används ofta av personer som är uppgiftorienterade och försöker hitta
lösningar på konflikter. Undvikande copingstrategier med distansering, förnekande och
flyktbeteende används ofta som ett sätt att avskärma sig (Brattberg, 2008).
Kalfoss (2011) beskriver coping som ett sätt att hantera krav eller utmaningar. Inom
vården indelar författaren coping som ett sätt att se problemet, hantera emotioner och
hitta en mening i allt detta. När närstående befinner sig i en svår situation är det viktigt
att sjuksköterskan hjälper dem att hitta en mening i det som sker. Men även försöka
hjälpa de närstående med att fylla tillvaron med positiva inlevelser och aktivt hitta mål
som hjälper dem vidare i den svåra situationen. Dessa typer av strategier väljs att
genomföras i sådana situationer där det anses att något är möjligt att förändra, antingen i
själva situationen eller hos de närstående själva.
3 Teoretisk referensram – Familjefokuserad omvårdnad Vid sjukdom kan hela familjen påverkas. I och med detta ansågs det vara av betydelse
att inkludera familjens perspektiv inom den teoretiska referensramen,
Familjen är ett system som består av olika individer, med olika egenskaper vilket gör
att de påverkar varandra (Wright, Watson & Bell, 2002). Familjesituationen kan se olika
ut, beroende på faktorer som till exempel social status, miljö, uppväxt med mera som är
i samspel och förändras över tid.
Inom familjefokuserad omvårdnad beskrivs att sjukdomen upplevs olika från person till
person, det kan variera mellan olika personer och familjer. Wright, Watson och Bell
(2002) beskriver att familjen är de som känner patienten bäst och är mer angelägna om
patientens välmående, det är även de som kan påverka patientens hälsa alternativt
ohälsa. Detta innebär att de indirekt kan bidra till tillfrisknande och välbefinnande.
6
Vidare menar författarna att familjen även kan ha negativ påverkan på patienten, detta
då de inte har patientens välmående i åtanke. .
Enligt Wright, Watson och Bell (2002) beskrivs kommunikationen som en viktig del av
livet, genom kommunikation kan vi nå varandra. Vidare menar författarna att
kommunikation inom familjen är som ett nätverk där all information utbytes. En viktig
aspekt för att dela upplevelser och erfarenheter med varandra och att en mellanmänsklig
relation ska skapas (ibid).
4 Problemformulering Allt fler av världens befolkning drabbas av bröstcancer, vilket även kan innebära att fler
familjer blir indirekt involverade i patientens ohälsa. Fokus läggs oftast på patienten och
närstående kan komma i skymundan. Det finns ett stort behov av stöd till patienten men
även dess närstående, detta för att dem ska kunna komma vidare, hantera och acceptera
diagnosen. Om närstående inte får den hjälp och det stöd som de behöver, finns det risk
att de inte orkar finnas där för patienten. Detta kan också leda till att patienten blir
lidande. Därför anses det vara av stor betydelse att belysa närståendes upplevelser efter
en familjemedlems bröstcancerdiagnos. Det kan finnas en brist i kunskap om hur
närstående påverkas i svåra situationer eller händelser men genom att belysa
närståendes upplevelse kan sjuksköterskan öka sin medvetenhet om hur familjen som
helhet kan påverkas av en bröstcancer diagnos.
5 Syfte Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser efter att en familjemedlem fått
diagnosen bröstcancer.
6 Metod Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie. Friberg (2012) beskriver en
litteraturstudie som ett sätt att skapa översikt inom ett specifikt omvårdnadsrelaterat
område., det kan exempelvis vara ett problem inom sjuksköterskans kompetensområde.
Genom att genomföra en systematisk litteratur studie kan befintlig kunskap inom
forskningen studeras, detta för att få en uppfattning om tidigare forskning inom
området.
7
6.1 Litteratursökning Sökningarna genomfördes i tre olika sökdatabaser, dessa är CINAHL, PsycINFO och
PubMed. Dessa valdes då de har inriktning på omvårdnadsforskning och medicin
(Forsberg & Wengström, 2013). Backman (2008) förklarar att CINAHL är en databas
med information för omvårdnad och medicin som innehåller främst hälso- och
vårdvetenskapliga artiklar. PsycINFO är en databas för psykiatri, psykologi, sociologi
och beteendevetenskap. PubMed innehåller Medline vilket gör att det är den största
databasen som används för forskning inom medicin och biomedicin (ibid). För att
garantera att artiklarna var vetenskapliga användes Ulrich´s Periodicals Directory på
alla artiklar oavsett sökdatabas, detta trots användning av Peer reviewed i CINAHL och
PsycINFO. Resultat från artikelsökningarna presenteras i bilaga 1, tabell 2-4.
Sökningarna genomfördes mellan 2016-03-09 och 2016-03-15.
6.1.1 Inklusionskriterier Inklusionskriterierna för denna systematiska litteraturstudie var att studierna skulle
handla om bröstcancer samt innehålla ett närståendeperspektiv. Då 2016 precis börjat
valdes även att inkludera de artiklar som publicerats under 2016.
6.1.2 Avgränsningar Då aktuell forskning eftersträvas fick artiklarna vara max fem år gamla (Forsberg &
Wengström, 2013; Östlundh, 2012), vilket innebar att artiklarna inte fick vara
publicerade tidigare än 2010, Peer reviewed användes i de databaser där det gick att
välja, vilka var CINAHL och PsycINFO. Peer reviewed användes för att artiklarna
skulle vara vetenskapliga samt för att öka chansen att artiklarna håller hög kvalitet. Inga
geografiska avgränsningar gjordes.
6.2 Datainsamling För att översätta svenska termer till engelska ämnesord användes svensk MeSH. Det
engelska ämnesordet för bröstcancer är Breast neoplasms. Efter att ha gjort en
pilotsökning valdes att använda sökordet Breast cancer i databaserna CINAHL och
PsycINFO då detta sökord genererade fler träffar, i PubMed genererade breast
neoplasms fler träffar och därför användes detta sökord i denna databas. För att få med
närståendeperspektivet används sökordet Family i alla tre databaser. Då Coping är en
psykologisk term som beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och
känslomässiga situationer ansågs därför detta sökord vara mer korrekt för vår sökning
8
än Experience. Dock är det inte ett sökord som innebär närståendes upplevelse, utan den
text som handlade om närstående plockades ut ur artiklarna och användes.
För att binda ihop våra sökord användes sökoperatorn AND. Östlundh (2012) beskriver
operatorn AND som det vanligaste och används när två sökord ska kopplas ihop. Genom
att sätta AND mellan två sökord styrs databasen att söka på artiklar som handlar om
båda dessa sökord. En annan sökoperator är OR, när denna operator sätt mellan två
sökord styrs databasen att söka på artiklar som handlar om antingen det ena eller det
andra sökordet, men kan även innehålla båda (ibid). Vi valde att enbart använda oss
utav sökoperatorn AND då vi vill ha med alla sökorden i de artiklar som databasen tar
fram.
6.3 Urval Litteratursökningen gav totalt 348 träffar och alla titlar lästes, efter titelläsningen
återstod 30 artiklar. Dessa artiklars abstrakt lästes för att få en bredare förståelse om
innehållet. När abstrakten var lästa gjordes en bedömning av relevansen och 16 artiklar
föll bort då dessa inte motsvarade syftet. De 14 återstående artiklarna lästes i fulltext
och ytterligare sju artiklar föll bort. Fyra artiklar föll bort till följd av att innehållet inte
svarade an mot syftet två exkluderades då de var litteraturstudier samt en artikel föll
bort då den inte gick att få tag på i engelsk text. Slutligen återstod sju artiklar, en
kvalitativ, en mixed method samt fem kvantitativa, som gick vidare till
kvalitetsgranskning.
6.4 Kvalitetsgranskning Sju artiklar granskades noggrant med en granskningsmall för kvantitativ studie och en
granskningsmall för kvalitativ studie enligt Forsberg och Wengström (2013).
Modifiering av mallar gjordes genom att sätta in ett poängsystem för att göra
granskningen lättare. Varje fråga besvarad med ”ja” gav ett poäng. Om studien fick 80
% av poängen ansågs det som studie av hög kvalitet, om studien fick mellan 60 % upp
till 80 % ansågs studien vara av mellanhög kvalitet och de under 60 % bedömdes som
studier med låg kvalitet. Artiklarna bedömdes individuell av författarna var för sig för
att sedan jämföra våra granskningsresultat och finna ett gemensamt samtycke om
artiklarnas kvalitet. Alla sju artiklarna bedöms som relevanta för syftet. Fem av
artiklarna hade hög kvalitet och två artiklar bedömdes ha medelhög kvalitet. Då alla
artiklar motsvarade vårt syfte inkluderades de i arbetet. Se presentation av artikelmatris
i bilaga 3
9
6.5 Analys För analysen användes en innehållsanalys utifrån beskrivning av Forsberg och
Wengström (2013). En systematisk litteraturstudies resultat ska med fördel omfatta
resultat från både kvantitativa och kvalitativa artiklar (Forsberg & Wengström, 2013).
Det bestämdes att använda kategorier men att inte tolka till teman. Det första steget i
analysen var att hitta adekvata meningsenheter som var relevanta till syftet. För att få
fram innehållet av artiklarna lästes artiklarna flera gånger i original och översattes sedan
till svenska för att få så bra uppfattning som möjligt. Kvantivativa artiklars
tabellinnehåll omformulerades till text för att få resultatet mer sammanhängande och
förståeligt. Artiklarna analyserades och möjliga meningsenheter valdes ut av författarna
var för sig för att sedan ha en diskussion och hitta gemensam konsensus.
Meningsenheterna i artiklarna kondenserades och etiketter tillsattes som sen
sammanfattades till kategorier. Homogenitet finns inom kategorierna medan det är
heterogenitet mellan dem. Exempel från dataanalysen presenteras i Tabell 1.
Bergh, M. (2002). Medvetenhet om bemötande. En studie om sjuksköterskans
pedagogiska funktion och kompetens i närståendeundervisning. Göteborgs Universitet:
Institutionen för vårdpedagogik
*Bigatti, S-M., Brown, L-F., Steiner, J-L., & Miller K-D. (2011). Breast Cancer in a
Wife. How Husbands Cope and How Well It Works. Cancer Nursing. 34(3), 193- 201,
doi: 10.1097/NCC.0b013e3181ef094c
Brattberg, G. (2008). Att hantera det hanterbara. Om coping. Stockholm: Gunilla
Brattberg AB
Braun, C-A., Anderson, C-M., Holmer, L., & Grip, G. (2012). Patofysiologi : om hur
förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund : Studentlitteratur
*Coyne, E. (2013). The strengths and resources used by families of young women with breast cancer. The Australian Journal of Cancer Nursing. 14(2), 10-16 *Coyne, E., Wollin, J., & Creedy, D-K. (2012). Exploration of the family’s role and
strengths after a young woman is diagnosed with breast cancer: Views of women and
their families. European Journal of Oncology Nursing. 16(2), 124-130, doi:
10.1016/j.ejon.2011.04.013
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis.
Stockholm: Natur och Kultur
Dahllöv, A. (2015). Bröstcancer. Vårdguiden. (Hämtad: 2016-05-27).