-
6
2008)
svabhava 1
Candrarti,ca.600650
Prasannapadii,Pras 15
J
dharmat
siinyattaatii
2
978:254
1981Candrakirti
svabhiiva
2001:
116
1
1997:47
I Pras264.34: yady apy evarp. tathiipi srotfi:iiim
uttriisaparivarjaniirtharp. sarp.vftyii samaropya tad astiti
brm
23.2
Candrarti,600650
J
1
(A: Pras 264.3-4)
na tad tina cii.pi nii.sti svariipataIyady apy evai tathii.pi
sron uttriisaparivjanth1Sattyii. samii.ropya tad asuti briima
(B: Pras 265.78)
sa caiabhiivii.niim utpii.dii.tmaka svabhiivo
'kimcittveniibhii.vamii.tratvad asvabhii.va eveti
lqtvii nasti bhiivasvabhiiva iti veyam//
A1
B1
l
1
A,B
A,B
-73 -
-
6
1
Nagarjuna,ca. 150
250 r Millamadhyamakaki'iriki'i,MMK 152cd
30
1.1
Pras 260.4 9: iha hi svo bhavaJ:i svabhava
iti vyutpatter yaJ:i lqtak padarth saloke naiva svabhava iti
vyapadisyate /4 tadyatha apam auya.qi
dhatupisacaprayatnanipaditakarke-1anadinii!1 padmaragadibhiivas ca
I
yas tv alqtakasasvabhavas tadyatha a-gner auyaf!ljatanii!1
padmaragadiniif!l padmragadisvabhavas ca, sa hi te~iif!l
padarthantara-
saqiparkjanitatvatsvabhava ity ucyate II tad evam alqtakaJ:i
svabhava iti lokavyavaha
vyavasthite vayam idanim brumo
svabhava(svabhiiva (krtaka-padarthasvabhava( dhatupisaca )5
3 Ames[19821986: 58-621991;2001: 1121997
~em.; om. I Pras 5dhiitupisacanorsgyur mkhan
J193819672001:1121988 12Dharmagrags)
alqtaka[-
pada a
svabhava
svabhava
(lokavyavahara
svabhavaalqtaka[-
padfutha
(padarthantarasaPkjanita
J(sva-
bhava
kft:aka-padartha)
svabhavasvobhaval,i
svakft:aka
hpadartha
1.2
MMK 152 cd
,ak~GIJGffkii LT145.3-5: dhiitur gairikiidis tena
nipiiditaIkarketanamai;ie padmariigiiditi bhiivaIpisacena ca
manu~yasya tathabhavasvabhiivaIkalpitiidi
A
i
-
MMK XV 2cd: alqtrimsvabhavohi nirapekparatra ca II
svabhava
alqtrima (paratra
nirapeka
fsvabhava
Pras 262.12-263.1: iha svo bhaval). svabhiiva iti
yasya padarthasya yadliyarpriiparp tat tasya
svabhiiva iti vyapadisyate I
(sva(bhiivasvabhiiva
pada)X
Iyariipa)YX
svabhava
atmiya-riipa
2 cdA
alqtrima)6Bparatra
nirapek~a)7
Pras 263.5264.2: yatas caitad evam ato yad
evagnel). kiilatraye 'py avyabhiciiri nijarp riipam,
6Pras 263.1-2: yad yasylilqtrimar, yat tu krtrimar na tat
tasyiitmiyar tadyathiipiim auyam/YXYX YX YX
7Pras 263.2-3: yac ca yasyiiyattar tad api tadiitmiyar,
tadyathii sve bhrtysvanidhaniini I yat tu yasya parayattar na
tat tasyiitmiyar, tadyathii tavatkalikaycitakamasva-tan ml YXXYX YX
XYXasvatantra)tiivatkiilicitakaJ)
alqtrimar8 piirv.nabhiitva9 pascad y nabha-
vati, yac ca hetupratyay.pekat na bhavaty
apam auyavatpariiviiravad dirghahrasvavad vii,
tat svabhiiva iti vyapadisyate II
(1
na)
2
alqtrima
3
(123
AB
8pamrtfimarem.; riipam akrtfima111, Pras Pr as
yadrtrimar nijarriipamimar,apurvam u93s:s84585 [1967:2751988:435
[1988:254
MMKXV2cdakrtfimapatranirapek~a MMKXV 2cdXJ.tmiya-rpaJ
(l)X23nijar riipamJ
agnkiilatrayePYavyabhiciiriXiitmiya-panijarpamakrtrimarpiirvamabhiitvii
pasciid na bhavatiPras263.4-5Pvamabhiitvpasciidutpiidena
lqtakatvCPras D89a45:gang gi phyirdi de ltar yin pa dei phyir I
dus gsum du yang me la mi khrul pa gnyug mai ngoboma bcos pa I
gang zhig sngar ma byung ba las phyisbyung ba ma yin pa I gang zhig
chu'i tsha baam I tshu rol dang pha rol lam I ring po dang thung
ngu ltar rgyu dang rkyen la ltos pa dang bcas par ma gyur pa gang
yin pa de rang bzhin yin
par brjod do II 9piirvam abhiitvii de Jong [1978]; piirva[m
a]bhiitvii Pras
75-
-
6
X X
(l)XX
(2
(3
1.1
( alqtaka[ -pada
(padfuthantarasatparkaj anita
.rtrima
paratranirapek~a)
2
2
Pras 260.9-13: ... yad etad au1yaqitad apy agne!)
svabhavo na bhavafiti g~hyataJ!l lqtakatvat I iha
mai:ilndhanadityasamagamad arai:iinirghar~ai:iades
cagner hetupratyayasapek~ataivopalabhyate, na
cagnivyatiriktam auyaJ!lsaJ!lbhavati I tasmad
auyam api hetupratyayajanitaJ!l, tatas ca
lqtakaJ!l, Iqtakatvac capam auyavatsvabhavo
na bhavafiti sphu~am avaslyate II
mai:ii)
100
3 2
A110
10Pras 263.3-5: yatas caivarp krtrimasya parasiipekasyaca
svabhiivatvarp neHarp, ata evauyamagner
hetupratyayapratibaddhatviit piirvam abhiitvii pasciid utpiidena
kftakatviic ca na svabhiiva iti yujyate I 1991
PrasBJA 2
11Pras 264.2-3: kirp khalu [agn tad ittharp svariipam asti II
svariipa
76 -
-
A Schayer[ 1931
[19381967Ames[19821988
1988 Tanji[2000
Ames[1982Tai[2000
3.1 A
na tad asti na capi nasti svan1pat Iyady apy evaip. tapisrotj'm
ut saparivarjanara:rsa:rv.rtya samaropya tad asfili briim
Schayer [1931: 63]: [Wir antworn:]mit Hin-blick auf sein
Eigenwesen (svarapatas) ist das Feuer weder seiend noch nicht
seiend. Nur um die Horer nicht zu erschrecken, lehren wir im
metaphorischen Sinne (= sa'!'-vr.a samiiropya = die Attribute der
relativen Wirklichkeit auf das Absolute ilbertragend), da6 das
Feuer (als beson-dere Realitiit) wirklich ist.
938:585
1967:275
Ames [ 1982: 168]: It neither exists, nor does it not exist, by
intrinsic nature (na tadasti [sic] na ciipi nasti svarapa
Althoughisis] so, neverie-less, in order to avoidightening[our]
hearers, we sayatit exists, having imputed [it] as con-ventional
reality (sa7f1.vrtya samiiropya).
1988:435
[1988:254sa:rvrtyasamaropya
Tai[2000: 362]: That (real nature) is neither ex-
istent nor inexistent as a substance (svarapatati).
Even if it is so, nonetheless with the puoseof
dispelling the fears of the audience, we sayreal
nature] exists" by means of samiiropa as a conven-
tion (samvrti).
Anatad asti
na capi nasti svapatal)
Schayertad
dasFeuer.
12
tad
svapat Schayer
Ames
Ames
Ames [1982: 171]: In the conventional view of
the world, whatever exists is an entity possess-
ing svabhiiva. Thus to lack svabhiiva is to be
nonexistent. Moreover, existence and nonexis-
tence are correlative concepts; the nonexistence of
some thing stands in contrast to the existence of
others. What Candrakirti is pointing out isif
there is no svabhiiva, then there is no existence
by means of svabhava; and then r~lative to what
are things lacking svabhiiva nonexistent? Thus
the whole conventional understanding of existence
dnonexistence by intrinsic nature' is wrong.
Ames
existence
non-existence
svariipatasatad
asti na capi niisti
12
-77-
-
6
13
[2000: 363
Iteexpressioneitherbeing nor norbeinghere) means the
inexpressibility of reality, empti-
ness.
m tad asti na capi nasti
svapataQ
1
yadyapyasfiti bmaQ
J(tad ti
tadastiti
bm
sarpvrtyasamaropya
A 1
3.2
1
1
Pras 264.1265.2:yadi khalu tad adhyaropato14 bhavadbhir
asyucyate kidrsarp. tat I ya sa dharmiiQiiip dharmati:i nama saiva
tatsvariiparp. I atha keyarp. dharmliQiiip dharmata,
dharmliQliip
svabhavaIkoyaip svabhava prakrtiIka ceyaip prakr yeyaipnyataI
keyaip sunyata, nai~svabhavyarp. I kim idaip nai~svabhavyarp.,
tathata I keya~ tathata, tathlibhavo 'vikaritvaip sadaiva sthayita
I sarvafa anutpada15 eva hy
agnyadinaip paranirapektvadakrtrimatvat sva-bhava ity ucyate
II
13 TaiI
ude Jong [1978]; adhyaropiid Pras 15sarvaa anutpada de Jong
[1978]; sarvadanutpiida Pras
dharmatasvarupasvabhavaprakrtinyatnaisvabhavyatathat
tathabhava
avikaritatva
sadaiva
sthayit
anutpada
dharmatasunyatataata)
MMKXVIII7
Pras
Pras 364.1214:yasmiid anutpannaniruddha ni-rvQamiva dharmatii
dharmasvabhavo dharma-prakrtir vyavasiipitiitasmiin na taacittar
pravartate I cittasyapravrttau ca kuto nimittadhyaroptadabhavatkuto
vacaip pravrtti
dharmasvabhava
dharmaprakrti
anutpanna
aniruddha
r(Lankiivatiirasiitra16
16Pras
t
-
Pras 262.67:tatha I svabhavanutpttirp. sarp.dhaya mahamate maya
sarvadharrila anutpanna ity ukta
iti vistaral) II
svabhavanut
sarp.dhaya
17
xJ
3.3 1
samaropa
18
Pras 264.6-7: anakyadharmasya srutikadesanii ca ka I sruyate
desyate ciipi samropiid
anaksarah II
anak~adharma
samiiropa
3.4 MMK
LAS76.2-3 tenocyatenutpanna niJ:isvabhavIanutpttiqi saqidhaya
mahamate niJ:isvabhlivliJ:i sarvasvabhlivliJ:i
17Pras Pras504.10: ya ca svabhlive[n]linutpattiJ:i sa siinyatli
II
IK BodhicavatiirapaikiiBCAP365.9-10
XVIII 7 E
Pras 364.810:yadi cittasya kascid gocar syiittaakirp.cin
nimittam adhyiiropya syiid viiciirp.
pratiIyadii tu citt yaviayaeviinupapannas tadii kva
nimittiidhyiiropo yena viicppravrttil)
syiit II
nimitta
nirnitta
pravftti
nimitta
1J
1
3.5 1
Anatad asti na capi nii.sti svupataJ:t
svariipatas
svfipa
2
2
79
-
6
A MMKXXII11
Pras264.8-10
MMK XXII 11nyam iti na vaktavyam
asunyam iti va bhavet I ubhayaqi nobhayaqi ceti
prjfiaptyarthaqitu kathyate //
19
pr aptyartham
20
MMKXXII11
natad asti na capi nasti svapataJ:i
MMKXXII 11d
Pras 444.3-6: kiqi tv anukte yathavadavasthitaqi
svabhavaqi pratipatta pratipattuqi na samartha iti I ato vayam
apy aropato vyavaharasatya eva sthitva
vyavahararthaqi vineyajananurodhena sunyam ity
api brum asunyamity api sunyasunyam ity api naiva sunyaqi
nasunyam ity api bruma
19 Pras446.15-17: tatra yathopavaf9itena nyayena yatha
siinyatvadikaf!l catu~~ayaf!l prakftya sante ni~svabhavtathagate na
saf!lbhavati I evaf!l saivata:slisvatlidikam api catu~iayam atra na
saf!lbhavati I
MMKXXIII 1 MMKXVIII 8 MMKXVIII8: sarvaf!1 tathyaf!l na
vtathyaf!ltathyarp catathyam eva ca I naivlitathyarp naiva tathyam
etad buddhlinusasanam II
20 Pras
yathavadavasthita
svabhliva
aropa
( vyavaharasatya
yathavadavasthita-svabhava
l
A 1
1
4
A1
B
B Schayer[1931
[19381967]Ames [19821988
1988Ames[1982)
4.1 B
sa caiabhavanam anutpadatmak svabhavokiqicittvenabhavamatratvad
asvabhiiva eveti lqtvli nasti bhavasvabhava iti vijfieyam //
Schayer [1931: 64]: Nun ist dieser, mit dem
Nicht-Entstehen identische (anutpadatmaka) sva-
bhtiva der bhtivas zugleich ein reines Nichtsein
(abhava-matra), und zwar in diesem Sinne, daB
er keine besondere (= unabhangige = an sich
seiende) Realitat ist (= im Sinne des Nicht-Irgend-
Etwas-Seins = akirricitvena [sic]). Deshalb ist der [absolute,
monistische] svabhtiva eine Nega-
tion des [pluralistischen] svabhava, und in diesem
-80
-
Sinne muB auch unsereiese,daB der svabhiiva der bhiivas irreal
ist, verstanden werden.
1938:585586
1967:276
Ames [1982: 170]: And that svabhava of entities, [which is] of
the naof non-origination, is -be-
cause of being a mere non-entity, since it is noing at all -just
non-svabhava.ierefore,it should be understood thereis no svabhiiva
of entities.
1988:437
1988:255akirpcittvii [sic
iqicittvena
B1 1a-svabhava)212
(1akirpcittveniibhava-
miitratviid
Schayer
Ames
21asvabhiiva Bv. l
akicit)
abhiiva
2 Ames[1982
A
B
Ames [1982: 173]: Similarly, we may suppose
that the statement that svabhiiva exists is de-
signed here, as in the Madhyamakiivatlira, to dis-
pel any tendency to nihilistic negation (apaviida)
of things. The statement that there is no svabhiiva
is designed to counter the opposite tendency to
make the fact thingslack svabhiiva itself a
thing.
AmesJ
Ames
(positive qualityim-
plicit condition22
Ames [1982: 173174]:Thus the statement that
svabhiiva does not exist means that none of the
qualities of things can be their svabhiiva, since
things, and therefore all their qualities, are con-
tingent and dependent oil causes and conditions.
22 Ames [1982: 173]: To begin with, it seems to be implicit in
what Candrakrrti has said that the svabhava of an entity is
normally considered to be some positive quality, rather than the
mere absence of a quality. Moreover, we haveex-plicit definition of
svabhava as norcontingentand withotdependence on another.
-
6
... Thus the fact of the absence of svabhava satis-
fies the explicit part of the definition of svabhli.va !
However, it differs from such candidates for sva-
bhava as the heat of fire in two ways: (1) Be-
ing purely negative, it does not satisfy the implicit
condition that svabhava be a positive quality. (2) It
is not a quality of things, but a fact about qualities
of things, namely, that none of them are svabhli.va.
Ames
thequalities of things
J
(fact
(1
2
Ames
1 Ames
B
4.2 akiqicittva
xy
x
1
l
2 1
2
1
1
1
1J
B1
nastibhavasvabhav
B
1
s A,B
J
A,B
21
BCAP Bodhicaryli.vatli.rapjika (Praj karamati):Louis de la
Vallee Poussin, ed. Bodhicaryli.-vatli.rapaiijikti.:
Prajiiakaramti's Commentary to the Bodhicaryiivatli.ra of
{:li.ntideva. Biblio-thecalndica983, 1031, 1090, 1126, 1139,
1305,
1399. Culcutta, 19011904.
LAS La.nkli.vatli.rasiitra: Bunyiu Nao,ed. The L
kti.vatli.raSiitra. Kyoto:
The Otani University Press, 1923.
*LT *Lak~ar_iafa (Dharma grags): see Yonezawa [2006].
23
(abhlivaBhartrhari2006:48, fn.3
LOO
-
MMK Mulamadhyamakakiirikil (Nagarjuna): J.W.de Jong, ed.
NagaunaMulamadhyamakakarikiifl. Adyar Library Series 109. Madras,
1977.
Pras Prasannapada (Candrakirti): Louis de la Val-lee Poussin,
ed. Millamadhyamakakariksde Niigiirjuna avec la Prasannapadii
Commentaire de Candrak'frti. BibliothcaBuddhica 4. St. Pe-tersburg,
19031913.
D Prasannapadii. (Candrakirti). Tibetan Translation. D3860.
Ames, William L.
1982The Notion of svabhiiva in theThought of C drakirtiJournalof
Indian Philosophy 10: 161-177.
de Jong, J. W.
1978 Iranian Journal 20: 25-59, 217-252.
Schayer, Stanislaw
1931 Ausgewiihlte Kapitel aus der Prasannapadii (V, XVII, XIII,
XIY, XV, XVI): Einleitung, Uber-setzung und Anmerkungen. w
Krakowie: Nakladem PolskiAkaiUmiej~tnosci.
Tanji, Teruyoshi
2000On Samaropabingthe Relationship of the Buddhas Silence and
His reaching In Wisdom, Compassion, and the Search for
Un-derstanding, ed. b~ Jonathan A. Silk, 347-368. Honolulu:
University of Hawaii Press.
Yonezawa, Yoshiyasu
2006Lalcyana!fkii: Sanskrit Notes on the Prasa-nnapada (3
Journal of Naritasan Institute
for Buddhist Studies 29: 135-163.
2006 VP3.3.61-64 1:
47-71
1986 19:4974
1938 556628
1988
1997 30:(47)-(67)
1992 Candrakirti 40-1:(114)-(116)
2001
1981 CandrakirtiJr 292:156157
1967
2 : 269286
1988
1979 r 27-2:252255
-83