VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen 2008 VMR virkesmätning och redovisning
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen
2008
VM
R virkesm
ätning och redovisning
VMR virkesmätning och redovisning
VMR-avdelningen delades under 2008 upp i två avdelningar med separata funktioner i enlighet med MoRe-utredningen. Kontroll- och auktorisations-frågor lades på VMK-avdelningen (virkesmätning kontroll) och mätnings- och utvecklingsfrågor ham-nade på VMU-avdelningen (virkesmätning utveck-ling). Både VMU och VMK är avdelningar på SDC.
VMU, virkesmätning utvecklingVMU har som främsta uppgift att initiera och plan-era, samt i förekommande fall även analysera och redovisa, utvecklingsprojekt inom virkesmätning och redovisning. VMU är sammankallande i olika nati-onella arbetsgrupper rörande virkesmätning. VMUs arbetsuppgifter omfattar att:
• Driva och följa utvecklingen inom virkesmätning och redovisning
• Medverka i nationell och internationell standardi-sering
• Upprätthålla internationella kontakter samt bevaka utvecklingen i andra länder
• Förvalta och utveckla koder och nomenklatur • Utarbeta instruktioner för virkesmätning • Informera om virkesmätning • Sammanställa statistik rörande virkesmätning och
virkesförbrukning
VMK, virkesmätning kontrollVMK-avdelningen hanterar kontroll och uppföljn-ing av virkesmätning på nationell nivå har följande ansvarspunkter:
• Representera skogsnäringen i mätnings- och redo-visningsfrågor vad gäller kontroll
• Utvärdera instruktioner utifrån kontrollerbarhet• Utvärdera mätmetoder utifrån kontrollerbarhet • Ansvara för kontrollkommissionens verksamhet• Administrera begärda kontroller• Offentliggöra av VMK-nämnden fattade beslut• Förse VMK-nämnden med beslutsunderlag gäl-
lande: – Auktorisation av mätningsföretag – Godkännande av mätningsteknisk utrustning
(typgodkännande) – Godkännande av kvaliteten i mätning och
redovisning – Utformandet av normer för kontroll av
virkesmätning
VMR verksamhet 2008
INNEHÅLL
Sammanfattning 2 1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc 3
1.1 VMR-rådet och VMR-avdelningen 2008 3 1.2 Från VMR-rådet till nya Råd samt VMK-nämnd 3 1.3 Inte nationellt 6 1.4 Virkesförbrukningsstatistik för åren 2007-2008 6 1.5 Skogsstyrelsens översyn av föreskrifterna för virkesmätning 7
2 Frågor rörande kontroll och auktorisation 7 2.1 Kontrollkommissionen 7 2.2 Begärda kontroller 7 2.3 Ansvarsfördelning vid mätning 9
3 Utveckling av mätning och redovisning 9 3.1 Arbetsgrupper 9
Utvecklingsgruppen 9 Referensgrupp sågtimmer 9 Massavedskommittén 9 Biobränslekommittén 10
3.2 Sågtimmer 10 Den nya instruktionen för sågtimmermätning – VMR 1-07 10 Utbytesförlust – krökmätning 11 Fastvolym sågtimmer – automatisk fub-mätning 12 Automatisk årsringsmätning 12 Detektering av kapsprickor med kamerateknik 13
3.3 Massaved 13 Kamerastödd travmätning 13 Helautomatisk travmätning 14 Torrhalt/färskhet på rundved 15 Stockmätning med dataklave 16
3.4 Biobränslen 16 Torrhaltsmätning av bränslesortiment 16
3.5 VMR-instruktioner för mätning med skördare 17 4 Statistik från virkesmätningsföreningarna 2008 18
Tabell 1 Virkesvolym per mätmetod 19 Tabell 2 Virkesvolym per stickprovsmetod 20 Tabell 3 Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp 20 Tabell 4 Virkesvolym per mätplatstyp 21 Tabell 5 Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer 21 Tabell 6 Kvalitetsfördelning (enligt VMR 1-07) för stockmätt barrsågtimmer 22 Tabell 7 Funktionskontroll – stockvis respektive partivis 23 kontroll 23 Tabell 8 Funktionskontroll – variation mellan mätplatser 24 Tabell 9 Kostnader för mätning 24
VMR verksamhet 2008
2
Sammanfattning Under hösten 2007 bestämdes efter flerårigt utredande att VMR-rådet skulle avskaffas och att SDC istället skulle få tre nya rådgivande organ:
• Rådet för transport och logistik. • Rådet för mätning och redovisning • Rådet för infrastruktur
Det beslöts också att VMR-avdelningen skulle delas i två avdelningar; en VMK-avdelning för kontrollfrågor och en VMU-avdelning för utvecklingsfrågor. Förutom ovan nämnda rådgivande organ beslöts att inrätta en nämnd, VMK-nämnden, för kontrollfrågor. VMK-nämnden gavs en autonom ställning i relation till SDCs styrelse. VMR administrerar ”begärda kontroller” vilket innebär att någon av parterna i en mätning begär en noggrann kontroll. Under 2008 begärdes 16 kontroller, åtta vardera för sortimenten sågtimmer och massaved. Under 2008 reviderades VMRs anvisningar för begärd kontroll. I de nya ingår anvisningar för begärd kontroll av båtlast. Den nya mätningsinstruktionen för sågtimmer med fyra kvalitetsklasser för tall och två för gran infördes 1 januari 2008 inom VMF Syds och VMF Qberas områden. Inom VMF Nords område infördes den 1 augusti. Från mätningshåll rapporterades mestadels positiva erfarenheter. Bland annat ökade träffprocenten vid kvalitetsklassningen (när effekten av olika antal klasser i de två instruktionerna beaktats). Traditionellt har sågtimmer värderats efter toppmätt volym (toppdiameter gånger längd). Intresset för värdering efter fast volym under bark ökar dock och under året blev två mätramstillverkare, Sawco och Rema, godkända för sektionskubering under bark. Diametern mäts då varje dm längs stocken. Om visst barkavskav finns kan mätramen känna av detta och beräkna diametern under bark. Annars används barkfunktioner. Tekniken infördes för gran vid Södra Timbers tio sågverk. Utvecklingen av kamerastödd mätning renderar fortsatt stort intresse. Mätningen av exempelvis biltravar kan då göras från annan plats och vid annan tidpunkt. Under hösten påbörjades installation av kamerasystem vid SCAs terminal i Krokom. I detta fall används nio kameror varav sex ska användas för att se travarnas ändytor. Under 2008 påbörjades också utveckling av ett system för helautomatisk volymbestämning av fordonstravar. Efter inledande genomgång av olika tekniker bedömdes att lasertriangulering hade störst potential. De första delstudierna förstärkte denna positiva bild. Arbetet kommer att fortsätta under 2009. Skogsstyrelsen påbörjade under 2008 en översyn av föreskrifterna för virkesmätning.
VMR verksamhet 2008
3
1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc
1.1 VMR-rådet och VMR-avdelningen 2008 Vid början av 2008 stod det klart att VMR-rådet skulle avskaffas, se kap 1.2. Därför hölls endast två rådsmöten, i februari och i maj. När implementeringen av den nya organisationen försenades tillsattes ett arbetsutskott vilket hade ett möte i oktober. Under våren 2008 bestod VMR-rådet av följande ledamöter: Ordinarie Suppleanter Thomas Agrell, Sydved Lennart Strömberg, Sydved Bengt Algotsson, Mellanskog Rune Dehlén, Orsa Besparingsskog Kristian Areskog, SCA Åke Forsgren, Metsäliito Mats Boström, Norra Skogsägarna Olov Söderström, Norrskog Jan Gustavsson, Södra Skog (v ordf) Anders Svensson, Södra Skog Sven-Erik Gustavsson, Sveaskog Jan Koch-Schmidt, Sveaskog Sven Johannesson, Stora Enso Lennart Stenquist Stora Enso Magnus Norrby, Sågv. Mellansv.(ordf ) Mats Sigvant, Weda Skog Mattias Oscarsson, Såg i Syd Henrik Asplund, Såg i Syd Anders Ringsell, Sågab Jörgen Näslund, Martinssons Mikael Zachrisson, Skogssällskapet Thomas Thuresson, Närkes Häradsallm. Adjungerade Lars Björklund, VMR/SDC Torbjörn Johansson SDC Christina Lundgren, VMR/SDC Urban Olsson, VMF Syd Anders Rixon, VMF Qbera Birger Risberg, VMF Nord VMR-avdelningen bestod fram till augusti av Lars Björklund, tf avdelningschef, och Christina Lundgren, analytiker. Då delades avdelningen i VMU och VMK med Lars Björklund respektive Christina Lundgren som avdelningschefer.
1.2 Från VMR-rådet till nya Råd samt VMK-nämnd Under hösten 2007 bestämdes efter flerårigt utredande att VMR-rådet skulle avskaffas och att SDC istället skulle få tre nya rådgivande organ:
• Rådet för transport och logistik. • Rådet för mätning och redovisning • Rådet för infrastruktur
Det beslöts också att VMR-avdelningen skulle delas i två avdelningar; en VMK-avdelning för kontrollfrågor och en VMU-avdelning för utvecklingsfrågor. Förutom ovan nämnda rådgivande organ beslöts att inrätta en nämnd, VMK-nämnden, för kontrollfrågor. VMK-nämnden gavs en autonom ställning i relation till SDCs styrelse. Vad gäller det arbete som bedrivits inom VMR-rådet och VMR-avdelningen kommer det framgent främst att falla inom ansvarsområdena för Rådet för Mätning och Redovisning (RMR) samt VMK-nämnden. Under 2008 utarbetades arbetsbeskrivningar för dessa, se boxar nedan. Vid årets slut fanns förslag på ledamöter och inledande möten planerades för början av 2009.
VMR verksamhet 2008
4
Arbetsbeskrivning för ”Rådet för mätning och redovisning” (godkänd februari 2009). Rådet för Mätning och Redovisning (RMR) Bakgrund Rådet för mätning och redovisning (RMR) är svensk skogsnärings gemensamma grupp för beredning, samordning, standardisering och harmonisering av frågor rörande mätning och redovisning av de råvaror/produkter marknadens parter bedriver handel med. Uppgift RMR skall, på uppdrag av virkesmarknadens parter, utgöra ett samlat nationellt beredningsorgan till SDC och SDCs styrelse. Arbetsfältet omfattar frågor som rör mätning, speciellt vederlagsgrundande, och redovisning, exv. hör redovisningsfrågor rörande virkesorder-, mätplats-, kvantitets-, stickprovs-, prisräknings- och utredovisningssystemen hemma inom gruppens ansvarsområde. Rådet har ansvar att på nationell nivå ge förslag till utveckling och effektivisering av såväl teknik som metodik för virkesmätning liksom för former för redovisning av uppgifter grundade på denna mätning. För frågor som rör vederlagsgrundande mätning och redovisning har rådet även ett ansvar att beakta att förslagen rådet avlämnar inte står i strid med gällande lag och föreskrifter på området eller på annat sätt inte riskerar att skada det förtroende för virkeshandeln som skogsnäringen i landet under lång tid byggt upp. RMR skall:
verka för att mätning och redovisning kan bedrivas rationellt inom ramen för enhetliga metoder och enhetliga bestämmelser i syfte att underlätta handeln med på marknaden förekommande sortiment.
bereda, värdera och ge förslag till prioritering av ärenden som initierats av i första hand regionala organ.
delta i prioriteringen av förslag som underlag till budget för den del av VMU-avdelningens verksamhet som faller inom rådets ansvarsområde.
vara en generell referensgrupp för SDCs utvecklingsarbete inom området mätning och redovisning.
agera som beställare mot SDC genom att initiera utredningar och projekt aktivera och nyttja kompetens och resurser från andra delar av branschens utvecklingsorgan
(exv. SLU, SkogForsk, Trätek, STFI, tekniska högskolor). utarbeta förslag till allmänna bestämmelser för mätning av inom landet förekommande
sortiment och så långt möjligt eftersträva harmonisering. Beslut om att rekommendera tillämpning av sådana bestämmelser fattas av SDCs styrelse.
utarbeta beslutsunderlag till SDCs styrelse eftersträva koncensus, men kan även till styrelsen framlägga förslag då enighet inte
uppnåtts. Förslag av mer genomgripande karaktär, som t ex förslag till ny mätningsinstruktion, ska föregås av en allsidig regional förankring.
RMR skall inte:
arbeta med frågor som berör leveransbestämmelser på avtalsnivå mellan parter, dvs med frågor som kommer i konflikt med gällande konkurrenslagstiftning.
arbeta med frågor som rör regionala mätningsbestämmelser där beslut tas på regional nivå. Rådet har beslutsrätt inom ramen för mandat och budget meddelad av SDCs styrelse. Rådet äger således bl. a. rätt att besluta om genomförande av internt utredningsarbete vilket finns upptaget inom SDCs budget och som rör ärende inom rådets ansvarsområde. Då rådet så finner erforderligt kan projekt för viss fråga eller visst område genomföras. För projekten ska direktiv, tidplan och, i förekommande fall, budget upprättas. Till projektgrupper kan speciell expertis knytas. Exempel på sådana projekt är nuvarande massaveds- och biobränslekommittén. RMRs sammansättning Rådet består av företrädare för skogsnäringen inom landet. Sammansättningen skall årligen bli föremål för översyn vid SDCs första ordinarie styrelsesammanträde efter föreningsstämman. SDCs styrelse tillsätter gruppen och väljer ordinarie representanter för RMR, liksom personliga suppleanter för dessa på förslag av de regionala partsorganen. Rådet består av 12 ledamöter med personliga suppleanter, enligt nedan:
VMR verksamhet 2008
5
Utsedda av parterna inom resp. region 3 x 3 ledamöter Utsedd av övriga säljare nationellt 1 ledamot Utsedd internt bland mätningsföretagen 1 ledamot Utsedd av SDC 1 ledamot
Nomineringen bland parterna regionalt förutsätts ske på ett sätt så att lämplig balans tillskapas bland olika intressesfärer på såväl köpar- som säljarsidan. Nomineringarna samordnas genom SDCs valberedning. För RMR efterfrågas ledamöter i stabs- och/eller linjefunktion som arbetar inom virkes- och/eller biobränsleredovisning, såväl köp som sälj, samt representanter för mätplatsägare i fronten av teknikutveckling och implementering. Utöver ovan nämnda representanter så ingår VMU-tjänstemannen i rådet. VMK-tjänstemannen är adjungerad till rådet. Till rådet kan adjungeras personer med sakkunskap för visst ärendes behandling, exv. från utvecklingsorgan enligt ovan, företag och VMF/SDC. Rådet utser ordförande inom sig. Persongemenskap mellan ordförandeposten i gruppen och medlemskap i SDCs styrelse bör eftersträvas. Sekreterare är tjänsteman från SDC. Ordföranden i rådet är föredragande i SDCs styrelse då beslut skall fattas om av rådet behandlad fråga. Arbetsbeskrivning för VMK-nämnden (godkänd februari 2009).
VMK-nämnden Bakgrund Likformighet och stabilitet mellan auktoriserade mätningsföretag och mätplatser de betjänar är mycket viktig för att skapa förtroende för mätningen och redovisning av de råvaror/produkter marknadens parter bedriver handel med, samt för att undvika att mätningen och/eller redovisning används i marknadspåverkande syfte. Det är grundläggande att standarder, instruktioner och rekommendationer tolkas och efterlevs likartat. VMK-avdelningen har som uppgift att granska internkontrollen, följa upp och kalibrera arbetet genom kontrollkommissionen samt administrera begärda kontroller. Som övervakare av och beslutsinstans för denna del av verksamheten har inrättats VMK-nämnden. Uppgift Nämnden skall:
verka för ändamålsenlig, rättvis, noggrann, likformig och stabil virkesmätning och virkesredovisning.
löpande värdera kvaliteten i virkesmätning och virkesredovisning. meddela, efter beredning av VMK-avdelningen, auktorisation och typgodkännanden eller
återkallande därav utifrån rekommendationer och instruktioner fastställda av SDCs styrelse. med stöd av VMK-avdelningen, granska huruvida förslag till förändrade
mätningsinstruktioner är tydliga och kan kontrolleras (=meddelas auktorisation för) inom ramen för uppställda krav.
fortlöpande kontrollera hur VMK-avdelningens chef uppfyller ansvaret för den löpande förvaltningen.
Antal ledamöter I nämnden skall ingå ledamot för Skogsstyrelsen, i egenskap av tillsynsmyndighet för virkesmätningslagen, samt opartisk ledamot med juridisk kompetens tillika ordförande, därtill ledamöter för köpare och säljare i ett antal så att representativitet med avseende på sortiment och geografi för de inmätta kvantiteterna uppnås. Nämnden bör inte bestå av fler än sju ledamöter. För varje ledamot utses även en personlig suppleant med rätt att närvara vid nämndens möten. Ordförande och övriga ledamöter i nämnden utses av parterna. Nomineringarna samordnas genom SDCs valberedning. I VMK-nämnden bör ledamöter för parterna hämtas från kategorierna förtroendevalda respektive seniora. Det vill säga personer med stor integritet, erfarenhet och kompetens som ej har sin dagliga gärning i virkesmarknaden.
VMR verksamhet 2008
6
Övriga närvarande Ordföranden beslutar om de ytterligare personer, som skall närvara vid nämndens sammanträden utan att ha rösträtt och utan att formellt delta i styrelsesammanträdet. VMK-avdelningens chef deltar som föredragande och sekreterare. Ansvar Nämnden ansvarar inför föreningsstämma i enlighet med denna arbetsordning, föreningens stadgar samt aktuella lagar och förordningar.
1.3 Inte nationellt Nordisk virkesmätningsexkursion Med två till tre års mellanrum organiseras en nordisk virkesmätningsexkursion. De senaste gångerna har även de baltiska länderna medverkat. I oktober 2008 hölls en sådan i Lettland med ca 50 deltagare.
1.4 Virkesförbrukningsstatistik för åren 2007-2008 I denna publikation, dvs verksamhetsbeskrivningen för VMR, brukar ett referat av virkesförbrukningsstatistiken för året innan ingå. Eftersom statistiken för 2008 finns klar när detta skrivs redogörs här för två år, 2007 och 2008. Dokumenten kan hämtas från www.virkesmatning.se.
VMR har sedan 1985 på branschens uppdrag insamlat, bearbetat och redovisat statistik över virkesförbrukningen i landet. Rapporteringen bygger på frivilligt inlämnade uppgifter från samtliga företag inom massa-, pappers- och skivindustrin samt, med några få undantag, alla sågverk med en produktion överstigande 1000 m3 sågad vara per år.
Under 2007 fortsatte världsekonomin att gå på högvarv och virkesförbrukningen nådde rekordnivåer. Massaindustrins råvaruförbrukning exklusive returfiber ökade under 2007 med ca 1 miljoner m³fub till 47,9 miljoner m³fub. Sågverken förbrukade 38,2 miljoner m³fub, en ökning med 0,4 miljoner m³fub. Importen av rundvirke var
Region 1: Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt landskapet Jämtland. Region 2: Landskapet Härjedalen, Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län. Region 3: Örebro, Värmlands och Västra Götalands län utom den del av Västergötland som ingick i gamla Älvsborgs län. Region 4: Södermanlands län samt de övriga delar av Götaland som inte ingår i region 3.
i det närmaste oförändrad från 2006. Detta sammantaget gjorde att den skattade bruttoavverkningen ökade med nästan 2 miljoner m3sk till drygt 96 miljoner m3sk.
Under hösten 2008 skedde en dramatisk vändning i världsekonomin vilket drabbade skogsindustrin hårt. Massaindustrins råvaruförbrukning exklusive returfiber minskade under 2008 med ca 1,5 miljoner m³fub till 46,4 miljoner m³fub. Sågverken förbrukade 35,6 miljoner m³fub, en minskning med 2,5 miljoner m³fub. Importen av rundvirke minskade med 1 miljon m³fub från 2007. Detta sammantaget gjorde att den skattade bruttoavverkningen minskade med drygt 4 miljoner m3sk till ca 92 miljoner m3sk.
1
2
4
3
VMR verksamhet 2008
7
1.5 Skogsstyrelsens översyn av föreskrifterna för virkesmätning Skogsstyrelsen påbörjade under 2008 en översyn av föreskrifterna för virkesmätning. Vid ett inledande möte i Stockholm 16 januari deltog flera av VMR-rådets ledamöter. Där beslöts att tillsätta en arbetsgrupp. I denna kom Birger Risberg, VMF Nord, Lars Björklund SDC/VMR, Bengt Algotsson, Mellanskog och Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige att ingå tillsammans med representanter för Skogsstyrelsen. Under året diskuterades bland annat om de nya föreskrifterna skulle kunna få en heltäckande men översiktlig karaktär med en avgränsning till köpled 1, dvs köpledet mellan skogsägare och första köpare.
2 Frågor rörande kontroll och auktorisation
2.1 Kontrollkommissionen Sedan 1996 har VMR ansvarat för den så kallade kontrollkommissionen. I denna ingår förutom VMR virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Kommissionen har till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan mätande företag genom att kalibrera föreningarnas interna kontroll samt att fortlöpande granska och föreslå förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. Under 2008 sammanträdde kontrollkommissionen fem gånger. På dagordningen har utfallet av VMR 1-07 varit en återkommande punkt. VMR 1-07 implementerades inom VMF Syd och VMF Qbera vid årsskiftet och inom VMF Nord 1/8. Avverkningsskadeklassningen och utbytesförlust som orsak till vrak har varit de största problemen med den nya instruktionen. Under 2008 genomfördes inom ramen för kontrollkommissionen två övningar med fokus på importmätning av massaved. En sådan kontrollkampanj föreslogs i VMR-utredningen ”Harmoniserad mätning av importerad massaved”. En tredje övning är planerad att genomföras hösten 2009 på VMF Syd. Delar av kontrollkommissionen besökte under våren VMF Latvia för uppföljning och kommissionsmätning i enlighet med auktorisationen. En kontrollmätarträff med deltagare från alla tre föreningarna ägde rum i Västerås 23-25 september. På programmet stod utvärdering och diskussion av tillämpningen av VMR 1-07. Tillvägagångssättet för uppmätning av utbytesförlust diskuterades också och man enades om principerna för denna.
2.2 Begärda kontroller VMR administrerar ”begärda kontroller” vilket innebär att någon av parterna i en mätning begär en noggrann kontroll. Sådana kontroller genomförs av två kontrollmätare varav en från en annan VMF. Under 2008 begärdes 16 kontroller, åtta vardera för sortimenten sågtimmer och massaved. Under 2008 reviderades VMRs anvisningar för begärda kontroller. I detta ingår ett upplägg för begärd kontroll av båtlast. Föreskrifterna för bemanning ändrades också så att det för kontroll som avser bruttovolym är möjligt att utse kontrollmätare inom aktuell virkesmätningsförening.
VMR verksamhet 2008
8
Utdrag ur VMR:s normer för kontroll begärd av part: Särskilda förutsättningar vid begärd kontroll av båtlast Alternativ A: Partiet (båt eller del av båt) som vederlagsmäts i mottagande hamn
• Begärd kontroll kan tillämpas på rundved som importeras på båt i de fall stickprovsmätning tillämpas.
• Parterna måste då enas om att alltid, oavsett mätmetod och kollektivstorlek, ta ut minst två stickprovstravar per båt och sortiment/trädslag.
• Den begärda kontrollen avser den ordinarie mätningens (t ex stickprovslagets) stockmätning.
• Vid båtkollektiv kan mätresultatet (kvantitet/värde) avseende den aktuella båten korrigeras.
• Vid andra (större) kollektivformer kan endast de stickprov som härrör från den aktuella båten korrigeras. Detta kommer då att påverka hela kollektivets omräkningstal. Vid F-kollektiv påverkas båtlaster under ett visst antal månader framåt.
• Kontrollen måste omfatta minst två stickprovstravar och minst 200 stockar för att det förväntade medelfelet ordinarie mätning – kontrollmätning ska understiga 1 %. VMR rekommenderar att när så är möjligt öka antalet stockar så att det förväntade medelfelet blir i storleksordningen 0,5 %.
• När särskild lagringsrötebestämning (knippemetoden) utförs ska även denna omfattas av den begärda kontrollen.
• Kontrollen måste begäras i förväg (innan stickprovsmätningen är klar). • Stickprovstravar måste alltid sparas tills behörig VMF-person gett klartecken till
borttransport. Detta kan ske efter att sista stickprovet från partiet (båt eller del av båt) mätts.
Alternativ B: Partiet (båt eller del av båt) är vederlagsmätt av VMR-auktoriserat företag i samband med lastning Kontroll kan begäras efter lastning (dvs när båten är på väg). En förutsättning är att VMR-auktoriserad mätning kan genomföras i mottagande hamn. Kontrollen kan/får utföras enligt två principer:
1. Om stockmätta stickprovstravar sparats i utlastningshamnen kan kontroll av dessa göras enligt samma regler som vid vederlagsmätning i mottagande hamn, se alternativ A ovan. (kontrollen avser stockmätningen, minst två travar med totalt minst 200 stockar etc).
2. Om partiet utgör ett så kallat båtkollektiv kan ny mätning av hela kvantiteten genomföras i mottagande hamn. Denna mätning måste utföras som 32-mätning eller 72-mätning och måste ge lägre förväntat medelfel jämfört med mätningen vid lastning. Detta innebär i normalfallet stockmätning av 10-15 stickprovstravar
VMR verksamhet 2008
9
2.3 Ansvarsfördelning vid mätning VMR-rådet tog i maj upp frågan om ansvarfördelning vid mätplatser med automatisk utrustning. Behov av att klara ut ansvarskedjan mellan inblandade såsom VMR, mätramstillverkare, sågverket, VMF och SDC föreligger.
3 Utveckling av mätning och redovisning
3.1 Arbetsgrupper
Utvecklingsgruppen
Utvecklingsgruppen består av virkesmätningsföreningarnas utvecklingsansvariga samt VMUs avdelningschef. Utvecklingsgruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom mätmetoder, mätmetodik och mätningsteknik men även framtagande av informationsmaterial och läromedel ingår. Utvecklingsgruppen kan beskrivas som en fast arbetsgrupp vilken med ett proaktivt arbetssätt bereder och utreder ärenden samt, i vissa fall, svarar för implementering av gemensamma utvecklingsprojekt. Utvecklingsgruppen bestod under 2008 av Lars Björklund VMR/VMU, Johan Adolfsson VMF Syd, Fredrik Hansson VMF Qbera, Torbjörn Näslund och Hans Weslien VMF Nord samt Svante Wikner, SDC.
Referensgrupp sågtimmer
VMR-rådet tillsatte i november 2004 ”Referensgrupp sågtimmer”. Gruppens huvudsakliga uppgift var att ta fram den nya mätningsinstruktionen för sågtimmer. Efter att VMR 1-07 nu införts har gruppen följt upp de inledande kontrollresultaten, diskuterat förslag på modifieringar av instruktionen med mera. Bland annat har gruppen fört fram förslag på utökat antal avverkningsskadeklasser samt att orsak till klass (t ex årsringsbredd, utbytesförlust etc) ska kunna följas i virkesredovisningen. Under 2008 deltog Johan Adolfsson VMF Syd, Sten Andersson Sveaskog, Anders Berggren Mellanskog, Lars Björklund VMR/VMU, Lars Johansson Stora Enso, Tony Jonsson Södra, Björn Karlsson Södra, Tonny Kubenka VMF Qbera, Jörgen Näslund Martinsons, Torbjörn Näslund VMF Nord, Pierre Qvist Vida, Kristina Save, SCA, Göran Vikman Weda Skog,
Massavedskommittén VMR-rådet tillsatte i maj 2004 en massavedskommitté med uppdraget att arbeta med utveckling av mätmetoder, kvalitetskrav (t.ex. färskhet, fiberegenskaper) och revision av mätningsinstruktionen. Till kommittén utsågs Stefan Björ Stora Enso, Lars Björklund VMR/VMU, Håkan Broman Sveaskog, Jan Byström, SCA, Åke Forsgren Metsäliitto, Jan Gustavsson / Roger Andersson Södra, Sven-Olov Lundqvist STFI, Magnus Norrby Sågverken Mellansverige, Erik Persson Holmen, och Anders Rixon VMF Qbera. Kommittén höll i januari 2008 ett utvecklingsseminarium tillsammans med funktionärer från VMF och SDC. Diskussionerna under seminariet kom mycket att handla om affärskedjan och hur mätning och redovisning ska kunna generera ett effektivt informationsflöde. Dvs ett snabbt flöde med relevant innehåll. Bland annat uttrycktes starkt stöd för pågående utveckling av bildstödd respektive helautomatisk travmätning. Vad gäller information om fler vedegenskaper, via mätning och/eller trädmodeller, klarlades att intresset är stort bland vissa industrier medan andra har ljumt intresse för detta.
VMR verksamhet 2008
10
Alla var eniga om att branschen vill ha: • Snabb information från skogen, dvs från skördaren och från avlägget. • Snabb information från mätstationen (bör uppfyllas av nya mätplatssystemet). • Inkörningsmöjlighet dygnet runt. • Fjärrmätning via kameror närhelst det är kostnadseffektivt. • Snabb torrhaltsmätning vid industrier med höga färskhetskrav.
Avslutningsvis ställdes frågan hur vi nu ska få utvecklingen att skjuta fart i den önskade riktningen. Seminariedeltagarna gav utvecklingsgruppen i uppdrag att beskriva ett antal koncept/huvudspår för utveckling för att utifrån dessa jobba oss målmedvetet framåt.
Biobränslekommittén VMR-rådet tillsatte i augusti 2007 en biobränslekommitté. Under 2008 deltog följande personer: Sammy Öhrling Jämtkraft AB, Peter Brekke REBIO AB, Lars Arvidsson Naturbränsle, Magnus Svensson Stora Enso Energileveranser AB, Karl Sandstedt Göteborg energi, Mauritz Nilsson Södra Skogsenergi, Patrik Bäckström Sveaskog, Lars Björklund VMR/VMU. Kommittén ska fungera som en bro mellan leverantörer och köpare med målsättningen att öka branschens förståelse för mätnings- och redovisningsfrågor. Exempelvis ska kommittén identifiera områden och frågor för utveckling. Kommittén utgör bland annat referensgrupp till SLU-projektet ”Omräkningstal och värmevärdesberäkningar för skogsbränslen på dagens svenska marknad”. Syftet med detta projekt är att uppdatera dagens sortimentsindelning (dvs de koder som används i virkesredovisningen), att bättre beskriva sortimenten samt att beräkna omräkningstal mellan volym, vikt och värmevärde.
3.2 Sågtimmer
Den nya instruktionen för sågtimmermätning – VMR 1-07 Den nya mätningsinstruktionen för sågtimmer med fyra kvalitetsklasser för tall och två för gran infördes 1 januari 2008 inom VMF Syds och VMF Qberas områden. Inom VMF Nords område infördes den 1 augusti. Från mätningshåll rapporterades mestadels positiva erfarenheter. Bland annat ökade träffprocenten vid kvalitetsklassningen (när effekten av olika antal klasser i de två instruktionerna beaktats), tabell 1. Fördelningen på kvalitetsklasser, se tabell 6 i kapitel 4 ”Statistik från virkesmätningsföreningarna” överensstämde relativt väl med de dubbelklassningsstudier som gjordes innan den nya instruktionen infördes. De svårigheter som rapporterades gällde främst bedömningen av utbytesförlust pga krök samt det nya kriteriet för tall klass 2, tydliga kvistvarv.
VMR verksamhet 2008
11
Tabell 1 Träffprocent vid kvalitetsklassning. Jämförelse mellan den gamla instruktionen, VMR 1-99, och den nya instruktionen, VMR 1-07.
45 %41 %
48 %41 %
Träff-%”slumpkorrigerad”
63 %74 %
65 %67 %
Träff-%VMF
1-071-99
VMF Syd
1-071-99
VMF Qbera
Antal stockar
Slump
556533 %681255 %
1311533 %1369545 %
45 %41 %
48 %41 %
Träff-%”slumpkorrigerad”
63 %74 %
65 %67 %
Träff-%VMF
1-071-99
VMF Syd
1-071-99
VMF Qbera
Antal stockar
Slump
556533 %681255 %
1311533 %1369545 %
I VMR 1-07 ingår ett klassningsschema för partivis bedömning av avverkningsskador. I detta ingår dubbskador och kapsprickor: Tabell 2. Schema för partivis bedömning av avverkningsskadeklass enligt VMR 1-07 Inga dubbskador Dubbskador Inga fäll- eller kapsprickor 1 2 Fäll- eller kapsprickor 3 4
Det visade sig under året att denna partivisa bedömning var svår att göra för virkesmätarna. Dels är dubbskador mycket svåra att mäta dels är kapsprickor svåra att se i ordinarie mätning. Det kan också vara svårt att komma ihåg hur många stockar med sprickor man sett i ett parti. Därför framfördes förslag om att återföra kapsprickorna till den stockvisa bedömningen dvs att en eventuell värdeminskning skulle gälla den enskilda stocken. Eftersom kapsprickor ibland förekommer i avsevärt högre frekvens än den partivisa gräns som gäller för avverkningsskadeklassningen framfördes också önskemål om att kunna utöka antalet klasser genom att införa klasser för ”mycket kapsprickor”. Instruktionen VMR 1-07 framtogs med beaktande av att den skulle baseras på egenskaper som i framtiden kan gå att mäta automatiskt. När instruktionen nu är etablerad på virkesmarknaden kommer utvecklingsarbetet att fokusera på automatiseringen. Mer om detta längre ned.
Utbytesförlust – krökmätning Det svåraste, men samtidigt mycket betydelsefulla, momentet i VMR 1-07 visade sig vara bedömningen av utbytesförlust. Bedömningen är visserligen i stort sett identisk med den kortning för krök som gjordes enligt den gamla instruktionen men den får större ekonomisk betydelse när den utgör grund för nedklassning eller vrakning. Förhoppningen är att utbytesförlusten ska gå att mäta automatiskt med 3D-mätramar och under året pågick utvecklingsarbeten hos mätramstillverkarna. Samtidigt påvisades att den manuella mätningen på stockar har en betydande osäkerhet varför mer ändamålsenliga provkroppar efterfrågades.
VMR verksamhet 2008
12
Figur 1. Bestämning av utbytesförlust på sågtimmer enligt VMR 1-07.
Fastvolym sågtimmer – automatisk fub-mätning Traditionellt har sågtimmer värderats efter toppmätt volym (toppdiameter gånger längd). Intresset för värdering efter fast volym under bark ökar dock och under året blev två mätramstillverkare, Sawco och Rema, godkända för sektionskubering under bark. Diametern mäts då varje dm längs stocken. Om visst barkavskav finns kan mätramen känna av detta och beräkna diametern under bark. Annars används barkfunktioner. Tekniken infördes för gran vid Södra Timbers tio sågverk.
Figur 2: Principen för diametermätning under bark med hjälp av trakeidmetoden. Laserljuset sprids mer i veden än i barken. Genom att via bildanalys mäta linjens bredd och intensitet kan ved och bark separeras. Metoden användas för sektionsmätt fub-volym.
När sektionsmätning ej kan tillämpas kan fub-volymen beräknas med hjälp av toppformtalsmatriser. I sådana matriser finns omräkningstal för kombinationer av längd och toppdiameter. Nuvarande matriser för Syd- och Mellansverige är från 1999. I och med att matriserna i ökad omfattning används för beräkning av betalningsgrundande volym ansågs det motiverat med en översyn av dem. Data insamlades därför från ett antal av Södra Timbers sågverk. Analysen var vid årsskiftet ej klar.
Automatisk årsringsmätning Teknik för ändyteavläsning kommer sannolikt att vara en viktig del i en framtida helt automatiserad sågtimmermätning. På ändytorna kan exempelvis diameter på och under bark, märgplacering, årsringsbredd, röta, kapsprickor, kärnved, färgmärkning och trädslag bli föremål för automatisk detektering. Som en del i detta arbete pågår sedan 2005 ett doktorandarbete vid Centrum för Bildanalys i Uppsala. Målet är att utveckla en metod för automatisk årsringsmätning som ska kunna fungera on-line vid mätstationer. Under 2008 vidareutvecklades algoritmer och programvaror. Fälttester ska förhoppningsvis kunna inledas under 2009
VMR verksamhet 2008
13
Figur 3. Utrustning för automatisk insamling av ändytebilder, Nyby sågverk.
Figur 4. Exempel på årsringsdetektering.
Detektering av kapsprickor med kamerateknik Arbeten som gjordes 2002-2003 indikerade att det borde gå att utveckla en kamerateknik för detektering av kapsprickor. Metoden går ut på att man lägger en laserlinje på stockens ändyta. En bild tas och tolkas varvid man söker de försvagningar av ljusintensiteten på laserlinjen som uppkommer av att ljuset försvinner in i sprickorna. Då man hittat sådana punkter på linjen undersöker man om reflekterat ljus återfinns en bit ut från huvudlaserlinjen. Om både försvagningen i linjen och det sekundära reflekterade ljuset på sidorna om laserlinjen detekteras så antar man att man hittat en spricka. Då, dvs 2003 konstaterades att kameror och datorer ej hade tillräckliga prestanda. Mycket har hänt sedan dess varför SP-Trätek fick i uppdrag att utreda förutsättningarna. Tester med mer högpresterande kameror och datorer gjordes hösten 2008. Tyvärr infriades inte förhoppningarna. Främsta anledningar var:
Fenomenet med ljusspridning i kombination med en ljusnivåsänkning på laserlinjen då den passerar sprickan finns, men är inte alltid tydligt.
Defekter av annat slag än sprickor som ger nivåskillnader på stockänden kan lätt misstolkas som sprickor.
Metoden fungerar inte på sprickor som inte är öppna. De sökta sprickorna har ofta gått ihop vilket medför att man inte hittar dem med denna metod.
Figur 5. Ändyta med kapspricka, samt laserlinje över samma kapspricka.
3.3 Massaved
Kamerastödd travmätning Utvecklingen av kamerastödd mätning renderar fortsatt stort intresse. Mätningen av exempelvis biltravar kan då göras från annan plats och vid annan tidpunkt. Försök på massaved som genomfördes i Östersund 2007 visade att mätresultatet blev jämförbart med den normala mätningen från mätbrygga. Under hösten påbörjades installation av kamerasystem vid SCAs terminal i Krokom. I detta fall används nio kameror varav sex ska användas för att se travarnas ändytor.
VMR verksamhet 2008
14
Figur 6. Kameror vid SCAs virkesterminal i Krokom.
Figur 7. Arbetsgången vid kamerastödd mätning.
Helautomatisk travmätning Under 2008 påbörjades i samarbete med Mabema AB i Linköping utveckling av ett system för helautomatisk volymbestämning av fordonstravar. Efter inledande genomgång av olika tekniker bedömdes att lasertriangulering hade störst potential. De första delstudierna förstärkte denna positiva bild. Arbetet kommer att fortsätta under 2009.
VMR verksamhet 2008
15
Figur 8. Helautomatisk volymbestämning av fordonstravar med hjälp av lasertriangulering.
Torrhalt/färskhet på rundved Från flera massabruk efterfrågas en objektiv metod för färskhetskontroll av den ved som levereras till bruken. Vissa har också önskemålet att på sikt övergå till viktbaserad betalning av massaved. Alla bruk kan ha nytta av bättre information om virkets densitet. Under 2007 påbörjades ett doktorandprojekt vid Institutionen för Skogens Produkter vid SLU i Uppsala. I ett delprojekt följs torrhaltsvariationerna för den ved som levereras till Bravikens pappersbruk. I ett annat delprojekt genomförs torrhaltsprovtagningstester med en modifierad kedjefräs. I ett tredje delprojekt testas i samarbete med Mantex AB en metod för momentan torrhaltsbestämning baserad på så kallad dubbelenergiröntgen. Tester på granflis gav mycket goda resultat.
Correlation between Mantex method and the Gravimetric method Trueness: Standard Error of Estimate: 1,83%Precision: Standard deviation: 0,53%
y = 1,14x - 0,05R2 = 0,98
0,00%
10,00%
20,00%
30,00%
40,00%
50,00%
60,00%
70,00%
0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00%
Gravimetric method
Man
tex
met
hod
95% confidence interval
Validation set 1
Validation set 2
Validation set 3
Validation set 4
Validation set 5
Validation set 6
Validation set 7
Validation set 8
Validation set 9
Figur 9. Resultat från tester med Mantex torrhaltsmätare. ”Gravimetric method” betyder att torkskåp används.
VMR verksamhet 2008
16
Stockmätning med dataklave Under 2008 introducerades stockmätning med dataklave. Dataklavar ska inledningsvis användas vid stickprovsmätning av massaved men kan framöver bli aktuellt även för övrig manuell stockmätning.
Figur 10. Stockmätning med dataklave.
3.4 Biobränslen
Torrhaltsmätning av bränslesortiment VMR gick under 2006 in som delägare i ett projekt koordinerat av Värmeforsk. Projektet syftade till att utveckla metoder och utrustning för automatisk torrhaltsmätning vid leverans av biobränslen. Under 2007 installerades en ”insticksprob” för mätning av torrhalt med Near Infrared (NIR) vid Eskilstuna värmeverk. Proben förs ned i flisskäppan med hjälp av en hydraulisk arm. Under 2008 pågick bland annat framtagning av kontrollrutiner.
Figur 11. Torrhaltsprovtagning med NIR-sond.
VMR verksamhet 2008
17
3.5 VMR-instruktioner för mätning med skördare Under 2002 tog VMR-rådet principbeslutet att VMR ska arbeta inom hela logistikområdet från skog till industri. Under 2007 godkände VMR-rådet två instruktioner för tredjepartskontroll av skördarmätning; en för kvalitetssäkring av skördarnas längd- och diametermätning samt en för betalningsgrundande virkesmätning med skördare. Centrala delar i VMR-instruktionerna är krav på skördarens tekniska utrustning, förarnas kunskaper, regelbunden kalibrering, mätning av slumpvis utvalda kontrollträd, öppen redovisning av kalibrering och kontroll via SDC, samt extern kontroll av skördarlagets egenkontroll. Verksamhetens har utvecklats snabbast i Mellansverige och vid slutet av 2008 hade VMF Qbera tre utbildade revisorer som kontrollerade drygt 20 ”driftsatta” skördarlag. Både VMF Nord och VMF Syd hade utbildat revisorer och i Syd var några skördarlag driftsatta. Verksamheten har hittills enbart omfattat kontroller enligt instruktionen för kvalitetssäkring av skördarnas längd- och diametermätning.
VMR verksamhet 2008
18
4 Statistik från virkesmätningsföreningarna 2008 Statistiken över virkesmätningsföreningarnas verksamhet 2008 omfattar: Virkesvolym per mätmetod Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp Virkesvolym per mätplatstyp Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer Kvalitetsfördelning hos stockmätt kvalitetsfördelat barrsågtimmer Funktionskontroll – stockvis respektive partivis kontroll Funktionskontroll – variation mellan mätplatser Kostnader för mätning
I flertalet tabeller redovisas även motsvarande siffror för de fyra föregående åren. Virkesmätningsföreningarna bedriver kontrollverksamhet i form av kompetenskontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. I tabellerna 7 och 8 redovisas resultat av 2008 års funktionskontroller. I tabell 9 redovisas såväl totala kostnader som genomsnittliga kostnader för mätning. Det är viktigt att framhålla att denna kostnadsstatistik måste tolkas och tillämpas med stor försiktighet om syftet är att göra jämförelser mellan föreningar. Anledningen härtill är att kostnaden för mätning starkt påverkas av förhållanden som föreningarna inte råder över. Hit hör tillämpade mätmetoder, sortimentssammansättning, storleken på virkespartierna, kapacitetsutnyttjande av mätanläggningar och graden av öppethållande på mätplatserna. Det bör också påpekas att de redovisade kostnaderna endast utgör en mindre del av de samlade kostnaderna för virkets inmätning. Till dessa skall också läggas bland annat kostnader för fasta anläggningar på mätplatsen, virkeshantering, väntetider för fordon och redovisning av mätning.
VM
R v
erks
amhe
t 200
8
19
Tabe
ll 1
Vi
rkes
voly
m p
er m
ätm
etod
Fö
reni
ng
Mät
met
od
Sum
ma
St
ock-
mät
ning
S
Trav
mät
ning
m
ed b
edöm
n.
av fa
stvo
lym
- %
TB
F
Trav
/ sk
äpp-
m
ätni
ng
T
Bed
ömn.
av
travv
olym
oc
h fa
st-
voly
m-%
B
TF
Bed
ömn.
av
vol
ym
B
V
Väg
ning
V
Väg
ning
m
ed b
est.
av to
rrha
lt
VTH
Räk
ning
R
A
lla
mät
met
oder
V
olym
-%
V
irkes
voly
m 1)
i 10
00 m
³f 2)
per
mät
met
od
20
08
Nor
d 35
28
8464
64
88
97
19
45
4594
14
10
2890
2 28
,6
Qbe
ra
1182
4 19
988
1920
48
56
3 34
09
4061
14
4 46
207
45,7
Sy
d 10
290
1207
3 12
26
5 32
54
25
894
25,6
Sum
ma
2564
2 40
525
1996
13
753
3 56
19
1190
9 15
54
1010
03
M
otsv
aran
de:
2007
28
140
4393
4 25
32
1329
3 17
0 81
13
8634
13
88
1062
04
20
06
2614
1 41
072
3658
13
750
311
6558
79
04
1190
10
0585
2005
26
693
5250
7 42
64
1331
8 40
6 62
46
7889
94
8 11
2271
2004
25
544
3571
4 40
96
1289
1 50
8 58
96
7709
51
0 92
868
Med
elta
l 5 å
r 26
630
4330
7 36
38
1331
3 34
9 67
03
8034
10
09
1029
82
A
nm:
1) V
irkes
voly
men
avs
er k
vant
itete
r enl
igt m
ätsy
ftena
ord
inar
ie m
ätni
ng (1
), om
mät
ning
(2),
inte
rn la
germ
ätni
ng (3
) och
mät
ning
av
stic
kpro
vsen
het (
4).
2) M
åtts
lage
t avs
er v
olym
und
er b
ark
för r
undv
irke
och
mot
svar
ande
sorti
men
t med
an d
et fö
r flis
, kro
ss, s
pån
och
bark
etc
, avs
er v
olym
in
klus
ive
före
kom
man
de b
ark.
VMR verksamhet 2008
Tabell 2 Virkesvolym per stickprovsmetod Denna tabell utgår för verksamhetsåret 2008. Inför kommande år ska utredas hur denna information ska presenteras.
Tabell 3 Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp VMF Mätmetod Timmer-
sortiment 2) Massa- och fiberved 3)
Massa-flis
Spån, bark, biobränsle
Totalt
Inmätt kvantitet per mätmetod och sortimentsgrupp i 1000 m³f.
1)
Nord Stockmätning S 3384 144 3528 Travmätning TBF 3725 4575 164 8464 Trav- (skäpp) mätn. T 4 60 64 Bedömning enligt
metod 5 och 6 2543 6354 8897
Vägning V 3 1942 3328 1266 6539 Räkning R 319 1091 1410 Totalt 9974 14106 3332 1490 28902 Qbera Stockmätning S 11720 105 11825 Travmätning TBF 2844 16687 458 19989 Trav- (skäpp) mätn. T 1537 383 1920 Bedömning enligt
metod 5 och 6 128 4705 3 23 4859
Vägning V 744 1089 4163 1475 7470 Räkning R 9 134 143 Totalt 4) 15445 22720 5703 2339 46206 Syd Stockmätning S 10290 10290 Travmätning TBF 3141 7736 1196 12073 Trav- (skäpp) mätn. T 1 8 3 12 Bedömning enligt
metod 5 och 6
Vägning V 134 58 2341 985 3518 Räkning R Totalt 4) 13566 7794 2349 2184 25893 ÅR Alla 2008 38985 44620 11384 6013 101001 VMF 2007 45203 44155 11229 5617 106204 2006 38822 44889 11288 5585 100585 2005 51438 45077 11672 4054 112272 2004 37180 40377 11267 4047 92871 Medeltal 5 år 42326 43824 11368 5063 102587
Anm: 1) Se not 2, tabell 1 2) Till denna grupp räknas även stolpsortiment och helstammar. 3) Till denna grupp räknas även träddelar och tändsticksvirke.
4) För VMF Qbera och VMF Syd ingår viss volym bemyndigad mätning.
VMR verksamhet 2008
21
Tabell 4 Virkesvolym per mätplatstyp
Mätplatstyp Förening
Bilväg Virkes-
terminal 2)
Industri Övriga
mätplatser
Summa Virkesvolym i 1000 m³f
1)
Nord 1 2914 28987 28902 Qbera 3133 42197 877 46207 Syd 36 2164 23420 274 25894 Summa 37 8211 94604 1151 101003 Motsvarande: 2007 35 10622 93750 1797 106204 2006 1679 8870 87998 2039 100585 2005 642 15277 93196 3156 112271 2004 18 4895 87080 875 92868 Medeltal 5 år 482 9575 91326 1804 102586
Anm: 1) Se not 2, tabell 1
2) Mätplatstyp 3 (järnväg) och 8 (virkesterminal/upparbetningsplats) ingår.
Tabell 5 Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer Verksamhetsår Förening 2008 2007 2006 2005 2004 Medelvolym i m³f ub
1)
Nord 0,161 0,163 0,162 0,163 0,159 Qbera 0,211 0,211 0,209 0,205 0,205 Syd 0,222 0,215 0,217 0,214 0,203 Anm: 1) Sågtimmer inkl. klentimmer och specialsortiment.
VMR verksamhet 2008
22
Tabell 6 Kvalitetsfördelning (enligt VMR 1-07) för stockmätt barrsågtimmer
Tall
Fördelning av volym i % Förening Bruttovolym
1)
1000 m³f ub
1
2
3
4 Vrak/ Avdrag
Nord 606 12,2 17,0 53,3 13,1 4,3 Qbera 4227 17,7 15,0 54,4 11,2 1,8 Syd 929 13,0 13,3 60,0 12,2 1,5
Gran Fördelning av volym i %
Förening Bruttovolym 1)
1000
m³f ub
1
2
Vrak/ Avdrag
Nord 458 83,1 12,6 4,2 Qbera 5218 84,5 13,7 1,7 Syd 2391 78,8 18,9 2,3 Anm: 1) Statistiken grundas på stockmätning utförd enligt mätsyfte ( 1 )
vederlagsmätning och mätsyfte ( 4 ) stickprovsmätning.
VMR verksamhet 2008
23
Tabell 7 Funktionskontroll – stockvis respektive partivis kontroll
VMF Kontroll Antal Medeltal av Avseende Kontrollkvot. 1)
(systematisk avvikelse)Kvotspridning. 2)
(tillfällig avvikelse)
Mät- platser
Stockar /Partier
Brutto- volym
Värde Brutto- Volym
Värde
Träff- % 3)
Stockvis kontroll Nord Sågtimmer 5) Manuell mätning 8 884 +0,9 % +2,3 % 7,5 % 29,6 % 72 Autom. mätning 20 9577 -0,3 % +1,56 % 6,4 % 31,9 % 71 Massaved Manuell mätning 18 15645 +0,6 % +0,5 % 10,2 % 14,2 % 98 Qbera Sågtimmer 5) Autom. mätning 4) 53 39094 -0,3 % +1,4 % 6,1 % 23 % 78 Massaved Manuell mätning 18 6242 +0,7 % +1,2 % 9,5 % 11,8 % 99 Syd Sågtimmer 5) Autom. mätning 51 30418 -0,3 % +1,6 % 6,7 % 24,9 % 82 Partivis kontroll Nord Flissållning 7 83 +0,7 % 2,3 % Qbera Flissållning 14 166 -0,2 % +1,1 % Syd Sågbara sortiment 6 778 -1,5 % -0,5 % 1,5 % 2,5 % Massaved i trave 5 584 +0,6 % +3,3 % 6,8 % 8,0 % flis/spån i skäppa 3 43 +0,5 % 2,3 %
Anm: 1) Kvoten mellan ordinarie mätning och kontrollmätning. 2) Kvotspridningen utgör standardavvikelsen för kvoten per stock mellan ordinarie mätning och kontroll. Värdena avser volymviktat medeltal för samtliga aktuella mätplatser. 3) Med träffprocent avses den procentuella andelen stockar som vid ordinarie mätning och kontrollmätning bedömts lika vad avser sortiment, trädslag och kvalitet. 4) Inkluderande ett mindre antal kontrollstockar efter manuell mätning. 5) Avser mätning enligt instruktionen VMR 1-07. För VMF Nord perioden augusti-december, för VMF Qbera och VMF Syd hela året.
VMR verksamhet 2008
24
Tabell 8 Funktionskontroll – variation mellan mätplatser Antal mätplatser i olika kontrollkvotsintervall 1) VMF -4 -3 -2 -1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Sum Stockvis kontroll
Sågtimmer 2) volym N 3 10 5 2 20 Q 5 20 16 1 42 S 1 12 17 17 4 51 Sågtimmer 2) värde N 3 6 3 4 3 1 20 Q 2 2 17 7 10 2 2 42 S 3 12 13 14 6 2 1 51 Massaved volym N 4 10 4 18 Q 1 5 1 2 9 Massaved värde N 1 6 5 5 1 18
Q 6 1 2 9
Partivis kontroll Massaved volym S 1 3 1 5 Massaved värde S 1 4 5
Anm: 1) Mätplatser med fler än 300 kontrollstockar eller fler än 30 kontrolltravar. 2) Avser mätning enligt instruktionen VMR 1-07. För VMF Nord perioden augusti-december, för VMF Qbera och VMF Syd hela året.
Tabell 9 Kostnader för mätning Totala kostnader i 1000-tal kronor Genomsnittliga kostnader i kr/m³f ub 4)
Stockmätning
Förening Förvaltning 1)
Distrikts- kostnader 2)
Kontroll 3) Summa Totalt
Sågtim även
manuell
Mav bara
manuell
Övrig mätning
Nord 8965 67416 4585 80966 2,80 5,75 73,52 2,01 Qbera 17215 137155 6195 160565 3,92 6,17 126,1 2,81 Syd 10931 102529 4234 117694 4,51 5,11 3,97 Summa 37111 307100 15014 359225 Tidigare år
2007 34256 329162 14279 377697 2006 33880 292543 13927 340350 2005 35878 322513 13525 371916 2004 30168 262667 12912 305207
Medel 5 år 34259 302797 13931 350879 Anm: 1) Kostnader för central förvaltning avseende mätning exkl, finansiella
intäkter och kostnader. 2) Summa kostnader för mätningsarbete och arbetsledning på distrikten. 3) Inklusive kostnader för kontroll utförd av distriktspersonal.
4) Med genomsnittlig kostnad avses kostnaden för VMFs egna mätare exkl. kostnader för bemyndigad mätning och separata uppdrag dividerad med den av VMF-personalen mätta volymen. 5) Inklusive en mindre volym travmätt sågtimmer.
SDC
När SDC bildades 1961 var det för att med hjälp av datorisering samordna och rationalisera systemen för virkesredovisning inom virkesmätnings- och fl ottningsföreningarna i norra Sverige. Den ekonomiska föreningen SDC, Skogsbrukets Datacentral, arbetade framgångsrikt och verksamhetsområdet utökades till hela landet.
Idag, 48 år senare, har SDC utvecklats till skogsnäringens IT-företag - ett informationsnav när det gäller produktinformation, lager-förfl yttningar och mätpunkter för virkes-, transport- och biobränsleaffärer. Den bearbetade informationen paketerar vi i vissa fall till färdiga produkter och tjänster. I andra fall förädlas och behovsanpassas informationen för integrering i våra kunders egna system. Vår kundtjänstfunktion är ansiktet utåt och ser till att ge snabb och effektiv hjälp och support i användarfrågor.
De större integrerade skogsföretagen står idag för hälften av SDCs omsättning. De till antalet största kundgrupperna är köpsågverken och mindre skogsföretag. Transport- och energiföretagen är relativt nya kundgrupper som växt snabbt de senaste åren. Informationsfl ödet mellan skog och industri blir allt mer betydelsefullt och ställer högre krav på rådatats aktualitet och kvalitet. SDC har kompetens och rutin när det gäller att driva på standardiseringen av informationsutbytet och att medverka operativt som ett informationsnav i svensk skogsnäring.
SDC är en ekonomisk förening med ett femtiotal medlemmar. Vidare är köpsågverken anslutna via sina branschorganisationer. Vi är ca 115 anställda och omsätter ca 130 miljoner. Virkeskvantiteter som redovisats genom SDC har de senaste 10 åren ökat från 96 till 130 miljoner m3fub.
SDC ek för
Besöksadress:Skepparplatsen 1
Postadress:851 83 Sundsvall
Tel:060-16 86 00
Fax:060-16 86 39
E-post:[email protected]
Hemsida:www.sdc.se
Tel kundtjänst:060-16 87 00
Fax kundtjänst:060-16 86 58
E-post kundtjänst:[email protected]
VMF Nord ek för
Besöksadress:Skeppargatan 1
Postadress:Box 4037904 02 UMEÅ
Tel:090-77 82 15
Fax:090-77 82 12
E-post:[email protected]
Hemsida:www.vmfnord.se
VMF Qbera ek för
Besöksadress: Pelle Bergs backe 3
Postadress:Box 1935791 19 FALUN
Tel:023-456 00
Fax:023-456 09
E-post:[email protected]
Hemsida:www.vmfqbera.se
VMFSyd ek för
Besöksadress:Slottsgatan 14
Postadress:Box 3126550 03 JÖNKÖPING
Tel:036-34 17 00
Fax:036-16 52 20
E-post:[email protected]
Hemsida:www.vmfsyd.se
SDC ek förSDC förmedlar och förädlar information mellan skog och industri genom branschgemensamma IT-tjänster.
I SDCs organisation återfi nns sedan 2008 VMU och VMK vilka ersätter den tidigare VMR-avdelningen:
VMU virkesmätning utvecklingVMU initierar och planerar utvecklingsprojekt inom virkesmätning och redovisning.
VMK virkesmätning kontrollVMK hanterar kontroll och uppföljning av virkesmätning och redovisning.
www.virkesmatning.se
Related Documents
