112 i Sverige - Verksamhetsrapport för 2014

112 – nödnumret i Sverige och övriga Europa© SOS Alarm AB 2015

Box 19546104 32 Stockholm

Telefon: 08-407 30 00www.sosalarm.se

Produktion: AppelbergOmslag: Johan Nohr

Citera gärna rapporten, men ange alltid källan.

112 i SverigeVerksamhetsrapport för 2014

112 i Sverige Verksamhetsrapport 2014

- 3 -

InnehållEtt samhälle i förändring påverkar nödnumret 112 ...............................................4

Markant ökning av skarpa nödsamtal 2014 ...........................................................9

Fler larm gav längre svarstider .............................................................................10

Många turer kring Fyrklövern ................................................................................11

VMA och 113 13 i skarpt läge ................................................................................12

Zenit visade vägen i kampen mot branden ..........................................................13

Finslipning av processer, organisation och ledarskap .........................................14

Stora förbättringar med nya rutiner i Östergötland .............................................15

Akutsköterskorna bemannar SOS-centralen ........................................................16

En utmaning att hitta rätt medarbetare ...............................................................17

Lättare att hitta i nya SOS-kartan ..........................................................................18

Smartare adressökning ..........................................................................................19

Säkrare positionering med ny metodik ................................................................20

Alla blåljus med i Rakel .........................................................................................21

DRH – rätt hjälpresurs snabbare på plats .............................................................22

Förbättringar av patientsäkerheten ......................................................................23

Livsviktig information till nyanlända .....................................................................23

112-samtal på 200 språk ........................................................................................25

Fokus på framtidens teknik ...................................................................................27

Effektivare kommunikation med färre system .....................................................28

Många projekt på tekniskt utvecklingscenter ......................................................29

Utredda händelser 2014 ........................................................................................30

Statistik ...................................................................................................................31


- 4 -

Ett samhälle i förändring påverkar nödnumret 112En SAMMAnFATTning AV 112-VERkSAMHETEn FÖR 2014

I takt med att samhället förändras gör även förutsättningarna för 112- tjänsten det. 2014 har fortsatt präglats av en verksamhet i omställning för att följa utvecklingen av vår omvärld.

SOS Alarm har även under 2014 haft en rad utmaningar. En ökning av andelen skarpa nödsamtal till 112 med 22 procent de senaste fyra åren, en utebliven uppräk-ning av ersättningen för 112-tjänsten från staten samt parallella krav på effektivise-ring från ägarna. Detta har medfört nedläggning av SOS-centraler och en minskad bemanning i företaget samtidigt som arbetsbelastningen snarare har ökat.

Dessa faktorer, bland andra, gör att medelsvarstiden på nödnumret 112 under 2014 blev 15,3 sekunder. Målet, enligt 112-avtalet, är åtta sekunder.

Fler orsaker som bidragit till ovanstående utfall är:

� Instabilitet i avtal om vårdprioritering och ambulansdirigering i den så kallade Fyrklövern (Västmanland, Södermanland, Uppsala län och Region Gotland). Det-ta har skapat en osäkerhet i verksamheten och orsakat viss personalomsättning.

� Oklara beslut efter Alarmeringstjänstutredningen som på olika sätt påverkar SOS Alarm och våra kunder inom framför allt landsting och kommuner. Stabi-litet och långsiktighet i avtal är svårare att uppnå så länge det finns en osäker-het kring utgången av utredningen.

� Den nationella bristen på sjuksköterskor drabbar även SOS Alarm vilket har inneburit att mottagning och prioritering av vårdärenden primärt har skötts av 112-mottagare. Detta har medfört en ökad belastning på befintliga SOS- operatörer, vilket i sin tur har genererat förlängda väntetider för samtliga hjälpsökande.

900 000

800 000

700 000

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

02009 2011 2013 20142010 2012

Ambulans Polis Räddningstjänst Jourhavande prästFörändringar av antal 112-anrop 2009–2014


- 5 -

SOS Alarm har under 2014 kraftigt fokuserat på att minska svarstiderna på 112 genom en rad olika insatser. Några av de viktigaste insatserna har varit:

� Satsning på kvalitetsprojekt. ”Förbättrad svarstid 112” och ”Säker positione-ring” är två av de särskilda interna projekt som syftar direkt till att förbättra kvaliteten i verksamheten. Dessa två projekt har lett till en viss minskning av svars tiden under andra halvan av 2014.

� Omfattande rekryteringssatsning har genomförts under 2014. 157 SOS- operatörer har anställts, medan cirka 80 har avslutat sin tjänst vid SOS Alarm.

� SOS Alarm har utökat utbildningskapaciteten vilket har genererat att SOS-skolan har genomfört fler grundutbildningar under året än tidigare. Dessutom har en fyradagars fortbildning tagits fram för SOS-operatörer som arbetat längre än tre år.

� Under 2014 har SOS Alarm med framgång testat nationell mottagning av 112-samtal med primärt fokus på 112-samtal med långa väntetider.

� Stort internt arbete med deltagande och engagemang bland SOS-operatörer och chefer för att förstärka fokus på snabba svarstider på nödnumret 112.

Vård 871 519

Räddning 106 286

Polis 660 856

Jourhavande präst 111 712

nytt samtal om redan pågående ärende 228 980

A-nummerlösa anrop 330 075

Tysta anrop 464 312

Visste inte att de ringt 112 83 951

Okynnessamtal 57 499

Övriga felringningar 183 248

Övning/test 4 998

Hänvisat 114 14, polis ej akut 128 187

Övriga vidarekopplingar 43 365

Anrop till 112 under 2014

Skarpa nödanrop: 2 022 718 Felringningar: 1 252 270Totalt: 3 274 988 anrop


- 6 -

Sommarens stora brand i Västmanland, översvämningarna i södra Sverige samt en ovanligt varm sommar med bland annat omfattande markbränder gav en kraf-tig ökning av svarstiderna, då också belastningen på nödnumret var historiskt hög. Ovan nämnda satsningar bröt dock den negativa svarstidstrenden. I slutet av 2014 låg svarstiderna på mer acceptabla nivåer. Även antalet samtal som har en svarstid överstigande 30 sekunder har minskat.

ÖkningEn AV AnTALET VåRDäREnDEn FORTSäTTERAntalet inkommande samtal till nödnumret 112 var 2014 drygt 3,6 miljoner vilket är i nivå med föregående år. Efter en teknisk hantering av simkortslösa och roa-made abonnemang når cirka 3,3 miljoner anrop trafikrummen på SOS-centralerna där strax under 3 miljoner samtal besvaras. Detta är en något högre nivå än före-gående år och ger en ökad arbetsbelastning för SOS-operatörerna. Fördelningen mellan riktiga nödsamtal och felaktiga samtal av olika slag är fortsatt i förhållande till varandra ungefär 60/40, vilket vid en internationell jämförelse är mycket bra.

Ökningen av antalet vårdärenden fortsätter, men i lugnare takt än tidigare år. Ökningen under 2014 var knappt tre procent. Däremot ökade antalet vidarekopp-lingar till polisen med sju procent medan antalet ärenden till kommunal rädd-ningstjänst ökade med knappt fyra procent. Antalet vidarekopplingar till jour-havande präst ökade med drygt sju procent.

Under 2014 ökade även behovet av språktolk. 2013 hade SOS Alarm 241 begä-ran om tolkade samtal, 2014 var de 1 595, en ökning med 562 procent. SOS Alarm kommer under 2015 att analysera den kraftiga ökningen, men man kan redan kon-statera att detta är en tjänst som behövs och behöver utvecklas, även om den inte ingår i de krav som staten ställer genom alarmeringsavtalet.

Ett annat kvalitetsarbete som har fortsatt under 2014 handlar om säker positio-nering. SOS Alarm har förbättrat kvaliteten men det finns ännu förbättringspoten-tial och man har därför sett över både metodik och teknik. Detta kvalitetsarbete kommer att fortgå under 2015.

SAMVERkAn gER bäTTRE FÖRUTSäTTningARRiksrevisionen påbörjade under hösten 2014 en förstudie om regeringens styrning av SOS Alarm. Syftet är att granska om regeringen har skapat rätt förutsättningar för att SOS Alarm ska kunna uppfylla sitt samhällsåtagande, bland annat en säker och trygg alarmeringstjänst för medborgarna och tekniska lösningar för fram-tida behov. Förstudien ska redovisas i mars 2015 och därefter vidtar en eventuell huvudstudie. SOS Alarm bistår Riksrevisionen med underlag till förstudien.

SOS Alarm deltar kontinuerligt i samverkan med många aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Detta för att ge den hjälpsökande de bästa förutsätt-ningarna för snabb och effektiv hjälp. Kommuner, landsting, länsstyrelser, polis, Sjöfartsverket och Trafikverket är några av de viktigaste samverkansparterna. Under året har SOS Alarm även deltagit i det omfattande LOS-projektet (ledning och samverkan) som hålls samman av Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap, MSB.

FORTSATT ARbETE MED ECALLSOS Alarm följer och deltar kontinuerligt i aktiviteter kring ett införande av eCall − automatiska nödsamtal från bilar som löses ut vid en krock. Ett mål med denna tjänst är en bättre positionering vid trafikolyckor. SOS Alarm har fortsatt bidragit med underlag till det samordningsuppdrag och den rapport som MSB


- 7 -

överlämnade till regeringen i början av året. Ett antal delbeslut har tagits i EU-kommissionen och i EU-parlamentet. Den nuvarande målbilden är att eCall ska vara färdigutvecklat och i drift från 1 oktober 2017. SOS Alarm har även samarbetat med fordonsindustrin för att ta vara på och kvalitetssäkra de automatiska och ma-nuella larmanrop som kommer in från fordon redan i dag, så kallade ”pre eCall”.

FLER UPPDRAg än nÖDnUMRET 112Uppdraget kring informationsnumret 113 13 som lanserades i mars 2013 har fort-satt utvecklats under 2014. Uppdraget att införa ett nytt kompletterande system för VMA (viktigt meddelande till allmänheten) lanserades i ett första steg den 1 september 2014 då VMA till fast telefoni via talmeddelande möjliggjordes. VMA till mobil telefoni lanserades den 1 februari 2015, då via SMS till adressregistrerade mobiltelefoner. Inom en snar framtid hoppas SOS Alarm på att kunna slutföra sitt uppdrag och även kunna möjliggöra VMA till mobiltelefoner via positionering. För detta krävs dock en ändrad lagstiftning. Uppdragen gällande 113 13 och VMA-systemet går delvis i varandra med en sammanhållen informationskedja och möj-ligheten att larma, varna och informera som målbild.

Journumret för försvunna barn, 116 000, är i drift sedan december 2013. Under 2014 inkom 1 196 samtal till 116 000. Dessa resulterade i att 317 ärenden upp-rättades och vidarekopplades till polisen för fortsatt hantering. Inom ramen för ett pågående EU-projekt har studieresor genomförts till Estland, Danmark och England, och uppföljande möten har genomförts med departement och referens-grupper.

AkTiV inSATS ViD En nATiOnELL kATASTROFSOS Alarm deltog aktivt vid den stora skogsbranden i Västmanland. Insatsen om-fattade bland annat att ta emot nödsamtal på 112, larma och dirigera hjälpresurser, samordna och informera myndigheter och organisationer via krisberedskapssam-ordningen KBX, ge stöd till räddningsledningen på plats i Ramnäs, stödja samver-kansaktörer med informationssamordning via 113 13 samt att bistå med kompe-tens kring VMA-hantering. SOS Alarm har även bidragit med stöd och underlag till några av de utredningar som genomförts efter skogsbranden där även SOS Alarms insatser har utvärderats.

VikTigA FRågOR i 112-RåDETMånga frågor har behandlats av 112-rådet under 2014, där företrädare för SOS Alarms ägare och viktigaste samarbetsorganisationer är representerade. Frågor som kontinuerligt belysts är svarstider på nödnumret 112, alarmeringstjänstut-redningen, polisens nya organisation, informationsnumret 113 13, det nya VMA- systemet, journumret 116 000 för försvunna barn och eCall. Andra frågor som behandlats i rådet under året är exempelvis kommunikationssystemet Rakel, socialjour, skogsbranden i Västmanland, Riksrevisionens förstudie samt pro-blematiken kring larmcentraler i landstingens egen regi. 112-rådet ska fortsätta att utvecklas för att i hög utsträckning följa upp inträffade händelser.

STORT inTERnATiOnELLT inTRESSEDet internationella samarbetet växer både i omfattning och betydelse. Här deltar SOS Alarm bland annat i EU-kommissionens arbete för att ta fram nyckeltal för exempelvis positionering av nödsamtal. I intresseorganisationen EENA:s arbets-grupper för Next Generation 112 och Operations Committee deltar SOS Alarm aktivt. Ledningen för finska Nödcentralsverket besökte SOS Alarm i början av


- 8 -

2014 och medarbetare från SOS Alarm har gjort en rad studiebesök och deltagit i internationella möten. Det internationella intresset för SOS Alarm märks också på de många studiebesök som andra länder gjort på SOS Alarm under året. Några av de länder som har besökt SOS Alarm i Sverige är Turkiet, Albanien, Oman, Iran, Thailand, Libanon, Danmark och Nederländerna.

FÖRbäTTRingAR i SMS112I Sverige finns flera olika möjligheter för döva och hörselskadade att nå nödnum-ret 112. I hemmet kan de använda texttelefon samt mobiltelefon i nödsituation. I maj 2014 byttes det tidigare föråldrade systemet för SMS112 ut till ett egenutveck-lat modernt system. Detta har lett till ett antal förbättringar:

� SOS Alarm har tagit över tjänsten helt i egen regi efter att tidigare ha anlitat Eniro. Det betyder att SMS112-anrop kommer in direkt till SOS Alarm utan om-vägar.

� All förregistrering av behöriga användare sker av SOS Alarms kund support.

� Det nya systemet är integrerat i SOS Alarms operativa system och kan därmed handläggas enklare och effektivare av SOS-operatören.

� Integreringen innebär också att anrop från SMS112 kan hanteras från vilken SOS-central som helst. SOS-centralerna i Östersund samt Luleå är dock utvalda för att främst hantera SMS112.

2014 hade 2 896 personer anmält sig till tjänsten SMS112.

FRAMTiDSFOkUSFokus för 2015 är att fortsätta den positiva trend som visade minskade svarstider under hösten 2014. Arbetet kommer att innebära fortsatt rekrytering av SOS- operatörer och SOS-sjuksköterskor, samt utbildning och internt kvalitetsarbete. SOS Alarms mål är att leverera bästa tänkbara 112-tjänst med de förutsättningar som givits av ägarna och fortsätta arbeta för ett tryggare samhälle.

Gunnar Bergström, Tjänsteägare 112, SOS Alarm


- 9 -

Markant ökning av skarpa nödsamtal 2014Under 2014 nådde cirka 3,3 miljoner samtal till nödnumret 112 SOS Alarms trafikrum. Andelen skarpa nödsamtal ökar och högst var trycket under som-maren. För att jämna ut svarstiderna g jordes under 2014 en rad olika insatser.

Katastrofhändelser såsom skogsbrand och översvämningar i juli och augusti 2014 påverkade självklart antalet samtal, men ökningen var påtaglig även under de tidiga sommarmånaderna och under hösten. Under juli och augusti hanterade SOS Alarm 639 000 inkommande 112-samtal, att jämföras med 574 000 för sam-ma period 2013.

− Sommaren 2014 hade vi ett tryck på nödnumret som vi aldrig förr skådat. Ökningen motsvarar drygt tusen fler 112-samtal per dygn, säger Claes Eliasson, Verksamhetschef Alarmering & Beredskap, SOS Alarm.

FäRRE FELRingningARDe senaste åren har antalet felringningar till 112 successivt minskat. Nya tekniska lösningar gör att fickringningar och felaktiga samtal av annat slag bättre kan sorte-ras bort. I dag är fördelningen mellan skarpa nödsamtal och felringningar ungefär 60/40. Samtidigt som antalet felringningar minskar ökar andelen skarpa samtal, alltså samtal som kräver en åtgärd och som därmed tar längre tid att handlägga.

− Mellan 2010 och 2014 har andelen skarpa nödsamtalen ökat med 22 procent.

nATiOnELL 112-MOTTAgningFör att förstärka möjligheterna att kunna besvara alla samtal i tid infördes under sommaren för första gången så kallade nationella 112-bord. Det innebar att ett antal operatörer hela tiden svarade på de samtal som väntat längst, oavsett var i Sverige uppringaren befann sig. Försöket med att införa en parallell nationell mot-tagning för att jämna ut i perioder av lokalt och regionalt högt tryck på nödnumret sköttes under sommaren från SOS-centralen i Västerås.

− Försöket föll väl ut men om vi kommer att permanenta systemet bestäms under 2015, säger Claes Eliasson.

Bleking

e län

Dalarn

as lä

n

Gotlan

ds län

Gävleb

orgs l

än

Hallan

ds län

Jäm

tlands l

än

Jönk

öpings

län

Kalmar

län

Kronober

gs lä

n

Norrbot

tens

län

Skån

e län

Stock

holms l

än

Söder

man

lands l

än

Uppsala

län

Värm

lands l

än

Väste

rbot

tens

län

Väste

rnorrl

ands l

än

Västm

anlan

ds län

Västra

Göt

alands l

än

Örebro

län

Öster

götla

nds län

Övrigt

Hela

Sverig

e

16,2

9,6

18,0

10,2

16,2

10,8

15,716,5

15,6

9,5

16,417,1

14,9

17,3

14,6

10,2 9,9

15,2

16,8

13,814,7

12,0

15,3

Ackumulerad svarstid på 112 per län 2014.


- 10 -

Fler larm gav längre svarstider Under 2014 har SOS Alarm inte klarat målet om åtta sekunders svarstid i genomsnitt. Claes Eliasson, Verksamhetschef Alarmering & Beredskap, för-klarar varför och hur SOS Alarm hanterat utmaningen att ge snabbast möjliga hjälp via 112.

Den genomsnittliga svarstiden för 112-anrop blev 15,3 sekunder under 2014. Målet, enligt det statliga 112-avtalet är åtta sekunder.

Förklaringen till de alltför långa svarstiderna skulle enkelt kunna sammanfattas med att bemanningen på SOS-centralerna varit för låg i förhållande till mängden larm under 2014. Men den kompletta bilden är mer komplex än så. Flera faktorer har haft stor inverkan.

MinSkAT UPPDRAgHösten 2011 förlorade SOS Alarm upphandlingen av ambulansdirigeringen i de så kallade Fyrklöver-landstingen. Därmed lämnade tio procent av ambulansdiri-geringen SOS Alarm. 2012 genomfördes ett effektivitetsprogram, där SOS Alarm stängde tre centraler. Allt för att anpassa verksamheten efter ägarkrav och öka effektiviteten. Hösten 2013 kom dock de fyra landstingen tillbaka till SOS Alarm.

− När vi under hösten 2013 med kort varsel ombads − och åtog oss − att ta tillbaka Fyrklöverns vårdprioritering och ambulansdirigering innebar det att vi behövde använda våra befintliga 112-resurser, vilket visade sig på svarstiderna. Innan SOS-operatörerna kan börja jobba självständigt måste de genomgå en obligatorisk utbild-ning om sex månader och sen arbeta tillsammans med en handledare ytterligare ett par månader, säger Claes Eliasson.

FLER SkARPA AnROPDessutom har andelen skarpa 112-anrop, det vill säga samtal som kräver en åtgärd, ökat med 22 procent mellan 2010 och 2014. En av förklaringarna till den ökade mängden 112-anrop är enligt Claes Eliasson att befolkningen ökar och att vi blir äld-re vilket innebär fler vårdärenden.

− Under den varma sommaren 2014 kunde vi också se en dramatisk uppgång. Under juli månad hade vi 42 000 fler inkommande samtal än samma månad 2013. I augusti, när vi drabbades både av den stora skogsbranden i Västmanland och över-svämningar i Skåne, Halland och Stockholm, hade vi 22 000 fler inkommande sam-tal än under augusti 2013. Självklart påverkar det våra svarstider över hela året, trots att vi hänvisar icke-akuta samtal till informationsnumret 113 13, till exempel under den stora skogsbranden.

bäTTRE SVARSTiDERMed nyrekryterad personal på plats var de genomsnittliga svarstiderna i oktober och november tillbaka på mer acceptabla nivåer på cirka elva sekunder.

− Under året har vi också fortsatt arbetet med att hitta nya områden där vi kan bli ännu bättre. Under hösten tog vi de första stegen i vår kvalitetssatsning, säger Claes Eliasson.


- 11 -

Många turer kring FyrklövernNär SOS Alarm med kort varsel fick en förfrågan om att ta hand om priorite-rings- och dirigeringstjänsten för landstingen i Fyrklövern krävdes en omfat-tande rekrytering och utbildning av SOS-operatörer och sjuksköterskor.

År 2011 gick Fyrklövern − de tre landstingen i Västmanland, Sörmland, Uppsala län samt Region Gotland − ut i en gemensam upphandling för vårdprioritering och ambulansdirigering. Ett av kraven var att all personal skulle ha sjuksköterskekom-petens med minst tre års erfarenhet av akutsjukvård.

Upphandlingen vanns av en privat aktör, som byggde upp tre larmcentraler, men hösten 2013 fick SOS Alarm en förfrågan från Fyrklövern att ta tillbaka upp-draget.

− Vi tog vårt samhällsansvar och sa ja, trots att vi visste att det skulle bli en ut-maning och att svarstider kunde påverkas, säger Åke Kjellin, Affärsområdeschef, SOS Vård.

Nio månader tog det att rekrytera och utbilda den personal som det utökade uppdraget krävde. Dessa månader av ökad arbetsbelastning för de befintliga SOS-operatörerna och sjuksköterskorna påverkade svarstiderna och därmed också kvaliteten på SOS Alarms tjänster.

gOTLAnD FORTSäTTER MED SOS ALARMUnder 2015 har två av landstingen beslutat sig för att starta en egen larmcentral för vårdprioriteringen och ambulansdirigeringen. Gotland och Södermanland har valt att fortsätta samarbetet med SOS Alarm.

− Det är olyckligt att de två landstingen väljer att öppna en egen larmcentral, just när personalen är rekryterad och utvecklingsarbetet ska påbörjas, säger Åke Kjellin.

− Deras argument för egen dirigering är en obruten vårdkedja, annat besluts-stöd och enbart sjuksköterskor som hanterar vårdärenden. Vi anser att en obruten larmkedja och en obruten vårdkedja har alla förutsättningar att integreras. Om vi samverkar i den utvecklingen istället för att skapa olika lösningar är vår uppfatt-ning att vi ökar tryggheten för medborgarna.

FRAMgång MED SAMVERkAnSMODELLFrågan om lösningar i egen regi är något som diskuterats i många landsting. Alarme ringstjänstutredningen pekade också på att landstingen behöver ta ett större ansvar. Men förslaget öppnade upp för många frågor om gränssnitt, ansvar och ekonomi. Det har i sin tur skapat en oro kring hur tjänsten ska organiseras i framtiden.

− Den framtida lösningen kan bli en samverkansmodell, där landstingen har sina sköterskor på våra centraler. Allt fler landsting är intresserade av modellen som framgångsrikt tillämpats i Dalarna under många år, säger Åke Kjellin.


- 12 -

VMA och 113 13 i skarpt lägeUnder sommaren 2014 sattes hela samhällets beredskap på prov. För SOS Alarm innebar storbrand och översvämningar att två nya tjänster testades i skarpt läge. Klart godkänt för både VMA via SMS och informationsnumret 113 13, enligt Karin Andersson, Tjänsteägare Krisberedskap, SOS Alarm.

Under en dryg vecka i augusti 2014 ödelades 14 000 hektar skog i Västmanland av den största skogsbranden i Sverige i modern tid.

− Att den sedan följdes av stora översvämningar på västkusten satte både SOS Alarms tjänster och vår uthållighet på prov, säger Karin Andersson, Tjänsteägare Krisberedskap, SOS Alarm. Hon tillägger att sommarens krishändelser visar hur viktigt det är med samverkan mellan olika räddningsaktörer.

− Händelserna visar också hur viktig SOS Alarms roll är i samhällets krisbered-skap. I och med att vi genom nödnumret 112 har tillgång till allt som larmas får vi en god överblick över vad som händer i landet. Genom samverkansavtalet med Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har vi uppdraget att förmedla den-na information. Dessutom är våra krisberedskapssamordnare experter på att lägga det pussel som krävs för att se om något händer utöver det vanliga och i så fall vad.

FLER SER FÖRDELARnA MED 113 13När staten gick in som räddningsledare under den stora skogsbranden fick även SOS Alarm en förfrågan från MSB om att bidra i arbetet. När första åtgärden blev att samla all telekommunikation med allmänheten till informationsnumret 113 13 var det uppenbart att det numret ännu inte var inarbetat, varken hos lokala aktörer eller hos allmänheten.

− Men att ledningsstaben bemannades av aktörer från hela landet har faktiskt bidragit till att både numret och fördelarna med 113 13 har blivit mer kända. Även Halmstad kommun utnyttjade möjligheten att samla all information till 113 13 vid översvämningarna. SOS Alarm står för tjänsten, men den blir aldrig bättre än den information som aktörerna förser operatörerna med. Ju fler som inser värdet i denna nya informationskanal desto bättre blir den, säger Karin Andersson.

Som mest tog 113 13 emot 750 samtal under ett dygn under branden.

VMA ViA SMSUnder 2013 fick SOS Alarm uppdrag av staten att införa ett nytt kompletterande sys-tem för VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. Uppdraget innebär att allmän-heten, utöver sedvanliga kanaler som radio och TV, även kan varnas via fast telefoni och SMS till mobiltelefon. Den 1 september 2014 sjösattes det nya systemet, inled-ningsvis med funktionen att kunna varna via fast telefoni.

När brandområdet skulle vattenbombas prövades i förtid den nya informationska-nalen för VMA.

− Systemet var väl testat under våren och vi erbjöd räddningsledningen den helt nya och aldrig tidigare använda tjänsten VMA via SMS.

Ett SMS som varnade för faran att vistas i det vattenbombade området skickades ut till de 74 mobiltelefoner som fanns registrerade i området.

− Det hade förstås varit ännu bättre om vi kunnat nå alla som befann sig i områ-det. För att kunna göra det krävs positioneringsuppgifter från mobiloperatörerna, vilket lagen ännu inte tillåter. Självklart hoppas vi på en lagändring som gör det möj-ligt att nå alla mobiltelefoner i ett utsatt område.


- 13 -

SOS ALARM i FäLTNär skogsbranden hade pågått i en vecka gjorde SOS Alarm bedömningen att organisationen kunde göra stor nytta på plats. På plats i Ramnäs bistod SOS Alarm både med personella resurser och teknik. Bland annat levererades en webblösning av kartan över brandområdet så att räddningsoperatörerna i staben kunde se alla räddningsresursernas positioner och via mobilt bredband kunde man bygga upp en fullskalig Zenitenhet på plats, samma system som räddningstjänsten och SOS Alarm normalt arbetar i.

Zenit visade vägen i kampen mot brandenSamordningen kring släckningsarbetet vid storbranden i Västmanland under lättades med SOS Alarms tekniska plattform Zenit. Till stor hjälp var inte minst den digitala kartan, som i realtid kunde visa alla räddnings-resursers positioner.

Staten tog över ledningen för släckningsarbetet i Västmanland på brandens sjunde dag. Direkt märktes ett behov av ett robust kommunikationssystem som underlät-tade direktkontakten mellan de olika kommunernas räddningsstyrkor på plats i det eldhärjade området.

Det var också viktigt att kunna samordna och underlätta kommunikationen mellan övriga aktörer som behövde både informera och informeras om läget. Det fanns behov att skapa grupperingar och det fanns framför allt ett behov av en karta som i realtid kunde visa var varje enhet befann sig.

ZEniTTERMinAL På FäLTETDe medarbetare från SOS Alarm som företaget ställde till räddningsledningens förfogande för att bistå i ledningsarbetet insåg snabbt att SOS Alarms teknikplatt-form Zenit var lösningen och erbjöd sig att installera en tillfällig Zenitarbetsplats vid ledningscentralen i Ramnäs. Fördelarna med att ha Zenit på plats under det mest intensiva släckningsarbetet var stora.

− En Zenitterminal fungerar ungefär som en stor Rakelenhet. Med den på plats kunde vi snabbt koppla ihop olika talgrupper, vilket var en stor fördel. Det var många personer från olika delar av landet som behövde vara kontinuerligt upp-daterade om vad som hände, säger Matz Laurentz, Tjänsteägare Räddning, SOS Alarm.

ALLA RESURSER POSiTiOnERADE i REALTiDMed Zenitterminalen följde också möjligheten att koppla upp och projicera sam-ma kartlösning som används i det dagliga arbetet på SOS-centralerna.

− Redan innan vi kom fanns det bra kartor på ledningscentralen men ingen av dem kunde ge realtidsinformation om var alla resurser och bilar befann sig – en oerhört viktig information som underlättade överblicken under släckningsarbetet.

Zenitarbetsplatsen fanns på plast i Ramnäs under det mest intensiva skedet av insatsen och ungefär en vecka framåt. Terminalen bemannades av erfarna opera-törer från Södertörn och Storstockholms Brandförsvar.


- 14 -

TA FRAM En MObiL ZEniTEnHET−Efter att ha sett vilken fördel det innebar att ha Zenit på plats utvärderar vi nu möjligheterna att ta fram en mobil Zenitenhet som snabbt kan finnas på plats vid liknande händelser. Vi tittar inte minst på olika lösningar kring hur man kan an-vända en portabel Zenitarbetsplats med bibehållen informationssäkerhet, säger Matz Laurentz.

Finslipning av processer, organisation och ledarskapFör att förbättra kvaliteten inom alarmering och beredskap finslipar SOS Alarm processer, organisation och ledarskap.

Bra kan bli bättre. I 16 olika delprojekt under paraplyprogrammet Kvalitet i allt undersöker SOS Alarm verksamhetens alla delar för att se vad som kan trimmas eller på andra sätt förändras för att förbättra kvaliteten.

− Det innefattar allt från att försäkra oss om att alla anställda har relevant och optimal grund- och vidareutbildning till att säkerställa att vi har de mest effektiva larmhanteringsprocesserna, säger Claes Eliasson, Verksamhetschef Alarmering & Beredskap, SOS Alarm.

kARTLäggER LARMPROCESSERArbetet inleddes under hösten 2014 och beräknas pågå i ett och ett halvt år. Tre stora områden står i fokus. Optimering av processerna för larmhantering är ett av dessa.

− Första steget är att kartlägga hur processerna ser ut och hur de borde se ut. Ett bra sätt är att jämföra hur man arbetar i andra länder. Vi har redan bokat in studie-besök till flera grannländer samt haft flera utländska besök för att studera andra former av lösningar. Våra besökare har visat ett stort intresse för våra arbetssätt och metoder.

RESURSER OCH ARbETSTiDEREtt annat område i fokus är resursutnyttjande. Finns rätt medarbetare på rätt plats vid rätt tillfälle? Också denna fråga kommer att granskas ur olika perspektiv för att identifiera potentiella förbättringsområden. En tredje viktig och central fråga som genomsyrar kvalitetsarbetet är bemanningen.

− Vi måste se till att vi vid varje givet tillfälle har den optimala mixen och det optimala antalet medarbetare tillgängligt för att kunna möta behovet hos alla hjälpsökande. Det är ju för dem vi finns till. För att vi ska kunna göra detta på lång sikt, måste vi också samtidigt se till att vi är en attraktiv arbetsgivare. Givet dessa båda aspekter, samt givetvis också den ekonomiska aspekten, behöver vi se över om vi har rätt förutsättningar och arbetar med rätt modeller, säger Claes Eliasson.


- 15 -

Stora förbättringar med nya rutiner i ÖstergötlandMed gemensamt fokus på förbättrad ambulansdirigering har SOS Alarm och landstinget i Östergötland minskat antalet ambulanstransporter. Nu vill fler landsting uppnå samma ekonomiska och arbetsmiljömässiga vinster.

Under 2014 hanterade SOS Alarm 872 000 vårdhändelser. För den som söker hjälp är det oerhört viktigt att ambulanshjälpen kommer när den behövs. Samtidigt tär onödiga ambulansutryckningar på resurserna. Därmed är det minst lika viktigt att beredskapsplaneringen, koordinering och dirigering av ambulansresurser blir så optimal som möjligt så att hjälpen finns när den verkligen behövs.

Landstinget i Östergötland hade en ökad mängd ambulansuppdrag, vilket ökade arbetsbördan och stressen bland ambulanspersonalen. För att få ner antalet onö-diga ambulansutryckningar har SOS Alarm och landstinget i Östergötland gemen-samt under 2013 och 2014 fokuserat på att utveckla rutiner och direktiv för ambu-lansdirigeringen.

− Antalet transporter har minskat från 60 000 år 2012 till 57 000 år 2013. Samti-digt har tillgängligheten ökat, säger Åke Kjellin, Affärsområdeschef, SOS Vård.

SAMARbETE i REgiOn SkånE− Ett kvitto på att samarbetet är framgångsrikt är att landstinget i Östergötland lyfte fram alla positiva effekter vid 2014 års stora FLISA-konferens. Vi har redan inlett ett liknande samarbete med Region Skåne och där deltar även ambulans-entreprenörer, Vårdförbundet och Kommunal. Nu är fler landsting intresserade av att pröva samma arbetsmodell där nyckelorden är samverkan och goda relationer.

Utgångspunkten i Östergötland var att besvara frågorna varför antalet ambu-lanstransporter ökade och hur ambulansresurserna i länet kunde optimeras? Ett antal områden med trolig koppling till ökningen analyserades för möjlig utveck-ling och förbättring.

− En generell förklaring till det positiva resultatet är att vi tillsammans analy-serat, fokuserat och justerat flera olika delar. Vi har moderniserat våra rutiner och landstinget har tittat på sina direktiv och förutsättningar för bra och effektiv ambulansdirigering, säger Åke Kjellin.

VinST i ARbETSMiLJÖnEftersom varje ambulanstransport kostar åtskilliga tusen kronor finns det stora ekonomiska besparingar att göra.

− En vinst, som ofta glöms bort, är tidsvinsten och därmed en förbättrad arbets-miljö inom ambulanssjukvården. Att få tid att ta rast och äta lunch är en oerhört viktig arbetsmiljöfråga.


- 16 -

Akutsköterskorna bemannar SOS-centralenI Dalarna delar många av landstingets akutsköterskor sin tid mellan Falu lasarett och SOS Alarm. Nu ökar intresset bland andra landsting för den framgångrika modellen med tidig samverkan i larm- och vårdkedjan.

Flera av Sveriges landsting har avtalat att SOS Alarm ska ha tillgång till utbildade sjuksköterskor som gör en vårdbedömning. Samtidigt är problemet att rekrytera och behålla sjuksköterskor en utmaning för sjukvården i hela Sverige. En lös-ning som allt fler landsting intresserar sig för är det samarbete som pågått mel-lan Landstinget i Dalarna och SOS Alarm i mer än 20 år. Samverkansmodellen i Dalarna innebär att landstingets akutsköterskor delar sin tid mellan akuten på Falu lasarett och SOS Alarm som HMK, personal med högre medicinsk kompe-tens.

− Vi befinner oss just nu i dialog med flera andra landsting som är intresserade av att införa en liknande samverkan, säger Åke Kjellin, Affärsområdeschef, SOS Vård.

Diskussioner kring en liknande lösning pågår exempelvis med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Halland.

inTERVJUA, PRiORiTERA OCH gE RåD− Det finns många fördelar med att rotera mellan de olika verksamheterna. Det ökar vår förmåga att samverka och höjer kompetensen samtidigt som den kliniska kunskapen behålls. Vi konkurrerar inte om samma personal och personalomsätt-ningen är lägre, säger Åke Kjellin.

Den tid de landstingsanställda sjuksköterskorna arbetar på SOS-centralen är deras uppgift att intervjua, prioritera och ge råd.

− SOS-operatören gör först en primär intervju för att säkerställa de mest solklara akuta tillstånden och lämnar därefter över till sjuksköterskan. Arbetssättet gör, enligt vår erfarenhet, att vi snabbare kan larma ut en ambulans om det är riktigt brådskande.

EFFEkTiV SAMVERkAnDirigering och koordinering av ambulans- och sjuktransportresurser hanteras av SOS-operatörerna.

− Dirigering är en specifik kompetens som ställer särskilda krav på personliga egenskaper. Även effektiv samverkan med andra resurser, till exempel polis eller statlig och kommunal räddningstjänst, vid gemensamma insatser är viktigt i diri-geringsrollen för att hålla ihop larm- och vårdkedjan.


- 17 -

En utmaning att hitta rätt medarbetareDet är många som vill jobba på SOS Alarm. Utmaningen ligger i att rekrytera personer med de rätta egenskaperna och att sedan behålla dem. Under 2014 har SOS Alarm anställt cirka 225 nya medarbetare.

Den ökade arbetsbelastningen har gjort att SOS Alarm under 2014 storsatsat på rekrytering av framför allt operatörer och sjuksköterskor.

− Det är ingen tvekan om att SOS Alarm är en attraktiv arbetsgivare. Vi får in väldigt många ansökningar både till operatörstjänster och specialisttjänster. Det är bara sjuksköterskor som är svåra att locka. Vi har i annonskampanjer sagt: ”Det spelar ingen roll vem du är utan vad du kan bli”, vilket är helt sant, viktigast är att hitta personer med de rätta egenskaperna, säger Jenny Ångström, Chef HR- support, SOS Alarm.

För att blir operatör är grundkravet några års yrkeserfarenhet, minst gymnasie-utbildning, goda kunskaper i engelska och svenska samt svenskt medborgarskap. 100 ansökningar kan leda till att 25 kallas till informationsträff och resultera i en till två anställningar.

VikTigT ATT VåRDA bEFinTLig PERSOnALUnder 2014 har SOS Alarm huvudsakligen anställt operatörer, men bara ett fåtal sjuksköterskor. I snitt tar det nio till tio månader innan en nyanställd på SOS- central kan arbeta självständigt efter avslutad utbildning och handledningstid. Personalbrist är alltså inget som kan åtgärdas över en natt. Att sedan kunna behål-la utbildad personal är därför minst lika viktigt.

− Vi följer upp alla som slutar och vi vet att skälet ofta är arbetstiderna. Under 2014 då vi haft ett sådant högt tryck har många fått jobba mer än varannan helg vilket sliter hårt eftersom återhämtningen blir lidande, säger hon.

För att attrahera fler sjuksköterskor har SOS Alarm använt sig av annonskam-panjer både i traditionella och sociala medier. Även schemaläggning och arbets-tider har ändrats för att göra arbetet på centralerna mer konkurrenskraftigt. I dag arbetar sjuksköterskorna endast var tredje helg, men rekryteringen har inte varit framgångsrik nog att uppfylla kraven från de landsting som har avtalat om att det ska vara sjuksköterskor som bedömer alla vårdärenden.

UTREDning OM SkiLLnADER i VåRDbEDÖMningI flera landsting sköter istället SOS-operatörerna den primära prioriteringen och utalarmeringen och kopplar vid behov över samtalet till någon av de sjuksköter-skor som finns i tjänst.

Under 2014 har SOS Alarm i samarbete med Karolinska institutet i Stockholm utrett om det är någon skillnad i larmcentralens och ambulanspersonalens be-dömning om utalarmeringen görs av en SOS-operatör, en undersköterska eller av en sjuksköterska. Flera landsting deltar i undersökningen, vars resultat kommer att presenteras under 2015.


- 18 -

Lättare att hitta i nya SOS-kartanUnder 2014 driftsattes den nya SOS-kartan. Den innehåller fler detaljer vilket underlättar operatörernas arbete. Huskroppar och husnummer är tydligare markerade och färgskalan har anpassats för att det ska bli lättare att zooma in.

En viktig och efterlängtad förbättring, säger Kent Ring, Projektledare och System-förvaltare, SOS Alarm, om den nya SOS-kartan som driftsattes i juni 2014. Före-bilden kommer från den så kallade Skånekartan, där alla kommuner i Sveriges sydligaste landskap gick samman för att skapa en mer detaljerad karta med alla fastigheter markerade.

− Ryktet spred sig bland våra operatörer och alla ville ha en ”Skånekarta” fast över hela landet. Det tog mer än ett år, men nu finns den på plats, säger Kent Ring.

Fördelarna är många och i den nya kartan ingår även fastighetskartan. Lant-mäterikartans färgskala har dämpats för att det ska bli lättare för ögat att följa när kartbilden zoomas in. På detaljnivån syns huskropparnas egentliga form och för att öka möjligheten att säkerställa adressen står husnumret på respektive fastig-het. Dessutom följer mer information med vid in-zoomning mellan olika skal-intervall.− Tidigare fanns vägavfarter bara med i vissa skalor. Nu visas trafikplatsen i klar-text i fler skalintervaller på detaljerad nivå, vilket är något våra operatörer bett om.

Den nya SOS-kartan har tagits fram i samarbete med företaget Carmenta som ligger bakom programmet ResqMap. Operatörerna kan i dag använda tre olika kartor: Lantmäteriets karta, SOS-kartan och Navteqs karta. Förutom att kar-torna visar kartinformation på olika sätt kan viss information som saknas på en karta finnas på en annan. Kartorna uppdateras också vid olika tidpunkter, vilket gör att de ytterligare kompletterar varandra.

− Sedan vi 2011 gick med i Geodata-samverkan, som ger oss tillgång till kart-material från alla svenska myndigheter, har vi även fått möjlighet att använda oss av flygfoton. Vårt mål är att flygfoton ska bli tillgängliga för operatörerna under 2015, säger Kent Ring.

UPPDATERing TAR Lång TiDKartsystemet på SOS Alarm måste alltid fungera. Att ha alla kartor på en server är därmed uteslutet och varje operatörsbord måste ha allt kartmaterial i sin dator.

− Det innebär att uppdateringen av kartmaterialet tar lång tid, i dagsläget en och en halv månad. Vår utvecklingsavdelning tittar på olika lösningar och vi hoppas att redan under 2015 kunna öka antalet uppdateringar av respektive kartlösning från två till fyra gånger om året, säger Kent Ring.

Många förbättringsförslag har kommit fram under interna ”kartbrukardagar” med operatörer från hela landet, något som Kent Ring hoppas ska bli en regelbun-den mötesplats för problemlösning och förbättring av karta och adressökning. Kartbrukardagarna har också varit ett bra forum för den grupp som arbetat med att förbättra positioneringen.


- 19 -

Smartare adressökningDen nya smarta adressökningen som infördes 2012 har under 2014 helt ersatt det gamla systemet. Fördelarna är många och underlättar för SOS- operatörerna när inringarna kan ha svårt att ge exakt adress.

I drygt ett år har de olika systemen för adressökning använts parallellt, men nu har man helt lämnat det gamla systemet för adressökning. Med det nya systemet kom-mer nya sökfinesser. Förutom traditionell adressökning kan operatörerna gå på ”po-pulärnamn”, de namn som folk använder på en plats fast den inte formellt heter så.

− När kommunerna varje månad lägger upp adresser till nybyggda områden eller på gator som bytt namn kan de samtidigt lägga in populärnamn. Det gör att en operatör till exempel kan skriva in Paris i Mariestad och så kommer det upp en adress till en fastighet, förklarar Kent Ring, Projektledare och Systemförvaltare, SOS Alarm.

VAR LiggER LäPPSTiFTET?SOS-operatörerna kan också meddela Kundsupport 112 och be dem lägga in egna så kallade synonymer i systemet så att en sökning på ”Läppstiftet” blir höghuset vid Lilla Bommen i Göteborg och ”Plattan” blir Sergels torg i Stockholm.

− Dessutom hjälper systemet till om det är svårt att höra på grund av att någon sluddrar eller kanske bryter på ett annat språk, eller om adressen helt enkelt är svår att stava till. Om operatören gör ett mellanslag där något är osäkert föreslår syste-met olika alternativ, vilket är jättebra. Försök att få en stressad eller berusad person att bokstavera Corfits Beck-Friis gata i Trelleborg till exempel, säger Kent Ring.

Den nya smartare adressökningen kan också hantera gatunummer som saknas eller om inringaren blandar ihop olika stadsdelar.

− Sökningarna hanteras då som felstavningar och systemet förslår olika alterna-tiv. I fallet med fel gatunummer kommer det upp ett gatunamn och en kommun. Om en gata inte finns i den stadsdel som angivits görs sökningen efter samma gatu adress i hela kommunen.

HiTTAR ”POinTS OF inTEREST”Genom att SOS Alarm även köper kartor från Navteq kan operatörerna lokalisera adresser med hjälp av över 30 000 olika ”points of interest” vilket gör att nödställ-da kan beskriva var de befinner sig genom att till exempel peka ut en hamburger-kedja eller en bensinmack i närheten.

− Under 2014 har vi också ändrat vår in-zoomning och börjar nu vid skalan 1:25 000, allt för att minimera risken för sökning på fel ort. På så vis blir det lättare för operatören att se vilken ort adressen finns på och säkerställa att orten är den rätta, vilket är viktigt med tanke på att många gatunamn finns på flera platser.

Effektiv och korrekt adressökning är viktig för hela larmkedjan. Genom sam-arbetet i Lantmäteriets så kallade Blåljusgrupp driver SOS Alarm frågan om att


- 20 -

kommunerna ska registrera alla adresser i sina system, vilket gör att de automa-tiskt kommer med på Lantmäteriets karta. Det skulle innebära att även de adres-ser som saknar adresspunkter, alltså bostäder eller andra fastigheter blir sökbara. I dag finns bara så kallade belägenhetsadresser markerade.

− I Ullared blev en kvinna påkörd vid en återvinningsstation och våra operatörer kunde inte hitta adressen eftersom det inte var en belägenhetsadress och därmed inte fanns i vårt system. Så kan vi inte ha det. Folk cyklar omkull i Slottsskogen i Göteborg också även om ingen bor där, konstaterar Kent Ring.

Säkrare positionering med ny metodikUnder 2014 har SOS Alarm arbetat fram metoder för att minimera risken för att en räddningsinsats skickas till fel adress. Även om antalet felpositionering-ar kan räknas i promille är målet att bygga bort så många potentiella risker som möjligt.

Det är väldigt ovanligt att en ambulans eller räddningstjänst skickas till fel adress. − Sådana händelser kan räknas i hundradels promille av de 112-samtal SOS

Alarm tar emot. Men i min värld är alla avvikelser viktiga, även de som inte får konsekvenser för tredje man, säger Magnus Raask, Affärsutvecklare på SOS Alarm och den som har lett projektgruppen Säkrare positionering.

Hans första uppdrag var att skaffa en samlad bild av alla avvikelser på positione-ring för att se vilka åtgärder som krävs för att komma närmare SOS Alarms noll-vision, ett arbete som inleddes i slutet av 2013.

FÖRbäTTRAD ADRESSÖkningAlla avvikelser har oberoende av storlek eller konsekvens sammanställts för att få överblick och kontroll över orsakssamband och för att kunna ta fram ännu säkrare metoder för positionering.

Detta ledde redan tidigt fram till ett par snabba förändringar som förbättrade adressökningen, som att zoomningen av kartan börjar så långt ut att ortnamnet är synligt. Det kan vara avgörande om exempelvis samma gatunamn finns i två grannkommuner.

− Ett larm kan ha kommit in via en mobilmast i Stockholm fast ärendet finns på Klippgatan i grannkommunen Solna. Eftersom Klippgatan även finns i Stockholm är det viktigt att säkerställa att sökningen görs i rätt kommun – både genom att fråga inringaren och identifiera kommun, ort eller stadsdel på kartan.

Liknande problem kan uppstå när exempelvis en telefonväxel signalerar fel kommun. Alla telefonsamtal åtföljs normalt av ett abonnentnummer, så kallad A-identitet, som utöver andra identitetsuppgifter anger vilken kommun ett samtal kommer ifrån. Dessa uppgifter från teleoperatörerna kan ibland vara felaktiga.

− Är inringaren osäker kan operatören fråga efter landmärken, som kyrkor eller restauranger, för att med kartans hjälp kontrollera positioneringen.


- 21 -

MALL FÖR AVVikELSERMetodiken har utvecklats i samarbete med SOS-skolan för att nya operatörer tidigt ska lära sig att ställa rätt frågor och på bästa sätt använda de hjälpmedel för adres-sökning som finns.

Medarbetarna på SOS-centralerna har tränats i sökmetodiken för säker positio-nering både genom e-learning och praktik. De vanligaste felorsakerna och hur man bäst ska undvika dem har tagits upp på arbetsplatsträffar.

− Vi har också skapat en mall för positioneringsavvikelser så att vi kan ta reda på vad som hänt och varför för att undvika att det upprepas, säger Magnus Raask.

Alla blåljus med i Rakel Nu är alla blåljus digitala. Under 2014 anslöts den sista användaren av analog radio inom räddningstjänsten till det digitala kommunikations systemet Rakel.

SOS Alarm utvecklar ständigt nya tjänster inom Rakel. En uppskattad nyhet är att Rakelenheten även kan användas som mobiltelefon.

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Tekniken, som kallas Tetra, är ett standardsystem för mobila radiosystem, som ock-så används av flera av våra grannländer. Kommunikationen går över ett helt eget nät som ägs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

− Rakel har en fantastisk täckningskarta och gensvaret från användarna är mycket positivt, säger Göran Bertilsson, Tjänsteutvecklare Räddning, SOS Alarm.

SiSTA RäDDningSTJänSTEn i SySTEMETFörst ut att använda Rakel var polisen. Sedan den successiva övergången inleddes 2008 har allt fler aktörer anslutit sig. Sista räddningstjänst att gå från analog kom-munikation till digital blev Attunda brandkår, 2014. Därmed är alla blåljus digitalt anslutna till Rakel.

Bland användarna finns också statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting liksom snart sagt alla samhällets aktörer som har med krisberedskap eller akut verksamhet att göra, till exempel elbolag. Det innebär att systemet i dag an-vänds av mer än 400 organisationer.

RAkEL SOM MObiLTELEFOnI takt med att användarna blir fler ställs också nya krav och önskemål på Rakel som kommunikationsverktyg. I det statliga uppdraget till SOS Alarm ingår att utveckla tjänster inom Rakel och utvecklingen görs i samråd med användarna, de över 50 000 abonnenterna.

− Vi fick in många synpunkter på att det var jobbigt att bära runt både på mobiltelefon och den lite större antennförsedda Rakelenheten. Därför utvecklade vi under året möjligheten att använda Rakelenheten även som mobiltelefon, med möj-lighet att vidarekoppla samtal från andra telefoner och att ha ett eget Rakelnummer, säger Göran Bertilsson.

Intresset är stort, framför allt från de större organisationerna såsom landstingen. Tyst kommunikation är också möjlig, genom textmeddelanden, så kallade SDS.

Under året har SOS Alarm också utvecklat kommunikations- och samordnings-tjänsterna vid olycksplatser. Det finns i dag även möjligheter att sätta upp samver-kanskonferenser via Rakel.


- 22 -

DRH – rätt hjälpresurs snabbare på platsTjänsten ”dynamisk resurshantering” gör det möjligt att snabbare få fram rätt räddningsresurs på ett larm. Samtidigt är nästa steg redan på gång − utalar-mering även av andra resurser i kommunerna.

Dynamisk resurshantering, DRH, är ett nytt sätt att larma ut; snabbast tillgäng-liga räddningsresurs ska larmas. Eftersom alla resurser inom räddningstjänsten använder Rakel kan SOS-operatören via positioneringssystemet se var de befin-ner sig och larma en specifik kompetens eller den resurs som snabbast kan vara på plats.

− Det blir en mer effektiv utalarmering i och med att resurserna larmas efter sina geografiska positioner och förmåga för att rätt hjälp ska nå fram så snabbt som möjligt, förklarar Matz Laurentz, Tjänsteägare Räddning, SOS Alarm.

FLER kOMMUnER ViLL HA DRHHösten 2014 sjösattes ett pilotprojekt i DRH vid Räddningstjänsten Väst i Falken-berg och Varberg. På grund av tekniska förseningar blev starten något senare än beräknat, men med den nya tekniken på plats i teknikplattformen Zenit är planen att driftsätta DRH även i Södertörn och i Medelpad i början av 2015. Fler kommu-ner står i kö för att dra igång.

− Nästa steg är att påbörja utalarmeringen av semiprofessionella inom rädd-ningskedjan. Det kan vara hemtjänsten, kommunala sjuksköterskor, väktare eller fastighetsskötare beroende på vilken åtgärd som krävs.

äVEn FRiViLLigA kAn LARMASFör att på bästa sätt nyttja alla samhällets resurser är även ett tredje steg på väg att lämna planeringsstadiet.

− I Medelpad vill räddningstjänsten kunna larma även frivilliga resurser, såsom SMS-livräddare med kunskap i hjärt- lungräddning.

Vilken insats en frivillig kan tillåtas göra inom räddningskedjans ram är inte helt självklart. För att tydliggöra rättsläget pågår ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet.

− På nästan alla arbetsplatser har anställda utbildning i vad man ska göra vid brand till exempel. Om en frivillig resurs kan påbörja släckningen när det brinner hos ”herr Johansson” i väntan på räddningstjänsten bör den kunskapen utnyttjas. Men frågan om vem som ansvarar för vad i ett speciellt skede måste utredas vi-dare, säger Matz Laurentz.


- 23 -

Förbättringar av patientsäkerhetenInom SOS Alarm pågår ett kontinuerligt arbete för att trygga patientsäker-heten. En utveckling av SOS Alarms medicinska index för att närma sig lands-tingens beslutsstöd är också under utvärdering.

Analys av inringda 112-samtal är en viktig del av patientsäkerheten inom SOS Alarm, liksom uppföljning av allvarliga avvikelser.

− Vi har bra rutiner för att analysera avvikelser och för när vi gör en anmälan enligt Lex Maria. Om ett samtal blivit fel analyseras samtalet för att se hur vi kan undvika att misstaget upprepas. Har vi gjort en felpositionering? Har vi missat en vital parameter och i så fall varför? Hittar vi trender och tendenser som vi måste jobba vidare på? Målet är att den lärdom som dras återförs in i verksamheten, säger Ulrika Bergvall, Verksamhetschef SOS Vård.

Avlyssning av bandade samtal tillsammans med medarbetarna kan vara för-anledda av ett misstag. Men det är minst lika viktigt för operatörerna att gå till-baka och lyssna på slumpmässigt utvalda samtal, exempelvis samtal kopplade till bröstsmärtor. Enligt Ulrika Bergvall ger denna typ av proaktivt arbete tydligt posi-tiva effekter.

gEMEnSAMT bESLUTSSTÖDI ett pågående projekt utreds om Retts, landstingens medicinska beslutsstöd, kan integreras i SOS Alarms beslutsindex.

− Landstingens beslutsstöd går inte att direkt översätta eftersom det bygger på att du finns hos patienten. Våra bedömningar måste alltid bygga på den infor-mation vi får via det inringda samtalet. Anpassningen handlar mer om att vi och landstingen ska tala samma prehospitala språk, där vi är det första steget i vård-kedjan, säger Ulrika Bergvall.

Tillsammans med företaget Predicare, som har utvecklat Retts, har SOS Alarm under 2014 inlett ett samarbetsprojekt för att se över hur Retts kan anpassas och integreras i den tekniska plattform som används på SOS-centralerna. Arbetet kommer att pågå under 2015 med en eventuell implementering under 2016.

Livsviktig information till nyanlända112 är Sveriges viktigaste nummer att känna till. SOS Alarm arbetar ständigt för att sprida kunskap om nödnumret. Speciellt fokus har under 2014 varit att nå ut till olika invandrargrupper.

SOS Alarm har enligt det statliga alarmeringsavtalet ett informationsansvar för nödnumret 112. SOS Alarm har ett uppdrag att rikta informationsinsatserna mot grupperna äldre, barn och ungdomar samt nyanlända.

− Att arbeta med alla målgrupper samtidigt är ogörligt. I dialog med MSB, som


- 24 -

är tillsynsmyndighet för avtalet, har vi valt att fokusera på en grupp i taget. Under 2014 har vi främst vänt oss till invandrare, vilket är en växande och allt mer hete-rogen grupp. Språkgrupperna blir fler och kunskapen om nödnumret är i många grupper lågt, säger Lena Hansson, Chef Extern Kommunikation, SOS Alarm.

Målet är att alla ska veta när man ska ringa 112. Och när man ska söka hjälp på annat håll.

− Det måste också finnas alternativa nummer att ringa när det inte är akut. Vi har därför gjort gemensam sak med Vårdguiden 1177. Vi har koncentrerat infor-mationen där språkutmaningarna är störst och har fokuserat på de största språk-grupperna såsom arabiska, persiska, polska, spanska och somaliska.

inFORMATiOn OM OLikA HJäLPnUMMERGenom IP-baserad internetannonsering, som känner av om ett besök på exempel-vis en arabisk nyhetssajt eller på sociala medier görs från Sverige, har SOS Alarm gjort flera aktiviteter som når invandrare i Sverige.

Under året har SOS Alarm även uppdaterat det material om nödnumret som används för SFI, Svenska för invandrare. I det nya materialet finns, förutom in-formation om 112 och 1177, även informationsnumret 113 13 och polisens nummer för icke akuta ärenden, 114 14. På SOS Alarms hemsida kan SFI-lärare ladda ner under visningshjälp i form av informationstexter, lucktexter eller frågesporter, vil-ket gör det enkelt att anpassa materialet till olika undervisningsgrupper.

− Det är oerhört viktigt att sprida kunskap om 112. Vad som är en nödsituation, vad som händer om man behöver hjälp och om vårt rättssystem är att lita på. Allt sådant tar de flesta för givet, men för någon som är nyanländ till Sverige och kan-ske inte ens vet vilket statsskick vi har, är den informationen vital. På flyktingför-läggningar finns till exempel normalt bara en telefon. När personalen går hem klockan 17 finns det oftast bara ett nummer till världen utanför och det är 112. Därför är det av största vikt att alla vet när nödnumret ska användas, säger Lena Hansson.

SFi-kLASSER HJäLPER TiLLInför årets informationskampanj samlade kommunikationsavdelningen in under-lag från SOS-operatörerna.

− Vi bad dem beskriva problematiken med hjälpsökande som inte talar svenska, kanske ringer felaktigt för att de inte kan språket eller inte har kännedom om när man kan eller ska ringa. Det gav oss värdefullt underlag att arbeta vidare med.

Informationskampanjen har gjorts i samarbete med en extern part som arbetar med mångkulturell information. Två SFI-klasser har också bidragit med synpunk-ter om hur man bäst sprider kunskap om möjligheten att få hjälp från samhället.


- 25 -

112-samtal på 200 språkArabiska, ryska och somaliska. De är, näst svenska och engelska, de vanligaste språken som inringarna använder under 112-samtalen. Under 2014 ökade antalet tolkningsuppdrag med över 500 procent.

Stämningen är lågmäld men aktiv i kontorslandskapet på Transvoice i centrala Stockholm när vi är på besök en fredagsförmiddag i september. Detta är tolk-ningsföretaget som SOS Alarm samarbetar med sedan 2011 för att tolka 112- samtal. Det är SOS-operatören som, när denna märker att inringaren har svårt att göra sig förstådd på engelska eller svenska, begär tolkning. Därefter kopplas samtalet till Transvoice för ett trepartssamtal med tolken.

De vanligaste språken SOS Alarm begär tolkning på är arabiska, somaliska och ryska, men Transvoice kan med externa tolkar erbjuda tolkning på 200 språk. Tolkningen startar inom en minut på de vanligaste språken, medan det kan dröja ett antal minuter innan Transvoice har hittat en tolk på andra språk.

− Våra tolkar har genomgått en utbildning hos SOS Alarm bland annat för att klara av att hantera den stressituation som ett 112-samtal kan innebära. Det är ju väsentlig skillnad att tolka i en nödsituation jämfört med att tolka i ett annat sam-manhang, säger Alexander Markinhuhta, chef på Transvoice, när han visar oss runt på kontoret.

TOLkEn RäDDAR LiVTilga Gourie är en av de som tolkar 112-samtalen – till arabiska – och hon berättar att arbetet känns meningsfullt.

− Jag tycker att det känns bra att tolka 112-samtalen. Som tolk kan du hjälpa till att rädda liv i de här situationerna. Personerna som ringer in kan uttrycka sina känslor och beskriva händelsen bättre på sitt modersmål och det gör att arbetet blir snabbare och smidigare för SOS-operatören, säger Tilga Gourie.

− Inringarna är ofta stressade, läget kanske är allvarligt. Då måste du vara extra koncentrerad för att kunna höra vad de säger.

Alexander Markinhuhta berättar att 112-samtalen skiljer sig från andra tolk-ningsuppdrag på flera sätt. Vanliga samtal ska tolkas ordagrant.

− Men under ett 112-samtal är det SOS-operatören som styr samtalet och det blir på så sätt ingen regelrätt, ordagrann tolkning. Som tolkare under ett 112-samtal ska du i stället filtrera ut det väsentliga av vad som sägs. Det kan vara en utmaning för tolkarna.

Hur tror du att tolkningen påverkar de hjälpsökande?− Jag tror att de upplever att tolkning blir en trygghet, eftersom de ges möjlighet

att kommunicera och göra sig förstådda på sina modersmål.

02012 2014

Arabiska RyskaSomaliska Tigrinja BKS

2013

104 78

671

286

44

145

0 094 85

2 000

1 000

1 500

500

Vanligaste språk som tolkades: Begäranden om språktolk:2013 2014


- 26 -

FLER SPRåk På SOS ALARMS iniTiATiVI SOS Alarms uppdrag framgår att 112-tjänsterna primärt ska ges på svenska och engelska. I Alarmeringstjänst utredningens betänkande, som kom sommaren 2013, föreslogs att 112-tjänsterna ska innefatta fler språk. SOS Alarm tog dock redan 2011 ett eget initiativ i språktolkfrågan och påbörjade ett samarbete med Transvoice med syftet att se hur de kunde systematisera språktolkandet under 112-samtalen. Enligt avtalet med Transvoice ska tolkningen kunna ske dygnet runt.

− Detta är en självpåtagen försöksverksamhet från vår sida, som ger hjälp och stöd åt både inringare och SOS-operatörer. Det är egentligen staten som borde be-ställa och finansiera tolkningstjänsten, säger Gunnar Bergström, Tjänsteägare 112, SOS Alarm.

TOLkning gER TRyggHET OCH bESLUTSTÖDAntalet tolkningsuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren. 2011 var antalet tolk-ningssamtal en handfull per månad, under 2013 cirka 40 per månad. Det sista kvar-talet 2014 begärdes i snitt 173 tolkningsuppdrag per månad.

– På ett år har antalet tolkningsuppdrag ökat med över 500 procent. Och vad vi kan se fortsätter behovet att öka.

Gunnar Bergström berättar att det finns åtminstone två positiva effekter med tol-kandet av 112-samtal. Eftersom det ger inringaren större trygghet och SOS-operatö-ren bättre stöd för att bestämma vårdnivå, minskar handläggningstiden. En annan positiv effekt är att barn och ungdomar, som tidigare ofta ringt till 112 om föräld-rarna inte kunnat svenska, inte behöver utsättas för den stora påfrestning som det innebär att tolka åt vuxna.

− En av utmaningarna för SOS-operatören är att veta vilket språk man ska begära tolkning på, inte minst när det gäller arabiska där det finns många olika dialekter, säger han.

Hur har 112-samtalen fungerat tidigare när ni inte hade tolkning? − Det har fungerat i alla fall genom alla år. Det är väldigt sällan man inte kan få ut

någonting av ett samtal – till exempel varifrån personerna ringer. Men nu har vi hit-tat en lösning som gör 112-samtalen mycket bättre och SOS-operatören behöver in-te längre skicka ut en ambulansresurs på lösa grunder till följd av språkförbistring.

Utöver tolkningen av 112-samtal arbetar SOS Alarm för att göra larmtjänsterna mer tillgängliga. Sedan flera år samarbetar till exempel Sverige och Finland med tolkning av 112-samtalen.

− Här kan våra SOS-operatörer helt enkelt ringa upp finska Nödcentralverkets larmcentral i Uleåborg för att få tolkstöd i samtalet.

Hur ska ni gå vidare med tolkningstjänsterna inom SOS Alarm? −Just nu känner vi oss tillfreds med det samarbete som vi har med Transvoice.

Vi tror att tolkningstjänsterna ger positiva effekter, men vi har än så länge inga vetenskapliga belägg, säger Gunnar Bergström.

100Jan Maj SepMars Juli NovFeb Juni OktApr Aug Dec

200

150

175

125

Antalet tolkningsuppdrag ökade med 562 % under 2014. Tolkningsuppdrag under året:


- 27 -

Fokus på framtidens teknikTekniken är en grundförutsättning för att samhälls- och säkerhetstjänsterna ska fungera. För att på bästa sätt dra nytta av teknikens möjligheter är det dags att ändra synsätt, anser Per Palm, Teknikchef, SOS Alarm.

Den klassiska bilden av SOS Alarms verksamhet är en SOS-operatör som svarar på ett 112-samtal. Frågor ställs, information samlas in och med teknikens hjälp aktiveras de samhällsresurser situationen kräver.

− Som teknikansvarig är det min huvudsakliga uppgift att se till att den delen av verksamheten fungerar och dessutom se till att tekniken utvecklas i samma takt som företaget behöver nya funktioner. Men vi ska också vara så innovativa att vi kan bidra till och vara proaktiva i utvecklingen, säger Per Palm.

Han vill se ett nytänkande kring den moderna teknikens möjligheter. Teknik är inte bara en förutsättning för att operatören ska kunna utföra sitt arbete. Tekniken i sig är en resurs som innehåller en stor mängd underutnyttjad information och kunskap.

− Vår leverans är inte enbart vad en operatör gör. Det kan lika gärna vara en informationstjänst, en tekniktjänst eller en kompetens. Med ett nytt synsätt på teknik kan vi hitta nya sätt att utveckla och bredda vår verksamhet, anser Per Palm och lyfter fram två bra exempel:

− Samverkanswebben och händelseinformation är två olika sätt att informera våra kunder om pågående händelser. Efterfrågan på denna typ av tjänster är stor och här kan vi utveckla vidare.

OPERATiV PLATTFORM 2020När tekniken i dag utvecklas i allt snabbare takt är det viktigt att förstå hur detta påverkar oss och hur vi på bästa sätt kan utnyttja den nya teknikens möjligheter.

− Det handlar om molntjänster, mobilitet, självbetjäning och olika tekniker för automatisering. Telefoni är till exempel på väg att bli en programvara på nätet istället för en fysisk växel. Gör vi detta rätt så kan vi tillgodose våra kunders behov ännu bättre framöver.

Det nya projektet Operativ plattform 2020 har fokus inriktat på framtiden och på hur tekniken ska kunna möta verksamhetens behov på fem års sikt.

− Vi ser redan tydligt att våra två verksamhetsområden – Alarm och Beredskap och Säkerhet och Jourtele − har väldigt olika behov och samtidigt är beroende av varandra. Här gäller det att hitta modeller och teknik som breddar samarbetsytan och samtidigt låter de respektive verksamheterna utvecklas efter sina behov. Kan båda gynnas i en gemensam plattform eller behöver vi utveckla två teknikplatt-formar?

Frågan om SOS Alarms framtida teknikplattform håller på att utredas och en plan för strategiska investeringar ska presenteras under 2015.


- 28 -

Effektivare kommunikation med färre systemUnder 2014 har fokus för SOS Teknik varit kvalitet och stabilitet. Allt för att säkra kontinuiteten och ytterligare minimera störningar i verksamheten.

För att samhälls- och säkerhetstjänsterna ska kunna hanteras på ett tryggt sätt är kraven på tillgänglighet extremt höga för SOS Alarm. SOS-centralerna är sam-mankopplade med varandra genom den digitala teknikplattformen Zenit. Ett av teknikprojekten under 2014 har varit att få en stabilare teknik och att underlätta både felsökning och uppdatering av programvaran.

− Detta har vi åstadkommit genom att reducera antalet system och databaser som kommunicerar och uppdaterar varandra. I praktiken har vi stängt datahallen i Sundsvall och koncentrerat all vår teknik till Stockholm och Göteborg, säger Per Palm, Teknikchef, SOS Alarm.

Förutom ökad effektivitet innebär färre datahallar ekonomiska besparingar i form av ett minskat antal licenser och färre telefonanslutningar.

gåR ÖVER TiLL iP-TELEFOni− Vår nästa utmaning är att gå över till IP-telefoni, vilket ger oss möjlighet att ta emot mer information, såsom bilder, filmer och snabbare positionering. Tester av detta är planerade under 2015.

Under 2014 har också det interna ärendehanteringssystemet för felsökning och tekniksupport effektiviserats med ny mjukvara och nya rutiner. Processerna har flyttats över till Microsoft Dynamics, vilket under 2015 kommer att bli ett gemen-samt system även för den externa kundsupporten inom verksamhetsområdena Alarm och Beredskap och Säkerhet och Jourtele. Även den nationella produk-tionsledningen (NPL) har under 2014 flyttat över sina processer för felanmälan till Microsoft Dynamics.

− Vi har arbetat mycket för att förbättra våra interna processer, med allt från be-ställning till leverans. Målet är ett mer tjänsteorienterat synsätt som gör tekniken mer tillgänglig, säger Per Palm.

100 %

75 %

50 %

25 %

011 1310 141209

Fast telefoni Mobil IP

Andel anrop från (nomadisk) IP-, fast- och mobiltelefoni.


- 29 -

Många projekt på tekniskt utvecklingscenterGenom utvecklingscentret Tucap arbetar SOS Alarm för att förbättra tekniken för ambulansalarmering och -dirigering. Flera nya funktioner har utvecklats och några har testats under 2014.

Målet med samverkansprojekt inom Tucap är att hitta metoder som kan göra ambu lanssjukvårdens utryckningsprocess snabbare och mer träffsäker. Fokus är att hitta gemensamma sätt att kommunicera och hantera information som för-bättrar vården av patienten, från larmet till 112 till ankomst till rätt sjukhus.

− Tillsammans med bland annat Västra Götalandsregionen har vi testat olika tekniklösningar för att se vad som är användbart och vad vi kan föra in i vår pro-duktion och erbjuda våra kunder, säger Per Palm, Teknikchef, SOS Alarm.

Under 2014 har Tucap utvecklat och testat följande koncept:AutoDir. Förberedelser har gjorts för att kunna testa en funktion för automatisk

ambulansdirigering på SOS-centralen i Göteborg. Avsikten är att jämföra resulta-ten mellan manuell dirigering och automatisk dirigering avseende tider och även hur dirigenterna uppfattar funktionen.

OptiRes. Tucap har utvecklat en app för mobiltelefonen för utalarmering av sjukvårdsutbildade frivilliga som kan göra en första insats i väntan på ambulans. De frivilliga kommer under våren 2015 att larmas via appen från SOS Alarms central i Östersund och innefattar frivilliga i Västerbottens län.

Uppdragsbarometer. I samverkan med Linköpings universitet genomfördes 2011−2013 projektet Prognostiserat läge. Under 2014 testades modellen som visar aktuell och prognostiserad ambulansbelastning i en region, vilket ger ansvariga för ambulansdirigeringen ett verktyg för bättre överblick och ökad framförhåll-ning.

Bild- och videoanalys. Under 2014 har det fortsatt undersökts hur bilder eller videoklipp från en olycksplats kan underlätta beslutet av vårdprioritering.

ÅSA III (Återkoppling Ambulans) har påbörjats tillsammans med ambulansen-treprenörerna i Region Skåne, Hallands, Jönköpings och Örebro län. I projektet jämförs och analyseras hur väl en patients vårdbehov stämmer överens med SOS-operatörens bedömning.

Tucap (Tekniskt Utvecklings Center Alarmeringstjänster och Prioritering) är ett utvecklingscenter som startades 2010. SOS Alarm är huvudaktör som driver och utvecklar centret i samarbete med Lindholmen Science Park och andra partners. Styrgruppen består av representanter från SOS Alarm, Västra Götalandsregionen, Västerbottens läns landsting och Lindholmen Science Park.


- 30 -

Utredda händelser 2014Under 2014 har endast en händelse behövt utredas. Detta är en väsentlig för-bättring från föregående år, de antalet utredda händelser har varit betydligt fler.

DRiFTSTÖRning i 112-DiSTRibUTiOn 19 MARS 2014Den 19:e mars 2014 råkade SOS Alarm ut för en störning i det egna nätverket som påverkade den tekniska plattformen och därmed även produktionen av tjänster. Samtal till både 112 och övriga tjänster gick obesvarade under en period. 112 åter-upprättades i och med att den inkommande telefonin styrdes om till en reservform av telefoni.


- 31 -

2012 2013 2014

Vård 824 668 23,9 % 851 471 26,0 % 871 519 26,6 %

Räddning 94 746 2,7 % 102 449 3,1 % 106 286 3,2 %

Polis 600 647 17,4 % 617 173 18,8 % 660 856 20,2 %

Jourhavande präst 103 946 3,0 % 103 815 3,2 % 111 712 3,4 %

nytt samtal om redan pågående ärende 192 199 5,5 % 238 185 7,3 % 228 980 7,0 %

Övriga vidarekopplingar 45 648 1,3 % 27 731 0,8 % 43 365 1,3 %

Antal nödanrop 1 861 854 53,9 % 1 940 824 59,2 % 2 022 718 61,7 %

A-nummerlösa anrop 499 914 14,6 % 390 310 11,9 % 330 075 10,1 %

Tysta anrop (ingen att tala med) 578 938 16,7 % 464 813 14,2 % 464 312 14,2 %

Visste inte att de ringt 112 108 973 3,1 % 95 541 2,9 % 83 951 2,6 %

Okynnessamtal 75 526 2,2 % 62 238 1,9 % 57 499 1,8 %

Övning/test 6 984 0,2 % 4 482 0,2 % 4 998 0,1 %

Övriga felringningar 197 964 5,7 % 193 814 5,9 % 183 248 5,6 %

Hänvisat 114 14, polis ej akut 125 088 3,6 % 123 943 3,8 % 128 187 3,9 %

Antal felringningar 1 593 387 46,1 % 1 335 141 40,8 % 1 252 270 38,3 %

Totalt antal hanterade 112-anrop 3 455 241 3 275 965 3 274 988

Mottagna 112-anrop 2012–2014

Statistik

Topp 20 Dag Förklaring TimmeBesvarade

anrop % av medel

1 1/1 Nyårsnatten 00 1 193 354,8 %

2 1/1 Nyårsnatten 01 948 282,0 %

3 1/1 Nyårsnatten 02 914 271,9 %

4 1/1 Nyårsnatten 03 858 255,2 %

5 20/6 Midsommarnatten 23 761 226,4 %

6 31/12 Nyårsnatten 23 732 217,7 %



9 8/8 Fredagskväll 21 691 205,5 %

10 17/5 Lördagskväll 22 682 202,9 %

11 28/7 Skyfall i bl a Piteå, Skellefteå och Göteborg på eftermiddagen genererar 112-trafik långt in på kvällen 20 679 202,0 %

12 26/7 Lördagskväll, Varmaste kvällen i juni, med tropisk temp 23 672 199,9 %

13 1/1 Nyårsnatten 04 666 198,1 %

14 29/7 Företagsväxel i Österåker skenar och genererar massanrop till SOS Alarm (totalt 3 928 under dygnet) 12 662 196,9 %

15 8/8 Fredagskväll 22 662 196,9 %

16 28/11 Fredagseftermiddag, många händelser, bl a rån mot guldsmedsaffär i Örebro och frontalkollision E20 Skövde 16 661 196,6 %

17 28/7 Skyfall i bl a Piteå, Skellefteå och Göteborg på eftermiddagen genererar 112-trafik långt in på kvällen 21 657 195,4 %

18 30/4 Helgdagskväll 22 652 193,9 %

19 5/9 Fredagskväll 22 652 193,9 %

20 25/7 Fredagskväll 23 651 193,6 %

Antal besvarade anrop per timma 2014, jämfört med medelvärdet för antal per timme (336,2).


- 32 -

Län RäddningVarav samverkan

med vård Vård Varav samverkan

med polisÖvriga

ärenden * Totalt

Blekinge län 1 449 976 14 452 343 274 16 175

Dalarnas län 4 303 4 073 27 825 635 361 32 489

Gotlands län 1 034 866 4 740 93 142 5 916

Gävleborgs län 2 913 2 748 26 950 923 467 30 330

Hallands län 2 856 2 049 27 607 771 490 30 953

Jämtlands län 2 148 1 691 11 529 265 110 13 787

Jönköpings län 3 998 3 121 28 113 715 513 32 624

Kalmar län 2 395 1 611 25 465 535 415 28 275

Kronobergs län 1 989 1 319 14 706 274 264 16 959

Norrbottens län 2 476 1 506 23 670 667 95 26 241

Skåne län 15 146 9 957 116 738 3 154 2 221 134 105

Stockholms län 20 323 15 238 168 098 3 994 4 609 193 030

Södermanlands län 2 986 2 790 22 740 635 494 26 220

Uppsala län 3 659 2 840 22 840 577 537 27 036

Värmlands län 4 035 3 247 24 127 657 661 28 823

Västerbottens län 2 177 1 410 22 356 581 192 24 725

Västernorrlands län 3 323 2 449 25 062 603 244 28 629

Västmanlands län 2 346 2 164 24 543 760 601 27 490

Västra Götalands län 18 647 11 896 159 570 4 802 2 268 180 485

Örebro län 2 086 1 539 25 400 811 430 27 916

Östergötlands län 4 264 4 069 37 753 1 035 550 42 567

Övrigt 1 733 1 340 17 235 481 674 19 642

Totalt 106 286 78 899 871 519 23 311 16 612 994 417

Händelser från 112-anrop, per län

4 000 000

3 000 000

2 000 000

1 000 000

01108 1310 141209

Antal nödanrop Antal felringningar A-nummerlösa anrop

Antal 112-anrop som hanterats under åren 2008–2014


- 33 -

Vård 6

Räddning/Vård 1

Polis 19

Socialjour 1

Övrigt 10

Testärende 1

Ärenden, SMS112

bombhot/Explosion 1

index saknas 497

brand 77

Dricksvatten 66

Hot från inringare 1

Hänvisning 320

infrastruktur 134

kommunikationsstörning/olycka 38

naturhändelser 52

Okänd orsak 6Utlandshändelse 1Utlöst Faran över 10

Utlöst VMA 17Utsläpp farligt ämne 7

Övrigt 7

113 13-ärenden per index 2014.

Totalt: 1 311 ärenden

kategoriserade av totalt 435 ärenden.

Dessutom192 testanrop, 189 ej kategoriserade,

och 6 felaktiga.

Län TotaltEj

besvaradeMedel-svarstid

Median svarstid Fast iP

Mobil

besvarade Per timme Per 1000 inv

Andel besvarade anrop inom

Med kort Ej SiM-kort 5 sek 10 sek 15 sek 20 sek 25 sek 30 sek

Blekinge län 46 872 5 653 16,2 7,6 8 673 3 32 543 0 41 219 4,7 269,8 36,8 % 59,3 % 70,3 % 76,8 % 82,3 % 85,8 %

Dalarnas län 89 427 6 440 9,6 5,3 20 192 63 62 732 0 82 987 9,5 299,2 47,4 % 75,3 % 84,9 % 89,5 % 93,0 % 94,9 %

Gotlands län 15 938 1 845 18,0 8,4 3 900 5 10 188 0 14 093 1,6 246,5 37,1 % 54,6 % 65,5 % 72,2 % 78,1 % 83,2 %

Gävleborgs län 91 212 7 379 10,2 5,6 18 183 10 65 640 0 83 833 9,6 301,6 44,3 % 72,8 % 82,9 % 88,1 % 92,1 % 94,2 %

Hallands län 87 734 10 283 16,2 7,4 20 642 29 56 780 0 77 451 8,8 252,4 38,1 % 59,5 % 70,3 % 77,1 % 82,4 % 85,9 %

Jämtlands län 37 333 3 110 10,8 5,5 8 130 73 26 020 0 34 223 3,9 270,6 45,7 % 72,3 % 82,1 % 87,2 % 91,0 % 93,3 %

Jönköpings län 107 503 11 937 15,7 7,1 22 881 8 72 677 0 95 566 10,9 280,1 38,6 % 60,7 % 71,3 % 77,9 % 83,2 % 86,4 %

Kalmar län 75 990 7 944 16,5 7,6 21 451 17 46 578 0 68 046 7,8 291,0 37,2 % 58,8 % 69,7 % 76,4 % 81,7 % 85,3 %

Kronobergs län 56 127 7 210 15,6 7,3 11 435 36 37 446 0 48 917 5,6 261,4 38,5 % 60,1 % 71,0 % 77,7 % 83,0 % 86,5 %

Norrbottens län 81 443 5 702 9,5 4,9 18 506 42 57 193 0 75 741 8,6 303,6 51,2 % 76,7 % 85,3 % 89,7 % 92,9 % 94,7 %

Skåne län 432 690 57 346 16,4 7,7 89 016 153 286 175 0 375 344 42,8 294,6 36,5 % 58,3 % 69,5 % 76,4 % 82,0 % 85,7 %

Stockholms län 814 632 115 277 17,1 7,8 135 730 390 563 235 0 699 355 79,8 323,3 38,5 % 56,2 % 67,0 % 73,5 % 79,6 % 84,3 %

Södermanlands län 96 264 11 471 14,9 4,5 16 795 17 67 981 0 84 793 9,7 305,5 52,9 % 66,4 % 73,5 % 78,2 % 83,5 % 87,3 %

Uppsala län 92 072 12 059 17,3 7,8 18 861 100 61 052 0 80 013 9,1 231,6 39,0 % 56,2 % 66,8 % 73,3 % 79,3 % 84,1 %

Värmlands län 87 992 8 889 14,6 5,8 19 960 33 59 110 0 79 103 9,0 288,9 45,3 % 64,5 % 73,6 % 78,8 % 84,2 % 88,0 %

Västerbottens län 72 742 4 885 10,2 5,4 17 801 24 50 032 0 67 857 7,7 259,9 46,5 % 73,7 % 83,3 % 88,2 % 92,0 % 94,1 %

Västernorrlands län 86 207 6 159 9,9 5,1 20 332 7 59 709 0 80 048 9,1 330,6 48,8 % 75,0 % 84,3 % 88,9 % 92,4 % 94,3 %

Västmanlands län 99 674 12 251 15,2 7,1 20 191 34 67 198 0 87 423 10,0 337,5 36,7 % 60,3 % 72,5 % 78,0 % 86,1 % 89,5 %

Västra Götalands län 554 185 67 361 16,8 8,0 112 003 3 153 371 668 0 486 824 55,6 301,4 35,3 % 57,2 % 68,6 % 75,7 % 81,4 % 85,1 %

Örebro län 94 449 10 679 13,8 6,3 19 375 14 64 381 0 83 770 9,6 293,5 41,1 % 64,0 % 75,6 % 80,4 % 87,7 % 90,8 %

Östergötlands län 142 722 16 835 14,7 4,3 29 539 22 96 326 0 125 887 14,4 287,5 54,5 % 67,6 % 74,3 % 78,6 % 83,7 % 87,3 %

Övrigt 80 681 8 257 12,0 6,0 5 774 16 170 25 468 25 012 72 424 8,3 – 42,8 % 67,4 % 77,8 % 83,6 % 88,5 % 91,6 %

Totalt 3 343 889 398 972 15,3 6,8 659 370 20 403 2 240 132 25 012 2 944 917 336,2 305,3 40,4 % 61,3 % 71,8 % 77,9 % 83,4 % 87,1 %

112-anrop per län och typ

Län Annat 112 Ej 112- ärende

Hänvisat annan hjälp

Okynnes-samtal Polis 114 14 Tyst 112

Visste ej de ringt

Övning/test Ej åtg Totalt

Andel felaktiga1

Blekinge län 270 564 1262 785 1 494 6 985 1 649 133 424 13 566 32,9 %

Dalarnas län 739 1473 2 315 1 476 3 129 11 863 2 673 270 1 175 25 113 30,3 %

Gotlands län 62 188 375 131 434 2 442 228 31 79 3 970 28,2 %

Gävleborgs län 772 1 503 2 578 1 921 3 560 11 505 2 467 159 1 225 25 690 30,6 %

Hallands län 507 999 1 969 1 379 2 689 12 297 2 572 136 737 23 285 30,1 %

Jämtlands län 369 549 1 233 444 1 412 4 850 1 273 142 721 10 993 32,1 %

Jönköpings län 658 1 303 3 304 1 847 3 588 14 353 3 310 97 1 048 29 508 30,9 %

Kalmar län 443 903 2 405 1 095 1 972 10 183 2 433 78 643 20 155 29,6 %

Kronobergs län 317 631 1 527 1 034 1 950 8 418 2 144 78 503 16 602 33,9 %

Norrbottens län 736 1 469 3 059 1 753 3 473 11 772 2 450 205 1 684 26 601 35,1 %

Skåne län 2 546 4 839 9 961 7 683 17 611 57 110 13 598 562 3 602 117 512 31,3 %

Stockholms län 3 251 9 863 18 351 11 304 34 961 116 680 11 660 844 4 991 211 905 30,3 %

Södermanlands län 637 1 256 2 641 1 196 3 567 14 858 1 885 76 972 27 088 31,9 %

Uppsala län 463 1 207 2 201 1 072 3 158 13 558 1 918 67 521 24 165 30,2 %

Värmlands län 615 1 306 2 502 1 316 3 017 11 794 1 693 128 1 844 24 215 30,6 %

Västerbottens län 664 1 235 2 351 1 101 2 814 9 311 2 047 220 1 202 20 945 30,9 %

Västernorrlands län 644 1 535 3 060 2 124 3 601 10 077 2 275 142 1 778 25 236 31,5 %

Västmanlands län 750 1 504 3 114 1 436 4 133 13 462 2 704 94 863 28 060 32,1 %

Västra Götalands län 3 365 7 006 14 397 8 511 20 170 68 738 15 385 740 4 796 143 108 29,4 %

Örebro län 595 1 164 2 647 1 744 4 075 13 956 2 636 171 998 27 986 33,4 %

Östergötlands län 877 1 803 3 753 1870 4 693 23 111 4 213 99 1 637 42 056 33,4 %

Övrigt 593 1 260 1 926 6 277 2 686 16 989 2 738 526 1 441 34 436 47,5 %

Totalt 19 873 43 560 86 931 57 499 128 187 464 312 83 951 4 998 32 884 922 195 31,3 %

1 Exklusive A-nummerlösa anrop.

Felaktiga 112 anrop per län

LänUtländska

larmcentraler Flygräddning PolisJourhavande

prästkust-

bevakning SocialjourJourhavande tandläkare

Tips om smuggling1 Övrigt2 Totalt

Blekinge län 2 5 8 216 1 342 4 92 8 7 0 9 676

Dalarnas län 5 1 16 811 1 562 0 1 293 11 13 0 19 696

Gotlands län 1 1 2 774 74 1 187 5 6 0 3 049

Gävleborgs län 6 1 18 416 4 084 4 700 11 24 3 23 249

Hallands län 12 9 16 641 1 047 4 1 383 8 8 4 19 116

Jämtlands län 6 0 6 678 774 0 216 10 10 2 7 696

Jönköpings län 6 4 18 268 4 021 0 2 104 10 15 3 24 431

Kalmar län 8 4 11 334 3 591 3 278 1 291 8 4 16 521

Kronobergs län 3 2 10 589 2 128 0 399 2 2 3 13 128

Norrbottens län 43 6 15 065 2 830 1 257 187 8 2 18 399

Skåne län 95 10 88 337 13 738 8 255 5 81 45 102 574

Stockholms län 119 36 170 041 24 738 19 2 966 166 161 13 198 259

Södermanlands län 12 1 22 696 1 279 4 2 642 8 15 0 26 657

Uppsala län 11 5 19 283 3 402 0 942 11 16 0 23 670

Värmlands län 21 2 17 094 2 141 0 593 6 22 0 19 879

Västerbottens län 16 3 11 604 4 738 1 1 128 1 441 8 4 18 943

Västernorrlands län 6 1 17 386 4 398 2 181 33 14 1 22 022

Västmanlands län 2 3 21 410 3 955 1 421 763 8 0 26 563

Västra Götalands län 48 26 108 063 21 369 23 3 864 116 65 19 133 593

Örebro län 7 0 19 517 2 415 0 546 4 6 3 22 498

Östergötlands län 16 4 27 495 6 302 1 552 11 22 0 34 403

Övrigt 12 2 13 138 1 784 2 284 65 8 4 15 299

Totalt 457 126 660 856 111 712 78 21 283 4 172 527 110 799 321

Vidarekopplingar på 112 anrop per län

Specifikation för ”Polis” se tabell sidan 37.1 Fd narkotikatipset. Tullverket bytte namn på denna tipstjänst under 2014. 2 Övriga tjänster, t ex Djurambulans i Malmö.

Län bombhotFörargelseväck-ande beteende

Försvunnen person Ofog av unga Rattfylleri

Skade-görelse Stöld Trafikhinder Viltolycka

Våld mot person

Övertagande av gripen person

Övrigt brådskande

Övrigt ej brådskande

index saknas Totalt

Blekinge län 1 416 230 122 618 120 633 597 698 1 420 27 3 303 1 30 8 216

Dalarnas län 9 763 647 179 1 873 280 1 436 848 1 528 2 687 67 6 412 6 76 16 811

Gotlands län 1 89 105 21 227 57 220 132 233 400 15 1 267 7 2 774

Gävleborgs län 5 902 586 248 2 101 334 1 753 1 031 935 2 783 46 7 633 13 46 18 416

Hallands län 1 777 477 281 1 378 251 1 542 1 800 1 256 2 015 53 6 727 1 82 16 641

Jämtlands län 3 273 271 63 678 87 403 289 902 912 17 2 495 276 9 6 678

Jönköpings län 6 895 525 225 1 526 274 1 571 1 707 1 369 2 640 37 7 464 4 25 18 268

Kalmar län 3 493 335 106 859 160 782 871 1 722 1 622 27 4 293 2 59 11 334

Kronobergs län 7 476 289 145 757 169 962 999 1 248 1 478 30 3 978 3 48 10 589

Norrbottens län 4 732 579 214 1 650 245 956 600 737 2 108 38 5 724 1 448 30 15 065

Skåne län 41 4 377 2 580 1 647 4 804 1 753 10 557 6 815 3 296 14 484 311 37 545 16 111 88 337

Stockholms län 78 7 215 6 083 2 964 8 652 3 702 21 060 10 726 3 271 24 573 884 78 623 14 2 196 170 041

Södermanlands län 8 425 544 351 1 457 448 2 142 1 036 1 515 2 890 34 11 443 356 47 22 696

Uppsala län 5 681 806 278 1 569 367 1 351 1 616 1 308 2 682 94 8 293 6 227 19 283

Värmlands län 3 830 512 122 1 846 287 1 602 900 1474 2 466 31 6 900 67 54 17 094

Västerbottens län 4 612 500 192 1 283 161 821 685 687 1 575 30 5 026 14 14 11 604

Västernorrlands län 5 880 537 240 2 062 309 1 605 1 068 655 2 385 31 7 570 13 26 17 386

Västmanlands län 3 1 169 581 362 1 568 432 1 899 1 317 885 2 616 37 10 381 7 153 21 410

Västra Götalands län 45 5 558 3 226 1 661 7 051 1 867 10 558 8 392 5 890 16 991 351 45 967 10 496 108 063

Örebro län 3 977 474 378 1 285 389 1 628 1 095 1 027 2 397 30 9 633 9 192 19 517

Östergötlands län 4 509 802 536 1 489 487 2 092 1 364 1 652 3 611 51 14 836 3 59 27 495

Övrigt 30 569 437 182 665 203 1 513 591 437 2 504 48 5 630 64 265 13 138

Totalt 269 29 618 21 126 10 517 45 398 12 382 67 086 44 479 32 725 97 239 2289 291 143 2 333 4 252 660 856

Vidarekopplingar på 112 till Polis

76

Väd

erva

rnin

g

73

VM

A -

Vik

tigt

med

dela

nde

till

allm

änhe

ten

81

Tele

fonk

onfe

rens

17

SOS

Ala

rm in

tern

t

1

Sam

hälls

stör

ning

2

Rak

elko

nfer

ens

5

Nat

ione

lla re

surs

er

1

Mul

tico

m p

roce

ssor

bor

tfal

l

22

Loka

la re

surs

er

1

Inte

rnat

ione

llt s

amar

bet

e

13

Inte

rna

tjän

ster

(SO

S A

larm

)

19

Hot

mot

dem

okra

tin

2

Hav

erila

rm (k

ärnk

raft

)

13

Exte

rna

tjän

ster

2

Exte

rn d

rift

stör

ning

4

Dri

ftst

örni

ng i

SOS

Ala

rms

Zeni

tsys

tem

2

Mas

sanr

op fr

ån a

llmän

het

16

Beg

äran

från

kär

nkra

ftsv

erk,

övn

inga

r etc

Krisberedskapsärenden 2014, per index

1 199

Övr

igt e

j kat

egor

iser

at

2 266

TIB

-sök

ning

475

Tele

stör

ning

688

Stat

lig T

IB

1 589

Läns

styr

else

TIB

3 185La

ndst

ing

TIB

183

Kom

mun

al T

IB

112 i Sverige - Verksamhetsrapport för 2014

Documents