· 2015. 6. 9. · Created Date: 5/26/2014 9:11:05 AM

Rapport

Rädda mannen- Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling

Text: Helena Norin, Ulrika Dahl, Andreas Prevodnik, David Gunnarsson och Henrik AppelgrenLayout: Anki Bergström, NaturskyddsföreningenOmslagsfoto: IstockphotoTryck: Åtta45, Stockholm 2011

Förord 11. Människan i en kemisk cocktail 2 Kemikalieproblem även i Syd 2 Kemikalierna sprids globalt 42. Bedömningar av kemikaliernas egenskaper 5 Olika sätt att uppskatta blandningars effekter 6 Miljöeffekter av blandningar 63. Cocktaileffekter – ett hot mot hälsan 8 Störningar av nervsystemets utveckling 8 Störningar av immunförsvarets utveckling 9 Störningar av fosterutveckling 104. Hormonstörande ämnen och reproduktionstoxicitet 11 Kombinationseffekter på utveckling och reproduktion 115. Politik och lagstiftning på kemikalieområdet 166. Vägar framåt 177. Fakta om olika kemikalier 198. Ordlista 23 9.Referenser 24Bilaga 27

Innehåll

1

Hormoner påverkar allt från humöret till könet. De är av-görande för ämnesomsättningen, nervsystemet och fort-plantningen. Även om hormonernas intrikata betydelse inte är fullt känd så visar forskningen att det ofta rör sig om fina balanser mellan olika substanser för att en kropps funktion ska utlösas eller tryckas ner. Denna livsviktiga kemi hotas nu av kemikalier.

Hormonstörande kemikalier kan förstärka, försvaga eller kortsluta de kroppsegna substansernas signaler. Vi vet sedan tidigare att enskilda ämnen – däribland DDT, PCB, DEHP och tributyltenn – kan påverka hormoner med svåra effekter som följd, men egenskaperna hos de flesta ämnena är okända. Undersökningar visar att miljögifter sprids från exempelvis livsmedel, kläder, leksaker, kosmetika, hygien-produkter och elektronik likaväl som från fabriksutsläpp. Ingen vet hur den resulterande cocktail av tusentals ämnen som vi lever i påverkar oss. Många ämnen som hittas är konstaterat eller misstänkt hormonstörande, men osäker-heten om långtidseffekter och eventuella kombinationsef-fekter är slående.

Kunskapsbristerna till trots skärper forskarna tonen allt-mer. På senare år har vetenskapen visat samband mellan hormonstörande ämnen och fetma, diabetes samt ADHD. Stödet är särskilt starkt för att hormonstörare kan skada fortplantningsförmågan. Förskjuten pubertetsutveckling, försämrad spermieproduktion och missbildningar på köns-organ hör till effekterna – och tyvärr blir de vanligare.

Människans reproduktionsförmåga är allvarligt hotad. Särskilt mannens fertilitet är i fara. Efter att i de-cennier ha arbetat med kampanjer för att rädda pilgrims-falk, havsörn och andra arter från miljögifterna drar Naturskyddsföreningen därför igång en ny kampanj – Rädda Mannen!

Självklart är inte alla kemikalier farliga, men redan ämnen som är misstänkta hormonstörare måste gallras bort. Det är bättre att fälla än fria kemikalier som kan skada människans fortplantning. Det förutsätter en ny kemika-

liepolitik. För att rädda mannens fertilitet måste i första hand foster och barn skyddas. Det kräver givetvis också att kvinnor skyddas.

Utgångspunkten för politiken måste vara att skydda foster och barn, de är mest utsatta och känsliga. Risk-bedömningar måste utgå ifrån ett barnperspektiv. Ämnen som är konstaterat eller misstänkt hormonstörande bör som utgångspunkt förbjudas eller bytas ut i linje med försiktig-hetsprincipen. Den asymmetri som råder idag – att kemi-kalier får introduceras utan tillräcklig riskbedömning, men att en svår och kostsam sådan krävs för att reglera samma kemikalie – bör vändas i sin motsats. Erfarenheten av reg-leringar visar att kemiindustrin klarar sådana innovativa utmaningar. Stora framsteg är möjliga.

Vi anser att Sverige med denna utgångspunkt måste driva en ambitiös politik i EU och internationellt. Ett viktigt sätt att göra det är att gå före nationellt. Då ökar pressen på övriga länder och då tidigareläggs skyddet i Sverige. Hormonstörande substanser i ökända kemikaliegrupper som bromerade flamskyddsmedel, ftalater och fluoroga-niska kemikalier behöver snabbt regleras.

Det är svårt att tänka sig något värre för mänskligheten på sikt än att dessa fertilitetsproblem fortsätter att förvärras. Räddas inte mannen spelar i förlängningen inget annat någon roll. Det får inte ske – och det behöver inte ske.

Mikael KarlssonOrdförande, Naturskyddsföreningen

Förord

Rädda mannen

2

1. Människan i en kemisk cocktail

Många ämnen finns naturligt i miljön, men under de se-naste hundra åren har tillverkningen av syntetiskt fram-ställda kemikalier ökat många gånger. 1930 tillverkades 1 miljon ton kemikalier i hela världen, 2001 angav EU-kommissionen att mängden ökat till 400 miljoner ton.1 Också antalet kemikalier i världen har ökat, bland annat på grund av att de med allt högre precision kan skräddarsys för att svara mot alltfler syften. För många är bilden av kemi-kalier en vätska i ett provrör, en bild som kanske härrör från skolans kemiundervisning. I samhället finns kemikalier i form av bränslen (som bensin), i olika kemiska produkter (som diskmedel, tvättmedel eller tändvätska), i kosmetika, läkemedel, bekämpningsmedel eller livsmedelstillsatser. Det är produkter som de flesta kan föreställa sig att de till-verkas i kemiska fabriker. Att de allra flesta saker vi omger oss med också tillverkats med hjälp av olika kemikalier är däremot inte lika tydligt. För att tillverka ett kg t-shirt krävs till exempel i genomsnitt omkring tre kilo kemikalier .2Det är bland annat spinnoljor, blekmedel och färger som behövs för att en t-shirt ska få sitt utseende. En dator innehåller mängder av olika material som kan ha behandlats med flam-skyddsmedel och i de elektroniska komponenterna är det olika kemiska föreningars egenskaper som utnyttjas. Byggmaterial är ett annat exempel på varor som ofta inne-håller olika kemikalier för att få önskade egenskaper. Byggmaterial har lång livslängd och det är därför vikigt att inte använda kemikalier som kan orsaka problem i framti-den, på samma sätt som miljögiftet PCB i bland annat bygg-nader har gjort.

Kemikalieutsläpp till miljön sker vid utvinning av mi-neraler, oaktsam hantering av kemikalier vid framställning av produkter, användning av produkten, avfallshantering eller vid användande av bekämpningsmedel. Effekterna kan vara både akuta, som förgiftning, eller långvariga, som ut-släpp av svårnedbrytbara och bioackumulerande miljögif-ter. Några uppmärksammade grupper är bromerade flam-skyddsmedel, ftalater, antibakteriella medel, läkemedel och perflourerade ämnen. Åtskilliga av de flamskyddsmedel

som används idag har en kemisk struktur som liknar de klassiska miljögifterna PCB och DDT; flera har visats vara svårnedbrytbara och bioackumulerande och ger ofta lik-nande negativa effekter hos levande organismer.3

Det stora antalet källor innebär att det finns en blandning av kemikalier i miljön med okänd sammansättning. Eftersom antalet kemikalier som används är mycket stort, innebär det att antalet i miljön också är stort. Bara i Europa finns över 145.000 olika ämnen registrerade. Antalet tänk-bara blandningar blir därför nästan oändligt. Det innebär att vi lever i en cocktail av olika kemikalier. Ämnenas in-verkan på hälsa och miljö undersöks i bästa fall för det en-skilda ämnet, men mycket sällan för blandningar. En bland-ning är i stort sett alltid mer skadlig än om man bara tittar på koncentrationen av det mest skadliga enskilda ämnet i blandningen. Detta tas idag inte in i de bedömningar som görs av kemikaliers farlighet. Det innebär att vi alla är för-sökskaniner i ett gigantiskt okontrollerat kemiexperiment. Mot den bakgrunden är det inte särskilt konstigt att riks-dagens miljökvalitetsmål om en Giftfri miljö bedöms av myndigheterna att vara omöjligt att uppnå till år 2020.

Kemikalieproblem även i SydKemikalieproblemen är idag globala och ökande. Tillverkningen av varor har i många fall flyttats från länder i Nord, som Sverige, till i utvecklingsländer i Syd med lägre tillverkningskostnader. Ett klassiskt exempel är textilpro-duktion som flyttats från Sverige, till Öst- och Sydeuropa, för att nu i huvudsak finnas i Asien. I och med flytten gäller andra länders lagstiftning för produktionen. Många länder i Syd har låga krav på hälsa och miljö. Även om detta endast undantagsvis är anledningen till att flytta produktionen kan följden bli att miljöeffekterna ökar och osynliggörs för kon-sumenter i Nord. De senaste årtiondena har även en stor del av kemikalieproduktionen flyttats från OECD-länder till icke OECD-länder4.Det har lett till att konsumtionen av kemikalier ökat även i många länder i Syd och det visar sig inte sällan att en viss produkt kan ha ett miljö- och hälso-

Rädda mannen

2 3

mässigt sämre kemikalieinnehåll i Syd än i Nord, trots att den marknadsförs under samma produktnamn.

I många länder i Syd används fortfarande välkända mil-jögifter, vilka ofta kategoriseras såsom CMR (cancerogena, mutagena och/eller reproduktionstoxiska) och PBT (persi-stenta, bioackumulerande och/eller toxiska). Detta betyder att de bland annat kan vara svårnedbrytbara och lagras i vävnader, och de kan störa utveckling och fortplantning hos människor, djur och växtlighet och orsaka cancer. Följden av detta kan bli att människor skadas eller dör efter att ha blivit utsatta för oaktsam hantering av kemikalier.

Vissa läkemedel, exempelvis, har visat sig vara till stor skada för naturen och problemen ökar när tillverkningen flyttar till länder med låga miljökrav. I Pakistan, till exem-pel, utrotades bengalgamen nästan helt (95% av populatio-nen försvann), då man matat kor med det smärtstillande medlet diklofenak, som i Sverige är känt som Voltaren. När korna dog åt gamarna upp deras kadaver, och skadades svårt då njurarna inte kunde hantera läkemedelsresterna5. Vidare har det visats att läkemedelsfabriker kan släppa ut väldiga mängder aktiva substanser rakt ut i miljön. När antibiotikan ciprofloxacin tillverkas i Indien har halten i avloppsvattnet runt omkring fabriken visat sig vara högre än halten i blodet hos människor som använder medicinen6. Användningen av läkemedel leder också till utsläpp med delvis okända ef-fekter i miljön där de används.

I Syd är drygt en femtedel av alla arbetsrelaterade dödsfall och skador direkt orsakade av ohållbar kemikaliehantering i arbetet. Så många som 439 000 dödsfall och 35 miljoner fall av skador orsakas av kemikalier varje år7. Bristfälliga arbetsförhållanden leder till direkt kemikalieexponering av människor, och oaktsam hantering av kemikalier leder till utsläpp av kemikalier som sprids i miljön. Vid tillverkning-en av textilier, leksaker, elektronik, skinn, tvätt- och rengö-

ringsmedel, plast- och petroleumprodukter och andra var-dagsprodukter – vilka ofta skickas till konsumenter i Nord - utsätts människor ofta för ohälsosamma mängder kemi-kalier på sin arbetsplats. Det finns sällan föreskrifter om hur kemikalierna bör hanteras, och när det finns så är de ofta svåra att förstå, särskilt om många inte är läskunniga. Dessutom krävs ofta skyddsutrustning som kan vara för dyr eller svåranvänd i ett varmt klimat.

Sammantaget har politiker, myndigheter, näringsliv och allmänhet i fattiga länder svårt att kontrollera kemikalie-användningen och andra samhällsproblem prioriteras ofta framför frågor som rör kemikalier. Detta innebär att kemi-kalielagstiftningen, eller dess tillämpning och efterlevnad, ofta är svag. Därför drabbas fattiga människor ofta hårt av miljögifter, särskilt om deras hälsa redan är försvagad p.g.a. undernäring eller sjukdomar, som malaria och hiv/aids, vilket ökar känsligheten för stress från kemikalier.

Fattiga bor dessutom ofta i områden där miljöfarlig in-dustriell verksamhet, förbränningsanläggningar eller sop-tippar finns. De är samtidigt särskilt beroende av lokala ekosystemtjänster för sitt livsuppehälle, vilket skadas av föroreningar. Orenade avlopp från fabriker leder till att vat-ten som människor utnyttjar varje dag också förgiftas och blir obrukbart, samtidigt som fisk och andra djur i vattnet skadas av kemikalierna. Detta gör att de fattigaste männis-korna, som ofta odlar sin egen mat, eller fångar fisk i närlig-gande vattendrag, kan bli lidande.

Barn är extra känsliga för kemikalieexponering. Några exponeringskällor är navelsträngsblod, bröstmjölk och annan föda, kontaminerad luft, leksaker och kläder. De uppskattningsvis 250 miljoner barn (ålder 5-14 år) i Syd som arbetar kan dessutom utsättas för kemikalier även i sin ar-betsmiljö8. Många barn som lever i fattiga länder är under-närda, har dålig allmänstatus, och är därför extra känsliga för miljögifter.

Rädda mannen

4

Fördjupning: DDT används fortfarande mot malariaDDT är i många fattiga länder fortfarande ett medel som an-vänds för malariakontroll, främst på grund av den låga kostna-den vid användningen9 . Årligen smittas cirka 270 miljoner män-niskor och cirka 2 miljoner dör av malaria. De afrikanska länder som ligger söder om Sahara är värst drabbade, med 90 % av alla malariafall10. Att DDT fortfarande används vid malariabekämp-ning beror på att andra medel för bekämpning, såsom impregne-rade nät och biologisk kontroll, fortfarande kostar mycket eller kräver mer kunskap. Åtskilliga miljögifter sprider sig långväga, vilket man har sett exempel på bland annat i Sydafrika, Uganda och Kenya, där höga halter av DDT hittats i bröstmjölk, även i områden där DDT inte används för malariakontroll11,12.

Kemikalierna sprids globaltIngen vet hur mycket kemikalier som släpps ut i världen, men mätningar visar att de kan transporteras med vatten och vind över landgränserna. Det handlar om oerhört många ton kemikalier som kan störa utveckling och fort-plantning eller ge svåra sjukdomar hos människor. Giftiga substanser som är persistenta och släpps ut tusentals mil bort i Syd, avdunstar i det varma klimatet. Därefter bärs de med vindar tills de kondenserar i kyla och faller till marken, för att eventuellt avdunsta igen och förflytta sig ytterligare över jordklotet. Detta fenomen kallas för gräshoppseffekten och förflyttningarna i atmosfären kan ske i både långa och korta hopp, och tar olika lång tid för olika ämnen, beroende deras inneboende egenskaper. Flyktiga ämnen har lättare för att avdunsta än mindre flyktiga ämnen.

På Svalbard har man hittat höga halter av PCB hos isbjör-nar. PCB påverkar isbjörnshannarnas halter av det manliga könshormonet testosteron vilket allvarligt kan påverka deras möjlighet att fortplanta sig13 och till och med leda till tvåkönade hannar. På senare år har man även hittat även nyare kemikaliegrupper såsom perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel hos isbjörn14. Isbjörnens hor-monsystem skiljer sig inte stort från människans och slut-stationen för många av de kemikalier som transporteras

runt globalt är länder runt polerna, såsom Sverige.Kvicksilver är ett annat exempel på en farlig kemikalie

som transporteras långväga. En av de största källorna idag är kolkraftverk och en betydande del av det kvicksilver som släpps ut i Syd transporteras via luft till länder i Nord. I sy-refattiga vattenmiljöer omvandlas kvicksilver till metyl-kvicksilver som lätt tas upp i fisk. Mycket av kvicksilvret i fisk har alltså sitt ursprung långt från den plats där fisken tagits upp. I Sverige, till exempel, är kvinnor som väntar barn rekommenderade att bara äta vissa sorters fisk maxi-malt 2-3 gånger per år, på grund av de höga kvicksilverhal-terna15. Ämnen såsom DDT, PCB och bekämpningsmedlet hexaklorcyklohexan, känt under namnet Lindan, transpor-teras bevisligen från Syd till Nord eftersom de fortfarande används i andra länder, även om de är förbjudna i Sverige16.

Rädda mannen

4 5

2. Bedömningar av kemikaliernas egenskaper

För att uppskatta olika egenskaper hos och effekter av ke-mikalier testas de på många sätt. För många egenskaper antas att effekten står i proportion till den koncentration eller dos som testorganismen utsätts för. Det innebär att ämnen anses säkra vid låga halter. Det är viktigt att betona att detta samband inte gäller för alla egenskaper och att det är oklart när det gäller och inte. För hormonstörande ämnen kan starkare effekter uppstå vid låga halter än vid höga, och för vissa cancerogena ämnen kan ingen säker halt anges. Ett annat exempel är asbest, där exponering kan vara farligt redan vid enstaka fibrer.

De studier som görs på stora grupper av människor som drabbats av en sjukdom eller annan effekt kallas epidemio-logiska. I dessa söker man förklaringen till vad som påver-kar människorna, t.ex. exponering av olika kemikalier. Exempel på en epidemiologisk studie är när man tittar på hur arbetare som drabbats av cancer har utsatts för ett visst ämne och jämför detta med en kontrollgrupp som inte ut-satts för samma ämne. Det är ofta mycket svårt att visa klara orsakssamband i epidemiologiska studier eftersom halterna i miljön ofta är låga och många faktorer i regel inverkar. Däremot är det möjligt att hitta faktorer som samvarierar med den studerade effekten.

För att få fram effekter snabbt görs istället för epidemio-logiska studier ofta tester på djur. Ofta är koncentratio-nerna då mycket högre än de som normalt förekommer i miljön. Svårigheten är sedan att dra slutsatser från djurstu-dier, där olika kemikalier testats under kort tid och vid hög koncentration, rörande effekter på människor, som utsätts under lång tid för ämnen i låg koncentration, och ofta för många ämnen samtidigt.

Det vanliga under lång tid har varit att undersöka hur ett ämne i taget påverkar olika organismer. Det har även lett till att data av den typen ligger till grund för lagstiftning och riskbedömningar av olika kemikalier. Olika gränsvärden för kemikalier som förekommer i exempelvis arbetsmiljön, som tillsatser i mat eller ftalater i leksaker är ofta satta uti-

från att man identifierat en koncentration där skador upp-nåtts och sedan lagt på en säkerhetsfaktor, t ex 100, som antas räcka för att skydda människor. I riskbedömningar utgår man sedan från denna förmodat säkra nivå och jäm-för med exponeringen från olika källor av det aktuella ämnet, utan att se hur det eventuellt kan samverka med andra ämnen.

Kunskaperna om hur kemikalier påverkar miljön är i regel ännu mer bristfälliga än när det gäller hälsoeffekter. Det beror på att miljöeffekter uppmärksammats i senare tid än effekter på hälsan. De data som finns gäller ofta enskilda ämnens akuta giftighet, dvs hur hög halt som behövs för att snabbt döda eller allvarligt skada en art. I verkligheten kan det motsvaras av ett stort utsläpp av en giftig kemikalie som dödar fisk mer eller mindre omedelbart, men den vanliga situationen är att många kemikalier förekommer i relativt sett lägre halter. Om enstaka kemikalier undersökts brist-fälligt, så gäller det i ännu högre grad för hur kemikalier i en blandning påverkar miljön.

Fördjupning: Olika mått på akut toxicitetEtt vanligt giftighetstest som använts under mycket lång tid är toxicitet för råtta. Man undersöker ofta vid vilken dos hälften av råttorna i en grupp dör. Måttet på detta kallas LD50. LD står för le-tal dödlig) dos och 50 betyder 50%. Även andra typer av toxici-tetstester används, som till exempel undersöker kronisk toxicitet, skador på arvsmassa och reproduktion. Miljöeffekter som mäts kan vara på fisk, kräftdjur eller alger. Dessa arter undersöks för att se vilken effekt kemikalier har i vattenmiljön. Då testas vid vilken koncentration i vatten t ex hälften av populationen dör (LC50) eller färre tex LC10, där 10% av populationen dör. För kräftdjur tittar man istället på det man kallar för effektkoncentration. EC50 är den koncentration där t ex 50% av populationen inte rör sig längre. För alger tittar man på motsvarande sätt på hur algernas tillväxt hämmas. Detta kallas immobilisering och effekten betecknas med IC (inhibitory concentration). I vissa tester bestäms också den högsta halt som inte orsakar någon skada eller mätbar påverkan (No Observed Adverse Effect Level, NOAEL) eller No Effect Concentration, NOEC). Dessa tester visar dock inte hormonstö-rande effekter, som ofta sker vid ännu lägre koncentrationer än NOEC.

Rädda mannen

6

Olika sätt att uppskatta blandningars effekterCocktaileffekt eller kombinationseffekt innebär att alla ämnen i en blandning bidrar till blandningens egenskaper, som till exempel giftighet. Det kan verka självklart, men trots det bedöms i regel enbart de enskilda ingående ämne-nas giftighet och inte den sammanlagda effekten. Med nu-varande testmetodik är det helt omöjligt att genomföra detta för alla tänkbara blandningar eftersom djurtester tar lång tid. Anledningar till att så få tester gjorts är att det är svårt att veta hur olika ämnen samverkar, och när det gäller ämnen i miljön är det också svårt att ta reda på alla de olika ämnen som finns närvarande. Det är också svårare att hitta samband mellan olika effekter och halter i miljön om många olika parametrar, som koncentration av olika ämnen, måste studeras.

Det finns flera sätt att uppskatta blandningars giftighet. De två vanligaste kallas additionsmetoden (concentration addition) och ett koncept som utgår ifrån oberoende verkan (independent action). De är rent teoretiska metoder som bygger på att man känner de enskilda ingående ämnenas egenskaper och räknar fram en förväntad sammanlagd ef-fekt. I additionsmetoden lägger man ihop de ingående äm-nenas giftighet i proportion till deras koncentration i bland-ningen. Detta bygger på ett antagande om att ämnenas giftverkan fungerar på samma sätt. När man räknar utifrån oberoende verkan antas istället att ämnena kan ha olika vägar för att nå samma giftverkan och effekterna multipli-ceras då med varandra i stället för att adderas. För att utvär-dera metoderna jämförs resultaten med uppmätta värden och då har additionsmetoden visat sig vara mest användbar, även om den kan leda till en mer försiktig bedömning än beräkningar utifrån oberoende verkan. Skillnaden är emel-lertid inte större än 1,5-3 gånger för studerade kemikalier. 17

Dessa båda sätt syftar till att teoretiskt väga samman de enskilda ämnenas kända egenskaper. I verkligheten kan kemikalierna i vissa fall ytterligare förstärka, men även försvaga varandras effekt, jämfört med vad som kunde för-

väntas utifrån beräkningsmodellerna. I en blandning där flera kemikalier förekommer och effekten blir större än vad man kan räkna ut med metoderna ovan, brukar man prata om synergieffekter. I de fall kemikalierna i blandningen förminskar varandras effekt brukar man tala om antago-nistisk effekt.

Miljöeffekter av blandningarDet finns olika typer av blandningar. Ett tvättmedel består av ungefär 10-30 olika kemikalier som blandats. Då har blandningen en känd sammansättning, som utvecklats för att ge tvättmedlet sin funktion. När tvättmedlet når avlop-pet blandas det igen med andra ämnen från olika källor till en ny blandning, nu med okänd sammansättning. Så är det med alla olika kemikalier som används och sedan når mil-jön. För en känd blandning, som tvättmedlet, är det möjligt att testa dess egenskaper, t.ex. giftighet för fisk och det är också möjligt att göra en teoretisk beräkning av effekterna om man vet de enskilda ämnenas egenskaper. När det gäller den blandning som finns i avloppsvatten är det möjligt att testa vattnets effekter på fisk, men omöjligt att idag teore-tiskt uppskatta blandningens giftighet eftersom samman-sättningen är okänd. För att bestämma innehållet med ke-miska analyser måste man också veta vad man letar efter för att kunna hitta det.

Det finns mängder av studier som visar att många olika kemikalier som tillverkats av människan förekommer i mil-jön. Även när de använts som rena ämnen i en teknisk pro-cess, så blandas de med andra ämnen när de når ut i den omgivande miljön. Här tas endast upp några exempel på undersökningar där man tittat på hur olika djur eller växter påverkas av en känd blandning av kemikalier och hur väl kombinationseffekterna kan beskrivas.

En av de mest undersökta grupperna av kemikalier är bekämpningsmedel, som växtskyddsmedel och biocider. De är utvecklade för att vara giftiga eftersom avsikten är att bekämpa mikroorganismer, djur eller växter och sprids

Rädda mannen

6 7

avsiktligt i miljön. Därför har deras påverkan på hälsa och miljö varit i fokus under mycket lång tid. Testkraven har också varit mer omfattande i bl a Sverige än för andra ke-mikalier.

För bekämpningsmedel som har samma verkningsme-kanism fungerar additionsmetoden som ett bra sätt att upp-skatta blandningens ekotoxikologiska egenskaper. Det finns dock blandningar som avviker. Om organofosfater och kar-bamater blandas med andra organofosfater eller pyretroider blir giftigheten högre än när den beräknas med additions-metoden. Denna effekt är synergistisk och innebär att de ingående ämnena förstärker varandras giftighet.

Blandningar av insektsbekämpningsmedlet α-cyper-metrin och olika svampbekämpningsmedel visar i de flesta fall synergistiskt verkan. En blandning av α-cypermetrin och prochloraz var 12 gånger giftigare än vad additionsme-toden kunde förutspå. För triazoler som blandades med α-cypermetrin var giftigheten 6-7 gånger högre än be-räknat, medan fenpropimorph som blandades med α-cypermetrin visade antagonistisk verkan, dvs med lägre giftighet än vad additionsmetoden visade.18

Båtbottenfärger innehåller biocider som precis som växt-skyddsmedel ska vara giftiga, i detta fall för att förhindra påväxt på skrov. För blandningar som undersökts har, pre-cis som för vissa växtskyddsmedel, synergieffekter upp-täckts om man jämför med teoretiska beräkningar. För en blandning av Irgarol (som innehåller koppar) och diuron behövdes bara 5% av den individuella EC50 för alger för att uppnå 50% effekt. Det innebär att blandningen är tio gång-er giftigare än man kunde förutse med additionsmetoden. Även blandningar av diuron och zinkpyrition respektive

Irgarol och zinkpyrition visade synergieffekter. En förkla-ring till att blandningen av koppar och zinkpyrition visar synergieffekter jämfört med additionsmetoden kan vara den snabba omvandlingen som sker till den mer giftiga for-men kopparpyrition.19 Det fanns också blandningar som uppvisade små tecken på motsatsen, dvs mindre giftighet än beräknat20.

Vid test av en blandning bestående av tre olika biocider, zinkpyrition, diuron och irgarol visade sig giftigheten för embryon vara klart lägre än vad additionsmetoden visade. Att uppskatta en båtbottenfärgs effekter med hjälp av ad-ditionsmetoden förefaller vara svårt.

Hur kräftdjurs upptag av koppar påverkas av samtidig närvaro av kolnanorör har också testats. En nanometer är en miljarddels meter eller en miljondels millimeter. Kolnanorör är bara några nanometer tjocka, men längden kan vara från nanometer till decimeter. Kolnanorör miss-tänks kunna ha liknande effekter som asbest på lungorna. Effekterna av även denna blandning kunde förutsägas med additionsmetoden21. Denna studie pekar också på att upptag av nanomaterial kan öka biotillgängligheten för koppar, genom att koppar fastnar på nanorören som sedan kan gå igenom membran.

Blandningar av läkemedel kan också uppvisa större gif-tighet än förväntat. En blandning av fluoxetin, ibuprofen och ciprofloxacin hade dödlig inverkan på fisk22. För kräft-djur och alger har additionsmetoden fungerat bra för att förutsäga giftigheten hos en blandning av diklofenak, ibu-profen, naproxen och acetylsalicylsyra, alla läkemedel mot inflammationer)23. Detsamma gäller för blandningar av E-blockerarna propranolol, atenolol och metoproplol24.

Rädda mannen

8

3. Cocktaileffekter – ett hot mot hälsan

Foster (embryon) och barn är särskilt känsliga för kemika-lier, eftersom deras kroppar ännu inte är färdigutvecklade. Inte minst gäller detta hjärnans, nervsystemets, immunför-svarets och könsorganens utveckling25, 26, 27. De följande av-snitten tar upp kända kombinationseffekter på hjärna, nerv-system, immunförsvar och allmän utveckling hos foster, hos både människa och andra arter.

Störningar av nervsystemets utvecklingTre grupper av kemikalier som var för sig är kända för att störa hjärnans och nervsystemets funktioner är metylkvick-silver28, polyklorerade bifenyler (PCB)29 och polybromerade difenyletrar (PBDE)30. Både PCB och PBDE finns i många olika varianter beroende på hur många klor- eller bromato-mer samma grundmolekyl försetts med. De olika varian-terna brukar kallas kongener. De är vanliga miljöförore-ningar som vi ofta får i oss genom konsumtion av fisk och skaldjur31, 32. Karaktäristiskt för dessa kemikalier är att de lätt tas upp i kroppen eftersom de är fettlösliga och samtidigt långlivade i miljön. Kemikalier med sådana egenskaper kallas för bioackumulerande och persistenta. Våra kroppar innehåller mycket fetter, inte bara ren fettvävnad under huden och runt organ, utan även i membran som omger celler, liksom i nervsystemet och hjärnan. Metylkvicksilver, PCB och PBDE ansamlas i de delar av kroppen där det finns fett och kan där utöva sin giftiga verkan. Du kan läsa mer om dessa kemikalier i kapitel 7.

Mellan 90 och 100 procent av metylkvicksilvret som vi får i oss via maten tas upp i kroppen via mag-tarmsystemet och transporteras till olika delar av kroppen med blodet33. Metylkvicksilver kan fritt passera blod-hjärn-barriären34

– den selektiva barriär som reglerar utbytet av kemiska

ämnen och föreningar mellan blodet och hjärnan – och över moderkakan från moder till foster35. Barn kan alltså födas med metylkvicksilver i sina kroppar. Metylkvicksilvrets nervstörande egenskaper kan leda till hörsel- och synrubb-ningar och nedsatt minneskapacitet, samt försämrad mus-kelkoordinationsförmåga36.

PCB tas upp i kroppen från föda via magtarmsystemet37, 38. De kan även passera moderkakan mellan moder och foster39 , varför barn kan födas med PCB i sina kroppar. PCB förstör blod-hjärn-barriären genom att hämma produktionen av vissa strukturella proteiner i denna barriär. När samman-sättningen av proteinerna i blod-hjärn-barriären ändras, ökar genomsläppligheten för olika ämnen vilket kan leda till tumörer.40, 41 Då finns en risk att exponering för PCB kan leda till oväntade kombinationseffekter med många olika kemikalier som normalt inte kan passera blod-hjärnbarri-ären. PCB stör även utvecklingen av den del av hjärnan som kallas barken42, 43 där bland annat information från hörseln bearbetas. Ett flertal epidemiologiska studier antyder att exponering för PCB i fosterstadiet, eller senare i livet, kan skada reflexer, försämra muskelmotorik, leda till nedsatt kapacitet hos sinnen och försämrad IQ44, 45, 46, 47, 48, 49, 50. Halterna av PBDE i miljön ökar på många håll och i män-niskor börjar de nu närma sig PCB-halterna51,52. PBDE tas upp i kroppen från föda53, men kan även föras via moder-kakan från moder till foster54. Många olika djurförsök har visat att hjärnans och nervsystemets utveckling störs av PBDE55 och en epidemiologisk studie antyder att PBDE kan orsaka försämrad muskelmotorik, minskad verbal förmåga och lägre IQ hos barn56.Det vetenskapliga underlaget för att dessa ämnen var för sig är skadliga för hjärnans och nerv-systemets utveckling är omfattande, men vad vet vi om eventuella kombinationseffekter, dvs om cocktaileffekten?

Rädda mannen

8 9

Bland flera andra har en forskargrupp från Uppsala univer-sitet visat att metylkvicksilver, PCB och PBDE har kombi-nationseffekter på hjärna och nervsystem som förstärker varandras effekter och därför är exempel på synergieffekter, dvs på kombinationseffekter som är större än additiva ef-fekter:

I en studie fann de att möss exponerade för en kombi-nation av metylkvicksilver och PCB-153 (vanligt före-kommande i miljön) i individuella halter som var för sig är ofarliga visade neurologiska effekter av samma storleksordning som möss exponerade för en tio gång-er högre dos av enbart metylkvicksilver57.

I en annan studie fann de att kombinationen av PCB-52 och PBDE-99 (vanligt förekommande i miljön) i indi-viduella halter som var för sig är ofarliga gav upphov till större neurologiska effekter i möss än enbart PCB-52 i en fem gånger högre halt än i kombinationsbehand-lingen58.

I ytterligare en studie fann man att PBDE-99 i kombi-nation med metylkvicksilver gav strukturella föränd-ringar i nervceller vid koncentrationer där dessa ke-miska föreningar var för sig inte ger några effekter59.

Fördjupning: Metylkvicksilver kan ge sämre inlärningEpidemiska akuta metylkvicksilverförgiftningar är kända från Japan och Irak under 1950- till 1970-talen, med dramatiska effek-ter hos både vuxna och barn. Dödsfall och neurologiska missbild-ningar förekom. Det finns några större befolkningsstudier, så kall-lade epidemiologiska studier, där man har försökt utvärdera effekter av kronisk exponering för låga halter metylkvicksilver – en normal exponeringssituation för majoriteten av oss. I en väl-känd studie från Färöarna fann man samband mellan metylkvick-silverinnehåll i mödrarnas hår och navelsträngsblod och hur barnen vid sju års ålder presterade i 11 olika neurologiska tester60. Studien antyder att kronisk exponering för låga halter av metyl-kvicksilver kan ge små men mätbara utvecklingsstörningar i nerv-systemet. Andra studier har gett liknande resultat, men det finns även enstaka studier med motsägande resultat. I en studie av barn från Seychellerna, till exempel, kunde man inte visa något sam-band mellan metylkvicksilver och hur barnen presterade i sex neu-rologiska tester61, 62, 63, 64, 65. En komplicerande faktor i tolkningen av resultaten från den färöiska studien var att den studerade popula-tionen också exponerades för höga halter av PCB66. En samverkan mellan PCB och metylkvicksilver har föreslagits förklara resulta-ten i Färöstudien 67. Vidare tycks resultaten från den svenska fors-kargruppen i Uppsala ge stöd åt att de neurologiska effekter som studerades i den färöiska studien uppkom genom kombinations-effekt – i detta fall en samverkan mellan metylkvicksilver och PCB.

Störningar av immunförsvarets utvecklingEtt fungerande immunförsvar är livsnödvändigt för att kroppen skall kunna stå emot angrepp av bakterier, virus, parasiter, samt rensa bort genetiskt defekta celler som på sikt kan ge upphov till cancer. Det finns kritiska perioder i immunförsvarets utveckling, både i fosterstadiet och se-nare i livet, när exponering för kemikalier som stör denna utveckling kan leda till allvarliga brister i immunförsvaret. Bland annat misstänker man att barnleukemi kan upp-komma på detta vis. Barnleukemi ökar på många håll i världen68, 69 liksom astma och allergier som också beror på obalanser i immunförsvaret70,71. En cocktail av främmande

kemikalier i omgivningen och i våra kroppar kan vara en del av förklaringen bakom dessa trender.

Det finns en del studier som har visat effekter på immun-försvaret när olika kemikalier samverkar. Exemplen nedan illustrerar hur kemikalier kan samverka i att skapa obalan-ser i immunförsvaret.

En kombination av halvmetallen arsenik och metallen bly är giftigare för vissa celltyper i immunförsvaret hos möss än summan av de enskilda ämnenas giftighet72. Detta är ett exempel på synergism. Människan har spri-dit arsenik och bly i miljön och liknande effekter som möss uppvisar kan inte uteslutas i människa.

Rädda mannen

10

I en studie visade man att blandningar av klororga-niska föreningar, från grupperna PCB och så kallade dioxiner, gav olika typer av kombinationseffekter (sy-nergism, antagonism och additiva effekter) jämfört med de enskilda föreningarnas effekt på immunförsva-ret i olika organismer73. Dioxiner sprider människan i miljön ofrivilligt, främst genom förbränningsprocesser (läs mer om dioxiner i kapitel 7).

Polyaromatiska kolväten (PAH) är en grupp bioacku-mulerande och i vissa fall cancerframkallande orga-niska föreningar som sprids i miljön genom alla slags förbränningsprocesser som trafik, förbränning av kol och olja, skogsbränder och vulkanutbrott. I en studie av PAH:ers effekt på immunförsvarets aktivitet, gav blandningar av PAH upphov till synergistiska kombi-nationseffekter74. En annan studie visade att metallen kadmium och det polyaromatiska kolvätet benzo[a]pyren var för sig påverkade immunförsvaret, men när redan kadmiumexponerade fiskar också exponerades för benzo[a]pyren, blev effekten betydligt större än vad man förväntade sig från de enskilda kemikaliernas ef-fekter75.

Störningar av fosterutveckling Ett växande foster (embryo) genomgår serier av noggrant koordinerade faser av celltillväxt, celldöd och bildning av organ. Obalanser i dessa faser leder till utvecklingsstör-ningar, vilket kan resultera i att fostret missbildas eller dör.Det finns många exempel på dokumenterade kombinations-effekter med avseende på fosterutveckling. Nedan följer några exempel:

I en studie av effekterna av bisfenol A (BPA), en vanlig råvara vid tillverkning av bl a polykarbonat- och epoxi-plast och genistein som är en östrogenliknande före-ning i sojabönor, fann man hos råttfoster tydliga syner-gistiska effekter med avseende på olika kroppsdelars

proportioner och på organutvecklingen, speciellt rygg-märgen och de delar i hjärnan och nervsystemet som är kopplade till syn och doft76. Forskargruppen som utförde studien menar att det finns risk för liknande effekter på människans fosterutveckling, vilket är oro-ande då användningen av BPA är stor, samtidigt som konsumtionen av sojabaserade produkter (vegetariska alternativ till bland annat mjölkprodukter) stadigt ökar. I en nyligen utförd studie i USA på innehållet av BPA i urin, kunde BPA detekteras i 93% av alla prover 77.

BPA och bekämpningsmedlet pentaklorfenol kan fö-rekomma i miljön som kombinerade föroreningar i vatten78, vilket kan vara skadligt för vattenlevande or-ganismer. Kombinationseffekter med avseende på em-bryodöd och hjärtödem i fiskembryon exponerade för dessa föreningar kunde visas i en studie52. Kombinationseffekten uppkom redan då fiskarna ex-ponerades för pentaklorfenol i koncentrationer som understeg den lägsta koncentrationen för vilken effekt kan detekteras – LOEC-värdet. Studien visade före-komst av både synergistiska och antagonistiska kom-binationseffekter.

Metallerna järn och aluminium sprids i stora mängder i miljön. Några användningsområden med spridning till miljön är fällningskemikalier i vattenreningsverk, kosttill-skott och mediciner, samt industriella processer. I kombina-tion kan dessa metaller vara skadligare för fosterutveck-lingen hos vissa vattenlevande organismer än metallerna var för sig. I embryon av musslor och sjöborrar har man observerat varierande grader av kombinationseffekter – från additiva till synergistiska – mellan järn och aluminium53. Embryona slutade utvecklas, missbildades, eller dog.

Rädda mannen

10 11

4. Hormonstörande ämnen och reproduktionstoxicitet

Ett väl fungerande hormonsystem är en nödvändighet för en rad fysiologiska processer i kroppen, som fortplantnings-förmåga, ämnesomsättning och nervsystemets utveckling. Hormonsystemet, som egentligen består av ett antal paral-lella system för olika funktioner, är organiserat i flera ni-våer med återkopplingar sinsemellan. För att en viss fysio-logisk funktion ska upprätthållas krävs oftast att flera hormoner produceras, frisätts och verkar på ett korrekt sätt. Denna uppbyggnad skapar många möjliga ”måltavlor” (se figur) för hormonstörande (eller endokrinstörande) ämnen, vilket också ökar risken för kombinationseffekter genom att olika substanser, trots att de verkar på skilda nivåer, kan störa samma process.

Kemiska ämnen som stör hormonsystemets funktion och därigenom orsakar negativa hälsoeffekter brukar kall-las hormonstörande ämnen. Hormonstörande ämnen finns i ett brett spektrum av produkter, exempelvis bekämpnings-medel, plaster, textilier och läkemedel. De förekommer också naturligt i vissa växter och mögelsvampar. Hormonstörande ämnen har en stor geografisk spridning och kan ge upphov till skadliga effekter hos såväl människa som andra djurarter, däribland fåglar, fiskar och kräldjur79,

80, 81. Epidemiologiska studier har under senare år påvisat samband mellan exponering för hormonstörande ämnen och bland annat fetma, diabetes, ADHD och missbildning-ar på urinvägar och könsorgan, vilket väckt frågan om dessa ämnens betydelse för folkhälsan82, 83, 84, 85.

De första hormonstörande ämnena identifierades genom sina likheter med det kvinnliga könshormonet östrogen och länge ansågs just den kemiska likheten med kroppsegna hormoner, samt förmågan att imitera dessa, förklara den hormonstörande effekten. I takt med att nya substanser identifierats har fler mekanismer kartlagts och det är nu-mera känt att hormonstörande ämnen påverkar även öv-riga nivåer i hormonsystemen. Denna grupp av föreningar skiljer sig också på flera viktiga punkter från andra giftiga ämnen. Ett grundkoncept inom toxikologi är att utifrån

iakttagelser vid exponering för en viss dos kunna förutsäga vad som sker vid lägre doser. Detta har visat sig särskilt svårt för hormonstörande ämnen och i vissa fall är effekterna rakt motsatta vid exponering för låg och hög dos. Ett exempel är ftalaten DEHP, som i låga doser (10 mg/kg) påskyndar pu-bertetsutvecklingen hos försöksdjur medan höga doser (750 mg/kg) istället försenar utvecklingen86. Effekterna av hor-monstörande ämnen upptäcks ofta långt under NOEC-värdena och missas därför med traditionella testmetoder.

Vilka effekter som uppstår vid exponering för hormon-störande ämnen är dessutom starkt beroende av tidpunkten för exponering samt halterna av kroppens egna hormoner 87, 88,89. Ett tidsintervall som är särskilt känsligt är fostersta-diet hos pojkar, där utvecklingen är kritiskt beroende av testosteron. Pojkar med en hormonrubbning som gör att testosteron helt saknas eller hindras i sin verkan kommer att födas som pseudohermafroditer, dvs med kvinnliga yttre könsorgan trots att de har testiklar, medan mildare stör-ningar ger en lägre grad av feminisering. Många forskare har därför valt att studera effekterna av hormonstörande ämnen, både enskilda substanser och blandningar, på fos-terutvecklingen hos handjur, främst råttor. Härigenom har man kunnat identifiera ett kritiskt tidsfönster (dagarna 15,5-19,5 i fosterstadiet), inom vilket exponeringen måste ske för att hanarna ska feminiseras. Under samma tidsin-tervall är även honorna sårbara, men då istället för ämnen som liknar testosteron och därigenom ger en oönskad mas-kulinisering90. Med hänsyn tagen till människans fosterut-veckling innebär detta att barnet sannolikt är känsligast under veckorna 8-14.

Kombinationseffekter på utveckling och reproduktionFör att identifiera och gradera en hormonstörning hos pojk-foster brukar man förutom att mäta halterna av testosteron även undersöka två sorters missbildningar eller avvikelser i urinvägar och könsorgan som uppkommer vid testoste-

Rädda mannen

12

ronbrist: hypospadi och kryptorkism. Hypospadi är en missbildning där urinröret mynnar på penisens undersida, medan kryptorkism innebär att testikeln inte vandrat ner i pungen från ljumskkanalen eller bukhålan. Ytterligare ett vanligt tecken på störd testosteronfunktion är ett reducerat avstånd mellan ändtarm och könsorgan (anogenitalt av-stånd, AGD), vilket sannolikt är den känsligaste markören för rubbad testosteronfunktion91.

Kombinationseffekter under fosterutvecklingen har do-kumenterats för såväl föreningar inom samma kemiska grupp (t ex ftalater) som aktiva substanser i olika produkt-kategorier, exempelvis plaster och bekämpningsmedel92, 93,

94. Även kemikalier som har olika verkningsmekanismer eller måltavlor kan ge upphov till kombinationseffekter, liksom blandningar där de enskilda substanserna förekom-mer i sådana halter att de inte orsakar någon skada (No Observed Adverse Effect Level, NOAEL)95, 96. Dessa iaktta-gelser vederlägger den tidigare allmänt accepterade97 teorin att kombinationseffekter bara kan uppstå då varje ämne förekommer i doser som överstiger dess NOAEL och för kemikalier som verkar på samma sätt. Vanligen är det möj-ligt att uppskatta effekterna relativt väl med hjälp av dos-additionsmodellen, men det finns också exempel på bland-ningar som ger upphov till synergistiska effekter, vilka är svårare att förutsäga98, 99, 100.

Sammantaget kan man säga att människans fortplant-ning kan påverkas i mycket lägre koncentrationer än de som ger akuta effekter på barn och vuxna.

Som nämnts tidigare fungerar ofta dos-additionsmodel-len väl för att förutsäga kombinationseffekter. I ett expe-riment med en blandning av sex ftalater och fyra be-kämpningsmedel följde sju av åtta parametrar (bl a missbildningar) den beräknade dos-additionskurvan101. Ett annat exempel på dos-addition är hämningen av testoste-ronproduktion hos råttfoster som exponerats för en ftalat-blandning (DEHP, DBP, BBP, DiBP, DPP)102.

Kombinationseffekter av hormonstörande ämnen är inte begränsade till fosterutvecklingen eller de processer som regleras av testosteron. En cocktail bestående av sju östro-gena substanser utvärderades i ett test där ämnen med öst-rogena egenskaper identifierades genom att de ökade liv-moderns vikt, och man fann en markant kombinationseffekt. Blandningen bestod av nonylfenol, bisfenol A (BPA), me-toxyklor, genistein, östradiol, dietylstilbestrol och eti-nylöstradiol, i doser som var och en var verkningslösa, och den fördubblade livmodervikten hos de behandlade råt-torna103. Också en blandning av två växtöstrogener (daid-zein och genistein) och sex syntetiskt framställda fören-ingar (metoxyklor, o,p-DDT, oktylfenol, bisfenol A, beta-hexaklorocyklohexan och 2,3-bis(4-hydroxyfenyl)-propionitril) gav signifikant högre livmodervikt då de ana-lyserades i samma typ av test104. Effekten var dos-additiv och uppstod vid så låg dos som 1/10 av LOAEL (för de enskilda föreningarna). Pubertetsutvecklingen är ett annat exempel på en fysiologisk process som påverkas av ämnen med öst-rogena egenskaper. Samtidig exponering för genistein och metoxyklor gav honorna en tidigare och hanarna en senare pubertetsstart än icke-exponerade djur105.

Förutom i djurstudier undersöks potentiellt hormonstö-rande ämnen, samt kombinationseffekter av dessa, ofta i cellkulturer, med så kallade in vitro-tester. Genom att iso-lera celler från något av de organ där det aktuella hormonet verkar är det möjligt att på ett mer direkt vis än i djurförsök undersöka om en kemikalie förstärker, motverkar eller tar rollen av det kroppsegna hormonet. Fördelen med denna typ av tester är att de inte nödvändigtvis kräver försöksdjur. De är också kostnadseffektiva och innebär att det går att analysera ett stort antal ämneskombinationer. Cellkulturer förmår bara att fånga upp effekter på en nivå i hormonsys-temet, varför ett resultat från denna sorts tester vanligen och kan därför behöva kompletteras med försöksdjursstu-dier. Exempel på blandningar som visat sig ge upphov till östrogena kombinationseffekter i cellbaserade tester är UV-

Rädda mannen

12 13

filter (synergistisk, NOEC), läkemedel (synergistisk, NOEC), växtöstrogener (koncentrationsadditiv) och para-bener (koncentrationsadditiv)106, 107, 108, 109. På motsvarande vis har antiandrogena effekter dokumenterats för olika blandningar av bekämpningsmedel110, 111. In vitro-metodi-ken har gått framåt mycket på senare tid, vilket kommer att leda till helt nya möjligheter för testning och nya teststrate-gier.

Även om en majoritet av de studier som publicerats kring kombinationseffekter av hormonstörande ämnen har be-handlat könshormonreglerade funktioner så finns det andra intressanta exempel. Ett amerikanskt forskarteam visade 2005 att en blandning av 18 polyhalogenerade aromatiska kolväten (däribland 12 PCB och 2 dioxiner) hämmade sköldkörtelns funktion (frisättning av tyroxin) hos råttor. Vid låga, miljömässigt relevanta, doser var effekten dos-additiv, medan den vid högre doser var synergistisk112.

Att avgöra vilken betydelse hormonstörande ämnen har för dagens folkhälsoproblem är ingen lätt uppgift. De stu-dier som redovisats här ger emellertid all anledning till oro. Detta inte minst sedan de hormonrelaterade störningarna ökat kraftigt de senaste decennierna. Exempelvis var sper-miekoncentrationerna bara hälften så höga år 1990 som femtio år tidigare och antalet pojkar som föds med urinrö-rets mynning på penisens undersida ökar i såväl Europa som Nordamerika113, 114, 115. Den kraftiga förändringen under kort tid samt iakttagelsen att andra generationens invandrare följer det nya hemlandets statistik indikerar starkt att den bakomliggande förklaringen är en eller flera miljöfaktorer 116. Epidemiologisk forskning har traditionellt sett fokuserat på enskilda föreningar eller grupper av strukturellt likartade substanser, men nyligen publicerades en studie som analy-

serade 121 hormonstörande ämnen i bröstmjölk hos dans-ka och finska kvinnor117. Finland har en låg och Danmark en hög frekvens av reproduktiva störningar, varför man önskade utreda om orsaken låg i en skillnad i kemikalieex-ponering. Resultatet var entydigt: proverna från Danmark innehöll avsevärt mer av de hormonstörande ämnena än de finska proverna. Troligen uppstår alltså kombinationsef-fekter mellan de kemikalier vi har i blodet, något som sedan yttrar sig i form av bland annat testikelcancer och urogeni-tala missbildningar. Om andra sjukdomar och störningar, såsom diabetes och ADHD, kan kopplas till en generellt högre kemikalieexponering är ännu inte undersökt, men sådana studier vore förstås värdefulla.

Fördjupning – Östrogener skadar miljönÖstrogenliknande substanser har uppmärksammats också för sina miljöfarliga egenskaper. Under tidigt 1990-tal iakttog forskare tydligt östrogena effekter hos fisk nedströms reningsverk i England, något som senare dokumenterats även i Sverige, vilket innebar ett ökat intresse för frågan118, 119. Som markör användes i dessa studier (liksom i många andra) koncentrationen av vitello-genin, ett leverprotein vars produktion är starkt kopplad till expo-nering för östrogena ämnen. Även om antalet studier är begränsat har man kunnat påvisa kombinationseffekter av östrogena fören-ingar även hos fisk. En blandning av 17 E-östradiol (kroppseget östrogen) , 17 D-etinylöstradiol (p-pilleröstrogen), bisfenol A, no-nylfenol och oktylfenol inducerade vitellogeninproduktion på ett koncentrations-additivt sätt hos sötvattensarten Phimephales promelas (en karpfisk)120 . På motsvarande sätt visade sig en blandning av östradiol, etinylöstradiol och bisfenol A höja vitello-geninkoncentrationerna hos havsabborre121 . Även i detta fall var effekten koncentrationsadditiv. I likhet med flera andra nämnda studier uppstod den östrogena effekten i de båda fiskexperimen-ten vid doser där de enskilda ämnena var verkningslösa.

Rädda mannen

14

Fördjupning – Kombinationseffekter på manliga hormonerEn nyligen publicerad studie av Sofie Christiansen och hennes medarbetare vid Danmarks Tekniske Institut illustrerar på ett bra sätt flera av dessa aspekter122 . I studien undersöktes en blandning av fyra kemikalier med olika användningsområden, nämligen fta-laten DEHP, bekämpningsmedlen vinclozolin och prochloraz, samt läkemedlet finasterid. Samtliga dessa fyra föreningar är väl doku-menterade som hormonstörande ämnen, men med olika måltav-lor. DEHP minskar produktionen av testosteron från kolesterol (måltavla 3, se figur 1), vinclozolin hindrar androgenen dihydro-testosterons (DHT) verkan genom att blockera dess inbindning till androgenreceptorn (måltavla 5), Finasterid (läkemedel mot godar-tad prostataförstoring) blockerar omvandlingen av testosteron till DHT (måltavla 4), medan prochloraz har flera av dessa steg som måltavlor (3 och 5)123, 124, 125, 126,127. Blandningen visade sig ge upp-hov till både dos-additiva och synergistiska kombinationseffekter på fosterutvecklingen, beroende på vilken parameter som analy-serades. Det anogenitala avståndet (AGD) hos exponerade råttor minskade på ett dos-additivt vis, medan effekten var synergistisk med avseende på hypospadier. Denna missbildning observerades vid 3-4 gånger lägre doser än vad som beräknats i den teoretiska modellen för dos-addition. Ytterligare ett intressant resultat från studien var att AGD reducerades vid exponering för en blandning där doserna av varje enskilt ämne motsvarade NOAEL. Även andra typer av blandningar kan störa fosterutvecklingen vid NOAEL-doser (eller lägre). Exponering för en cocktail av fem fungicider (svampdödande bekämpningsmedel), där de ingående doserna var så låga som 25% av NOAEL, gav en hög frekvens (>40%) av hypospadier hos den hanliga avkomman. Samtidigt såg man även en signifikant förändring av AGD hos såväl han- som hondjur128.

Rädda mannen

14 15

Figur 1. Exempel på hormonell reglering och möjliga måltavlor för hormon-störande ämnen. Från hypotalamus frisätts hormonet GnRH (måltavla 1) som verkar på hypofysen och ger frisättning av hormonet LH (måltavla 2). I testikeln inducerar LH produktion av testosteron från kolesterol (måltavla 3). I prostatan omvandlas sedan testosteron till dihydrotestosteron (måltavla 4), en mer potent androgen*, som verkar genom att binda till androgenre-ceptorn (måltavla 5). Via en återkopplingsmekanism styr nivåerna av testos-teron även hur mycket GnRH och LH som frisätts från hypotalamus respek-tive hypofysen (måltavla 6 och 7). Samtliga dessa steg är potentiella måltavlor för hormonstörande ämnen.

*Androgener är en grupp av könshormoner som styr könsutvecklingen hos män. De utövar sin effekt genom att binda till en specifik receptor, andro-genreceptorn. De två viktigaste androgenerna är testosteron och dihydro-testosteron (DHT).Hypotalamus

Prostata

Hypofys

1

2

6

7

4Testosteron

GnRH

LH

Testikelkolesterol testosteron kolesterol DHT

3 5AR

Rädda mannen

16

5. Politik och lagstiftning på kemikalieområdet

Kemikalielagstiftningen går tillbaka långt i tiden, inom EU till 1960-talet. Reglerna som rör industrikemikalier inom EU har nyligen omarbetats. En direkt gällande förordning kallad REACH129 (Registration, Evaluation, Authorisation and restrictions of CHemicals) trädde i kraft 2007. Registreringsreglerna ställer krav på data för ämnen inom vissa volymintervall, men fokus ligger på de enskilda äm-nena. Det innebär att kunskapen om ämnena kommer att öka, men det ger inte automatiskt kunskap om blandningar och kombinationseffekter eller hormonstörande effekter. Vilka egenskaper som måste testas för registreringen beror också på hur mycket som tillverkas eller importeras av ämnet. Ju större volymer, desto mer testdata krävs. För ämnen som tillverkas i kvantiteter mellan ett och tio ton ska toxikologiska data tas fram om hudirritation, ögonirrita-tion, hudsensibilisering, mutagenicitet och akut toxicitet. Miljöeffekter som ska undersökas gäller toxicitet i vatten-miljö för kräftdjur och alger respektive lättnedbrytbarhet. För ämnen som tillverkas i volymer över 100 ton ställs högre krav på data, som omfattande reproduktionsstudier, toxi-citet för jordlevande organismer, kroniska toxicitetstester på fisk och kartläggning av spridningsvägar i miljön. Omvänt saknas krav på ämnen i volymer under 1 ton, vilket faktiskt är merparten av de ämnen som kan finnas på mark-naden.

För kemiska produkter gäller även CLP-förordningen130

om klassificering, märkning och förpackning av produkter. Den tar upp hur blandningar ska klassificeras och märkas, men i de allra flesta fall utgår man då från data för de en-skilda ämnena. För ämnen i kvantiteter under tio ton räck-er inte den information som tas fram genom REACH för att kunna klassificera ämnena korrekt. Blandningar märks

utifrån sina fysikaliska egenskaper (brandfara, explosivitet mm), hälsoeffekter (giftighet, cancer, reproduktionsstör-ningar mm) och miljöeffekter (främst för vattenlevande organismer som fisk, kräftdjur och alger). Det är bara för akut förgiftning för djur och växter på land eller i vatten som man i vissa fall försöker ta hänsyn till hur olika ämnen sam-verkar i blandningen.

Det finns annan lagstiftning på miljöområdet där man istället tittar på tillståndet i miljön. Exempel är ramdirek-tivet för vatten131 som bland annat sätter gränsvärden för vissa ämnen i vatten och industriemissionsdirektivet (IED)132 som sätter gränser för utsläpp till luft och krav på bästa möjliga teknik. Ramdirektivet för vatten sätter upp miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen. I det tek-niska vägledningsdokument för miljökvalitetsnormer som håller på att utvecklas kommer blandningar att beröras. De blandningar av olika ämnen som uppträder i luft och vatten är alla oavsiktliga, och sammansättningen blir därför svå-rare att förutsäga.

Lagstiftningen för bekämpningsmedel, dvs växtskydds-medelsdirektivet (91/414/EG) och biociddirektivet (98/8/EG) reglerar användningen av växtskyddsmedel (medel som huvudsakligen används i jordbruket och i parker, golfbanor och hemträdgårdar) och biocider (hit hör övriga bekämp-ningsmedel, t ex träskyddsmedel, båtbottenfärger, råttgifter, desinfektionsmedel), Lagstiftningen för växtskyddsmedel har nyligen omarbetats och direktivet ersätts av växtskydds-medelsförordningen 1107/2009/EG, som skall tillämpas från 14 juni 2011. Den ställer bl a utökade krav på att rest-halter av flera olika bekämpningsmedel i livsmedel eller foder inte får ha skadlig effekt på hälsan. Även för biocider håller lagstiftningen på att ses över och även där blir det en kommande förordning.

Rädda mannen

16 17

Naturskyddsföreningen har sedan lång tid arbetat med ke-mikalier, dels med analys och kartläggning av miljögifter i pilgrimsfalk, havsörn och konsumentprodukter, dels med miljömärkningen Bra Miljöval och konsumentguidning, dels med förslag på utvecklad lagstiftning på svensk och internationell nivå, inklusive förslag på förbud av enskilda kemikalier som DDT eller tekniker som klorgasblekning av papper. Föreningens policy för miljögifter beskriver mål-sättningar, ställningstaganden och åtgärder för att bland annat riksdagens mål om en giftfri miljö inom en generation ska kunna uppnås. Försiktighetsprincipen och förorenarens ansvar är två grundstenar i policyn, dvs att förebyggande åtgärder ska vidtas redan vid osäkerhet om miljö- och häl-sohot, och att förorenaren ska täcka kostnaderna för dessa. En central åtgärd är att kräva att alla som använder kemi-kalier hela tiden ska ersätta och söka alternativ till farliga ämnen.

Genom miljömärkningen Bra Miljöval gör föreningen det enklare för konsumenter att följa utbytesprincipen i vardagen. Bra Miljöval sätter gränser för vilka egenskaper hos en kemikalie som kan accepteras med utgångspunkten är att ju mindre giftiga kemikalierna är som enskilda ämnen, desto lägre bör den kombinerade giftigheten san-nolikt bli. Med stärkta grundläggande lagkrav på bättre kunskaper och data om exempelvis kombinationseffekter kan spjutspetskrav på den punkten utvecklas inom miljö-märkningen. Det är viktigt att inse att miljömärkningens syfte är att vägleda konsumenter till de relativt bättre pro-dukterna, och att märkningen inte kan ersätta lagstiftning för att begränsa de farligaste ämnena eller teknikerna.

Denna rapport har beskrivit vad som är känt idag om blandningars giftighet och vilka luckor som finns i dagens lagstiftning. Det finns tyvärr anledning till stor oro. De kombinationseffekter som dokumenterats i djurförsök, ex-empelvis förskjuten pubertetsutveckling och missbildning-ar av könsorganen, är samma typ av störningar som ökat kraftigt i befolkningen under senare år. Effekterna uppstår

dessutom redan vid nivåer som uppmätts i naturen, eller betraktas som säkra enligt dagens riskbedömningsmetodik. Att forskare dessutom visar att hormonstörande ämnen kan förstärka varandras effekter är extra skrämmande, särskilt när de förekommer i stort antal och med en stor geografisk spridning. Det krävs därför skyndsamma åtgärder för att Rädda mannen, vilket självfallet innebär att skydda även barn och foster, och därmed också kvinnor.

En första åtgärd är att se över systemet för riskbedöm-ningar. Trots att behovet av data och kunskap är stort finns allvarliga brister, exempelvis att kombinationseffekter inte bedöms trots att forskningen tydligt visar att sådana finns. I människors blod finns en cocktail av hundratals kemika-lier och att bedöma dessa var för sig utan att ta hänsyn till kombinationseffekter är inte försvarbart. Ett argument mot att inkludera kombinationseffekter i riskbedömningen har varit att de tänkbara interaktionerna är oändliga och att tillförlitliga beräkningsmodeller saknats. Vår genomgång visar emellertid att det numera finns väl fungerande model-ler att tillämpa på hormonstörande ämnen. Dos-additionsmodellen kunde i de flesta fall förutsäga kombi-nationseffekter med hög precision och visade sig tillämpbar även på substanser med olika verkningsmekanismer. Oberoende verkan-modellen däremot underskattade ge-nomgående effekterna133, 134. Därför bör dos-additionsmo-dellen introduceras så snart som möjligt i riskbedömnings-sammanhang, samtidigt som forskningen om nya testmetoder förstärks.

En annan viktig aspekt vid riskbedömning av hormon-störande ämnen är att identifiera särskilt känsliga grupper så att de kan skyddas. Känsligheten varierar mellan olika tidsperioder i livet och med halterna av kroppens egna hor-moner. En ökad sårbarhet kan också uppstå som följd av genetisk variation mellan olika individer eller befolknings-grupper. Därtill är ämnets egenskaper centrala. Exempelvis är pojkfoster mycket känsliga för substanser som hämmar testosteron medan förpubertala flickor är extra sårbara för

6. Vägar framåt

Rädda mannen

18

ämnen med östrogen verkan. Ökad kunskap om enskilda kemikalier är också grunden för att kunna förutse möjliga kombinationseffekter och utveckla modeller för riskbedöm-ning. Ytterligare forskning kring hormonstörande ämnen, såväl enskilda substanser som blandningar, bör därför pri-oriteras samtidigt som åtgärder snabbt vidtas för att stärka skyddet för de mest utsatta. Den rapport från 2009 som fastslog att danska två-åringar exponeras för sådana nivåer av hormonstörande ämnen att deras hälsa riskeras visar på behovet av snabba åtgärder135.

När det gäller klassificering och märkning av bland-ningar bör de enkla teoretiska modellerna snabbt börja an-vändas för att åtminstone i någon mån ta hänsyn till kom-binationseffekter. Det är svårare att i dagsläget se hur de oavsiktliga blandningar som finns i vatten och luft ska han-teras. I vissa fall kan giftigheten testas, men det är inte alltid realistiskt och i sådana fall måste ämnena bedömas utifrån deras inneboende egenskaper, i linje med försiktighetsprin-cipen.

När väl ämnen är mer eller mindre kartlagda krävs beslut om någon form av reglering. Redan misstanke om farliga egenskaper, såsom giftighet, hormonstörande egenskaper eller persistens kombinerad med bioackumulerande för-måga bör sätta stopp för introduktionen av nya ämnen och leda till utfasning av befintliga. Det kräver i sin tur en refor-mering av kemikalielagstiftningen. REACH-förordningen, exempelvis, måste allmänt sett inkludera ämnen i lägre volymer och modifieras så att det blir lättare att få till stånd tillståndsprövning eller restriktioner.

När det gäller hormonstörande ämnen är fyra områden viktig att fokusera på i REACH och övrig kemikalielagstift-ning. Det är krav som miljöroganisationer i hela Europa står bakom, se bilaga. För det första är det viktigt att omgående lägga mer resurser på arbetet med att identifiera och föra in kända och misstänkta hormonstörande ämnen inom ramen för REACH, särskilt i de fall då barn och kvinnor i fruktsam ålder kan tänkas exponeras. För det andra behöver kraven på substitution av ämnen skärpas i REACH. Särskilt utifrån insikten om cocktaileffekter bör hormonstörande ämnen framöver automatiskt räknas till de ämnen som i REACH klassas som särskilt farliga, och för sådana bör tillstånd aldrig medges om det finns mindre farliga alternativ. För det tredje bör information om sådan klassning alltid vara transparent och fullt tillgänglig för konsumenter och före-tag som använder kemikalier i sin verksamhet. För det fjär-de krävs framöver en genomgripande reformering av samt-liga kemikalieregler inom EU, så att ämnen som är hormonstörande, enligt kriterier i linje med försiktighets-principen, alltid blir föremål för regleringsåtgärder. Naturskyddsföreningen har i olika sammanhang lämnat en rad förslag på sådana reformer för en politik för en giftfri miljö, som bland annat innebär att mannens fertilitet kan skyddas.

Rädda mannen

18 19

7. Fakta om olika kemikalier

Bisfenol A (BPA)

Funktion:BPA används huvudsakligen till produktion av polykarbonatplast och till s.k. epoxiinnehållande limmer. Polykarbonatplaster har stor spridning och an-vändning i samhället, t.ex. i vattenflaskor, sportutrustning, CD och DVD och glasögonlinser.

Kända miljö- och hälsoproblem:BPA har hormonliknande egenskaper, vilka kan orsaka fosterskador vid ex-ponering under fosterstadium, fortplantningsstörningar, påverka immun-försvaret, och man misstänker också att BPA är cancerframkallande. Baserat på laboratorieförsök och observationer av olika organismer i miljön, anses BPA kunna leda till feminisering av hanar. BPA är klassificerat som farligt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffek-ter i miljön.

Restriktioner: Inom ramen för europeiska unionen utförs just nu en riskutvärdering av BPA. Danmark och Kanada har förbjudit BPA i nappflaskor. EU har tagit be-slut om att Bisfenol A inte får finnas i nappflaskor fr o m sommaren 2011.

DDT

DDT är en insekticid (insektsdödande medel) som utvecklades under 1940-talet. Under andra världskriget användes DDT frekvent mot insekts-burna sjukdomar såsom malaria och tyfus. Kommersiellt tillgänglig DDT är egentligen en blandning av flera kemikalier, där huvuddelen utgörs av p,p’-DDT och o,p’-DDT.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:DDT är hormonstörande och under 50- och 60-talen fann man att det stör-de könsutvecklingen samt orsakade äggskalsförtunning hos fåglar. Det är också svårnedbrytbart, bioackumulerande och klassificerat av WHO (IARC) som ”möjligen cancerogent för människor”.

Restriktioner:Sedan 1969 råder ett totalförbud mot DDT i Sverige. 1986 förbjöds det inom EU och 2001 var DDT ett av de tolv ursprungliga ämnena att föras upp på Stockholmskonventionens lista över långlivade organiska ämnen som krä-ver långtgående globala åtgärder. Dock används DDT fortfarande mot mala-ria av många länder i Syd.

Dioxiner

Funktion: Dioxiner är ett samlingsnamn för en grupp klorerade förbränningsprodukter som kan bildas när organiskt material bränns tillsammans med material som innehåller klor, t.ex. PVC-plast. Dioxiner har inga användningsområden, utan är en oönskad miljöförorening.

Kända miljö- och hälsoproblem:Dioxiner är fettlösliga och svårnedbrytbara och tas därför lätt upp av orga-nismer och kan spridas i ekosystemens näringsvävar. Eftersom de är fettlös-

liga hittar man dem främst i animaliska livsmedel med hög fetthalt. Flera av dem kan skada fosterutvecklingen, ge störningar i immunförsvaret och den allmänna ämnesomsättningen, samt leda till DNA-skador (mutationer), vil-ket kan resultera i cancer. Giftigast av dioxinerna är 2,3,7,8-tetraklordiben-so-p-dioxin (TCDD). TCDD är ett av de mest potenta miljögifter man känner till. Det är klassat av WHO (IARC*) som cancerframkallande för människor och endast ytterst låga halter bedöms som säkra.

Fosterutvecklingen är särskilt sårbar för dioxinexponering och därför re-kommenderar Livsmedelsverket gravida att inte äta fet Östersjöfisk mer än två-tre gånger per år. Sverige har ett undantag från EU:s regler, vilket med-ger försäljning av fisk med dioxinhalter som överskrider de gemensamma gränsvärdena. *IARC är en förkortning för International Agency for Research on Cancer som är WHO:s cancerforskningsorgan.

Finasterid

Funktion:Finasterid är ett läkemedel mot godartad prostataförstoring. Det verkar ge-nom att blockera omvandlingen av testosteron till dihydrotestosteron (DHT). DHT är ett hormon som stimulerar prostatans tillväxt och därför vill man stoppa produktionen av det, vilket man kan göra med finasteridbehandling. Under fosterutvecklingen är DHT däremot absolut nödvändigt för att pojk-foster ska utvecklas normalt och som gravid måste man vara väldigt aktsam så att man inte kommer i kontakt med finasterid.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:Finasterid är svårnedbrytbart och bioackumuleras i naturen. Det också skadligt för vattenlevande organismer. I människokroppen bryts dock finas-terid ned till mindre aktiva ämnen innan det utsöndras.

Ftalater

Ftalater är en grupp av kemikalier som produceras i stora mängder och före-kommer i en lång rad vardagsartiklar. Små ftalater med låg molekylvikt fin-ner man i kosmetika medan större ftalater med högre molekylvikt används som mjukgörare i plast. Det är främst de stora ftalaterna som är förknippade med negativa hälsoeffekter. Bland dessa hittar man dibutylftalat (DBP), die-tylhexylftalat (DEHP), bensylbutylftalat (BBP), diisobutylftalat (DIBP), diiso-decylftalat (DIDP), diisononylftalat (DINP) och di-n-oktylftalat (DNOP).

Kända miljö- och hälsoegenskaper:DBP, DEHP, BBP, DIBP, DIDP, DINP, DNOP är hormonstörande (i varierande grad) och kan störa fosterutveckling och fortplantningsförmåga. Vissa fta-later har också miljöfarliga egenskaper. Exempelvis är DBP och BBP bioacku-mulerande och mycket giftiga för vattenlevande organismer.

Restriktioner:Fyra ftalater (DEHP, DBP, BBP och DIBP) finns upptagna på kandidatlistan till REACH, vilket innebär att de identifierats som särskilt farliga ämnen. För an-vändning av dessa ämnen kan det längre fram komma att krävas särskilt till-stånd. Att de finns med på kandidatlistan innebär också att försäljaren av en

Rädda mannen

20

vara som innehåller mer än 0,1% av någon av dessa ftalater har en skyldig-het att, på begäran, informera sina kunder om detta. Särskilda regler begränsar hur ftalater får användas i leksaker. DEHP, DBP, BBP får inte förekomma i halter över 0,1% i några leksaker eller barnavårds-artiklar, medan DIDP, DINP och DNOP är förbjudna över 0,1% i leksaker eller barnavårdsartiklar som kan stoppas i munnen. DEHP är ett av Vattendirektivets prioriterade ämnen och skall således fasas ut. Danmark har under våren 2011 föreslagit en reglering av ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP baserat på deras kombinationseffekter.

Metallföreningar

Funktion:Metaller har i samhället en uppsjö av olika funktioner, men förekommer också som föroreningar, t.ex., i drivmedel och konstgödsel.

Aluminium används, främst, till metallegeringar, men används även i kos-metika och mediciner.

Arsenik har tidigare använts i stor mängd som impregneringsmedel i träin-dustrin. Den kan även ingå i legeringsmetaller och användas i glastillverk-ning.

Bly används, bland annat, i ackumulatorer och elektronisk utrustning, ka-blar, i färger, vikter och ammunition, kristallglas, samt som strålskydd.

Järn används främst till produktion av stål.

Kadmium har tidigare använts i stor skala i batterier, men användningen där minskar stadigt, i solpaneler, som stabilisator i plaster, samt i pigment. Kadmium är en förorening i konstgödsel.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:Aluminium kan passera blod-hjärn-barriären och misstänks ha en koppling till uppkomst av demens och Alzheimers sjukdom, även om sambanden inte är helt klarlagda. Aluminium är giftigt för fiskar genom att det skadar gälar-na.

Arsenik orsakar störningar i ämnesomsättningen och är klassificerat som mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga lång-tidseffekter i miljön. Arsenik tas lätt upp i organismer, ackumuleras och kan spridas i ekosystemens näringsvävar. Flera arsenikföreningar misstänks, dessutom, vara cancerogena.

Bly kan passera blod-hjärn-barriären och över moderkakan från moder till foster. Nervskador och skador på hjärt-kärlsystemet är de allvarligaste häl-soeffekterna av bly. Allt fler blyföreningar misstänks även vara cancerfram-kallande. Bly är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.

Järn finns normalt inte fritt i cellerna, utan är bundna till proteiner och en-zym. Ofta är järnet vitalt för enzymfunktionen. Exponering för andra me-

taller kan dock frisätta järn i cellerna och orsaka uppkom av fria radikaler som leder till, bl.a., DNA-skador, vilket kan öka risken för cancer.

Kadmium och flera av dess föreningar är klassificerade som cancerogena, samt mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön. Eftersom kadmium lätt tas upp i organismer och ackumuleras i dem, sprids metallen i ekosystemens näringsvävar. Kadmium passerar över moderkakan från moder till foster och skadar njurar och ske-lett.

Restriktioner:Användningen av vissa aluminiumföreningar begränsas i kosmetika av kos-metikadirektivet (direktiv 1976/768/EG) och i leksaker av leksaksdirektivet (direktiv 2009/48/EG).

Användningen av arsenik i den Europeiska Unionen begränsas enligt REACH, bilaga XVII, i båtbottenfärger och konserveringssyften. Det är även begrän-sat i leksaker enligt leksaksdirektivet (direktiv 2009/48/EG),

Blykarbonater- och sulfater är enligt REACH, bilaga XVII, förbjudna att an-vändas till färger i Europeiska Unionen. Bly regleras dessutom i elektriska och elektroniska produkter via RoHS-direktivet (direktiv 2002/95/EG), i bat-terier av batteridirektivet (direktiv 2006/66/EG), i kosmetika av kosmetikadi-rektivet (direktiv 1976/768/EG), i leksaker av leksaksdirektivet (direktiv 2009/48/EG), i drivmedel av bensindirektivet (direktiv 1998/70/EG), i direkti-vet för uttjänta fordon (direktiv 2000/53/EG), samt några direktiv som har med livsmedelsproduktion och förpackning att göra.

Kadmium får enligt REACH, bilaga XVII, inte användas i Europeiska Unionen för färger eller de plasttyper som definieras i bilaga XVII . Det är även be-gränsat i leksaker enligt leksaksdirektivet (direktiv 2009/48/EG) och i elek-troniska produkter via RoHS-direktivet (direktiv 2002/95/EG). Enligt kosme-tikadirektivet (direktiv 1976/768/EG), är kadmium förbjudet i kosmetiska produkter.

Metylkvicksilver

Metylkvicksilver är en mycket giftig kvicksilverförening som bildas i natur-ligt i miljön från metalliskt kvicksilver. Metylkvicksilver är en fettlöslig för-ening och anrikas i näringskedjan. Den främsta exponeringskällan för oss människor är konsumtion av fisk.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:Metylkvicksilver överförs mellan mor och foster. Det passerar även blod-hjärnbarriären, vars funktion är att hindra farliga ämnen att nå hjärnvävna-den. Metylkvicksilver, också i mycket låga halter, stör nervsystemets utveck-ling hos fostret. Vid exponering för höga doser är skadorna omfattande och yttrar sig i form av kraftigt nedsatt intellektuell och motorisk förmåga, medan en lägre exponering ger mer subtila störningar som försämrad språkutveckling och minneskapacitet. WHO (IARC) klassificerar metylkvick-silver som ”möjligen cancerframkallande hos människor”.

Restriktioner:

Rädda mannen

20 21

Sedan 2009 har Sverige ett generellt förbud mot kvicksilver, vilket också in-kluderar föreningar där kvicksilver ingår. Förbudet är mer omfattande än det tidigare från 1993, men omfattar inte vissa användningsområden där EU-harmoniserad lagstiftning råder. Av denna anledning kan kvicksilver fö-rekomma i exempelvis belysning. Trots decennier av minskad kvicksilveran-vändning i Sverige ökar halterna i naturen, vilket tydliggör behovet av ge-mensamma internationella regler och åtaganden. Utsläpp av kvicksilver och dess föreningar skall enligt vattendirektivet helt ha upphört år 2020.

Nonyl- och oktylfenol

Nonyl- och oktylfenol tillhör gruppen alkylfenoler och bildas som nedbryt-ningsprodukter av nonyl- respektive oktylfenoletoxilat (ytaktiva ämnen som används i rengöringsmedel).

Kända miljö- och hälsoegenskaper:Nonyl- och oktylfenol är bioackumulerbara och giftiga för vattenlevande organismer (nonylfenol klassificeras som mycket giftigt). De är även hor-monstörande.

Restriktioner:Inom EU finns lagstiftning som mycket stark begränsar användningen av nonylfenol och nonylfenoletoxilat i industriella processer. Dock saknas mot-svarande lagstiftning för färdiga produkter, varför import av varor (t ex tex-tilier) innehållande dessa ämnen är tillåten. Såväl nonyl- som oktylfenol till-hör vattendirektivets prioriterade ämnen. Detta innebär att de identifierats som mycket problematiska och skall fasas ut. Nonylfenol bedöms som så problematiskt att utsläpp till vattenmiljön helt skall ha upphört senast 2020.

Parabener

Parabener är en grupp av kemiska ämnen som används konserveringsmedel i bland annat kosmetika och läkemedel. Några vanligt förekommande parabener är metylparaben, etylparaben, propylparaben, benzylparaben och butylparaben.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:Butylparaben kan ge allergi vid hudkontakt och är bioackumulerande. Många parabener har också visat sig ha östrogena egenskaper. Starkast öst-rogena effekter uppvisar butyl- och propylparaben, vilka även visat sig sän-ka spermieproduktionen och testosteronnivån hos handjur.

Restriktioner:Sedan 1 januari 2011 tillåts inga parabener som konserveringsmedel i pro-dukter som tvätt- och diskmedel. För användning i kosmetiska produkter rå-der dock inga begränsningar.

Pentaklorfenol (PCP)

Funktion:PCP har använts som växt- och svampbekämpningsmedel, till impregnering av trä, allmänt desinfektionsmedel, samt som komponent i båtbottenfärger.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:

PCP är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön. Den är svårnedbrytbar under vissa miljöbetingelser och kan därför hittas i organismer och sediment. Akuttoxiska effekter av PCP-exponering omfattar, bl.a., skador på lungor, ögon, hud, blod och hjär-ta, njurar, levern och immunförvaret.

Restriktioner: Enligt REACH, bilaga XVII, är pentaklorfenol, eller dess salter och estrar, som rena föreningar (100%) förbjudna på marknaden i Europeiska Unionen, men får i halbegränsad mängd ingå i kemiska produkter som är blandningar mel-lan olika föreningar.

Perfluorerade ämnen

Perfluorerade ämnen har använts sedan 1950-talet för sina vatten- och fettavvisande egenskaper. De återfinns exempelvis i ytbehandlade kläder, brandsläckningsmedel och golvpolish. Gemensamt för perfluorerade ämnen är att de är ytterst svårnedbrytbara i naturen. Eftersom de är extremt långli-vade är det viktigt att begränsa användningen och spridningen av alla per-fluorerade ämnen, även de som ännu inte visat sig orsaka några negativa hälso- och miljöeffekter.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:Förutom att vara svårnedbrytbara, har vissa av de perfluorerade ämnena har också andra miljö- och hälsofarliga egenskaper. Perfluoroktansulfonat (PFOS), som sannolikt är den mest välkända av dem, kan bland annat skada fosterutvecklingen och ammande spädbarn. PFOS ansamlas i levern och blodet. Det är även giftigt för vattenlevande organismer. Kunskapen om många av de övriga perfluorerade ämnena är ännu mycket begränsad.

Restriktioner:Sedan 2006 råder inom EU ett förbud mot PFOS i kemiska produkter och va-ror. Förbudet inkluderar ämnen som bryts ned till PFOS, men undantar många användningsområden. 2009 fördes PFOS upp på Stockholms-konventionens lista över långlivade organiska ämnen som kräver långtgå-ende globala åtgärder. PFOS är ett av elva ämnen som utvärderas för att eventuellt upptas som på vattendirektivets lista över ”prioriterade ämnen”.

Polyaromatiska kolväten (PAH)

Funktion:Polyaromatiska kolväten är en stor grupp förbränningsprodukter från ofull-ständig förbränning av organiskt material eller kan förekomma som be-ståndsdelar i petroleumprodukter, d.v.s. de oljor som framställs från mine-ralolja. PAH har, i sig, inga användningsområden, utan är oönskade miljöföreningar.

Kända miljö- och hälsoproblemPAH är till varierande grader fettlösliga och svårnedbrytbara, varför de kan tas upp av organismer och spridas i ekosystemets näringsvävar, speciellt bland icke-ryggradsdjur som har extra svårt att bryta ned PAH. De kan orsa-ka skadliga långtidseffekter i miljön. Många av nedbrytningsprodukterna från PAH ger DNA-skador (mutationer), vilket kan resultera i cancer. PAH är

Rädda mannen

22

den grupp av organiska föreningar som har flest kända cancerogener.

Restriktioner: I Europeiska Unionen regleras halterna av vissa PAH:er i utfyllnadsoljor till bildäck (se bilaga XVII till den europeiska kemikalielagstiftningen REACH).

Polybromerade difenyletrar (PBDE)

Funktion: Flamskyddsmedel i elektroniska produkter, möbler, fordon, plastartiklar och textiler.

Kända miljö- och hälsoproblem:Polybromerade difenyletrar är en grupp av ca. 70 olika föreningar och tillhör gruppen bromerade flamskyddsmedel. De är i varierande grader fettlösliga och svårnedbrytbara och vissa tas lätt upp i organismer och sprids i ekosys-temens näringsvävar, där de blir kvar under lång tid. Kunskapsluckorna rö-rande miljö- och hälsoeffekter är stora för flera av föreningarna. De fem PBDE-varianter (pentabromdifenyleter, oktabromdifenyleter, dekabromdife-nyleter, tetrabrombisfenol A och hexabromcyklododekan) som använts i störst volymer historiskt är mest undersökta. Många PBDE är mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön, vissa skadar nervsystemet och oktabromdifenyleter är klassificerat som fortplantningsstörande.

Restriktioner: Penta– och oktadifenyletrar över en viss halt är förbjudna i kemiska produk-ter och varor inom Europeiska Unionen (se bilaga XVII i den Europeiska ke-mikalielagstiftningen REACH). PBDE är dessutom förbjudna att användas i elektriska och elektroniska produkter via det s.k. RoHS-direktivet (direktiv 2002/95/EG).

Polyklorerade bifenyler PCB)

Funktion: PCB används som elektriska isoleringsvätskor i transformatorer och kapaci-torer, hydrauloljor och skäroljor, kan finnas i fogmassor, färger och självko-pierande papper, eller användas som mjukgörare och stabilisatorer i plaster

och cement, m.m.

Kända miljö- och hälsoproblem:PCB är fettlösliga och svårnedbrytbara och tas därför lätt upp i organismer och sprids i ekosystemens näringsvävar, där PCB blir kvar under lång tid. PCB skadar hjärnan och dess utveckling, har hormonliknande egenskaper och kan leda till störningar i den allmänna ämnesomsättningen, fortplant-ningen och uppkomst av vissa cancertyper. Hög hudexponering kan leda till utslag, s.k. klorakne, och sår.

Restriktioner: All nyanvändning av PCB förbjöds 1978 i Sverige och sedan dess har PCB successivt fasats ut, senast genom förordningen SFS 2007:19. Globalt sett är PCB fortfarande ett miljöproblem. I Europeiska Unionen regleras fram-ställning och användning av PCB genom Europaparlamentets och Rådets förordning EG 850/2004 och export av dem genom förordningen EG 689/2008.

Vinklozolin och prokloraz

Vinklozolin och prokloraz är fungicider, dvs svampbekämpningsmedel.

Kända miljö- och hälsoegenskaper:Vinklozolin kan skada fosterutvecklingen och ge nedsatt fortplantningsför-måga. Det är även bioackumulerande och giftigt för vattenlevande organis-mer, samt kan orsaka allergier. Därtill misstänks vinklozolin kunna ge cancer. Prokloraz är svårnedbrytbart, bioackumulerande och mycket giftigt för vat-tenlevande organismer.

I rapporten nämns vinklozolin och prokloraz främst för sina hormonstöran-de egenskaper. Eftersom de stör den normala funktionen hos kroppens an-drogener (manliga könshormoner) kan de skada könsutvecklingen hos pojk-foster.

Restriktioner: Vinklozolin är inte tillåtet att användas inom EU. Prokloraz utvärderas för tillfället och innan beslut är fattat får det användas t om december 2011. Såväl vinklozolin som prokloraz används i många länder utanför EU.

Rädda mannen

22 23

8. Ordlista

Nord och Syd Nord och Syd är i dag ett vedertaget begrepp, vilket visar på en socio-ekonomisk och politisk avgränsning som existerar mellan utvecklade länder (kollektivt kallade för Nord, "Global North") och utvecklingsländer samt länder i eko-nomisk transition (kollektivt kallade för Syd, "Global South"). Begreppet är i dag vanligare att använda än till exempel begrepp som Tredje världen.

In vitro Tester som görs på cellkulturer istället för att använda djur-försök.

OECD-länder OECD är en samarbetsorganisation för främst industrilän-der som framför allt engagerar sig i ekonomi och utveck-lingsfrågor. Vissa miljöfrågor finns också på agendan. Medlemmar är bland annat alla EU-länder, USA, Japan och Canada. Även länder som Mexico, Turkiet och Chile har blivit medlemmar på senare tid.

Riskbedömning För att bedöma riskerna med kemiska ämnen görs riskbe-dömningar där den förutsedda exponeringen av ett ämne jämförs med den nivå där skadliga effekter uppstår. Då tar man hänsyn både till ämnets inneboende egenskaper (far-lighet), exempelvis om det orsakar fortplantingseffekter eller allergier, och hur exponeringssituationen ser ut och beskriver risken.

Toxikologi Läran om gifters egenskaper och verkningar.

NOAEL/NOEC (No Observed Adverse Effect Level/No Observed Effect Concentration) Den högsta dos/koncentration, vid vilken ingen toxisk ef-fekt iakttagits.

AndrogenerKönshormoner som styr könsutvecklingen hos män och handjur. Hos människor är testosteron och dihydrotestos-teron (DHT) de viktigaste.

Antiandrogena effekterSå kallas effekter där androgenstyrda funktioner störs av exempelvis kemikalier. En sådan störning kan uppkomma genom att kemikalien minskar produktionen av hormonet (tex testosteron) eller blockerar dess verkan.

LOAEL/LOEC (Lowest Observed Adverse Effect Level/ Lowest Observed Effect Concentration)Den lägsta dos/koncentration vid vilken en toxisk effekt iakttagits

Bioackumulerande ämnen Ämnen med sådana egenskaper att de lagras i vävnader och ökar i koncentration eftersom de tas upp fortare än de bryts ned eller utsöndras

Persistenta ämnen Ämnen som är långlivade eller svårnedbrytbara.

Bekämpningsmedel Är ett samlingsnamn för växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel används för att skydda växter inom jord- och skogsbruk mot angrepp, medan biocider är benäm-ningen för de bekämpningsmedel som används i andra sam-manhang, exempelvis båtbottenfärger och råttgift.

Rädda mannen

24

9. Referenser

1. European Commission (2001) “Towards Sustainability", A European Community Programme of Policy and Action in Relation to the Environment and Sustainable Development, Commission of the European Communities, COM(92) 23/II final, Brussels; White Paper - Strategy for a future Chemicals Policy. Commission of the European Communities, COM(2001) 88 final, Brussels.2. Olsson E, Posner S, Roos S, Wilson K, 2009. Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder. Swerea IVF Uppdragsrapport 09/523. Betts K. 2008. Does a key PBDE break down in the environment? Environment Science Technology,10.1021/es8018463.4. OECD, 2001. Environmental Outlook for the Chemicals Industry. Organisation for Economic Co- operation and Development (http://www.oecd.org/dataoecd/7/45/2375538.pdf).5. Oakes et al., 2004. Diclofenac residues as the cause of vulture population decline in Pakistan. Nature. 427, 630-633.6. Larsson et al., 2007. Effluent from drug manufactures contains extremely high levels of pharmaceuticals. Journal of Hazardous Materials. 148, 751-755.7. International Labour Organization,2005 (http://www.ilo.org/global/About_the_ILO/Media_and_public_information/Press_releases/lang--en/WCMS_075502/index.htm)8. World Bank, 2002. Toxics and poverty. The impact of toxic substances on the poor in developing countries.9. The National Vision, August 13th, 2008, Uganda.10 World Bank, 2002.Toxics and poverty. The impact of toxic substances on the poor in developing countries.11. Bouwman et al., 2006. Simultaneous presence of DDT and pyrethroid residues in human breast milk from a malaria endemic area in South Africa. Environ. Pollut. 144, 902-917.12. Kinyamu et al., 1998. Levels of organochlorine pesticides residues in milk of urban mothers in Kenya. Bull. Environ. Contam. Toxicol. 60, 732-738.13. Magnusson U., Brunström B., Norrgren L. 2005. Fortplantningsstörningar och kemikalier. Centrum för Reproduktionsbiologi. ISBN 91-576-6816-7.14. Verreault J., Gabrielsen G.2006. Contaminants in Polar Bears: Temporal and Geographical Trends (http://mosj.npolar.no/filearchive/IsbjornTolkning(2006).pdf)15. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/Kvicksilver/16. Olsson M., Bignert A.1997. Miljöövervakningsdata ger perspektiv. (http://www.smf.su.se/nyfiken/ostersjo/arsrapp/ostersjo97/T6s16-19.pdf)17. Kortenkamp et al. 2009 State of the Art Report on Mixture Toxicity European Commission Study Contract Number 070307/2007/485103/ETU/D.118. Nørgaard K. B. and Cedergreen, N. 2010. Pesticide cocktails can interact synergistically on aquatic crustaceans. Environ Sci Pollut Res (2010) 17:957–96719. Dahlloff, I., Grunnet, K., Haller, R., Hjorth, M., Maraldo, K., & Petersen, D. G. Analysis, fate and toxicity of zinc- and copper pyrithione in the marine environment. 2005. Nordic Council of Ministers.20. Koutsaftis, A. & Aoyama, I. 2006, "The interactive effects of binary mixtures of three antifouling biocides and three heavy metals against the marine algae Chaetoceros gracilis", Environmental Toxicology, vol. 21, no. 4, pp. 432-439.21. Kim,K.T, Klaine, S.J, Lin, S., Ke, P.C. and Kim, S.D. 2010, “Acute Toxicity of a Mixture of Copper and ingle-Walled Carbon Nanotubes to Daphnia Magna”, Environ. Toxicol. Chem. 2010;29:122–126.22. Richards, S. M. et al. 2004, "Effects of pharmaceutical mixtures in aquatic microcosms", Environmental Toxicology and Chemistry, vol. 23, no. 4, pp. 1035-1042.23. Cleuvers, M. 2004, "Mixture toxicity of the anti-inflammatory drugs diclofenac, ibuprofen, naproxen, and acetylsalicylic acid", Ecotoxicology and Environmental Safety, vol. 59, no. 3, pp. 309-315.24. Cleuvers, M. 2005, "Initial risk assessment for three beta-blockers found in the aquatic environment", Chemosphere, vol. 59, no. 2, pp. 199-205.25. Counter, S.A., Buchanan, L.H., 2004. Mercury exposure in children: review. Technology and Applied Pharmacology 198, 209-230.26. Dietert, R.R., 2009. Developmental immunotoxicity (DIT), postnatal dysfunction and childhood leukemia. Blood, Cells and Diseases 42, 108-112.27. Chen, M.-L., Lee, H.-Y., Chuang, Gou, B.-R., Mao, I.-F., 2009. Association between nonylphenol exposure and development of secondary sexual characteristics, Chemosphere 76, 927-931.28. Zahir, F., Shamim, J.R., Soghra, K.H., Khan, R.H., 2005. Low dose mercury toxicity and human health. Environmental Toxicology and Pharmacology 20, 351-360.

29. Royland, J.E., Wu, J., Zaiwa, N.H., Kodavanti, P.R.S., 2008. Gene expression profiles in the cerebellum and hippocampus following exposure to a neurotoxicant, Arcolor 1254: Developmental effects. Toxicology and Applied Pharmacology 231, 165-178.30. Coburn, C.G., Cúrras-Collazo, M., Kodavanti, P.R.S., 2008. In vitro effects of environmentally relevant polybrominated diphenyl ether (PBDE) congeners on calcium buffering mechanisms in rat brain. Neurochemical Research 33, 355-364.31. Díez, S., Montuori, P., Pagano, A., Sarnacchiaro, P., Bayona, J. M., Triassi, M., 2008. Hair mercury levels in an urban population from Southern Italy: fish consumption as a determinant of exposure. Environment International 34, 162-167.32. Fischer, C., Fredriksson, A., Eriksson, P., 2008. Neonatal co-exposure to low doses of an ortho-PCB (PCB 153) and methyl mercury exacerbate defective developmental neurobehavior in mice. Toxicology 244, 157-165.33. Counter, S.A., Buchanan, L.H., 2004. Mercury exposure in children: review. Technology and Applied Pharmacology 198, 209-230.34. Kerper, L.E., Ballatori, N., Clarksson, T.W., 1992. Methylmercury transport across the blood-brain barrier by an amino acid carrier. American Journal of Physiology 262, R761-R765.35. Goyer, R.A., 1995. Factors influencing metal toxicity. San Diego: Academic Press, p. 31-45.36. Grandjean, P. Weihe, P., 1998. Cognitive performance of children prenatally exposed to safe levels of methylmercury. Environmental Research 77, 165-172.37. Kimborough, R.D., 1995. Polychlorinated biphenyls and human health: an update. Critical Reviews in Toxicology 25, 113-163.38. Bjerregaard, P., Dewailly, E., Ayotte, P., Pars, T., Ferron, L. Mulvad, G., 2001. Exposure of Inuit in Greenland to organochlorines through the marine diet. Journal of Toxicological Environmental Health Part A 62, 69-81.39. Kawashiro, Y., Fukata, H., Omori-Inoue, M., Kubonoya, K., Jotaki, T., Takigami, H., Sakai, S.-I., Mori, C., 2008. Perinatal exposure to brominated flame retardants and polychlorinated biphenyls in Japan. Endocrine Journal 55, 1071-1084.40. Eum, S.-Y., András, I. E., Couraud, P.-O., Hennig, B., Toborek, M., 2008. PCBs and tight junction expression. Environmental Toxicology and Pharmacology 25, 234-240.41. Seelbach, M., Chen, L., Powell, A., Choi. Y.-J., Zhang, B., Hennig, B., Toborek, M., 2010. Polychlorinated biphenyls disrupt blood-brain barrier integrity and promote brain metastasis formation. Environmental Health Perspectives 118, 479-484.42. Kenet, T., Froemke, R.C., Schreiner, C.E., Pessah, I.N., Merzenich, M.M., 2007. Perinatal exposure to a noncoplanar polychlorinated biphenyl alters tonotopy, rececptive fields, and plasticity in rat primary auditory cortex. PNAS, The National Academy of Sciences of the USA 104, 7646-7651.43. Kimura-Kuroda, J., Nagato, I., Kuroda, Y., 2007. Disrupting effects of hydroxy-polychlorinated biphenyl (PCB) congeners on neuronal development of cerebellar Purkinje cells: A possible causal factor for developmental brain disorders? Chemosphere 67, S412-S420.44. Stewart, P.W., Reihman, J., Lonky, E.I., Darvill, T.J., Pagano, J., 2003. Cognitive development of preschool children prenatally exposed to PCBd and MeHg. Neurotoxicological Teratology 25, 11-22.-45. Fein, G.G., Jacobson, J.L., Jacobson, S.W., Scwartz, P.M., Dowler, J.K., 1984. Prenatal exposure to polychlorinated biphenyls: effects on birth size and gestational age. Journal of Pediactrics 105, 315-320.46. Jacobson, J.L., Jacobson, S.W., 1996. Intellectual impairment in children exposed to polychlorinated biohenyls in utero. New England Journal of Medicine 335, 783-789.47. Jacobson, J.L., Jacobson, S.W., Humprey, H.E., 1990. Effects of exposure to PCB and related compounds on growth and activity in children. Neurotoxicological Teratology 12, 319-326.48. Patandin, S., Lanting, C.I., Mulder, P.G., Boersma, E.R., Sauer, P.J., Weisglas-Kuperus, N., 1999. Effects of environmental exposure to polychlorinated biphenyls and dioxins on cognitive abilities in Dutch children at 42 months of age. Journal of Pedriatics 134, 33-41.49. Stewart, P., Reihman, J., Lonky, E., Darvill, T., Pagano, J., 2000. Prenatal PCB exposure and neonatal behavioral assessment scale (NBAS) performance. Neurotoxicology and Teratology 22, 21-29.50. Walkowiak, J., Wiener, J.A., Fastabend, A., Heinzow, B., Kramer, U., Schmidt, E., Steingruber, H.J., Wudram, S., Winnke, G., 2001. Environmental exposure to polychlorinated biphenyls and quality of the home environment: effects on psychodevelopment in early childhood. Lancet 358, 1602-1607.51. Johnson-Restrepo, B., Kannan, K., Rapaport, D.P., Rodan, B.D., 2005. Polybrominated diphenyl ethers and polychlorinated biphenyls in human adipose

Rädda mannen

24 25

tissue from New York. Environmental Science and Technology 39, 5177-5182.52. Morland, K.B., Landrigan, P.J., Sjodin, A., Gobeille, A.K., Jones, R.S., McGahee, E.E., Needham, L.L., Patterson, D.G.Jr., 2005. Body burdens of polybrominated diphenyl ethers among urban anglers. Environmental Health Perspectives 113, 1689-1692.53. Darnerud, P.O., Eriksen, G.S., Johannesson, T., Larsen, P.B., Viluksela, M., 2001. Polybrominated diphenyl ethers: occurence, dietary exposure, and toxicology 109k 49-68.54. Tan, J., Loganath, A., Ching, Y.S., Obbard, J.P., 2009. Exposure to persistent organic pollutants in utero and related maternal chatcateristics on birth outcomes: A multivariate data analysis approach. Chemosphere 74, 428-433.55. Viberg, H., 2009. Exposure to polybrominated diphenyl ethers 203 and 206 during the nonatal brain growth spurt affects proteins important for normal neurodevelopment in mice. Toxicological Sciences 109, 306-311.56. Herbstman, J.B., Sjödin, A., Kurzon, M., Lederman, S.A., Jones, R.S., Rauh, V., Needham, L.L., Tang, D., Niedzwiecju, M., Wang, R.Y., Perera, F., 2010. Prenatal Exposure to PBDEs and Neurodevelopment. Environmental Health Perspective 118, 712-719.57. Fischer, C., Fredriksson, A., Eriksson, P., 2008. Neonatal co-exposure to low doses of an ortho-PCB (PCB153) and methyl mercury exacerbate defective developmental neurobehavior in mice. Toxicology 244, 157-165.58. Eriksson, P., Fischer, C., Fredriksson, A., 2006. Polybrominated diphenyl ethers, a group of brominated flame retardants, can interact with polychlorinated biphenyls in enhancing developmental neurobehavioral defects. Toxicological Sciences 94, 302-309.59. Fischer, C., Fredriksson, A., Eriksson, P., 2008. Coexposure of neonatal mice to a flame retardant PBDE99 (2, 2 ,́ 4, 4 ,́ 5-pentabromodiphenyl ether) and methyl mercury enhances developmental neurotoxic defects. Toxicological Sciences 101, 275-285.60. Grandjean, P., Weihe, P., White, R.F., Debes, F., Araki, S., Yokoyama, K., Murata, K, Sørensen, N., Dahl, R., Jørgensen, P.J., 1997. Cognitive deficit in 7-year-old children with prenatal exposure to methylmercury. Neurotoxicological Teratology 19, 417-428.61. Davidson, P.W., Myers, G.J., Cox, C., Shamlaye, C., Marsh, D.O., Tanner, M.A., Berlin, M., Sloanne-Reeves, J., Cerichiari, E., Choisy, O., Choi, A., Clarkson, T.W., 1995. Longitudinal neurodevelopmental study of Seychellois children following in utero exposure to methylmercury from maternal fish ingestion: outcomes at 19 and 29 months. Neurotoxicology 16, 677-68862. Myers, G.J., Davison, P.W., Cox, C., Shamlaye, C., Tanner, M.A., Choisy, O., Sloanne-Reeves, J., Marsh, D.O., Chernichiari, E., Choi, Berlin, M., Clarkeson, T.W., 1995. Pilote neurodevelopment study of Seychellois children following in utero exposure to methylmercury from a maternal fish diet. Neurotoxicology 16, 629-63863. Myers, G.J., Marsh, D.O., Davison, P.W., Cox, C., Shamlaye, C., Chernichiari, E., Choisy, O., Clarkson, T.W., 1995. Main neurodevelopment study of Sychellois children following in utero exposure to methylmercury from a maternal fish diet: outcome at six months.64. Davidson, P.W., Myers, G.J., Cox, C., Axtell, C., Shamlaye, C., Sloanne-Reeves, J., Cerichiari, E.,Needham, L., Choi, A., Wang, Y., Berlin, M., Clarkson, T.W., 1998. Effects of prenatal and postnatal methylmercury exposure from fish on neurodevelopment. Journal of the American Medical Association 281, 897.65. Stewart, P.W., Reihman, J., Lonky, E.I., Darvill, T.J., Pagano, J., 2003. Cognitive development of preschool children prenatally exposed to PCBd and MeHg. Neurotoxicological Teratology 25, 11-22.66. Counter, S.A., Buchanan, L.H., 2004. Mercury exposure in children: review. Technology and Applied Pharmacology 198, 209-230.67. Stewart, P.W., Reihman, J., Lonky, E.I., Darvill, T.J., Pagano, J., 2003. Cognitive development of preschool children prenatally exposed to PCBd and MeHg. Neurotoxicological Teratology 25, 11-22.68. Kaatsch, P., Mergenthaler, A., 2008. Incidence, time trends and regional variation of childhood leukemia in Germany and Europe. Radiation Protection Dosimetry 132, 107-113.69. Baade, P.D., Youlden, D.R., Valery, P.C., Hassall, T., Ward, L., Green, A.C. Aitken, J.F., 2010. Trends in incidence of childhood cancer in Australia, 1983-2006. British Journal of Cancer 102, 620-626.70. Branum, A.M., Lukacs, S., 2009. Food allergy among children in the United States. Pedriatrics 124, 1549-1555.71. Anthracopoulos, M.B., Antonogeorgos, G., Liolios , E., Triga, M., Panagiotopoulou, E., Priftis, K.N., 2009. Increase in chronic or recurrent rhinitis, rhinoconjunctivitis and eczema among schoolchildren in Greece: Three surveys during 1991–2003. Pedriatric Allergy and Immunology 20, 180-186.

72. Bishayi, B., Sengupta, M., 2006. Synergism in immunotoxicological effect due to repeted combined administration of arsenic and lead in mice. International Immunopharmacology 6, 454-464.73. Mori, C., Morsey, B., Levin, M., Gorton, T.S., deGuise, S., 2008. Effects of organochlorins, individually and in mixtures on B-cell proliferation in marine mammals and mice. Journal of Toxicology and Environmental Health 71, Part A, issue 4, 266-275.74. Harper, N., Steinberg, Safe, S., 1996. Immunotoxicity of a reconstituted polynuclear aromatic hydrocarbon mixture in BW3F1 mice. Toxicology 109, 31-38.75. Lemaire-Gony, S., Lemaire, P., Pulsford, A.L., 1995. Effects of cadmium and benzo(a)pyrene on the immune system, gill ATPase and EROD activity of European sea bass Dicentrarchus labrax. Aquatic Toxicology 31, 297-313.76. Xing, L., Xu, Y., Xiao, Y., Shang, L., Liu, R., Wei, X., Jiang, J., Hao, W., 2010. Embryotoxic and teratogenic effects of the combination of bisphenol A and genistein on in vitro cultured postimplantation rat embryos. Toxicological Sciences 115, 577-588.77. Vandenberg, L.N., Hauser, R., Marcus, M., Olea, N., Welshons, W.V., 2007. Human exposure to bisphenol A (BPA). Reproductive Toxicology 24, 139-177.78. Huang, Y.R., Shi, J.H., Zhou, L., Di, Y., Quan, H., 2001. Environmental monitoring and governance in the East Asian coastal hydrosphere. Endocrine Disrupter Compounds (EDCs) in water 2001. Report, China.79. Newbold RR. Lessons learned from perinatal exposure to diethylstilbestrol. Toxicol Appl Pharmacol. 2004 Sep 1;199(2):142-50.80. Waring RH, Harris RM. Endocrine disrupters: a human risk? Mol Cell Endocrinol. 2005 Dec 1;244(1-2):2-9.81. Sonne C. Health effects from long-range transported contaminants in Arctic top predators: An integrated review based on studies of polar bears and relevant model species. Environ Int. 2010 Jul;36(5):461-91.82. Hatch EE, Nelson JW, Stahlhut RW, Webster TF. Association of endocrine disruptors and obesity: perspectives from epidemiological studies. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):324-32.83. Lee DH, Lee IK, Song K, Steffes M, Toscano W, Baker BA, Jacobs DR Jr. A strong dose-response relation between serum concentrations of persistent organic pollutants and diabetes: results from the National Health and Examination Survey 1999-2002. Diabetes Care. 2006 Jul;29(7):1638-44.84. Fernandez MF, Olmos B, Granada A, López-Espinosa MJ, Molina-Molina JM, Fernandez JM, Cruz M, Olea-Serrano F, Olea N. Human exposure to endocrine-disrupting chemicals and prenatal risk factors for cryptorchidism and hypospadias: a nested case-control study. Environ Health Perspect. 2007 Dec;115 Suppl 1:8-14.85. Kim BN, Cho SC, Kim Y, Shin MS, Yoo HJ, Kim JW, Yang YH, Kim HW, Bhang SY, Hong YC. Phthalates exposure and attention-deficit/hyperactivity disorder in school-age children. Biol Psychiatry. 2009 Nov 15;66(10):958-63.86. Ge RS, Chen GR, Dong Q, Akingbemi B, Sottas CM, Santos M, Sealfon SC, Bernard DJ, Hardy MP. Biphasic effects of postnatal exposure to diethylhexylphthalate on the timing of puberty in male rats. J Androl. 2007 Jul-Aug;28(4):513-20.87. Gunnarsson D, Leffler P, Ekwurtzel E, Martinsson G, Liu K, Selstam G. Mono-(2-ethylhexyl) phthalate stimulates basal steroidogenesis by a cAMP-independent mechanism in mouse gonadal cells of both sexes. Reproduction. 2008 May;135(5):693-703.88. Ullerås E, Ohlsson A, Oskarsson A. Secretion of cortisol and aldosterone as a vulnerable target for adrenal endocrine disruption - screening of 30 selected chemicals in the human H295R cell model. J Appl Toxicol. 2008 Nov;28(8):1045-53.89. Welsh M, Saunders PT, Fisken M, Scott HM, Hutchison GR, Smith LB, Sharpe RM. Identification in rats of a programming window for reproductive tract masculinization, disruption of which leads to hypospadias and cryptorchidism. J Clin Invest. 2008 Apr;118(4):1479-9090. Welsh M, Saunders PT, Fisken M, Scott HM, Hutchison GR, Smith LB, Sharpe RM. Identification in rats of a programming window for reproductive tract masculinization, disruption of which leads to hypospadias and cryptorchidism. J Clin Invest. 2008 Apr;118(4):1479-9091. Swan SH, Main KM, Liu F, Stewart SL, Kruse RL, Calafat AM, Mao CS, Redmon JB, Ternand CL, Sullivan S, Teague JL; Study for Future Families Research Team. Decrease in anogenital distance among male infants with prenatal phthalate exposure. Environ Health Perspect. 2005 Aug;113(8):1056-61.92. Howdeshell KL, Wilson VS, Furr J, Lambright CR, Rider CV, Blystone CR, Hotchkiss AK, Gray LE Jr. A mixture of five phthalate esters inhibits fetal testicular testosterone

Rädda mannen

26

production in the sprague-dawley rat in a cumulative, dose-additive manner. Toxicol Sci. 2008 Sep;105(1):153-65.93. Jacobsen PR, Christiansen S, Boberg J, Nellemann C, Hass U. Combined exposure to endocrine disrupting pesticides impairs parturition, causes pup mortality and affects sexual differentiation in rats. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):434-4294. Rider CV, Furr JR, Wilson VS, Gray LE Jr. Cumulative effects of in utero administration of mixtures of reproductive toxicants that disrupt common target tissues via diverse mechanisms of toxicity. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):443-62.95. Rider CV, Furr JR, Wilson VS, Gray LE Jr. Cumulative effects of in utero administration of mixtures of reproductive toxicants that disrupt common target tissues via diverse mechanisms of toxicity. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):443-62.96. Christiansen S, Scholze M, Dalgaard M, Vinggaard AM, Axelstad M, Kortenkamp A, Hass U. Synergistic disruption of external male sex organ development by a mixture of four antiandrogens. Environ Health Perspect. 2009 Dec;117(12):1839-46.97. Rider CV, Furr JR, Wilson VS, Gray LE Jr. Cumulative effects of in utero administration of mixtures of reproductive toxicants that disrupt common target tissues via diverse mechanisms of toxicity. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):443-62.98. Christiansen S, Scholze M, Dalgaard M, Vinggaard AM, Axelstad M, Kortenkamp A, Hass U. Synergistic disruption of external male sex organ development by a mixture of four antiandrogens. Environ Health Perspect. 2009 Dec;117(12):1839-4699. Rider CV, Furr JR, Wilson VS, Gray LE Jr. Cumulative effects of in utero administration of mixtures of reproductive toxicants that disrupt common target tissues via diverse mechanisms of toxicity. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):443-62.100. Hass U, Scholze M, Christiansen S, Dalgaard M, Vinggaard AM, Axelstad M, Metzdorff SB, Kortenkamp A. Combined exposure to anti-androgens exacerbates disruption of sexual differentiation in the rat. Environ Health Perspect. 2007 Dec;115 Suppl 1:122-8101. Rider CV, Furr JR, Wilson VS, Gray LE Jr. Cumulative effects of in utero administration of mixtures of reproductive toxicants that disrupt common target tissues via diverse mechanisms of toxicity. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):443-62.102. Howdeshell KL, Wilson VS, Furr J, Lambright CR, Rider CV, Blystone CR, Hotchkiss AK, Gray LE Jr. A mixture of five phthalate esters inhibits fetal testicular testosterone production in the sprague-dawley rat in a cumulative, dose-additive manner. Toxicol Sci. 2008 Sep;105(1):153-65.103. Tinwell H, Ashby J. Sensitivity of the immature rat uterotrophic assay to mixtures of estrogens. Environ Health Perspect. 2004 Apr;112(5):575-82.104. Charles GD, Gennings C, Tornesi B, Kan HL, Zacharewski TR, Bhaskar Gollapudi B, Carney EW. Analysis of the interaction of phytoestrogens and synthetic chemicals: an in vitro/in vivo comparison. Toxicol Appl Pharmacol. 2007 Feb 1;218(3):280-8.105. You L, Casanova M, Bartolucci EJ, Fryczynski MW, Dorman DC, Everitt JI, Gaido KW, Ross SM, Heck Hd H. Combined effects of dietary phytoestrogen and synthetic endocrine-active compound on reproductive development in Sprague-Dawley rats: genistein and methoxychlor. Toxicol Sci. 2002 Mar;66(1):91-104.106. van Meeuwen JA, van Son O, Piersma AH, de Jong PC, van den Berg M. Aromatase inhibiting and combined estrogenic effects of parabens and estrogenic effects of other additives in cosmetics. Toxicol Appl Pharmacol. 2008 Aug 1;230(3):372-82.107. Fent K, Escher C, Caminada D. Estrogenic activity of pharmaceuticals and pharmaceutical mixtures in a yeast reporter gene system. Reprod Toxicol. 2006 Aug;22(2):175-85.108. Kunz PY, Fent K. Estrogenic activity of UV filter mixtures. Toxicol Appl Pharmacol. 2006 Nov 15;217(1):86-99.109. van Meeuwen JA, Ter Burg W, Piersma AH, van den Berg M, Sanderson JT. Mixture effects of estrogenic compounds on proliferation and pS2 expression of MCF-7 human breast cancer cells. Food Chem Toxicol. 2007 Nov;45(11):2319-30.110. Nellemann C, Dalgaard M, Lam HR, Vinggaard AM. The combined effects of vinclozolin and procymidone do not deviate from expected additivity in vitro and in vivo. Toxicol Sci. 2003 Feb;71(2):251-62.111. Birkhøj M, Nellemann C, Jarfelt K, Jacobsen H, Andersen HR, Dalgaard M, Vinggaard AM. The combined antiandrogenic effects of five commonly used pesticides. Toxicol Appl Pharmacol. 2004 Nov 15;201(1):10-20.112. Crofton KM, Craft ES, Hedge JM, Gennings C, Simmons JE, Carchman RA, Carter WH Jr, DeVito MJ Thyroid-hormone-disrupting chemicals: evidence for dose-dependent additivity or synergism. Environ Health Perspect. 2005 Nov;113(11):1549-54.113. Carlsen E, Giwercman A, Keiding N, Skakkebaek NE. Evidence for decreasing quality of semen during past 50 years. BMJ. 1992 Sep 12;305(6854):609-13.

114. Leung AK, Robson WL. Hypospadias: an update. Asian J Androl. 2007 Jan;9(1):16-22.115. Paulozzi LJ, Erickson JD, Jackson RJ. Hypospadias trends in two US surveillance systems. Pediatrics. 1997 Nov;100(5):831-4.116. Myrup C, Westergaard T, Schnack T, Oudin A, Ritz C, Wohlfahrt J, Melbye M. Testicular cancer risk in first- and second-generation immigrants to Denmark. J Natl Cancer Inst. 2008 Jan 2;100(1):41-7117. Krysiak-Baltyn K, Toppari J, Skakkebaek NE, Jensen TS, Virtanen HE, Schramm KW, Shen H, Vartiainen T, Kiviranta H, Taboureau O, Brunak S, Main KM. Country-specific chemical signatures of persistent environmental compounds in breast milk. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):270-8.118. Purdom CE, Hardiman PA, Bye VJ, Eno NC, Tyler C, Sumpter J. Estrogenic effects of effluents from sewage treatment works. Chem Ecol 1994;8:275-85.119. Larsson DGJ, Adolfsson-Erici M, Parkkonen J, Pettersson M, Berg H, Olsson P-E, Förlin L. Ethinyloestradiol - an undesired fish contraceptive? Aquatic Toxicol 1999;45:91-7.120. Brian JV, Harris CA, Scholze M, Backhaus T, Booy P, Lamoree M, Pojana G, Jonkers N, Runnalls T, Bonfà A, Marcomini A, Sumpter JP. Accurate prediction of the response of freshwater fish to a mixture of estrogenic chemicals. Environ Health Perspect. 2005 Jun;113(6):721-8.121. Correia AD, Freitas S, Scholze M, Goncalves JF, Booij P, Lamoree MH, Mañanós E, Reis-Henriques MA.Mixtures of estrogenic chemicals enhance vitellogenic response in sea bass. Environ Health Perspect. 2007 Dec;115 Suppl 1:115-21.122. Christiansen S, Scholze M, Dalgaard M, Vinggaard AM, Axelstad M, Kortenkamp A, Hass U. Synergistic disruption of external male sex organ development by a mixture of four antiandrogens. Environ Health Perspect. 2009 Dec;117(12):1839-46.123. Vinggaard AM, Hass U, Dalgaard M, Andersen HR, Bonefeld-Jørgensen E, Christiansen S, Laier P, Poulsen ME. Prochloraz: an imidazole fungicide with multiple mechanisms of action. Int J Androl. 2006 Feb;29(1):186-92.124. Borch J, Metzdorff SB, Vinggaard AM, Brokken L, Dalgaard M. Mechanisms underlying the anti-androgenic effects of diethylhexyl phthalate in fetal rat testis. Toxicology. 2006 Jun 1;223(1-2):144-55.125. Lin H, Lian QQ, Hu GX, Jin Y, Zhang Y, Hardy DO, Chen GR, Lu ZQ, Sottas CM, Hardy MP, Ge RS. In utero and lactational exposures to diethylhexyl-phthalate affect two populations of Leydig cells in male Long-Evans rats. Biol Reprod. 2009 May;80(5):882-8.126. Anway MD, Memon MA, Uzumcu M, Skinner MK. Transgenerational effect of the endocrine disruptor vinclozolin on male spermatogenesis. J Androl. 2006 Nov-Dec;27(6):868-79.127. Aggarwal S, Thareja S, Verma A, Bhardwaj TR, Kumar M. An overview on 5alpha-reductase inhibitors. Steroids. 2010 Feb;75(2):109-53.128. Jacobsen PR, Christiansen S, Boberg J, Nellemann C, Hass U. Combined exposure to endocrine disrupting pesticides impairs parturition, causes pup mortality and affects sexual differentiation in rats. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):434-42.129. Regulation (EC) No 1907/2006 on Registration,Evaluation, Authorisation of Chemicals 130. Regulation (EC) No 1272/2008 on classification, labelling and packaging of substances and mixtures131. Directive 2000/60/EC of the European Parliament and of the Council establishing a framework for the Community action in the field of water policy132. Directive 2010/75/EC of the European Parliament and of the Council of 15 January 2008 concerning industrial emissions133. Kortenkamp et al. 2009 State of the Art Report on Mixture Toxicity European Commission Study Contract Number 070307/2007/485103/ETU/D.1134. Rider CV, Furr JR, Wilson VS, Gray LE Jr. Cumulative effects of in utero administration of mixtures of reproductive toxicants that disrupt common target tissues via diverse mechanisms of toxicity. Int J Androl. 2010 Apr;33(2):443-62.135. DEPA 2009. Survey and Health Assessment of the exposure of 2 year-olds to chemical substances in Consumer Products. Survey of Chemical Substances in Consumer Products, 102, 2009.

Rädda mannen

26 27

������������� ������������������������

������������������������������

�������������� �������������������������������� ����������� ����������������� �� �� ������ ��� �� ���� �������� ��� ���� �� �� �������� ��������� ��������� ���� �� ������ ��� �� ������� �� ������������� ������ ���� � �������� �� ���� � �� ������� ����� �� ��������� �� �� �� ���� ���� ��� �������� ������� � ������������ ���� �������������������!�����" � ����������� ���������� � � ��� �#

����� ��! ���������������������������! ����������

�������� �� � �������� �� ����� �� ��$�� � �� ��� ��� �� �� ����� ��� �������� �� �� ��� ������ %����� � ����� �� ������ ���� �� ���� ��&����������� ����� �� ������������ ������ �� ���� �� �� � ��������� ��� ���������� ����������� ������ ��� ��� � ����� � ��������� ����� �� ������������ ��� ���������� �������� ������������ �"'()� *�+������ �� ������� ������� ������������ ������������ ��� ����� ��������,�-�.��� ��� �� �������������!�����" � ������ ������� � ����� �� ����������������������� ������������ ��������� �

�"�#$�%������ �������&�����������������'��&����'�������!���

/����������������������0���*+12 ������� ���������� ����� ����� ��� ����������� ��������� �������,�-�.�3���� ��������� �����4 �������� � ������������� ��������� ������4����� ����������� ��������� ���/������������������ �� #

� �������� ���������������������� ��� ������� �������� �������-� ����56��������������������"7.��������� ������ ���8������� ���������� ������56���

� -��� ����� ���������������� ���������� ������������������ ���� ������������������ ���������� ������ ��� ����� ��

� �!,���������� ��������� ������������� ��������� �56������

���($�����%������#�������)���������������������������

"�������� ������� ��� ��������������������������� ��������������������� �����������������������.-9���� ��!�����" � ����������������� ���������������� �������� ���������������� ���������������� �&����������������� �� ����������� ����

*�������$���$��$*����'��� ��� �������'��������������������������������&���� �� ��������+������������������'����,�����������

� %������� ��� ����������� ������������ ������������ �� ����� ���������� ������� ������� �� �� �� �������� ���� ���� ������� ��� ��� ��������������

� /�������������������� ��������������������� ������ ���������������� ���4�� � ����� ������������� ����������� ���������� ��� �������� ������������������

� '��������� ���� �������� ���� ���������� ���:3)% ���� ����� ����������������������� ���������������������� ������ ����������� ��������� ������������ �

� -���� �������� ����������������� ������ ����� ����������������

��������������� ��������� �������������-.��+��%���������������'������� ����������������������'�����+�'�+�/0123

���������� ������ ������ ������������������� ������ �� ����������������������������� ������ �� ������������� ������������������ ����������������� ���������� ��������� �����������

Rädda mannen

28

Kemikalier i miljön uppmärksammas allt mer. Lagstiftningen har nyligen skärpts och mer kunskap tas fram efter hand. Trots detta fortsätter kemikalier att påverka vår miljö och hälsan. Vad som tidigare an-tagits vara säkra halter av kemikalier visar sig kunna vara skada känsliga processer som styrs av hormoner. Det kan vara livsviktiga funktioner som förmåga att få barn och utveckling av nervsystemet.

De kemikalier som kan hittas i miljön finns ofta i låga halter och i en okänd blandning från alla diffusa källor som sprider dem. Den här rapporten tar upp vad som är känt om hur kemikalier påverkar fortplant-ning och utveckling av andra viktiga funktioner i kroppen. Den beskriver också enkla metoder som kan användas för att uppskatta egenskaper för kemikalier i en blandning och vilka luckor som finns i dagens lagstiftning.

Det finns tyvärr anledning till stor oro. De kombinationseffekter som dokumenterats i djurförsök, exem-pelvis förskjuten pubertetsutveckling och missbildningar av könsorganen, är samma typ av störningar som ökat kraftigt i befolkningen under senare år. Att hormonstörande ämnen kan förstärka varandras effekter är extra skrämmande, särskilt när de förekommer i stort antal och med en stor geografisk sprid-ning. Det krävs därför skyndsamma åtgärder för att Rädda mannen, vilket självfallet innebär att skydda även barn och foster, och därmed också kvinnor.

Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt.

Föreningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval.

www.naturskyddsforeningen.se