Skridskoslipning 1. Radieslipning istället för åkyta? På senare tid har det blivit allt vanligare att man "lägger" (slipar) en radie på skenan istället för en plan/rak åkyta. Varför frågar sig många givetvis ?? Vissa fördelar med en åkyta är att den kan vara något snabbare under åkning rätt fram, förutsatt att spelaren har rätt vinkel och träffar åkytan till 100%, men det är väldigt ovanligt för barn som växer och ändrar åkställning under uppväxt perioden. Åkytan kan ju variera mellan 4-8 cm lång och ha olika placeringar på skenan i förhållande till centrum på skridskon. En vidare studie är gjord år 2000 i detta tema och kan hittas på länken Skenprofilens betydelse Efter denna studie så har man framför allt inom Sweden Hockey Institut gemensamt med Sveriges ledande tillverkare av skridskoslipmaskiner tagit fram en generell profil som man tillämpar. Den radie som ersätter den gamla åkytan är 6m ( del av en 12m cirkel), om man man jämför den radien i planhet med en plan åkyta så är höjdskillnaden obefintlig. Som tex, mäter du på en 6cm lång stäcka hur mycket den skiljer sig i höjd så är det endast 7 hundradelars mm. Det kan man säga motsvarar en åkyta på 4-6 cm, beroende på iskvalite' och den vet vi kan variera på uterinken i alla fall !!! Radieprofilen är en kombination av 4 och 6m radie. Denna understödsyta ger dig som spelare maximal balans och glid. I jämförelse med en vanlig 4cm åkyta, träffar du åkytan över hela den längd som 6m radien är slipad till och det kan vara från 10 cm - 15cm i förhållande till storleken på din fot. Detta underlättar din kombinationsåkning, rättfram, överstegs åkning framåt och bakåt tex. mycket bättre. Du träffar hela tiden din optimala åkyta oavsett vinkel på kroppen. Vid extrema vinklar fram eller bakåt så åker du på den 4m radie som läggs vid sidan av 6m radien. Klicka på bilden nedan för att se skiss över profileringen. Vid slipningen tar man hänsyn till spelaren fotstorlek, åkstil och vikt. Nu kan spelaren fötter variera en del, men man skall i huvudsak mäta hålfotens längd som skissen visar nedan. Man lägger tex en linjal/tumstock och mäter det glapp som skissen visar. Klicka på bilden för att se hur man mäter "hålfoten" Dom mallar som jag har idag har 10,11,12,13,14,15cm långa 6m radier. Mallarna är kombinationsmallar och har även 4m radien för att underlätta slipningen. Se bild på mall:
16
Embed
1. Radieslipning istället för åkyta? - IdrottOnline Klubb · Dom mallar som jag har idag har 10,11,12,13,14,15cm långa 6m radier. Mallarna är kombinationsmallar och har även
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Skridskoslipning
1. Radieslipning istället för åkyta?
På senare tid har det blivit allt vanligare att man "lägger" (slipar) en radie på skenan istället för en plan/rak åkyta. Varför frågar sig många givetvis ?? Vissa fördelar med en åkyta är att den kan vara något snabbare under åkning rätt fram, förutsatt att spelaren har rätt vinkel och träffar åkytan till 100%, men det är väldigt ovanligt för barn som växer och ändrar åkställning under uppväxt perioden. Åkytan kan ju variera mellan 4-8 cm lång och ha olika placeringar på skenan i förhållande till centrum på skridskon. En vidare studie är gjord år 2000 i detta tema och kan hittas på länken Skenprofilens betydelse
Efter denna studie så har man framför allt inom Sweden Hockey Institut gemensamt med Sveriges ledande tillverkare av skridskoslipmaskiner tagit fram en generell profil som man tillämpar. Den radie som ersätter den gamla åkytan är 6m ( del av en 12m cirkel), om man man jämför den radien i planhet med en plan åkyta så är höjdskillnaden obefintlig. Som tex, mäter du på en 6cm lång stäcka hur mycket den skiljer sig i höjd så är det endast 7 hundradelars mm. Det kan man säga motsvarar en åkyta på 4-6 cm, beroende på iskvalite' och den vet vi kan variera på uterinken i alla fall !!!
Radieprofilen är en kombination av 4 och 6m radie. Denna understödsyta ger dig som spelare maximal balans och glid. I jämförelse med en vanlig 4cm åkyta, träffar du åkytan över hela den längd som 6m radien är slipad till och det kan vara från 10 cm - 15cm i förhållande till storleken på din fot. Detta underlättar din kombinationsåkning, rättfram, överstegs åkning framåt och bakåt tex. mycket bättre. Du träffar hela tiden din optimala åkyta oavsett vinkel på kroppen. Vid extrema vinklar fram eller bakåt så åker du på den 4m radie som läggs vid sidan av 6m radien. Klicka på bilden nedan för att se skiss över profileringen.
Vid slipningen tar man hänsyn till spelaren fotstorlek, åkstil och vikt. Nu kan spelaren fötter variera en del, men man skall i huvudsak mäta hålfotens längd som skissen visar nedan. Man lägger tex en linjal/tumstock och mäter det glapp som skissen visar. Klicka på bilden för att se hur man mäter "hålfoten"
Dom mallar som jag har idag har 10,11,12,13,14,15cm långa 6m radier. Mallarna är kombinationsmallar och har även 4m radien för att underlätta slipningen. Se bild på mall:
För att ge er ett exempel så åker Robin tex på 11cm lång radie. Är ni intresserade av att testa detta så hör ni bara av er till mig, så fixar vi till detta. Mallarna som finns idag är mina privata men förhoppningsvis skall vi även ha mallar i sliprummet. Nu behöver man lite tid för att fixa detta, samma tid som för en åkyta så det är svårt att hinna direkt före en träning. Givetvis behöver man inte slipa skridskorna efter dessa mallar varje gång, utan det är precis som när man lagt en vanlig åkyta. Men har man däremot slipat ett flertal gånger på en manuell "handmatare" så kanske man behöver putsa till skenan efter mallen någon gång.
2. Radieslipning Radieslipning har ju varit betydligt hetare än den gamla åkytan under de senaste åren. Man
brukar ju påstå att hockey är mer sväng & mindre rakträcka & att radie skulle ge en bättre
svängförmåga, men ger radie sammantaget en bättre åkning än åkyta?
I en studie av Mats Emanuelsson & Kjell-Åke Gustavsson publicerad av Svenska
Hockeyförbundet, så testas just detta genom att låta fem spelare genomföra tidstester i
Även små förbättringar av åkhastighet och svängförmåga är betydelsefulla. Vid en åkhastighet av
10 m/s innebär ju 0,15 s en sträcka på 1,5 meter, vilket ju mycket väl kan vara skillnaden mellan
att komma först till pucken eller komma i ryggläge.
Vi tycker oss se en tendens till att spelare med ”naturlig hög frekvens” i åkningen verkar kunna
åka på längre åkytor/radier.
(slut på citat)
Följande rekommendation ges oxå:(citat)
Något klart ställningstagande om huruvida åkyte- eller radieslipning är att föredra kan inte ges
utifrån denna undersökning. En tendens är att åkyta är bäst i raksträcks-åkning och översteg
framåt medan radie är att föredra i baklängesåkning.
Lämplig längd på åkytan verkar vara någonstans mellan 4-6 cm och på radie 4-6 m.
Längre åkytor/radier är svårare att svänga på samt går tungt att åka på. Åven om det i
raksträcksåkning inte ger något stort utslag i tidsskillnad så upplevs det tungt och det skulle inte
fungera i matchspel där temposkiften sker ofta och med mycket kort återhämtning.
(slut på citat)
(Påpekas bör att resultatet stördes av att spelarna blev trötta i benen)
3. De tio vanligaste frågorna om skridskoslipning Behöver nya skridskor slipas? Ja de behövs verkligen profileras och slipas. Ett skäl för att de ej är slipade kan vara risken för att
kunder och personal kan skära sig på de sylvassa kanterna. Ett annat kan vara att
skridskotillverkarna vill spara in slipkostnaden.
Hur kan jag veta när skridskorna ska slipas? Om du upplever att du ej har full kontroll på åkningen, eller om skidskorna hasar iväg på isen. Ja,
då är det dags för slipning. Egentligen är det indivudellt hur man upplever oskärpa, varje åkare
har sin definition och bedömning.
Vilka är de bästa skridskorna? Det är svårt att säga, men det är viktigt att nybörjaren har ett par som sitter stadigt om foten.
Prova med en tunn strumpa, skridskostorleken ska var som dina skor -eller ett halvnummer
mindre. I början behöver man all stadga man kan få. Det är heller ingen bra början att lära sig åka
i ett par ärvda skridskor tre nummer för stora. Generellt kan sägas att ju dyrare skridskorna är ju
bättre är passformen och även kvaliten. I början växer man fort ur ett par skridskor. Är de ej för
slitna, finns en marknad att sälja dem vidare på.
Hur mycket är det kvar att slipa på dessa skridskor? När måttet på skenan i centrum är c:a 10 mm är det för lite kvar. Därför att hållaren i
slipmaskinen inte kan nå runt skenan utan speciella anordningar som ofta ger ett sämre
slipresultat.
Varför får jag rost på mina skenor? Svaret är ganska enkelt, du har inte torkat av skridskon efter ispasset. Eller så har du torkat av
skenan och därefter satt på det fuktiga skridskoskyddet.
Vad är det för skillnad på profilering och slipning av skridskor? Vid profilering förser man skridskon med en understödsyta som utgör kontakten med isen. Den
ýtan kan antingen vara plan "åkyta" eller svagt böjd "radie" . Åkyta mäts i cm och radien i m. Vid
slipning skärper man kanterna på hela skenan så att åkaren får ett bra bett i skäret. Hockeyskenor
slipas med en skål för att få bästa grepp mot isen.
Vad är skål? I dagen intensiva hockeyspel med mycket start och stop och acceleration måste spelaren ha
maximalt grepp mot isen. För att uppnå det slipas skenan mot isen med en urgröpning "skål."
Jag har åkt på mina nyslipade skridskor ett par minuter bara, men de känns slöa.
Vad har hänt? Ett par nyslipade skridskor har ett par sylvassa kanter. Det är upp till spelaren att se till att behålla
skärpan Isen gör inte skenan slö. Att använda skridskoskydd är att rekommendera. Gummimattor
i omklädningsrum och sidgångar ut till isen är ofta fulla med sandkorn och annat skräp.
4. Bandy Slipning... och lite till.
Utrustning man skall/bör ha för att spela bandy!
Ja, givetvis måste man ha klubba och skridskor. När det gäller skydd så är halsskydd och hjälm
med ansiktsskydd av typ helgaller obligatoriskt för ungdom. Enbart ansiktsskydd försedda med
godkännandemärke (CE-märke) får användas. Övriga skydd som man bör ha är armbågsskydd,
benskydd och suspensoar. En bekväm, fungerande och samtidigt skyddande utrustning är en
förutsättning för att kunna göra sitt bästa ute på isen.
Lite om skridskoskenan.
OBS - Skridskoskenans tjocklek får ej bearbetas efter det att skridskon eller skenan har lämnat
tillverkaren, vilket innebär att valsning av skridskoskenor är förbjudet. Skenan skall ha en
minimal tjocklek av 2,7 mm. Avrundningen av båda hörnen hos skenan skall ha en radie av minst
5 mm. Moderna skridskor har också en radie inslipad på skenan från fabrik. En radie innebär att
du har grepp i isen mitt på skenan och vid skenans främre och bakre del. Radien kan slipas in mer
eller mindre långt på en skena.
-Hur kan jag veta när skridskorna ska slipas?
Egentligen är det individuellt hur man upplever oskärpa, varje åkare har sin definition och
bedömning. Om du upplever att du ej har full kontroll på åkningen, eller om skidskorna hasar
iväg på isen då är det dags för slipning.
-När är det sedan dags att byta skena?
En regel är att när måttet på skenan i centrum är ungefär 10 mm, då bör man byta.
Slipning av skridskoskenor.
Genom att titta och känna på skenan bedömer man behovet av slipning. Skenan ska inte slipas
mer än nödvändigt. Vid slipning av en slö skridskoskena kan det räcka med att dra skenan fram
och tillbaka mot slipskivan en gång. En sliten eller skadad skena behöver däremot dras flera
gånger mot skivan. Vid slipning med manuella maskiner bör skenan tryckas väldigt löst och
försiktigt mot slipskivan. Det är meningen att skivan ska arbeta själv och så att säga greppa tag i
skenan. Under slipningen är det viktigt att hålla en jämn matning och ett jämnt tryck. Matningen
över skenan bör vid grövre slipning ta 2-5 sek och vid finslipning 5-10 sek. Lämplig belastning är
500-700 gram. För att behålla skenans profil är det viktigt att slipningen sker jämnt över hela
skenan. Undvik att slipa upp ändarna för mycket då framförallt bakändarna ger stöd vid svängar.
Känn på skenan med jämna mellanrum under slipningen så att den inte blir för varm. Om du
bränner dig på skenan är den för varm. Skenan bör då få svalna tills det går att ta på den igen. En
felaktig slipning kan medföra att stålet bränns, vilket i sin tur innebär att dess egenskaper förstörs.
Om stålet bränns, syns detta som en gul-eller blåfärgning av stålet. En bränd rostfri skena kan
leda till att eggen inte håller skärpan, eller i värsta fall kan skenan gå av.
Skenan kan slipas både med och mot slipskivans rotationsriktning med samma resultat.
Överdriven slipning sliter på skenan och kan ändra skenprofilen. Ytfinheten har för de flesta
åkare mindre betydelse än vad man kanske tror. Slipning med 60-korns slipskiva ger i de flesta
fall en tillräckligt bra yta. Ytfinheten påverkas mindre av slip-skivans kornstorlek än av
vibrationer och dålig skärpning. Användning av olja eller slippasta vid slipningen ökar risken för
överhettning av skenorna. För att undvika detta bör skivan skärpas om efter varje slipning.
Felinställning av slipmaskin ger dåligt resultat.
Skålslipning med skenan dåligt centrerad mot slipskivan ger dåliga åkegenskaper. Planslipning
mot snedskärpt slipskiva ger liknande problem.
Bryning.
Grader som bildas vid slipningen tas lättast bort med ett litet finkornigt bryne. Brynet läggs plant
mot sidan på skenan (eventuellt med någon grads lutning) och förs fram och tillbaka ett par
gånger eller tills graderna är borta. Bryning i brynställ används ofta vid höga krav på ytfinhet,
exempelvis på hastighetsskridskor och långfärdsskridskor. Vid denna typ av bryning är det viktigt
att vara noggrann vid inspänningen av skenorna. För att minska slitaget på brynet ska det föras
diagonalt eller i cirklar över skenorna. Det är även viktigt att bryning sker längs hela skenan, för
att på så vis behålla skenprofilen.
Radier.
Bandy - Inom bandyn använder man ofta planslipning för att få så bra glid som möjligt.
Skenprofilen har en radie på 6-15 m, yngre spelare 4 m. En lång åkyta eller en stor radie på
skenprofilen gör att skridskon upplevs som snabb men svårsvängd. En kort åkyta och liten radie
ger en lättmanövrerad skridsko med hög friktion.
Hockeyskridskor - radie på 4-6 m och skålradie på 15-23 mm en lätt spelare bör ha en något
mindre skålradie än en tung spelare. Hastighetsåkning - radie på upp mot 25 m skenorna brynas
ofta i brynställ för extra fina ytor, Långfärdsåkning - långa för att klara ojämnheter i isen samt ge
bra glid - radien 25-30 m. skenorna är planslipade, Konståkning - radie på cirka 2 m och
skålradien 13-17 mm.
Fotnot - Angående bandyskena och ungdomarna. Svenska Bandyförbundet granskar den nya bandyskridskon. En ny typ av bandyskena har tagits fram senaste åren. Som spelarna vill utnyttja maximalt. Skenan säljs rak med något rundade hörn men när de slipas försvinner rundningen ganska snabbt vilket gör att ändarna blir till skarpa spetsar. - Såna här skenor kräver att spelarna har lite i benen och är därför ingenting för småpojkar. Men dom har tagit efter de stora pojkarna, säger Robert Sundquist. Det har också inträffat en hel del incidenter, bland
annat har skridskoskenor skurit igenom benskydd. Inte minst målvakterna lever farligt eftersom de ofta kommer utrusande mot anfallande spelare. Det finns
redan regler i bandyförbundets tävlingsbestämmelser där det står att skridskorna inte får "vara försedda
med skarpa spetsar eller liknande som kan vara till fara för andra". Direktiven är att skridskoskenans hörn ska vara väl avrundade. Radien för avrundningen ska var minst fem millimeter.
5. SSM Se här allmän information om slipning av skridskor och frågor rörande våra maskiner. Om du har
frågor som inte besvaras här, skicka oss ett e-mail och vi skall efter bästa förmåga försöka ge
svar.
1234567
INFORMATION OM SLIPNING
Slipning i allmänhet
När man åker skridskor är det viktigt att skridskorna är vassa. Detta innebär att skridskoskenorna
bör skärpas då och då för att få skarpa kanter och för att avlägsna eventuell rost.
I allmänhet bör slipning ske efter 10-15 timmar skridskoåkning på inomhusis. Utomhusis sliter i
allmänhet mer, vilket innebär att slipning bör ske oftare.
När en skridsko trycks mot isen, kommer kanterna att gräva ner sig. Detta är vad som avgör
grepp- och glidegenskaper. Greppet beror på vinkeln hos de yttre kanterna. Glidet beror på
formen av skridskoskenans undre yta. Kroppsvikt, åkarens skicklighet, profilformen längs med
skridskoskenan och isförhållandena påverkar också grepp/glid.
Skålslipning
Slipning för att få skål är den vanligaste. Ishockeyspelare och konståkare använder
skridskoskenor med skålslipning. Skålen (se figur ovan) har formen av en cirkelbåge som skall
vara centrerad under skridskoskenan.
Djupare skål ökar "bettet". Det innebär att man får bättre stabilitet men ökar istället friktionen
mot isen. Detta leder till bättre kurvtagning men ger en minskning av hastigheten. Det kan också
leda till svårigheter att hastigt stanna upp (skridskostopp) och kontrollera skridskon i sidledes
rörelse. Man kan också få känslan att det är skridskorna som styr. (En djup skål är mera ömtålig
och mindre slitstark än en grund skål. Detta medför att man måste slipa oftare.)
Grundare skål på skenan minskar "bettet". Dett medför mindre stabilitet men istället minskar
friktionen mot isen. Man når högre hastighet men får ökade problem med acceleration, vändning
(från framåt- till bakåtåkning och tvärtom) och snäva svängar.
En ishockeyspelare behöver hitta en lämplig kombination av de egenskaper vi har nämnt. Man får
pröva sig fram till den optimala kombinationen.
Skålradie-guide för ishockey
Skålradieguiden här nedan är endast en rekommendation för var man bör börja testa. I allmänhet
används i Europa en grundare skål än i Nordamerika för hela vidden av användare.
Det finns många sätt att slipa målvaktsskridskor beroende på spelarens spelstil och hur han/hon
önskar att skridskorna skall kännas.
"Stående (traditonella)" målvakter föredrar i allmänhet ett skåldjup av 16 - 25 mm (5/8'' - 1'') eftersom de kommer röra sig i alla riktningar (speciellt framåt för att skära av skottvinkeln)
och glida mycket i sidled.
Målvakter som använder "butterflytekniken" föredrar i allmänhet 10 - 13 mm (3/8'' - 1/2'') eftersom de oftast rör sig upp och ned i höjdled och behöver gräva ner sig i isen (för att få ett bra
grepp). Detta är den mest vanliga spelstilen idag.
Vid "snedslipad" skålslipning vill man ha olika höjd på kanterna under skridskoskenorna. Man
vill ha högre kant på insidan (gräver ner sig djupare) och lägre kant på utsidan (utmärkta
frånskjut och mjuk sidledsförflyttning). Sådan slipning erhålls enklast genom lämpligt val av
stödrulle från en sats av stödrullar med olika diameter. Det är då lätt att alltid få exakt samma
snedslipning.
Skåldjup
Det är bra att veta att en större radie (t.ex. 26 mm) ger en grundare skål och en mindre (t.ex. 13
mm) ger en djupare skål. Man kan ställa in detta genom att skruva diamantavrivaren inåt eller
utåt i skålrivaren.
För den som är intresserad kan nämnas att skåldjupet kan beräknas: Om D = Skåldjup, R =
Skålradie och W = Bredden på skenan så gäller D = (W² / 8R) * K, där K är en faktor nära 1, K =
2 / (1 + √(1 - W² / 4R²)).
Istemperatur
Det är avsevärd skillnad mellan skridskoåkning på hård (snabb) is jämfört med åkning på mjuk
(långsam) is. Vid åkning på mjuk is (temperatur över -5 °C) kommer skridskorna att sjunka