UPPSALA UNIVERSITET KANDIDATUPPSATS Företagsekonomiska Institutionen 2008-05-30 Patrik Eriksson Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska institutionen
45
Embed
Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
UPPSALA UNIVERSITET KANDIDATUPPSATS
Företagsekonomiska Institutionen 20080530
Patrik Eriksson
Rikard Josefsson
VinstutdelningHar den nya aktiebolagslagen
påverkat bolagens utdelningsnivåer?
Handledare: Robert Joachimsson
Företagsekonomiska institutionen
Sammandrag
Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående
bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i
årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin
utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft
någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från
konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras
årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av
utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen. En mindre ökning av
utdelningskvoten hittades, men den går inte att påvisa att den har något med
lagändringen att göra. Utdelningsnivåerna varierar kraftigt mellan bolagen och det
bidrar till att det inte går att säga något om samband mellan testade variabler och
lagändringen. Inget samband mellan de testade variablerna och utdelningsnivåerna har
2.3 KOMMENTARER TILL LAGÄNDRINGARNA....................................................................................................102.3.1 Reservfonden.............................................................................................................................102.3.2 Koncernspärren........................................................................................................................112.3.3 Försiktighetsregeln...................................................................................................................12
2.4 EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV UTDELNING....................................................................................................132.5 SAMMANFATTNING.................................................................................................................................14
3 METOD ..................................................................................................................................................15
4 EMPIRI OCH ANALYS........................................................................................................................21
4.1 UTDELNINGSKVOT..................................................................................................................................214.2 ANDEL BOLAG SOM ÖKAT UTDELNINGEN....................................................................................................224.3 RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL..............................................................................................................234.4 SOLIDITET.............................................................................................................................................244.5 LIKVIDITET...........................................................................................................................................254.6 KONJUNKTUR........................................................................................................................................264.7 ANALYS AV FAKTORER...........................................................................................................................26
5 FORTSATT FORSKNING....................................................................................................................29
8.1 BILAGA 1: FORMLER..............................................................................................................................338.1.1 Paired ttests.............................................................................................................................338.1.2 Konfidensintervall för proportioner.........................................................................................34
8.2 BILAGA 2: STUDENTS T DISTRIBUTION......................................................................................................358.3 KONSULTFÖRETAG INOM JURIDIK OCH EKONOMI..........................................................................................36
År 2006...............................................................................................................................................36År 2005...............................................................................................................................................37År 2004...............................................................................................................................................38
8.4 TILLVERKNING AV MOTORFORDON, SLÄPFORDON OCH PÅHÄNGSVAGNAR..........................................................39År 2006...............................................................................................................................................39År 2005...............................................................................................................................................40År 2004...............................................................................................................................................41
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Vinstutdelning till ägarna kan användas av bolagen på flera olika sätt, beroende på vad de
vill uppnå. Det kan vara ett sätt att signalera bolagets ekonomiska framtidsutsikter.
Marknaden reagerar ofta positivt på utdelningar vilket gör att aktierna kan öka i värde och
bli mer populära.
Den 1/1 2006 trädde den nya aktiebolagslagen i kraft, där 17 kap. 3 § innehåller nya regler
angående begränsningar av storleken på vinstutdelningar. En stor förändring är att den så
kallade koncernspärren har tagits bort, vilket gör att ett moderbolag endast behöver ta
hänsyn till sin egen balansräkning när de bestämmer storleken på en vinstutdelning.
Koncernen måste dock beaktas i försiktighetsregeln, som säger att moderbolaget måste
tillämpa denna både på sin egen och koncernens verksamhet. Försiktighetsregelns innebörd
har förändrats och utökats för att göra den mer tydlig och tillämpbar. Avsättningskravet till
reservfonden har tagits bort.
Moderbolag har fått en större möjlighet att förmedla sin aktuella ekonomiska situation
samt framtidsbedömning när befogenheterna att bestämma storleken på utdelningen har
ökat, vilket också kan innebära att det kan bli svårare att tolka de signaler de försöker
sända. Även hur det går för koncernen kan bli svårare att tolka då moderbolaget inte
begränsas i samma utsträckning som tidigare av koncernverksamheten. En ökning kan
tolkas som att det går bättre för bolaget, men ökningen kan egentligen bero på friare regler.
Att tolka en eventuell förändring i utdelningspolicys kan vara svårt för mindre aktieägare
som inte är insatta i bolagens verksamhet. Vår målgrupp är därför mindre aktieägare, som
är intresserade av att se om den nya aktiebolagslagen har påverkat utdelningsbeteendet.
2
1.2 ProblemdiskussionNu har vi passerat tidpunken för införandet av den nya aktiebolagslagen och bolagen har
haft möjlighet att bestämma vinstutdelningen med hjälp av de nya reglerna. Det leder till
att man kan fråga sig om vinstutdelningsnivåerna har förändrats på grund av detta.
Med avseende på förändringarna i nya aktiebolagslagen skulle man kunna förvänta sig en
förändring i storlek på vinstutdelningen, då det är upp till moderbolaget att tolka och
applicera försiktighetsregeln på sin verksamhet. Det skulle kunna vara så att bolagen delar
ut mer än förut eftersom att de ska motivera utdelningen med grund i helhetsbilden av
bolaget, något som de själva kan påverka. Det skulle också kunna var så att de istället delar
ut mindre om de har svårt att i praktiken uppskatta sin ekonomiska verklighet eller tolkar
den nya försiktighetsregeln stramt och då tar det säkra framför det osäkra. Ett ytterligare
scenario skulle kunna vara att de fortsätter dela ut lika mycket som förr och kanske till och
med fortfarande håller sig till de gamla reglerna, för att undvika att någon ifrågasätter
utdelningen.
Har vinstutdelningsnivån förändrats på grund av aktiebolagslagens nya regler angående
utdelningar?
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka om vinstutdelningar har påverkats av införandet
av de nya reglerna i aktiebolagslagen 17 kap. 3 § som ersatte föregående aktiebolagslagens
12 kap. 2§, samt effekterna av borttagandet av reservfonden.
3
2 Teori LagändringenDen förra aktiebolagslagen kom ut 1975 och har sedan dess genomgått mindre
förändringar för att anpassas efter nya förutsättningar. Dessa förändringar var inte
tillräckliga och därför började man under 1990talet att arbeta på en större omarbetning av
aktiebolagslagen, vilket resulterade i en ny aktiebolagslag som ersatte den gamla
aktiebolagslagen den 1/1 2006. Framtagandet av den nya aktiebolagslagen har haft som
mål att göra lagen mer överskådlig och lättillgänglig genom att förenkla språket, reducera
paragrafernas omfång, minska antalet hänvisningar mellan paragrafer och införa en
innehållsförteckning för varje kapitel. Även anpassningar till dagens finansmarknad har
gjorts, till exempel att svenska bolag allt mer verkar på en internationell marknad.
(Justitiedepartementet 2005 s. 1)
Här följer en redogörelse för äldre aktiebolagslagen (1975:1385) 12 kap. 2§ o1) nya
Aktiebolagslagen (2005:551) 17 kap 3§, reservfonden samt en sammanfattning av och en
kommentar till ändringarna.
2.1 Aktiebolagslagen (1975:1385)
Enligt den gamla aktiebolagslagen fanns det fyra begränsningar för att skydda borgenärerna och begränsa utdelningen:
• Reservfonden
• Beloppsspärren
• Koncernspärren
• Försiktighetsregeln
Dessa regler kunde inte brytas ens med samtliga ägares samtycke och även om bolaget vid
den tidpunkten inte hade några fordringsägare (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§).
4
2.1.1 ReservfondenVarje år skulle bolaget avsätta minst 10 procent av årets nettovinst till dess att
reservfonden tillsammans med överkursfonden uppgick till 20 procent av aktiekapitalet. En
överkursfond uppstod när bolaget i samband med aktieteckning erhöll större betalning än
det nominella priset på aktierna. (Lönnqvist 2002 s. 120)
Reservfonden kunde användas för att täcka förluster när det inte fanns tillräckligt med fritt
eget kapital, eller till ökning av aktiekapital efter att tillstånd från Bolagsverket eller
domstol erhållits. (Svensson 2005 s. 114) Om bolaget på grund av tidigare förluster hade
minskat reservfonden och överkursfonden till mindre än 20 procent av aktiekapitalet så
skulle de årliga avsättningarna återupptas.
Från en borgenärs perspektiv var det betryggande att bolaget tvingades skapa bundet eget
kapital, eftersom bolaget inte kunde välja att överföra motsvarande resurser till någon
utanför bolaget och därmed sänka soliditeten i bolaget. (Norstedts Juridik, 2005 12 kap.
2 §) Notera att reservfonden inte hade något att göra med hur dess värde skulle placeras i
form av tillgångar. Den var precis som aktiekapitalet en bild av var kapitalet härstammade
ifrån, inte vad det faktiskt skulle användas till i verksamheten. (Lönnqvist 2002 s. 117)
2.1.2 BeloppsspärrenBeloppsspärren innebar att ett bolag endast fick göra en utdelning om det bunda egna
kapitalet var täckt. Det bundna egna kapitalet är täckt om tillgångarna i bolaget efter
utdelningen uppgår till minst summan av skulder, avsättningar och bundet eget kapital,
vilket lämnar kvar fritt eget kapital för utdelning. Det bundna egna kapitalet bestod av
aktiekapital, överkursfond, reservfond och uppskrivningsfond. När en tillgång i ett bolag
ökade i värde kunde de göra en uppskrivning, och motsvarande värdeökning kunde föras
till uppskrivningsfonden. (Lönnqvist 2002 s. 69) Beloppsspärren medförde att utdelningen
inte fick vara större än det fria egna kapitalet. Det fria egna kapitalet bestod av årets
nettovinst plus balanserad vinst och belopp som avsatts till fria fonder, minus den andel
5
som bolaget tvingades avsätta till bundet eget kapital enligt reglerna om reservfonden.
(Svensson & Danelius 2005 s. 158)
2.1.3 KoncernspärrenKoncernspärren angav att ett moderbolag inte fick dela ut mer än vad som redovisats som
utdelningsbar vinst enligt moderbolagets egen balansräkning, men inte heller mer än den
utdelningsbara vinsten i koncernens balansräkning. (Svensson & Danelius 2005 s. 161)
Denna spärr hade med andra ord samma innebörd som beloppsspärren men med
koncernen som utgångspunkt. Moderbolagen skulle således använda det lägre av sitt eget
fria kapital och koncernens fria egna kapital när de beslutade om utdelning.
2.1.4 FörsiktighetsregelnFörsiktighetsregeln angående utdelningar uttrycktes på följande sätt i aktiebolagslagen
(1975:1385) 12 kap. 2§:
Vinstutdelning får icke ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till
bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i
övrigt står i strid mot god affärssed.
Grundtanken är att bolaget inte skulle kunna göra värdeöverföringar som stred mot
fordringsägarnas trygghetsbehov (Justitiedepartementet 2005b s. 382). Med
värdeöverföring avses att en tillgång förs ut ur bolaget och blir någon utomståendes
egendom. I stycket ingår begreppen konsolideringsbehov, likviditet, bolagets ställning i
övrigt och god affärssed.
Konsolidering innebär att ett bolag förstärker sin ekonomiska ställning och det mäts i olika
nyckeltal, främst av dessa är soliditet som är ett mått på hur mycket av bolagets tillgångar
som är finansierade av eget kapital. Vilka mått som var viktiga avgjordes av bolagets
6
individuella förutsättningar, till exempel vilken bransch bolaget befann sig i, dess ålder och
hur stort det var. (Justitiedepartementet 2005b s. 382) Andra mått som kunde vara
relevanta var räntabilitet på eget kapital, resultatprognoser och investeringsbehov
(Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§).
Bolagets förmåga att utföra betalningar på kort sikt kallas för bolagets likviditet.
Kortfristiga skulder, det vill säga de utbetalningar som bolaget måste göra inom snar
framtid, ställs mot bolagets tillgångar som snabbt kan omsättas och användas som
betalningsmedel. En utdelning fick inte ske om det medförde att bolagets
betalningsförmåga försämrades så mycket att de riskerade att inte kunna infria sina
En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen.
Beloppsspärren kräver precis som tidigare att det finns täckning för bolagets bundna egna
kapital. Bundet eget kapital består enligt ÅRL 5 kap. 14§ av aktiekapital,
uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Bestämmelsen att en andel av årets
nettovinst ska avsättas till reservfonden har tagits bort. Kapital som vid övergången finns
redovisat i reservfonden ska fortsättningsvis också anses som bundet eget kapital enligt
ÅRL 5 kap. 14§. En kapitalandelsfond skapas när ett bolag använder kapitalandelsmetoden
för att värdera intressebolag och det medför en värdeökning på intressebolaget.
8
Värdeökningen bokförs mot kapitalandelsfonden. Notera att beloppsspärren inte längre har
någon koppling till koncernspärren, eftersom den har tagits bort.(Norstedts Juridik, 2007
17 kap. 3§)
2.2.2 FörsiktighetsregelnFörsiktighetsregeln är snarlik den som gällde under gamla aktiebolagslagen, dock har vissa
ändringar gjorts. En värdeöverföring får endast göras om den uppfyller de krav som gör att
den är försvarlig, ABL (2005:551) 17 kap. 3§ 23 st.:
Även om det inte finns något hinder enligt första stycket1 får bolaget
genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den
framstår som försvarlig med hänsyn till
1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken
av det egna kapitalet, och
2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Om bolaget är ett moderbolag, skall hänsyn tas även till de krav som koncern
verksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital
samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Syftet är precis som tidigare att bolaget inte ska kunna föra ut tillgångar ur bolaget och
därigenom skada tryggheten för borgenärerna (Justitiedepartementet 2005b s. 382). Regeln
innebär att en värdeöverföring från ett bolag kan bli mindre än vad som tillåts av
beloppsspärren, men inte större (Norstedts Juridik, 2007 17 kap 3§). Begreppen i det nya
stycket som skiljer sig från förra aktiebolagslagen är verksamhetens art, omfattning och
risker och försvarlig.1 En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen. (Beloppsspärren)
9
Verksamhetens art, omfattning och risker innebär att till exempel ett bolag i en bransch
som är konjunkturberoende, och därmed kan få varierande resultat över tiden, måste vara
mer försiktiga med värdeöverföringar än ett motsvarande bolag som har stadig omsättning
över tiden (Norstedts Juridik, 2007 17 kap. 3§). Begreppens införande beror på att man
ville precisera vilka faktorer som ska påverka vid försvarlighetsbedömningen
(Justitiedepartementet 2005b s. 384).
Som tidigare nämnts var begreppet god affärssed inte särskilt lämpligt eftersom det inte
hade någon dokumenterad tolkning. Begreppet har nu bytts ut mot försvarlig med grund i
de två punkterna i paragrafen, som i sin tur bygger på bolagets ekonomiska förhållanden. I
propositionen till den nya aktiebolagslagen motiveras ändringen med att stycket blir mer
effektivt eftersom man alltid måste iaktta försiktighet, innan var man endast tvungen att
vara försiktig om man följde en branschbaserad affärssed som innehöll riktlinjer om
försiktighet. (Justitiedepartementet 2005b s. 383)
Tredje stycket av försiktighetsparagrafen behandlar koncerner. Försiktighetsregelns krav är
detsamma för koncernen som för bolaget självt, förutom att begreppet försvarlig inte är
med. Istället ska bolaget ta hänsyn till koncernens förhållanden på samma sätt som i punkt
ett och två i andra stycket. En tumregel borde vara att bolaget inte ska göra utdelningar
som de inte skulle kunna ha gjort om hela koncernens verksamhet hade varit deras egen
(Justitiedepartementet 2005b s. 753). Till skillnad från den tidigare koncernspärren som
var kopplad till beloppsspärren är tumregeln inte tvingande på så sätt att man är begränsad
till en bestämd storhet i redovisningen.
Moderbolagets koncernredovisning, eller sammanställning av koncernens förhållanden om
koncernredovisning saknas, är ett viktigt underlag för bedömningen enligt tredje stycket.
Detta ska göra att förekomsten av förluster i koncernen blir beaktad. Försiktighetsregeln
kan ses som en typ av informell koncernspärr. (Thorell 2005 s. 392)
10
Enligt ABL (2005:551) 18 kap. 4§ ska ett förslag till utdelning innehålla en motivering till
utdelningens försvarlighet med hänsyn till ABL (2005:551) 17 kap. 3§ andra och tredje
stycket. Det räcker inte med att säga att utdelningen är motiverad och att hänsyn till ovan
nämnda paragraf har tagits, förslaget måste innehålla en redogörelse för hur det har
motiverats. Motiveringen kan antingen inkluderas i förvaltningsberättelsen och därmed
vara tillgänglig för vem som helst, eller i en separat handling som bara blir tillgänglig för
aktieägare. (Norstedts Juridik, 2007 18 kap. 4§)
2.3 Kommentarer till lagändringarna
2.3.1 ReservfondenAtt ta bort reservfonden föreslogs redan innan 1975 års aktiebolagslag, men det
genomfördes aldrig på grund av att man ville vänta på en utredning om
företagsbeskattning. Därefter behandlades inte förslaget igen förrän den nya
aktiebolagslagen började utredas. Det finns flera anledningar till att ta bort reservfonden.
Aktieägarna bestämmer själva storleken på aktiekapitalet, vilket medför att de även
bestämmer storleken på reservfonden. Vidare har ett underkapitaliserat bolag, med ett litet
aktiekapital i förhållande till totala tillgångar, små krav på sig att göra avsättningar till
reservfonden. På samma sätt har ett bolag med tillräckligt stort aktiekapital för sin
verksamhet ett i många fall överflödigt och stort krav på sig att göra avsättningar. Den
utökade försiktighetsregeln anses täcka bolagets behov av konsolidering på ett bättre och
mer individuellt sätt än att ha en generell regel om reservfondsavsättningar. Reservfonden
är precis som tidigare bundet eget kapital, men borde med tiden fasas ut genom att den
omvandlas till aktiekapital, används för att täcka förluster eller återbetalas till aktieägarna.
(Justitiedepartementet 2005b s. 390391) Avvecklingen av reservfonden kan innebära att
bolagen kan dela ut mer, eftersom de inte blir tvingade att göra avsättningar. Den
11
utdelningsbara vinsten ökar för alla bolag som ännu inte har fyllt reservfonden.
Utökningen av försiktighetsregeln är en bidragande faktor till att reservfonden inte längre
behövs (Thorell 2005 s. 376).
2.3.2 KoncernspärrenAtt koncernspärren togs bort kan innebära att moderbolag som har gjort en nettovinst
medan koncernen som helhet har gjort en nettoförlust teoretiskt sett kan göra en utdelning.
I propositionen sägs att man bör använda koncernredovisningen som riktlinje för hur
mycket man kan dela ut i i enlighet med nya försiktighetsregeln (Justitiedepartementet
2005b s. 753). Tillämpningen av stycket är dock upp till moderbolaget. Exempelvis kan
koncernens ställning vara sådan att det hos dotterbolagen finns dolda värden, kostnader av
tillfällig natur under räkenskapsåret eller en mycket positiv prognos om framtida händelser.
Så länge förslaget om utdelning har motiverats med tillräckligt sannolika skäl så kan en
utdelning ändå bli giltig.
För bolagen har de nya reglerna medgivit en del förenklingar. Moderbolaget behöver inte
alltid beräkna det fria egna kapitalet i koncernen om de till exempel väljer att inte ha någon
utdelning. De bolag som väljer att ha utdelning kan också eventuellt göra vissa
förenklingar i koncernredovisningen, då det räcker att veta att koncernen är välmående
istället för att behöva räkna fram exakt hur mycket de skulle ha fått dela ut enligt
koncernspärren. (Thorell 200506 s. 393) Det är kostsamt för bolagen att räkna fram
koncernens bundna egna kapital. Dessutom skulle nyttan av att räkna fram koncernspärrens
begränsning av det utdelningsbara beloppet inte vara särskilt stor med tanke på att
försiktighetsregeln förstärkts. (Justitiedepartementet 2005b s. 381)
12
2.3.3 FörsiktighetsregelnEtt potentiellt problem med försiktighetsregeln är att den kan vara svår att tillämpa på
grund av att den saknar konkret innebörd, i den meningen att man inte helt säkert kan säga
var gränsen går mellan en giltig och en ogiltig utdelning. Ändringen av begreppet god
affärssed till försvarlig anses göra regeln mer konkret, men den är fortfarande inte konkret
på samma sätt som beloppsspärren som refererar till ett belopp i årsredovisningen. Regeln
blir mer konkret eftersom den inte är beroende av en norm som fastställs av en bransch,
men den kan fortfarande vara svårt att bedöma om ett bolag har följt regeln eller inte. Flera
instanser har bedömt att regeln endast är användbar i avgöranden gällande bolag som
uppenbart bryter mot den. (Justitiedepartementet 2005b s. 383)
Kvotregler, det vill säga begränsningar baserade på siffror från årsredovisningen, har
diskuterats men de anses inte vara generellt tillämpbara. Vilka nivåer som är lämpliga för
olika nyckeltal går inte att fastställa på sådant sätt att det alltid blir en bra lösning för det
individuella bolaget. För en del bolag skulle en kvotregel inte vara tillräcklig för att
säkerställa soliditeten för borgenärerna. (Justitiedepartementet 2005b s. 383384) För andra
bolag är inte hög soliditet ett behov eller ens önskvärt. Till exempel kan ett bolag utnyttja
en så kallad leverage effect där man försöker ha högre avkastning på lånat kapital än det
kostar i ränta och därmed få en högre avkastning på eget kapital.
13
2.4 Exempel på beräkning av utdelningKeefbolaget AB
Branschens genomsnittliga soliditet uppgår till 30%. Bland bolagets tillgångar finns ett
helägt dotterbolag som detta år redovisar en förlust på 10mkr och har en soliditet på 60%.
Dotterbolaget har inga balanserade vinster eller förluster. Keefbolaget AB har detta år gjort
en vinst på 8mkr.
Enligt den äldre aktiebolagslagen innebär detta att Keefbolaget AB inte kan dela ut något i
år. Koncernen har dels gjort en förlust i koncernredovisningen (dotterbolagets förlust är
större än Keefbolagets vinst), vidare är överkursfonden en typ av bundet eget kapital som
inte går att dela ut. Den kan dock användas för att täcka förlusten.
Efter införandet av nya aktiebolagslagen gäller inte detta längre. Keefbolaget AB har gjort
en vinst i sin redovisning (+10mkr) och Överkursfond (15mkr) ingår numera i en post som
kallas Övrigt Tillskjutet Kapital som kan delas ut. Soliditeten är inte heller ett problem
eftersom både Keefbolaget AB och dotterbolaget ligger långt över branschsnittet (ca 60%
jämfört med 30%). Om Dotterbolaget inte bedöms befinna sig i knipa, det kan till exempel
röra sig om en tillfällig förlust i en i övrigt positiv framtidsbedömning, så kan
moderbolaget välja att täcka dotterbolagets förlust (8 – 10 = 2mkr) och sedan dela ut
återstående av Övrigt Tillskjutet kapital (15 – 2 = 13mkr).
14
Om det skulle visa sig att moderbolaget med utdelningen skulle sänka soliditeten under
branschindex, försämra likviditeten eller på annat sätt försämra bolagets ekonomiska
ställning, får de inte göra utdelningen på grund av försiktighetsregeln.
2.5 SammanfattningI stort har följande förändringar skett av aktiebolagens regler gällande utdelningar:
• Reservfonden är borttagen
• Koncernspärren är borttagen, motsvarande beloppsspärr för bolaget är dock kvar
• Försiktighetsregeln har utökats
Sammanfattningsvis kan man säga att reglerna angående utdelningar har blivit mindre
bundna till bestämda belopp santidigt som försiktighetskraven skärpts.
15
3 Metod
3.1 DatainsamlingInformationen som kommer att användas för att ge svar på problemformuleringen kommer
att bestå av sekundärdata i form av årsredovisningar. En fördel är att informationen redan
finns insamlad. En nackdel är att vi inte kan styra insamlingen av information och därför
får nöja oss med det som är insamlat.
Att använda sig av årsredovisningar gör att informationen är tillgänglig för alla,
utomstående kan då kontrollera den. Den har också kontrollerats av revisorer och bör
därför vara tillförlitlig.
En svaghet i att använda årsredovisningar som datakälla är att jämförbarheten över tiden
kan vara bristande. Ett bolag kan ändra redovisningsmetoder mellan åren och därmed kan
poster i balans och resultaträkning förändras. En ändring av en post kan alltså ha skett
oberoende av faktisk förändring i värde, istället har man använt ett annat sätt att räkna.
(Smith 2006 s. 3031)
En annan svaghet är att penningvärdet kan förändras över tiden på grund av inflation. I
årsredovisningar justeras inte poster för inflation, redovisningen sker i nominella belopp.
Detta leder till att årsredovisningens värde i syfte att jämföra mellan olika tidsperioder och
för att göra prognoser för framtiden minskar. (Smith 2006 s. 8990) Under år 2004 var
inflationstakten 0.4%, 2005 var den 0.5% och 2006 var den 1.4%. (SCB 2008) I uppsatsen
behandlas endast tre år med låg inflationstakt, vilket borde medföra att resultatet inte
påverkas i stor utsträckning.
3.2 UrvalEtt bolag kan ha flera olika typer av ägare, från ägare med mycket insyn i bolagen som inte
behöver få information förmedlad via utdelningar, till ägare som inte är insatta i bolaget
16
och är beroende av utdelningar för att få en signal om bolagets välmående. (Hamberg 2001
s. 238) Frågan om utdelningsnivåer har förändrats på grund av de nya reglerna borde vara
mest intressant för ägare som inte är insatta i bolaget. Denna typ av ägare tror vi är
vanligare hos större bolag, vi kommer därför att hålla oss till bolag som räknas till gruppen
större koncerner enligt Årsredovisningslagen 1 kap. 3§. Små koncerner behöver inte
upprätta koncernredovisning enligt Årsredovisningslagen 7 kap. 3§. Huruvida bolaget har
en koncernredovisning eller inte kan potentiellt påverka beaktandet av koncernens
situation. För att motverka eventuell varians mellan dessa två typer vill vi enbart
koncentrera oss på den ena. Vidare utformas bolagens utdelningspolicys ofta för att visa på
en ökande trend och därför antar vi att större koncerner oftare har utdelning och på en mer
stabil basis än små koncerner som kan vara nybildade (Hamberg 2001 s. 237). Ytterligare
ett skäl till att välja stora koncerner är att bolag tenderar att initiera och öka utdelningar när
de når mognadsfasen och inte längre har lika goda investeringsmöjligheter som under
tillväxtfasen (Grullon m.fl. 2002 s. 422). För att undersöka om en förändring i
utdelningsbeteende har inträffat är bolag som tenderar att ha en utdelning mer intressanta.
Därför har de största bolagen valts ut i respektive bransch, då vi antar att fler av de större
bolagen har nått sin mognadsfas än av de små bolagen.
För att försöka motverka eventuella branschskillnader som kan tänkas påverka utdelningen
har vi valt att inrikta oss på två olika branscher med olika förutsättningar och processer.
Det kan vara så att olika branscher ligger i olika faser av konjunkturen eller på annat sätt
har unika förutsättningar. Om vi endast skulle använda en bransch så skulle en sådan
förutsättning kunna orsaka förändringar i de variabler vi avser undersöka som inte har med
lagändringen att göra. Därför antar vi att förklaringsvärdet i våra test ökar om vi istället
använder oss av två. Den första branschen är mindre kapitalintensiv, konsultföretag inom
juridik och ekonomi (SNIkod 69). Den andra branschen, tillverkning av motorfordon,
släpfordon och påhängsvagnar (SNIkod 29), är mer kapitalintensiv.
17
För att hitta dessa bolag har vi använt Affärsdatas databas. Där har sökparametrarna
omsättning >50 miljoner kr, balansomslutning >25 miljoner kr, koncerner och aktiebolag
använts. Ur både branscherna har lite över hälften av bolagen som hittades valts ut. Detta
resulterade i 48 konsultbolag och 41 tillverkningsbolag. Över hälften av bolagen som
uppfyller kraven räcker för att vara representativt. Urval större än 30 ger en
normaldistribution och är stort nog (Jaisingh 2000 s. 195). Det är dock inte möjligt att
generalisera för någon större population än stora bolag i de utvalda branscherna.
3.3 TidsperspektivDe nya reglerna började gälla 1/1 2006. Därför har årsredovisningar från åren 2004, 2005
och 2006 plockats ut för att kunna analysera utdelningar. År 2004 kommer att användas för
att dels jämföra skillnader i utvalda mätetal mellan år 2004 och 2005 respektive 2005 och
2006, samt för att kunna räkna fram genomsnittliga värden under ett år i balansräkningen.
En faktor som antagligen kommer att spela in är konjunkturen och därför kommer vi också
att analysera konjunkturprognoser från respektive år.
3.4 Statistisk metodI huvudsak kommer så kallade paired ttests att användas. Med hjälp av dessa kan man
analysera skillnaden mellan två urval. En stor fördel med paired ttests är att de använder
varje bolag, det vill säga varje datarad i en tabell, enskilt. Därmed elimineras eventuell
varians mellan bolag. Även konfidensintervall, som förklaras nedan, kommer att användas.
Data har behandlats med Microsoft Excel 2007 och Minitab 14.12.0. Formler med
förklaringar samt instruktioner till Minitab 14.12.0 finns i bilaga 1.
Varians är ett mått på hur stor variation som finns i ett urval. Det visar hur mycket varje
data i genomsnitt skiljer sig från det totala genomsnittet. Ett liknande mått är
18
standardavvikelse, som beräknas som roten ur variansen. (Weiers s. 6264) Ett urval med
hög standardavvikelse i mätetalen är svåra att hitta mönster i och dra slutsatser från vid
jämförelser. Standardavvikelsen i populationen är okänd, vilket ofta är fallet när man
behandlar ett urval ur en population. Därför används den så kallade Student’s t distribution,
som är till för att uppskatta standardavvikelsen i populationen med hjälp av urvalets
standardavvikelse. (Weiers s. 350) Tvärdet för ett test jämförs med ett tvärde ur en tabell
för bestämma om en hypotes ska accepteras eller förkastas. Tvärden finns i bilaga 2. I ett
statistiskt test av ett urval formulerar man en hypotes för testet. För våra test kommer
hypotesen att vara att två genomsnitt är lika. Två olika alternativ till hypotesen kommer att
användas i de olika testen. Varje enskilt test använder endast ett alternativ. Det ena är att
genomsnitten skiljer sig från varandra, ett så kallat tvåsidigt test. Det andra alternativet är
att det ena genomsnittet är högre än det andra, ett så kallat ensidigt test. Ett
konfidensintervall är ett intervall centrerat runt genomsnittet i ett urval. Det visar inom
vilket intervall genomsnittet för hela populationen finns med en viss grad av säkerhet. I
våra test används 95% säkerhet. Ett intervall kring ett genomsnittligt värde på 2 med 95%
säkerhet kan exempelvis ha följande utseende: 2 ± 1. Då kan man dra slutsatsen, förutsatt
att man har ett representativt urval, att genomsnittet för hela populationen sannolikt ligger
mellan 1 och 3. När man testar en skillnad mellan två urval så ska konfidensintervallet inte
innehålla noll, för då kan man inte med någon säkerhet säga att skillnaden inte är noll.
I vårt dataunderlag förekommer outliers. Det är enskilda instanser av data som har ett
värde som skiljer sig extremt mycket från övrig data (Hogg & Tanis 2006 s. 330). Vi
använder oss av data från 89 bolag. Till exempel kan varje bolag ha ett värde mellan 0 och
1 för en viss variabel. Om det då finns ett enda bolag som har ett värde på 100 så väger just
det bolagets värde så att säga tyngre än resten av hela undersökningen. Dessutom drar
outliers upp variansen i variabeln så att det blir mycket svårare att dra någon slutsats av
dataunderlaget. Det kan finnas ett signifikant förhållande i data som döljs av outliers på
19
grund av att de påverkar för mycket. Det finns flera olika metoder för att behandla och
utesluta outliers. Vi har valt att helt enkelt göra en subjektiv bedömning av lämpligheten i
att inkludera varje enskild outlier och detta kommer att kommenteras löpande i empiri och
analysdelen.
3.4 VariablerFör att analysera dataunderlaget kommer vi att använda oss av olika variabler för att se om
utdelningen har förändrats i förhållande till bolagets ekonomiska situation. Anledningen
till att testa olika mätetal är att om de sammantaget visar på att bolagens förutsättningar för
utdelning har förändrats på sådant sätt att de har förklaringsvärde för utdelningsnivåerna så
kan inte ett eventuellt resultat hänföras till den nya lagstiftningen. En utdelning som är
liten i förhållande till övriga bolags utdelningar kan fortfarande vara stor jämfört med
bolagets eget resultat. Därför kommer kvottal att användas då de är mer relevanta än
absoluta tal. För att analysera bolagens utdelningsnivå kommer följande variabler att testas
med statistiska metoder:
Utdelning dividerat med årets resultat. Detta visar hur stor andel av årets vinst som
delats ut i form av ett kvottal. Den del som inte delas ut stannar i bolaget och
används i verksamheten.
Proportionen av bolag som har ökat sin utdelning från år 2005 till 2006, med
hänsyn till om bolaget har ökat eller minskat sitt resultat. Andelen är relevant för att
utläsa om en eventuell skillnad i utdelningsnivå beror på ett fåtal bolag eller om det
är en generell trend i urvalet. Vi kommer även att göra en uppdelning i två grupper.
Den ena gruppen innehåller bolag som har sänkt sitt nettoresultat, den andra
innehåller de bolag som har ökat sitt nettoresultat. Det kan vara intressant att se om
20
det är de bolag som ökat sitt resultat som också har ökat utdelningen eller om en
eventuell ändring i utdelningsnivåer beror på något annat.
Resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital under året, som benämns Return
On Equity, ROE. Kvoten visar hur bolaget har förräntat det kapital som härstammar
från ägarna. Kvoten är relevant för att visa om en eventuell skillnad i
utdelningsnivå kan förklaras med en förändring i avkastning.
Soliditet, som beräknas genom att dividera eget kapital med totala tillgångar.
Soliditet är relevant eftersom det är en av de faktorer som ska beaktas när ett bolag
beslutar om utdelning. Om soliditeten har förändrats i samma riktning som
utdelningar så kan det ha förklaringsvärde.
Bolagens likviditet, som är ett mått på deras betalningsförmåga på kort sikt.
Beräkningen sker genom att dividera omsättningstillgångar med kortfristiga
skulder. Likviditet är ett mått som ska beaktas när bolaget beslutar om utdelning
och därför är det relevant att analysera om det kan ha påverkat utdelningsnivåerna.
Konjunkturen kommer att tas upp som en faktor, men kommer däremot inte att
behandlas med något statistiskt test. Istället ska vi göra ett mer generellt
hänsynstagande till konjunkturens eventuella påverkan.
Utdelningskvot, ROE, soliditet och likviditet kommer att analyseras med paired ttests och
konfidensintervall. Proportionen av bolag kommer att behandlas med konfidensintervall.
Med hjälp av ovanstående ska vi sedan försöka bestämma om något har hänt angående
utdelningar som kan hänföras till lagändringarna. Både empiri och analys kommer att
behandlas i samma kapitel. Testen bör kommenteras och förklaras enskilt för att förtydliga
resultatet och för att undvika att behöva repetera empiriska resultat i analysdelen. Därefter
kommer resultaten att analyseras mer sammanfattande.
21
4 Empiri och Analys
Först kommer utdelningsnivåerna att studeras för att se om det faktiskt har skett någon
förändring i utdelningsnivån. Därefter kommer vi att beakta ett antal faktorer som har
förklaringsvärde för utdelningarna. Slutligen kommer resultatet att sammanfattas och
analyseras för att försöka utläsa om en eventuell förändring av utdelningarna kan hänföras
till den nya aktiebolagslagen.
4.1 UtdelningskvotDetta beräknas genom att dividera utdelningar med årets resultat. Ur urvalet var vi tvungna
att ta bort 13 bolag med negativt resultat som ändå har delat ut. När man dividerar en
positiv utdelning med ett negativt resultat får man en negativ kvot. Vi antar att de bolag
som gjort på detta sätt har kapital som de inte kan investera på ett lämpligt sätt och då vill
de inte inte så att säga lägga det på hög. Även de bolag som hade en väldigt hög ratio,
antagligen på grund av samma anledning som de bolag som delade ut trots negativt
resultat, togs bort. Det kan också bero på att bolagets resultat har varierat men att de ändå
vill ha en stabil utdelning över tiden. De borttagna bolagen kommer att beaktas i analysen
av proportionerna.
Tabell 1: Förändring av utdelningskvot mellan år 2005 och 2006.Paired TTest and CI: 2006; 2005 N Mean StDev SE Mean2006 66 0,590495 0,752763 0,0926592005 66 0,388540 0,555778 0,068411Difference 66 0,201956 0,885694 0,109021
95% lower bound for mean difference: 0,020039TTest of mean difference = 0 (vs > 0): TValue = 1,85
Tabell 1 visar ett test av skillnaden i utdelningskvot mellan år 2005 och 2006. Tvärdet för
testet är 1.85 och ur tabellen får vi värdet 1.669 vilket innebär att vi ska förkasta hypotesen
att genomsnitten för år 2005 och 2006 är lika. Alternativet är att genomsnittet för 2006 är
22
högre och det ska accepteras. Testet är ensidigt och visar att med 95% säkerhet är
skillnaden mellan åren större än cirka 2 procentenheter. Testet tyder på att något har
orsakat högre utdelningsnivåer under 2006.
Tabell 2: Förändring av utdelningskvot mellan år 2004 och 2005.Paired TTest and CI: 2005; 2004 N Mean StDev SE Mean2005 66 0,388540 0,555778 0,0684112004 66 0,231633 0,344344 0,042386Difference 66 0,156907 0,520661 0,064089
95% lower bound for mean difference: 0,049966TTest of mean difference = 0 (vs > 0): TValue = 2,45
Detta är samma test som ovan men för åren 2004 och 2005. Skillnaden mellan åren är
större än för ovanstående test. Det antyder att det inte är något särskilt med förändringen
mellan år 2005 och 2006 eftersom åren innan, utan lagändring, visar en större ökning.
4.2 Andel bolag som ökat utdelningenFör att analysera bolagens benägenhet att höja utdelningarna har urvalet delats upp i två
grupper, den ena består av de som har sänkt sitt nettoresultat från år 2005 till 2006 och den
andra består av de som höjt nettoresultatet.
Totalt har 36 bolag minskat nettoresultatet från år 2005 till 2006. Av de 36 bolagen har 22
(61%) ökat utdelningen trots att de minskat resultatet. 7 (19.5%) bolag har inte ändrat sin
utdelning, och 7 (19.5%) har minskat den.
Tabell 3: Konfidensintervall för bolag med minskad nettovinst och ökad utdelning.CI for One ProportionSample X N Sample p 95% CI1 22 36 0,611111 (0,434638; 0,768576)
Tabell 3 visar att andelen bolag med sänkt resultat men ökad utdelning med stor
sannolikhet finns i intervallet 4377%.
23
Av de 53 bolag som har ökat resultatet från år 2005 till 2006 har 30 (57%) ökat
utdelningen, 10 (19%) har oförändrat och 13 ( 24%) har minskat.≈
Tabell 4: Konfidensintervall för bolag med ökad nettovinst och ökad utdelning.CI for One ProportionSample X N Sample p 95% CI1 0 30 53 0,566038 (0,422826; 0,701608)
Konfidensintervallet och proportionen kan liknas vid resultatet i tabell 3 ovan. I en
jämförelse av dessa två verkar det som att det inte spelar någon roll om resultatet har ökat
eller minskat för året, andelen bolag som ökar sin utdelning är ändå ungefär lika.
Tabell 5: Konfidensintervall för bolag med ökad utdelning.Sample X N Sample p 95% CI1 52 89 0,584270 (0,474913; 0,687856)
Tabell 3, 4 och 5 tyder på att en förändring i resultat inte nödvändigtvis innebär en
motsvarande förändring av utdelning. Proportionen för hur många bolag som valt att öka
utdelningen är ungefär lika i alla tre tabellerna. Här har även de bolag som togs bort i tabell
1 och 2 tagits med. Detta tyder på att andra faktorer än resultatet är viktiga för
bestämmandet av bolagets utdelning. Totalt har 80/90 (89%) av bolagen ökad eller
oförändrad utdelningsnivå.
4.3 Räntabilitet på eget kapitalNedan följer ett test för att utläsa om ROE har förändrats mellan åren. Om bolagen har
ökat sin ROEkvot så kan det vara en anledning till att öka utdelningarna. På samma sätt
talar ett lägre ROE för att utdelningarna borde sänkas. I testet har genomsnittligt eget
kapital under året använts. En outlier har tagits bort.
Tabell 6: Förändring av ROE mellan år 2005 och 2006.Paired TTest and CI: ROE 2005; ROE 2006 N Mean StDev SE MeanROE 2005 88 0,426837 0,492430 0,052493ROE 2006 88 0,314336 0,394204 0,042022Difference 88 0,112501 0,343077 0,036572
95% lower bound for mean difference: 0,051698TTest of mean difference = 0 (vs > 0): TValue = 3,08
24
Tvärdet ur tabellen är 1.663, vilket är mindre än 3.08. Det innebär att alternativet till
hypotesen ska accepteras. Av detta kan vi utläsa att ROE sannolikt har sjunkit med minst
cirka 5.2 procentenheter mellan år 2005 och 2006. En minskning av ROE borde innebära
en minskning av utdelningarna, vilket talar för att något annat har påverkat
utdelningsnivåerna.
4.4 SoliditetSoliditet är ett mått på ett bolags förmåga att infria sina betalningsåtaganden och stå emot
förluster på längre sikt. Låg soliditet är ett hinder för att dela ut på grund av att bolagets
borgenärer får minskat skydd för sin fordring. Här kommer inte huruvida bolagen har god
soliditet eller inte att kommenteras, fokus läggs på hur den har förändrats. Ration har
beräknats som eget kapital dividerat med total balansomslutning.
Tabell 7: Förändring av soliditet mellan år 2005 och 2006.Paired TTest and CI: 2006; 2005 N Mean StDev SE Mean2006 89 0,439175 0,272409 0,0288752005 89 0,459681 0,280864 0,029772Difference 89 0,020506 0,128454 0,013616
95% CI for mean difference: (0,047565; 0,006553)TTest of mean difference = 0 (vs not = 0): TValue = 1,51
Tvärdet ur tabellen är 1.987. Det innebär att vi ska acceptera hypotesen. Det finns inget
bevis för att soliditeten har förändrats mellan åren 2005 och 2006.
Tabell 8: Förändring av soliditet mellan år 2004 och 2005.Paired TTest and CI: 2005; 2004 N Mean StDev SE Mean2005 89 0,459681 0,280864 0,0297722004 89 0,416282 0,281815 0,029872Difference 89 0,043399 0,192196 0,020373
95% CI for mean difference: (0,002913; 0,083886)TTest of mean difference = 0 (vs not = 0): TValue = 2,13
Soliditeten har sannolikt ökat med 0.38 procentenheter mellan år 2004 och 2005.
25
4.5 LikviditetBalanslikviditet är bolagets förmåga att infria sina betalningsåtaganden på kort sikt. Det
beräknas genom att dividera bolagets omsättningstillgångar med deras kortfristiga skulder.
4 bolag med noll kortfristiga skulder under minst ett år har tagits bort. Även 9 outliers med
extrem likviditetsratio pga minimala kortfristiga skulder har tagits bort. Det går inte att
använda dem eller ersätta dem med lämpligt tal. De bolagen har generellt god likviditet
över tiden vilket leder till att data från dessa bolag i stort sett bara drar upp variansen utan
att tillföra något som hjälper till att utläsa skillnader i likviditet. De bolag som vi avser
mäta är de som har en mer ”normal” likviditetsratio.
Tabell 9: Förändring av likviditet mellan år 2005 och 2006.Paired TTest and CI: 2006; 2005 N Mean StDev SE Mean2006 76 2,11958 2,39746 0,275012005 76 2,44506 3,37144 0,38673Difference 76 0,325482 2,784892 0,319449
95% CI for mean difference: (0,961857; 0,310893)TTest of mean difference = 0 (vs not = 0): TValue = 1,02
Tvärdet i tabellen är 1.992 vilket innebär att hypotesen ska behållas. Det finns alltså inget
som pekar på att det har skett någon likviditetsökning mellan år 2005 och 2006.
Standardavvikelsen är hög i förhållande till snittet vilket bidrar till att det inte går att hitta
någon skillnad.
Tabell 10: Förändring av likviditet mellan år 2004 och 2005.Paired TTest and CI: 2005; 2004 N Mean StDev SE Mean2005 76 2,44506 3,37144 0,386732004 76 2,22064 2,63945 0,30277Difference 76 0,224420 2,342593 0,268714
95% CI for mean difference: (0,310885; 0,759726)TTest of mean difference = 0 (vs not = 0): TValue = 0,84
Testet för år 2004 och 2005 ger samma resultat. Det finns ingen signifikant skillnad i
likviditet.
26
4.6 KonjunkturI slutet av år 2004 pekade konjunkturläget i Sverige på att vinstnivåerna skulle vara
oförändrade under år 2005 och 2006 (KI 2004 s. 73). En ny bedömning i slutet av år 2005
förutspår att vinstnivån ökar lite under följande år (KI 2005 s. 82). År 2006 förutspåddes
vinstnivåerna att minska något under år 2007 och 2008 (KI 2006 s. 87). Eftersom bolagens
framtidsutsikter ingår i bedömningen av deras ekonomiska situation kan
konjunkturbedömningar vara relevanta. Den generella bedömningen av näringslivets
vinstutsikter tyder på att bolagen inte kan räkna med att höja sina vinstnivåer markant
under närmsta åren, vilket i sin tur borde leda till att de inte heller vill öka utdelningarna.
De individuella bedömningarna som bolagen själva presenterar i årsredovisningarna kan
självfallet skilja sig från vad konjunkturläget i stort tyder på.
4.7 Analys av faktorerDet har skett en signifikant ökning av utdelningsnivån från år 2005 till 2006 med minst 2
procentenheter. Att den är signifikant innebär endast att den är fastställd, den är är
fortfarande inte stor. Enligt vad vi har fått fram av vår undersökning kan det lika gärna
vara en fluktuation som att den beror på någon speciell händelse. Under år 2006 har
inflationstakten varit 1.4%. Det sänker den faktiska utbetalningen som aktieägarna erhåller.
Ur ägarnas vinkel så har utdelningarna ökat ännu mindre. Det syns också på
standardavvikelsen som är väldigt hög i förhållande till genomsnitten. Ökningen av
utdelningsnivån är större från år 2004 till 2005 vilket tyder på fluktuationer. Soliditeten
mellan år 2004 och 2005 har dock ökat mellan dessa år och kan därför kanske delvis
förklara utdelningsökningen för dessa år.
Något som tyder på att det faktiskt har hänt något mellan år 2005 och 2006 är att en stor
andel av bolagen har ökat sin utdelning eller låtit den vara kvar på samma nivå. Det
tillsammans med den höga variansen i utdelningar dividerat med resultat tyder också på att
27
de som har sänkt har sänkt relativt mycket. Beslutsfattare vill ofta visa på en ökande trend
av utdelningarna för att signalera att bolaget går bra, och de vill inte sänka utdelningarna
eftersom att ägarna kan få uppfattningen att bolaget går dåligt. Det kan innebära att
bolagen ofta gör små ökningar av utdelningarna även när resultatet har minskat lite, men
skulle resultatet gå ned så kraftigt att en utdelning skulle vara olämplig eller olaglig så kan
hela utdelningen tas bort. Det kan leda till det resultat vi observerat i vår undersökning. Det
har i så fall inget med lagändringen att göra.
Att ROE har sjunkit är en faktor som borde peka på att utdelningarna inte ska öka.
Samtidigt har vi sett att bolag med minskat nettoresultat ändå väljer att öka utdelningarna i
ungefär samma utsträckning som de bolag vars resultat har ökat. ROE är ett nyckeltal som
borde påverka utdelningarna men av vår statistiska undersökning kan vi inte dra slutsatsen
att de är relaterade.
Soliditeten, som är ett av de grundläggande kraven i ABL 17 kap. 3§, är inte signifikant
förändrad från år 2005 till 2006. Det innebär att den inte kan bidraga till att förklara
ändringen av utdelningskvoten.
Bolagens likviditet är också ett grundläggande krav i nyss nämnda paragraf, men även här
har vi inte hittat någon signifikant förändring. Likviditet borde fluktuera mycket över tiden,
eftersom det är ett kortsiktigt mått. Sammantaget kan man säga att likviditeten inte har
något förklaringsvärde för den observerade ökningen av utdelningarna.
Konjunkturrapporterna ger oss inte heller något underlag som tyder på att utdelningarna
borde ändras. Bolagen har självklart egna prognoser och om de innehåller några viktiga
förutspådda händelser så ska de beaktas vid värdeöverföringar. Det är kanske mer relevant
att försöka jämföra bolagens egna prognoser med deras utdelningskvoter, något som låg
utanför ramen för vårt sätt att analysera utdelningarna. Ett problem med detta kan vara att
bolagen själva kan bestämma vad som ska ingå i deras prognoser, och därför kan de även
påverka vilken utveckling en prognos tyder på.
28
Sett till ändringarna i ABL angående utdelningar kan det vara svårt att dra slutsatsen vad
det är som gör att utdelningarna inte har förändrats så mycket. En tänkbar anledning kan
vara att bolagen redan kunde ha utdelningar på den nivå som de ansåg vara lämpliga och
att lagstiftningen inte hindrat dem varken före eller efter ändringen. En annan är att
försiktighetskraven har skärpts och kan därmed så att säga ha kontrat borttagandet av
reservfonden och koncernspärren. I så fall har inte borgenärernas trygghet drabbats
negativt, och därmed kan lagstiftningen fortfarande anses fylla sin funktion. Vidare kan det
vara för tidigt för att bolagen ska ha viljan att utnyttja möjligheterna till att ändra sina
utdelningspolicys, då det kan vara bra att ta det säkra före det osäkra innan det till exempel
finns ett rättsfall på området. Då en utdelning måste vara försvarlig så kan det vara så att
man inledningsvis tolkar försvarlig som att den inte ska bryta mot de äldre reglerna innan
det så att säga finns en fastställd ny tolkning. Om regeländringen innebär att beslutsfattare
faktiskt vill öka utdelningarna så kan det också vara så att de vill öka utdelningarna
successivt som en positiv trend istället för att bara göra en ökning i ett steg. På så sätt kan
de ge bilden av att bolaget går bättre och bättre över tiden. En annan möjlig orsak är att
bolagen har fyllt sina reservfonder tidigt, kanske frivilligt med större avsättningar än vad
som krävs, och därför har den inte påverkat utdelningspolicyn annat än under de tidigaste
åren. Om så är fallet så borde utdelningarna i de bolag vi studerat inte påverkas av
reservfondens borttagande eftersom vi medvetet har valt de stora koncernerna.
29
5 Fortsatt forskning
En liknande undersökning skulle kunna genomföras med ett annat urval av bolag, när fler
år har gått eller med andra metoder. Till exempel skulle man kunna använda en kvalitativ
ansats och fråga beslutsfattare, aktieägare eller revisorer vad de anser om de nya reglerna
och hur de har påverkat bolagen.
Vidare skulle man kunna undersöka vilka variabler som mer sannolikt påverkar
utdelningsnivåerna för att kunna sortera bort dem bättre och därmed se om det går att
hänföra något till lagändringen. Vi har inte i vår uppsats försökt att analysera om och hur
bolagen har motiverat sina utdelningar. Det kan vara en intressant fråga att ta reda på vilka
faktorer som bolagen själva tar upp i förvaltningsberättelsen eller i underlaget för beslut
om utdelning. En ytterligare fråga är varför lagändringen inte medfört ett ändrat beteende
direkt. Kanske är det så att bolagens beslutsfattare aldrig har känt sig hindrade av
lagstiftningen från början och därför är inte heller den nya lagen för begränsande eller
tillåtande.
Borttagandet av reservfonden kan också analyseras. En intressant fråga är om det har
medfört att bolagen har mindre säkerhet för sina borgenärer. Intressenter, till exempel
långivare, kan ha ändrat sina kriterier för godkännande av lån eller säkerheter när kraven
på bolagens bundna egna kapital har ändrats. Koncernspärrens borttagande motiverades
delvis med att det är kostsamt att räkna fram koncernens fria egna kapital. Det kanske går
att mäta hur mycket bolagen kan spara på att de inte räknar fram detta och istället tittar på
koncernens ställning i övrigt. Hos de bolag som har koncernredovisning kan man
undersöka hur många som nyttjar möjligheten att dela ut när det inte skulle ha gått med de
gamla reglerna.
30
6 SlutsatsSammanfattningsvis är resultatet av denna uppsats att vi dels endast observerat en liten
ökning av utdelningarna och dels att det är svårt att hänföra denna till regeländringen.
31
7 Referenser
7.1 BöckerHamberg, Mattias, 2001: Strategic Financial Decisions, Malmö: Liber Ekonomi
Hogg, Robert & Tanis, Elliot, 2006: Probability and Statistical Inference, Pearson Prentice Hall
Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang, 1997: Forskningmetodik Om kvalitativa och
kvantitativa metoder, Studentlitteratur AB
Jaisingh, Lloyd R., 2000: Statistics For the Utterly Confused, McGrawHill
Lönnqvist, Rune, 2002: Årsredovisning i aktiebolag och koncerner, tredje upplagan, Lund: Studentlitteratur
Smith, Dag, 2006: Redovisningens Språk, tredje upplagan, Uppsala: Studentlitteratur
Strömquist, Siv, 2006: Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser, fjärde upplagan, Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Svensson, Bo & Danelius, Johan, 2005 :Nya Akitebolagslagen, Reglerna från den 1 januari, Göteborg: Tholin&Larsson, Weiers, Ronald M., 1991: Introduction to business statistics, Holt, Rinehart & Winston Inc.
7.2 Tidskriftsartiklar
Gustavo Grullon, Roni Michaely and Bhaskaran Swaminathan, 2002: Are Dividend Changes a Sign of Firm Maturity? The Journal of Business vol. 75, no 3, s. 422
32
7.3 Internetkällor
Justitiedepartementet, 2005a: Ny aktiebolagslag Faktablad Ju 05.03, (11.4.2008) http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/06/94/9ac28ef5.pdf
Justitiedepartementet, 2005b: Ny aktiebolagslag Prop. 2004/05:85,(20.4.2008) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/40814
Norstedts Juridik, 2005: Tidigare gällande aktiebolagslag (1975:1385) med kommentarer (18.4.2008) http://zeteo.nj.se Kräver inloggning.
Regeringen, 1997: Vinstutdelning i aktiebolag (SOU 1997:168) (19.4.2008) http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/13/29/2894552f.pdf
Thorell, Per, Juridisk Tidskrift 2005: Redovisningen som grund för Vinstutdelning (23.4.2008) http://www.jt.se/
SCB 2008: Inflation i Sverige 18312007. (05.12.2008) http://www.scb.se/templates/tableOrChart____33831.asp
7.4 SekundärdataRespektive bolags årsredovisning från Affärsdata: http://www.ad.se
33
8 Bilaga
8.1 Bilaga 1: Formler
8.1.1 Paired ttests
Formel 1: Paired ttest.
d är skillnaden mellan varje individuell datarad, exempelvis utdelningskvot år 2006 minus
utdelningskvot år 2005. d med streck över är genomsnittet av d i urvalet. n är antalet par av
observationer. sd är standardavvikelsen för d, enligt formel 2. t är det värde som ska
jämföras med värdet ur tabellen i bilaga 2. n1 i formel 2 är frihetsgraden. (Weiers 1991 s.
473)
Formel 2: Standardavvikelse till paired ttest.
Följ instruktionen nedan för att göra ett paired ttest i Minitab Release 14.12.0:
Klicka på Stat i menyraden Basic Statistics Paired T.
34
8.1.2 Konfidensintervall för proportioner
p är proportionen som undersöks i urvalet, dvs antalet ”successes” dividerat med storleken
på urvalet. n är storleken på urvalet. z är värdet ur en tabell som motsvarar den
konfidensnivå vi använder, i vår uppsats används enbart ett värde och det är 95% z =
1.96. (Weiers 1991 s. 359)
Följ instruktionen nedan för att göra ett konfidensintervall i Minitab Release 14.12.0:
Klicka på Stat i menyraden Basic Statistics 1 Proportion. Välj summarized data och
skriv in de parametrar du vill ha om du inte har en tabell som du vill använda.
35
8.2 Bilaga 2: Students t distributionDF står för degrees of freedom, det vill säga storleken på urvalet minus ett. 0.05 och 0.025 är signifikansnivåer för testen. Alla test i uppsatsen använder signifikansnivån 0.05 men de tvåsidiga testen, det vill säga de intervall som som har både en övre och en undre gräns, beräknas med signifikansnivån 0.025. Tabellen har hämtats från Weiers 1991, sista sidan.