1-Karakt.risering av G.llinge 2004-09-06 - Kungsbacka

1

KUNGSBACKA KOMMUN

KARAKTÄRISERING AV KUNGSBACKAS ÖSTRA KOMMUNDELARmed fokus på Gällinge

Karaktäriseringen har sammanställts på uppdrag av För-valtningen för Plan & Bygg i Kungsbacka kommun un-der sommaren 2004. Metoden som använts är dennorska ”Stedsanalysen”.

Text, färgfoton och grafisk form, där inget annat anges,Anna-Karin Ljungman, landskapsarkitektstuderande påSLU i Alnarp.

Svartvita foton är hämtade från Hembygdsmuseet iKungsbacka. Småskisser på sidan 18, 19 och 35 är tagnafrån ”Vårda dem ömt”. Småskisser på sidan 24, 26, 32och 33 är hämtade ur Arkitekturprogrammets ram-program.

INNEHÅLL

1. INLEDNING 5

Karaktärisering - Arkitekturprogrammet 5Dagsläge - planering 6Kommundelen Gällinge 7Metod 8

2. LANDSKAPET I KUNGSBACKASÖSTRA KOMMUNDELAR 9

Halland 10Östra Kungsbacka 11Det bevaransvärda landskapet 12

3. HISTORIA 13

Varför ska man ta hänsyn till historien? 14

Landskapet formas 15Gällinge socken 16Människan i Gällinge 17Bebyggelsens utveckling 18Byggnadsepoker med exempel från Gällinge 20

4. HUSETS PLACERING 23

Att välja plats 24Att utgå från platsen 25Bra planering ger bättre resultat 26Olika placeringar av ny bebyggelse 27

5. HUSETS UTFORMNING 31

Volym och skala 32Färgsättning och fasadmaterial 33Tak 33Fönster och dörrar 34Detaljer 34Tillbyggnad 35Komplementbyggnader 36Ekonomibyggnader för jordbrukets behov 36

6. KULTURHISTORISKT INTRESSANTABYGGNADER OCH MILJÖER 37

SLUTORD 43

KÄLLFÖRTECKNING 44

5

Ramprogram för Kungsbacka kommun.Ger en översikt över kommunens olikabebyggelsemiljöer.

Jordbruksbygd

Ramprogram för kommunens bebyggelse medkaraktäriseringar av de viktigaste bebyggelsemiljöerna:

CentralortenKommundels-centra

Kustnärabebyggelse

Anneberg CKullavik CFrillesås CÅsa COnsala CFjärås C

Östrakommun-delarna t exHåforsHjälmaredAlafors

Innerstaden,bebyggelse-områdenfrån olikaepoker

VassbäckGottskärLerkilV. HagenSärö

1. Inledning

Karaktärisering - ArkitekturprogrammetDen här karaktäriseringen vill belysa de kvaliteter och särdragsom finns i kommunens östra delar, med utgångspunkt frånområdet kring Gällinge. Målet är att i framtida utveckling varamedveten om de kvaliteter som finns för att kunna behålla ochutveckla dessa.

Arkitekturprogrammet består av två delar, dels ett ramprogramoch dels delprogram för specifika områden i kommunen. Detska fungera som ett av flera bedömningsunderlag i bygglov-och planeringsprocessen. I denna karaktärisering används Gäll-inge församling som studieområde, men det är tänkt att karak-täriseringen med råd och riktlinjer ska fungera generellt förkommunens östra delar.

Med hjälp av karaktäriseringen kan kommunen och den bygg-lovsökande tillsammans diskutera hur nya byggnader, om- ochtillbyggnader ska utformas och anpassas till omgivningen. Där-för är det viktigt att den som planerar att bygga kontaktar kom-munen i ett tidigt skede.

Fokus InlandDenna karaktärisering är dessutom en del av projektet FokusInland där alla kommuner i Halland deltar 2004. Det handlarom att medvetet behandla jordbrukslandskapet och dess be-byggelse ur kulturhistorisk, ekologisk och estetisk synpunkt föratt främja en positiv landsbygdsutveckling. Ett liknande pro-jekt genomfördes 2001 om kustremsan i Halland och om hurman ska bygga där. Det projektet hette ”Hus vid Hav”.

FFFFFaktaaktaaktaaktaaktaBakgrunden till arbetet med Arkitek-turprogrammet är ändringar i Plan-och bygglagen tillkomna 1999 i syfteatt stärka estetiska värden inombyggnadsbeståndet. Programarbetet ären konsekvens av detta och de av riks-dagen antagna regeringspropositioner(1996/97:3 och 1997/97:17) somframhåller att preciserade dokumentbehöver tas fram i kommunerna dålagförändringen inte ensam anseskunna värna estetiska värden.

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar1. Inledning1. Inledning1. Inledning1. Inledning1. Inledning

Karaktäriseringar görs för olika delar av kommunen för att beskriva vadsom är specifikt i de olika bebyggelsemiljöerna där.

6

Dagsläge – Planering

I den gällande översiktsplanen ÖP90, fanns serviceorter före-slagna och i förslaget till översiktsplan för 2004 förstärker mandenna tanke. I den är Gällinge by en serviceort. Andra är före-slagna på flera ställen i kommunen och syftet är att även i fram-tiden ha en levande landsbygd och kunna erbjuda service tilldem som bor där. Det innebär att kommunen vill förstärkamed ytterligare bostadshus runt de utsedda serviceorterna såatt olika typer av service kan samlas där när underlag finns.Kollektivtrafik ska exempelvis kunna garanteras till dessa plat-ser. Även Idala och Förlanda är serviceorter.

Förutom förslag till översiktsplanen finns även bl a förslag tillKulturmiljövårdsprogram och förslag till Naturvårdsplan sompåverkar kommande planarbete.

FFFFFaktaaktaaktaaktaaktaEn översiktsplan redovisar översiktligtframtida markanvändning och beskri-ver hur kommunen ska främja olikaintressen och en god miljö. Den redo-visar även kommunens syn på hur denbebyggda miljön ska utvecklas och be-varas. När översiktsplanen i någon delär inaktuell eller när det i någon kom-mundel behövs en mer detaljerad re-dovisning kan en fördjupad översikts-plan göras. Förslag till

Kulturmiljövårdsprogram.Förslag tillNaturvårdsplan.

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar1. Inledning1. Inledning1. Inledning1. Inledning1. Inledning

Serviceort

Större viktigt kommunikationsstråk

Kollektivtrafik, når serviceorter

Placering avserviceorter iförslaget tillöversiktsplanen2004.

7

Kommundelen GällingeI den här delen av Kungsbackas arkitekturprogram behandlaskommunens sydöstra delar. Gällinge har använts som studie-område i historie- och karaktärsbeskrivning men de råd ochriktlinjer som ges gäller för alla som vill bygga på landsbygdeni inlandet.

Till Gällinge församling hör flera små byar som Dugatorp,Stockared och Gödatorp. Håfors delas mellan Gällinge och Idalaförsamling. Byarna är små, glesa och har inga tydliga centrum.Ibland kan det vara svårt att se var gränsen mellan de olikabyarna går. Det som räknas till Gällinge by är några få hus,men den service som finns delas mellan de olika byarna. Ex-empelvis har både skolan i Gällinge och affären i Dugatorpstora upptagningsområden.

Kommundelen består av ett kuperat jordbrukslandskap medmindre skogsbeklädda partier. Bebyggelsen är gles och vägarnaföljer landskapet på ett naturligt sätt. Landskapet som det serut idag har vuxit fram under lång tid i samspel mellan naturenoch människors brukande av jorden. Det har bildats en karak-tär som är värd att bevara. När man ska omforma landskapetefter dagens sätt att leva är det viktigt att ta hänsyn till dennakaraktär. Förr skedde det av sig själv, eftersom dåtidens sätt attleva var det som skapade karaktären.

Till skillnad från övriga delar i Kungsbacka kommun ökar intebefolkningen i Gällinge särskilt snabbt. Gällinge församlinghar ökat med hundra invånare på tjugo år, till knappt 700 in-vånare. Under hela 1900-talet var invånarantalet relativt kon-stant. Med attraktiva bostäder och ett bra pendelavstånd kandet dock tänkas att fler kommer att flytta till de östrakommundelarna efter hand som det blir svårare att hitta lämp-liga tomter längs kusten.

123451234512345123451234512345

Gällinge by Många småbyar ligger tätt i Gällinge församling.Bebyggelsen i byarna är gles och ibland är det svårtatt se var gränsen mellan byarna går.

Kungsbacka kommun

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar

1. Inledning1. Inledning1. Inledning1. Inledning1. Inledning

Gällinge församling

8

9

2. Landskapet i Kungsbackas östra kommundelarLandskap är ett vitt begrepp som innefattar alla de förhållanden som påverkar ett områdes karak-tär. Naturförhållanden, terrängformer, växlighet och kulturell påverkan skapar en enhet som vi kal-lar landskap.

10

HallandLandskapet i Halland och även i Kungsbacka kommun är or-ganiserat som på denna bild. Åkrar är placerade i dalgångar därjorden är bördig och där det finns tillgång till vatten. På höj-derna där det finns berg och där jorden är magrare är skogplanterad. Bebyggelsen ligger ofta med stöd av skogsbrynet ochutblick över åkrarna.

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar2.2.2.2.2. Landsk Landsk Landsk Landsk Landskapapapapapet i Ket i Ket i Ket i Ket i Kungsbackungsbackungsbackungsbackungsbackas östras östras östras östras östra ka ka ka ka kommundelarommundelarommundelarommundelarommundelar

11

Östra Kungsbacka

I de nordöstra delarna av Kungsbacka kommun finns mer skogmedan trakterna i söder, kring Gällinge, är ett halvöppetjordbrukslandskap. Gällinge by ligger på en platå som hängerihop med en höjdsträckning som kallas Göteborgsmoränen varsutbredning syns på sidan 16. Höjdryggen syns tydligt efter-som det öppna landskapet framhäver den och inte döljer densom skogen kan göra.

Tredimensionell skiss av kartan över Gällinge och Dugatorp.Husen ligger på platån längs skogsbrynet eller längs med vägen.De får stöd av varandra eller av vegetationen och har ofta en finutsikt över dalen. Gården som ligger i dalen är ett undantagmen det får ändå ett fint stöd av stora träd som växer runt husen.Några hus ligger i skogen.

Karta över byarna Gällinge och Dugatorp. De ligger närmareän 1 km från varandra. Skiss av kartan syns på bilden härbredvid.


12

Det bevaransvärda landskapetNär man kommer till de östra delarna av Kungsbacka kom-mun slås man av att det är ett vackert landskap. Det är ettlandskap som är typiskt svenskt och som är en del av vårt ge-mensamma kulturarv. Böljande åkrar, små skogsdungar, finagamla trähus, stora träd, vägar som följer landskapet och his-nande utsikter; alla är delar av en helhet vi tycker om och somär värd att bevara.

Den svenska landsbygden har en djup förankring i den svenskafolksjälen. Mycket av det som tillhörde det äldre kulturland-skapet som gärdesgårdar, höhässjor och hagmarker, tillmäts idaghöga värden. Undersökningar visar att 1920-30-talens lands-bygd har blivit många svenskars ideallandskap med förebilder iAstrid Lindgrens sagor om Emil i Lönneberga och barnen iBullerbyn.

Denna svenska landsbygd är ett kulturarv som även kommandegenerationer har rätt att ta del av. Därför är det viktigt att fun-dera över vad det är vi vill bevara, vad det är vi tycker så mycketom.

De flesta som bor på landsbygden idag använder inte landska-pet för sin försörjning utan livnär sig på annat sätt. Den tradi-tionella bebyggelsen har vuxit fram ur ett beroende av naturenoch ett brukande av jorden. Det har inte den nya bebyggelsensom exempelvis kan vara byggd i trä även i trakter med mycketlite skog. Idag påverkas vi mer av samhällsideal som skapasöver större avstånd och det är andra kvaliteter än den godaåkerjorden som är viktiga i valet av boplats. Trygghet, transport-möjligheter och närhet till natur och service är viktigare fakto-rer idag.


13

3. HistoriaHistorien berättar om hur landskapet har formats, hur människor levat och hur bebyggelsen kom-mit till. Detta är viktigt för att förstå hur och varför saker är som de är idag och för att kunna planerahur vi vill att de ska vara imorgon. Idag är historia imorgon.

14

Varför ska man ta hänsyn till historienNär nya hus byggs är det viktigt att veta något om historien,varför det ser ut som det gör idag. Då kan man behandla om-givningen på ett varsamt sätt så att en del av historien får fort-sätta leva kvar bredvid det nya. Det ger oss en fördjupad upp-levelse av platsen om vi kan se tecken på förfluten tid och kännahistorisk kontinuitet.

Ser man bakåt i historien är natur och kultur intimt samman-länkade. De naturliga förutsättningarna avgjorde var man kundeodla, bygga hus och var vägarna skulle gå. Landskapet som detser ut idag har vuxit fram under lång tid i samspel med män-niskors användning av det men nu gör den tekniska utveck-lingen att vi rent tekniskt kan bygga nästan hur som helst, ävenom det inte är det mest ekonomiska. Harmonin och helhets-bilden som finns i landskapet kan störas om utvecklingen intetar hänsyn till naturen. Nya hus som anpassas till omgivningenstärker istället den lokala identiteten.

Vägarna i de östra kommundelarna följer ofta landskapet på ett naturligt sätt.

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar3.3.3.3.3. Hist Hist Hist Hist Historororororiaiaiaiaia

15

Många faktorer på-verkar landskapetsutseende.

bete

jordbruk

Mänsklig påverkanMänniskors brukande av jorden har i många hundra år påver-kat landskapets utseende. Trakterna kring Gällinge har varitbebodda under mycket lång tid och det finns många arkeolo-giska fynd från både järn- och stenåldern. Från början var Gäll-inge inte den bästa platsen att odla på eftersom jordarna varmagra och det fanns heller inte mycket skog att utnyttja tillvirke och bete. Istället var det ljunghedar och våtmarker somdominerade landskapet. Vid slutet av 1800-talet påbörjades ensänkning av Löftaån och ny jordbruksmark, som dessutom varbättre, kunde tas i besittning på de gamla våtmarkerna.

Landskapet är föränderligt. För 100 år sedan var Halland nästan skoglöst.På bilden som är från 1905 ser man de öppna ljunghedarna i Gällingedär gran planteras.klimat (t ex öken)

vattenförhållande (t ex erosion)

Landskapet formas

Naturens påverkanDet böljande landskapet i Gällingetrakten bildades under isti-den. Isen stannade upp precis här under 200 år och bildade enisrand. Idag är det en höjdrygg som går ända från Göteborg,förbi Gällinge och ned i mellersta Halland. Höjdryggen kallasför Göteborgsmoränen och har enligt föreslagen naturvårds-plan ett geovetenskapligt värde och ger i Gällinge en känsliglandskapsbild. Gamla Gällingevägen, före detta Via Regia, föl-jer bitvis Göteborgsmoränen vilket syns på kartan på nästa sida.Öster om Gällinge kyrka förekommer isälvssediment i form aven lång terrass med fin utsikt från den högt belägna vägen.

Förutom topografin, som isen skapade i kommunens östra delar,finns det andra saker som påverkar hur landskapet ser ut ochupplevs, t ex flora och fauna, klimat, vattenförhållanden ochmarkanvändning.


grustäkt

16

Gällinge

Idala

E20

Via RegiaDagens vägarGöteborgsmoränen

Gällinge socken

Under medeltiden delades Sverige in i socknar. Ordet sockenbetyder ”de som söker sig till samma kyrka” och sockengränsenmotsvaras idag av församlingsgränsen. Kyrkan i Gällinge bygg-des på 1100-talet, kanske ännu tidigare. Trakterna kring Gäll-inge var bebodda långt innan kyrkan byggdes och det är troligtatt platsen där kyrkan står även innan var en kultplats eftersomdet finns flera bronsåldershögar runt om.

En anledning till att kyrkan byggdes just på denna plats kanvara att huvudvägen på den tiden gick förbi här. För 5000 årsedan var havsytan 10 meter högre än idag. Det medförde attden gamla huvudvägen genom Halland, där folk behövde rörasig torrskodda, låg ganska långt österut jämfört med dagenskustlinje. Denna väg, Via Regia, var huvudväg ända fram till1600-talet. Gällinge kyrka ligger precis intill Via Regia. Kyr-kan var helgad åt Sankt Olof vilket innebar att den regelbun-det besöktes av pilgrimer på deras väg till Norge.

Här visas den gamla vägen Via Regia och hur den delvis följerGöteborgsmoränen. Göteborgsmoränen finns med i Kungs-backas naturvårdsprogram och anses ha geovetenskapligt värdeoch en känslig landskapsbild.Dalen i Gällinge där kyrkan anas längst bort.


17

Människan i Gällinge

Innan mitten av 1800-talet präglades bygden av fattigdom ef-tersom jordmånen var mager. Under 1800-talet effektivisera-des jordbruket när nya redskap uppfanns och Laga Skiftet ge-nomfördes. Åkerlapparna hade blivit mer och mer uppsplittradeefterhand som fler och fler under generationer ärvde delar avjorden. Skiftet innebar att åkerlapparna lades ihop till störresammanhängande åkrar vilket effektiviserade arbetet. I Gäll-inge genomfördes skiftet 1855.

Från 1800-1870 ökade befolkningen i Gällinge socken till näs-tan det dubbla. Vid slutet av 1800-talet emigrerade 300 Gäll-ingebor till Amerika. I förhållande till folkmängden i socknenvar det den största andelen emigranter av alla socknar i Hal-land. Endast 500 Gällingebor blev kvar, en siffra som varit re-lativt konstant under hela 1900-talet.

Jordbruket var huvudsysselsättningen för de människor sombodde här ända fram till 1960-talet. Några andra verksamhe-ter har även funnits, bland annat torvströfabriker, mejeri, post-station och smedjor. Flera kvarnar har funnits vid Löftaån iHåfors och Stockared men endast en är i drift idag. Det harfunnits åtta affärer genom åren, dock inte alla samtidigt. Idagfinns endast en affär och den är från 1878 och drivs av fjärdegenerationen inom samma familj.

De flesta som bor i trakten idag har annan försörjning än jord-bruk och en del lantbrukare har även andra sidoverksamheter.I trakterna kring Gällinge kan man hitta hästridning, äventyrs-gård och ”rum och frukost”. Majoriteten av invånarna pend-lar till arbeten på andra orter.

Torvupptagning 1918-1920. En verksamhet utöverjordbruket och ett sätt att nyttja det marken kan ge förutomodling och djurhållning.

Skidåkning - en av många verksamhetersom genom åren har fått landsbygden kringGällinge att blomstra. 1979.


Lanthandeln i Dugatorp är från1878 och drivs av fjärde genera-tionen inom samma familj.

18

Framkammarstuga

Bebyggelsens utvecklingUnder medeltiden låg husen spridda i lösa grupperingar inombyarna. Det var först på 1700-talet som kringbyggda gårdarblev vanligt. Dessa låg samlade i en by fram till Laga skifte1855. På gamla kartor syns fem gårdar i närheten av Gällingekyrka på båda sidor om vägen. När skiftet trädde i kraft flytta-des gårdar ut för att de skulle ligga närmare respektive åkrar. Iden mån det gick flyttades gårdarna ut längs byvägen menibland placerades de ute bland åkrarna, ofta på en uppstick-ande holme eller invid kanten av åkrarna vid klippor där detändå inte gick att odla.

Byggnaderna var för det mesta byggda av trä med en grund inatursten. Både huvudbyggnader och ekonomibyggnader varmålade i röd slamfärg om de överhuvudtaget målades. Huvud-byggnaden var under 1800-talet ofta av typen framkammar-stuga. Vanligtvis byggdes de i ett plan men förekommer ävenmed inredd vind. På ena gaveln finns farstu och kök eller enliten kammare, i mitten finns storstugan och på andra gavelnfinns en eller två kammare. Entrén sitter för det mesta intemitt på husets långsida. Idag har många av framkammar-stugorna byggts till på olika sätt men karaktäristiskt är att de ärsmå och smala.

Befolkningstillväxt gjorde att fler och fler människor inte ägdeegen mark och gård. Då började torp växa upp som bostädertill de icke markägande. Ofta var torpen omålade små trästugorsom byggdes på utmarken, den mark som fanns utanför åk-rarna. Idag finns inte många torp kvar.

Kringbyggda gårdar var vanligt innanjordbruket mekaniserades.

Trelängade gårdar blev vanliga när jordbruketmekaniserades. Ofta revs en av längorna i enkringbygd gård så att stora maskiner skullekunna köras in på gårdsplanen.


Förmodligen gammalt torp.

19

Salsbyggnad. Denna rektanguläraplan med sadeltak har varitdominerande på landsbygdenunder de flesta epoker.

Gården Klockarns i Gällinge by fotograferad i början av 1910-talet.Det är en av de gårdar som på gamla kartor låg samlade i byn kringkyrkan.

Efter hand som jordbruket effektiviserades blev trelängade går-dar vanliga. De stora maskinerna skulle kunna köra in på gårds-planen och då fick en byggnad tas bort.

Vid slutet av 1800-talet blev salsbyggnaden vanlig som bostads-hus på bondgårdar. Salsbyggnaden har en sexdelad plan medsalen i mitten. Det är en symmetrisk byggnad och har ofta enöppen eller inglasad veranda. Kring förra sekelskiftet blev detvanligt att bostadshusen målades i ljusa oljefärger medan eko-nomibyggnader fortfarande målades med den billigare falurödaslamfärgen.

På 1960-talet började fritidshusen dyka upp. Dessa låg till skill-nad från gårdarna ofta i skogen. De var små trähus och måla-des ofta i mörkare och klarare kulörer än vad den äldre bebyg-gelsen hade. Samtidigt började det byggas bostadshus till pend-lare som ville bo på landet men som inte hade någon anknyt-ning till jordbruket. Dessa ligger utspridda i landskapet, oftanära en väg.

I Gällingetrakten är bebyggelsen av varierande ålder. Det ärsvårt att säga vilken tidsepok som är mest framträdande i om-rådet. Många av de äldre byggnaderna är till- och ombyggda isådan omfattning att det ibland är svårt att avgöra när de ur-sprungligen uppfördes. Generellt kan man dock säga att ge-nom tiderna har husen haft en grundform med rektangulärplan och sadeltak. Andra faktorer som är genomgående, främstför husen byggda innan 1930-talet, är att fasaden är av träpa-nel och taket av rött tegel.


20

Salsbyggnad. Se föregående sida för igenkännings-tecken. I Gällinge är det vanligt med hus i dennastorlek och som är inspirerade av salsbyggnaden.

Torp. Det är ovanligt med gamla bevarade torp.Ofta finns endast ruiner kvar.

Tillbyggd framkammarstuga, trelängad gård. Påföregående sida finns framkammarstugan beskriven.Om- och tillbyggda framkammarstugor är ett vanligtinslag i trakten.

Kringbyggd gård. Denna är troligen från mitten av1800-talet och är den enda kringbyggda gården somfinns kvar i Gällinge. Bostadshuset är en större ochmer påkostad variant av framkammarstuga.

Byggnadsepoker- med exempel från Gällinge

Byggnader från många olika tidsepoker går att finna i Gäll-ingetrakten. Här kan man se hur bebyggelsen har ändrats medtiden och vilka kännetecken de olika epokerna har.

Äldre lada som dock är tillbyggd på sidan. Plåttakhar ersatt det som troligen varit rött tegel. Det är enhög, smal byggnad med relativt skarp takvinkeljämfört med nyare lador som byggs.

Nyare ”lada”. Bred takvinkel och bred kortsida.Väggar i betong. Förmodligen har dagens lador enannan användning än de gamla vilket kan ha styrtförändringen i utseende.


21

Fritidshus. Många fritidshus bygdes under 50- och60-talen och ligger vanligtvis i skogen. Typiska dragsom syns på denna bild är att husen är små, harliggande fjällpanel, inbygd veranda och är målade imörka kulörer.

2000-tal. Moderna nybyggda hus som detta är inteså vanliga på landsbygden, men de förekommer. Ettkännetecken är att det inte har sadeltak som annarsdominerar från de flesta epoker. Nytt är även att husetär uppbyggt av flera mindre volymer som sitter ihop,något som är vanligare för hus vid kusten. Trädgårdenär inte uppvuxen än varför det ser lite kalt ut runthuset.

80-tal. Stort valmat tak och en fasad av mexitegeleller trä i ljusa pastellfärger är kännetecken från dettaårtionde. Hus byggda på 80-talet är inte vanliga iGällinge.

70-tals-stil. Det är svårt att veta om detta hus äräldre men har renoverats eftersom volymen stämmeröverens med äldre hus. De kännetecken på huset somhärstammar från 70-talet är bl a fasadens mörkrödaoljefärg och vindskivornas svarta. Man kan även seatt träpanelen på gaveln är uppdelad i två delar vilketär ovanligt på äldre trähus.

50-tal. I Gällingetrakten är det ganska vanligt medhus byggda på 50-talet. Breda perspektivfönster samtrelativt hög betonggrund är kännetecken från dennaepok.

30-tal, funkisstil. Inte särskilt vanlig på landsbygdenoch heller inte i Gällinge. Vitt putsat hus med renalinjer och små detaljer är typiskt, t ex takkupan.


60-tal. Denna typ av enplans tegelhus är vanlig istora delar av landet. De förekommer här och där pålandsbygden även om de är mer vanliga i villa-områden. Det är ett brett hus med flackt tak. Oftaär tomten helt omringad av häckar till skillnad frånäldre hus. Vintergröna växter är vanligt i trädgårdarfrån 60- och 70-talen.

22

23

4. Husets placeringDet finns mycket att tänka på när man väljer en plats att bygga sitt hus på. När platsen sedan är valdska dess möjligheter och begränsningar blandas med drömmar och behov för att få en lyckad slut-produkt, ett bra ställe att bo på. På liknande sätt kan man tänka om huset och platsen redan finnsmen ska byggas till. Det gäller att höja blicken för att se helheten, men utan att glömma detaljerna.

24

Huset får ”stöd” av en träddunge.

Ett hus vid bergets fot - en traditionell boplats i Halland.

Att välja platsNär ett nytt hus ska byggas är det viktigt att tänka på var husetska ligga redan innan tomten införskaffas. Placera huset så attdet smälter in i miljön. Felplacerade hus kan förstöra helhets-bilden för ett område som annars har en genuin karaktär.

Ett hus i jordbrukslandskapet ligger sällan ensamt i det öppnalandskapet. Antingen ligger det fler hus strax intill eller så ”lu-tar sig” huset mot en träddunge, ett skogsbryn eller ett berg.Det viktiga är att huset ”får stöd” av någonting. I första handär det bra om husen placeras i anslutning till befintlig bebyg-gelse och annars är det bra om man hittar en tomt som ligger iett bryn. Man bör även tänka på var vatten- och avloppsled-ningar finns samt övrig service som exempelvis kollektivtrafikoch skolor. På nästa uppslag börjar en beskrivning av olika pla-ceringar som kan vara lämpliga när man ska bygga hus. Detfinns även tips om vad man bör tänka på i de olika situatio-nerna.

ALLMÄNNA TIPS

Ett bra tips är att kontakta kommunens bygglovarkitekter när du funderar på att bygga hus,gärna redan innan du bestämt exakt var du vill bygga. Då kan du få gratis råd om lämpligaplaceringar, färgsättning, hustyp mm.Telefonnummer till kommunens växel: 0300-83 40 00

Ett gott råd är även att anlita en arkitekt när du ska bygga hus. En arkitekt kan reda utförutsättningar för nybygget och komma med förslag på placering och utformning av huset.En arkitekt kan även ge råd om hållbara material och om hur man bygger energisnåla hus.

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar4.4.4.4.4. Husets plac Husets plac Husets plac Husets plac Husets placerererereringinginginging

25

Att utgå från platsenDet finns många faktorer att ta hänsyn till när ett nytt hus skabyggas. Varje tomt är unik och har sina speciella möjligheteroch begränsningar. En sak kan fungera bra på en tomt menvara helt fel på en annan. Grundprincipen är att alltid utgå

Anpassa alltid huset till tomten ochinte tomten till huset! Det finnsmånga faktorer i den befintligamiljön att ta hänsyn till när manska bygga ett hus. Utnyttja alltidde fördelar som finns med en tomtså får du ett trivsamt boende.

från tomtens förutsättningar och anpassa huset till tomten is-tället för att anpassa tomten till huset. Då kommer huset attpassa bättre in i miljön.


26

Bra planering ger bättre resultatBra planering underlättar arbetet och ger oftast ett bättre resul-tat. Markens beskaffenhet är något man alltid måste ta hänsyntill och det gäller topografi så väl som vattenförhållande, jordoch berggrund. Omfattande schaktning och sprängning börundvikas eftersom det är både kostsamt och kan ge konsekven-ser för grannar. Dessutom ger det ofta ett onaturligt intryck.Det är bra att från början rita in garage och en eventuell altaneftersom det är svårt att passa in dessa i efterhand på ett natur-ligt sätt.

En invändig trappa kan ta uppstora nivåskillnader i terrängen.

Princip för hur markutjämningbör göras. Befintliga och blivandemarklinjer ska i regel redovisas påbygglovritningen.

I möjligaste mån bör sprängningundvikas. Äldre hus byggdes oftaså att de ”lånar” sin plats i naturen.


befintlig marklinje

blivande marklinje

27

Olika placeringar av ny bebyggelse

På följande sidor beskrivs olika platser som kan vara lämpliganär man ska bygga hus. I första hand är det bra om man kanplacera sitt hus i en by eller en befintlig bebyggelsegrupp. An-nan lämplig placering är t ex i ett skogsbryn. Det finns äventips om vad man bör tänka på i de olika situationerna.

Placering i bynNär man planerar att bygga hus i de östra kommundelarna ärdet att föredra att man i första hand undersöker möjligheternaatt bygga i en befintlig bebyggelsegrupp som t ex i Gällinge by.Där det finns samlad bebyggelse får husen visuellt stöd i varan-dra vilket är positivt, men det är viktigt att ta hänsyn till hurtätt husen ligger idag. Området där det är som tätast i byn tållite fler hus än utkanterna av byn. I Gällinge är det tätast runtskolan och kyrkan och där finns möjlighet till förtätning. Detär positivt om byn förtätas något för bykänslans skull men ävenför att det är praktiskt att samla service för boende på ett ställe.Till exempel är det en fördel om kollektivtrafik, skolor, dagisoch affär ligger så nära bostaden som möjligt. Samtidigt är detviktigt att inte bygga bort de kvaliteter som finns idag där devackra vyerna över landskapet spelar en stor roll. Exempelvis ärvyn ut över sjön från kyrkan i Gällinge vacker och bevaransvärd.

Här kan man se att tomterna i den nya bebyggelsen (i norr) är mindre än deäldre tomterna (i söder). Sju nya tomter upptar mindre yta än fyra av de äldre.Gällinge by sedd från söder.

TomtenI Gällinge är tomterna i den nya bebyggelsen mindre än i denäldre bebyggelsen. Sju nya tomter upptar mindre yta än fyra avde äldre. Den äldre bebyggelsen har större yta och valmöjlig-heter vad gäller anpassning till omkringliggande bebyggelse ochvägen. Om huset tvingas ligga nära vägen och omgivande be-byggelse så ökar behovet av skarpa tomtavgränsningar. På lands-bygden är det vanligt med ”upplösta” tomtgränser och de skarpagränserna hör kanske mer hemma i en stad eller ett tätt villa-område.


28

Placering i skogsbrynet

Förutom i de små byarna på landsbygden är det vanligt attbebyggelsen ligger längs med skogskanterna. Traditionellt villeman inte bygga på den brukbara åkermarken och då placera-des bebyggelsen vid sidan av åkrarna. Där låg den lite upphöjtmed bra utblick över ägorna och det var torrt och fast under-lag. Dessutom ger det ett bättre klimat med skydd för väderoch vind. Bebyggelsen ligger enskilt eller i små samlingar medett par tre hus i varje grupp. Man vill från kommunens sidaundvika att det bildas en obruten rad av hus längs helaskogsbrynet och därför är det viktigt att husgrupperna inte ärför stora. En lämlig storlek på grupp kan vara ca tre-fem hus.Sedan behövs det ett uppehåll innan nästa husgrupp.

TomtenSkogsbrynet fungerar som en vägg som står skyddande mothuset. Ofta ligger inte husen så tätt att det behövs några skarpagränser mellan tomterna. ”Upplösta” tomtgränser är vanligt därgränsen markeras diskret med någon enstaka buske eller ettuthus. Eventuellt avgränsas någon sida på tomten, till exempelden mot vägen, med ett lågt staket, gärdesgård eller en låg löv-häck. Med fördel kan huset placeras så att utsikten nyttjas ochhuset inte täcker någon annans utsikt.


29

Placering i skogenAtt placera hus mitt i skogen är inte traditionellt och har sinaproblem. I skogen stör man ingen men för sin egen skull börman tänka på att solen inte kommer åt huset för att värma uppoch ge dagsljus. Det blir på så sätt svårt att få ett energisnålthus. Ett bra tips är att skaffa en relativt stor tomt så att mankan röja upp tillräckligt stor yta för att få sol på och runt huset,även på vintern när solen står lågt. Lövskog är att föredra omman vill ha ett hus i skogen eftersom den släpper in lite merljus än en barrskog, speciellt på vintern och våren, när det ärsom kallast. Jorden i en lövskog är dessutom bättre för träd-gårdsodling om det finns planer för det. Man kan även försökahitta en tomt som ligger i anslutning till en glänta.

TomtenPlacera huset i den delen av tomten som har mest sol. Storaträdgårdsväxter har förmodligen svårt att klara sig. Använd is-tället befintliga avgränsande element för att skapa rum, t exklipphällar. Vanlig tomtavgränsning i skogen är gärdesgårdar.

Gärdesgårdar är vanliga somtomtavgränsning både i skogenoch på andra platser på lands-bygden. Det är svårt att få en häckfin i skogen.


30

Placering i det öppna landskapetDet finns i princip ingen bebyggelse som ligger helt öppet ijordbrukslandskapet och det är sällan en lämplig placering. Näs-tan alltid finns något som huset ”stödjer sig” mot, exempelvisen bergsknalle eller en träddunge. Det skapar lä och gör atthuset inte ser utsatt och övergivet ut. Det blir även svårt attskapa en trivsam miljö runt huset när det är helt exponerat förväder och vind. Tänk på att nyplanterade träd inte på mångaår ger det ”stöd” som ett hus behöver i jordbrukslandskapet.

Som undantag kan nämnas att det inte är ovanligt att hus lig-ger helt öppet längs vägarna på landsbygden. Om huset liggerväldigt nära vägen kan boendemiljön bli lidande med buller,avgaser och helljus rakt in i vardagsrummet. Speciellt utsattblir huset om vägen är vältrafikerad.

TomtenOm man redan har ett hus som ligger i det öppna landskapetkan man tänka sig att utsikten är en kvalitet. Det är en svåravvägningen mellan att behålla vyn och att avskärma mot vin-dar. För att skapa lä kan större buskar och träd placeras närahuset och invid en eventuell uteplats.

Om huset ligger nära en stor väg är tomtens avgränsningarmot vägen viktiga. Att ha en stor tomt är också en fördel efter-som huset då kan placeras en bit in från vägen. Det är även braom uppfarten till huset ligger mot en sidoväg eftersom det kanvara en trafikfara att backa rakt ut på vägen.


Hus i det öppna landskapet har ofta fin utsikt att ta tillvara. Just i det här falletligger huset inte helt öppet utan i en befintlig bebyggelsegrupp.

31

5. Husets utformningHusets förhållande till övrig bebyggelse spelar en stor roll. Det är bra om färg och form stämmer med deövriga husen för att behålla och förstärka den karaktär som finns. Med det menas inte att nya hus måste seut som de gjorde förr, men modern arkitektur bör anpassas till omgivningen på något sätt. Det behöverinte vara formen på huset som ska likna befintlig bebyggelse i ett område, utan det kan även vara färg,material, proportioner eller placering av huset i landskapet.

32

Förr var husen smalare och gav ett nättareintryck. Idag är det vanligt med bredare hus.

modernt hus

gammalt hus

Volym och skalaDen aspekt som kanske påverkar utseendet på ett hus mest ärdess proportioner. Längd, bredd, höjd och storlek på tak gerhuset de grova drag som syns på långt håll. I jordbruks-landskapet är många hus stora. Landskapet där sväljer storavolymer på ett annat sätt än vad kustremsan eller städer klararav. Takvinkeln påverkar husets utseende i hög grad som synsnedan. På moderna hus är det vanligt med en skarpare tak-vinkel än på de äldre. Äldre hus har för det mesta även förhöjtväggliv. Det innebär att en del av väggen syns ovanför fönstrenvilket gör att huset ser nättare ut.

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar5.5.5.5.5. Husets utf Husets utf Husets utf Husets utf Husets utfororororormningmningmningmningmning

Takvinkeln är ett exempel på något som påverkar husets utseende i hög grad. Justörre vinkel, desto större takyta. De äldre husen har även förhöjt väggliv vilketgör att en del av väggen syns ovanför fönstren. Huset får då ett nättare uttryck.

Karaktäristiskt för många gamla hus är att de är långa och smala.Förr var dagsljuset viktigt och det var lämpligare med ett smalthus för mycket ljusinsläpp. Idag är det vanligt att planlösningeni bostadshus har två rum i bredd och för att rummen inte skavara så små är det nödvändigt att ha ett relativt brett hus. Smalahus ger ett nättare intryck. Det fungerar även bra med dagenslivsstil att ha ett smalare hus för dem som väljer det.

Gamla hus Nya hus

33

Färgsättning och fasadmaterialTräfasad är det absolut vanligaste i norra Halland där olika ty-per av stående panel används. Enligt den lokala byggtraditionenär de flesta husen målade i ljusa oljefärger. Fönster har iblanden mörkare kulör som bryter av mot fasaden. I skogen har hu-sen ofta en mörkare kulör än de som ligger mer öppet. Desmälter då lättare in i skogens mörka, mättade färger. Innanslutet av 1800-talet var nästan alla hus, både bostadshus ochkomplementbyggnader målade i röd slamfärg. Idag är dettafortfarande vanligt på komplement- och ekonomibyggnader.


sadeltak irött tegel

synligtakås

öppentakfot

nätt utformadvindskiva

TakHusen i Gällingetrakten har nästan uteslutande sadeltak ochtraditionellt sett är det rött tegel som används. Mörka och gla-serade takpannor gör att taket ser tyngre ut. Gemensamt för deäldre byggnaderna är smäckra vindskivor och där de förekom-mer är även takkupor smäckert utformade. Ofta är takåsen syn-lig och takfoten lämnas öppen och ljusmålad.

Kupor och frontespiser är något som med rätt dimensioner kan ge huset resning.Om de är för stora dominerar de intrycket och tynger ned huset.

Stående träpanel är denvanligaste fasadtypen iKungsbacka kommun.Bostadshusen är oftamålade i ljusa färgermed mörkare runt föns-tren och komplement-byggnader är vanligenmålade i röd slamfärg.

34

Fönster och dörrarFönster och dörrar är en del av fasaden och det är viktigt att deharmonierar med den. Huvudentrén sitter ofta på husets lång-sida. Långsidan är ofta även framsidan och det är välkomnandeatt ha entrén på framsidan av huset. Fönstren är traditionellthöga och slanka och sitter i liv med väggen. Vid tilläggsisole-ring är det vanligt att fönstren hamnar en bit in vilket försäm-rar ljusinsläppet och medför att fönstren ser mer ut som hål änsom en del av fasaden. Riktigt gamla fönster är spröjsade efter-som det förr inte var möjligt att tillverka stora hela fönster.

DetaljerUtsmyckning av ett hus kan vara vacker om den har rätt pro-portioner men det kan lätt bli för mycket av det goda. Ett gottråd är att inte smycka hela huset utan kanske endast en litendel. Då gör man utsmyckningen mer rätta. Det är exempelvisvanligt att verandan har fina detaljer medan resten av husetförblir enkelt utformat. Tänk även på att detaljer är något manstuderar på nära håll och de behöver inte vara så kraftigt utfor-made att de syns på långt håll. Nätta detaljer ger huset ett lät-tare utseende.

Glasverandan har detaljerad dörroch fönster medan resten av husetär mer enkelt utformat.

Bilden ovan visar ensmyckad takfot till englasveranda ochbredvid syns en detaljpå takåsen till ettbostadshus. I bådafallen är resten avhuset sparsamt ut-smyckat.

Vackert spröjsade fönster på glasverandapå gammlt hus.


35

Indragna hörn

Tillbyggnad

En grundregel när ett hus ska byggas till är att låta den ur-sprungliga huskroppen dominera och styra hur tillbyggnadenutformas. Husets ursprungliga form bör kunna avläsas ävenefter en tillbyggnad. Äldre hus har ofta en symmetriskt avslu-tad utformning som kan förstöras av en olämplig tillbyggnad.

Tillbyggnaden bör hålla samma proportioner och takvinklarsom huvudbyggnaden. Till exempel kan man vid tillbyggnadlåta den ursprungliga huskroppens hörn vara fortsatt synligasom i de två exemplen till höger nedan. Då ser man vilket somär grundvolymen. Ett råd är även att använda samma typ avfasad- och takmaterial och samma fönstertyp som den ursprung-liga byggnaden har.


Dessa är exempel på tillbyggnader där husets ursprungliga form får styra.Indragna hörn och i storlek underordnad tillbyggnad är exempel på bra lösningar.

Att ha samma takvinkel på tillbyggnad som på det ursprungliga huset är ocksåviktigt för att tillbyggnad och hus ska se ut att höra ihop.

Symmetrin som ofta finns i äldre hus kan gå förlorad om tillbyggnaderinte tar hänsyn till den.

36


Nyare lador är ofta bredare och haren bredare takvinkel än äldrelador. De äldre är ofta högre ochhar skarpare takvinkel.

KomplementbyggnaderGarage, förråd och bodar är alla vanliga komplementbyggnader.Om man bygger ett nytt hus är det viktigt att planera in dessafrån början eftersom det kan vara svårt att passa in dem i efter-hand på ett bra sätt.

Man bör tänka på att huvudbyggnaden på tomten är det somska dominera medan komplementbyggnader underordnasdenna. Att tydligt skilja på huvudbyggnad och komplement-byggnad gör att bebyggelsen blir mer lättöverskådlig. Storlekmen även färg berättar vad byggnaden används till. Komple-mentbyggnader på landsbygden är ofta målade i röd slamfärg.

Ekonomibyggnader för jordbrukets behovDet är viktigt att tänka på hur man placerar och utformar eko-nomibyggnader för jordbrukets behov, även när de inte ärbygglovpliktiga. De är ofta stora volymer och påverkar i högstagrad landskapsbilden. Traditionellt är ekonomibyggnaderbyggda i trä men det viktigaste är kulören som brukar varafaluröd. Taket är vanligen tegelrött men även ljusgrått fungerarbra. Svarta och blanka tak ser överdrivet stora ut och gör attbyggnaden dominerar i landskapsbilden. Idag är ekonomibygg-naderna generellt lägre men bredare än förr. Det är svårt attpassa in så stora volymer i landskapet, speciellt om det är kupe-rat, men precis som med bostadshus är det viktigt att tänka påatt byggnaderna är väl anpassade till omgivande miljö. En bragrundregel är att låta landskapet dominera över byggnadernaoch inte tvärtom.

FFFFFaktaaktaaktaaktaaktaKommunen ger informa-tion om vad som ärbygglovpliktigt.

Komplementbyggnader i falurött bredvid ljusmålade huvud-byggnader. På den övre bilden är komplementbyggnaden störreän huvudbyggnaden och på den nedre bilden är den mindre meni båda fallen bidrar färgen till att tydligt visa att det är enkomplementbyggnad.

Ny lada Gamla lador, en enkel och en lite ståtligare

37

6. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöerEfter en översiktlig inventering i samråd med kommunantikvarien och Plan & Bygg har några särskiltvärdefulla byggnader identifierats. Vid förändring av dessa byggnader och miljöer bör särskild hänsyntas till de befintliga karaktärsdragen. Områden kring Stockared och Håfors som är markerade i det före-slagna kulturmiljövårdsprogrammet är inte inkluderade eftersom de berörs särskilt i det programmet.

38

Kulturhistoriskt värdefulla bygg-nader och miljöer i Gällingeförsamling är markerade med rödprick. De röda fälten är deområden som finns beskrivna iKulturmiljövårdsprogrammet.Via Regia är markerat med enröd streckad linje.

Karaktärisering av Kungsbackas östra kommundelar6.6.6.6.6. K K K K Kulturulturulturulturulturhisthisthisthisthistorororororiskt väriskt väriskt väriskt väriskt värdefulla bdefulla bdefulla bdefulla bdefulla byyyyyggnader oggnader oggnader oggnader oggnader och miljöerch miljöerch miljöerch miljöerch miljöer

39

4. Dugatorp 2:5Tillbyggd framkammarstuga.

6. Dugatorp 1:19Bostadshus, ombyggd framkammarstuga ochgårdmiljö.

5. Dugatorp 2:2Bostadshus, salsliknande byggnad.

1. Bykärr 1:12Bostadshus.


2. Gällinge Fågelsång 1:4Ombyggd framkammarstuga.

3. Gälling-Skår 2:1Bostadshus.

7. Rosendal 1:2Bostadshus och gårdsmiljö.

8. Gällinge 1:9Bostadshus, salsbyggnad.

40

10. Via RegiaGammal vägdragning med kantande gärdesgårdar.

13. Munkatorp 1:2Kringbyggd gård.

12. Gödatorp 2:2Bostadshus med gårdsmiljö.

11. Gällinge 2:9Bostadshus från 1920-talet.


9. Gällinge 2:5Bostadshus, tillbyggt torp och gårdsmiljö, ”FinasTorpgård”-rum och frukost.

41

22. Sockared 1:5Bostadshus med gårdsmiljö.

14. Gödatorp 1:2Bostadshus, ombyggd framkammarstuga och gårdsplan.

21. Röstorp 1:3Salsliknande bostadshusoch gårdsmiljö.


15. Gödatorp 2:5Torp.

16. Gödatorp 2:3Bostadshus, ombyggd framkammarstuga.

18. Gällinge Backa 1:11Bostadshus.

20. Gällinge Backa 3:1Bostadshus i funkisstil.

17. Breared 1:4Bostadshus med gårdsmiljö.

19. Fägata.

42

43

SlutordDe östra kommundelarna präglas av ett böljande, småbrutetodlingslandskap i söder och skog med öppna dalar för jord-bruk i norr. Detta landskap har formats under lång tid i sam-spel med människan. Det har en genuin landsbygdskaraktäroch är ett vackert kuperat landskap som är värt att bevara.Många småorter ligger utspridda längs vägarna. Ibland bestårde av endast några få hus, ibland är det lite fler och eventuelltnågon typ av service, exempelvis en förskola.

Det är viktigt att ta hänsyn till hur det ser ut idag när manbygger nytt, om eller till. Då kan dagens karaktär bevaras ochutvecklas. Några aspekter att tänka på är följande:

Låt landskapet dominera- Bebyggelsen ska inte dominera över landskapet utanvara en del av det. Tänk på att bebyggelsen inte ska för-ändra landskapets karaktär. Det är även viktigt att intebygga igen öppna ytor eller blockera vidsträckta vyer.

Låt bebyggelsen få stöd i landskapet- Nya hus får bra stöd invid befintliga bebyggelsegrupperdär det även är lämpligt att samla olika typer av service.- En traditionell boplats är i skogsbryn där huset får vi-suellt stöd av träden utan att ta bördig åkermark i an-språk.- Bebyggelse stör inte om den ligger i skogen men detkan vara svårt att exempelvis ta tillvara solen för upp-värmning och dagsljus.

Anpassa huset efter tomten och inte tvärtom- Ta alltid hänsyn till de olika förutsättningar en tomthar som exempelvis topografi, väderstreck och befintligvegetation.

Ta hänsyn till den lokala byggtraditionen- Anpassa färg, form, material och tomtens utformningefter landskapets karaktär och den befintliga bebyggel-sen.

Varje enskilt fall är unikt och det är en fördel om bebyggelsenanpassas efter vad som gäller just på den plats man ska bygga.Det är alltid bra att på något sätt ta hänsyn till omgivningen.

44

Källförteckning

Tryckta källor

Arkitekturprogram – Ramprogram för Kungsbacka kommun,Kungsbacka kommun, 2002.Bygga nytt i jordbruksbygd, Kungsbacka kommun, 1982.Det nya landskapet – kunskaper och idéer om naturvård, skogsod-ling och plantering i kulturbygd, Roland Gustavsson, TorleifIngelög, Skogsstyrelsen, 1992.Gällinge kulturstig – en rundvandring bland lämningar och sa-gor från en svunnen tid, Gällinge-Idala hembygdsgille, 1999.Karaktärisering av Anneberg – Älvsåker, Kungsbacka kommun,2002.Karaktärisering av Kungsbacka innerstad, Kungsbacka kommun,2003.Kungsbacka naturvårdsplan, Samrådshandling, Kungsbackakommun, 2003.Kungsbacka översiktsplan 2004, Samrådshandling, Kungsbackakommun, 2003.Landskap i Fokus, Pålstam och Schibbye, Riksantikvarieämbe-tet, 2004.Vår Bygd 1995, Nordhallands hembygdsförening.Vår Bygd 1999, Nordhallands hembygdsförening.Vår Bygd 2000, Nordhallands hembygdsförening.Vårda dem ömt – Om hus och byggnadstraditioner i norra Hal-land, Kungsbacka kommun, 1991.

Kartmaterial

Ekonomisk karta, Rikets Allmänna Kartverk, 1927.Storskifteskarta, 1781-82.Kommunens digitala ekonomiska karta

Muntliga källorYngve Viktorsson, sekreterare i Gällinge-Idala hembygdsgille

Kungsbacka kommun • Förvaltningen för Plan & Bygg434 81 Kungsbacka • tel: 0300-83 40 00

[email protected] • www.kungsbacka.se

1-Karakt.risering av G.llinge 2004-09-06 - Kungsbacka

Documents