ÄRARHANDLEDNING · tornados, tromber, orkaner, tyfoner och cykloner. De olika begreppen används olika beroende på var på jorden de finns. Exempelvis så använder vi begreppet

1

LÄRARHANDLEDNING

Välkommen till Expedition: Vind

Det här är den fjärde och sista delen i läromedelsserien Naturfenomen – hur fungerar vår jord?

som handlar om vind. Läromedlet har sin utgångspunkt de samhälls- och naturorienterande

ämnena med fokus på grundskolans år 4-7. Det är utarbetat efter införandet av LGR 11 och

dess upplägg och innehåll är därför anpassat efter denna läroplan.

Naturfenomen – hur fungerar vår jord? är ett läromedel som primärt är skapat för

elever som är teckenspråkiga, men i och med att materialet också har såväl röst- som

textsättning så kan läromedlet också användas till elever som inte behärskar svenskt

teckenspråk. Kanske jobbar du på grundskolan och har en elev med hörselskada eller

cochlea implantat i din klass? Då kan hela klassen använda läromedlet och eleverna

kan samtidigt få upp ögonen för det svenska teckenspråket och dess uttryckssätt och

möjligheter. Om du istället är lärare på t.ex. specialskolan, så kan du använda

läromedlet även till elever som ännu inte riktigt behärskar svenskt teckenspråk

eftersom det är valbart om man vill visa läromedlet med text eller bara på svenskt

teckenspråk. Vill du visa läromedlet utan ljud, stänger du enkelt av ljudet i din dator.

Läromedlet har utformats på så sätt att ämnesövergripande arbete möjliggörs

och tanken är att eleverna med hjälp av läromedlet ska utöka sina

omvärldskunskaper samtidigt som de förhoppningsvis blir intresserade och nyfikna

kring sådant som händer med vår jord.

Det här läromedlet gör inte anspråk på att omfatta allt som har med vind att

göra – för det finns så mycket mer! Vi hoppas dock att Naturfenomen – hur fungerar

vår jord? ska ge eleverna en upplevelse som befäster deras kunskaper och gör dem

intresserade av att fortsätta fördjupa sig i naturfenomen.

Om läromedlet

I läromedlet tar Tommy med oss på en spännande resa till de tropiska Filippinerna,

ett land som ofta drabbas av virvelvindar. Han visar oss platser, berättar om vad

vindar kan ge för konsekvenser och han träffar människor som delar med sig av sina

upplevelser. I läromedlet möter vi också Sofia Söderberg som är meteorolog på

SMHI. Hon ger oss lite mer fakta kring vindfenomen, dess uppkomster och effekter.

Expedition: Vind består av tre delar:

1) en 19 minuter lång film med miljöbilder, fakta, frågor till barn och

beskrivningar.

2

2) ett elevmaterial med mer fakta och beskrivningar av dokumentär art.

3) ett lärarmaterial, som den här lärarhandledningen och en översättning av

några utvalda delar ur kursplanerna i geografi och kemi som kan användas för att

visa eleverna vad kursplanerna innehåller som de ska kunna.

Nytt i detta läromedel är att det i huvudfilmen finns två olika textspår, ett som

följer ljudet och ett som följer teckenspråket. Elevmaterialet har dock endast ett

textspår, vilket följer ljudet.

Det rekommenderas att du börjar arbetet med naturfenomen genom att gå

igenom kursplanen med eleverna för att tydliggöra målen för detta arbetsområde.

Filmen är sedan ett bra sätt att introducera vind både för att fånga elevernas intresse

och för att ta reda på deras förkunskaper. Efter filmen kan du följa upp med

elevmaterialet för att lyfta fram kärnan i ämnet och fördjupa elevernas kunskaper på

olika sätt och göra egna experiment.

I denna lärarhandledning kommer du att få lite bakgrundsfakta till sådant som

tas upp i läromedlet, tips på hur du kan använda det både inom olika ämnen och

ämnesövergripande, samt länkar och tips på fördjupning. Lärarhandledningen är

tänkt att vara ett levande dokument som kan uppdateras kontinuerligt. Därför är det

bra om du ibland går in på länken till handledningen och uppdaterar din egen

version. Kanske du själv har tips du vill dela med dig av, som kan tas med i

lärarhandledningen för att fylla på och bredda de samlade kunskaper som finns? Ta i

så fall gärna kontakt med Teckenbro med hjälp av de kontaktuppgifter som finns i

slutet av denna lärarhandledning.

LGR11/LSPEC11

År 2011 fick grundskolan en ny läroplan, LGR11, vilken följdes av en anpassad

läroplan för specialskolan, LSPEC11. I läroplanerna återfinns en rad olika

kursplaner och även om en tanke med Naturfenomen – hur fungerar vår jord? är att

man ska kunna arbeta med samma tema i flera olika ämnen och även

ämnesövergripande, så omnämns naturfenomen främst i kursplanen för geografi.

Dessutom tas kemiska reaktioner samt partiklars uppbyggnad upp i kursplanen

för kemi. Därför följer här några utdrag ur just dessa kursplaner, som också har

tagits upp i del 1, 2 och 3 av detta läromedel, som handlar om vulkaner,

jordbävningar och himlafenomen:

3

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 (5-7 i

LSPEC11):

Livsmiljöer

Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande

och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka

konsekvenser detta får för människor och natur.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om

geografi.

I kunskapskraven för betyget E i geografi i slutet av årskurs 6 (årskurs 7 i LSPEC11)

återfinns följande formulering:

Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det

genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som

formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och

natur.

Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 (5-7 i

LSPEC11):

Kemin i naturen

Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp

och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast

form, flytande form och gasform.

Några grundläggande kemiska reaktioner.

Kemins metoder och arbetssätt

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

I kunskapskraven för betyget E i kemi i slutet av årskurs 6 (årskurs 7 i LSPEC11)

återfinns följande formulering:

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även

enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I

arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och sätt. Eleven kan jämföra sina

och andras resultat och för då resonemang om likheter och skillnader och vad de kan

bero på samt kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven dokumentationer

av sina undersökningar i text och bild.

4

De här utdragen ur kursplanerna finns också översatta till svenskt teckenspråk i

läromedlet och kan användas i samtal med eleverna om vad de ska lära sig och

varför.

Se vidare:

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/geografi

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/kemi

5

Lite mer…

I detta avsnitt finner du mer information kring olika saker som förekommer i läromedlet,

så att du har mer bakgrundsfakta och kan berätta lite för eleverna innan eller i samband

med att ni använder det. Det finns naturligtvis mycket mer information att hämta och i

slutet av denna lärarhandledning finns det länkar till sådana sidor. Vi rekommenderar att

du också tittar lite på länktipsen och de källor vi använt oss av i sammanställningen av

fakta.

Om vind

Vind uppstår när luften rör sig

mellan två olika områden med

högtryck och lågtryck. Luften

rör sig från högtrycksområdet

mot lågtrycksområdet. Det gör

den när en lufttrycksskillnad

uppstår mellan de två olika

områdena. Skillnaden kan

variera i storlek och ger i sin tur

olika vindhastigheter. I

huvudfilmen berättar Tommy

med hjälp av en animerad figur

hur högtrycksområdet växer

och söker sig mot

lågtrycksområdet. Han, och

meteorologen Sofia tar också upp olika begrepp, som vi beskriver närmare här

nedan.

Virvelvind är i detta läromedel ett samlingsbegrepp för alla roterande vindar;

tornados, tromber, orkaner, tyfoner och cykloner. De olika begreppen används olika

beroende på var på jorden de finns. Exempelvis så använder vi begreppet tromb i

Sverige medan man i USA använder begreppet tornado.

Byvind är den högsta vindhastigheten som kan uppmätas under en 2-

sekundersperiod inom loppet av en timme.

Bymoln, eller åskmoln som de också kallas, är en sorts moln som är konvektiva och

växer. Meteorologen Sofia berättar i läromedlet om superceller som är kraftiga

åskoväder där molnsystemet roterar. Ibland kan det leda till kraftiga skyfall och

6

hagel, men även tromber. Utöver bymoln finns det flera andra sorters moln. För att

lära er mer om de olika typerna av moln kan ni läsa på följande länk:

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/molnklassificering-1.1505.

Jetströmmar är starka vindar som finns på hög höjd, kring 8-10 km upp i luften. De

kommer av att jorden snurrar och av de temperaturskillnader som finns vid polerna

och ekvatorn.

Kallfront och varmfront (som skrivs med H och L på meteorologers kartor) är linjer

som markerar att en skarp skillnad mellan olika luftmassor. Om den varma luften

tränger undan den kalla så handlar det om en varmfront. Om den kalla luften istället

tränger undan den varma så kallas det på motsvarande sätt en kallfront. De flesta

kallfronterna innehåller regnskurar eller snöbyar som sedan klarnar upp.

Sjöbris är en vind som kommer från sjön in över land. Sjöbrisen uppstår när luften

över land är varmare än luften över havet. Den varma luften stiger medan den kalla

luften sjunker och sugs in över land. Vi kan då känna en kyligare vind från havet –

en sjöbris. Om luften över land är varmare än luften över havet, kan det tvärtom ske

en landbris, som är mer ovanlig.

Namn på vindarna

Till en början hade alla tropiska cykloner kvinnliga namn, men från och med 1979 får

varannan tropisk cyklon ett manligt namn och varannan ett kvinnligt. Tommy

berättar i huvudfilmen att namnens begynnelsebokstav väljs utifrån en kronologisk

ordning efter den tidpunkt då den tropiska cyklonen äger rum. En del namn får inte

användas mer än en gång, särskilt om den tropiska cyklonen varit extra stor. I sådana

fall meddelar det aktuella landet the World Meteorological Organization, WMO att

de vill ta bort namnet från den namnlista som finns. En lista med namn som tropiska

cykloner kan få finns på: http://www.nhc.noaa.gov/aboutnames.shtml.

I huvudfilmen berättar Emily, som Tommy träffar i Filippinerna, om Yolanda

(eller Haiyan som den också kallades) som var en tropisk cyklon som drog fram över

Sydostasien hösten 2013. I läromedlet förekommer båda dessa namn, men det är

alltså samma cyklon som avses.

7

Mått

När man mäter vind här i Sverige mäter man både riktningen och hastigheten.

Hastigheten mäts i meter per sekund, m/s, medan luftens vikt mäts i densitet. Ju

högre densitet desto tyngre luft. Densiteten anger massan per volym i luften.

Filippinerna

I Filippinerna bor ungefär 94 miljoner

människor. 10 % av dem bor i

huvudstaden Manila. Filippinerna är ett

land som består av mängder av öar – de

är så många som 7 000! Av dem bor det

människor på 900. Språket är tagalog,

eller filipino, som den standardiserade

varianten kallas. Många filippiner kan

också engelska. Landet är idag en republik och har en president.

I läromedlet besöker Tommy öarna Bantayan, Leyte, Cebu och Bohol. På

Bantayan får vi möta Emily, som är döv. Leyted är en ö som drabbades extra hårt av

den tropiska cyklonen Yolanda och på ön Cebu finns en dövorganisation som arbetar

med att informera om hur man kan undvika att drabbas av naturkatastrofer.

Chocolate Hills, chokladkullarna, ligger på ön Bohol, och är ett unikt landskap. Där

ligger också den dövskola som Tommy besöker i huvudfilmen.

Intervjuer med elever

I läromedlet möter ni elever i samma ålder som läromedlets målgrupp. De har fått

frågor som handlar om vind och vad de tror eller vet om dem. De här korta inslagen

med frågor till barn dyker upp med jämna mellanrum i läromedlet och syftet med

dem är att era elever ska känna igen sig själva och själva börja fundera kring vad de

skulle svara på samma frågor. Dessutom kan de få stöd i att det faktiskt kan vara

okej att inte kunna svara på en fråga. Ett tips är att stanna upp vid frågan som

eleverna svarar på och istället först låta era egna elever fundera på ett svar, innan ni

fortsätter titta på vad de medverkande eleverna svarat. De elever som intervjuas i

filmen går på en svensk specialskola.

8

Intervju med en meteorolog

Meteorologen som vi får träffa i

läromedlet heter Sofia Söderberg

och arbetar på Sveriges

metrologiska och hydrologiska

institut, SMHI. SMHI är en

expertmyndighet som jobbar med

väder, vatten och klimat.

Tips för undervisningen

I det följande kommer du att få en rad tips på hur du kan arbeta med läromedlet

på olika sätt, vilka fördjupningar som kan göras, fakta som kan diskuteras mer,

hur du kan arbeta ämnesövergripande och liknande. De här tipsen är tänkta helt

som inspiration och ger dig förhoppningsvis nya idéer till din undervisning. Om

du har egna tips och idéer är du varmt välkommen att skicka in dem till Teckenbro

AB. När du väljer ”Elevmaterial” i läromedlet kommer du till en sida med en rad

klickbara rubriker som leder till kortare filmer med olika teman. Dessa filmer

handlar bl.a. om meteorologens arbete, filippinsk mat samt IDEA projektet i

Filippinerna. Endast fantasin sätter gränser för hur detta elevmaterial

sammantaget kan användas.

Att diskutera

Vad behöver vi göra för att förbereda oss för tromber i Sverige?

Vad behöver de i Filippinerna göra för att förbereda sig för orkaner?

Varför är det skillnad mellan Sverige och Filippinerna? Diskutera både

ländernas läge, klimat och ekonomiska möjligheter.

Vilka skillnader finns mellan virvelvindarna på sommaren och vintern här i

Sverige? Varför är det så?

Vad menas med nordlig och sydlig vind?

9

I läromedlet berättar meteorologen Sofia att man mäter luftens densitet. Vad

innebär det?

Vi har fokuserat på hur det är i Filippinerna i det här läromedlet, men vilka

fler länder i världen är extra hårt drabbade av virvelvindar?

I läromedlet träffar vi Emily på

Filippinerna som berättar om den

tropiska cyklonen Yolanda. Vilka

fler virvelvindar är världskända?

Vilken virvelvind är den senaste?

Hur kan vi dra nytta av vindar?

Hur fungerar vindkraftverken och

vilka olika slags vindkraftverk

finns det? På vilka andra sätt kan

vi ha nytta av vindar?

Tommy berättar i huvudfilmen att det finns två myter om hur

chokladkullarna (Chocolate Hills) bildades. Den ena myten säger att de

kommer av att två jättar bråkade och kastade jord på varandra. Den andra

myten handlar istället om att det var en jätte som grät av hjärtesorg över en

kvinna. Jättens tårar bildade då kullarna. Diskutera myternas påverkan på

människor. Känner ni till andra myter?

Att arbeta vidare med

Filmen Vindars kraft är en textad film i UR:s serie Fatta fakta. I den filmen,

som är ungefär 5 minuter lång, beskrivs hur kraftiga vindar uppstår. Där visas

också bilder från olika vindar. Filmen tar också upp hur man kan förutspå

väder.

Se: http://www.ur.se/Produkter/168200-Fatta-fakta-Vindars-kraft

SMHI har en sida som heter Kunskapsbanken. Där finns en stor bank med

historiska och nutida fakta om olika fenomen som har med väder att göra.

Se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken

10

För att fördjupa sig i vindfenomen kan man gå in på följande länk på SMHI:

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-varfor-blaser-det-

1.362 Där finns länkar till ytterligare fakta om olika slags vindar, samt länkar

till observationsdata för vindriktning och vindhastighet.

I artikeln Det svänger om luften beskrivs hur vind uppstår på ett djupare plan:

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/det-svanger-om-luften-

1.5371 Där finns också länkar till andra artiklar om vind.

Om orkaner kan man läsa på SO-rummets sida. Där finns också ett antal

diskussionsfrågor riktade till elever.

Se:http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/orkaner-ett-fruktat-

vaderfenomen

Mer fakta om orkaner och tropiska cykloner hittar ni här:

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/orkaner-och-tropiska-

cykloner-1.223

Fakta om landet Filippinerna och andra länder finns på Utrikespolitiska

institutets hemsida Landguiden:

https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Filippinerna

Ämnesövergripande arbete

Ett ämnesövergripande arbete, eller ett arbete där olika ämnen samarbetar

rekommenderas varmt. Här nedan följer några idéer till vad som kan tas upp i olika

ämne kopplat till samma tema (vind).

Hur det hela ska sammanställas kan varje lärare/arbetslag själva komma fram

till. Kanske ska det bli en presentation framför klassen, för hela skolan eller för

föräldrarna vid ett större föräldramöte? Då övar eleverna samtidigt

presentationsteknik och att tala inför grupp/publik. Eleverna kan också få prova på

att skapa en digital presentation eller en egen liten enklare film som de kan visa

utifrån det arbete som gjorts. Eller varför inte ha en utställning där eleverna visar sitt

arbete med hjälp av modeller, text och bilder?

11

Ämnen och förslag:

- Naturorienterande ämnen (NO)

o Fördjupa er i hur virvelvindar på olika sätt kan påverka naturen

o Studera luftballongernas funktion. Varför stiger de?

o Tommy träffar en tarsier på Filippinerna. Ta reda på mer fakta om djuret

och dess känsliga ögon. Vilka fler djur är speciella på Filippinerna? Har vi

några djur här i Sverige som är speciella för just Sverige?

o Tips på olika experiment att utföra:

- Ta reda på hur växtligheten påverkas av vinden. T.ex. så sprids

många växters frön vidare med hjälp av vinden

https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/no---teknik-i-

foerskolan/luft/experiment

- Bygg en mätare för vindriktning och vindstyrka

http://svn.universeum.se/index_experiment.htm

- Olika experiment på temat luft

https://sites.google.com/a/edu.sollentuna.se/no---teknik-i-

foerskolan/luft/experiment

- En bok med 20 experiment om vind (måste köpas)

http://www.betapedagog.se/lillteknis-experimenterar-med-vind-p-

215-c-446.aspx

- Många fler experiment finns på:

http://www.experimentskafferiet.se/

- Samhällsorienterande ämnen (SO)

o Vilken/vilka religion/-er finns i Filippinerna? Vilken religion har vi här i

Sverige? Har det alltid varit så historiskt sett?

o Hur ser det ut rent geografiskt – var finns det flest och minst antal

virvelvindar? Varför är det så stora skillnader?

o Vad är skillnaden mellan en kallfront och en varmfront?

o Volontärsarbete är en annan sak som Tommy berättar om när han är på

Cebu och träffar Nick som jobbar för en dövorganisation. Ta reda på vad

för möjligheter det finns till volontärsarbete för svenskar. Se:

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Philiphinerna/Sverige-och-

Filippinerna/

12

- Matematik

o Räkna ut luftens densitet vid olika temperaturer. Är det samma densitet

vid dimma som vid klar luft?

o Läs olika tabeller om vindars hastigheter och riktningar.

o Räkna ut vindars hastighet. Hur hög hastighet kan du blåsa själv med

munnen? Jämför mellan olika vindar som ni kan komma på.

o Avståndet från Filippinerna till Sverige är stort, hur stort? Ta reda på olika

sätt att mäta avståndet mellan länderna; fågelvägen, resvägen m.fl.

- Språk (Svenska/svenskt teckenspråk/engelska/andra språk såsom

modersmål eller moderna språk. Även internationella tecken kan användas

här som utgångspunkt)

o Skriv faktasammanställningar av sådant som man hittat i de andra

ämnena.

o Gör referat av olika faktatexter.

o Återge fakta från olika källor.

o Öva i att berätta med egna ord.

o Gör beskrivningar där olika sinnen används.

o Sök viktiga ord och begrepp om virvelvindar som inte tas upp i

läromedlet.

o Gör digitala presentationer eller skriv på stora papper för utställningar.

o Titta på hur olika länder beskriver begreppet virvelvind på olika sätt.

o Läs historier, berättelser, myter och skrönor som handlar om virvelvindar

från olika länder.

o Läs olika faktatexter tillsammans.

o Skriv fantasihistorier där virvelvindar finns med.

o Skriv ett nyhetsinslag till en tidning om en tropisk orkan som någon

sett/upplevt/drabbats av.

o Översätt delar av det som tecknas i läromedlet till ett skrivet språk och då

ta hänsyn till grammatik, hur man sätter ansiktsuttryck och olika rörelser

och lokalisationer i teckenspråk på pränt. o Särskilt i realia-delen av språkämnet kan det tas upp hur döva och

hörselskadade får varningar och information om olika virvelvindar.

Räcker det med TV (om TV fungerar ens?) Finns det andra hjälpmedel

som skickar ut information? Hur använder man dem i så fall? Hur ser det

ut för andra grupper funktionshindrade?

13

o Skapa en handformsdikt med den knutna handen som används i tecknet

för vind och blåst. Lite hjälp på traven: den knutna handformen används

också i tecknen SKA, MÅSTE, SPRINGA, SKOR, SKYNDA.

o Ta reda på vilket teckenspråk som används i Filippinerna, titta på Filipino

Deaf Communitys Facebooksida och se hur det ser ut. Prova också att ta

kontakt med dem och se om ni kan prata med varandra via sociala

medier! Se: https://www.facebook.com/FSL.DeafCommunity.

- Estetiska ämnen

o Hur kan man måla en virvelvind?

o Kan man skapa annan konst än tavlor på temat virvelvindar?

o Kan man dansa som en virvelvind? Hur skulle det se ut?

- Idrott

I idrottshallen

o ”Svanskull” kan i detta fall döpas om till ”Kallfrontskull”. En person

börjar att jaga alla. När en person blivit tagen håller de varandra i handen

och jagar tillsammans en till, som får hålla den andre personen i handen.

Efter en stund bildar alla tagna en lång svans som jagar de få personer

som är kvar.

o Kallfront och varmfront (en variant av ormen, där man jagar och fångar

varandra så att ormen blir längre och längre).

o Skapa en egen virvelvindsdans. Hämta inspiration från filmer på YouTube

om olika virvelvindar som personer dokumenterat. Hur ser en orkan ut i

dans? En sjöbris?

o ”Blåspingis”: spela bordtennis genom att enbart blåsa bollen fram och

tillbaka. Händerna placeras på ryggen och nätet tas bort på bordet.

I simhallen

o Jämför virvelvindar och strömmar i vattnet. Kan strömmarna virvla i

vattnet också? Var gör de det? Hur påverkas isen av strömmarna?

o Virvla i vattnet, genom att en person står och håller i en annan persons

fötter och snurrar den personen runt (i horisontellt läge).

o Hitta på flera sätt att snurra och virvla i vattnet.

o Har ni tillgång till ett äventyrsbad med vågmaskin, testa att simma där

och jämför med att simma i lugnt vatten – diskutera skillnaden.

14

Ute i naturen

o Prova springa bredvid varandra, bakom varandra eller framför varandra,

känn efter om ni känner vinden på olika sätt? Diskutera elitidrottarnas

taktik vid långdistanslöpning, längdskidåkning och cykling vad gäller att

dra fördel av luftsuget bakom någon.

o Gör upp en eld i naturen, och studera hur den påverkas av luften.

Diskutera varför elden behöver luft.

- Hem- och konsumentkunskap

o Laga Filippinsk mat.

o Diskutera vilka maträtter som är vanliga i Filippinerna (se elevfilmen om

filippinsk mat).

o Torka mat, och studera vad som sker när maten torkas. Vad är det som

gör att torr mat håller längre?

Om du som lärare har fler tips eller idéer, ta gärna kontakt med oss på Teckenbro AB

så kan det hända att vi efter granskning lägger till dina tips i lärarhandledningen!

15

Källor till fakta som tagits upp i handledningen

www.so-rummet.se

www.smhi.se

www.ne.se

www.landguiden.se

www.sakerhetspolitik.se

www.chocolatehills.net

Andra länkar

Producenterna av detta läromedel: Teckenbro, har fler läromedel på sin sida:

www.tbmplay.se

Specialpedagogiska skolmyndigheten, som bidragit till att detta läromedel

kunnat produceras: www.spsm.se

Skolverket, där man bl.a. kan finna läroplaner och kursplaner:

www.skolverket.se

Vi som gjort detta läromedel

Detta läromedel produceras av Teckenbro AB, med stöd från Specialpedagogiska

skolmyndigheten (SPSM).

Projektledare: Linda Eriksson

Manus: Maria Norberg och Linda Eriksson

Programledare: Tommy Rangsjö

Lärarhandledning: Maria Norberg och Sarah Remgren

Produktion: Christoffer Hellöre

Grafik och animering: Mikael Öhlund

Teckenspråksöversättning: Maria Norberg

Röstsättning: Linda Eriksson, Martin Jacobsson, Noel Brodin och

Kevin Lam

Textsättning: Linda Eriksson och Maria Norberg

Kontakt: [email protected]

Webbsida: www.tbmplay.se

Ett stort tack till alla medverkande i Filippinerna, elever på Birgittaskolan och Sofia

Söderberg på SMHI.