Hotbilden, varifrån kan vi vänta oss oljeutsläpp på …...1981, 16 000 ton • Volgoneft, Karlskrona, 1989, 900 ton • Fu Shan hai, Bornholm 2003, 1 200 ton bunker Top-20 ...
Post on 21-May-2020
0 Views
Preview:
Transcript
Hotbilden, varifrån kan vi vänta oss oljeutsläpp på land och till sjöss?
IVL |
Maritima riskanalyser, säkerhet och miljö :
● Oljeskadeskydd
● Sjösäkerhet och miljö
● Påsegling av fastigheter
● Trafikanalys för havsplanering
● Design av hamn och farled
● Simulering
● Alternativa fartygsbränslen
● Riskanalys bunkring av LNG
SSPA Sweden ABChalmersägt konsultföretag110 anställda, omsätter 110 milj kr. Grundat 1940. Göteborg Stockholm.
Modellprovning, sjösäkerhet, miljö.
IVL |
Björn Forsman, SSPA Sweden AB
● Oljeskadeskydd sedan 1980
● Riskbild för oljeutsläpp
● Oljan är lös – handbok till SRV
● KBV oljeupptagningsutrustning
● KBV sjöinformations-hantering SJÖBASIS
● Scenario socioekonomiska skadorberäkningsmodell och exempel
● Dimensionering av uppgraderad beredskap för strandzonen MSB
● SRV – BALTIC MASTER scenariermed socioekonomiska skadeeffekter
● MSB – Ensaco verktyg för cross-border shoreline oil spill management
● GRACE forskning om olja i is
● Havsplanering för HaV och TS
IVL |
Upplägg
● Risk och riskhantering
● Källor till olja i havet
● Historiska händelser av betydelse – när fick upp ögonen?
● Hur har riskbilden utvecklats? Historisk statistik – orsaker
● Vad har hänt i våra vatten? Historiskt och i nutid
● Vilka åtgärder har gett effekt?
● Vilka andra källor till utsläpp finns – vrak?
● Landbaserade utsläpp större eller mindre?
● Hur förändras riskbilden i framtiden?
IVL |
Att ta med hem
● Vad vi lärt av historia och erfarenheter
● Modern teknik och kunskap kan användas för att minska riskerna
● Morgondagens utsläppsrisker ser annorlunda ut
IVL |
Riskanalysmetodik - värdering av risk, sannolikhet och konsekvens
Exempel: Riskmatris för relativkvantifiering och rankning avidentifierade risker
Kategori Bedömning Beskrivning
Sannolikhet
1 Lite sannolikhet
2 Medelstor sannolikhet
3 Stor sannolikhet
Konsekvens
1 Liten konsekvens
2 Medelstor konsekvens
3 Allvarlig konsekvens
San
no
likh
et
Hö
gM
ella
nLå
g
Låg Mellan Hög
Konsekvens
Risk är sammanvägning sannolikheten för och konsekvenserna av en oönskad händelse. Konsekvenser relateras vanligen till:Liv/hälsa, miljö, kr eller infrastruktur
IVL |
Riskanalysmetodik – Riskidentifiering, HAZID tankemodell orsak-verkan
”Flugan” bow-tie approach
Grundstötning,Kollision,
Brand, Utsläpp
IVL |
Hotbilden – Vad lär vi oss av erfarenheter och historia? ochVad kan vi säga om framtida riskbild?
Offshore
Fartygs-
olyckor
- Tankerlast
- Bunker
Vrak
Opera-
tionella
Utsläppskällor Underlag för riskbedömning Exempel
• Olyckshistorik/erfarenheter
• Statistik och trender
• Sjötrafikanalys
• Effekter av nya regler
• Inverkan av ny teknik
• Sammanvägd riskbild
Världen/Sverige
Västerhavet, Vänern,
Mälaren, Ryssland
Beräkningsmodeller
AIS analys, riskmodeller
Svaveldirektivet
alternativa bränslen
Olycksförebyggande åtgärder
Fossilfria transporter
Land
IVL |
När fick vi upp ögonen?
Torrey Canyon grounded 18 March 1967 at Lands end,
Cornwall and spilled 119 000 tonnes of crude. LR2
Suezmax; L 267m x B41m x T21m, launched 1958
IVL |
Det största utsläppen
(hittills) i Sveriges närhet är
förhållandevis små
• CT Gokstad, Härnösand
1964, 10 000 ton
• Antoni Gramsci,
Ventspils,1979, 6000 ton
• Globe Asimi, Klaipeda,
1981, 16 000 ton
• Volgoneft, Karlskrona,
1989, 900 ton
• Fu Shan hai, Bornholm
2003, 1 200 ton bunker
Top-20 Tankfartygsolyckor - Har vi haft tur i Sverige?
IVL |
Varifrån kommer oljan i den marina miljön?
Source: http://worldoceanreview.com/)
OPERATIONELLA FARTYGSUTSLÄPP
- Många mindre utsläpp stor total kvantitet
TANKFARTYGSOLYCOR
– Få händelser Stora utsläpp och stor total kvantitet
LANDBASERAD VERKSAMHET
- Avrinning från land, inklusive ett antal fordonsolyckor.
- Läckage från industriella rör och cisterner
- Atmosfäriskt nedfall, offshoreverksamhet
IVL |
Vilka orsaker ligger bakom de stora tankfartygsutsläppen?
De allra största utsläppen orsakas av
kollisioner och grundstötningar (62%)
För mindre utsläpp är utrustningsfel
en vanlig orsak
IVL |
Tankfartygsolyckor stora utsläpp - Kan statistiken fortsätta nedåt?
Minskning av antalet tankfartygsolyckor med stora utsläpp (>7 ton)
Tillväxt av mängden skeppad råolja, petroleumprodukter och gas (millioner ton)
IVL |
Vad har gjort att oljetankfartyg till de säkraste fartygstyperna?
Exxon Waldes, 1989, 37 000 ton olja Alaska
Erika, 1999, 20 000 ton olja Frankrike Krav på dubbelskrov. MARPOL
Tankfartyg med enkelskrov fasades ut 1991-2010
Herald of Free Enterprise 1987, Ropax
kapsejsade i Zeebrügge, 193 omkomnaISM Code 1994, mandatory for tankers 1998
• Inert gas systems
• Equipment duplication
• Mandatory towing arrangements
• Protective location of segregated ballast tanks
• Condition Assessment Scheme (CAS)
• Mandatory ship reporting and AIS 2003
• STCW Convention, amendments 1995
• Escort towing of tankers
• …….
IVL |
Vad visar HELCOMs historik/erfarenheter – alla fartygstyper?
20132004-2013
Antal registrerade fartygsolyckor med (grå) och utan (orange) oljeutsläpp
IVL |
Vad visar HELCOMs historik – vilka fartygstyper olycksdrabbas?
• Tankfartyg inblandade i 10 av
57 olyckor som resulterat i
oljeutsläpp (17%)
• Grundstötningar & kollisioner
vanligast orsak till oljeutsläpp
• Geografisk fördelning av
grundstötnings- och
kollisionsolyckor visar på
förhöjd risk kring:
Göteborg, i Öresund, Bälten,
Bornholmsgattet, Stockholm,
Finska viken och Bottenviken
2004-2013
178
22
8
4 av 23
2 av 18
3 av 11
1 av 5
IVL |
Transportstyrelsens statistik 2017 Var sker fartygsolyckor i Sverige?
IVL |
Vad säger trafikflödena om olycksriskerna?Oljekvantiteter i de 8 största oljehamnarna, Millioner ton
Tankfartygspassager
IVL |
Vilka särskilt riskfyllda områden kan identifieras av AIS-mönstren?
STS Transfer operations – operationella fel/kollisioner kan ge utsläpp
Innanför Skagen pågår ständigt flera bunkringsoperationer.
Ev spill drivs av Jutska strömmen och mot svensk kust .
Mycket (Grön) bunkring till sjöss utanför Göteborg.
2013; ca 5 millioner ton olja omlastade vid STS transfer
operations i Albaek bugt och N Laesö
I Sverige krävs TS tillst för Oljeläktring utanför hamnområde.
Få ansökningar. Fartyg brutto >150 måste ha STS-plan. Data from: Maritime Danmarkhttp://www.maritimedanmark.dk/?Id=27924
Bunkering/ supplyarea
STS transfer ofoil cargo
Typiska trafikmönster för bunkerbåtar kring Göteborg
IVL |
Är det dags att fokusera på utsläppsrisker av bunkerolja?
De seneste stora utsläppen som drabbat Västerhavet:
10 sept 2011 kolliderade bulkfartyget Golden Trader och
det belgiska fiskefartyget Vidar väst om Danmark.
27 maj 2017 överbunkring vid Skagen, påslag i Bohuslän
IVL |
Kan strängare regler om bunkertankplaceringar minska riskerna?
MARPOL Annex 1 Reg 12A
Fartyg byggda efter 1 aug 2007
som har mer än 600 m3 bunker-
tankkapacitet skall ha:
Bunker tankar B/20 över botten
min 0,76m – 2 m
Innanför sidobordläggning:
Bunkerkap; 600-5000 m3
min 0,76 m – 1 m
Bunkerkap; mer än 5000 m3
min 1m – 2m
Triple E-typ. L400 m x B 59 m x T 14,5 m, 18 000 TEU.
Bunkerkapacitet; 15 000 ton
Bunkerkonventionen i kraft 2008, alla med brutto >1000 Fartygs ägare har strikt ansvar för skador som orsakas av bunkerolja. Sverige ratificerade 2013.
TS utfärdar nu certifikat. Inga tilläggsfonder motsvarande de för CLC-konventionen (ännu).
10 a kap. 11 § Sjölagen (1994:1009). Förordning (2013:540) om ansvar för oljeskador till sjöss
IVL |
Är riskerna större i de stora sjöarna?
Konsekvenserna av utsläpp i vattentäkterna kan bli mycket stora
Skagern strandad i Göta älv 9 mars 2017Sternö grundstött, Lilla Edet 24 feb 2017
IVL |
Tankfartyg i Göta älv – Sannolikhet och konsekvens av oljeutsläpp?
MT BREVIK i Trollhätte kanal, 25 november 2004, grundstötning vid misslyckat möte med lastfartyget Naven, v Stallbackaön
Kemtankfartyg Längd 86 m Bredd 12,6 m, Djupgående 6 m, 3889 dwtLastad med eldningsolja. 4 centertankar och 7 vingtankar på vardera sidan om centertankarna. Dubbelbotten inget utsläpp
IVL |
Kan de införda IVV-reglerna öka utsläppsriskerna?
AIS-registreringar av handelsfartyg (tankfartyg, lastfartyg och passagerarfartyg) till och från Vänern via Vänersborg
IVL |
Kommer de nya slussarna att vända trafikutveckling?
De nya slussarna
antas bli 110 x 17 m
Dagens 89 x 13,4 m
Djupgående 5,4 m
Detta innebär en
ungefärlig ökning
från 4800-7500 m3
IVV ger andra typer av fartyg andra lotskrav mm.
- Hur påverkas säkerhet och risk?
IVL |
Vilka andra källor kan ge oljeutsläpp i våra vatten?
● Skytteren läcker kontinuerligt olja
● 30 vrak ska saneras på olja inom 10 år – 250 Mkr
● Thetis har sanerats som pilotprojekt under 2018
● Det trålas friskt över vraken – HaV vill ha fiskeförbud
● Nervgas Clark I och II kan detekteras i fisk från dumpningsplatser. Senapsgas spetsad med arsenik vanligt.
IVL |
Vilka åtgärder har varit effektivast för minskade utsläppsrisker?
• Tankfartygsutsläpp – bra resultat av införda olycksförebyggande åtgärder men
konsekvensreducerande åtgärder svårare…
• Bunkerutsläpp vid fartygsolyckor – Utfasning av fartyg med tankar mot botten och
bordläggning minskar sannolikhet för utsläpp vid kollision/grundstötnings-olyckor.
Konsekvenserna hanterbara med bra oljeskyddsberedskap till sjöss och på land.
• Förebyggande åtgärder - kollisions- & grundstötningsolyckor hög prioritet
• Operationella oljeutsläpp (illegala) – TS; nytt namn ”Osynliga utsläpp”
Har minskat genom REFAC i hamnar, flygövervakning och skärpta sanktioner.
Fågeldöd pga oljeskador dock fortfarande stort problem t ex vid Hoburgs bank – Var kommer oljan ifrån??? TS vill få en Chalmersdoktorand finansierad av HaV.
IVL |
Varför snackar vi bara om utsläpp till sjöss?
– Utsläpp på land sker ju varje dag
42
2 3
31
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Väg Järnväg Sjö Inte tillämpbar
Antal insatser: Räddningsinsatser till utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av farligt gods-last
2018, hela Sverige per transportsätt (MSB, IDA 2019)
IVL |
Landbaserade utsläpp hamnar ofta också i sjön
25 mars 2018 Halmstad, cisternhaveri vid fyllning från tankbil. Föraren omkom.
190 m3 olja och oljeförorenat vatten kom ut.
Snabb saneringsinsats av dagvattendamm som stängdes.
IVL |
Länsor, invallning och sorption vanliga metoder vid utsläpp
198195
12095
7472
543938
2828
181513
1010
631
0 50 100 150 200 250
Sorption
Ingen åtgärd
Annan åtgärd
Uppsamling i behållare
Ventilering
Indikering
Invallning
Utläggning av länsa
Tätning av läckage
Tätning av brunn
Överpumpning
Provtagning
Utspädning
Uppgrävning av förorenad mark
Håltagning i tank
Länspumpning
Neutralisation
Åtgärder mot statisk elektricitet
Impaktering
Antal insatser: Räddningstjänstens åtgärder vid utsläpp av farligt ämne, 2018, hela Sverige per typ av åtgärd (MSB, 2019)
IVL |
Framtida riskbild – sammanfattning
• Sjötrafiken längs våra kuster ökar – bidrar till ökad olyckssannolikhet
• Sjötrafiken på de stora sjöarna kommer att förändras– tillämpning av nya regler måste garantera högsta säkerhet
• Transportkapaciteten ökas främst genom större och effektivare fartyg – medför inte nödvändigtvis ökad risk
• Oljetransporterna har ökat starkt under senaste decenniet - fortsatt ökning ej trolig– Dagens tankertrafik dock intensiv nog för att risken för en stor utsläppsolycka
måste anses realistisk och beaktas i beredskapsplaneringen
• Nya regler/ny teknik innebär att kollisions- & grundstötningsrisker för fartyg kan minskas
• Svaveldirektivet; nytt innehåll i bunkertankar – Utreds, beaktas i beredskapsplanering
IVL |
TernhavTerndal
•L= 115 m•B= 18 m•I tanken: ca 5800 ton bensin & diesel•5 tankpar som rymmer från 1145 till 2289 m3•Dubbelskrov >1, 5 m•Bunker: HFO/MGO 130t, Diesel 30t
•L= 141 m•B= 21 m•I tanken: ca 9100 ton bensin & diesel•7 tankpar som rymmer från 1 217 till 2 805 m3•Dubbelskrov >1, 5 m•Bunker: HFO/MGO 130t, Diesel 30t
Mälarfartyg - Dubbla skrov och lasttankar
Olyckskonsekvenser ökar inte i proportion till fartygsstorlek
top related