1 Inledning - Lund University Publicationslup.lub.lu.se/.../record/4689647/file/4689653.docx · Web viewGenom att bara studera Helsingborgs stad och undersöka en organisation på

Ett långsiktigt förhållningsätt till hållbarhet i offentliga inköp

En fallstudie om attityder, subjektiva normer och upplevd

beteendekontroll till hållbarhet i Helsingborgs stad

Oskar Blom

Jimmy Duholm

Handledare: Kandidatuppsats

Johan Alvehus VT 2014

Kurskod: SMKK10Handledare: Johan Alvehus

Sammanfattning

Vad: Kandidatuppsats, Logistics Service Management, Lunds Universitet, Campus, VT 2014.

Författare: Oskar Blom & Jimmy Duholm.

Titel: Ett långsiktigt förhållningsätt till hållbarhet i offentliga inköp. En fallstudie om

attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll till hållbarhet i Helsingborgs stad

Handledare: Johan Alvehus.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilken inverkan attityder, subjektiva

normer och upplevd beteendekontroll kan ha på beteendet att agera hållbart och om det skiljer

sig åt mellan politiker, upphandlare och beställare vid inköp i Helsingborgs stad.

Metod: Abduktion med kvalitativa intervjuer.

Slutsatser: Studien har visat att det råder skillnader i attityder mellan politikerna och ner till

beställarna. Begäret att få sina egna behov uppfyllda blir mer påtaglig nu närmare

slutanvändarna vi kommer och således blir beställaren mer intresserad av faktorer som form

och komfort. Den subjektiva normen blir tvetydig på upphandlingsenheten vilket gör att det

blir svårt att generera hållbara upphandlingar då det blir en konflikt mellan att vara effektiv

eller lägga tid på hållbara kriterier. Den upplevda beteendekontrollen är lika mellan de olika

aktörerna trots att kunskapsnivån kring hållbarhet skiljer sig. Den gemensamma nämnaren är

komplexiteten i begreppet. Då hållbarhet inte är definierat skapas en låg upplevd

beteendekontroll då hållbara kriterier blir vaga och svåra att handskas med.

Nyckelord: Hållbar utveckling, hållbara inköp, attityd, subjektiv norm, upplevd

beteendekontroll.

1


Förord

Vi vill rikta ett stort tack till Helsingborgs stad för deras tillmötesgående och positiva

inställning till att medverka i studien och ge sin syn på hållbara inköp. Ett extra tack riktas till

upphandlingsenheten och deras vilja att hjälpa till med att tillhandahålla de kontaktuppgifter

trots deras hektiska schema. Vi vill även passa på att tacka alla politiker som delat med sig av

sina tankar och idéer samt de beställare som valde att ställa upp. Utan alla er hade denna

uppsats inte varit möjlig att skriva. Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till vår

handledare Johan Alvehus som har utmanat oss under hela arbetet.

Helsingborg, augusti 2014

Oskar Blom & Jimmy Duholm

2


Innehållsförteckning1 Inledning.................................................................................................................................................................... 4

1.1 Problembakgrund...................................................................................................................................................4

1.2 Problematisering.................................................................................................................................................... 5

1.3 Syfte........................................................................................................................................................................ 7

1.4 Disposition.............................................................................................................................................................. 8

2 Metod........................................................................................................................................................................ 9

2.1 Fallstudie................................................................................................................................................................ 9

2.2 Metodval.............................................................................................................................................................. 10

2.3 Urval..................................................................................................................................................................... 11

2.4 Semistrukturerade intervjuer...............................................................................................................................13

2.5 Analys av data.......................................................................................................................................................13

2.6 Validitet................................................................................................................................................................ 14

3 Teori......................................................................................................................................................................... 16

3.1 Hållbar utveckling.................................................................................................................................................16

3.2 Teorin om överlagt beteende...............................................................................................................................17

3.3 Teorin om planerade beteenden..........................................................................................................................19

3.4 Kritik mot Teorin om planerade beteenden.........................................................................................................20

3.5 Attityder................................................................................................................................................................20

3.6 Gapet mellan hållbara attityder och hållbara beteenden....................................................................................21

3.7 Subjektiva normer som en viktig del i politisk styrning........................................................................................23

3.8 Upplevd beteendekontroll...................................................................................................................................24

3.9 Sammanfattning teori...........................................................................................................................................25

4 Fallet Helsingborgs stad...........................................................................................................................................26

4.1 Helsingborgs stad som organisation.....................................................................................................................26

4.2 Inköpsprocessen i Helsingborgs stad....................................................................................................................26

4.3 Hållbarhet i Helsingborgs stad..............................................................................................................................27

5 Empiri & Analys.......................................................................................................................................................29

5.2 Attityder................................................................................................................................................................29

5.3 Subjektiva normer................................................................................................................................................35

5.4 Upplevd beteendekontroll...................................................................................................................................40

6 Slutsats.................................................................................................................................................................... 44

7 Diskussion................................................................................................................................................................ 45

8 Förslag till vidare forskning......................................................................................................................................48

9 Källförteckning.........................................................................................................................................................49

Bilaga 1 - Intervjuunderlag.........................................................................................................................................55

3


1 Inledning

I det inledande kapitlet redogörs uppsatsens bakgrund och det ämne som uppsatsen kommer att behandla. Vidare kommer uppsatsens syfte och frågeställning att redogöras, följt av en disposition för uppsatsen.

1.1 Problembakgrund

Helsingborgs stad har arbetat strukturerat för att ligga i framkant med sin hållbarhetspolicy. I

slutet av 2012 påbörjade Helsingborgs stad ett stort förändringsarbete för att nå en mer hållbar

utveckling, genom implementeringen av sin vision 2035; ”Helsingborgs stads gemensamma

och långsiktiga vision ska hjälpa oss att bygga ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt

hållbart Helsingborg 2035” (Helsingborg stad, 2014). Det sociala, miljömässiga och

ekonomiska aspekterna är något som kontinuerligt återkommer i Helsingborgs stads

resonemang kring hållbar utveckling. Hållbarhet är emellertid ett komplicerat och komplext

begrepp som innehåller många olika dimensioner (Birkin et al. 2009). Kemp (2005) ser

definitionen av hållbarhet som etisk eftersom den inte bara handlar om vad den enskilde

individen behöver här och nu, utan om vad framtiden och ännu inte existerande individer

behöver. Därför har begreppet hållbar utveckling fått utstå kritik från både politiskt och

akademiskt håll för sin komplexitet och sin vaghet. Begreppet sammanfattas av FN:s förra

generalsekreterare Kofi Annan som menar att den största utmaningen i detta århundrade är att

ta en idé som låter abstrakt, till exempel hållbar utveckling, och göra den till verklighet för

alla världens människor (United Nations, 2001).

Hållbarhetsbegreppet introducerades genom Brundtlandsrapporten år 1987

(Brundtlandsrapporten, 1987). Efter rapporten har hållbarhet utvecklats till en viktig aspekt i

den svenska och europeiska miljöpolitiken (Tukker et al., 2008). Genom historien har

miljöpåverkan varit en biprodukt av det mänskliga begäret av komfort, rörlighet, makt och

status (Stern, 2000). Efter Stockholmskonferensen 1972 och Brundtlandsrapporten 1987

ändrades förutsättningen för människan, då rapporter visade på en problematik med den

nuvarande förbrukningen av naturresurser (Regeringskansliet, 2014; Brundtlandsrapporten,

1987). Det ledde till att samhällen och individer var tvungna att börja agera mer hållbart för

att säkerställa kommande generationers behov (Donella et al., 1972). För att nå en mer hållbar

utveckling menar Lafferty (1998) att individen måste ändra sitt beteende. Något som får

medhåll från Stern (2000) som beskriver vikten av individers miljörelaterade beteende för att

4


nå ett mer hållbart samhälle. Stern (2000) beskriver även den offentliga sektorns kraft att

påverka beteenden både hos individer och i samhället. Individer och organisationer måste

aktivt agera utifrån miljömässiga val för att påverka miljön på ett fördelaktigt sätt genom att

handla ekologiskt, miljömärkt eller att inte handla av företag som har tvivelaktiga

miljökriterier (Stern, 2000).

Flera studier som riktat sig mot hållbar utveckling inom den offentliga sektorn har visat på

problematik kring kommuners inköpsstrategier för att nå hållbarhet (Fisher, 2013; Bouwer et

al., 2006; Walker & Brammer, 2009). Forskningen menar att det saknas rätt förutsättningar att

implementera effektiva policyer samt att det finns bristande kunskaper hos upphandlare och

beställare att utföra hållbara inköp. En studie från 2006 påvisade att 25 procent av

upphandlarna menade att det finns en bristfällig utbildning och kompetens för att skapa

hållbara upphandlingar (Bouwer et al., 2006). Dock pekar forskning inom miljörelaterat

beteende att det krävs mer än bara information och kunskap för att gå mot en hållbar

utveckling (Andersson et al., 2011; Åberg, 2000).

1.2 Problematisering

”The concrete challenges of sustainable development are at least as heterogeneous and complex as the diversity of human societies and natural ecosystems around the world” (Kates et al., 2005, s. 20).

Görs en sökning på Google.com på “Sustainable development” ges cirka 7,6 miljoner träffar.

Under 25 år har forskare och praktiker bearbetat begreppet hållbar utveckling, trots detta har

ingen enhetlig definition av begreppet skapats. Forskning menar att Brundtlandsrapporten

(1987) fortfarande ses som den mest accepterade definitionen (Kates et al., 2005). Trots

komplexiteten i begreppet har hållbar utveckling utvecklats till en norm och värdering för att

som organisation kunna möta både nuvarande och framtida behov (Kates et al., 2005). Idag

ses hållbarhet i de flesta organisationer som en självklarhet att implementera i sin

företagsstrategi. Många organisationer strävar mot att minska sina ekologiska fotavtryck

(Andersson et al., 2011). Trots detta menar Kates et al. (2005) att det saknas en förståelse för

hållbarhet då begreppet är komplext och tvetydigt. Forskning menar också att det finns en

förvirring av betydelsen och användandet av konceptet hållbarhet (Rasmus & Montiel, 2005).

Många företag tenderar att implementera hållbarhet i den nuvarande verksamheten utan att

ifrågasätta vad som krävs av organisationen för att nå den långsiktighet som krävs för att nå

riktig hållbarhet (Arjaliés & Mundy, 2013). Därför ses det som intressant att studera

5


fenomenet hållbar utveckling för att på så sätt närma sig individers förståelse för hållbarhet

och hur en hållbarhetsimplementering praktiskt implementeras.

Helsingborgs stad har nyligen startat ett långsiktigt arbete i ett försök att nå mer hållbar

utveckling. I samband med lanseringen av sin Vision 2035 införde Helsingborgs stad en ny

inköps- och upphandlingspolicy som utgår från uppsatta hållbarhetskriterier (Helsingborgs

stad, 2009). Policyn har i uppgift att skapa förutsättningar och styra inköpen till att bli mer

hållbara. Utöver policyn genomfördes även en förändring av inköpsenheten i Helsingborgs

stad, där inköpsenheten gick från att vara en person till att idag vara tretton stycken (UC,

2014).

För att kunna uppnå hållbara inköp krävs det att miljömässiga, sociala och ekonomiska

faktorer förankras i hela organisationen av de som är involverade i inköpsprocessen. Det

måste finnas en förståelse för hur hållbarhet praktiskt fungerar (Testa et al., 2011; Meehan &

Bryde, 2011). En anledning är att det fordras en förståelse för de verktyg som behövs för att

underlätta för upphandlare och beställare (Günther & Scheibe, 2005; Li & Geiser, 2005) Ett

viktigt verktyg för att skapa bra förutsättningar för inköp är en anpassad inköps- och

upphandlingspolicy där hållbarhet är en del av förhållningssättet. För att skapa en legitim

policy måste policyskaparna ha en förståelse för vilka nuvarande motivationsgrunder och

värderingar som ligger bakom en individs beteende vid inköpet (Lind, 2011). För att nå

”Vision 2035” har Helsingborgs stad arbetat fram en ny inköps- och upphandlingspolicy samt

utökat upphandlingsenheten som en del i att skapa en mer hållbar utveckling. Dock

utformades hållbarhetspolicyn innan den nya upphandlingsenheten bildades. Därmed blir det

intressant att studera om det finns skillnader mellan politikerna, upphandlarna och beställare

som alla har en del i Helsingborgs stads inköpsprocess, då Lind (2009) menar att det måste

finnas en förståelse mellan aktörerna.

Idag görs försök att förändra framtida beteenden genom att utbilda och informera eller att

använda ekonomiska styrmedel för att på så vis få anställda att agera mer hållbart (Andersson

et al., 2011; Åberg, 2000). Helsingborgs stad har genom informations och utbildningsdagar

lyft fram implementeringen av hållbarhetspolicyn som en del i att bli en mer hållbar stad.

Forskare har dock visat att utbildning och information är incitament som till en början är

effektiva för att motivera människor men att motivationen tenderar att avta med tiden

(Andersson et al., 2011). Miljörelaterat beteende och hållbar utveckling handlar om att

6


förändra ett beteende på lång sikt (Stern, 2000; Andersson et al., 2011). Därför måste en

förståelse för individers beteende skapas (Fischer, 2013). Idag inriktar sig många studier på att

forska kring beteendet. Men motiven bakom olika beteenden mäts inte lika ofta, vilket gör att

man går miste om vital information om varför en individ beter sig på ett visst sätt. Därför

finns ett behov av mer forskning kring de bakomliggande faktorerna inom miljörelaterat och

hållbart beteende (Lind, 2011).

För att förstå hur aktörer kopplade till inköp förhåller sig till hållbarhet i Helsingborgs stad

kommer vi utgå från Ajzen (1991) teori Theory of Planned Behavior. Ajzen (1991) beskriver

hur fyra faktorer; attityder, subjektiva normer, upplevd beteende kontroll och intention kan

förklara ett visst beteende. Det finns en problematik med att undersöka beteenden då

sambandet mellan vad individen tycker och vad den gör är i många fall ganska vagt (Jagers et

al., 2009). Forskning visar att uttalande värderingar och det faktiska beteendet ofta skiljer sig

åt, vilket gör att bakomliggande faktorer som attityder, subjektiva normer och upplevd

beteendekontroll blir väsentligt att studera för att kunna närma sig beteendet (Ajzen, 1991).

Vad som konstaterats utifrån denna problematisering är, för att nå mer hållbara inköp i

Helsingborgs stad är det av stor vikt att studera hur de olika aktörerna ser på hållbarhet och

vilka bakomliggande faktorer som påverkar hållbara inköp. Genom att studera vilka attityder,

subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som finns bland de olika aktörerna kan

således en förståelse skapas kring vilka förutsättningar som finns för att nå hållbar utveckling

i Helsingborgs stad (Ajzen, 1988; Jagers & Matti, 2010).

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilken inverkan attityder, subjektiva normer

och upplevd beteendekontroll kan ha på beteendet att agera hållbart och om det skiljer sig åt

mellan politiker, upphandlare och beställare vid inköp i Helsingborgs stad.

7


1.4 Disposition

För att vägleda läsaren genom uppsatsen klargör vi här upplägget för denna.

Metod

Avsnittet presenterar vårt val av studiens design, fallstudie samt undersökningsobjekt. Vidare

diskuteras tillvägagångsätt för det insamlade empiriska och teoretiska materialet samt

undersökningens validitet.

Teoretisk referensram

I det teoretiska avsnittet presenteras den teoretiska referensramen som utgör grunden för

analysen av uppsatsens empiriska material. Här utförs en teoretisering av hållbarhet och om

komplexiteten i begreppet som sedan kopplas till teorin om överlagt beteende samt teorin om

planerade beteenden. Slutligen beskrivs delarna i teorin om planerade beteende och kopplas

till hållbarhet och hållbara inköp. Detta för att skapa en röd tråd om hur de olika

komponenterna påverkar individens beteende mot hållbarhet.

Fallet Helsingborg

I kapitlet beskriver vi fallstudiens objekt, Helsingborgs stad. Här redogörs för hur

Helsingborgs stad fungerar som organisation och en kortfattad beskrivning av inköpsenheten

och den offentliga upphandlingen samt en förklaring av respondenternas roller och

Helsingborgs stads satsning på hållbarhet.

Empiri och Analys

Här presenterar vi vårt empiriska material som sedan analyseras med hjälp av den teoretiska

referensramen. Det empiriska materialet består av tre olika avsnitt: Attityder, subjektiva

normer samt upplevd beteendekontroll.

Diskussion & Slutsats

Här presenteras uppsatsens slutsats som tar fäste i tre klara slutsatser med återkoppling till

uppsatsens syfte. Dessa mynnar sedan ut i en allmän diskussion för att slutligen presentera

rekommendationer för vidare forskning.

8


2 Metod

I metodkapitlet beskrivs det tillvägagångsätt som använts i studien och vilka metodval som har valts för att genomföra studien. Vidare ges en övergång av studiens urval samt en beskrivning av hur insamlingen av det empiriska materialet utfördes. Kapitlet avslutas med en redogörelse för studiens validitet.

2.1 Fallstudie

Vi har valt att studera organisationen Helsingborgs stad. Anledningen till studien är att vi vill

undersöka vilken inverkan attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll har på

beteendet att agera hållbart och om detta skiljer sig mellan de olika aktörerna. Vi valde att

studera Helsingborg stad därför att de nyligen implementerat en omfattande

hållbarhetsstrategi som en del av sin ”Vision 2035”. Därför passade Helsingborgs stad väl in i

vår kravprofil och ansågs som en intressant organisation att studera. Genom att försöka förstå

vilka inverkan som påverkar individen mot mer hållbara inköp valde vi att intervjua olika

aktörer med anknytning till inköp och upphandlingsfrågor. Vi identifierade fem olika aktörer

som ansågs vara centrala för inköpsfrågor i Helsingborgs stad: politiker, upphandlingschef,

upphandlare, beställare och miljökoordinator. Detta gjorde att Helsingborgs stad kunde

erbjuda en bred syn på begreppet hållbarhet och en möjlighet att studera olika

bakgrundsfaktorer ur olika individers perspektiv. Genom att studera flera olika aktörer i olika

miljöer hävdar Ahrne & Svensson (2011) att generaliserbarheten i studien ökar. Däremot kan

vi inte dra slutsatser om andra kommuner då strukturen och policyn kan skilja sig åt. I vår

studie har vi valt att fokusera på skillnaderna på tre aktörer, politiker, upphandlare och

beställare. Anledningen till uppdelningen grundas i att politikerna är det styrande organet som

stiftar policyer och förhållningssätt. Upphandlare är de som upphandlar avtal baserat på

policyer som sedan används av beställarna. Upphandlingschefen och miljökoordinatorn sågs

som värdefulla informationskällor för studiens resultat, då dessa är med och påverkar arbetet

mot hållbara inköp.

Genom att bara studera Helsingborgs stad och undersöka en organisation på djupet, ses vår

metod som en fallstudie (Denscombe, 2000). Bryman (1997) menar att en uppenbar

problematik med en fallstudie är graden av generaliserbarhet. Med generaliserbarhet menar

Denscombe (2000) hur likt ett fall är ett annat. Då vår studie syftar till att skapa förståelse för

vilken inverkan de bakomliggande faktorerna kan ha på beteendet, samt hur dessa skiljer sig

9


åt mellan politiker, upphandlare och beställare vid inköp kan vår studie om Helsingborgs stad

ses som en del i att närma sig problematiken kring hållbara inköp. Vi menar att det idag finns

en svårighet med att genomföra hållbara inköp, då det idag finns brister i förståelsen kring

betydelsen av de bakomliggande faktorerna som påverkar ett beteende (Lind, 2009). Genom

fallstudien försöker vi förstå olika aktörers attityder, subjektiva normer samt vilken upplevd

beteendekontroll som finns och om de skiljer sig åt. Tyngdpunkten av det empiriska

materialet i undersökningen insamlades genom elva stycken intervjuer där syftet var att

försöka urskilja likheter och skillnader mellan de olika aktörerna.

2.2 Metodval

Valet mellan en kvalitativ eller kvantitativ metod skiljer sig åt baserat på vilken studie forskarna vill uppnå. Kvalitativa studier handlar enligt Widerberg (2002) om att hitta karaktären eller egenskaper i det man studerar. Kvantitativa studier beskrivs istället som insamlingar av data som karakteriseras av mängd, storlek och frekvens. Den kvalitativa forskningen studerar således ett fenomen på djupet medan den kvantitativa forskningen syftar till att dra generaliserbara slutsatser baserat på en stor mängd material (Bryman, 2011). Vår studie vill skapa förståelse för vilken inverkan attityder, subjektiva normer och upplevd

beteendekontroll kan ha på beteendet att agera hållbart. Vi har således lagt stor vikt på

studieobjekten samt tolkning av skriftliga underlag som kopplas till Helsingborgs stads

hållbarhetsarbete. Därför bedömdes kvalitativ ansats som bäst lämpad (Bryman, 2011). Vi

skulle även kunna välja en kvantitativ ansats för att studera korrelationer mellan de olika

underliggande faktorerna som påverkar ett beteende och samla in en stor mängd data. Detta

skulle kunna ge oss ett annat resultat (Trost, 2005). Studiens fokus har dock legat på att få en

djupgående förståelse för vilken inverkan attityder, subjektiva normer och upplevd

beteendekontroll kan ha på individernas beteende till hållbara inköp och anser därmed att en

kvalitativ studie är bäst lämpad. Bryman (2011) menar att när uppfattningar om ett visst fenomen ska studeras är kvalitativ forskning bättre lämpad än kvantitativ.

En central fråga i designarbetet är vilken förklaringsansats som använts för att nå

vetenskapliga förklaringar. Vi har valt att utgå från en abduktiv ansats, vilket ger oss

10


möjlighet att växla mellan teori och empiri för att få en förståelse av en social verklighet för

att översätta denna till en teoretisk nivå (Alvesson & Sköldberg (2008). I studien krävs ett

teoretiskt ramverk för att skapa en teoretisk förförståelse till vilka aspekter som kan påverka

aktörernas syn på hållbarhet. Av denna anledning har vi valt en abduktiv design. Det handlar

enligt Alvesson & Sköldberg (2008) om att nå en förståelse av ett visst fenomen genom att

tolka och omtolka verkligheten. I vår studie syftar vi till att skapa förståelse för vilken

inverkan attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll kan ha på beteendet att

agera hållbart och hur det skiljer sig mellan politiker, upphandlare och beställare i

Helsingborgs stad.

I studien ger det empiriska materialet en inblick i Helsingborgs stads aktörers syn på hållbara

inköp. Den teoretiska ramen används som en källa i vad Alvesson & Sköldberg (2008)

beskriver som sökandet av mönster. Det ligger i linje med vad som eftersträvas i studien. Det

empiriska underlaget försöker förstå hur aktörernas syn på hållbarhet har uppkommit genom

att ta in ett teoretiskt material som behandlar attityder, subjektiva normer samt upplevd

beteendekontroll för att kartlägga och tolka detta. I studien har det anlagts en empirisk

förståelse vilket skapades genom intervjuerna, efter det antogs den teoretiska referensramen

som grundar sig i Ajzens (1991) teori om planerade beteende. Den empiriska insamlingen var

således studiens vägledning och avgränsning för vilka teorier som skulle användas. Studiens

sökande efter mönster kan relateras till grounded theory, där utgångspunkten inte är att låta

det teoretiska ramverket utgöra stommen för studien utan istället låta empiriska mönster

generera teori som i viss mån grundas i den insamlade empirin (Patel & Davidsson, 2011).

2.3 Urval

Vi har intervjuat aktörer på olika organisatoriska nivåer inom Helsingborgs stad. Genom

dessa intervjuer har vi fått möjligheten att studera hur synen på hållbara inköp ser ut på olika

nivåer inom Helsingborgs stad. För att komma fram till meningsfullt empiriskt material är det

viktigt med ett bra urval av respondenter. Respondenterna som medverkade i undersökningen

valdes ut baserat på deras kopplingar till hållbara inköp och deras roller i inköpsprocessen.

Genom undersökningen ville vi försöka förstå olika individers uppfattning av hållbarhet och

valde därför ut individer som på daglig basis arbetar och berörs av Helsingborgs stads arbete

för hållbar utveckling. Således valdes respondenter ut som är direkt kopplade till studiens

frågeställning vilket Patel & Davidsson (2011) menar är av största vikt för att skapa ett bra

urval. Kriterierna var att respondenter skulle verka på olika organisatoriska nivåer samt ha en

11


tydlig koppling till inköpsprocessen och vara villiga att ställa upp på en personlig intervju

under en till två timmar för att kunna diskutera våra frågor om hållbarhet och hållbara inköp.

Syftet med kvalitativa intervjuer enligt Holme & Solvagn (1997) är att öka informationsvärdet

och skapa en grund för djupare och mer fullständiga uppfattningar. Således började vi med att

intervjua upphandlare, personer som är direkt delaktiga i inköpsprocessen. Dessa är delaktiga

genom hela upphandlingsprocessen från början till slut vilket ger de tillgång till helheten. Vi

ansåg det därför centralt att intervjua upphandlare på upphandlingsenheten i Helsingborgs

stad. Vidare intervjuades upphandlingschefen på upphandlingsenheten som har det operativa

ansvaret för inköpsprocessen i Helsingborgs stad. Vi valde att intervjua politiker för att det

gav studien en övergripande förståelse om hur de som beslutsfattare sätter ramen genom

policyer för hur anställda inom Helsingborgs stad bör förhålla sig till hållbarhet.

Miljösamordnarens syfte var att ge en djupare dimension på hållbarhet och hur

miljöstrategiska frågor påverkar hållbara inköp. Slutligen sågs beställarens roll som

avgörande för att få anställda ute i förvaltningens uppfattning om hållbarhet, då dessa

använder sig av avtalen och specificerar utformningen av underlaget tillsammans med

upphandlarna innan leverantörer väljs ut. Vi har haft ett nära samarbete med både politiker

och upphandlare som har hjälpt oss att hitta lämpliga intervjupersoner som var involverade i

inköpsprocessen. Detta urval som innebar att vi använde respondenterna för att kunna hjälpa

oss hitta andra nyttiga personer för studien kan ses som ett snöbollsurval (Bryman 2011).

Anledningen till valet av snöbollsurvalet var att vi ville skapa relevanta kontakter för att hitta

lämpliga intervjupersoner som uppfyllde de kriterier som vi formulerat. Detta för att kunna

skapa en diskussion kring hållbara inköp på ett djupare plan.

Aktörer Roll Benämning i textPolitiker 1 F.d. Ordförande i miljönämnden P1Politiker 2 Kommunstyrelsens Vice Ordförande P2Politiker 3 Ordförande i Miljönämnden P3Politiker 4 Ordförande i Stadsbyggnadsförvaltningen P4Upphandlingschef Operativt ansvarig för upphandlingsenheten UCUpphandlare 1 Upphandlar avtal i Helsingborgs stad U1Upphandlare 2 Upphandlar avtal i Helsingborgs stad U2Upphandlare 3 Upphandlar avtal i Helsingborgs stad U3Beställare 1 Fördela arbete och genomföra inköp B1Beställare 2 Fördela arbete och genomföra inköp B2Miljökoordinator Hjälper upphandlare med miljökrav MK

12


Tabell 1: Respondenternas roller och deras benämning i texten

2.4 Semistrukturerade intervjuer

Syftet med kvalitativa forskningsintervjuer är att erhålla beskrivningar av upphandlarnas

livsvärld. Detta i avsikt att tolka och beskriva respondenternas syn på vilka förutsättningar

som finns för att utföra hållbara upphandlingar (Kvale, 1997). Vi valde i studien att använda

oss av semistrukturerad intervjuteknik (Bryman, 2011). Utgångspunkten för

semistrukturerade intervjuer är öppna frågor som är relaterade till hållbarhet inom

Helsingborgs stad. Vi valde öppna frågor för att kunna skapa en diskussion kring synen på

hållbarhet och arbetet mot en hållbar utveckling för att närmare förstå vilka bakomliggande

mönster som finns till beteendet under inköpsprocessen. Respondenterna benämns med

position samt en siffra för att kunna särskilja våra intervjupersoner (Tabell 1). Intervjuerna

genomfördes mellan den 24 april och den 9 maj 2014.

Vi har valt att anonymisera namnen på respondenterna i undersökningen. Detta för att det inte

ska vara uppenbart vilken individ som sagt vad i uppsatsen. Dock ansåg vi att det var av vikt

för undersökningen att förmedla de olika aktörernas position, då de bidrar med tydlighet till

undersökningen. Således är undersökningen inte helt anonymiserad, detta var dock inget krav

från respondenterna och har således inte äventyrat något önskemål från respondenterna. I

citaten har Oskar Blom fått benämningen ”O” och Jimmy Duholm har fått benämningen ”J”.

Detta för att förtydliga för läsaren vem som har frågat vad. Bryman (2011) menar att

semistrukturerade intervjuer tillåter att intervjun rör sig i olika riktningar och belyser det som

respondenten själv upplever som relevant, men inom ramen för studiens problemformulering.

Då studiens syfte är att öka kunskapen om vilken inverkan attityder, subjektiva normer och

upplevd beteendekontroll kan ha på beteendet att agera hållbart ansågs studiens metodiska val

av semi-strukturerad intervju som ett lämpligt tillvägagångssätt. Det ger möjlighet till stor

flexibilitet, vilket anses som nödvändigt för att närma sig hållbara upphandlingars

svårorienterade begrepp. Dock ställer metoden höga krav på intervjuaren då denna måste vara

engagerad under hela samtalet (Bryman, 2011).

13


2.5 Analys av data

Vi har i studien valt att registrera intervjuerna i form av inspelning. Fördelen med att

registrera intervjuerna är att samtalen blir mer dynamiska då intervjuaren slipper att anteckna

hela samtalet, utan kan istället vara helt fokuserad på respondenten. Orden, tonfallen,

pauserna och dylikt blir i permanent form som intervjuaren kan återvända till för omlyssning

(Kvale, 1997), vilket leder till att en djupare förståelse för respondenten. En nackdel med

inspelning av intervjuerna är det kan finnas en risk att respondenten blir obekväm och håller

inne med känslig information. Valet av att spela in intervjuerna kan således ha gjort att vi gått

miste om information som kunde förmedlats om vi inte hade valt att spela in intervjuerna.

Vårt fokus har lagts på att objektivt redovisa den information som insamlats under

intervjuerna. Vi har varit noggranna med att få med allt som har sagts samt att anteckna

pauser och emotionella uttryck. I vissa fall har utfyllnadsord tagits bort förutsatt att de inte är

uppenbart relevanta för vad som sägs. För att säkerställa kvalitén på intervjuerna genomfördes

först en pilotintervju med en testperson för att få feedback så att frågorna inte var ledande

eller otydligt formulerade. Pilotintervjuns syfte var att öka vad Kvale (1997) skildrar som en

förmåga att skapa ett tryggt och stimulerande samspel mellan respondent och intervjuare.

Ändamålet var att frågorna skulle bli mer relevanta och tydligare för att skapa en bättre

intervju. Frågorna modifierades beroende på respondent för att nå en bättre intervju, vi utgick

dock under hela studien utifrån samma intervjuformulär (Bilaga 1).

2.6 Validitet

Att validera innebär att som forskare kontrollera och förhålla sig kritisk till sitt material för att

motverka potentiell partiskhet som kan ogiltiggöra kvalitativa tolkningar. Valideringen är

beroende av den hantverksskicklighet som utvecklas under undersökningen genom att

ständigt kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka resultat (Kvale, 1997). För

att vi ska kunna underbygga en hantverksskicklighet har vi därför i vårt metodkapitel

använt metodologiska resonemang för att motivera och styrka våra val och

tillvägagångssätt. Det är viktigt att validitet inte enbart kontrolleras vid undersökningens slut

utan att det görs återkommande under studiens gång (Kvale, 1997). För att validera studien

har verifieringen varit en inbyggd del i studiens forskningsprocess genom att under studiens

gång kontrollera resultatets trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet genom att jämföra

svaren i intervjuerna med det teoretiska materialet. Genom att hitta likheter och skillnader

14


mellan teorin och empirin kunde vi tolka intervjumaterialet vi fått in och bedöma dess

trovärdighet vilket Kvale (1997) ser som ett kriterium för att validera studien. Tillsammans

med vårt frågeformulär har vi använt oss av frågorna hur och varför för att kunna ifrågasätta

det som sägs av respondenterna samt kontrollera att informationen uppfattats korrekt av oss.

För att kontrollera informationen och skapa bra material för analys transkriberades

intervjuerna.

Syftet med kvalitativa studier är att få en bättre förståelse av ett fenomen. Studien vill fånga

fenomenet om hållbarhet och undersöka aktörers attityder och beteende till hållbara inköp. I

undersökningen har fokus kopplats till validitet, hur väl studien har lyckats anskaffa underlag

för att göra en trovärdig tolkning av studiens syfte (Patel & Davidsson, 2011). Detta har inte

varit helt problemfritt då det vid de kvalitativa studierna finns en närhet till det som studeras.

Holme & Solvagn (1997) menar att det är lätt att dras in i respondentens värld, vilket kan

påverka intervjuerna och studiens resultat. Det kan även förekomma att respondenterna vill

framställa sin verksamhet som väldigt positiv och att detta inte nödvändigtvis behöver

stämma överens med verkligheten. Därför har det varit centralt för studien att försöka förhålla

sig objektiv till det insamlade materialet inför intervjuerna samt att agera kritiskt till den

insamlade information. Då studien inte ville att respondenternas åsikter och värderingar skulle

påverka kommande intervjuer blev intervjuguiden och transkriberingarna viktiga instrument

för att skapa en tillförlitlig studie. För att skapa en oberoende studie har samma intervjuguide

använts för alla respondenter, däremot har några av frågorna modifierats om för att passa

respondentens position och arbetsuppgift.

Respondenterna har inte upplevt några problem med frågorna eller det berörda ämnesområdet.

Det som diskuterades var hur hållbarhetsbegreppet skulle tolkas och om vi menade

upphandling eller inköp där en av respondenterna inte upplevde att vi var konsekventa. Det

ledde till att vi använde oss av inköp istället för upphandlingar, då inköp är en bredare

benämning som innefattar upphandlingen och upphandlingsprocessen. De tre respondenterna

som tidigare intervjuats hade inte anmärkt på huruvida studien använde sig av upphandling

eller inköp, således anser skribenterna inte att det påverkat studiens resultat.

15


3 Teori

I teorikapitlet argumenteras det för den valda teoretiska referensramen som kommer att användas för att analysera empirin. Avsnittet inleds med en beskrivning av hållbar utveckling som sedan knyter an till Ajzens ”Theory of reason action” samt ”Theory of planned behavior”. Det presenteras sedan en kritik mot teorin om planerade beteende. Vidare tar teorin upp attityder och gapen mellan attityd och beteende och avslutas med en teoretisering av subjektiva normer och upplevd beteendekontroll.

3.1 Hållbar utveckling

År 1972 i Stockholm arrangerade Förenta Nationerna sin första stora miljöpolitiska konferens

vilket lade grunden för det som idag sammanfattas som hållbar utveckling. Konferensen har

haft en viktig inverkan på det internationella miljöarbetet eftersom FN:s miljöprogram United

Nations Environment Programme (UNEP) bildades (Regeringskansliet, 2014). Den

miljöpolitiska konferensen anordnades efter upptäckten som påvisade en problematik med

den nuvarande förbrukningen av naturresurser. Förbrukningen ansågs kunna leda till både

miljömässiga och sociala kriser i framtiden. Då vårt nuvarande konsumtionsmönster ihop med

den ökande befolkningsmängden samt den höga industriella tillväxten sågs som ett hot mot

kommande generationer (Donella et al., 1972). Därmed ansågs det viktigt att lyfta problemet

på ett högre plan och skapa en gemensam agenda till att försöka nå en hållbar utveckling

(Regeringskansliet, 2014). Det dröjde dock femton år innan begreppet hållbar utveckling

presenterades år 1987 i The World Commisson on Environmental and Development

rapporten, Our Common Future, som även benämns som Bruntlandrapporten

(Brundtlandsrapporten, 1987).

I rapporten beskrivs hållbar utveckling som: ”Sustainable development is development that

meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet

their own needs” (Brundtlandsrapporten, 1987). Begreppet innebär således att kunna hushålla

med de resurser som är nödvändiga idag utan överkonsumera för att riskera kommande

generationers behov. Brundtlandsrapporten blev mycket uppmärksammad och har sedan dess

debatterats och använts för att åstadkomma hållbar utveckling. Hållbar utveckling har en

problematik som inte gör den helt lätt att studera. Birkin et al. (2009) beskriver begreppet som

mångdimensionellt och därmed inte entydigt att definiera, även om försök har gjorts för att

konkretisera begreppet. Idag finns det många definitioner av begreppet och många aktörer

uttolkar det. En vanlig definition av hållbar utveckling är modellen Triple Bottom Line

16


(Elkington, 1994). Definitionen har vuxit fram som ett idealexempel för hållbar utveckling

och består av tre lika viktiga dimensioner. Den sociala, den miljömässiga och den ekonomiska

hållbarheten. Dessa tre dimensioner bör ges lika mycket utrymme för att hållbar utveckling

ska skapas. Hållbar utveckling kan inte bli fullt integrerad om inte dessa tre dimensioner ges

lika stort utrymme (Dyllick & Hockerts, 2002).

Idag finns många tankar och ideal om att agera hållbart för att skapa bra förutsättningar för

kommande generationer (Sandell et al., 2003). Trots att de flesta människor idag är positivt

inställda till att agera mer hållbart och miljövänligt, agerar många tvärtemot. Ett talande

exempel är Magnusson et al., (2001) som menar att många konsumenter väljer bort de

miljömässiga aspekterna till förmån för andra. En orsak till att individer väljer bort de hållbara

eller miljövänliga alternativen grundar sig i tidigare beteenden där individen exempelvis

väljer en produkt som har längre hållbarhet än den miljömärkta produkten (Magnusson et al.,

2001). Ett beteende är en kombination av en rad olika underliggande mönster. Beteenden

påverkas både av externa och interna faktorer för att förenkla individens vardag (Ajzen,

1991). Enligt Ajzen (1991) är beteenden djupt rotade och är därmed svåra att förändra. För att

förstå det miljörelaterade beteendet måste samhället eller organisationer förstå vilka faktorer

som påverkar det. För att gå mot en mer hållbar utveckling krävs en omställning av beteendet

som påverkar miljön för att minska det ekologiska fotavtrycket (Fisher, 2013).

3.2 Teorin om överlagt beteende.

Inom inlärningspsykologin kan ett beteendeskapande beskrivas dels genom automatiska

reaktioner och dels via människans viljestyrda inverkan. Den viljestyrda inverkan på

beteendet avgörs av de tidigare upplevda konsekvenserna av sitt handlande. Därmed styrs

handlingar av de konsekvenser som uppstår (Hultgren, 2006). Hultgren (2006) beskriver att

alla beteenden har en funktion och därmed finns det en bakomliggande orsak till varje

individs handlande. För att nå en mer hållbar utveckling måste ett gammalt beteende raderas

och nya måste ta form för att skapa ett mer hållbart samhälle som kan tillfredsställa

kommande generationers behov (Ficher, 2013). Beteende är inte helt oberoende, utan det

påverkas av en rad olika faktorer (Ajzen, 1991).

”Theory of reason action” eller teorin om överlagt beteende har utvecklades av Icek Ajzen

och Maring Fishbein (Ajzen & Fishbein, 1980). Teorin är framtagen för att förklara, förutsäga

och förändra hur en individ handlar utefter olika faktorer. Genom att påvisa att människan

17


agerar rationellt och tar beslut efter upplevd tillgänglig information där faktorer som tidpunkt,

sammanhang och målsättning har en betydelse för hur långt individen är beredd att gå för att

uppnå ett givet mål (Glanz et al., 2002). Faktorer som beskrivs som viktiga är människors

attityder och dess subjektiva normer. Subjektiva normer är föreställningar om de normativa

förväntningarna som andra personer har om hur individen bör handla och värderingen utav

dessa (Ajzen, 1988). Ju mer motivation en individ upplever inför att förändra ett beteende ju

större chans är det till ett positivt resultat. Människans vilja att prova en typ av beteende

påverkas av vilka subjektiva normer samt attityderna som finns i omgivningen. Ajzen (1991)

menar att individen genom detta lär sig att favorisera vissa beteende som ses som önskvärda

och på samma sätt undviker beteende som upplevs som oönskade. Därför påverkar attityder

som individen har till hållbarhet hur denna sedan agerar mot eller för hållbarhet (Ajzen, 1991;

Ajzen, 2001). Detta leder till en känsla som kan vara positiv eller negativ. Därför är det av

stor vikt att en organisation är väl medveten om vilka miljömässiga eller sociala konsekvenser

som ett visst beslut eller handlande kan leda till (Stern, 2000).

Ajzen, 1991 menar att individen måste testa ett beteende för att se vilken påverkan beteendet

har. Ett beteende utvecklas av personens egna känslor och upplevda sociala strukturer som

värderar beteendet. Det sociala trycket påverkar en persons attityd, det vill säga att en individs

beteende formas efter hur andra människor agerar eller hur individen tror att andra människor

kommer att reagera (Ajzen, 1991). Störst påverkan får personer som står närmast individen.

Som exempel kan nämnas hur en individ i en offentlig organisation svarar upp till de normer

som kollegor, chefer eller politiker har på denna (Ajzen, 1988). För att förändra ett beteende

behövs positiva känslor och ett socialt tryck. Socialt tryck kan dock samtidigt verka negativt,

vilket kan bidra med en negativ inverkan på ett visst beteende (Hultgren, 2006).

Teorin om överlagt beteende stötte på kritik av flera forskare som menade att intentioner är av

stor vikt vid beteenden (Kashima et al., 1993) Ajzen tog till sig av kritiken och

vidareutvecklade teorin till att innehålla även upplevd beteendekontroll som ihop med

attityder och subjektiva normer kan leda till intentioner som leder till beteende. Denna

utvecklades sedan till att bli ”Theory of planned behavior” eller teorin om planerade beteende

(TPB) (Ajzen, 1991).

18


3.3 Teorin om planerade beteenden.

Teorin om planerade beteende tar in två nya begrepp för att vidare kunna förstå individens

beteende. Upplevd beteendekontroll rör individens subjektiva övertygelse kring dennes

förmåga att klara av en specifik situation. Denna är således helt oberoende av individens

faktiska egenskaper eller kompetenser. Beteendekontrollen har ändå en stor inverkan på

individens tro om att den kan klara av en viss situation eller handling. Har två individer

samma erfarenhet kommer personen med högst upplevd beteendekontroll troligtvis lyckas

bättre (Ajzen, 1991). Ett exempel kan vara ekologiska grönsaker. En individ som har tidigare

erarenhet av ekologiska varor med ett lyckat resultat stärker den upplevda beteendekontrollen

och har därmed större chans att lyckas med detta även i arbetet (Ajzen, 1991).

Kopplingen mellan individens upplevda beteendekontroll som sedan leder till ett beteende kan

här verka indirekt via en intention, precis som attityder och subjektiva normer. Den kan också

vara direkt kopplad till beteendet om individen inte ser några hinder eller problem med

beteendet baserat på tidigare erfarenheter (Ajzen, 1988). Ett exempel är om två personer blir

ombedda att ta in miljömässiga och etiska kriterier i sina upphandlingar kommer den personen

som har högst självförtroende för uppgiften ha större chans att lyckas. Därmed är det viktigt

för organisationen att skapa rätt förutsättningar, genom att hitta en metod att stärka

självförtroendet i en förändring mot hållbarhet. Gemensamt för attityder, subjektiva normer

och upplevd beteendekontroll är kopplingen till intentionen. Ju starkare intentionen är att

utföra ett visst beteende, desto större chans är det att beteendet uppstår. Det bör klargöras att

en avsikt bara kan komma till uttryck i beteendet om beteendet i fråga är under viljemässig

kontroll. Det vill säga att individen kan ta kontrollen över sitt eget beteende (Ajzen, 1991).

Figur 1: Theory of planned behavior (Ajzen, 1991).

19


3.4 Kritik mot Teorin om planerade beteenden.

Forskare hävdar att det finns tre svagheter med teorin om planerade beteende vilket påverkar

teorins trovärdighet (Ogden, 2003). Ogden menar att den första svagheten är att TPB är för

generell och därmed inte kan ge exakta svar. Ogden hävdar att teorins prognoser inte förklarar

de variationer som uppstår i intentioner eller beteenden tillräckligt och att flertalet faktorer

kan stå i vägen för ett beteende. Ajzen & Fishbein (2005) försvarar dock modellen och menar

att faktorerna i sig inte har någon betydande effekt för prognoser av intention och beteende.

De understryker att varje komponent förväntas variera beroende på vilket beteende och vilken

population som mäts. Ogden (2003) andra argument är att teorin bör avvisas då variationen

hos intention och beteende lämnas oförklarat i för hög grad. Armitage & Conner (2001)

hävdar dock i sin meta-analys baserad på TPB att modellen visar upp en 3-4 gånger större

träffsäkerhet av variationen hos intentionen och variationen hos beteendet än någon tidigare

modell. Teorin om planerade beteende har även kritiserats för att inkludera för få variabler.

Många studier har genomförts för att visa att inkludering av fler variabler skulle stärka teorin

(Conner & Sparks, 1996). En variabel som föreslås stärka teorin är vana. Orbell et al., (1997)

ger dock stöd för teorin om planerade beteende i deras experiment där de ger stöd till att

intention kan härma effekten av vana och därmed stärka att teorin om planerade beteenden

fortfarande är den i särklass bästa teorin för att studera och undersöka ett beteende. Ajzen

(2001) har besvarat kritiken kring hans teori och menar att andra variablers förtjänst är

minimala eller marginella som bäst. Ajzen (2001) menar samtidigt att inga prediktorer hittills

har bevisats kunna fungera som variabel i teorin.

3.5 Attityder

Attityder handlar om den inställning som individen har till något, i vilken grad någonting är

positivt eller negativt (Eagly & Chaiken, 1993). Det finns en koppling mellan attityder och

beteende, men det är inte en självklarhet att individen beter sig i enlighet med de attityder de

säger sig ha om olika saker. Sambandet kan i vissa fall vara ganska vagt mellan vad individen

tycker och vad den gör (Jagers et al., 2009). Själva attityden kan omfatta emotionella såväl

som kognitiva och beteendemässiga processer. Emotionella processer handlar om de positiva

eller negativa känslor som förknippas med attitydsobjekten. De kognitiva handlar om

processerna om kunskap, uppfattningar och erfarenheter och de beteendemässiga processerna

om det beteende som är relaterat till attityden. Till exempel kan en individs generella attityd

20


till växthuseffekten ges av kunskap om att ökade utsläpp av koldioxid ökar

medeltemperaturen på jorden (kognitiv process). En upplevd sorg eller nedstämdhet för att

populationen av isbjörnar minskar och är hotad (emotionell process). En önskan om att välja

spårvagn istället för bil för att på så sätt minska sina egna utsläpp (beteendemässig process)

(Jagers et al., 2009).

Vid miljömässiga beslut är ofta beteendekostnaderna uppenbara medan de miljömässiga

vinsterna ofta är okända (Frick et al., 2004). Därför är beteenderelevant kunskap viktigt för att

attityder ska ha beteendemässiga konsekvenser (Ungar, 1994). Åtgärder för miljön där

individen upplever en mer personlig åtgärdseffektivitet leder till en hög beteendemässig

process. Åtgärder där effekterna av det egna handlandet är mer osynliga eller ligger längre

fram i tiden ger en mycket lägre beteendemässig process hos individen. Allra högst är en

beteendemässig process som ger direkt personlig, ekonomisk vinst och därmed kan leda till

handling (Lindén, 1994; Gardner & Stern, 2002).

Teorin om planerade beteenden är ett sätt att visa varför sambandet mellan attityder och

beteenden kan vara svagt. Det är till exempel inte alltid vi gör som vi själva tycker i meningen

att vi alltid följer våra genuina övertygelser. Vad andra gör i en given situation påverkar oss

även i hög grad och gör att vi avviker från att bete oss i enlighet med våra egna attityder.

Samma sak gäller om vi inte tror att vi inte kan utföra beteendet. Då blir detta en barriär trots

att attityden och normen pekar på att utföra beteendet. Våra attityder är inte den enda faktorn

som påverkar beteendet, trots att intentioner kan vara starka är det inte säkert att det leder till

ett utfört beteende. Trots att en individ har en intention att göra något, kan det hända saker

som hindrar beteendet. Externa händelser kan alltså påverka relationen mellan intention och

beteende vilket bidrar till att det önskade beteendet inte utförs (Jagers et al., 2009).

3.6 Gapet mellan hållbara attityder och hållbara beteenden.

Forskare har identifierat ett antal kritiska gap mellan uttalade värderingar eller attityder och

beteenden, både på individuell och kollektiv nivå (Blake, 1999; Diekmann & Franzen, 1999).

Forskare har framförallt identifierat tre olika barriärer. Den första barriären är prioriteringen

av olika värderingar eller attityder. Individer eller grupper kan vara överens om att värden

såsom miljö, frihet, ekonomiskt välstånd, tolerans, ansvar och respekt är viktiga. Dock måste i

många fall attityder mot en viss fråga vägas mot attityder till andra frågor. Den kritiska frågan

är vilka värden som prioriteras och vilka kompromisser som görs mellan olika värden

21


(Leiserowitz, 2004). En undersökning utförd i USA visade att majoriteten var starkt oroade

för miljön och klimatförändringar (Leiserowitz et al., 2004). Dock visar andra undersökningar

att miljön rankas betydligt lägre än ekonomi, hälsa, terrorism och mycket annat. Detta

stämmer överens med att folk generellt har en positiv attityd till hållbarhet men deras

konsumtionsmönster innebär det motsatta. Detta visar att det är ett större steg att gå från

värderingar och attityder till att skapa ett faktiskt beteende (Leiserowitz et al., 2004)

En andra barriär är bristen på beteendespecifika kunskaper och färdigheter. Så som låg social

status, brist på tid och pengar samt bristande befogenheter. Individer saknar ofta tid, pengar,

tillträde och kunskap att översätta attityder till faktiska beteenden (Leiserowitz et al., 2004). I

en undersökning var för lite kunskap, om hur man förändrar sitt beteende, den i särklass

största barriären till att översätta attityder till beteenden. Den näst vanligaste orsaken var att

de inte tror att deras egen förändring ger någon effekt (Semenza et al., 2008). Ett exempel kan

vara att vissa beteenden tar för lång tid att lära sig eller att genomföra på grund av brist på tid

eller kunskap. Det kan leda till att individen inte orkar genomföra detta beteende trots att

intentionen och attityden finns där (Jagers et al., 2009). Här finns i forskningen en övertro på

att information om hållbarhet kan leda till bättre kunskap och därigenom en motivation att

förändra sitt beteende (Söderholm, 2008). Dock visar forskning på att endast information inte

räcker för att skapa denna motivation, information behöver kompletteras med andra typer av

styrmedel för att bli effektivt (Andersson et al., 2011). För att få människor att frivilligt

förändra sitt beteende krävs mer interaktivitet och en dialog (Semenza et al., 2008). Kan det

skapas en dialog inom organisationen kan attityden mot hållbarhet förbättras vilket kan leda

till att fler individer intresserar sig för hållbarhet.

Den sista barriären avser externa kontextuella hinder, till exempel brist på praktiska val,

belöningar, lagar och förordningar, tillgänglig teknik och subjektiva normer (Leiserowitz et

al., 2004). Om personen till exempel har en intention att genomföra hållbara inköp men att

lagen hindrar personen att sätta vissa kriterier kan det göra att individen väljer bort detta

beteende eller struntar helt i det (Jagers et al., 2009). Att förklara hållbara eller ohållbara

beteenden kan således ses som komplext (Stern, 2000). Människor lever i en värld av

begränsade resurser och tid och måste därmed välja mellan olika värderingar. Pengar, miljö,

social rättvisa eller status är ett par exempel på värderingar som människan prioriterar mellan.

Många människor har en attityd att hållbarhet är viktigt, men det råder skilda prioriteringar för

22


att uppnå hållbarhet. Detta leder till svårigheter och debatter om vilka åtgärder som bör

prioriteras för att skapa förutsättningar för ett hållbart beteende (Leiserowitz et al., 2004).

3.7 Subjektiva normer

Då politiken är den styrande makten både nationellt och i kommunerna spelar denna en viktig

roll i att skapa de förutsättningar som krävs för ett hållbart beteende. Politiken ses som mest

effektiv om den kan stimulera långsiktiga förändringar i föreställningar och normer istället för

kortsiktiga regler och incitament för att påverka beteendet (Stern, 2000). Långsiktiga

förändringar skapar och förstärker de beteenden som behövs i jakten för att nå en mer hållbar

utveckling. Vissa forskare hävdar att framsteg på dessa problem endast kan göras genom en

samlad insats för att ändra personliga och subjektiva normer. De hävdar att vi måste, genom

utbildning och övertalning, se till att vissa beteenden (t.ex. minskad materialkonsumtion,

cykla till jobbet, äta lokalt odlade livsmedel) blir en vana som en fråga om personlig etik

(Christakis & Fowler, 2009). Om tillräckligt många människor anammar dessa normer kan en

vändpunkt skapas så att de hållbara normerna blir allmänt spridda och hållbara beteenden blir

genomgripande bland befolkningen. Datorsimuleringar visar att denna kritiska punkt kan vara

så liten som 10 % av befolkningen för att åstadkomma en förändring mot ett mer hållbart

samhällsklimat (Levin et al., 1998).

Subjektiva normer är inte konstanta utan kan skifta på komplicerade och ofta oförutsedda sätt.

Kan inte en kritisk punkt nås kan ansvaret för hållbart beteende lastas på ett fåtal personer

som inte själva kan axla ansvaret att få alla att agera hållbart. Således finns ett ansvar på den

politiska makten att hjälpa till med detta genom påföljder, regler och ekonomiska incitament

för att få människor att agera hållbart. Genom detta kan man flytta det hållbara beteendet till

en större del människor som på så vis ökar sannolikheten för att andra människor också börjar

agera hållbart genom att skapa en social struktur kring hållbarhet (Kinzig et al., 2013). Både

ekonomiska incitament och information ses som viktiga styrmedel för att påverka de

underliggande faktorerna för ett hållbart beteende. Dessa typer av incitament ses dock som

positiva endast ur ett kortsiktigt perspektiv. Dock har forskning visat på att ur ett långsiktigt

perspektiv ger dessa inget större genomslag utan kan mer ses som ett sätt att snabbt skapa

synbara effekter (Åberg, 2000). För att stimulera långsiktiga effekter krävs mer långsiktiga

och effektiva policyer som försöker påverka den subjektiva normen så att människors

beteenden blir förstärkta även utan regleringar och ekonomiska incitament. Ett exempel är

23


återvinning som implementerades under mycket protester men som idag är en självklarhet och

praktiseras av stora delar av världen (Kinzig et al., 2013).

Subjektiva normer kan föreligga även om det finns statliga föreskrifter som begränsar vårt

beteende. Sannolikheten att någon av oss skulle fastna och få böter för att vi kastar ett

godispapper i parken är väldigt liten. Individer undviker förmodligen nedskräpning inte på

grund av statliga regleringar utan på grund av personliga värderingar eller det sociala trycket

(Kinzig et al., 2013). För att kunna skapa goda möjligheter att förändra beteende behöver

individen samt personerna runt omkring den information och kunskap om ämnet (De Young,

1993). Genom information kan individen skapa goda förhållningssätt och självförtroende att

handskas med uppgifterna. Genom att personerna i individens närhet får samma information

kan detta leda till att samtliga förutsättningar för att skapa en förändring i beteendet uppfylls

(Gardner & Stern, 2002).

3.8 Upplevd beteendekontroll.

Ajzen (1991) tillsammans med flera andra forskare menar att upplevd kontroll påverkar

beteendet och beteendeintentionen. De hävdar att beteendet påverkas direkt av den omfattning

till vilken upplevd kontroll återspeglar verklig förmåga till att utföra beteendet. Flera studier

har visat att det existerar ett förhållande mellan upplevd kontroll och intention. Det uppstår en

indirekt effekt som baserar sig på föreställningen att upplevd kontroll kommer ha antingen en

motiverande eller en icke motiverande påverkan som grundar sig i individens egen

uppfattning av sannolikheten för framgång. Därför har beteendekontrollen en stor inverkan på

det faktiska beteendet (Tayler & Todd, 1995).

Studier har visat att människor som tvivlar på sin egen förmåga att uppvisa ett beteende inte

heller kommer att genomföra beteendet så länge tvivlet kvarstår. Något som styrks av TPB

och den upplevda beteendekontrollen (Anderson, 2009). Andersson menar också att båda

sidorna av tillitsbegreppet kräver samverkan. En rökare kan ha hög tillit att ett förändrat

beteende medför minskade hälsorisker, men denne behöver ändå inte ändra sitt beteende

eftersom denna kan sakna självförtroende och kan således tro att ett försök att sluta leder till

ett misslyckande (Andersson, 2009). Brist av viljemässig kontroll kan hindra personer från att

utföra ett tänkt beteende samtidigt som en hög grad av viljemässig kontroll stärker tendensen

att utföra beteendet. Webb & Sheeran (2006) menar att graden av viljemässig kontroll

påverkar upp till 50 procent av de bakomliggande faktorerna till beteendet.

24


3.9 Sammanfattning teori

Teorin vi presenterat ovan utgör det teoretiska underlaget för att förstå hållbar utveckling och

vilken inverkan attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll kan ha på

beteendet att agera hållbart.

Vi vet nu att hållbarhet är ett komplext begrepp som kan definieras på många olika sätt vilket

gör det svårt att förstå (Birkin et al. 2009). En orsak till att individer väljer bort de hållbara

eller miljövänliga alternativen grundar sig i tidigare beteenden. Ajzen (1991) menar att

beteendet påverkas av ett antal underliggande faktorer där han beskriver attityder, subjektiva

normer och upplevd beteendekontroll tillsammans med intentionen som centrala för att

förklara, förstå och förändra beteendet. Således kan attityden, subjektiva normen och den

upplevda beteendekontrollen ha en inverkan på det hållbara beteendet (Ajzen, 1991).

De flesta människor har idag en positiv attityd till hållbarhet men väljer ändå bort de hållbara

alternativen. Detta kan härledas till att kopplingen mellan attityder och beteenden är relativt

vag. Således kan det råda stora skillnader mellan vad en individ säger och vad den faktiskt gör

(Jagers et al., 2009). Skillnaderna kan härledas till tre olika gap, prioriteringen av olika

attityder, bristen på beteendespecifika kunskaper samt externa kontextuella hinder

(Leiserowitz et al., 2004). Subjektiva normer berör hur individen påverkas av andra

människor eller hur den tror att andra människor kommer reagera på ett visst beteende (Ajzen,

1988). Den upplevda beteendekontrollen påverkar vilken uppfattning en individ har av att

klara av en viss uppgift eller inte, en individ som tvivlar på sin förmåga att genomföra en viss

uppgift löper en betydligt mindre risk att lyckas med detta än en med högt självförtroende

inför uppgiften (Ajzen, 1991).

25


4 Fallet Helsingborgs stad

I följande kapitel ges en beskrivning av Helsingborgs stad som offentlig organisation och hur denna styrs. Detta för att ge läsaren en förståelse för Helsingborgs stad, inköpsenheten och den offentliga upphandlingen. Detta för att förse läsaren med nödvändig kunskap om hur en offentlig organisation styrs och vilka förutsättningar som finns för inköpen.

4.1 Helsingborgs stad som organisation

Helsingborg stad är idag en organisation med drygt 9000 anställda. Staden styrs av

kommunfullmäktige bestående av politiker som är framröstade av Helsingborgs invånare för

att kunna styra staden i enighet med invånarnas vilja. Helsingborgs stad har sedan 2009

arbetat med att skapa en vision för staden i syfte att klargöra vilka förutsättningar som staden

ska arbeta efter fram till år 2035 (Helsingborg stad, 2009). Denna vision har tagits fram

utifrån ett tydligt hållbart förhållningssätt och har sedan slutet av 2012 börjat implementeras i

Helsingborgs stad. Till hjälp för att uppfylla denna vision har även ett antal policyer och

styrdokument tagits fram för att komplettera visionen. Inköp- och upphandlingspolicyn är ett

av dessa styrverktyg och anses vara väsentlig för denna studie.

4.2 Inköpsprocessen i Helsingborgs stad

I Helsingborgs stad är det inköpsenheten som ansvarar för inköpsprocessen för

organisationen, enheten består av tretton upphandlare och två inköpschefer. Tillsammans har

de som huvudsakligt ansvar att vara processägare för inköpen, se till att det finns avtal på

plats och att dessa används på ett korrekt sätt (UC, 2014). Inköpsavdelningens ska även följa

upp de avtal som tecknas, för att försäkra sig om att alla avtal utförs på ett korrekt sätt måste

samtliga upphandlare agera utifrån Lagen om offentlig upphandling (LOU). Denna lag är

tvingande vid offentliga inköp och bygger på EU-direktiv. LOU bygger på fem

grundprinciper: Icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet samt öppenhet och

ömsesidigt erkännande. Mot bakgrund till de fem grundprinciperna är det upphandlarnas roll

att tolka lagen och utifrån dessa förutsättningar skapa avtal som tillhandahåller bästa möjliga

värde för skattebetalarnas pengar. Vid offentliga upphandlingar i Helsingborgs stad finns det

ett antal aktörer som påverkar processen. Då vi i undersökningen vill studera vilka beteende

och attityder de olika aktörerna har till hållbarhet ses det som väsentligt att läsaren får en bild

av de olika aktörerna som påverkar inköpsprocessen. Dessa aktörer beskrivs i tabellen nedan.

26


Aktörer Uppgift

Beställare och slutanvändare

Beställaren är kravställare för det som ska upphandlas, beställaren deltar aktivt vid utformningen av de kravspecifikationer som ska ingå i underlaget.

Upphandlare Upphandlaren är sakkunnig i upphandlingsfrågorna samt har ett övergripande affärsmässigt ansvar för upphandlingsprocessen.

Miljökoordinator Arbetar för att ge upphandlare kunskap om miljökriterier vid upphandlingar, där denna ses som den sakkunnige.

Upphandlingschef Är att ge upphandlarna rätt förutsättningar att genomföra sitt arbete utifrån den målbild som finns från politiskt håll.

Politiker Att sätta de övergripande målen och en kravbild om vad som ska uppnås med offentliga upphandlingar

(Tabell 2: Aktörer inom inköpsprocessen, egenkomponerad)

4.3 Hållbarhet i Helsingborgs stad

Helsingborgs stad har under en längre tid varit föregångare bland Sveriges kommuner för att

gå mot ett mer hållbart- och miljöneutralt samhälle. I sitt hållbarhetsprogram har staden

antagit Brundtlandsrapportens beskrivning, som innebär att kunna hushålla med resurser för

att inte riskera kommande generationer (Brundtlandsrapporten, 1987). Forskare menar att det

finns en problematik i begreppet hållbar utveckling då dessa beskriver det som svårt att

konkretisera (Birkin et al., 2009). På samma sätt beskriver respondenterna att de har svårt att

definiera begreppet. Det skiljer sig mycket mellan hur exempelvis politiker, upphandlare och

beställare ser på begreppet. I enlighet med Birkin et al., (2009) använder sig Helsingborgs

stad av en Triple Bottom Line modell för att driva arbete mot hållbara inköp framåt. Både

upphandlarna och inköparna försöker att ta hänsyn till både ekonomiska, etiska och

miljömässiga krav vid inköp av produkter eller tjänster till staden. Helsingborgs version av

Triple Bottom Line modellen grundar sig i policyn som antogs på det politiska planet år 2009.

Så här beskriver Helsingborgs stad hur upphandlare och inköpare ska använda sig av policyn:

”Vid all anskaffning ska det, så långt det är möjligt, ställas relevanta och mätbara miljökrav, sociala, hälsomässiga och etiska krav. Samtliga krav ska utgå från gällande EU-direktiv. Inköpare/upphandlare ska förvissa sig om vilka möjliga krav som kan vara tillämpliga i respektive upphandling och ta tillvara stadens interna kompetens” (Helsingborgs stad, 2009).

Idag finns ideal i samhället om att agera hållbart (Sandell et al., 2003), trots detta praktiseras

det inte fullt ut (Magnusson et al., 2001). Precis som Magnusson et al., (2001) exempel med

miljömärkta produkter så väljs inte alltid de produkter eller tjänster som är mest miljömässiga

eller etiskt riktiga i kombination med en sund ekonomisk hållning. Detta till trots att individer

27


och organisationer vet att dessa alternativ är mer hållbara. Att agera hållbart handlar om ett

beteende, som grundar sig i en rad olika underliggande mönster (Stern, 2000). Varför en

person väljer att handla just miljömärkt till förmån för hållbarhet eller tvärtom kan kopplas till

vårt miljörelaterade beteende. Att nå en hållbar utveckling ställer höga krav på

organisationens anställda och detta är något som Helsingborgs stad är väl medvetna om. För

att förbereda och visa att man tar hållbar utveckling på allvar har staden tagit fram en ny

upphandlingspolicy som grundar sig på hållbara värderingar för att kunna gå mot en mer

hållbar utveckling (Helsingborgs stad, 2009). Helsingborgs stad har även stärkt sin

inköpsenhet och gått ut med information på bred front till alla anställda för att kunna nå en

mer hållbar utveckling (P1, 2014).

Helsingborgs stad har lagt ner både kraft och resurser på att sprida information om den nya

visionen om hållbar utveckling bland sina anställda. P3 (2014) menar att det är en av

politikens viktigaste missioner att informera och sprida kunskapen om hållbarhet.

Helsingborgs stad har tillsammans med andra kommuner i Sverige en viktig uppgift mot att

nå ett mer hållbart samhälle. Att sprida information är att ta ett första steg mot hållbarhet, men

för att ta det verkliga klivet krävs det mer än att informera, utbilda och använda ekonomiska

styrmedel (Andersson et al., 2001). Forskning inom miljörelaterat beteende beskriver hur

utbildning och ekonomiska styrmedel har en effekt på kort sikt (Andersson et al., 2001;

Åberg, 2000). För att nå långvarig förändring krävs det en förståelse av individens

underliggande mönster till beteendet (Fisher, 2013).

Helsingborgs stads vision sträcker sig idag till 2035 för att bygga upp en socialt, miljömässigt

och ekonomiskt hållbar kommun. Därmed är det av vikt att skapa en förståelse för hur de

anställdas hållbara eller miljörelaterade beteende fungerar. För att närma sig ett beteende

beskriver Ajzen (1991) tre stycken faktorer som påverkar beteendet; attityder, subjektiva

normer och den upplevda beteende kontrollen. Under intervjuerna togs inte beteendet kring

hållbarhet upp som en viktig faktor, utan istället finns det en samstämdhet kring vikten av att

informera om hållbarhet (P3, 2014), något som motsätter sig vad forskningen visar på. För att

närma sig det hållbara beteendet inom Helsingborgs stad måste vi först förstå vilka

underliggande beteendemönster som finns bland politiker, upphandlare och beställare (Ajzen,

1988; Jagers & Matti, 2010). Utgångspunkten är att se vilka attityder, sociala normer och

vilken upplevd beteendekontroll som finns i samband med inköp i Helsingborgs stad och om

dessa skiljer sig åt.

28


5 Empiri & Analys

I kapitlet genomförs en redovisning av det empiriska materialet. Texten analyseras utifrån tre utgångspunkter: attityder, sociala normer samt upplevd beteendekontroll.

5.1 Attityder

Genom den empiriska undersökningen har det identifierats två tydliga värderingar av

attityder. Det råder en viss attityd bland politiker och upphandlingschef och det råder andra

attityder bland upphandlare och beställare. För att tydliggöra denna skillnad har

attitydkapitlet delats upp i två delar: beställare och upphandlare samt politiker och

upphandlingschef.

5.1.1 Politiker och upphandlingschef

För Helsingborgs stad var det naturligt att ta steget från att vara en miljökommun till att nu

arbeta och agera mer mot hållbar utveckling. Det känns som Helsingborg är mogna för att ta

klivet vidare mot en hållbar utveckling menar P1 (2014) och P3 (2014). Att gå mot en mer

hållbar utveckling handlar i grunden att går från ett ohållbart beteende till ett mer nytt och

hållbart. Viljan till att prova ett nytt beteende påverkas av vilka subjektiva normer samt vilka

attityder som finns i ens sociala omgivning (Ajzen & Fishbein, 1980). Idag finns det både en

nationell och en internationell förväntan att gå mot en mer hållbar utveckling (United Nations,

2011). Med sin nya vision och inköps- och upphandlingspolicyn vill Helsingborgs stad visa

att man tar samhällshoten på allvar (P1, 2014; P2, 2014; P3, 2014; P4, 2014).

” /.../. Vi har ett viktigt uppdrag från politisk nivå att se till så att vi har ett sammanhållet Helsingborg som är jämlikt och tänker socialt. Och vi har ett viktigt uppdrag att se till att vi inte slarvar med miljön. Och då har ju upphandlingarna en roll i det och vi kan ställa krav där. Vi kan ställa krav när vi ska upphandla mat till exempel att den ska vara närproducerad och att den ska vara ekologisk /…/.” (P1, 2014)

Hur en attityd skapas grundar sig i hur beteendet tas emot av omgivningen samt vilket resultat

som det genererar (Ajzen, 1991; Jagers et al., 2009). Helsingborgs stad har aktivt arbetat för

att ligga i topp bland Sveriges kommuner och har lyckats få flera utmärkelser (P1, 2014).

Detta har bidragit till en positiv attityd bland politiker i Helsingborgs stad där man tänker

socialt och miljömässigt med en sund ekonomisk hållning. Helsingborgs stad har därefter

skapat visioner, målprogram och nya policyer för att nå en hållbar utveckling i sina försök att

skapa bra förutsättningar för kommande generationer.

29


”/.../. 2009 blev vi utsedda till Sveriges bästa miljökommun och det var första gången man gjorde den här rankingen med miljökommuner. Efter det har vi legat i toppskiktet alla år, vi har varit topp 3 och topp 10 men vi har också varit etta. Vi har fått utmärkelse som bästa miljöbilskommun, bästa elbilskommun, bästa cykel stad och vi känner att det är en frukt av ett långvarigt systematiskt område som miljörådet har lett” (P1, 2014).

En beteendemässig process kan enligt Jagers et al. (2009) förklaras av hur individen upplever

ett märkbart resultat. På samma sätt beskriver Ajzen (1991) hur individen lär sig favorisera

beteende som ses som önskvärda. Helsingborgs stads politiker ser hållbarhet som en viktig del

och är således ett önskvärt beteende, vilket påverkar deras attityder att gå mot en mer hållbar

utveckling (Ajzen, 2001). Det finns en genomgående positiv attityd till hållbarhet och till

hållbara inköp hos politikerna, vilket enligt P1 (2014) kommer från ett långvarigt och hårt

arbete från stadens sida. Helsingborgs stad har under en längre tid placerats i topp i Sveriges

ranking av miljökommuner, således har kommunens miljöarbete upplevts som positivt vilket

kan ligga till grund för deras attityder. Detta har medfört att Helsingborgs stad vill fortsätta att

flytta fram sina positioner genom att ta in både miljömässiga och sociala aspekter. Det ses

som anledningen till den nya inköps -och upphandlingspolicyn och utvecklandet av

upphandlingsenheten menar P3 (2014). Genom att anställa en ny upphandlingschef och nya

upphandlare kan bättre förutsättningar för hållbara inköp skapas menar P1(2014). Detta

gjordes som en del i en vision att nå en högre grad av hållbara inköp. P3 (2014) beskriver

vikten av att få in hållbarhet i stadens arbete.

”/…/. Om man tittar på miljödelen så måste vi göra någonting åt miljöproblemen och då måste man jobba väldigt aktivt och målmedvetet med hållbarhet. Och de allra flesta är väl överens om det numera. När det gäller social hållbarhet så vill vi väl ha ett jämlikt samhälle även om vi inte har det idag. Så att människor har någonstans att bo och har arbete och får möjlighet att förverkliga sina drömmar på olika sätt. Och då behövs det också fokus på den sociala hållbarheten /…/.” (P3, 2014).

Citatet beskriver komplexiteteten i begreppet men också insikten som finns bland politikerna i

Helsingborg. Det finns en angelägenhet att förändra, vilket kan likställas med det som Jagers

et al. (2009) beskriver som emotionella, kognitiva och beteendemässiga processer. Det ses

som en viktig del i att förstå och förändra attityder. Helsingborgs stad vill ta miljömässig och

socialetisk hänsyn vid sina inköp för att undvika att miljömässiga och sociala problem skapas

(kognitiv process). Det har medfört en känsla av angelägenhet att påverka samhället

(emotionell process). Därmed har en önskan uppstått att ta hänsyn till sociala- och

miljömässiga aspekter för att påverka staden mot ett mer hållbart beteende, genom att

säkerställa att miljökraven följs i upphandlingarna (beteendemässig process).

30


UC (2014) beskriver hur det finns en tydlig vilja från den politiska nivån att gå mot en mer

hållbar utveckling. Politikernas attityder beskrivs som mycket positiva till hållbarhet, det

framkommer i inköps- och upphandlingspolicyn och i visionen säger UC (2014).

”Visst finns det också en tydlig styrning i policy och anvisningar och i stadens vision. Det är ju mycket tydligt att det är miljöfrågor och den sociala integrationen, alltså den lokala delen av etiska krav som det är fokus på i Helsingborg. Det kan man se redan i visionen, även om den är övergripande och vag och ska gälla för hela staden” (UC,2014).

Upphandlingschefen har därmed riktlinjer att rätta sig efter och förmedla ut till

upphandlingsenheten och de övriga i organisationen. Således har upphandlingschefen ingen

anledning att ha några personliga åsikter om hållbara inköp.

UC: ”Alltså det är inte min roll att ha en syn. Jag är anställd för att utföra min arbetsgivares vilja och de har en tydlig syn, att det här är viktiga frågor och sen ska vi göra det bästa av det”

O: ”Är det samma som din egen ... eget sätt att se eller är det helt”

UC: ”Det är ett tjänstemannaansvar man har, och har man andra åsikter så får man antingen söka sig till en annan arbetsgivare om man inte håller med vad arbetsgivaren tycker eller så får man bedriva eget företag”. (UC, 2014)

Upphandlarna måste prioritera mellan olika värden som form, färg, funktion som måste vägas

mot värden som miljömässiga, sociala och ekonomiska för att kunna välja vilka värden som

ska prioriteras vid en upphandling. Där menar forskning att det kan finnas ett gap mellan

attityder och beteenden (Leiserowitz et al., 2004). Individer eller grupper kan vara överens att

vissa typer av värden är viktiga, dock behöver inte det betyda att deras beteende speglar

attityden (Jagers et al., 2009). Dessa typer av ställningstagande är något som ständigt görs av

upphandlingsenheten vid olika upphandlingar, vilket kan förklara varför upphandlingschefen

inte väljer att ha några värderingar om hållbara inköp, utan följer de politiska direktiven.

Vilket kan skapa en viss distans till definitionen av hållbarhet, då de egna attityderna till ett

visst värde kan skapa hinder för både beställare och upphandlare att nå fler hållbara inköp.

Politiker beskriver upphandlingschefen som en viktig del i att förmedla deras budskap och är

en viktig länk mellan politiktiken och övriga verksamheterna (P2, 2014).

”Ja den formella vägen för styrning i staden är ju via en vision som sen ska trappas ner i en tre fyra steg ner till konkreta uppgifter som vi ska utföra. För att i slutändan tre steg upp nå en vision för staden som är relativt vag då. Så det är väl det formella sättet att styra staden på så att vi ska få ett gemensamt sätt att jobba på. Men alltså i praktiken så handlar det ju om att fånga upp signaler kring vad politikerna vill och vad tjänstemännen vill och att jobba utifrån betydligt vagare signaler” (UC, 2014).

31


Det ligger ett stort ansvar på upphandlingschefen att omsätta de vaga målen till en praktisk

verklighet för upphandlingsenheten. Samtidigt måste upphandlingschefen hjälpa till att

förmedla den positiva attityden som behövs för att sprida vikten av hållbarhet (Christakis &

Fowler, 2009). Det gör att upphandlingschefen har en stor påverkan kring vilken attityd den

övriga organisationen får till hållbara inköp, då det ligger på hans ansvar att förmedla ut

informationen till Helsingborgs stad.

5.1.2 Beställare och upphandlare

Teorin om planerade beteenden är ett sätt att visa varför sambandet mellan attityder och

beteendet kan vara svagt (Ajzen, 1991). Det behöver inte alltid finnas en koppling mellan

attityder och beteenden (Jagers et al., 2009). Under intervjuerna har både beställare,

miljökoordinatorn och upphandlarna visat upp en positiv attityd mot hållbar utveckling (U1,

2014; U2, 2014; B2, 2014 & MK, 2014). Trots övertygelsen om hur viktigt det är att arbeta

mot hållbar utveckling är det svårt att genomföra det vid upphandlingar menar U2 (2014)

under intervjun. Jagers et al., (2009) menar att vi inte alltid följer våra genuina övertygelser

trots att vi tycker de är viktiga. Det finns nämligen gap mellan attityder och beteenden som

grundar sig i externa kontextuella hinder (Leiserowitz et al., 2004). Så här beskriver U2

hållbara inköp:

”Jag tycker det är svårt och krångligt” (U2, 2014).

Detta citat sammanfattar vilken attityd som respondenterna i det praktiska inköpsarbetet har

till hållbara inköp i Helsingborgs stad. De upplever att hållbarhet är svårt och abstrakt och vet

inte alltid hur de i praktiken ska arbeta för att skapa hållbarhet i sina inköp. Dessa

kontextuella hinder har en stark inverkan på beteendet hos individer (Leiserowitz et al., 2004).

Det kan medföra att en person som har haft intention att genomföra hållbara inköp väljer bort

beteendet, trots att attityden finns där (Jagers et al., 2009). Samtliga upphandlare beskriver

svårigheterna med att ta med hållbarhetsaspekter vid en upphandling. Det finns regler som

måste följas och LOU är inte helt lätt att tolka (U1, 2014). Därför tar inte hållbarhet upp så

stor plats i det dagliga inköpsarbetet menar respondenterna (U1, 2014; U3, 2014). I vissa fall

lägger upphandlarna bara in några miljömål för att de ska finnas med i upphandlingen.

”Ibland stoppar jag bara in några miljökriterier” (U2, 2014).

Denna syn på hållbarhet finns ute i verksamheterna, både vid upphandlingar och vid

beställningar inom Helsingborgs stad. Respondenterna menar att det är lätt för politiker att ta

32


beslut om övergripande förhållningssätt som de sedan inte ska vara med och utföra i

praktiken. Upphandlarna generar en bild av att politikerna inte förstår hur verkligheten ser ut i

organisationen. Detta gör att det skapas ett glapp i förhållningssättet till hållbara inköp menar

upphandlarna. Upphandlarna menar att det ibland finns en politikerproblematik, där vaga mål

inte kan säkerställas på ett praktiskt plan ute i verksamheten (U2, 2014).

Hållbarhet syftar till att skapa en bättre värld (Brundtlandsrapporten, 1987). Det är dock inte

den känslan som förmedlas under intervjuerna när hållbarhet diskuteras. Istället finns det en

känsla av att hållbarhet är något som skapats på ett politiskt plan och därmed något som de

anställda bör rätta sig efter (U1, 2014; U2, 2014). Respondenterna beskrev att det finns en

skiftande bild av huruvida det finns rätt förutsättningar att handla hållbart. Det viktiga för att

skapa bra förutsättningar menar U1 (2014) och U3 (2014), är att det finns personer som har ett

intresse av att nå hållbarhet. Idag används avtalsgrupper för att skapa en gemensamhet när nya

inköp genomförs. Enligt U1 (2014) och MK (2014) ses detta som en viktig del för att nå

hållbarhet vid inköp. U1 (2014) beskriver hur en bra avtalsgrupp kan se ut:

”En bra avtalsgrupp är ju personer som förhoppningsvis jobbar med det som ska handlas upp som vet

exakt vad som funkar och vad som inte funkar. De har också lyckas fånga in vad deras förvaltning har

för behov, för det kan vara så att man sitta där i egenskap av sin egen individ och tycka saker men

kanske inte har full koll vad ens förvaltning tycker” (U1, 2014).

Citatet belyser vikten av att se helheten och få med personer som är intresserade av att

påverka Helsingborgs framtid. När upphandlingsenheten får in personer som är engagerade

skapas bra underlag för att nå mer hållbara upphandlingar. Därmed skapas mer positiva

attityder (Jagers et al., 2009). Detta bekräftas av upphandlarna som menar att det är mer

intressant och roligt att arbeta med hållbarhet när det finns intresse för det (U2, 2014; U3,

2014).

Det finns idag mycket spridd kunskap ute i verksamheten och det är något som märks menar

U1 (2014). Upphandlarna menar att det finns en positiv inställning när det talas om hållbarhet

men att det samtidigt inte syns i kraven från beställarna. Kraven från beställarna brukar i

större utsträckning handla om avdelningens praktiska behov (U1, 2014; U3, 2014). Detta kan

härledas till brist på beteendespecifik kunskap om hållbarhet där individen fokuserar mer på

komforten och det estetiska istället på vilka hållbarhetskrav som kan ställas (Leiserowitz et

al., 2004).

33


”Jag vill ha ett vitt skrivbord. Har du inga andra krav? Nja det ska vara snyggt också” (U1, 2014).

”/…/. Av att de säger att bilen ska vara röd, ja men varför då? Är det inte en brandbil finns det ingen anledning att den ska vara röd” (U2, 2014).

Citaten ovan visar dock hur attityden till hållbarhet kan se ut hos beställare i Helsingborgs

stad. En aspekt som är vanligt förekommande när respondenterna diskuterar, vilket även

belyses i citaten ovan, är att individen vill få sitt eget behov uppfyllt vid inköpet. Något som

alla upphandlarna har diskuterat (U1, 2014; U2, 2014; U3, 2014). Det kan vara att de estetiska

kraven så som färg, form och komfort som tillfredsställs vid inköp. Upphandlarna själva

försöker påverka beställarna genom att förklara att det finns andra kriterier än de estetiska att

ta hänsyn till vid inköp (U2, 2014). Attityder blir således mer egocentriska ju längre ner i

verksamheten vi kommer. Vilket kan förklaras av att beställarna är kunden som i slutändan

ska använda produkten. Vad individen associerar till inköp konstrueras utifrån hur den tolkar

eller uppfattar situationen. För en beställare som vill köpa in en ny stol blir deras naturliga

beteende att utgå från det estetiska, då den subjektiva normen när en stol ska införskaffas är

färg, form och komfort. Det är beteende som både Stern (2000) och Ajzen, (1991) menar är

djupt rotat och kan vara en del för att förenkla individens vardag. Det blir en naturlig följd av

hållbarhet, ju längre ner hållbarheten kommer ju mer praktisk och verklig blir den.

”/.../. Vi har alltid druckit grönt Zoégas och nu ska vi helt plötsligt ha någon annan miljömärkt och det är inte lika gott. Jag tror mer ute på golvet att det gnälls men att de accepterar det” (B1, 2014).

Citatet belyser hur hållbarheten kan upplevas och hur negativa attityder kan skapas kring

upplevelsen av produkten. Att byta ut kaffesorten Zoégas gröna till något miljömärkt

alternativ är inte något som alltid uppskattas av anställda. Precis som Eagly & Chaiken (1993)

beskriver handlar attityder om i vilken grad någonting är positivt eller negativt. Ute i

verksamheterna finns det olika värderingar om vad som är bra respektive mindre bra och det

påverkar attityderna. En beställare berättar hur man ute i verksamheten ibland väljer bort de

miljömässiga varianterna på tvättmedlet till förmån för det vanliga.

”Om man säger så här. Högre upp kanske man tänker mer. För när du kommer ut när du ska stoppa tvättmedel i maskinen så har man kanske den där förutfattade meningen att till exempel VIA är bäst. Så finns det något ekologiskt då som man tycker inte tvättar rent men de kanske doserar fel. Men det är ju lite här med gamla förutfattade meningar. Men jag tror att ju längre ut på golvet du kommer, ju mer motsträvig kanske de är till att använda de här miljöprodukterna för de kanske inte tycker att de städar rent eller tvättar rent” (B2, 2014).

Citatet belyser samma princip som med kaffet, det finns redan en föreställning om att det inte

fungerar. Ajzen (1991) menar att attityden till beteendet är uppfattningen av vilka

34


konsekvenser som beteendet kommer ha. Om individen inte vet vilka konsekvenser det

vanliga tvättmedlet har på miljön kommer personen fortsätta använda det vanliga tvättmedlet

menar Ajzen (1991). De värderingar som återspeglas hos beställarna är att de miljömässiga

produkterna inte håller den önskade kvalitén och således väljs bort till förmån för andra mer

trygga produkter. Genom att den anställda uppfattar kvalitén som sämre kan det betyda att

man kan behöva tvätta om sin tvätt. Det gör att personen kan tolka situationen som mer

tidskrävande och agerar utifrån en konsekvensanalys och således använder den produkt som

man har en positiv attityd till. Är personen sedan en beställare kommer det inte beställas något

mer miljömärkt tvättmedel då attityden till tvättmedlet skapar en negativ bild. I både kaffe och

tvättmedelsfallet skapas en negativ inställning i form av smak upplevelse och kvalitén i

arbetet, vilket skapar negativa attityder då de beteendemässiga kostnaderna blir för uppenbara

och de miljömässiga vinsterna för små (Frick et al., 2004).

5.2 Subjektiva normer

Då politikerna har makten både nationellt och i kommunerna spelar dessa en stor roll i att

skapa förutsättningar för ett mer hållbart beteende (Stern, 2000). Det finns en stark strävan

bland politikerna att stadens anställda ska agera utefter hållbarhetsaspekter som finns

beskrivet i visionen och i inköps- och upphandlingspolicyn. Det finns en utbredd konsensus

mellan de politiska blocken kring vikten av att skapa förutsättningar för ett mer hållbart

Helsingborg.

/.../. Just i de här frågorna kring hållbarhet och miljöfrågor så har vi haft väldigt lite utav politiska strider mellan partierna. Vi har en lång tradition utav att ha konsensus i fullmäktige (P1, 2014).

Politiken har genom denna konsensus skapat en inköp- och upphandlingspolicy som ska verka

som en övergripande norm för hela organisationen. Policyn vävs således ihop med visionen

2035 som ett riktmärke för hur både upphandlingsenheten och beställarna ska förhålla sig till

inköp. Vilka blir de normativa förväntningarna som Helsingborgs stad har på sina anställda.

Här redogörs den norm som Helsingborgs stad vill att beställare och upphandlare ska förhålla

sig till vid hållbara inköp:

”Vid all anskaffning ska det, så långt det är möjligt, ställas relevanta och mätbara miljökrav, sociala, hälsomässiga och etiska krav. Sociala och etiska krav som särskilt ska beaktas är löne- och anställningsvillkor för personal hos privat utförare av kommunal verksamhet eller personal hos av denna anlitade underleverantör. Samtliga krav ska utgå från gällande EU-direktiv. Inköpare/upphandlare ska förvissa sig om vilka möjliga krav som kan vara tillämpliga i respektive

35


upphandling och ta tillvara stadens interna kompetens. ” (Helsingborgs stad, 2012).

Här belyser Helsingborgs stad hur organisationen vill att sina anställda bör förhålla sig för att

nå hållbara inköp, vilket blir riktlinjen som anställda bör följa. Helsingborgs stad har även lagt

stora resurser på att presentera visionen och att utbilda alla anställda säger P2 (2014). Policyn

kan således ses som en del i en långsiktig plan att skapa en grundläggande subjektiv värdering

för hur alla anställda ska förhålla sig till hållbarhet (Kinzig et al., 2013). Utöver dessa

långsiktiga strategier använder även Helsingborgs stad styrkort för att påvisa aktuella mål som

ska utvärderas. Varje enhet har en rad olika mål att arbeta efter berättar P3 (2014).

Helsingborgs stad arbetar efter styrkort, som bland annat innehåller hållbarhetsmål (P2,

2014). Styrkorten är en del av hållbarhetspolicyn och således förväntas det att både beställare

och upphandlares arbetar efter dessa.

”När man ser att alla förvaltningar har ett eget styrkort där hållbarhetsfrågan är en del. Så att man bryter ner det i massa delar så att allting går att utvärdera där staden följer upp det vet jag. Styrledningssystem och sen får vi då information på det sättet. Så att allting finns om man vill veta. Men jag tror att som politiker måste man ju själv aktivt vilja veta” (P2, 2014).

Politiker och upphandlingschefen anser att policyn för inköp är ett bra förhållningssätt för att

nå hållbarhet i hela organisationen (P4, 2014; UC, 2014). Dock framkommer varken inköp-

och upphandlingspolicyn eller styrkorten under intervjuerna med upphandlarna eller

beställarna. Om inte alla tar hänsyn till inköps- och upphandlingspolicyn kommer det bli svårt

att skapa en subjektiv norm kring den menar Ajzen (1988). Idag finns det attitydskillnader

mellan politiker, upphandlare och beställare vilket kan skapa skillnader i de subjektiva

normerna kring hållbarhet. Människans vilja att prova en ny typ av beteende påverkas av vilka

sociala normer som finns i sin omgivning (Ajzen, 1991). Då beställarna känner att de inte

behöver vara delaktiga vid hållbara inköp är det svårt att skapa en social norm kring

hållbarhet i verksamheterna. Idag finns ett glapp hur individerna ser på hållbarhet mellan

politiker, upphandlare och beställare. P4 (2014) menar att för att närma sig hållbarhet och

minska klyftorna mellan politiker, upphandlare och beställare skulle mindre grupper och

nätverk inom organisationen skapas, för att lättare kunna diskutera och sprida kunskap om

hållbarhet. Även MK (2014) beskriver vikten av att utbilda för att närma sig beställarna. Idag

finns svårigheter då det finns så många beställare inom kommunen säger (MK, 2014).

Om Helsingborgs stad kan få så lite som 10 % av kommunens anställda att ta till sig

hållbarhetspolicyn kan en vändpunkt uppstå och en ny hållbarhetsnorm spridas (Levin et al.,

1998). För att ett beteende mot hållbarhet ska ske menar Christakis & Fowler (2009) att det

36


måste ske en förändring av de subjektiva normerna så att vissa beteenden blir en del av

personlig etik genom utbildning och övertalning. Skapas det inte en förväntning ute i

verksamheten att individen ska ta hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter bildas heller

inte den subjektiva norm som kan påverka individen att nå en mer hållbar utveckling. Genom

att använda mindre nätverk kan pressen på det hållbara beteendet flyttas ner till upphandlare

och beställare och på så vis öka sannolikheten att en social norm uppstår kring hållbarhet

(Kinzig et al., 2013). Idag ligger mycket av ansvaret på upphandlingsenheten och

miljökoordinatorn att sprida kunskap och information om hållbarhet neråt i organisationen.

Dock finns det idag ingen klar norm hur upphandlingsenheten ska arbeta med hållbarhet. Det

ses som svårt att säga vilka arbetsrutiner som finns runt hållbarhet menar U1 (2014).

Upphandlingsenheten får in förfrågningar om upphandlingar hela tiden från verksamheterna,

det är allt från gräsklippare till att upphandla måleritjänster. Både U1 (2014) och U2 (2014)

beskriver att det tar tid att sätta sig in i en ny upphandling. Det är väldigt många värden som

det måste tas hänsyn till för att skapa en bra upphandling (U1, 2014). Idag finns det lite olika

direktiv av vilka värden som är viktiga och vilket beteenden som är önskvärda. Så här

beskriver U1 (2014).

”Man får lite olika signaler från mina två chefer den ena vill att vi ska mata ut upphandlingar att vi ska producera. Den andra tycker det är mer viktigt att det finns ett värde i det vi gör och att det finns tid för någonstans att skapa mervärde med de avtal som vi faktiskt ror i land om man säger så. Där får man lite dubbla signaler. Problemet att den som matar oss med upphandlingar är den som ansvarar för vår planering. Då får det inte ta för lång tid och man får inte tillbringa för mycket tid med vissa saker för då är man inte effektiv tillexempel” (U1, 2014).

Citatet belyser hur den subjektiva normen kan upplevas på upphandlingsenheten. Det finns

förväntningar på att upphandlingsenheten ska producera avtal och vara effektiva i sitt arbete.

Tar det för lång tid kan man upplevas som långsam, då beteendet kan ses som oönskat (Ajzen,

1991). Därmed kan en negativ känsla skapas för individen. Det kan vara en bidragande

anledning till att det läggs lite mindre tid på eftertanke och reflektion kring upphandlingen

menar respondenten (U1, 2014). Även om vissa upphandlare har intentioner att ta in

hållbarhet vid sina upphandlingar bidrar den subjektiva normen som finns till att man i vissa

fall lägger in kriterier utan eftertanke för att inte upplevas som långsam. Enligt Stern (2000)

har normen betydelse för hur individen känner ett behov av att bete sig hållbart. För att skapa

mer hållbara inköp måste det prioriteras och ses som en norm på enheten (Stern, 2000). Idag

uppfattas normen att upphandlingschefen ser det som viktigare att producera upphandlingar

än att skapa mervärde i upphandlingarna menar U1 (2014). Genom att upphandlingschefen

37


som planerar arbetet prioriterar att upphandlaren ska producera avtal kommer normen kring

att vara produktiv fortsätta att prägla verksamhetens beteende. Då ledarskapet har en stor

påverkan på de sociala normerna och vilket beteende som anses vara önskvärt bland

upphandlarna (Ajzen, 1988).

Väldigt kortsiktigt och de kan jag tycka är en av de sakerna som jag verkligen inte uppskattar, just de här löpandebandsprinciperna. Det finns inget värde i det. Jag har ju en relation med leverantörerna jag vet vad som har gått bra och dåligt. Men matar du bara ut då försvinner ju på något sätt den kompetensen eller den kunskapen ja har fått till nästa gång. För då kanske det är någon annan som ska göra upphandlingen” (U1, 2014).

Citatet belyser att det idag finns en viss kortsiktighet på upphandlingsenheten, i vilket det kan

finnas en motsättning till begreppet hållbarhet som grundar sig i en långsiktig förändring för

att kunna möta kommande generationers behov. Den nuvarande kortsiktigheten kan bidra till

att värden som information och kunskap om hållbarhet försvinner från organisationen. För att

riktig hållbarhet ska uppstå krävs långsiktiga förändringar i föreställningar och normer istället

för kortsiktiga regler och incitament (Christakis & Fowler, 2009). För att få ett långsiktigt

förhållningssätt måste detta inte bara presenteras i regler och policyer utan måste speglas i

arbetet i hela verksamheten (Wilkinson et al., 2001). Frick et al. (2004) beskriver att vid

miljömässiga beslut är ofta beteendekostnaderna uppenbara medan de miljömässiga vinsterna

ofta är okända. Genom att fokusera på att göra upphandlingar och prioritera bort mervärdet i

upphandlingen så prioriteras de kortsiktiga vinsterna till förmån för dem mer långsiktiga. Idag

fungerar det att ha en kortsiktighet, men för att nå hållbarhet måste Helsingborgs stad stanna

upp och fundera kring hur organisationen ska kunna skapa en långsiktighet och en subjektiv

norm för att hållbarhet ska bli en del av den dagliga verksamheten genom information och

utbildning om hållbara inköp (Christakis & Fowler, 2009).

”Upphandlarna klarar ju inte av det helt krasst. Det är ju inte deras kompetens och vi kan ju inte, det blir så svårt för upphandlarna om de inte vet vem de ska kontakta. Om de har en upphandling så ska de liksom försöka lista ut vad kan det vara som rör miljödelen i den här upphandlingen” (MK, 2014).

Även om Helsingborgs stad har anställt en miljökoordinator för att hjälpa till att förmedla

kunskapen måste upphandlaren ändå göra ett aktivt val för att få informationen och kunskap

om hållbarhet. Att samarbeta med miljökoordinatorn kräver tid och engagemang. U1 (2014)

beskriver att det inte finns tid för att sätta sig in mer i hållbarhetsaspekterna, samtidigt menar

U2 (2014) att detta bara är en liten del av förfrågningsunderlaget. Dock hade båda gärna sett

att hållbarhetsaspekterna tog upp en större plats i underlaget (U1, 2014; U2, 2014).

38


Upphandlarna berättar att det finns möjligheter att bredda sin kunskap inom hållbarhet men att

intresset ibland saknas, då det inte prioriteras i arbetet.

U3: ”Det finns kurser, det finns rätt så mycket kurser inom det här” O: ”Som ni väljer att gå då?”U3: ”Nej, som vi får lov att gå om vi vill, jag kan säga att jag prioriterar det inte”. (U3, 2014).

Citatet belyser att den subjektiva normen bland upphandlarna är att hållbarhet bara är en liten

del av arbetet. Hållbarhet prioriteras därför bort då de anser att andra besitter den kompetens

som är nödvändig och att den finns att tillgå inom organisationen. UC (2014) menar att det

handlar om att de tillsammans måste anpassa deras arbetssätt till varandra för att kunna utbyta

kunskaper och erfarenheter kring hållbarhetsaspekterna. Idag har upphandlingsenheten ett

samarbete med utvecklingsnämnden när det gäller de sociala och etiska aspekterna av

hållbarhet. Samma typ av samarbete finns med miljönämnden genom att upphandlingsenheten

har tillgång till en miljökoordinator som hjälper upphandlarna att säkerställa att de

miljömässiga kraven i upphandlingarna uppfylls. Det finns en målsättning att skapa en social

norm kring hållbarhet mellan enheterna i form av kompetensutbyte menar UC (2014), men

det tar tid att anpassa arbetssätten till varandra och Helsingborgs stad har således en bit kvar

innan den hållbara normen kan få ett verkligt fäste i organisationen (UC, 2014).

Från beställarna beskrivs att det finns en social norm om att förhålla sig hållbart men att den

mer influeras av samhället än från organisationen. Från beställarnas sida pratar de mer om

hållbarhet i termer av vad man lämnar efter sig till sina barn och att man vill att alla ska ha en

bättre vardag. Hållbarhet handlar mer om sunt förnuft och vilken allmänbildning man har (B2,

2014). Den sociala norm som beställarna menar att samhället speglar är hur vi människor

håller på att förstöra vår värld och när man ser hur människors liv förstörs efter olika

individers handlande.

”Genom TV ser man hur eländigt det är och hur vi fördärvar vår värld och andra människors öden. Det har man ju sett på kalla fakta och alla de här programmen, folk som trampar i grejer. Som inte har något skydd alls vilket är hemskt. Så jag tror även folk vet men ibland sätter man skygglappar” (B1, 2014).

Citatet belyser hur externa faktorer påverkar beställarnas syn på hållbarhet snarare än de

personer och policyer som finns inom organisationen. Beställarna menar att de inte känner att

det finns något socialt tryck från organisationen att agera hållbart (B1, 2014). Den

informationen man fått genom massmedia har skapat en viss medvetenhet där man känner en

nedstämdhet kring det som händer runt omkring i världen som har kommit från ett ohållbart

39


handlande. Men då det inte talas om hållbarhet i beställarleden och inte heller är en viktig del

för upphandlarna att förmedla i kontakten med beställarna finns det heller inget socialt tryck

att nå hållbarhet. Således skapas heller inte en angelägenhet för beställarna att förhålla sig till

det (Ajzen, 1991).

5.3 Upplevd beteendekontroll

Det finns en problematik i begreppet hållbarhet. Birkin et al., (2009) beskriver begreppet som

mångdimensionellt och därmed svårt att definiera. Problematiken kring begreppet hållbarhet

är något som tydligt beskrivs av respondenterna. Problemet som samtliga av respondenterna

har varit inne på gällande hållbarhet är komplexiteten i begreppet. Både hur hållbarhet ska

tolkas och hur det ska användas praktiskt ute i verksamheterna, trots att det finns beskrivit i

inköps- och upphandlingspolicyn. Upphandlarna upplever att det svårt att veta vad som krävs

för att nå hållbarhet, vilka krav som kan ställas och vilka krav som kan följas upp (U1; 2014;

U2, 2014; U3, 2014). Beställarna resonerar på samma sätt och menar att det är svårt att tolka

begreppet och därmed blir det svårt att förhålla sig till (B1, 2014; B2, 2014). Resonemangen

styrks av politikerna och upphandlingschefen som menar att begreppet hållbarhet måste redas

ut för att kunna skapa fler hållbara inköp inom Helsingborgs stad (P3; 2014; P4, 2014; UC,

2014).

J: ”Vilka svårigheter och problem anser du överlag vara mest påtagliga vid arbete med hållbarhet?”

P2: ”Det första är att definiera hållbarheten så att man ska jobba på snarligt sätt och att vara tydlig med vad man tänker. Hur menar vi och hur laddar vi ordet hållbarhet. Det är den största utmaningen tror jag.” (P2, 2014).

”Den finns på agendan, jag tycker man pratar om det väldigt mycket och jag tycker det är samma som hållbar utveckling. Vad lägger man i begreppet? Och där tror jag vi måste landa in i något som är rimligt, för annars så slänger man sig med hållbar utveckling eller hållbarhetsbegreppet. Där jag känner att vi är absolut på banan men jag tror inte att vi har en gemensam syn på vad hållbar upphandling är för någonting ännu i alla fall. Och det får man nog jobba lite mer med” (P3, 2014).

Citaten belyser komplexiteten i begreppet hållbarhet. Genom att det finns en uttalad svårighet

att definiera hållbarhet skapas därmed även en låg uppfattning av kontroll, vilket påverkar

individens övertygelse att klara av att upphandla eller köpa in utifrån hållbarhetskriterier

(Ajzen, 1991). Personer som tvivlar på sin förmåga att leva upp till ett visst beteende kommer

troligtvis heller inte att utföra beteendet så länge tvivlet kvarstår (Andersson, 2009). När

hållbarhet inte är definierat utan består av svepande drag är det svårt att förhålla sig till

begreppet menar både upphandlare och beställare under intervjuerna (U2, 2014; B1, 2014). I

40


vissa fall vet man inte vad hållbara inköp står för menar B1 (2014). Det resonemanget kan

kopplas till citaten ovan, där P2 (2014) beskriver det som en av de största utmaningarna för

Helsingborgs stad gällande att nå mer hållbara inköp. Ajzen (1988) menar att den upplevda

beteendekontrollen har en stark koppling till tidigare erfarenheter, huruvida det är svårt eller

enkelt att förhålla sig till ett visst beteende. Genom att det finns en osäkerhet bland aktörerna i

Helsingborgs stad hur man praktiskt ska arbeta med hållbarhet finns det idag en låg upplevd

beteendekontroll kring hållbarhet.

Det är inte bara hållbarhet som begrepp som utgör ett problem menar upphandlarna. LOU

skapar också svårigheter. Den innehåller vissa paragrafer som gör det svårt att ta in de sociala

och miljömässiga aspekterna vid vissa tillfällen. Upphandlarna har en samlad bild över att

lagen ibland är lite som de uttrycker det stelbent (U2, 2014). Ibland kan Lagen om offentlig

upphandling skapa barriärer för de krav som anses vara nödvändiga och kan därmed bli ett

hinder för att upphandla hållbart i Helsingborgs stad.

”Man kanske vill ha en viss miljömärkning men då kan man inte bara ställa krav på just den utan då måste man ställa likvärdiga också och då är frågan är likvärdig lika bra? Alltså för det är lite lurigt och hur bevisar man då att likvärdig uppfyller det vi vill uppnå” (U2, 2014).

Liknelsen med exemplet om rökning från teorin kan relateras till hållbart beteende

(Andersson, 2009). Man vill agera hållbart och vill generera hållbara inköp, men eftersom det

finns hinder i form av regler och lagar om hur man kan arbeta med hållbarhet kan det göra att

vissa individer väljer bort hållbarhetsfaktorerna för att inte riskera att misslyckas. Ajzen

(1988) beskriver att de individer som inte anser att de har resurserna eller möjligheterna att

prestera ett visst beteende får problem att skapa en stark känsla av att klara av handlingen.

Detta trots att de har en positiv attityd till det. Det kan bidra till att krav på hållbarhet väljs

bort för att det är för svårt att hantera vid upphandlingar.

”För det är ju en jätteliten del av mitt jobb egentligen. De är ju en pluttig del som ingår i en liten del i mitt förfrågningsunderlag. Fast egentligen så hade jag nog velat att det skulle ta större plats tror jag. Sen skulle jag väl kanske önska att vi kunde ta ut svängarna ännu lite mer än vad vi gör för man blir lite rädd. Men visst min chef är ändå positiv till att ta chanser fast beställaren vill ju gärna ha ett avtal på plats. De skiter ju fullständigt i ibland i då om man har ställt miljökrav.” (U1, 2014).

Citatet belyser att det finns en intention att åstadkomma hållbara upphandlingar men att det

finns hinder som påverkar den upplevda beteendekontrollen. Intentionen är att genomföra

hållbara upphandlingar men att beteendekontrollen är för låg, vilket leder till att

hållbarhetsaspekter väljs bort. Här kan en koppling mellan upplevd beteendekontroll och den

41


subjektiva normen göras synlig. Den sociala normen som råder att producera lyckade

upphandlingar leder till en rädsla att arbeta med hållbarhet som är komplext och osäkert

(Andersson, 2009). Inom staden arbetar man för att skapa bättre förutsättningar för

upphandlingsenheten genom att anställa personal som besitter kompetenser rörande både

miljömässiga och sociala krav (UC, 2014). Detta som en åtgärd för att kunna följa upp de

krav som ställs i upphandlingen. Idag menar U3 (2014) att man är rädd för att ställa

hållbarhetskrav, då känslan är att jag som upphandlare inte kan säkerställa att kraven kan

följas upp. Detta gör att man väljer bort hållbarhet eller att som upphandlare sätter in

hållbarhetskrav bara för att de ska finnas med (U1, 2014). För att kunna undvika scenarion där

upphandlarna väljer bort hållbarhet menar M1 (2014) att de miljökrav som ställs ska inte vara

direkt kopplade till upphandlarna. M1 (2014) menar istället att kompetensen ska komma från

andra individer som med sin expertis ska kunna hjälpa upphandlarna. Att få in anställda med

kunskaper som underlättar upphandlarnas vardag skulle kunna bidra med större mått av

upplevd kontroll menar Ajzen (1988).

UC (2014) menar att Helsingborgs stad har kommit långt i sitt arbete mot mer hållbara inköp

genom att personer med specifika kunskaper inom hållbarhet har blivit en integrerad del i

upphandlingsenheten. I framtiden hoppas Helsingborgs stad kunna få in fler anställda med

kompetenser inom de miljömässiga och sociala områdena. Det skulle kunna bidra till en mer

positiv känsla, vilket skulle kunna höja den upplevda beteendekontrollen vid miljömässiga

och sociala krav i upphandlingarna (Andersson, 2009; Ajzen, 1988).

Någonting som samtliga respondenter framför i diskussionerna om hållbarhet är arbetet som

Helsingborgs stad har gjort när det kommer till ekologisk mat. Där berättar respondenterna att

den ekologiska maten har gått från under en procent till närmare trettio procent av den totala

matkonsumtionen (U3, 2014). B1 (2014) beskriver hur viktigt det är att rätt livsmedel beställs

vilket samtliga respondenter instämmer i. Här visas att det har skapats en enkelhet kring

ekologisk mat genom att kraven är enkla att ställa och lätta att följa upp och mäta. Att

upphandla och köpa in ekologiska eller miljömärkta livsmedelsprodukter är en del i ett

hållbart beteende. Genom detta har det skapas en subjektiv norm och en hög upplevd

beteendekontroll kring ekologiska livsmedel (Webb & Sheeran, 2006).

”Så om vi sätter mål på x antal närodlade % av matinköpen eller x antal % ekologiskt så är det ju inköp ihop med skolan som hanterar maten till vår bespisningskök. De gör de ju själva hur de gör jobbet sen” (P4, 2014).

42


Citatet belyser hur Helsingborgs stad kan samlas kring begrepp som närodlat och ekologiska

livsmedel. Där känner respondenterna samhörighet och därmed har ett högt resultat uppnåtts.

Politikerna har ökat målet med den ekologiska maten till 40 procentenheter av de totala

matinköpen till 2015 som en följd av det positiva resultat som uppnåtts (P1, 2014). En annan

del av hållbarheten som det skapats en gemenskap kring är inköp som direkt påverkar barn

eller människors hälsa, till exempel städprodukter eller produkter som barn ska använda. Här

råder också en samlad bild bland respondenterna som menar att inköpet då ställer helt andra

krav (U1, 2014).

”Gymnastik utrustning hade jag en upphandling nu som jag har avbrutit på grund av att vi ställde för hårda miljökrav. De gick inte att genomföra då vi hade ganska tydliga krav på vilka ämnen som inte de här produkterna fick innehålla. De skulle skicka in certifieringar men det som skickades in var ett stort skämt. De var intyg på polska. Vi kunde knappt översätta det så vi fick avbryta upphandlingen. Det kändes viktigt att ställa miljökrav för de är produkter som barn har kontakt med dagligen” (U1, 2014)

Citatet belyser ett tydligt beteende för hur respondenten ser på produkterna som rör barn och

hur det har skapats en medvetenhet kring de krav som bör ställas. Det skapas en känslomässig

anknytning till inköpet och det är något alla kan relatera till. Detta skapar en angelägenhet att

rätt produkter ska inhandlas som inte innehåller ämnen som kan skada eller påverka barns

hälsa. Därför läggs mer arbete vid upphandlingarna när det finns en känslomässig anknytning

till attitydsobjektet (Jagers et al., 2009). Här visas en koppling av positiva attityder, en

subjektiv norm och en upplevd beteendekontroll vilket skapar goda intentioner att genomföra

upphandlingar när det gäller ekologiska livsmedel och produkter som rör barn (Ajzen, 1991).

Ajzen (1991) menar att ju starkare intentioner är att utföra ett visst beteende, ju större chans är

det att beteendet uppstår. Det visar att det finns bra förutsättningar till att skapa hållbarhet

men att det krävs en klarare definiering av hållbarhet inte bara när det gäller ekologiska

livsmedel och produkter till barn utan när det gäller alla hållbara inköp.

43


6 Slutsats

I detta kapitel presenteras studiens slutsatser som formats i analysen. Innan vi presenterar slutsatserna vill vi åter igen knyta an till syftet med studien. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilken inverkan attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll kan ha på beteendet att agera hållbart och om det skiljer sig åt mellan politiker, upphandlare och beställare vid inköp i Helsingborgs stad.

Vår studie visar att de grundläggande attityderna mellan politiker, upphandlare och beställare

liknar varandras. Det finns en gemensam övertygelse att hållbar utveckling är något som är

bra för samhället. Trots dessa övertygelser finns det kontextuella hinder som har bidragit till

att de positiva attityderna kring hållbarhet vid inköp har sjunkit bland beställare och

upphandlare. Det upplevs idag som svårt att praktisera hållbarhet fullt ut då det finns regler

och lagar att förhålla sig till. Politiker ser inte dessa hinder lika tydligt då de miljömässiga

vinsterna har varit högre än de beteendemässiga kostnaderna, vilket har skapat ett gap mellan

politiker och upphandlare. Studien har visat att begäret att få sina egna behov uppfyllda blir

mer påtaglig nu närmare slutanvändarna vi kommer. Där kan värden som komfort och estetik

ses som viktigare än hållbarhetskriterierna, då de beteendemässiga kostnaderna blir för

uppenbara och de miljömässiga vinsterna för små.

I studien identifieras skillnader på hur den sociala normen ser ut bland politiker, upphandlare

och beställare. Idag råder det en konsensus mellan Helsingborgs stads politiska partier som

tillsammans beskriver vikten av att informera och sprida budskapet kring hållbarhet. Den

tydligheten finns inte på upphandlingsenheten, då det ges olika budskap från

upphandlingscheferna om vad som bör prioriteras. Det gör att det blir svårt att skapa en

subjektiv norm kring hållbarhet, då budskapet att generera upphandlingar ställs i direkt

motsättning mot budskapet om att nå hållbar utveckling. Då hållbarhetskriterier är mer

komplexa och tidskrävande och således bidrar till en lägre effektivitet. Vidare kan vi även

påvisa att det finns olika kunskapsnivåer kring hållbara inköp mellan aktörerna, vilket

tydliggörs under intervjuerna. Den gemensamma nämnaren är diskussionen kring

komplexiteten i begreppet hållbarhet. Därför är den upplevda beteendekontrollen ganska lika

mellan politiker, upphandlare och beställare trots att kunskapsnivåerna skiljer sig åt i hur

aktörerna ser på hållbarhet. Att bryta ner hållbarhet till det vardagliga arbetet skapar problem

om det inte blir konkretiserat i verksamheterna. Både exemplet med ekologisk mat och

artiklar som rör barn visar på hur den upplevda beteendekontrollen ökar ju mer påtaglig den

blir. Ju mer konkret hållbarhet blir ju lättare är det att förhålla sig till den.

44


7 Diskussion

Vi kommer i det här kapitlet lyfta fram våra slutsatser och diskutera dessa.

Idag ses hållbar utveckling som en självklarhet i de flesta organisationer, så även i

Helsingborgs stad (Fisher, 2013; U1, 2014). Idag implementerar många organisationer

strategier för hållbar utveckling utan att ifrågasätta vad som krävs av verksamheten.

Helsingborgs stad har skapat en inköps- och upphandlingspolicy som en del i att nå ett

hållbart beteende vid inköp. Lind (2009) menar dock att politiker måste ha en förståelse för

vilka motivationsgrunder och värderingar som ligger bakom upphandlarnas och beställarnas

beteende vid inköpet för att skapa en träffsäker policy. Idag finns en vaghet i inköps- och

upphandlingspolicyn vilket gör att den blir svår att förhålla sig till i det dagliga arbetet för

upphandlare och beställare. Det är inte en självklarhet att individen beter sig i enlighet med de

attityder de säger sig ha om olika saker. Vilket kan förklara varför individen beter sig på ett

sätt och handlar på ett annat (Jagers et al., 2009). Bland Helsingborgs stads upphandlare och

beställare har det visats att det finns en positiv attityd till begreppet hållbarhet, dock finns det

brister i kunskapen om hur man ska bete sig hållbart som tillsammans med svårigheter att

praktiskt utföra hållbara inköp har lett till att attityderna sjunkit. Blir de beteendemässiga

kostnaderna för höga i relationen till de miljömässiga vinsterna minskar intentionen till ett

beteende (Ajzen, 1991; Lindén, 1994; Gardner & Stern, 2002). Det kan förklara

attitydskillnaderna till hållbara inköp, där politiker inte ser samma hinder som upphandlare

och beställare och således har en mer positiv uppfattning medan upphandlare och beställare

har en mer negativ attityd.

I studien har vi identifierat vilken inverkan den subjektiva normen kan ha för att utföra

hållbara inköp. Idag finns det skillnader i den subjektiva normen bland Helsingborgs stads

olika aktörer då det inte finns någon konkret definition om vad som är av värde vid hållbara

inköp. Därmed finns det ingen tydlighet kring vilket värde som bör prioriteras (Ajzen, 1991).

Det måste finnas en förståelse mellan politiker, upphandlare och beställare vilka typer av

värden som är viktiga vid hållbara inköp. Precis som vid attityderna skapar vagheten i policyn

inget tydligt förhållningssätt vilket leder att det blir svårt att skapa en subjektiv norm för

upphandlare och beställare. Lind (2009) menar att det måste finnas en förståelse mellan

aktörerna för att skapa förutsättningar för hållbara inköp. I studien har upphandlingsenheten

identifierats som en vital del för att kunna skapa förutsättningar för hållbara inköp då

upphandlarna är de som sätter ramverket för vad beställarna kan köpa in. Idag finns det olika

45


direktiv från ledningen för vad som bör prioriteras vid upphandlingarna. Detta tvingar

upphandlarna att välja mellan att producera upphandlingar för att inte ses som långsam eller

att fokusera på att ställa hållbara krav vid upphandlingen. Bristen på beteendespecifik

kunskap vid hållbara upphandlingar har lett till att det tar längre tid att ta in

hållbarhetskriterier och därmed uppfattas upphandlaren som långsam när de lägger ner mer tid

på att skapa hållbara inköp. Avsaknaden av en klar subjektiv norm på upphandlingsenheten

kan således ha stor inverkan på vilka avtal som produceras av upphandlingsenheten. Detta kan

skapa problem då upphandlarna idag tenderar att välja bort hållbarhetskriterier till förmån för

att vara mer effektiv och därigenom inte ses som långsam. Avsaknaden av en klar subjektiv

norm för upphandlingsenheten bidrar även till en osäkerhet för beställarna då de inte har ett

tydligt förhållningssätt till hållbara inköp. Detta styrker Linds (2011) påstående om vikten av

att ha en förståelse för vilka underliggande faktorer som påverkar beteendet vid skapandet av

en policy.

I studien kan vi konstatera att den upplevda beteendekontrollen bland både politiker,

upphandlare och beställare pekar åt samma håll, komplexiteten i begreppet och problematiken

att praktiskt närma sig hållbarhet. Detta knyter även an till både attityder och den subjektiva

normen som påverkas av tvetydigheten i begreppet, vilket leder till avsaknaden av tydliga

direktiv och förhållningssätt i inköps- och upphandlingspolicyn. Trots komplexiteten i

begreppet har hållbar utveckling blivit en norm och värdering för Helsingborgs stad för att

kunna möta dagens och morgondagens behov (P1, 2014; U1; 2014 B1, 2014). Detta trots att

Helsingborgs stad inte har skapat en definition för att praktiskt arbeta med det vid

upphandlingar och inköp. Det har lett till att den upplevda beteendekontrollen hos politiker,

upphandlare och beställare är relativt låg trots att kunskapsnivåerna skiljer sig åt. Att bryta ner

hållbarhet till det vardagliga arbetet skapar problem om det inte blir konkretiserat i

verksamheterna. Studier har visat att människor som tvivlar på sin egen förmåga att utföra ett

beteende inte heller kommer att genomföra beteendet så länge tvivlet kvarstår (Anderson,

2009). Således skapas en barriär och en osäkerhet för beställare och upphandlare vilket gör

att det hållbara beteendet hindras och hållbara krav väljs bort för att inte misslyckas med sin

uppgift. Det kan även skapa problem för politiker när de ska sprida informationen om

hållbarhet neråt i organisationen.

Vår studie visar på att när hållbarhet blir konkret och greppbart ökar den upplevda

beteendekontrollen, samtidigt som det skapas tydliga mål och gemensamma förhållningssätt.

46


Både exemplet med ekologisk mat och artiklar som rör barn visar på hur den upplevda

beteendekontrollen ökar ju mer verklig hållbarheten blir. Samtidigt gör tydliga mål att det

skapas en strävan och en positiv känsla att succesivt arbeta för att nå målsättningen bland

aktörerna. Desto mer konkret hållbarhet blir ju lättare är det att förhålla sig till den. Detta

visar att vagheten i begreppet påverkar både attityder, subjektiva normer och den upplevda

beteendekontrollen och är således en viktig del för Helsingborgs stad att förändra för att

kunna skapa förutsättningar för mer hållbara inköp.

47


8 Förslag till vidare forskning

Hållbar utveckling definieras som den utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att

riskera kommande generationers möjligheter att möta sina behov. Att skapa en förståelse för

vilken inverkan de underliggande faktorerna kan ha på beteendet att agera hållbart är en

förutsättning för att kunna skapa praktiska metoder att arbeta med hållbarhet. Det finns ingen

generell lösning för alla, utan varje organisation måste identifiera sina aktörers underliggande

faktorer till hållbarhet för att kunna utveckla policyer och förhållningsätt.

Studien har identifierat ett glapp mellan politiker samt upphandlare och beställare och menar

på att detta glapp måste minskas för att kunna skapa en gemenskap och ett praktiskt

förhållningssätt till hållbarhet. Det måste även skapas en definition av begreppet hållbarhet för

att skapa praktiska mål att arbete efter. För att göra detta krävs att det stiftas hållbara mål som

aktörerna kan arbeta utifrån och på så vis skapa en positiv attityd och en subjektiv norm kring

hållbarhet. För att studera attityder- och beteendens roll i hållbarhetsarbetet vill vi föreslå att

fler empiriska studier utförs kring både miljömässiga och sociala aspekter av hållbarhet. I

dagsläget finns det en brist på forskning kring hur de sociala- och etiska aspekterna av

hållbarhet påverkar attityder och beteenden. Därför krävs studier i större utsträckning än vår

egen med fler intervjuer och ett större urval av respondenter. Detta skulle kunna bidra till en

mer nyanserad bild av attityder och beteendens roll för att skapa bättre praktisk hållbarhet

inom organisationer.

Vi tror även att det bör utföras studier i både större och mindre organisationer både i

näringslivet och i den offentliga sektorn för att kunna identifiera skillnader och likheter

mellan sektorerna och mellan olika stora organisationer. Detta för att kunna skapa en mer

generaliserad bild över hur attityder och beteende påverkar det praktiska hållbarhetsarbetet.

48


9 Källförteckning

Litterära källor

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Ajzen, I. (1988). Attitudes, personality, and behavior. Chicago: Dorsey Press.

Ajzen, I. (1991). The Theory of planned behavior. Organizational behavior and human decision process 50, 179-211.

Ajzen, I. (2001). Nature and operations of attitudes. Annual Review of Psychology 52, 27-58.

Ajzen, I. & Fishbein, M. (1980). Understanding attitudes and predicting social behavior. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.

Ajzen, I. & Fishbein, M. (2005). The influence of attitudes on behaviour. Tillgänglig: http://www.bm.ust.hk/~mark790b/readings/T5bR2_ajzen2005.pdf (Hämtad 2014-05-12).

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Malmö: Liber.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, M. von Borgstede, C. Eriksson, O. Guath, M. Henriksson, G. Sundqist, J-O. & Åkesson, L. (2011). Hållbar avfallshantering. Utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och etnologiskt perspektiv: Kungliga tekniska högskolan.

Arjaliès, D. & Mundy, J. (2013). The use of management control systems to manage CSRstrategy: A levers of control perspective. Management Accounting Research 24, 284-300. Birkin, F. Polesie, T. & Lewis, L. (2009). A new business model for sustainable development: an exploratory study using the theory of constraints in Nordic organizations. Business Strategy and the Environment 18 (5), 277–290.

Blake, J. (1999). Overcoming the ‘value‐action gap’ inenvironmental policy: Tensions between national policy and local experience, LocalEnvironment. The International Journal of Justice and Sustainability 4 (3), 257-278.

Bouwer, M. Jonk, M. Berman, T. Bersani, R. Lusser, H. Nappa, V. Nissinen,A. Parikka, K. Szuppinger, P. & Viganò, C. (2006). Green Public Procurement in Europe 2006 – Conclusions and recommendations. Tillgänglig: <http://ec.europa.eu/environment/gpp/pdf/take_5.pdf> (Hämtad 2014-04-04).

49

http://www.bokus.com/bok/9789147099153/skriva-uppsats-med-kvalitativ-metod-en-handbok/

http://www.bm.ust.hk/~mark790b/readings/T5bR2_ajzen2005.pdf


Brundtlandrapporten. (1987). Our Common Future. FN:s Världskommission för miljö ochutveckling.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Christakis, N. & Fowler, J. (2009). Connected: The Surprising Power of our Social Networks and How they Shape our lives. Journal of family theory & Review 3, 220-239.

Conner, M. & Armitage, C. (1998). Extending the Theory of Planned Behavior: A Review and Avenues for Further Research. Journal of Applied Social Psychology 28 (15), 1429-1464.

Conner, M. & Sparks, P. (1996). The theory of planned behavior and health behaviors. In Conner, M. & Norman, P. (red.) Predicting health behavior. ss. 121-162. Buckingham: Open University Press.

De Young, R. (1993). Changing behavior and making it stick: The conceptualization and management of conservation behavior. Environment and behavior 25 (4), 485-505.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Diekmann, A. & Franzen, A. (1999). ‘‘The Wealth of Nations and Environmental Concern’’. Environment and Behavior 31, 540–49.

Donella, H. Meadows, H. Meadows, D. Randers, J. & Behrens III, W. (1972). The Limits to Growth: A Report to The Club of Rome. Tillgänglig: <http://www.ask-force.org/web/Global-Warming/Meadows-Limits-to-Growth-Short-1972.pdf> (Hämtad 2014-05-01).

Dyllick, T. & Hockerts, K. (2002). Beyond the business case for corporate sustainability. Business Strategy and the Environment 11 (2), 130–141.

Eagly, A. & Chaiken, S. (1993). The psychology of attitudes. Texas: Harcourt Brace & Company.

Elkington, J. (1994). Towards the Sustainable Corporation: Win-Win-Win Business Strategies for Sustainable Development. California Management Review 36(2): 90-100.

Fisher, E. (2013). The Power of Purchase: Addressing Sustainability through Public Procurement. European Procurement & Public Private Partnership Law Review 1, 1-7.

50

http://www.ask-force.org/web/Global-Warming/Meadows-Limits-to-Growth-Short-1972.pdf

http://www.ask-force.org/web/Global-Warming/Meadows-Limits-to-Growth-Short-1972.pdf


Frick, J. Kaiser, F. & Wilson, M. (2004). Environmental knowledge and conservation behavior: exploring prevalence and structure in a representative sample. Personality and individual differences 37, 1597-1613.

Gardner, G. & Stern, P. (2002). Environmental problems and human behavior. 2. uppl. Boston: Pearson custom publishing.

Glanz, K. Rimer, B. & Lewis, F. (2002). Health behavior and health education: theory, research, and practice. San Francisco: Jossey-Bass.

Helsingborg stad. (2014). Helsingborg 2035. Tillgänglig: <http://www.helsingborg.se/Medborgare/Kommun-och-politik/hallbart-helsingborg-2035/> (Hämtad 2014-04-30).

Helsingborgs stad. (2009). Inköps- och upphandlingpolicy för Helsingborgs stad. Tillgänglig: http://www.helsingborg.se/ImageVaultFiles/id_719/cf_2/Inkop_upphandlingspolicy[1].pdf (Hämtad 2014-04-30).

Holme, I. & Solvagn, B. (1997). Forskningsmetodik: Om Kvalitativa Och Kvantitativa Metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hultgren, S. (2008). Fysisk aktivitet-folkhälsa-beteendeförändringar: en beteendevetenskaplig betraktelse: hur får man barn och ungdomar intresserade av fysisk aktivitet? Uppsala: Kunskapsföretaget.

Jagers, S. Martinsson, J. & Nilsson, A. (2009). Kan vi påverka folks miljöattityder genom information? En analys av radiosatsningen "Klimatfeber". Regeringskansliet. Tillgänglig: <http://www.ems.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20Rapport%202009_4.pdf> (Hämtad 2014-05-10).

Jagers, S. & Matti, S. (2010). Ecological Citizens: Identifying Values and Beliefs that Support Individual Environmental Responsibility among Swedes. Sustainability 2, 1055-1079.

Kashima,Y. Gallois, C. & McCamish, M. (1993). The theory of reasoned action and cooperative behavior: It takes two to use a condom. British Journal of Social Psychology 32, 227-239.

Kates, R. Parris, T & Leiserowitz, A. (2005). What is sustainable development? Goals, indicators, values and practice. Science and policy for sustainable development 47 (3), 8-21. Kemp, P. (2005). Världsmedborgaren. Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Göteborg: Daidalos.

51

http://www.ems.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20Rapport%202009_4.pdf

http://www.helsingborg.se/ImageVaultFiles/id_719/cf_2/Inkop_upphandlingspolicy%5B1%5D.pdf

http://www.helsingborg.se/Medborgare/Kommun-och-politik/hallbart-helsingborg-2035/


Kinzig, P. Ehrlich, P. Alston, L. Arrow, K. Barrett, S. Buchman, T. Daily, G. Levin, B. Levin, S. Oppenheimer, M. Ostrom, E. & Saari, D. (2013). Subjective norms and Global Environmental Challenges: The Complex Interaction of Behaviors, Values, and Policy. Bio Science 63 (3), 164-175.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lafferty, W. (1998). The Politics of Sustainable Development: Global Norms for National Implementation I Dryzek, J. & Schlosberg, D. 1998 (red.) Debating the Earth. The Environmental Politics Reader: 185-208. Oxford: Oxford university press

Leiserowitz, A. Kates, R. & Parris, T. (2004). Sustainability Values, Attitudes, and Behaviors: A Review of Multi-national and Global Trends. Tillgänglig: http://www.hks.harvard.edu/var/ezp_site/storage/fckeditor/file/pdfs/centers-programs/centers/cid/publications/faculty/wp/113.pdf (Hämtad 2014-07-10).

Levin, I. Schneider, S. & Gaeth, J. (1998). All Frames Are Not Created Equal: A Typology and Critical Analysis of Framing Effects. Organizational behavior and human decision processes 76 (2), 149–188.

Lind, T. (2011). Miljörelaterat beteende. En studie av motiven bakom miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Luleå tekniska universitet.

Lindén, A. (1994). Människa och miljö. Om attityder, värderingar, livsstil och livsform. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Magnusson, M. Arvola A. Hursti, U. Aberg, L. & Sjoden, P. (2001). Attitudes towards organic foods among Swedish consumers. British Food Journal 103 (3), 209-226.

Ogden, J. (2003). Some problems with social cognition models: A pragmatic and conceptual analysis. Health Psychology 22, 424-428.

Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Rasmus, C. & Montiel, I (2005) When Are Corporate Environmental Policies a Form of Greenwashing? Business & Society 44, 377-414.

Regeringskansliet (2014). Historik och Bakgrund. http://www.regeringen.se/sb/d/15420/a/184920 (Hämtad 2014-08-01).

Sandell, K. Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik – Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Semenza, J. Hall, D. Wilson, D. Bontempo, B. Sailor, D. & George, L. (2008). Public perception of climate change – voluntary mitigation and barriers to behavior change. In American Journal of Preventive Medicine 35 (5), 479-487.

52

http://www.regeringen.se/sb/d/15420/a/184920

http://www.hks.harvard.edu/var/ezp_site/storage/fckeditor/file/pdfs/centers-programs/centers/cid/publications/faculty/wp/113.pdf

http://www.hks.harvard.edu/var/ezp_site/storage/fckeditor/file/pdfs/centers-programs/centers/cid/publications/faculty/wp/113.pdf


Stern, P. (2000). Toward a Coherent Theory of Significant Behavior. Journal of Social Issues 56 (3), 407–424.

Söderholm, P. (2008). Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Slutrapport till naturvårdsverket från forskningsprogrammet sharp. Naturvårdsverket. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5899-9.pdf (Hämtad 2014-07-01).

Tayler, S. & Todd, P. (1995). Decomposition and crossover effects in the theory of planned behavior: A study of consumer adoption intentions. International Journal of Research in Marketing 12 (2), 137-155.

Testa, F. Iraldo, F. & Frey, M. (2011). The effect of environmental regulation on firms competitive performance: the case of the Building & Construction sector in some EU regions. Journal of Environmental Management 92, 2136 – 2144.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tukker, A. Emmert, S. Charter, M. Vezzoli, C. Sto, E. Andersen, M.Geerken, T. Tischner, U. & Lahlou, S. (2008). Fostering change to sustainableconsumption and production: an evidence based view. Journal of CleanerProduction 16, 1218–1225.

Ungar, S. (1994). ”Apples and oranges: probing the attitude-behaviour relationship for the environment”. Canadian Review of Sociology and Anthropology 31 (3), 288-304.

United Nations. (2001). Press Release SG/SM/7739 ENV/DEV/561. Tillgänglig: <http://www.un.org/News/Press/docs/2001/sgsm7739.doc.htm> (2014-05-21).

Walker, H. & Brammer, S. (2009). Sustainable procurement in the United Kingdom public sector. Supply Chain Management: An International Journal 14, 128 – 137.

Webb, T. & Sheeran, P. (2006). Does Changing Behavioral Intentions Engender Behavior Change? A Meta-Analysis of the Experimental Evidence. Psychological Bulletin 132 (2), 249–268.

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Wilkinson, A. Hill, M. & Gollan, P. (2001). The sustainability debate. International Journal of Operations and Production Management 21 (12), 1492–1502.

Åberg, H. (2000). Sustainable waste management in households from international policy to everyday practice. Experiences from two swedish field studies. Göteborgs universitet.

53

http://www.bokus.com/bok/9789144018287/kvalitativ-forskning-i-praktiken/

http://www.un.org/News/Press/docs/2001/sgsm7739.doc.htm

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5899-9.pdf


Muntliga källor

2014-04-24 Respondent U1

2014-04-25 Respondent U2 & U3

2014-04-29 Respondent UC

2014-04-30 Respondent P1

2014-05-05 Respondent B1




2014-05-09 Respondent B2

2014-05-09 Respondent M

54


Bilaga 1 - Intervjuunderlag

Genom att ge en bakgrundsförklaring till vilka vi är och syftet med studien möjliggörs ett

förtroende mellan respondent och intervjuaren. Vi kommer i samband med intervjuerna ge en

övergripande bild hur materialet insamlats och varför vi har valt att intervjua just er. En kort

presentation om intervjuarna, studiens syfte och en motivering av respondenten. Frågorna till

er respondenter skrivs i kursiv stil.

1) Presentation av intervjuarna:

1. Berättar att vi läser vid Lunds Universitet och att vår utbildning är inriktad mot

logistik, ekonomi och service.

2. Läser sjätte och sista terminen och därmed skriver en kandidatuppsats.

2) Presenterar studiens syfte:

1. Studiens syfte är att närma sig hållbara upphandlingar och vill således undersöka

vilken uppfattning det finns bland aktörerna i Helsingborgsstad. Hållbara inköp är

inom ramen för ekonomiska, miljömässiga, sociala & etiska aspekter.

3) Allmänt:

1. Beskriv dig själv, vem du är, din bakgrund och vad du gör?

2. Hur länge har du arbetat här?

3. Har du haft samma arbetsuppgifter hela tiden?

4. Har du någon specialkompetens? I så fall vad?

5. Vilken är din viktigaste uppgift och vad är din avdelnings viktigaste uppgift?

6. Vem/Vilka är dina chefer? Vilken är deras roll?

7. Hur relevant är din utbildning för din arbetsuppgift?

4) Arbetssätt

1. Har ni manualer för hur ni ska arbeta?

2. Rutiner? Hur har det uppkommit? Hur ofta förändras de?

3. Finns det regler för hur du arbetar?

55


5) Offentliga upphandlingar:

1. Kan du ge en kort beskrivning av din syn på offentlig upphandling?

2. Förklara allmänt hur ert arbetssätt ser ut vid en upphandling- hur jobbar ni? vilka

steg gås igenom?

3. Vilka problematiska situationer kan uppstå vid upphandlingar?

4. Hur ser upphandlarnas samarbete ut med beställare och slutkund?

6) Hållbara inköp:

1. Vilken syn upplever du att Helsingborgsstad har på hållbara inköp?

2. Vilken är din syn på hållbara inköp?

3. Varför arbetar ni med hållbara inköp?

4. Vilka faktorer anses inom organisation som viktiga vid hållbara inköp? (ekonomiska,

miljömässiga, sociala etiska)?

5. Vilken roll har hållbara inköp?

6. Vilka problem finns det med hållbarhet?

7. Hur anser du att olika aktörer ser på hållbara inköp inom kommunen (politiker,

inköpschefer, upphandlare, beställare och slutkund)

8. Hur kommuniceras dessa ut och vem gör det?

9. Hur ser kommunikationen ut mellan beställare, upphandlare och slutkund för att

genomföra hållbara inköp?

10. Hur ser rollfördelningen ut mellan beställare, upphandlare och slutkund för att

genomföra hållbara inköp?

11. Hur påverkar LOU upphandlingen för hållbara inköp?

7) Utbildning, kompetens och kunskap:

1. Hur viktig anser du att din bakgrund är för att utföra hållbara inköp?

2. Vilka kompetenser/kunskap ser du som viktiga för att utföra hållbara inköp? Hur får

du sådan kunskap? Finns tid och möjlighet att skaffa den kunskapen?

3. Vilken intern utbildning får upphandlare för att utföra hållbara inköp?

4. Söker du aktivt efter kunskap och information om hållbara inköp?

56


5. Anser du att rätt förutsättningar ges för att utföra hållbara inköp? Tror du andra

tycker likadant?

6. Vilken kompetensutveckling anser du vara bra för att du som upphandlare ska kunna

utföra bättre hållbara upphandlingar? Ges möjlighet till återkoppling efteråt?

7. Vem är det ansvarar för kompetensutveckling på din avdelning?

8. Vilka svårigheter finns för hållbara upphandlingar?

8) Lärande i organisationen

1. Lär man internt från varandra?

2. Har du tid/möjlighet att dokumentera dina kunskaper och erfarenheter? Uppmuntras

du att göra det?

3. Har du delat med dig av din kunskap som har gynnat hållbara inköp?

4. Vilka kanaler används för att sprida kunskap om hållbara inköp?

5. Hur sprids kunskap och information om hållbara inköp? Vilken information är

tillgänglig för dig? Ex Manualer osv.

9) Slutligen:

1. Tycker du att ni har de resurser och tillgångar som behövs för att genomföra hållbara

inköp?

2. Vilka svårigheter och problem anser du överlag vara mest påtagliga vid hållbara

upphandlingar? Hur påverkar dessa upphandlingsprocessen? Hur hanteras

svårigheterna?

3. Har du något att tillägga som du tycker studien har missat?

57