Kursintroduktion USD600

Dagens ordning: 2016-02-0508.30-09.30 Kursintroduktion: Om högskolepedagogik, Deltagarpresentationer, Kursen i DisCo, och era frågor09.30-09.45 Kaffepaus09.45‐10.45 Inledande föreläsning: Digitala verktyg i undervisningen10.45-11.30 Gruppdiskussionerca. 11.30 Återsamling11.45 Till nästa gång12.00 Avslut

”En lärare arbetar liksom en läkare med levande människor. ’Läkekonst’ säger vi fortfarande utan att det låter konstigt. Vi borde också tala om lärarens konst. Läraren måste liksom läkaren besitta adekvata kunskaper. Men den viktigaste egenskapen hos honom eller henne är att väcka hungern efter just dessa kunskaper hos andra. Däri ligger konsten” (Sven-Eric Liedman, 2011, s.22).

övergripande mål att all undervisande personal ska visa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan inom sitt ämnesområde och för att medverka i högskoleutbildningens utveckling.

Högskolepedagogisk utbildning

Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik• omfattar sammanlagt minst 10 veckors heltidsstudier

(15hp),• erbjuder den grundläggande pedagogiska skicklighet

som krävs för anställning som lärare i högskolan,• avser att främja såväl undervisningsskickligheten som

den pedagogiska skickligheten genom aktuella högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper samt reflektioner över det egna förhållningssättet till undervisning inom högre utbildning.

Utbildningens omfattning och syfte:

jdjdj

Pedagogik

Högskole-pedagogik

Ämnes-didaktik

Högre utbildning

Högskolelärarens yrkeskunnande

Undervisnings-skicklighet

Pedagogisk skicklighetRetorikPresentationsteknik

… ställer didaktiska frågor om sin undervisning:• Vad?• Hur?• Varför?• Var?• med & för Vilka?

Forskande lärare…

HögskolepedagogikLärandeteorier, Undervisningsformer, Pedagogiska Metoder, Presentationsteknik, Muntlig & Skriftlig Framställan, Normkritisk Pedagogik, Genus, Likabehandling, Jämställdhet, Studentdeltagande & Inflytande, Kursutveckling, Kvalitetssäkring, Plagiat, Etik, Högskoleförordning & Juridik, Examination, Formativ & Summativ Bedömning, Kursvärdering, Återkoppling, Studentdrivna aktiviteter, IT i undervisningen, och mycket mer…

Kort deltagarpresentationVem är du? • Namn• Institutionstillhörighet/avdelning• Akademisk bakgrund• Undervisar i kurser som ….?

Dagens ordning: 2016-02-0508.30-09.30 Kursintroduktion: Om högskolepedagogik, Deltagarpresentationer, Kursen i DisCo, och era frågor09.30-09.45 Kaffepaus09.45‐10.45 Inledande föreläsning: Digitala verktyg i undervisningen10.45-11.30 Gruppdiskussionerca. 11.30 Återsamling11.45 Till nästa gång12.00 Avslut

Undervisning med stöd av digitala verktyg• 7.5 hp / 15 hp (avancerad nivå)• Campusträff en fredag f.m./månaden + DisCo• Teori – Praktik – Reflektion – Förstå – Undervisa • Träningsarena med didaktiska utmaningar!• Bygga kollegiala nätverk!

Kursen

• ”Säg var jag ska trycka så gör jag det!”

Inte alls!

Vi gör ett studiebesök!!

DiSCo: Lärplattformen

• vid kursträffarna• i DisCo• via E-post

Ställ era frågor!

Att lära sig använda

Digitala verktyg i undervisningenUrban CarlénHögskolan Väst2016-02-05

Inledande föreläsning:

”Teorier om lärande får sin kraft inte enbart genom att de förklarar sådant som existerar. I själva verket fyller de en viktig funktion genom att de bidrar med en bild eller en metafor för vad som vi skall uppfatta som centralt och viktigt” (Säljö, 2000, s.54).

Vi lär oss tillsammans genom att kommunicera!

Jag lär mig själv genom att tänka själv!

Epistemologi - läran om kunskap (kunskapsteori), dvs. vad är kunskap och vad kan vi ha kunskap om?

Jag är en del av denna värld och kan bidra till utveckling

Jag är ser på världen utan att kunna påverka

… handlar om uppfattningen att samhällsutvecklingen ytterst är styrd av förändringar i samhällets materiella strukturer, dvs. teknologier driver utvecklingen av sociala mönster och kulturella värden, inte människorna själva. Thorstein Veblen f.1857/d.1929, am. sociolog/ekonom

Hur talar vi om samtida verktyg?Hur väljer vi att se på andras teknikanvändning?

Teknikdeterminism…

• FAKTA: veta att/veta vad • FÖRSTÅELSE: veta varför• FÄRDIGHET: veta hur• FÖRTROGENHET: veta när• … är förmågans byggstenar!

FYRA STYCKEN F OM FÖRMÅGA

C AR L GR E N , I N GR I D ( 2 0 11 ) . K UN N A N D E – K U N S K A P – KU N N I G H E T. I L I N D S T R Ö M, L I N D B E R G & P E T T E R S S O N ( R E D . ) . PE D A G O GI SK B E D ÖM N I N G : AT T D O K U ME N T E R A , B E DÖ M A O C H U T V E C K L A K UN S KA P ( S . 4 3 - 5 8 ) . S TO CK H OL M: S TO C K H OL MS UN I V ER S I T E T S F Ö R L A G .

Att veta något om något innebär en kvantitativ dimension dvs. mätbar teoretiska kunskaper om:• data & information• regler• stoff• sakförhållanden• sanningar

Vad för faktakunskaper har studenten om innehållet i kursen?

FAKTAKUNSKAPER: KUNSKAPER OM

• innebär en kvalitativ dimension som knutet till tänkandet som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett problem, med inslag av känslor

• tolkning• studenten kan utföra och handla, men även redogöra, beskriva

eller diskutera utifrån gjorda reflektioner och insikter• att uppfatta betydelsen i en innebörd handlar om att

användare tillägnar sig begrepp och strukturer inom ett kunskapsområde.

•Vilken förståelse ska studenten ha om innehållet i kursen?

FÖRSTÅELSE (AV):

• handlar om att veta hur något kan göras och utföras mot ett bestämt mål,

• färdighetskunskap innebär ett utövande antingen: teoretiskt (kunskaper om) praktiskt (kunskaper i)

• består av en praktisk dimension och uttrycks i ”kunskap i handling” (hantverksmässigt/motoriskt),

• innebär att studenten kan resonera, dra vissa slutsatser och se helheter och sammanhang, och

• svarar på frågan ”hur” något sker i relation till fakta och förståelse.•Vad ska studenten kunna visa i handling om innehållet i kursen?

FÄRDIGHET (I ATT):

Innebär en vanemässig (teoretisk och praktisk) förståelse genom• omdöme, • duglighet, • kunnande, • kompetens, • kapacitet.

Förtrogenhet utvecklas genom associationer och minnen av tidigare upplevda situationer och är starkt sammanhangs-beroende

Hur skapar studenten förtrogenhet om innehållet i kursen?

FÖRTROGENHET (VETA NÄR)

• innefattar samtliga fyra kunskapsformerna, genom att svara på frågan ”varför”

• bygger på material, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller andras uttalanden som används som stöd i utövandet av kunskapen eller specifika verktyg.

Varför ska studenten ha förmågan att använda innehållet i kursen?

FÖRMÅGA (ATT):

FaktaVeta att/Veta Vad

Information/Data/Sanning

FärdighetVeta hur

Utövande

FörståelseVeta varför

Tolkning

FörtrogenhetVeta när

Vana

Förmåga

DATORNS ROLL I UNDERVISNINGEN

TEORIER OM LÄRANDE

LÄRANDET I PRAKTIKEN MODELLER FÖR INSTRUKTION

FORSKNINGSOMRÅDE

CAI – Computer Assisted Instruction>1960<

BehaviorismMänniskans yttre beteende

Enkel överföringBit på Bit ger HelhetDatorn ska effektivisera processen hos individenRätt eller Fel - Fakta

Programmerad instruktion genom drill-och övningsprogram.Lika för alla!

Effekter av instruktionen

ITS –Intelligent Tutoring Systems>1970<

Kognitiv teoriMänniskans tänkande, hjärnan som processorSystemteori - AI

Systematisk överföring.Datorn ersätter lärare? människan inhämtar, lagrar, behandlar och söker information i minnet.

Helhet från början och avgränsar sedan utifrån gjorda val i programmetIndividuellt anpassad Interaktivitet

Kompetensen hos själva ’instruktionen’.Hur förstås gränssnittet?

Logo-as-Latin >1980< KonstruktivismMänniskan konstruerar kunskap

Individuell konstruktionLogo, ett skapat av Seymour Papert.

Den lärande ska på egen hand utforska och upptäcka.Programmeringsspråk

Hur den egna aktiviteten och utforskandet av tekniken blir det som lärs

CSCL – Computer Supported Collaborative Learning >1990<

Lärande genom deltagande i sociala praktiker. Livslångt lärande

Meningsskapande, kunskapsdelning,KommunikationSamlärande i gemenskaper

Gemenskap & Nätverk”Common ground” Språk, Kultur & Verktyg

Hur deltar människor med stöd av kollaborativa redskap?

… vid introduktion av teknologier i undervisningen:• Fas 1: Upprymdhet• Fas 2: Vetenskaplig trovärdighet• Fas 3: Besvikelse• Fas 4: Lärar-bakslag(Cuban, 1986).

Cubans fyra faser:

• digital didaktik kompetens: när, vad, varför, hur IT används som pedagogiskt och metodiskt stöd för lärandet,

• digital teknisk kompetens: förmågan och förtrogenhet med att använda IT i undervisningen, och

• digital teoretisk kompetens: forskningsbaserade kunskaper om IT & lärande, samt förståelse för hur olika förhållningssätt styr hur verktygen används.

Digital kompetens

Käck, A. & Männikkö Barbutiu, S. (red.) (2015). Digital kompetens i lärarutbildningen. Lund: Studentlitteratur.

1. Utifrån Koschmanns fyra paradigm (CAI, ITS, Logo-as-Latin och CSCL), vad skulle ni säga karaktäriserar undervisningen med digitala verktyg idag?

2. Vad avgör om du väljer att använda digitala verktyg i undervisningen?

3. Utifrån din egen digitala kompetens, vilka verktyg/plattformar använder du i din undervisning, om Ja = varför?

4. Hur vill du beskriva din digitala kompetens?

Diskutera i Basgrupper:

• Kostnadsfritt webbaserat röstningsprogram utan inloggning• Samtliga deltagares åsikter synliggörs genom fördelning i svar• Enkel frågekonstruktion• Dolda svar minskar insyn i kompisens åsiktsröstning• Didaktiska strategier:

o Handuppräckning: Hur många har….o Omröstning: Vad tycker deltagarna om innehållet?o Vägval: Vad har deltagarna förstått av innehållet?o Feedback: Vad anser deltagarna om undervisningsmoment?o Dina förslag….

VOTO: digitalt responsverktyg

mentometer.sesocrative.cominfuselearning.comkahoot.comGoogleformulär

Ovanstående responsverktyg kan vara mer användbara genom Fritextsvar, men innebär samtidigt att vissa kräver någon form av betalning.

Andra digitala responsverktyg:

• Carlgren, Ingrid (2011). Kunnande – kunskap – kunnighet. I Lindström, Lindberg & Pettersson (red.). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s.43-58). Stockholm: Stockholms Universitetsförlag.

• Cuban, L. (1986). Teachers as machines: The classroom use of technology since 1920. New York: Teachers College Press.

• Koschmann, T. (1996). Paradigm shifts and instructional technology: an introduction. In. T. Koschmann (ed.). CSCL: theory and practice of an emerging paradigm. (pp. 1-23). Mahwah, NJ: Erlbaum.

• Kuhn, T. (1972). The structure of scientific revolutions (2nd Ed.). Chicago: Chicago University.

• Käck, A. & Männikkö Barbutiu, S. (red.) (2015). Digital kompetens i lärarutbildningen.

Lund: Studentlitteratur. • Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. • Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.

Referenser: