Top Banner
Annons Annons Denna tematidning är en annons från NextMedia Framtidens Forskning Framtidens Forskning Från idé till applikation Forskningsmiljöer en överlevnadsfråga Ingår som bilaga i Svenska Dagbladet juni 2008 Nya möjligheter för forskningsledare Fram till 2012 ska det finnas åtta internationellt erkända centrumbild- ningar vid olika forskningsinstitut, som ska fungera som kulturella bryg- gor mellan akademi och näringsliv. Syftet är att uppmuntra behovsmo- tiverad forskning och möjliggöra att mer forskning kommer både närings- liv och samhälle till godo. > > > S/ 6 Centrumbildningar skapar kulturell brygga Strategiska satsningar för Forskarsverige > S/ 8-9 Småföretagarprogrammet Eurostars > S/ 13 Instituten hoppas på stöd > S/ 17 Stiftelsen för strategisk forskning ut- ser Framtidens forskningsledare och två av de unga forskare som har valts ut är Emma Sparr och Niklas Arnberg. Båda är överens om att bidraget till deras arbete är oerhört viktigt men att det har känts minst lika tillfredsstäl- lande att få bekräftelse på kvaliteten på deras forskning. > > > S/ 12 Carl Bennet, en av Sveriges mest in- flytelserika och kända affärsprofiler vill att Sverige ska vara en stark spela- re i den globala ekonomin. Han ser en ökad samverkan mellan näringsliv och akademi som en nödvändig grund och hans strategi är att stärka forsknings- miljöerna, tänka tvärvetenskapligt och satsa långsiktigt! > > > S/ 11 Till hösten kommer regeringens nya forskningspolitiska proposition. Många har höga förhoppningar och klart är att regeringen fortsättningsvis kommer att satsa stort på forskning, med ytterligare höjningar av anslagen. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg berättar om regeringens målsättning inför hösten. > > > S/ 4 Storsatsning på forskning
40

Framtidens Forskning 2008

Mar 30, 2016

Download

Documents

Andreas Lathe

Publicerad i Svenska Dagbladet i juni 2008 40 sidor
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Page 1: Framtidens Forskning 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

Framtidens ForskningFramtidens ForskningFrån idé till applikation

Forskningsmiljöer en överlevnadsfråga

Ingår som bilaga i Svenska Dagbladet juni 2008

Nya möjligheter för forskningsledare

Fram till 2012 ska det fi nnas åtta internationellt erkända centrumbild-ningar vid olika forskningsinstitut, som ska fungera som kulturella bryg-gor mellan akademi och näringsliv. Syftet är att uppmuntra behovsmo-tiverad forskning och möjliggöra att mer forskning kommer både närings-liv och samhälle till godo. >>> S/ 6

Centrumbildningar skapar kulturell brygga

Strategiska satsningar för Forskarsverige >S/ 8-9 Småföretagarprogrammet Eurostars >S/ 13 Instituten hoppas på stöd >S/ 17

Stiftelsen för strategisk forskning ut-ser Framtidens forskningsledare och två av de unga forskare som har valts ut är Emma Sparr och Niklas Arnberg. Båda är överens om att bidraget till deras arbete är oerhört viktigt men att det har känts minst lika tillfredsstäl-lande att få bekräftelse på kvaliteten på deras forskning. >>> S/ 12

Carl Bennet, en av Sveriges mest in-fl ytelserika och kända affärsprofi ler vill att Sverige ska vara en stark spela-re i den globala ekonomin. Han ser en ökad samverkan mellan näringsliv och akademi som en nödvändig grund och hans strategi är att stärka forsknings-miljöerna, tänka tvärvetenskapligt och satsa långsiktigt! >>> S/ 11

Till hösten kommer regeringens nya forskningspolitiska proposition. Många har höga förhoppningar och klart är att regeringen fortsättningsvis kommer att satsa stort på forskning, med ytterligare höjningar av anslagen. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg berättar om regeringens målsättning inför hösten. >>> S/ 4

Storsatsning på forskning

Page 2: Framtidens Forskning 2008

SilverSponsor

Page 3: Framtidens Forskning 2008

Juni 2008 Framtidens Forskning / 3

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

””Framstående forskning är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta att utvecklas”

Redaktör Cristina Leifland Skribenter Anna Andersson, Anne Bachman, Anette Bodinger, Helena Bäckhed, Cristina Leifland, Clas Lewerentz, Annika Wihlborg, Christina B. Winroth Grafisk form Andreas Lathe, Stellan Stål Redaktionssekreterare Sandra Ahlqvist Annonsförsäljning NextMedia samt Media X Norr Tryck BOLD/DNEX

Ingår som bilaga i Svenska Dagbladet juni 2008

Framtidens Forskning – från idé till applikation är producerad av NextMedia

Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer Tel: 08-661 07 90 E-post: [email protected]ör mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta Carl Meijer eller Niklas Engman

Tel: 0739-89 01 38 eller 070-774 84 90

E-post: [email protected] eller [email protected]

Framtidens ForskningFramtidens ForskningFrån idé till applikation

•••Sverige har under lång tid varit en forskningsnation av rang, med en position som ofta varit långt mer framskjuten än vad man kunnat förvänta sig med tanke på landets ringa storlek. Inom fl era områ-den – Life science, kommunikationsteknik, miljö, materialteknik, energi och industri-ella processer för att nämna några – har svensk forskning legat i den absoluta tä-ten och omsatts i framgångsrika produkter, processer och företag.

Men i dag har den globala konkurrensen inom forskning hårdnat betydligt. Många länder satsar stora belopp på att bygga upp forskningsmiljöer i världsklass och det blir allt svårare för Sverige att försvara sin po-sition. Många anser att forskningen i Sveri-ge inte prioriterats tillräckligt tydligt ekonomiskt och politiskt och att Sverige därmed riskerar att hamna i kölvattnet i forskningssammanhang. Det handlar inte bara om statliga anslag till universitet och högskolor. Sverige är också ett av de länder där forskningsinten-siva framtidsföretag inom exempelvis Life science har svårast att attrahera riskvilligt kapital från investerare.

Regeringen utlovar ett tillskott på två miljarder till forskningen, men Sverige kommer ändå inte upp i den procent av BNP som är regeringens målsättning. Dess-utom anser fl era bedömare att en procent inte räcker; för att behålla sin konkurrens-kraft bör Sverige snarare ligga på en nivå runt 1,5 procent.

Länkarna mellan akademin och indu-strin måste också utvecklas och stärkas så att forskningen nyttogörs och omvandlas till framgångsrika produkter och företag som skapar arbetstillfällen och välstånd. Annars riskerar goda idéer att stanna på laboratoriet.

Forskningen måste prioriterasEn annan viktig aspekt är att locka ung-

domar till naturvetenskap och teknik, för att fylla framtidens behov av duktiga forskare. I dag är det alldeles för få unga som söker sig till sådana utbildningar, trots att det fi nns goda möjligheter till spännande forsknings-jobb, inte minst inom industrin som står för en stor del av Sveriges totala FoU.

Men det fi nns långa och goda tradi-tioner att bygga vidare på och ett starkt

engagemang i frågan, vilket bådar gott. Framstående forskning är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta att utvecklas och bevara sitt välstånd. Därför krävs en kraftsamling och tydlig prioritering av forskning så att Sverige kan bevara och be-fästa sin plats i det främsta ledet.

Trevlig läsning!REDAKTIONEN

From brains to businessHittills har vi – genom bolagenKarolinska Institutet Innovations ABoch Karolinska Development AB:> Utvärderat mer än

900 innovationer> Startat ett 40-tal bolag> Slutit över 30 licensavtal> Välkomnat 35 medlemsföretag

ki.seSWECO FFNS Arkitekter AB

Page 4: Framtidens Forskning 2008

4 / Framtidens Forskning Juni 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••I höst ska regeringen lämna förslag till åtgärder för att höja kvaliteten i svensk forskning, bland annat för att kunna möta en ökad internationell konkurrens. Hög-skole- och forskningsminister Lars Leijon-borg svarar här på frågor om hur detta ska lösas.

I Alliansens valmanifest var målet att göra Sverige till en kunskapsbaserad ekonomi. Folkpartiet lovade att satsa på forskning som skulle ge Sverige nobelpris. Är vi på väg dit?

LL: Vi håller på att förverkliga det vi lovat. Vi har inlett en storsatsning på forskning. 2008 tillförs forskningen mycket stora be-lopp, nästan två miljarder, och jag räknar med att vi ska fortsätta tillföra betydande belopp.

Med den nya forskningspropositionen fi nns utbredda förhoppningar om ytterligare höj-ningar av anslagen. Hur ser det ut?

LL: Läser man fi nansplanen i vårproposi-tionen så framgår det där att vi har am-bitionen att fortsätta med betydande forskningssatsningar. Jag tycker att skriv-ningarna bara kan tolkas så att det fi nns en ambition i hela regeringen att höja yt-terligare. Hur mycket det blir i kronor vet ingen än. Det är beroende på de förhand-lingar som kommer att äga rum framför allt i augusti.

Storsatsning på forskningFortsatt stora satsningar på forskning, med ytterligare höjningar av anslagen. Så ser regeringens målsättning ut inför höstens nya forskningspolitiska proposition.

– Sverige måste vara en kunskapsbaserad nation av absolut världsklass. Bara en nation i kunskapens framkant kommer att kunna hävda sig i globaliseringen, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.

Regeringen har satt som mål att satsa 1 procent av BNP på statligt fi nansierad grundforskning, men man är fortfarande en bit därifrån.LL: Det är den målsättningen vi har. I hös-tens proposition kommer vi att redovisa hur det målet ska nås.

Från fl era håll efterlyses kraftfulla åtgärder från regeringens sida för att stimulera indu-stri och forskning. Hur mycket är på gång?

LL: Väldigt mycket är på gång. Vi har gjort en del redan, med ökningen av forsknings-anslagen och regeländringar som ger stör-re möjligheter till forskningssamarbete mellan företag och akademi. Vi kommer mycket snart att tillsätta en utredning om avdragsrätt för donationer till forskning.

Regeringen har pratat om att utveckla ett system för kvalitetsbedömning av forsk-ningen vid universitet och högskolor, och att tilldelningen av anslag ska grundas på dessa kvalitetsbedömningar.

LL: Vi har fått ett utmärkt förslag från en utredare, professor Dan Brändström, som utrett ett nytt resurstilldelningssystem. Det ligger helt i linje med Alliansens tankar. Tanken är att bygga in ett kvalitetselement så att man, enkelt uttryckt, tjänar på att vara duktig. Vi ska alltså uppmuntra bra resultat. Det gäller både forskningsansla-gen till universitet och högskolor och an-

slagen till grundutbildning av studenter. I båda fallen kommer en del av medlen att bli beroende av utfallet i kvalitetsmätning-arna.

Gymnasieelevers bristande intresse för hö-gre utbildning inom teknik och naturve-tenskap har varit ett problem. I år ökade antalet sökanden till tekniska högskoleut-bildningar för första gången på länge. Vad kan göras för att trend-brottet ska hålla i sig?

LL: Det där har varit en av mina viktigaste frågor från första dagen. Jag var glad att vi hade Linné-jubileet allde-les i början, så att vi fi ck be-rätta om denna fantastiska svenska naturvetare, känd över hela världen. Sedan var det en teknologie dok-tor, Christer Fuglesang, som sköts ut i rymden och gjorde en rymdpromenad – ett bra exempel på att man kan vara doktor och hjälte på samma gång. Vi har i alla sammanhang betonat att den som vill ha ett spännande, välbetalt jobb, med mycket stora möjligheter att hitta en an-ställning, bör börja en teknisk eller naturve-tenskaplig utbildning eller it-utbildning.

Vi har också gjort en del regelföränd-ringar. Till exempel får man nu extra merit-poäng när man söker till högskola om man

läst matematik på gymnasiet. Men vi tänker gå vidare och planerar en rad ytterligare åt-gärder för att stimulera skolelever att söka ingenjörsjobb. Jag är ju också ordförande i Globaliseringsrådet, som har kommit med en särskild rapport om ingenjörsbristen. Den landade bland annat i att Sverige borde göra som Danmark och ha en särskild kam-panj för att informera om ingenjörsyrkets

fördelar. Det är en idé som regeringen nu funderar på.

Har ditt ordförandeskap i Globaliseringsrådet gett dig andra infallsvinklar på ditt ämbete som forsk-ningsminister?

LL: Absolut. Kombinatio-nen är ju idealisk på det sät-tet att jag har rest så mycket mera än vad jag hade gjort om jag bara hade varit forskningsminister. Man sä-

ger ju att om det ska gå bra för ett gammalt industriland som Sverige i en period då va-ror kan massproduceras överallt till mycket låga kostnader, då måste vi röra oss uppåt i värdekedjan. Med detta menas att vi ska tillverka produkter med mer kunskapsin-nehåll och då är just mitt område det bästa verktyget. För det är kunskap som värde-kedjan till mycket stor del handlar om.

CLAS LEWERENTZ

””Sverige borde göra som Danmark och ha en särskild kampanj

för att informera om in-genjörsyrkets fördelar”

Foto: Tomas Engström

Page 5: Framtidens Forskning 2008

Juni 2008 Framtidens Forskning / 5

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Han värnar om industriforsknings-instituten, eftersom de fyller en viktig roll när det gäller att göra små och medelstora företag involverade i forskningen, vilket i sin tur kan agera språngbräda för expan-sion. Anders Narvinger efterlyser också ett tydliggörande av industriforskningsin-stitutens roll i form av en tydlig fi nansie-ring.

– Den behovsmotiverade forskningen omfattar såväl grundforskning som tilläm-pad forskning och Sverige behöver ha en stark och internationellt konkurrenskraf-tig forskning inom några väl valda spjut-spetsområden. För att kunna hävda oss i den globala konkurrensen bör vi bli ännu

Teknikföretagen efterlyser fl er resultatinriktade forskningsinsatserDet behövs en dynamik mellan vetenskapligt motiverad och behovsmotiverad forskning och det kan därför vara sunt med separata myndigheter som hanterar de forskningsinriktningarna, säger Anders Narvinger, vd för Teknikföretagen, som representerar 3400 teknikföretag med drygt 300 000 anställda.

bättre på att fokusera forskningsresurser-na, både geografi skt och vetenskapligt och fokusera på våra styrkeområden, säger An-ders Narvinger.

Energi, fl yg- och rymdindustrin, for-donsindustrin, informations- och kom-munikationsteknologi, clean tech och samhällssäkerhet är några av de strategiskt viktiga områden där Teknikföretagen före-slår satsningar på FoU- program. Han po-ängterar att en av vinsterna med en ökad samverkan mellan akademi och närings-liv är möjligheten att ta del av varandras nätverk och etablerade globala strukturer. Sverige som globalt sett har små forsk-ningsresurser måste både våga prioritera

och välja bort. Vi bör också genom ef-fektiva samarbeten utnyttja statens och näringslivets samlade FoU-resurser. Aka-demin ska vara en värdeskapande partner för företagen, och företagens medarbetare kan bidra med sin kunskap om industrins forskningsfrågor.

Ökad acceptans för industrirelevant forskningEn annan viktig ståndpunkt är vikten av att föra vidare forskningsresultat i en kun-skapskedja som förhoppningsvis leder till innovationer och kommersialisering. Det är först när kunskaperna omsätts i nya produkter, processer och tjänster som sys-

selsättning, stärkt ekonomisk konkurrens-kraft och tillväxt skapas.

– Jag upplever att förståelsen för vikten av att föra vidare forskningsresultat till in-dustrin har ökat på senare år. Vi har länge betonat den industrirelevanta forskningens vikt och det känns positivt att vi fått upp-leva en attitydförändring även bland andra aktörer, säger Anders Narvinger.

Han menar att forsknings- och innova-tionspropositionen som presenteras i höst bör innehålla konstruktiva och tillväxt-befrämjande förslag snarare än forskning som gynnar enskilda regioner eller är ren-odlat akademisk.

– För närvarande så ligger Sverige bra till vad gäller satsade FoU-kronor per invåna-re, men vi är i stor utsträckning beroende av de storföretag som valt att förlägga sin forskning och utveckling här. Statens egen insats måste höjas betydligt för att kunna garantera en hög nivå på svensk forskning och målet att en procent av BNP ska gå till statligt fi nansierad civil forskning är rimligt. Vi önskar också att staten ger sig själva en ny och bredare roll i forsknings-politiken framöver.

Den globala konkurrensen innebär ock-så att Sverige är mer konkurrensutsatta inom teknisk och naturvetenskaplig forsk-

ning. Många jämförbara länder har högre forskningsanslag och risken fi nns att inves-teringarna riktas till andra marknader om vår forskning inte når den nivå som landets teknikföretag behöver för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen.

Påverka EU-forskningens innehållAnders Narvinger efterlyser strategiska FoU-program som fi nansieras och styrs ge-mensamt av stat och näringsliv, som ökar möjligheten till rörlighet mellan akademi och företag och skapar bättre förutsätt-ningar för deltagande i EU:s forsknings-samarbete. Sverige bör positionera sig bättre för EU:s forskningsprogram.

Hittills har svenska forskare varit dukti-ga på att få EU-pengar till forskning i Sve-rige. Samarbetet med EU är särskilt viktigt för små länder som Sverige och mindre företag med begränsade forskningsresur-ser. Men vi måste också mycket kraftful-lare än tidigare påverka EU-forskningens inriktning och innehåll. En nyckelfråga är att initiativ som tas i EU:s ramprogram hela tiden matchas av att svensk offentlig forskning satsar på motsvarande områden. EU-forskningen behöver också en tydligare och mer effektiv samordning i framtiden, enligt Anders Narvinger.

ANNIKA WIHLBORG

””Jag upplever att förståelsen för vikten av att föra vidare forskningsresultat till indu-strin har ökat på senare år”

För att vi ska kunna stå oss i den globala konkurrensen gäller det att vi blir bättre på att fokusera forskningsinsatserna dit de verkligen behövs, anser Anders Narvinger.

Page 6: Framtidens Forskning 2008

6 / Framtidens Forskning Juni 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Mot bakgrund av att det på senare tid uppmärksammats att svenska forsk-ningsinstitut uppfattas som mindre kon-kurrenskraftiga, beslutade tre fi nansiärer under 2005 att tillsammans verka för att stärka dessa institut. Resultatet blev Insti-tute Excellence Centres – så kallade kun-skapscentrum vid forskningsinstitut.

Bakom satsningen står VINNOVA, Stiftelsen för kunskaps- och kompetens-utveckling (KK-stiftelsen) och Stiftelsen för Strate-gisk Forskning (SSF). Över en sexårsperiod kommer totalt 600 miljoner kronor, varav högst 300 miljoner från de fi nansierande or-ganisationerna och resten från medverkande företag att skjutas till. Målet är att 2012 ha åtta fokuserade, etablerade och internatio-nellt starka miljöer för forskning, utveck-ling och innovation som ska bidra till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv.

Bengt Johansson på VINNOVA funge-rar som programsamordnare:

– Bakgrunden till vår satsning är att forskningssystemet i Sverige ser väldigt olika ut jämfört med andra länder. Av tra-dition har offentliga medel väldigt kraftigt styrts mot universitet och högskolor. Den del som slussats mot forskningsinstituten har varit mycket liten.

Jämfört med de fl esta europeiska länder är detta mycket ovanligt. Röster har dock börjat höjas för att Sverige måste bli bätt-re på att föra ut forskningsresultaten till användning i näringslivet. Där spelar in-stituten en viktig roll som översättare och kulturell brygga mellan akademi och nä-ringsliv.

Genom Institute Excellence Centres ska förutsättningarna för forskningsinstituten att etablera starka forsknings- och innova-tionsmiljöer stärkas.

– Detta gör vi genom att ge instituten samma fi nansieringsmöjligheter som hög-skole- och universitetsvärlden har haft för att utveckla motsvarande typ av kompe-tenscentra och/eller profi leringar som tidi-gare byggts upp i högskolemiljö. I grund och botten handlar det om att försöka få ihop en fungerande samverkansform mellan institut, högskola/universitet och näringsliv, förklarar Elisabet Bergendal-Stenberg, KK-stiftelsen.

Internationell excellensFörhoppningen är att centren efter sex år, då trepartsfi nansieringen är slut, ska ha uppnått en excellens som gör att de kom-mer att ha lätt att attrahera ny fi nansiering. Målet är att framför allt svenskt näringsliv, men även utländska intressenter, ska kunna dra nytta av den inhemska forskningskapa-citeten och i samverkan bädda för centrens fortlevnad och fortsatta utveckling.

Olof Lindgren på SSF ser ljust på cen-trens framtidsutsikter, men menar att alla deltagande parter måste göra sitt bästa för att nå verklig framgång. Hittills har av-

ståndet mellan universitetsforskning och tillämpning inom industrin varit alldeles för stort. Den mesta forskningen nyttjas inte och centerbildningarna ska motverka trenden.

– Med rätt stimulans fi nns det goda för-utsättningar för industrin att kunna dra nytta av akademiska samarbeten. Instituten

har en helt annan markkon-takt genom sina kunder än vad universiteten har. Ibland vet kunderna inte själva vad de behöver. Där har forsk-ningen en viktig roll att fyl-la. Instituten har förmågan att se kopplingen mellan forskningsresultat och möj-liga applikationsområden och presentera möjlighe-terna för näringslivet, säger Lindgren.

Hur framgångsrikt kon-ceptet blir ligger också på

akademin som måste anstränga sig för att få samarbetet att fungera.

– Vinsterna för universitetsvärlden kom-mer i gengäld att vara stora då de ges bättre möjlighet att få insikter i verkliga problem-ställningar. Det kan säkert stimulera den akademiska verksamheten och på samma gång stärka den svenska industrin.

Frågan är väcktDet som under en tioårsperiod skett på den svenska instituthimlen är att ett splittrat system med många små institut gått över i fyra stora huvudinriktningar, samordnat av statens holdingbolag IRECO.

– För framtiden hoppas vi på ett stort och starkt institutsystem, säger Bergendal-Stenberg.

Innan Institute Excellence Centres star-tades var det ovanligt att forskningsinsti-tut beviljades anslag under en så pass lång

period som sex år. Tidigare löpte ansla-gen under betydligt kortare tidsperioder. På sex år hinner man inom institutvärlden göra väldigt mycket mer som kan komma näringslivet till gagn.

– För att instituten ska bli riktigt fram-gångsrika krävs allianser med spetsfors-kare inom akademin och nätverk mellan såväl högskola och universitet som nä-ringsliv, säger Johansson.

Instituten som en brygga mellan akade-mi och näringsliv har också kommit upp på den politiska agendan på ett helt annat sätt än tidigare. I dag är frågan väckt var-för Sverige anslår betydligt mindre medel till institutens utveckling än vad som görs i andra länder.

Lokal forskningskompetensCenterbildningarna ska motverka den svenska paradoxen: att det tillförs en stor andel offentliga medel till forskning vid universitet och högskolor, men att en myck-et liten del kommer näringslivet till godo.

– Med det i åtanke kan man tänka sig instituten som en intermediär organisation

som har till uppgift att översätta och sätta forskningen i sitt rätta sammanhang mot ett behov i näringslivet, vilket vårt system tycks sakna, då vi på den punkten skiljer oss från de fl esta andra europeiska länder utom till exempel Schweiz. Högskolan kan inte längre vara hela Sveriges institut utan vi behöver innovationer även på det områ-det, konstaterar Johansson.

Statens intresse för forskningsinstitut-en har också att göra med den roll de har att fylla mot små och medelstora företag. De mindre företagen är, skillnad från sto-ra multinationella bolag, beroende av när-liggande forskningskapacitet där dialogen blir lättare om allt sker på ett lokalt plan. Industrins motprestation i centren utgörs av fi nansiering och/eller eget arbete, vilket också kan gynna mindre företag som inte har så stora forskningsresurser. Samtidigt behövs de stora företagen med ekonomis-ka muskler.

2012 tar programsatsningen slut. Då får de tre fi nansiärerna svar på hur excellent deras satsning varit.

CHRISTINA B. WINROTH

Centrumbildningar skapar kulturell brygga 2012 ska Sverige ha åtta internationellt erkända och starka centrumbildningar vid forskningsinstitut. Dessa ska fungera som en kulturell brygga mellan akademi och näringsliv – en kanal för forskning att fi nna tillämpning i industrin, men även en partner för industrin att initiera behovsmotiverad forskning genom.

• Casting Innovation Center, CIC (Swerea SWECAST)• Center for Networked Systems, CNS (Swedish Institute of Computer Science, SICS)• Centrum för avancerade sensorer, multisensorer och sensornät, FOCUS-FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI)• Centrum för eko-effektiva och beständiga träbaserade material, EcoBuild (SP Trätek)• Controlled Delivery and Release, CODIRECT (Ytkemiska institutet)• Fiber Optic Center (Acreo)• Center for Process Integration in Steelmaking, PRISMA (MEFOS)• Imaging Integrated Components, IMAGIC (Acreo)

Institute Excellence Centres

””Med rätt stimu-lans fi nns det goda

förutsättningar för in-dustrin att kunna dra nytta av akademiska

samarbeten.”

Bengt Johansson, Elisabet Bergendal-Stenberg och Olof Lindgren tror på Institute Excellence Centers.

Page 7: Framtidens Forskning 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••VINN Excellence Center är en form för samverkan mellan näringsliv/offent-lig verksamhet samt universitet och hög-skolor, forskningsinstitut och andra forskningsutförande orga-nisationer. Centrumen fokuseras mot såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning och är en fortsättning av det fram-gångsrika Kompetenscentrum-programmet, som startade under 1990-talet.

VINN Excellence Centers är en relativt ny satsning inom Vinnova. De första fyra centren startades 2006 och un-der 2007 startade ytterli-gare 15 centrum. De i dag sammanlagt 19 centrumen återfi nns inom ramen för Vinnovas alla verksam-hetsområden: bioteknik, informations- och kommu-nikationsteknik, tjänster och it-användning, trans-port, arbetsliv, produkt-framtagning och material. Sammanlagt medverkar ak-tivt ett hundratal företag/offentliga parter i dessa centrum.

– Varje centersatsning löper över en tioårsperiod. En förutsättning är att såväl

akademi som industri motfi nansierar Vin-novas satsning som uppgår till 70 miljoner kronor per center. I många fall går indu-

strin aktivt in med mer pengar, men i runda tal investeras under en tioårsperiod totalt 210 miljo-ner kronor i varje center, säger Mattias Lundberg, programle-dare på Vinnova.

Projekten utvärderas interna-tionellt vid fyra tillfällen under sin löptid. Om centret kan visa upp resultat skrivs ett nytt kon-trakt om garanterad fi nansiering fram till nästa utvärdering. Des-

sa forskningsinstitutioner anses vara bland de mest utvärderade miljöerna i det svenska FoU-systemet och har ett mycket gott rykte internationellt.

Kulturell brygga– För industri och akademi är centren strategiskt vik-tiga för att bland annat få tillgång till ett nätverk av expertis, bland annat för att beskriva och lösa indu-

striella behov. I ett center samlas många olika experter tack vare att en stor del av forskningen bedrivs på tvärvetenskap-

lig basis. En annan styrka med center är att företag kommer i kontakt med andra bolag som har samma problem. Centren fungerar som en effektiv länk och tack vare att fl er aktörer aktivt deltar kan också riskerna inom forskningen delas. Centren spelar också en strategiskt viktig roll som kulturbrygga mellan akademi och industri, och i att bygga strukturkapital.

– Syftet med centrumbildningarna är att långsiktigt skapa förutsättningar att be-

driva förstklassig forskning som omsätts i varor, produkter och tjänster. Centralt är därför också de modellavtal som sluts mel-lan akademi och industri/offentlig part för att lösa materialrättsliga frågor.

Vinnovas plan är att investera i 25 cen-trum. Den totala investeringen uppgår till fem miljarder kronor, en summa som ge-mensamt satsas av alla deltagande parter över en tioårsperiod.

CHRISTINA B. WINROTH

Ett VINN-win-koncept för allaVINN Excellence Centers ska vara en långsiktig kulturell brygga mellan akademi och industri. Genom centrumbildning ska god forskning effektivare kunna leda till lönsamma applikationer inom industrin. Företagen å sin sida får tillgång till värdefulla nätverk av expertis. Ett VINN-win-koncept för alla.

• Alba Nova VINN Excellence Center for Protein technology – Kungliga tekniska högskolan (KTH)• Antidiabetic Food Center – Lunds universitet • BiMaC-Innovation – KTH• BIOMATCELL – Göteborgs universitet• Centre for ECO2 – KTH• Center for Sustainable Communications – KTH• Chase – Chalmers• Faste Laboratory – Luleå tekniska universitet• FunMat – Linköpings universitet• GigaHertz – Chalmers• HELIX – Managing Mobility for Learning Health and Innovation – Linköpings Universitet

• HERO-M – Hierarchic Engineering of Industrial Materials – KTH• Mobile Life Centre – Stockholms universitet• Next Generation Innovative Logistics – Lunds universitet• SAMOT – The Service and Market Oriented Transport Research Group - Karlstads universitet• Supramolecular biomaterials structure dynamics and properties – Chalmers• iPack Center – Ubiquitous Intelligence in Paper and Packaging – KTH• Uppsala VINN Excellence Center for Wireless Sensor Networks (WISENET) – Uppsala universitet• Wingquist Laboratory Excellence Centre for Effi cient Product Realization – Chalmers

VINN Excellence Center:

””Syftet med centrum-bildningarna är att

långsiktigt skapa förut-sättningar att bedriva förstklassig forskning”

Mattias Lundberg, programledare VINN Excellence Centers.

I trafiken råder full jämlikhet - alla som rör sig i trafiken är utsatta för risken att drabbas av en olycka.

Samtidigt ser vi att ett aktivt bilsäkerhetsarbete ger goda resultat. Medförebyggande forskningsarbete och starkt fokuserad produktutveckling är Autoliv idag världens största leverantör av produkter som ökar bilsäkerheten.

Det handlar bland annat om krockkuddar, säkerhetsbälten, elektronik, rattar, anti-whiplash-system och bilstolar för barn.

Beräkningar som gjorts visar, att våra produkter varje år skonar 20.000 människoliv.

Vår passion är att rädda liv!

www.autoliv.com

VTT - en föregångare, som skapar affärsverksamhet av teknologi

Mer information:Jouko Suokas, branschdirektörVTT, KundfacitTfn +358 20 722 3200

Våra fokusområden på skandinaviska marknader:

Energi: Miljövänliga energilösningar Förgasningsteknologi för nya träbaserade biobränslen Teknologi för att förbättra energieffektiviteten

och bromsa klimatförändringen Energieffektiva lösningar i byggnaderSkogsindustrin: Framtida förpackningsmaterial baserade på

biokompositer av nanocellulosa Bioetanol ur lignocellulosamaterialICT: Tryckta smartprodukter med s.k. rulle till rulle-teknik Mobiltelefontjänster

och mjukvaruplattformar för utvecklingsarbetet Tillämpning av RFID-teknikBio-, läkemedels- och livsmedelsindustrin: Funktionella livsmedel

Förbättring av enzymegenskaper genom moderna proteinbearbetningstekniker

VTT är Nordeuropas största forsknings-organisation, som erbjuder tillämpad polyteknisk teknologi och innovationer åt sina inhemska och internationella kunder, företag och den offentliga sektorn.

Genom omfattande nationellt och internationellt samarbetsnätverk kan VTT överföra och nyttiggöra ny kunskap och teknologi.

Läs mer: www.vtt.fi

Page 8: Framtidens Forskning 2008

8 / Framtidens Forskning Juni 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

””Eftersom alla dessutom har olika specialiteter får de ett tvärvetenskapligt nätverk, där det kan upp-stå mycket intressanta

korsbefruktningar”

Page 9: Framtidens Forskning 2008

Juni 2008 Framtidens Forskning / 9

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, grundades 1994 med syfte att stödja forskning som stärker Sveriges konkur-renskraft. Stiftelsen fi nansierar för närva-rande cirka 25 stora forskningsprogram och en lång rad andra projekt. Två av de stora satsningar som SSF gör är dels de 17 Strategiska forskningscentra som har in-rättats runt om i landet, dels programmet för Framtidens forskningsledare, där unga, lovande forskare får ledarskapsutbildning samt tilldelas avsevärda individuella bi-drag för sin forskning.

– Bakgrunden till Framtidens forsk-ningsledare är att unga forskare ofta har svårt att etablera sig vid högskolorna. Många duktiga, unga forskare försvinner till andra jobb i stället för att fortsätta med forskning som ofta är mycket lovande. Vi vill ge ett tillräckligt stort bidrag för att de ska kunna satsa mer långsiktigt på sin

Framtidens forskningsledare och Strategiska forskningscentra är två av de viktiga satsningar som Stiftelsen för strategisk forskning gör för att bevara och befästa Sveriges position som framstående forskningsnation.

Strategiska satsningar lyfter Forskarsverige

forskning, säger Lars Rask, vd för SSF.Nyligen gjordes en tredje utlysning och

ytterligare 20 unga forskare utsågs att del-ta i programmet, i hård konkurrens med andra högt kvalifi cerade sökande. De tilldelas ett anslag om 8,5 miljoner kronor vardera för fem års forskning.

– Det är ett rejält belopp, men det fi nns många hål att stoppa pengarna i. Därför är det rimligt att forskarna samtidigt får lön och an-nat stöd från sin högskola. Min uppfattning är att hög-skolorna ofta skulle kunna göra betydligt mer för sina unga forskare. I dag är det alltför få unga människor som vill satsa på en akademisk karriär eftersom den är så osäker. Det är en ständig kamp för att få anslag och en väldigt otrygg miljö, som inte gynnar stabiliteten och långsiktigheten i svensk forskning, säger Lars Rask.

LedarskapsutbildningEn viktig del av programmet är den ledar-skapsutbildning som ingår. Syftet är att ge de unga forskarna de verktyg som krävs för att utveckla sin egen roll som ledare, snarare än chef, och att hjälpa dem att utveckla nätverk med andra unga forsk-ningsledare. De 20 stipendiaterna träffas regelbundet, gör gemensamma studieresor och får ta del av en rad olika utbildningsin-satser, som exempelvis medieträning.

– De lär av varandra och fungerar som varandras bollplank. Eftersom alla dessut-om har olika specialiteter får de ett tvär-vetenskapligt nätverk, där det kan uppstå mycket intressanta korsbefruktningar, sä-ger Lars Rask.

De strategiska forskningscentrumen runt om i Sverige är ett annat exempel på SSF:s stora, långsiktiga satsningar. Under programmets gång har 29 centrum startat och i den senaste utlysningen utsågs 17 cen-

trum, spridda över hela landet. Dessa får mellan 25 och 75 miljoner kronor på fem - sex år för att bedriva samhälleligt relevant forskning på högsta vetenskapliga nivå.

– Tanken är att det ska vara sammanhållen forsk-ning under ett tak och inte utspridda forskargrupper. Men en del centrum är de-lade geografi skt, berättar Lars Rask.

De forskare som leder centrumen är mycket eta-blerade och erfarna och till-hör ofta de främsta i världen inom sitt område. Forskning-en spänner från grundforsk-ning till tillämpad forskning och den ska antingen stödja

existerande svensk industri eller kunna an-vändas för att bygga nya företag.

Funktionella tunnfi lmsmaterialLinköpings universitet

AntennteknikChalmers tekniska högskola

Tillämpad matematikKTH

FunktionsgenomikUppsala universitet

Biomimetisk fi berteknikKTH

Matematisk modelleringChalmers tekniska högskola

BioelektronikLinköpings universitet

Hjärt-kärlsjukdomarGöteborgs universitet

FörbränningsteknikLunds universitet

Funktionsgenomisk metodutvecklingLunds universitet

Inbyggda systemMälardalens högskola

VaccinforskningGöteborgs universitet

BiomembranforskningStockholms universitet

Visualisering/ informationsintegrationLinköpings universitet

KognitionsforskningKarolinska institutet

Trådlös kommunikationLunds universitet

NanoteknologiLunds universitet

Strategiska forsknings centrum

– Samhällsnytta är ett komplext begrepp, men generellt är detta forskning som på ett strategiskt sätt passar den svenska indu-strin. Sedan kan det vara mycket långsiktig forskning, som exempelvis att ta fram nya läkemedel, eller sådant som ger snabbare resultat, till exempel inom it eller telekom, där förändringarna ofta går snabbt, förkla-rar Lars Rask och tillägger:

– Det är också viktigt att framhålla att projekten utvecklas så att det som kan ha karaktären av grundforskning vid en tid-punkt fi nner sin tillämpning under projek-tets gång. Det är en växelverkan. Med den här typen av långsiktighet kan forskargrup-perna bygga upp relationer med industrin vilket är till stort gagn för bägge världar, inte minst för industrin som får möjlighet att knyta kontakter med akademin och re-krytera starka forskare.

CRISTINA LEIFLAND

Lars Rask, vd för Stiftelsen för strategisk forskning.

””Många duktiga, unga forskare försvinner

till andra jobb istället för att fortsätta med forskning som ofta är

mycket lovande”

Page 10: Framtidens Forskning 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Sverige har under lång tid haft en framskjuten position inom Life science, med stark forskning, fl era framgångsrika företag och en välutvecklad mark-nad för riskkapital, ventu-re capital, till branschen. I dag råder emellertid en betydligt större försiktig-het bland investerare än för något decennium sedan och det har blivit svårare för spirande företag att att-rahera venture capital, be-rättar Björn Odlander, en av grundarna och ägarna till venture capitalbolaget HealthCap.

– Det fi nns inte längre samma optimism och om vissa företag kanske var för högt

värderade för tio år sedan är många för lågt värderade i dag. En utbredd, men ofta felaktig, uppfattning är att många företag

inte levererat som förväntat. Det fi nns också en generell obenägenhet att diskontera framtida händelser – även om man teoretiskt kan sälja ett företag för fl era miljar-der om fem år får det noll värde i dag. Tyvärr råder en njugg och skeptisk inställ-ning till framtidsföretag, sä-ger han.

Sverige på jumboplatsDet är inte bara i Sverige

som Life science-företag har svårt att locka kapital. Det är en global trend, men Björn

Odlander menar att marknaden i Sverige är tuffare än i många andra länder. I USA går cirka tio procent av allokeringarna i pen-sionsportföljerna till långsiktiga venture capitalinvesteringar och inom EU är snittet tre till fyra procent. Sverige, däremot, ham-nar på en jumboplats med en-dast cirka en till två procent.

– Jag önskar att de svenska fonderna kunde närma sig det europeiska snittet. Flera av de inhemska pensionsfonderna av-sätter ingenting alls i venture capital och med en sådan poli-cy undrar man hur vi ska få av-kastning till framtida pensioner. Välstånd skapas av ett bärkraf-tigt näringsliv, där man vågar satsa på framtidsföretagen.

Jan Lundahl, ansvarig för Life science på venture capital-företaget Capman, anser att en stor del av problemet är att sjuk-vården i många länder är alltför ineffektiv. Kostnadsbesparande innovationer inom medicintek-nik får en mycket liten effekt på sjukhusens totala kostnadsbild och blir därför inte så attraktiva som de hade varit i en mer effektiv organisation.

– Fundamentalt för svensk Life science är att man levererar bra, innovativa pro-dukter, men den stora utmaningen är att få betalt för det man gör. Det leder till att investerarna är försiktiga med sina pengar.

Svårare locka pengar till forskningsintensiv branschLife science har länge varit en av Sveriges viktigaste forskningsintensiva branscher, men i dag är det allt svårare att locka riskvilligt kapital till forskning och utveckling. Samtidigt ökar de medicinska behoven och därmed efterfrågan på Life science-produkter, vilket skapar möjligheter inför framtiden.

Men ett skifte till större mångfald kom-mer på sikt att ge oss en mer rationell sjukvårdsmarknad där bra produkter blir

attraktiva. Då blir marknadsin-troduktionen av nya, innovativa produkter betydligt enklare än i dag, säger han.

Behov ökarTrots svårigheterna är Jan Lun-dahl övertygad om att den svenska Life sciencesektorn har goda möjligheter till en fortsatt stark position. Den demografi s-ka utvecklingen, med en snabbt åldrande befolkning, innebär att sjukvårdens andel av BNP i väst-världen kommer att öka betyd-ligt framöver.

– Efterfrågan och behoven kommer bara att bli större. Det skapar stora möjligheter för nya teknologier och behandlingsfor-mer. Sverige har en lång forsk-ningstradition, hög kompetens inom att förädla resultaten till framgångsrika produkter och företag samt kliniska prövning-

ar som håller en mycket hög internationell nivå. Sverige är dessutom ett av de länder som har fl est patent per capita. Det fi nns goda förutsättningar för att svensk Life science ska kunna fortsätta att bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i fram-kanten för forskning och innovationer.

CRISTINA LEIFLAND

””Jag önskar att de svenska fonderna

kunde närma sig det europeiska snittet.”

Jan Lundahl, Capman.

Björn Odlander

Björn Odlander, HealthCap.

Page 11: Framtidens Forskning 2008

Juni 2008 Framtidens Forskning / 11

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Industrimannen Carl Bennet har ett grundmurat rykte som en av Sveriges skick-ligaste företagsdoktorer. Som huvudägare och styrelseordförande i Getinge, Lifco och Elanders samt styrelseledamot i SSAB och Boliden är han också en av landets mäkti-gare företagsledare. Frågor som engagerar honom djupt är forskning och hur akademi och näringsliv kan samverka bättre. Med ett förfl utet som ordförande både i Högskole-verket och högskolan i Halmstad, och med sin nuvarande post som styrelseordförande i Göteborgs universitet, har han en stark förankring även i den akademiska världen. Här ger han sin syn på vad som krävs för att Sverige ska kunna utvecklas som fors-kar- och kunskapsnation och hävda sig i den allt skarpare globala konkurrensen.

I höst kommer regeringens nya forsknings-politiska proposition. Vad har du för för-hoppningar beträffande dess innehåll?

CB: Framför allt är min förhoppning att vi

”Starkare forskningsmiljöeren överlevnadsfråga”Stärk forskningsmiljöerna, tänk tvärvetenskapligt och satsa långsiktigt! Så blir Sverige en stark spelare i den globala ekonomin, säger Carl Bennet, som ser en ökad samverkan mellan näringsliv och akademi som en nödvändig grund.

Ökade satsningar på forskning och utbildning är nödvändigt om Sverige ska överleva som högteknologisk kunskapsnation, säger Carl Bennet, som bedriver industriell verksamhet inom ett flertal områden.

ökar takten i forskningssatsningarna, så-väl på grundforskning som på strategisk forskning. Att skapa starkare forsknings-miljöer är en överlevnads-fråga då globaliseringen innebär en allt mer kon-kurrensutsatt miljö. Där de starka kunskapsmiljöer-na fi nns, där sker investe-ringarna. I Sverige arbetar vi dessutom ofta med pro-dukter som är högt upp i värdekedjan. Kunskapsin-nehållet i dessa produkter är beroende av att det fi nns starka miljöer som vi kan utveckla dessa i.

Regeringens målsättning är att satsa 1 procent av BNP på forskning. Räcker det?

CB: Min bedömning är att det behövs en nivå som ligger tio miljarder över den vi

har i dag, vilket innebär bortemot 1,5 pro-cent av BNP. Då tror jag vi hamnar rätt. Pengarna fi nns. Du kan till exempel dela

ut mera av Vattenfalls vinst till staten, och det vore vet-tigt att använda eventuella pengar som kan komma in på försäljningarna av stat-liga bolag till att förstärka forskningsmiljöerna.

Du har i olika samman-hang pratat om att det är bråttom, att pengarna be-hövs snabbt, annars kan det vara för sent. Hur ser tidsperspektivet ut?

CB: Det är inte så att vi blir så mycket säm-re, det handlar mer om att våra konkur-rentländer satsar betydligt mera. Nu säger Kina att de måste gå uppför värdekedjan, så på sikt kommer de inte bara förse oss med produkter till låga priser, utan de kom-

mer också att ta sig uppför värdekedjan.

Är läget akut?

CB: Nej, det är det inte, men det fi nns ing-et sämre om man inte förstår att analysera den konkurrens man har i sin omgivning. Jag menar att du ska öka takten här och nu, därför att det tar tid att bygga forsknings-miljöer. Ett antal länder gör jättesatsning-ar, så det gäller att vi hänger med. Sverige har väldigt bra förutsättningar inom exem-pelvis medicin, it/telekom, miljö/energi och processindustrin.

Du satt som ordförande i IVA:s och Nu-teks projekt Framtidens näringsliv som nyligen lagt fram en rapport. En spring-ande punkt där är samarbetet mellan aka-demi och näringsliv.

CB: Vi måste öka det samarbetet av fl era skäl. Det är ju därifrån vi hämtar mycket kunskap. För att förstå vad som händer i vår komplicerade omvärld så måste man tänka mycket i tvärvetenskapliga linjer framöver. Jag tror att det är väldigt viktigt för framtida organisationers utveckling att man plockar in personer med tvärvetenskaplig kompe-tens, som har naturvetenskapliga kunska-per i botten kompletterat med till exempel samhällsvetenskap och humaniora. Då får man möjlighet att läsa av sin omvärld och utveckla verksamheten på ett annat sätt. Små och medelstora företag vandrar också uppför kunskapskedjan och behöver myck-et mer kompetens. De behöver tänka i en kontinuerlig utbildningsprocess för sin or-ganisation, och den sker ju mycket tillsam-mans med högskolor och universitet.

Du har varit kritisk till att kortsiktiga krafter styr i dag, vilket riskerar att drä-nera den långsiktiga forskningen.

CB: För att vi ska bli någonting i det här landet i en framtida ekonomi så måste vi bygga styrkor. Det jag ser som en fara är avsaknaden av långsiktigt ägande och långsiktiga satsningar. Det gör att du inte bygger de styrkor som krävs för att bli en stark spelare i ekonomin.

Vad ser du för viktiga frågor framöver som behöver lösas för att driva utvecklingen åt rätt håll?

CB: Det ena är att vi måste lyckas på ut-bildnings- och forskningssidan. Det andra är att vi måste ligga i topp när det gäller infrastruktur. Det tredje är det här med värderingar. Det kortsiktiga perspektivet tycker jag har en mänsklig drivkraft som jag inte gillar – att ta allt själv och strunta i andra. De mänskliga värderingarna tror jag är extremt viktiga, så att vi får ett sam-hälle med omtanke där alla ska med – att vi inte blir så otroligt drivna av de pen-ningmässiga värderingarna som fi nns i vår omgivning, utan att vi har en mänsklig vär-deringsram som är stark. Det är då du får ett långsiktigt, hållbart samhälle. Sedan är miljö- och energifrågan oerhört viktig. Så det är en kombination av att inte fångas upp i den här kortsiktiga karusellen, att du har de rätta mänskliga värderingarna och att du löser miljö- och energifrågan på ett klokt sätt.

CLAS LEWERENTZ

””Det är inte så att vi blir så mycket sämre,

det handlar mer om att våra konkurrentländer satsar betydligt mera”

Page 12: Framtidens Forskning 2008

12 / Framtidens Forskning Juni 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Emma Sparr och Niklas Arnberg har fått 8,5 miljoner kronor vardera, i hård konkurrens med andra högt kvalifi cerade sökande. Av 188 sökande kallades ett 30-tal till in-tervju och sedan valdes 20 ut.

– Det är enormt roligt att få den här bekräftel-sen. Nu får jag möjlighet att skapa en forskargrupp med långsiktigt fokus och tack vare anslaget ökar vår attraktivitet och det blir lättare att rekrytera rätt människor, säger kemisten Emma Sparr som forskar om biologiska membran vid Kemicentrum vid Lunds universitet.

Emma Sparr är just nu i färd med att bygga upp en forskargrupp. En stor del av pengarna kommer att användas till lö-ner, bland annat har hon nyligen anställt en post doc och hon arbetar med att utöka gruppen ytterligare.

Emma Sparr ingår sedan tidigare i en in-tern utbildning för kvinnliga forskare från alla fakulteter på Lunds universitet. Där har hon insett betydelsen av att skapa nät-verk och att bygga upp interdisciplinära kontakter.

– Jag ser verkligen fram emot att få utöka mina nätverk ytterligare under ledarskaps-utbildningen. Det är en enorm förmån att kunna träffa andra forskare med en annan bakgrund än min egen. Man lär sig otroligt

Nya möjligheter för framtidens forskningsledarePengarna är viktiga. Men lika viktigt är att få kvaliteten på ens forskning bekräftad.Det menar Emma Sparr och Niklas Arnberg, två av de 20 yngre forskare som utsetts till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning.

mycket av varandra och får insikt i andra discipliner, säger hon.

Delaktighet viktigtEn god ledare skapar en miljö där alla känner sig delaktiga och tar ansvar, menar Emma Sparr.

– För mig handlar le-darskapet mycket om att uppmuntra medarbetarnas idéer och kreativitet och att få en bra samverkan inte bara inom teamet utan ock-så mellan teamet och om-givningen. Det räcker inte att bara vara bra på forsk-

ning, man måste kunna kommunicera, ha förståelse för andras vetenskapliga mål, bygga nätverk och hitta medarbetare som har egna drivkrafter.

Att anslaget är så pass stort betyder att forskningen kan få ett mer långsiktigt fokus vilket är viktigt för resultat och kvali-tet, framhåller hon.

– Det är ett ständigt sökande efter anslag och när man bara vet vad man har att röra sig med något år i taget så kan man som forskare inte ta några ris-ker. Nu kan jag planera för fl e-ra år fram och då vågar jag så mycket mer, vilket kommer att gynna forskningen.

Naturvetaren Niklas Arnberg, som fors-kar om virologi vid institutionen för kli-

nisk mikrobiologi vid Umeå universitet, håller med.

– Man vågar mycket mer, annars fi nns en tendens att man tar det säkra före det osäkra och det gagnar ingen forskning långsiktigt, säger han.

Samma miljöFör Niklas Arnberg är ansla-get dessutom en bekräftelse på att en ung forskare mycket väl kan stanna kvar i samma miljö både som doktorand och post doc. Själv har han varit verk-sam i Umeå under hela sin forskarkarriär och arbetat med i stort sett samma projekt.

– Man blir lätt ifrågasatt om man väl-jer att inte åka iväg som post doc. Själv valde jag att stanna kvar eftersom jag såg intressanta tillämpningar på antivirala

medel och jag ville fortsätta att utveckla den forskningen. Att SSF nu satsar på min forskning känns enormt roligt, säger Nik-las Arnberg, som patenterat en del av sina rön och med stöd från bland annat Umeåbasera-de Uminova startat ett företag.

Långsiktigt ekonomiskt stöd för forskningen betyder också att utsikterna att få en fast tjänst

ökar betydligt, framhåller Niklas Arnberg. Många yngre forskare har en mycket ot-rygg situation och går mellan olika tidsbe-gränsade tjänster.

– Det är ingen lätt miljö och unga forskare har det tufft. När man inte vet hur länge man blir kvar är det svårt att satsa långsiktigt och det är ett stort problem för svensk forskning, anser jag. Men när man har ordentliga an-

slag i ryggen ökar chanserna be-tydligt att få längre kontrakt och fasta anställningar vilket är väl-digt bra för kontinuiteten.

Tillgänglig chefNiklas Arnberg är också i färd med att utöka sin forskargrupp och bredda dess profi l. Han har utökat antalet doktorander från tre till fem och är på väg att an-

ställa en erfaren senior forskare. Precis som Emma Sparr anser Niklas Arnberg att goda ledaregenskaper är att vara lyhörd och att få medarbetarna att sträva mot samma mål. Han menar att tillgänglighet också är viktigt.

– Doktoranderna ska kunna knacka på när som helst. Det är av stort värde att kunna diskutera saker så fort de dyker upp så att jag som chef är ständigt uppdaterad, säger han och framhåller att ledarskapsut-bildningen är ett mycket värdefullt inslag i SSF:s program.

– Det ska bli väldigt roligt att utbyta er-farenheter med andra, det betyder mycket inte minst med tanke på att jag hela tiden varit verksam här i Umeå. Nätverken är oerhört viktiga som stöd men också som forum för att utveckla nya idéer och sätt att tänka.

CRISTINA LEIFLAND

””Annars fi nns en ten-dens att man tar det säkra före det osäkra och det gagnar ingen forskning långsiktigt”

Emma Sparr.

Niklas Arnberg.

Stiftelsens för strategisk forskning anslag till unga forskare känns som en bekräftelse för både Emma Sparr och Niklas Arnberg. Nu kan de utveckla sina forskarteam och planera för framtiden.

Page 13: Framtidens Forskning 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Småföretagarprogrammet Eurostars drivs av det europeiska samarbetsnätver-ket Eureka med stöd från EU-kommis-sionen och vänder sig främst till små och medelstora företag (SME) med egen forsk-ningskompetens. Ett SMF defi nieras som ett företag med högst 250 anställda, en års-omsättning på max 50 miljoner euro, och som inte ägs till mer än 25 procent av ett annat företag.

Vinnova är svensk programsamordnare och svarar för det nationella Eureka-kon-toret.

Svenska företag hungriga på pengar för EuropasamarbetenMed hjälp av Eurostars ska forsknings- och utvecklingsintensiva små- och medelstora företag stärkas. I den första utlysningen av Eureka-programmet har svenska företag visat sig mycket kvalifi cerade för att åtnjuta offentligt stöd för att främja sin företagsutveckling.

Programmet har en offentlig budget på c:a 400 miljoner euro, varav 100 miljoner kommer från EU-kommissionen. Reste-rande medel utgörs av nationella medel för forskning och utveckling från de europe-iska länder som anslutit sig till program-met. Tillsammans med insatser i form av motfi nansiering från deltagande företag och organisationer beräknas programmet omfatta totalt 800 miljoner euro.

Tomas Aronsson är programansvarig på Vinnova:

– Förr var småföretag som ville göra

egen forskning hänvisade till att gå med i de stora forskningsprojekten där storfö-retagen oftast styr inriktningen. Eurostars tillåter forsknings- och utvecklingsintensi-va småföretag att med hjälp av Eurostars fi nansiera forskningsprojekt.

För att åtnjuta Eurostarspengar måste minst två parter från olika Eureka-länder, som båda gått med i Eurostars, samarbeta i ett projekt. Hittills har tre fjärdedelar av de 37 Eureka-länderna gått med. Företag och parter i Eureka-länder, som valt att stå utanför Eurostars, kan också gå med i projekten.

Ytterligare ett krav är att företaget måste avsät-ta minst tio procent av sin budget, eller tio procent av sin personalstyrka, på forskning och utveckling. Ett godkänt SME mås-te vara projektledare och dessutom ska företaget på egen hand, eller i partner-skap, stå för minst halva projektkostna-den.

Sverige i framkantI första ansökningsomgången av Eurostars har 190 projekt gått vidare till en ordent-lig utvärdering. Av dem hade 20 stycken svensk projektledning och ytterligare elva hade svenskt deltagande. Totalt hade 31 projekt svenskt deltagande med 45 olika parter från Sverige.

– Speciellt på projektledarsidan ligger Sverige mycket bra till. Endast Frankrike hade fl er projekt med projektledning. To-talt sett låg Sverige fyra efter stora länder som Frankrike, Spanien och Tyskland.

Innan Eurostarsprogrammet offi ciellt utlystes fi ck de deltagande länderna förbin-da sig till en fi nansiering av projektet. EU-kommissionen fi ck ett åtagande på drygt 320 miljoner euro, varav Sverige initialt förband sig till cirka 14 miljoner kronor.

– EU:s 100 miljoner beta-las ut retroaktivt och Sveri-ge räknar med att kunna ta del av 5-6 miljoner. För att vi ska kunna stötta fl er fö-retag har Vinnova beslutat att kraftigt öka sin fi nansie-ring utöver det vi förbundit oss till. Med kommissionens pengar är vi uppe i cirka 30 miljoner i första omgången där vi genom Eurostars kan medfi nansiera svenska pro-jekt.

I den första utlysningen har 31 projekt utvärderats, varav 20 anses kvalifi cerade som Eurostarsprojekt.

– Svenska företag förefaller vara in-tresserade och om de visar sig vara fram-gångsrika på att ta hem Eurostarsprojekt kommer nästa omgång att bli ännu mer spännande.

Nästa ansökningsomgång till Eurostars stänger den 21 november 2008.

CHRISTINA B. WINROTH

””För att kunna stötta fl er företag har Vinnova beslutat att kraftigt öka sin fi nansiering utöver

det vi förbundit oss till”

Tomas Aronsson, program-ansvarig för Eurostars på Vinnova.

Tack vare Eurostars kan småföretag själva styra in-riktningen på sin forskning.

Sverige behöver ett forskningsklimat som bättre kopplar ihop statens resurser för forskning och utveckling med den omfattande FoU-verksamhet som industrin bedriver.

Teknikföretagen anser att den behovsmotiverade och jobbskapande forskningen ska sättas i fokus.

Sverige behöver:

Flera strategiska FoU-program som drivs gemensamt av stat och industri.

Bättre förutsättningar för svenskt deltagande i EUs forskningssamarbete.

En stärkt institutsektor.

Minst 1% av BNP måste gå till civil forskning !

Läs mer på: www.teknikforetagen.se

Till riksdagens ledamöter:

Sätt konkurrenskraften i centrum när ni röstar om framtidens forskning och innovation

Page 14: Framtidens Forskning 2008

14 / Framtidens Forskning Juni 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Samspelet människa och maskin är något som fascinerat människan i hundra-tals år. Vi har byggt och funderat och fi lo-soferat över förlängningar av människans hjärna och visst har det gett resultat, inte minst om man vänder blicken åt Pittsburgh i USA. Forskare vid university of Pitts-burgh har nämligen lyckats med sina för-sök att få djur att styra en robotarm med sina tankar, och deras forskning kommer förhoppningsvis att innebära nya hjälpme-del för förlamade människor.

Hallå där ...

Vad är din syn på forskningen i Sverige i dag?

Sverige har länge varit framstå-ende vad gäller forskning och utveckling. Den sektor där jag verkar, telekom och it är tydliga exempel på detta. Forskning är na-turligtvis en av de viktiga drivkraf-terna för att Sverige ska fortsätta vara en framgångsrik nation.

Vad tror du det fi nns för hot respektive möjligheter för forskningens utveckling?

Ett hot kan vara att dagens makt-havare har gårdagens glasögon på sig och inte ser vad som fi nns runt hörnet och vad som har potential att bli framgångsrikt. Idéer och företag som utma-nar det vi hittills vant oss vid är viktiga att ta vara på. Möj-ligheterna för framtidens forsk-ning är naturligtvis stora. Vi har framstående företag i Sverige och forskningsinstitutioner som är världsledande – samspelet mellan institutioner och företag är oer-hört viktigt att ta vara på.

Görs tillräckligt mycket för att främja forskningen?

Jag tror att det kan göras mer, både i form av anslag och förenk-lade regler som kan göra det lätt-tare för innovatörer. Företagen vill och måste bedriva forskning och utveckling. Det är inget man kan välja bort om man vill fortsätta driva utvecklingen.

Vad tycker du är den mest angelägna forskningen just nu?

De utmaningar vi står inför när det gäller klimat och miljöfrågor samt försörjningen av den allt större gruppen äldre i västvärlden kommer att tvinga fram nya lös-ningar. Där tror jag att många av de företag som är framgångsrika under de kommande decennierna kommer att skapas och där kan vi i Sverige ligga i framkant.

... Marianne Treschow, generaldirektör för Post- och telestyrelsen

Med tanken i fokusAporna, som är försökens huvudpersoner,

har fått elektroder placerade i hjärnan och dessa elektroder har lärt sig att känna igen – och översätta – signaler från det motoris-ka centrat till rörelse med hjälp av en dator. Aporna lärdes successivt att kontrollera ro-botarmen, först manuellt och sedan via tan-ken, och mumsade sedan i sig både frukt och godis innan de slickade sina “fi ngrar” rena.

Målet med forskningen är att kunna skapa proteser åt patienter med exempel-vis Parkinsons sjukdom.

•••I dagsläget fi nns tre robotar på Mars, som alla styrs från jorden. Drömmen om bemannade forskningsstationer kommer att få vänta lite ytterligare, då det beräk-nas ta åtminstone 30 år till innan tekniken har hunnit i kapp viljan, men det hindrar inte förberedelserna. Just nu arbetar fors-kare vid Lunds universitet med 3D-model-ler och virtuella prototyper av Mars och astronautanpassade robotar. Tanken är att de som sedan skickas upp redan ska ha fått gedigen träning och vana av att arbeta med lokalstyrda robotar, något som är viktigt eftersom klimatet på Mars långt ifrån är hälsovänligt. Fokus ligger på samarbete och förmåga att hantera stress – rymdfär-der till Mars kan bara ske halvtannat år, när planeten står som allra närmast jorden, så det fi nns ett mycket litet utrymme för misstag.

Konrad Tollmar, docent i interaktions-design och koordinator för Lunds univer-sitets centrumbildning för simulering och visualisering berättar att kunskapen att styra robotarna utvecklas noggrant. Trä-ningen är baserad på simuleringar i onli-nespel som kan pågå i fl era veckor, vilket kan vara en utmaning för forskarna; det är lätt att spelen blir statiska och därmed blir mindre användbara i träningssyfte. För-hoppningen är att programmen ska kun-na användas till att locka ungdomar till tekniska program, då deras generation är mest intressant för att fi nnas med när det väl blir aktuellt med en Marsresa.

Simuleringsprojektet görs i samarbete med Nasa och Mars Society och fi nansie-ras av Google.

Marsträning i Lund

•••Ett kejsarsnitt i rätt tid kan förhindra hjärnskador som följer på att barnet drab-bats av syrebrist. Problemet är att det länge varit svårt att på ett säkert sätt avgöra huru-vida det är aktuellt - lider barnet av syrebrist eller ej, är kejsarsnitt den bästa lösningen el-ler ej? Hittills har sjukvården varit tvungen att förlita sig på ganska grova mätningar av ph-värde eller mjölksyra i blod taget från barnets hjässa, men nu introducerar företa-get Calmark ett nytt instrument som på ett långt mer nyanserat sätt kan diagnostisera syrebrist i ett tidigt stadium. Samma blod-prov som i dag testas för mjölksyra och ph-värde kan i stället användas till att upptäcka

Säkrare mätmetoder vid graviditetandra ämnen som läcker ut från celler med syrebrist. Dessutom kommer det förhopp-ningsvis att fi nnas möjligheter att se om bar-net också tidigare i graviditeten haft brist på syre, så att passande åtgärder kan sättas in för att minska eller förhindra skador.

Än så länge har den patenterade metoden testats med en prototyp men kliniska tester är på gång efter sommaren - fl era svenska sjukhus är inblandade, exempelvis Söder-sjukhuset i Stockholm. Dock är det några år tills produkten kommer patienterna helt till gagn; först 2011 väntas produkten vara god-känd och då eventuellt även för att mäta sy-remättnad vid andra diagnostiksituationer.

•••Det är ingen hemlighet att den ameri-kanska ambassadören Michael Wood tyck-er att det fi nns en hel del intressant svensk forskning. En av uppfi nningarna på hans lis-ta är en värmeväxlare som faktiskt renar sig själv. Upphovsmannen, Björn Gudmunds-son, har i 20 års tid arbetat med att utveckla värmeväxlaren, vilken bygger på att man lå-ter två olika luftfl öden strömma genom en apparat med snabbt roterande skivor. Gud-mundsson, som har en bakgrund både som teknisk expert på Ericsson, beräkningskon-sult på SIKOB och som i dag är specialist på kylning av elektronik hos Eltek Valere, me-nar att apparaten har tre stora fördelar:

• Överföring av värme via de snabbt ro-terande skivorna blir effektivare (upp till tre gånger per volym, hävdar Gudmunds-son), vilket innebär att värmeväxlaren kan göras mindre och lättare.

• Rotationen och avståndet mellan ski-vorna gör apparaten självrenande från damm, smuts och mögel.

• Konventionella värmeväxlare har två fl äktar. Den här lösningen kräver bara en.

Idén till Rototerm, som värmeväxlaren kallas, formades efter att Gudmundsson under fl era år hade arbetat med ström-ningsteknik på AlfaLavals separatorer och Munters avfuktare. Uppfi nningen väckte intresse hos fl era svenska företag och un-der åren har sju prototyper utvecklats, men en framgångsrik kommersialisering har lå-tit vänta på sig. När nu den amerikanska ambassadören uppmärksammat och lagt till uppfi nningen på sin lista över intressant svensk miljöteknik, har Gudmundsson fått en nytändning. Han och två kompanjoner, Henning Dalheim och Xiao Hu Zeng, har startat försäljning och produktion i Kina och letar just nu efter nytt riskkapital.

Unik värmeväxlare

Page 15: Framtidens Forskning 2008

Juni 2008 Framtidens Forskning / 15

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

mellan åtta och tio miljar-der fortfarande saknas. Men den politiska viljan att säkerställa en bra forskningssituation går inte bara att mäta i anslag.

– Det handlar också om attityder och prioriteringar, och om att man måste vara övertygad om att kunskap och forskning är det som kommer att bevara välfärden. Lite grann känner vi att vi inte har det stödet i hela regeringen. Statsministern måste visa att det här är viktigt; ska vi ligga kvar som en forsknings- och kunskapsgenererande na-tion måste även den högsta ledaren stödja det, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Få hit de bästa hjärnornaDen ökningen av anslag som hittills kom-mit från staten har under de senaste forsk-ningspropositionerna framför allt kommit via vetenskapsråden. Harriet Wallberg-Henriksson är bekymrad över att de forsk-ningsorienterade universiteten har fått mindre av kakan.

– Vi har inte strategiska pengar som vi själva rår över, säger hon. Jag sitter här som ett slags hotelldirektör medan forskar-na själva sitter och söker pengar. De känner sig som små egenföretagare och jag tillhan-dahåller i princip mest deras lokaler.

Harriet Wallberg-Henriksson hoppas på ändring i höstens forskningsproposition.

– Vi måste få en ordentlig ökning direkt till universiteten så att forskningsledningen kan dra upp strategier och rekrytera stora stjärnor. I dag har inte vi de pengarna, och då försvinner de någon annanstans. På det sättet har vi tappat styrfarten.

•••Harriet Wallberg-Henrikssons bud-skap är klart. Som rektor på det högt an-sedda medicinska universitetet Karolinska Institutet ser hon att Sveriges position som forskningsnation är i dalande, men också att den sjunkande tendensen kan stoppas och reverseras bland annat med hjälp av mer statliga medel som går direkt till uni-versiteten.

– Sveriges position är ju fortfarande bra för en befolkning på nio miljoner. Men vi ser mer och mer konkurrens, säger hon och nämner satsningar i Finland och Dan-mark, liksom i asiatiska länder, Storbri-tannien, Nederländerna, Schweiz och som alltid USA.

Forskningen behöver stärkas för att vara attraktiv för näringslivet och i förlängning-en för att gynna svensk ekonomi.

– För ett land som Sverige är det viktigt att vara en kunskapsintensiv nation; det är ju det som gör att en del stora företag som till exempel AstraZeneca vill vara kvar här. Vi behöver vara ledande inom fl era områ-den för att vara attraktiva för näringslivet.

Karolinska Institutets egna kontakter med näringslivet är välutvecklade. De-ras holdingbolag, som kommersialiserar forskningsresultat i nära kontakt med den egna verksamheten, har bland annat nyli-gen byggt upp investmentbolaget Karolin-ska Development.

– Det består av 40 start up-företag pa-keterade i ett bolag. På det sättet sprider vi riskerna.

Attityden till forskning viktigVägen till framgångsrik forskning är enligt Harriet Wallberg-Henriksson att se möjlig-heter och vara okonventionell.

– Den attityden fanns tidigare. Sverige var en oerhört framgångsrik forskningsna-tion på 1960-talet och fram till 1980-talet. Sedan började den statliga fi nansieringen i relativa termer krympa. Konkurrensen har hårdnat, och medan andra länder har sat-sat mer har de statliga medlen inte hängt med. Den urholkningen började i slutet av 1980-talet och pågår än.

Den sittande regeringen har utlovat upp-nå en procent av BNP till civil forskning, något som Harriet Wallberg-Henriksson hoppas den kommer att följa upp även om

”Ta till vara hjärnorna”Sverige som forskningsnation riskerar att bli en dalande stjärna, menar Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson. Samtidigt anser hon att utvecklingen går att vända om potentialen utnyttjas bättre.

Duktiga forskare är en viktig bestånds-del i hur Harriet Wallberg-Henriksson ser forskningens framtid i Sverige.

– Mitt framgångsrecept är rätt individer, att få hit de bästa kreativa individerna och ha en ledning som ser till att de har en bra miljö att verka i. Jag ska inte kommendera forsk-ningen, utan se till att det är möjligt för de här fan-tastiska människorna att göra sitt jobb.

En internationaliserad framtidAtt en satsning på rätt in-divider innebär en fortsatt ökad internationalisering är uppenbart, även i själva universitetsstrukturen.

– Om 20 år kommer vi inte ha universitet på ett ställe längre, tror Harriet Wallberg-Henriksson, utan allianser och kluster som fi nns på olika platser i världen. Sättet att jobba kommer också att ha ändrat sig ef-tersom man kommer att kunna jobba vir-tuellt på ett annat sätt än i dag.

Klusterstrukturen är aktuell för Karolin-ska Institutet även i Stockholm.

– Här får vi ett Life science-center där Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet och Karolinska Universitetssjukhuset går ihop

om ett stort laboratorium. Det blir också en attrak-tiv miljö för företag. Den typen av miljöer måste vi bygga upp i Sverige, annars kommer både utveckling, forskning och företagande att ske i andra länder.

Trots klara och tydliga varnande ord är Harriet Wallberg-Henriksson sam-tidigt hoppfull å forskning-ens vägnar.

– I Sverige har vi många bra forskare och vi har vissa saker som är helt unika. Inom mitt område fi nns det vär-defulla register och biobanker som vi inte utnyttjar till fullo. Om vi kan få till syste-met och ekonomin för att ta till vara vad vi har kan vi återta en ledande position.

ANNE BACHMANN

””Konkurrensen har hård-nat, och medan andra länder har satsat mer har de statliga medlen

inte hängt med”

I jämförelse med andra länder av liknande storlek börjar Sverige tappa mark - nya satsningar är viktigt för att behålla stora, forskningsintensiva företag i landet.

Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutet.

Page 16: Framtidens Forskning 2008

16 / Framtidens Forskning Juni 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Gemensamt för alla strategiska cen-trum är att de ska bedriva spjutspetsforsk-ning inom områden som är strategiskt intressanta för svensk ekonomi och indu-stri. Forskningen vid Biomime, där man utvecklar nya material baserade på vedcel-ler, har många av sina tillämpningar i en av Sveriges viktigaste basnäringar, nämligen skogsindustrin.

– Skogsindustrin har länge varit en mo-tor i Sverige. Nu när den globala konkur-rensen ökar och lönsamheten sjunker gäller det att hitta högteknologiska produkter som på sikt kan ersätta eller komplettera de traditionella svenska skogsindustripro-dukterna, säger professor Tuula Teeri, chef för Biomime.

Men forskningen kommer inte enbart skogsindustrin till godo. Behovet av nya, ekologiskt hållbara material är mycket stort. Grundsyftet med forskningen vid Biomime är, att med naturen som inspira-tionskälla, förstå och efterlikna egenska-perna och strukturen hos vedceller för att skapa nya material.

– Naturen har utvecklat smarta lösning-ar under miljontals år och det fi nns egentli-gen inget bättre material än ved. Det är lätt, tåligt och enormt starkt. Om vi kan hitta sätt att modifi era ved och koppla det till ex-empelvis olika polymerer kan vi skapa ett helt nytt spektrum av kompositer som har vedens alla fördelar och plastens formbar-het och fl exibilitet, förklarar Tuula Teeri.

Många tillämpningarPå kortare sikt får tekniken tillämpningar framför allt inom förpackningsindustrin, men lite längre fram kan de nya, cellulosabaserade kompo-siterna komma att ersätta plast i allt från bilar till elektronik och tennisracket.

– Vi får miljövänliga, för-nyelsebara produkter som vi lägger på komposten när de är uttjänta. Problemet med många av dagens ekomate-rial är att de inte har tillräck-ligt hög prestanda och inte kan konkurrera med plast, säger Tuula Teeri.

Biomimetiskt centrum är i högsta grad tvärvetenskapligt och knyter samman bland annat biologer, biotekniker, material-tekniker och polymerkemister. Centrat har även noder vid Umeå Plant Science Center samt vid SweTree Technologies och STFI Packforsk, som ger länkar ut till industrin. Teknik för ytmodifi ering av cellulosa-baserade fi brer håller nu på att kommersialiseras.

– Ny teknologi ger möj-lighet att ge cellfi brerna på ytan nya egenskaper så att vi kan få fram helt nya funktioner. Exempel-vis kan vi få smuts- och luktavvisande textilier el-ler förpackningar med bio-sensorer som ger utslag när innehållet blir gammalt, berättar docent Harry Brumer.

En stor skillnad mot dagens vattentäta pappersförpackningar är att man kan und-vika att laminera ytan.

– Vi får samma resultat, men med en

Forskning i den yttersta framkanten är av största vikt om Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft globalt.Centrum för Biomimetisk Fiberteknologi (Biomime) på KTH och Stockholm Brain Institute är två strategiska centrum som ska vässa Sveriges roll som forskarnation.

Strategiskt intressant forskning

biobaserad process. Vår teknik bygger på en mild, ”grön” kemi med ekologiskt syn-sätt.

Kognitiv forskningEtt annat område där det är angeläget att öka kunskapen och fi nna nya lösningar är inom hjärnans sjukdomar, som står för en betydande och ökande andel av samhäl-lets sjukvårdskostnader. Stockholm Brain Institute, SBI, är en av SSF:s strategiska satsningar och är ett tvärvetenskapligt sam-arbete mellan Karolinska Institutet, Stock-

holms universitet och KTH. Centrat arbetar enligt ett hel-hetsperspektiv och knyter sam-man ett mycket brett spektrum av forskare – neurologer, bio-loger, kemister, matematiker, psykologer, beteendevetare bland andra.

– Vi tar ett mycket brett grepp för att kartlägga och för-stå hjärnan och dess betydelse när det gäller olika störningar och sjukdomar, från genen till det avvikande beteendet. Den-

na typ av brett samarbete är nytt, tidigare har det mest handlat om samarbeten mel-lan enskilda forskare. Men om vi ska för-stå hjärnans komplicerade mekanismer är tvärvetenskap en förutsättning, säger pro-fessor Hans Forssberg, barnneurolog och

chef för SBI.Kognition är hjärnans

högre funktioner och om-fattar bland annat våra tankar, förmåga till in-lärning och beteende. Ett stort antal olika sjukdo-mar, exempelvis ADHD, Parkinson, Alzheimer och schizofreni leder till kog-nitiva störningar. En del av forskningen inriktar sig på att hitta så kallade biomar-körer, som markerar risker

för olika framtida sjukdomar. – Det är viktigt att hitta sätt att upp-

täcka tidiga tecken på till exempel demens-sjukdom, så att vi i framtiden kan skapa behandlingsmetoder som förhindrar att sjukdomen utvecklas hos personer i risk-

Åsa Hedberg, vetenskaplig koordinator, och professor Hans Forssberg, Stockholm Brain Institute.

zonen, betonar Åsa Hedberg, vetenskaplig koordinator.

Avancerad utrustningStockholm Brain Institute har en av värl-dens mest avancerade PET-kameror för att avbilda specifi ka strukturer och områden i hjärnan. Dessa systematiseras sedan och modelleras matematiskt i en superdator som fi nns på KTH.

– Det ger oss enormt mycket informa-tion om hur den levande hjärnan funge-rar. Vår maskinpark ligger i den absoluta framkanten, men minst lika viktigt är den vetenskapliga kompetensen som är mycket hög, säger Hans Forssberg.

Alzheimer och andra åldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre samtidigt som inlärningssvå-righeter och olika neurologiska handikapp hos barn får allt mer uppmärksamhet. Un-dersökningar visar att minst ett barn på tio har någon form av kognitiv störning. Där-för är den kognitiva forskningen av stor vikt för folkhälsan och med Stockholm Brain Institute befäster Sverige sin redan

tidigare starka roll på området, framhåller Hans Forssberg och Åsa Hedberg.

– Det är väldigt glädjande att vi nu kan bygga upp en miljö där yngre forskare kan fortsätta att utveckla arbetet och där det fi nns starka länkar till entreprenörskap och industrin så att forskningen verkligen nyttogörs.

CRISTINA LEIFLAND

””Vi får miljövänliga, förnyelsebara produk-

ter som vi lägger på komposten när de är

uttjänta”

Docent Harry Brumer.

Professor Tuula Teeri, Biomime.

Page 17: Framtidens Forskning 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

•••Forskningsinstituten har en viktig roll i att bedriva egen behovsmotiverad forsk-ning och för att kommersialisera och föra ut universitetens och högskolornas forsknings-rön till näringslivet. Undersökningar visar att en krona som satsas på instituten ger tio tillbaka i tillväxt och jobb. Ändå har insti-tuten i Sverige en mycket svag fi nansiering från staten jämfört med andra länder. En-dast 10-15 procent av institutens verksam-het grundfi nansieras av staten, vilket kan jämföras med EU-snittet på 30-35 procent, eller med vårt grannland Finland där det lig-ger på hela 40 procent.

– Det är ett stort pro-blem, inte minst med tan-ke på att Sverige har en väldigt stark industri och framstående forskning på högskolorna. En hel del av forskningen riskerar att inte komma näringslivet och allmänheten till godo, säger Kaj Mårtensson, re-presentant för Iris, som är ett samarbetsorgan för fl ertalet av både de stora och små svenska forskningsinstituten.

Hoppas på forskningspropositionKaj Mårtensson hoppas och tror att regering-ens forskningsproposition som kommer till hösten ska innehålla förslag om ökade sats-ningar på instituten. Den nyligen framtagna

Trots sin betydelse som länk mellan akademi och industri får de svenska forsknings-instituten ett relativt svagt statligt stöd. Mycket av den akademiska forskningen riskerar därför att inte nå ut till industrin.

IDA-rapporten inger förhoppningar. Efter en ordentlig svacka för några år sedan, då instituten förlorade närmare 20-30 procent av sin personal och genomgick omfattande omstruktureringar, pågår i dag en attitydför-ändring. Forskningspolitikens fokus ligger i dag inte lika ensidigt som tidigare på inom-vetenskaplig grundforskning, utan nu börjar behovsmotiverad forskning, innovation och kommersialisering bli allt mer uppmärksam-mat, framhåller Kaj Mårtensson.

Statliga pengar har också visat sig vara ett bra incitament för att näringslivet ska

öka sin andel av fi nansie-ringen, vilket kan leda till större programsatsningar.

– Staten får sina pengar tillbaka i form av industri-ell tillväxt. Vi brukar säga att universiteten omvandlar pengar till forskning, medan instituten omvandlar forsk-ning till pengar, säger Kaj Mårtensson, utan att på nå-got sätt förringa universite-tens viktiga roll.

Internationell samverkanEn stor risk med den nuvarande låga statliga fi nansieringen är att svenska företag i stället samverkar med institut i andra länder och i förlängningen lägger sin FoU och produk-tion där, menar Kaj Mårtensson. En sådan utveckling går att bromsa med ett starkare

stöd för de svenska in-stituten. Däremot är det önskvärt och nödvän-digt med internationellt samarbete, exempelvis inom EU, och de svens-ka instituten har goda förutsättningar inom det området.

– Instituten är gene-rellt mycket duktiga på samarbete över gränserna eftersom de har omfattande kontaktnät och är vana vid att koordinera och leda stora projekt, sä-ger han.

Inte minst små och medelstora företag med begränsade resurser för egen forskning har stor nytta av att samverka med forsknings-instituten. Men alla typer av företag gagnas av att samverka med instituten kring olika forskningsprojekt, säger Kaj Mårtensson.

– För företagen fi nns många fördelar med att låta instituten bedriva forskning. De har vana vid att arbeta konfi dentiellt och han-tera patentfrågor, vilket kan vara svårare för högskolor som vill publicera sina resul-tat. En mycket viktig aspekt är också den höga kvalitén på forskarna. De är oftast disputerade personer med lång erfarenhet av industrins arbetssätt och villkor.

CRISTINA LEIFLAND

Institut hoppas på starkare stöd

””En hel del av forsk-ningen riskerar att

inte komma närings-livet och allmänheten

till godo”

Kaj Mårtensson, Iris.

Svenska forskare håller hög kvalitet och har ofta lång erfarenhet inom sitt område.

Page 18: Framtidens Forskning 2008

18 / Framtidens Forskning Juni 2008

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

Programmet är en satsning på innovativa forskningsidéer för miljöanpassad produktframtagning och vänder sig till småföretag. Bakom satsningen står Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. ProEnviro omfattar totalt 60 miljoner kronor och pågår till och med 2010. En tredje utlysningsomgång startade den 28 april 2008 med sista ansökningsdag 10 september 2008.

Fakta om ProEnviro:

•••Småföretagen är viktiga och de har ofta många goda idéer men sällan tiden, kompetensen eller resurserna för att för-verkliga dem. Utifrån den vetskapen star-tade programmet ProEnviro.

– Vi ville bidra med stöd till småföre-tagarna. Idén är en vidareutveckling av ProViking där vi riktade oss till stora och medelstora företag, berättar Lars Frenning som är vd för ProEnviro och som var högst ansvarig även för ProViking.

ProEnviro har fokus på miljön och en hållbar utveckling och tanken är att stödet ska resultera i lösningar som kan göra pro-duktframtagningen mer miljövänlig. Hela kedjan från idé till produktion och slut-ligen produktåtervinningen är inräknad. Det lilla företaget får fungera som projekt-ledare och ska med hjälp av samarbete med högskolor och universitet förverkliga sina idéer. Kraven för att få medel genom Pro-Enviro är att man kan visa på att idén ger en märkbar miljöförbättring och att idén kan knyta an till forskning inom området.

– Det kan handla om att göra befi ntliga produkter effektivare, ta fram och använda nya material eller att man tar fram en helt ny produkt som är bättre ur miljösynpunkt och därför kan ersätta en tidigare modell, förklarar Lars Frenning.

Många beviljas medelAlldeles nyligen gick man ut med en tredje utlysning bland småföretag med inbjudan om att ansöka om pengar genom ProEn-viro. Totalt är 60 miljoner kronor avsatta för programmet och av dem som ansökt hittills har så stor andel som 30 procent beviljats medel för sina idéer.

En av dem som fått sin ansökan beviljad är Petra Hammarstedt som är vd för Servi-cestaden – ett litet företag i Linköping som arbetar med kemikaliefri rengöring av fa-sader, ställverk, tunnlar och industrier.

– Vi grillades ganska hårt på hearingen där de frågade ut oss om vår idé. Det var svettigt. Och det var en lång process bara att komma in med en korrekt ansökan som inkluderade forskningsbiten så det var inte bara att skicka in vad som helst, berättar Petra Hammarstedt.

Men med facit i hand var det värt lite svett. För nu är projektet i full gång. Det var efter att, som hon uttrycker det själv, lite amatörmässigt testat sig fram för att

undersöka olika metoder för att rengöra maskindelar, som hon och de andra på företaget kom fram till att renat vatten fungerade bra som avfett-ningsmedel. Tack vare stöd genom ProEnviro är ut-vecklingen av den idén inte längre amatörmässig utan väl integrerad i den akade-miska världen och på god väg att kunna testas fullt ut.

– När jag fi ck reda på att vi skulle få 3 miljoner kro-nor för att gå vidare med vår idé, så tänkte jag att det här händer bara ”once in a lifetime”, säger Petra Hammarstedt och skrattar.

Hon och de andra på företaget har känt sig hedrade och stärkta av stödet och sam-arbetet med Linköpings Universitet har va-rit givande och fungerar utmärkt. De satte igång i februari och har redan kommit en bra bit på väg.

Anläggning reducerar kemikalierKortfattat går projektet ut på att tillsam-mans med forskare på Linköpings universi-tet ta fram en testanläggning för rengöring av maskindelar med ultrarent vatten. Må-let är att reducera användandet av kemika-lier och energi inom industrin. Det låter lite som hokus pokus men faktum är att vatten

som är ungefär 20 gånger renare än destil-lerat vatten löser olja. Med rätt tempera-tur och tryck på det ultrarena vattnet blir

rengöringen både effektiv och miljövänlig. Dessut-om är den stora fördelen med idén att man inklude-rat hela kedjan i tvätten så att även efterfi ltreringen är skonsam för miljön.

En prototyp ska fi n-nas klar i juni i år och ett stort företag som arbetar med ytbehandling har re-dan hört av sig och är in-tresserade att testa SOFIQ – ”Solvent-Free Industrial

Cleaning” som projektnamnet är. Petra Hammarstedt tror att efterfrågan kan bli stor.

– Många företag har i dag svårt att ex-pandera på grund av att de når upp till ta-ket när det gäller uppsatta gränsvärden för kemikalieanvändning. Med SOFIQ kan de utöka sin verksamhet på ett mer miljövän-ligt sätt, förklarar Petra Hammarstedt.

Stort internationellt intresseAndra exempel på pågående projekt som fått stöd genom ProEnviro är en ny till-verkningsmetod för skärverktyg till kugg-hjulsfräsning, en ny typ av solceller och en kommersiell produktionsprocess för att tillverka vågkraftverk. Av de pågående

projekten inom ProEnviro är det många som har goda förutsättningar att bli rik-tigt stora, tror Lars Frenning, och berättar att även USA har visat stort intresse för de svenska innovationerna.

– Många blir uppvaktade av amerikan-ska intressenter. Det är roligt och såklart ett tecken på att de som fått anslag av oss håller en hög nivå internationellt. Men vi hoppas såklart att vi får behålla så många företag som möjligt här på hemmaplan, avslutar han och skrattar.

ANNA ANDERSSON

Petra och hennes lilla företag i Linköping fi ck tre miljoner kronor för att utveckla sin idé. Stödet har gjort att en lite amatörmässig experimentverkstad förvandlats till professionell produktframtagning och det är bara ett exempel på framgångsrika projekt inom ramen för ProEnviro.

Stöd till spirande småföretag

””Idén är en vidareut-veckling av ProViking där vi riktade oss till stora och medelstora

företag.”

Lars Frenning, vd för ProEnviro.

– När jag fick reda på att vi skulle få 3 miljoner kronor för att gå vidare med vår idé, så tänkte jag att det här händer bara ”once in a lifetime”, säger Petra Hammarstedt.

Page 19: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

– För att kunna konkurrera med omvärlden är det oumbärligt att ha ett långsiktigt tän-kande och en nationell forskningsstrategi. Med hjälp av stödet från Vinnova kan vi på Wingquist lägga upp en forskningsplan på tio år, säger Rikard Söderberg, profes-sor i produkt- och produktionsutveckling på Chalmers.

Wingquist Laboratory startade år 2001. Fokus ligger bland annat på stöd för pro-duktframtagning och på olika typer av si-muleringsstöd för att kunna utvärdera både produkter och produktsystem i en dator, innan processen sätter i gång. Allt för att spara tid och pengar.

År 2007 utsågs Wingquist Laboratory till ett av 15 VINN Excellence Center, som är en form för samverkan mellan närings-liv, offentlig verksamhet samt universitet och högskolor och olika former av forsk-ning.

– Det betyder mycket för oss. Nu kan vi lägga ner mer tid på det vi är bra på och inte behöva jaga pengar på samma sätt. En annan stor förtjänst är att vi har blivit utvärderade på många plan – det var runt 180 ansökningar som kom in till Vinnova. Vi har fått en bra kvalitetsstämpel.

Forskning inom tre områdenForskningen bedrivs huvudsakligen inom tre områden: Systematisk Konstruktion & PLM (Product Lifecycle Management), Ro-

Effektivisering av

industriella processerCirka en fjärdedel av Sveriges BNP kommer från fordon- och verkstadsindustrin. I relation till det satsas det lite pengar på forskningen inom de områdena. Ett undantag är Wingquist Laboratory vid Chalmers i Göteborg.

bust Konstruktion & Geometrisäkring och Virtuella Fabriker & Flexibel Automation.

Området Systematisk Konstruktion & PLM, inom Wingquist Laboratory, lägger stort fokus på produktarkitektur och pro-duktfamiljer. Bygger man en hel familj, is-tället för bara en produkt, får man en helt annan ekonomisk förutsättning i budge-ten.

– Vi bygger upp arkitekturen på ett så-dant sätt att man enkelt kan återanvända lösningen. Vi tar fram en plattform som fungerar inom en produktfamilj, sedan är det de unika komponenterna som skiljer slutprodukterna åt.

Snabb start av produktionSyftet med forskningsområdet Robust Konstruktion & Geometrisäkring är att kunna ersätta kostsamma fysiska proto-typer och testserier med virtuell verifi e-ring.

Inom geometrisäkring har en metodik byggts upp, som gör produktionen för fö-retag säkrare och mer kostnadseffektiv. Wingquist Laboratory går in i ett tidigt ske-de för att kunna utvärdera hur geometrisk robusthet och effekten av tillverkningsva-riation inverkar på produktens egenskaper och utseende. Syftet är att göra produkten okänslig för tillverkningsvariation för att tillåta snabb start av produktion och glo-bal produktion.

– Under mina femton år i branschen har jag märkt att en tydlig trend är att det vi-suella blir allt viktigare. En produkt mås-te se snygg ut – köparen ser det som ett kvalitetstecken. Vårt arbete är att ta fram så precisa förutsättningar som möjligt för att undvika merkostnader för företagen i slutändan.

Optimerade robotbanorInom det tredje området, Virtual Factory & Flexible Automation, är den virtuella fabriken i fokus – en vision som funnits länge. Samarbetspartnern FCC, Fraunho-fer Chalmers Center, har utvecklat en pro-gramvara som optimerar robotbanorna i tillverkningens olika processer.

– I vårt system kan vi tidigt gå in och maximera robotarnas förmåga i relation till hela tillverkningsprocessen. Vi kan många gånger återanvända lösningarna och ändå ha en fl exibilitet i systemet.

Rikard Söderberg tror att Sverige har mycket att konkurrera med och tycker att det krävs ett nytänkande på många plan, både hos personal i fabriker och hos politi-ker i toppskiktet.

– Vi kan inte bli bäst på allt, men vi har en enorm kompetens i Sverige och kan ta lead inom många delområden för att be-hålla och till och med utveckla industrin i landet. Det behövs bara lite jävlar anam-ma.

Simulering och visualisering av effekten av tillverknings- och monteringsvariation.

Wingquist Laboratory

Wingquist Laboratory är ett av 15 VINN Excellence Center.

De arbetar för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. För att göra det behövs utveckling av kunskap, metoder och verktyg för en mer kostnadseffektiv pro-duktframtagningsprocess – något Wingquist forskar om.

Centret bedriver forskning inom tre strategiskt viktiga områden:

1. Systems Engineering & PLM

2. Robust Design & Geometry Assurance

3. Virtual Factory & Flexible Automation

Forskningen ska effektivisera de industriella processerna för att ta fram nya produkter och produk-tionslösningar. Forskningen har stark koppling till fordons- och verkstadsindustrin i Sverige men berör även andra branscher.

I centrumet ingår bland andra Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathema-tics, Volvo Cars, Saab Automobile, Volvo Lastvagnar, Volvo Aero, ABB och Kongsberg

Institutionen för Produkt- och produktionsutvecklingChalmers tekniska högskolaSE-412 96 Göteborg

Besöksadress: Hörsalsvägen 7A Tel: 031-772 1365 Fax: 031-772 1375

Centrumföreståndare: Rikard Söderberg, 031-772 8617

www.wingquist.chalmers.se

Page 20: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Sandvik Coromant tillverkar verktyg för svarvning, fräsning och borrning i metall-iska material. Redan på 1860-talet förstod ledningen i Sandvik vikten av att etablera ett nära samarbete med kunderna; en fi lo-sofi som i allra högsta grad fortfarande är en ledstjärna i Sandvik Coromants dagliga arbete.

Enligt företaget kommer närmare hälf-ten av försäljningen från produkter som är yngre än fem år, vilket vittnar om bety-delsen av förnyelse. Bolagets beslut om att utöka forsknings- och utvecklingsinvest-eringarna med 25 procent bottnar bland annat i en ökad förändringstakt hos före-tagets kunder. Kundernas produktlivscykel har förkortats och efterfrågan på nya pro-dukter förstärkts. Förändringar i kompo-nenternas material och utformning ställer nya krav på de skärande bearbetningsverk-tygens utformning. Flyg- och bilindustrin är exempel på detta, där nya komplexa material kräver större insatser av en verk-tygsleverantör som Sandvik Coromant.

På Sandvik Coromant rustar bolaget för att leva upp till efterfrågan:

– Med en snabb förändringstakt blir det allt mer resurskrävande att vara ett FoU-intensivt företag. I klartext innebär det att vi behöver mer resurser för att kunna svara upp mot den ökade takten på produktutvecklingssidan, sä-ger Magnus Ekbäck.

Orsaken till den ökade för-ändringstakten hos kunderna kommer bland annat från ett ökat konsumenttryck och en ökad efterfrågan av nya pro-dukter.

– Små förändringar på en produkt kan ställa stora förändringskrav på exempelvis de formverktyg som används för att tillver-ka produkten och som bearbetas med våra skärverktyg. För att till exempel forma ska-let på en mobiltelefon krävs en hel del be-arbetning av gjutverktyget, samma sak för verktyg där knappsatserna tillverkas. Tren-

den är att konsumenten efterfrågar nya produkter i allt snabbare takt. Vår uppgift är att se till att verktygen för att klara en produktförnyelse fi nns.

Ökade FoU-resurserFör att klara den ökade efterfrågan utökas bolagets FoU-avdelning för skärverktyg i Sandviken med ett 40-tal medarbetare. Företaget räknar med att anställa både

nyexaminerade högskole- och civilingenjörer, men även spe-cialister som patentingenjörer. Personalstyrkan ska också för-stärkas vid Sandvik Coromants forskningsanläggning för hård-metall i Västberga utanför Stockholm.

– Förutom att vi måste öka vår kapacitet så att den mot-svarar företagets goda tillväxt och kundernas efterfrågan vill

vi kliva in i nya intressanta områden med vår forskning och produktutveckling.

Filosofi n är inte att positionera företa-get som verktygsleverantör utan som en partner, problemlösare och produktivitets-förbättrare för bolagets kunder. Huvud-budskapet är att erbjuda lösningar som sänker tillverkningskostnaden, och om

möjligt, även höjer komponentkvaliteten. Vägen till framgång bygger på tre hörnste-nar.

– En av hörnstenarna är att ha en mycket nära dialog med kunderna för att tillsam-mans identifi era problem som kunden har i sin tillverkning. En annan hörnsten är en ut-hållig satsning på forskning och utveckling. När vi jämför oss med konkurrenterna sat-sar vi i runda siffror dubbelt så mycket mot vad branschen generellt lägger ner. En tred-je hörnsten är förnyelsekraften som fi nns inom bolaget; både att förnya oss i form av det erbjudande som vi har, men även att förnya oss i sättet vi gör saker på vad gäller arbetsmetoder och affärskoncept.

Inhemsk forskning För att skapa och bibehålla förnyelse, och ha en konkurrenskraftig komponenttillver-kande industri i Sverige, måste Sverige ha egen världsledande forskning och utveck-ling på hemmaplan.

– Jag ser en situation där den tillverkan-de industrin, forskningen och utbildnings-systemet är tre intressenter som samverkar, föder och stimulerar varandra. Det är där-för som Sandvik Coromant engagerar sig i forskningsfrågor kopplat till skärande be-arbetning.

På 1990-talet utvecklade och introduce-rade Sandvik Coromant verktygssystemet Coromant Capto, vilket på latin bety-der ”jag håller”. Coromant Capto är ett av Sandvik Coromant tidigare patenterat kopplingssnitt mellan verktyget och verk-tygsmaskinen. Verktygssystemet har mer än 15 år på nacken och har kommit att bli en ’de facto’ standard i industrin.

– Nu har verktygssystemet genomgått en ISO-standardisering vilket togs i mål under andra kvartalet under 2008. Verk-tygskopplingen ser i dag likadan ut men erbjudandet, sortimentet och användnings-områdena har utökats över åren.

FoU-investeringen är den tveklöst mest samlade offensiva satsning Sandvik Coro-mant gör under den senaste tioårsperioden. En satsning som ska bidra till att bolaget behåller sin position som marknadsledan-de på verktyg för skärande bearbetning.

AB Sandvik Coromant är det inter-nationellt ledande namnet när det gäller verktyg av hårdmetall för svarvning, fräsning och borrning samt modulära verktygssystem för svarvar och fleroperationsma-skiner. Företaget levererar bland annat till flyg- och bilindustrin, energisektorn (utrustning för olje-, gas- och elproduktion) och till an-nan verkstadsindustri.

Sandvik Coromant finns representerat med egen för-säljningspersonal och tekniska specialister i 60 länder, därutöver finns ett välutvecklat återförsäljar-nät. I 20 välutrustade Productivity Centers runt om i världen utbil-das kunder och egen personal i verktygslösningar för ökad produktivitet. Sandvik Coro-mant ingår i Sandvik-koncernens affärsområde Tooling och har verksamhet på fyra orter i Sve-rige – huvudkontor i Sandviken, tillverkning i Gimo, Norduppland, forskning och utveckling i Västber-ga, Stockholm och försäljning för den svenska marknaden i Kista.

AB Sandvik Coromant811 81 Sandviken

Tel: 026-26 60 00Fax: 026-26 61 80

www.coromant.sandvik.com

Sandvik Coromant satsar

stort på FoU-expansionSkärverktygtillverkaren Sandvik Coromant kommer att nyanställa omkring 40 personer under de närmaste två åren till sin FoU-avdelning i Sandviken.

– Vi måste utöka vår kapacitet så att den motsvarar vår goda tillväxt, säger Magnus Ekbäck, FoU-chef på Sandvik Coromant.

Magnus Ekbäck, FoU-chef Sandvik Coromant.

Sandvik Coromants nyaste gängverktyg CoroThread 266.

Verktygssystemet Coromant Capto har blivit en ’de facto’ standard i industrin.

Page 21: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Att energioptimera en av ett stålverks många processer behöver inte betyda att den totala förbrukningen minskar. Därför ska Prisma Centre for Process Integration in Steelmaking, forska kring hur hela pro-duktionssystem ska effektiviseras för att tillverkningen ska bli resurssnålare och mer konkurrenskraftig.

Traditionellt har förbättringsarbetet inom den metallurgiska industrin fokuse-rat på en del av fl ödet i taget. Men ofta har energi- och råvaruvinster som åstad-kommits i en del av processen gått förlo-rade när andra delar påverkas negativt. Därför försöker forskarna inom Prisma att titta på hela tillverkningskedjan för att skapa reella förbättringar när det gäl-ler kostnader, energianvändning, miljöef-fekter och hantering av restprodukter. Ett annat forskningsområde är att studera vad som händer i produktionssystem när ett tekniskt system byts mot ett annat och hur LKAB kan förädla råvaran till ståltillverk-ningen ytterligare.

– Processintegration handlar om att i ett helhetsperspektiv, med alltifrån råmateri-al, processtyrning, logistisk, restprodukter och energipriser se till att samspelet mellan de många processerna i kedjan fungerar. Bästa lösningen påverkas både av inre och yttre villkor, förklarar Jan-Olov Wikström, professor och forskningschef vid MEFOS, Metallurgical Research Institute AB.

Erkänt kunskapscentrumEtt viktigt mål med Prisma är att skapa ett internationellt erkänt kunskapscentrum för processintegration med tillämpnings-områden inom järn- och stålindustrin. All kompetens som byggs upp förs vidare till industrin, i första hand genom de företag som väljer att medverka i uppbyggnaden av centrumet. Idag ingår förutom forsk-ningsinstitutet Mefos, företagen LKAB,

Stålindustrins forskningspionjärer

inom processintegrationPrisma Excellence Center i Luleå är ett kunskapscentrum för processintegration vid ståltillverkning. Här möts akademi och industri för att forska kring hur hela produktionssystem ska effektiviseras i syfte att skapa en mer resurssnål och konkurrenskraftig ståltillverkning.

SSAB, Rautaruukki samt Luleå tekniska universitet i Prisma. Förhandlingar med andra aktörer pågår och innan året är slut räknar Wikström med att kunna räkna in ytterligare ett antal partnerföretag i kun-skapscentrat.

Strategiskt verktygMats Hallin, forskningschef vid LKAB och ordförande i Prismas styrelse, påpekar det faktum att förutsättningarna för industrin ändras över tiden.

– Genom Prisma hoppas vi få fram bra modeller som klarar av att hantera de om-världsförändringar vi ständigt ställs inför. Genom att ha modeller för delprocesserna i verksamheten kan vi lättare anpassa oss efter nya förutsättningar. Det arbete som görs inom Prisma kommer i slutänden att

PRISMA, Centre for Process In-tegration in Steelmaking är ett nationellt kunskapscenter för svensk stålindustri vid forsk-ningsinstitutet MEFOS i Luleå. Industripartners är LKAB, SSAB Tunnplåt och finländska Ra-utaruukki OYJ. Luleå tekniska universitet är akademisk samar-betspartner. Syftet med satsningen är att bygga upp ett kunskaps-centrum inom utveckling och tillämpning av processintegra-tionsmetoder inom stålindustrin. Centrumet finansieras också av VINNOVA, KK-stiftelsen samt Stif-telsen för Strategisk Forskning. Under perioden 2006–2009 kom-mer centret att ha en budget på 30 miljoner.

PRISMAMEFOS – Metallurgical Research Institute ABBox 812971 25 Luleå

Tel: 0920 20 19 00

Fax: 0920 25 58 32

www.prisma.mefos.se

kunna användas som ett viktigt verktyg för strategiska investeringar i LKAB:s verk-samhet.

Han får medhåll av Christer Ryman, forskare och gruppchef på Mefos.

– Om allt går som vi vill ska rönen som kommer ut ur forskningen inom Prisma att bilda skola på stålverk över hela världen. Vi påstår inte att vi är bäst i Sverige på pro-cessintegration. Men om man ska jobba med processintegration mot stålindustrin och malmleverantörer har vi den enorma fördelen att vi kan de här produktions-systemen. Det är en unik kombination vi i stort sett är ensamma om i hela världen.

Dynamisk verksamhetArbetet inom Prisma började hösten 2006, sedan dess har det hänt en hel del. I dag uppgår personalstyrkan till omkring tolv personer bestående av forskare från insti-tutet, doktorander från universitetet och seniora forskare från näringslivet. För Prismas partnerföretag avsätter både eko-nomiska och personella resurser i projek-tet. Bland annat tillhandahåller samtliga företag motsvarande en heltidsresurs un-der projekttidens första treårsperiod plus att ett antal personer fi nns tillgängliga som referenser och tillfälliga resurser.

– Prisma är ett unikt projekt där kopp-lingen mellan universitet, institut och nä-ringsliv ger dynamik till forskningen. Det märks inte minst på att vi redan lyckats sätta Prisma på kartan och skapa oss ett namn i branschen, säger Jan-Olov Wik-ström.

Han poängterar att syftet med verksam-heten inom Prisma är att hitta modeller för att optimera befi ntliga tekniker inom stål-industrin.

– Vi utvecklar inte några nya processer inom Prisma. I Europa kommer det inte att byggas några nya stålverk inom överskåd-lig tid, man sitter ganska låst i de tekniker man har och då gäller det att optimera des-sa system på bästa sätt.

I Prisma arbetar forskare från MEFOS, doktorander från universitetet och seniora forskare från näringslivet.

Foto: Lars Vaksjö

Christer Ryman, Jan-Olov Wikström och Mats Hallin hoppas att snart kunna räkna in ytterligare ett antal partner-företag i Prisma.

Page 22: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Det unika i konceptet är att forskarna på Ångströms inte bara kan lägga atomlager på en plan yta, utan även lägga skikt på en yta med väldigt kraftig topografi , det vill säga en bucklig eller till och med hålig och porig yta. Detta är möjligt tack vare att gasmolekylerna lägger sig över hela ytan. Med hjälp av gasmolekyltekniken kommer alla utrymmen dit gasmolekylen har tillträ-de att täckas av det tillförda materialet.

Jan-Otto Carlsson är professor på Ång-strömlaboratoriet vid Uppsala universitet och en av de drivande krafterna bakom forskningsutvecklingen.

– På en yta placerar sig atomerna i regel-bundna mönster. Det vi försöker att göra är att låta gasmolekyler gå in mot ytan där de adsorberas. Till en början sitter de på ytan och vibrerar, men rätt vad det är ram-lar gasmolekylerna sönder och fragmente-ras. En del av fragmenten blir kvar på ytan, andra lämnar ytan. Det innebär att vid var-je reaktion fås en återstod på ytan.

Metodiken erbjuder också möjligheten att blanda olika atomslag och lägga ett par tre atomlager av ett ämne och kanske fem lager av ett annat ämne. På så sätt kan helt nya material med helt nya egenskaper skapas.

– Det innebär att vi kan designa material på atomär nivå. Normalt vill man ha tunna lager, ett fåtal atomlager, men det fi nns ingen begränsning i antalet pulser som kan utföras för att lägga många atomlager på varandra.

Topografiska ytorMaterialutvecklingen syftar till att desig-na olika material för skilda tillämpningar. Tänkbara applikationsområden är bland an-dra solceller, slitstarka skikt och sensorer för

Ångströmforskare i material-

utvecklingens framkantGenom att låta gasmolekyler gå in mot en yta, där de adsorberas och fragmenteras, kan forskarna på Ångströmlaboratoriet skapa helt nya material med helt nya egenskaper. Professor Jan-Otto Carlsson leder arbetet på Ångströms.

medicinsk teknik. Speciellt inom medicinsk teknik är efterfrågan av att kunna skapa tun-na ytlager för små detaljer som till exempel kan implanteras i kroppen stor.

– På sistone har vi arbetat med att göra beläggningar inne i jättesmå porer. Vi har porer från 10 nm och upp till hundratals nm. I dessa ytterst små hålighe-ter kan vi lägga monolager av atomer som gör att det skapas rör i nanoskala. Rent praktiskt fungerar poren som en gjutform som skapar ett negativt avtryck av poren. Gjutformen, i form av poren, kan sedan tas bort och det nanoskaliga röret friläggas.

Tekniken innebär en enorm ytförstorning och i alla de tillämpningar där stor yta är en fördel, som katalys, men också för sensorer, är konceptet en mycket intressant teknik.

FöretagsutvecklingEfter att ha utvecklat material och arbetat med att förstå processerna på molekylär nivå driver Ångströmforskarna sitt arbete ett steg längre. Kunskapen överförs i ett antal tillämpningar där patentering och fö-retagsutveckling står på agendan. Nyligen har företaget Nanexa grundats.

–Bolaget arbetar med medicinsk teknik och sensortillämpningar på nanonivå och koncen-trerar sig på att göra poravtryck och möjlig-heten att använda sig av dessa stora ytor.

Företaget har inlett samarbete med fl era medicinska forskargrupper och i dag arbetar totalt 7-8 personer aktivt inom företaget. Pa-tentansökningar har möjliggjorts genom ett bidrag från Vinnova och bolaget har även

sökt EU-pengar från småföretagarprogram-met Eurostars och framtiden ser ljus ut.

– För konceptet med topografi sk teknik ligger vi i forskningens framkant och tillämpningsområden inom bland annat medicinsk teknik är stor. Hela energiområdet är också mycket intressant. Tek-niken i sig är inte så svår, men att kunna erbjuda en stabil re-producerbarhet är knepigare. Utmaningen ligger i att kunna designa gasmolekylerna så att de faller sönder på rätt sätt och verkligen lämnar den återstod som önskas. Få verksamheter i

världen arbetar med att utveckla ytbelägg-ningar på monolagernivå för ej plana ytor så här fi nns en stor potential.

På Ångströms är framtidsplanerna ut-stakade:

– Vi vill kunna förstå mer av kemin som sker på ytorna för att öppna för nya pro-cesser där vi tittar på stora tillämpnings-segment där tekniken kan ha betydelse internationellt. Med företagandet försöker vi driva det hela ett stycke till. Vi kan inte själva driva företaget utan behöver ha in folk från olika nischer för att få in kunskap i projektet och forskare från olika ämnes-områden, såväl industri som akademi.

För att få ytterligare spinn på forskning-en i regionen har Carlsson en önskan:

– Ett bättre samarbete mellan Stockholm och Uppsala är verkligen önskvärt. Regio-nen har fantastiska möjligheter med olika styrkeområden på de olika institutionerna som om de förenades kunde skapa oanade möjligheter.

Professor Jan-Otto Carlsson på Ångströmlaboratoriet leder spjutspetsforskningen inom materialutveckling vid Uppsala universitet.

Sensoryta med nanorör av titandioxid.

Ångströmlaboratoriet inrymmer en stor del av Uppsala universitets verksamhet inom ämnesområ-det fysik, materialkemi, teknik och matematik. Även Institutet för rymdfysik har en del av sin verksamhet lokaliserad till Ång-strömlaboratoriet. Forskningen inom den teknisk-naturvetenskap-liga fakulteten sträcker sig från förutsättningslös grundforskning till tillämpad och industrinära forskning. Den förenar inte säl-lan teknisk och naturvetenskaplig forskning i innovativa, tvärveten-skapliga campusmiljöer. Enligt flera utvärderingar liksom ranking av universitet håller forskningen en mycket hög internationell klass och rankas högt. De största forsk-ningsområdena är för närvarande biologisk mångfald, bioteknik, energi, informationsteknologi, ma-terialvetenskap och genomik.

Företaget Nanexa AB grundades 2006 av sju forskare och entre-prenörer. Företaget utvecklar medicin- och miljötekniska pro-dukter utgående från en generell teknisk plattform baserad på nano-teknologi.

www.teknat.uu.se/forskning/

www.angstrom.uu.se

www.mkem.uu.se

Page 23: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Förädling av träd är normalt en långdra-gen historia. Många träd blommar första gången när de är 10-20 år gamla. Träd-förädlare tvingas därför vänta lika länge mellan varje korsning i trädförädlingspro-grammen. Ove Nilsson och hans forskar-grupp vid Umeå Plant Science Centre, som drivs i ett samarbete mellan SLU och Umeå universitet, har lyckats identifi era den gen som kontrollerar när träden blommar. En annan upptäckt, som var helt oväntad, var att denna gen också kontrollerar när trä-den slutar växa på hösten.

Genom att aktivera genen i förtid kan man få träd att börja blomma redan när de är några veckor gamla. Forskarteamet har exempelvis fått en hybridasp att blomma efter några veckor istället för efter tio år. Förhoppningen är att radikalt kunna snab-ba på växtförädlingen på skogssidan ge-nom att få träden att blomma tidigare.

Får fram nya egenskaperNär tekniken så småningom kan överföras på de ekonomiskt mycket vikigare träd-

slagen gran och tall, kommer även kors-ningen av dessa träd att kunna ske betydligt snabbare.

– Vad vi vet i dag är att gran och tall har samma typ av gener som vi har visat kon-trollerar blomningen hos asp och poppel. Vi har också en del data som indikerar att de fungerar på samma sätt. Så vi har gan-ska stora förhoppningar om att lyckas in-ducera tidig blomning även hos gran och tall, säger Ove Nilsson.

Tidigt blommande träd kan användas till att snabbt förädla fram eftertraktade egen-skaper som köldtålighet och sjukdoms-resistens. I framtiden kommer forskarna även kunna producera träd som skräddar-sytts för olika slutanvändningar, exempel-vis etanolproduktion, pellets, nya typer av papper som ersätter plast eller nya starka konstruktionsmaterial.

Anpassning till nytt klimat– Det här kan också vara ett viktigt verk-tyg för förädlingen när det gäller att an-passa träden till nya tillväxtzoner eller till

ett föränderligt klimat. Vad vi gör nu är att vi tittar på det som händer på våren ock-så, med knoppbrytningen, för att försöka se om generna har en roll där också. Det här är väldigt viktiga processer utifrån hela klimatproblematiken. Potentiellt kan man få väldigt stora problem för träden om kli-matet förändras allt för mycket, förklarar Ove Nilsson.

Genforskning ger

skräddarsydda trädGenom att föra över en gen som styr blomningen har professor Ove Nilsson vid SLU lyckats påskynda blomningsförloppet hos träd. Därmed kan eftertraktade egenskaper hos olika träd snart korsas in betydligt snabbare.

Sverige kan producera biogas som mot-svarar samma energimängd som ett halvt kärnkraftverk. Men för att nå maximal po-tential för utvinningen krävs både att man tar vara på allt råvarumaterial och att pro-cesserna optimeras.

Proteinrika material är väldigt energiri-ka och ger mycket biogas. Därför är till ex-empel slakteriavfall ett mycket eftertraktat substrat för rötning. Vid institutionen för mikrobiologi vid Sveriges lantbruksuni-

Optimerar biogasutvinningenBiogasen ses som ett av våra mest lovande miljövänliga biodrivmedel. Vid SLU bedrivs världsledande forskning om hur mikroorganismer kan bidra till att optimera utvinningsprocessen.

versitet är biogasproduktion från protein-rikt material ett särskilt forskningsområde. Forskningen sker inom ramen för SLU:s temaforskningsprogram MicroDrivE, som täcker in alla steg i en uthållig biodrivme-delsproduktion, inklusive användningen av cellulosarika material.

Mikroorganismer löser problemBiogas bildas naturligt när organiskt ma-terial bryts ner i en syrefattig miljö. Sam-

ma processer utnyttjas när organiskt avfall eller grödor rötas i en biogasreaktor. Den biogas som bildas består främst av metan och koldioxid och kan användas för pro-duktion av värme, el eller fordonsgas. Den höga kvävehalten innebär dock risk för ökad ammoniakbildning, vilket hämmar processen. SLU-forskaren Anna Schnürer och hennes forskargrupp arbetar med att lösa det här problemet. Genom att använ-da mikroorganismer på ett smart sätt är hennes mål att avsevärt förbättra förutsätt-ningarna för biogasproduktionen för att få ut så mycket gas som möjligt.

– Jag har isolerat unika mikroorganis-mer som är väldigt ammoniaktoleranta. Min förhoppning är att kunna använda organismerna för att få stabila biogas-processer där det förekommer mycket kväve. Det fi nns utrymme för att opti-mera processerna genom att vinna ny kunskap om de här organismerna. Med deras hjälp kan framställningen av bio-drivmedel utvecklas så att energiutbytet ökar, ekonomin i produktionen förbätt-ras och miljöpåverkan minskar, säger Anna Schnürer.

Utnyttjar alla delarAnnas forskning inkluderar även restpro-dukten från etanolproduktion, drank, som också innehåller mycket proteiner och kan omvandlas till biogas. Rötresten från bio-gasproduktionen innehåller i sin tur myck-et växtnäringsämnen och är därför ett utmärkt gödningsmedel.

– De är båda bra exempel på tanken bakom MicroDrivE-programmet som är att utnyttja alla delar av kedjan, från råvara till slutprodukt, tillägger Anna Schnürer.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Huvuduppgiften är att genom högkvalitativ forskning, utbildning och fortlöpande mil-jöanalys bidra till god livskvalitet och en ökad tillväxt. Verksamhe-terna bedrivs inom fakulteterna för veterinärmedicin och hus-djursvetenskap, naturresurser och lantbruksvetenskap, land-skapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap samt skogs-vetenskap.

SLU är ett av Sveriges mest forskningsintensiva universi-tet, då nästan tre fjärdedelar av verksamheten utgörs av forsk-ning. En tredjedel av all biologisk forskning i Sverige sker vid SLU.

Sveriges lantbruksuniversitetBox 7070750 07 Uppsala

Tel: 018-67 10 00

www.slu.se

Anna Schnürer, forskare vid SLU.

Professor Ove Nilsson, SLU.

Page 24: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Fastelaboratoriet vid Luleå tekniska uni-versitet (LTU) är ett av 15 VINN Excellence Centers, utvalda av Vinnova i hård kon-kurrens. Vinnova, LTU och fl era företags-intressenter satsar tillsammans en kvarts miljard kronor under tio år för ett utveck-la Fastelaboratoriet till ett världsledande centrum för forskning och utveckling av funktionella produkter. Laboratoriet, som fått sitt namn efter framlidne professorn i produktutveckling vid Stanford Univer-sity, Rolf Faste, leds av professor Lennart Karlsson vid Avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion.

– Verksamheten bygger på den världs-ledande forskning som bedrivs vid LTU inom produktutveckling, datorsimulering och distribuerat ingenjörsarbete. Nu får vi möjligheter att fortsätta utveckla vårt kun-nande, säger Lennart Karlsson.

Funktion istället för produktFastelaboratoriets mål är att vidareutveck-la metod- och verktygsstöd för en ny affärs-modell där företagen säljer funktioner och totalerbjudanden istället för produkter.

– Affärsmodellen går i korthet ut på att leverantören, exempelvis Volvo Aero, äger fl ygmotorn medan kunden köper hela funktionen av fl ygmotorn. En sådan mo-dell ställer andra krav på produktutveck-ling med ett mer långsiktigt tänkande när det gäller service och underhåll av motorn, förklarar Lennart Karlsson.

När produkten i sig endast utgör en del av det totalerbjudande som levereras till kunden blir det viktigare att redan på idé-

Universitet och industri sam-

verkar om produktutvecklingI Fastelaboratoriet formas framtidens arbetssätt och metoder för utveckling av funktionella produkter. Basen för verksamheten är den världsledande forskning som bedrivs vid Luleå tekniska universitet i nära samarbete med fl era företag.

stadiet ha kontroll över kostnaderna under produktens hela livscykel.

– Med hjälp av de nya metoder för pro-duktutveckling som utvecklas vid LTU kan företag redan på ett tidigt skede i ut-vecklingsprocessen öka sin konkurrens-kraft genom att skaffa sig kunskap om nya produkters funktion och prestanda sett ur ett helt livscykelperspektiv, säger Lennart Karlsson.

Täcker hela utvecklingsprocessenEtt viktigt inslag i Fastelaboratoriets verk-samhet utgörs av så kallade Siriusprojekt, industriellt orienterade produktutveck-lingsprojekt som genomförs av studenter som läser sista året vid civilingenjörspro-grammen Maskinteknik, Teknisk design samt Elektroteknik. I nära samarbete med industriföretag får studenterna arbeta i skarpa utvecklingsprojekt som täcker hela utvecklingsprocessen från kundbehov till prototypframtagning.

Samarbetet ger fördelar för båda parter. Studenterna får inblick både i dagens och framtidens sätt att arbeta och samarbeta. Samtidigt får industriföretagen tillgång till nytänkande produktutveckling. Ett av fors-karteamen från LTU:s Siriusprojekt vann nyligen den prestigefyllda ekobilstävlingen på Nogarobanan i Frankrike med världens bränslesnålaste hybridbil som konstruerats av studenter vid LTU.

Nybyggd experimentstudioDe avdelningar vid LTU som deltar i Fas-telaboratoriets forskning är Datorstödd

Henrik Nergård är doktorand vid Avdelningen för Funktionella produkter på LTU.

maskinkonstruktion, Entreprenörskap, Funktionella produkter, Hållfasthetslä-ra, Materialmekanik och Strömningslära. Medverkande företag är BAE Systems, Gestamp HardTech, Hägglunds Drives, LKAB, Metso Panelboard, Sandvik Coro-mant, Volvo Aero, Volvo Cars och Volvo Lastvagnar.

Med fi nansiering från Kempestiftelser-na, Wallenbergstiftelserna, LTU och Aka-demiska Hus har drygt 30 miljoner kronor investerats i en om- och tillbyggnad av cen-trets lokaler på LTU. Här invigdes nyligen en ny experimentstudio för distribuerat in-genjörsarbete där skeendet kan följas på distans av olika parter med hjälp av video-teknik.

– Både affärspartners och kompetens fi nns alltmer utspritt till följd av globali-seringen. Detta ställer krav på nya sam-arbets- och kommunikationsmodeller, kommenterar Lennart Karlsson.

Ger företagen nya idéerDet sätt på vilket Fastelaboratoriets forsk-ning har integrerats med företagsvärlden är i dag unikt för Sverige, framhåller Len-nart Karlsson.

– Den forskningskompetens som fi nns på LTU ger oss möjlighet att tänka före företagen och visa dem i en riktning som främjar både deras egen och forskningens utveckling. Vår styrka är förmågan att ta fram nya idéer. Med utgångspunkt i före-tagens behov kan vi formulera forsknings-problem och utveckla dem i forskningens frontlinje.

Lennart Karlsson, professor vid Avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion, leder Fastelaboratoriets forskningsarbete.

Luleå tekniska universitet, med 1.600 anställda och drygt 14.000 studenter, är Skandinaviens nord-ligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världs-klass. Forskningen kännetecknas av gränsöverskridande samarbete mellan universitetets forsknings-avdelningar och nära samverkan med näringsliv och samhälle. Forskning bedrivs i samarbete med företag som Ford/Volvo, LKAB, Airbus, Volvo Aero och IBM och med internationella partners som MIT och Stanford University.

Luleå tekniska universitet971 87 Luleå

Telefon: 0920-49 10 00

www.ltu.se

Page 25: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

Vill man optimera forskningens kvalitet och nyttiggörande inom det medicinska området bör fokus vara på att kraftigt stärka forsk-ningsbasen, skapa incitament för att vården ska bli mer krävande och aktiv i innovations-processen, samt förbättra samverkan mellan alla parter inom systemet. Det menar LIF, branschorganisationen för de forskande läke-medelsföretagen, vars medlemmar är allvar-ligt oroade över den pågående utvecklingen.

– Inom vår industri vill företagen vara där forskningsmiljön håller högsta kvali-tet. Gör den inte det så fl yttar man på sig, konstaterar Anna Nilsson Vindefjärd. En sådan utveckling vore mycket olycklig för Sverige som helhet, bl. a för att om det inte fi nns företag i Sverige som har kunskap och ekonomiska resurser att vidareutveckla en produkt fram till att patienter faktiskt kan dra nytta av den, så spelar det ingen roll hur bra forskning Sverige producerar.

Inom forskningen utgör de kliniska stu-dierna en kritisk faktor i all framgångsrik läkemedelsutveckling.

– Det är ett faktum att Sverige har tap-

Anna Nilsson Vindefjärd, LIF:

Sverige behöver en nationell vision

med fokus på forskning och innovation– Forskning är inte en kostnad utan en investering. Vi efterlyser en långsik-tig, blocköverskridande nationell forsknings- och innovationsstrategi. Det är ett måste för att svensk medicinsk forskning ska vara konkurrenskraftig även i framtiden, säger Anna Nilsson Vindefjärd, Director Research Policy på LIF och senior forskare i medicinsk innovationskunskap på Karolinska Institutet.

pat mark. Det blir svårare och svårare för våra medlemsföretag att gentemot sina hu-vudkontor i andra länder motivera att kli-niska studier ska förläggas till Sverige. De vill kunna säga det, men tyvärr börjar de sak-na argument.

För att Sverige skall vara ett föregångsland inom life sci-ence menar LIF att det krävs ett nytänkande inom den kli-niska forskningen och delega-tionen för klinisk forskning är ett bra första steg.

– Det krävs en nationell plan där ansvaret för klinisk forskning tydliggörs genom att staten tar ett huvudansvar och att man på sikt arbe-tar för att få en huvudman för forskning-en.

EffektiviseringLäkemedelsutveckling är en tidskrävande och kostsam process. Om de olika huvud-männen kunde enas om vissa strukturer

skulle inte minst arbetet med de kliniska studierna kunna effektiviseras enormt.

– Ofta är det samma saker som måste tas upp med sjukvården och behandlas om och om igen inför en klinisk studie. Om vi kan visa att man i Sverige kan gå snabbt från forskning till klinisk studie och vidare till praktisk, klinisk användning, då har vi en stor konkurrensfördel gentemot andra

länder.

Efterlyser visionAnna Nilsson Vindefjärd på-pekar det faktum att Sverige saknar en nationell vision för framtida tillväxt. Något som är en självklarhet för de fl esta andra länder och bevisas av en hög dokument på hennes skrivbord, samtliga nationella policydokument från ett stort antal länder.

– Samtliga har tillväxtplaner som är ba-serade på forskning och innovation. Om vi inte ser upp blir vi snart omkörda. Kärn-frågan är om Sverige ska vara ett attraktivt land med kunskapsverksamhet i framti-den? Om svaret är ja, då gäller det för po-litikerna att inse att forskning inte är en kostnad utan en investering och agera där-efter.

LIF är branschföreningen för forskande läkemedelsföretag verk-samma i Sverige. LIF har drygt 60 medlemsföretag vilka står som tillverkare för ca 90 % av alla läkemedel som säljs i Sverige.LIFs medlemsföretag har totalt ca 22.000 anställda i Sverige. Före-tagen bedriver forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige för ca 8 miljarder kronor årligen. Den totala exporten av läkemedel från Sve-rige uppgick år 2006 till drygt 59,3 miljarder kronor samtidigt som vi till Sverige importerade läkemedel för ca 18,5 miljarder kronor. Det innebär att vårt handelsöverskott med läkemedel år 2006 uppgick till ca 40,8 miljarder kronor.

LIF – de forskande läkemedelsföretagenBox 17608Ringvägen 100118 92 Stockholm

Tel: 08 462 37 00

www.lif.se

Anna Nilsson Vindefjärd, LIF.

Gestamp HardTechs verksamhet grundar sig på den patenterade teknik för press-härdning av stål, som dåvarande Norr-bottens Järnverk uppfann 1974 och sedan utvecklade tillsammans med Luleå teknis-ka universitet. I början fi ck tekniken sin tillämpning framför allt inom produktion av enklare jordbruksredskap, men den vi-sade sig snart få sin viktigaste tillämpning inom fordonsindustrin. I slutet av 1980-ta-let fi ck företaget en stororder på att tillver-ka balkar till sidokrockskydden i dörrarna i den nya SAAB 9000 och då ändrades fokus. Idag arbetar Gestamp HardTech enbart mot bilindustrin och är det ledan-de företaget inom forskning, utveckling, produktion och testning av presshärdade säkerhetskom-ponenter till motorfordon.

Stor precisionTill skillnad mot normal härd-ning av stål, där härdningen görs i fl era steg och ofta resul-terar i deformationer och in-exakta mått, bygger Gestamp HardTechs presshärdning på att stålet formas och härdas samtidigt, vilket ger stor pre-cision. Gestamp HardTechs produkter har en relation mellan styrka och densitet som motsvarar den hos aluminium, men efter-

som grundmaterialet är stål är de mycket billigare och enklare att montera in. Kom-binationen av hög hållfasthet och hög energiupptagnings-förmåga ger exceptionellt goda egenskaper för krock-tillämpningar.

– Säkerhetskraven inom bilin-dustrin har skärpts enormt under de senaste tjugofem åren och skapat större behov av starka och stabila säkerhetskom-ponenter som vår presshärdningsteknik fyller. De allt skarpare miljökraven betyder också att bilarnas vikt måste reduceras och eftersom våra produkter är så lätta bidrar samtliga av våra komponenter till att man

kan minska fordonens bräns-leförbrukning, säger Martin Jonsson, chef F&U på Ge-stamp HardTech.

Projekt med universitetGestamp HardTech arbetar med tre produktområden – si-dokrockskydd i dörrar, kaross-komponenter, som exempelvis stolpar och takbågar, samt stötfångare. Forskning och utveckling är en väsentlig del

av företagets verksamhet och man bedri-ver många projekt tillsammans med Luleå tekniska universitet. Bland annat har före-

taget täta samarbeten med universitet vid examensarbe-

ten och doktorandstudier.– Detta ger stora fördelar för

både Luleå tekniska universitet och oss. Vi får tillgång till duktiga, unga forskare samtidigt som vi kan erbju-da dem en stark länk till industrin och

möjlighet att steg för steg implementera sin kunskap mer tillämpat. Vi tar alltid en mycket aktiv roll i doktorandernas arbete och anställer dem ofta, säger Martin Jons-son.

Gestamp HardTech i Luleå är huvudort för koncernens presshärdningsdivision och man har även produktionsanlägg-ningar i Tyskland, USA och Kina. Ef-terfrågan är mycket stark och företaget expanderar snabbt. När Martin Jonsson kom till företaget i början av 1990-talet arbetade två personer på FoU-avdelning-en, idag är antalet 50. På hela företaget fanns vid den tiden 50 medarbetare och nu ligger siffran på 600, bara i Luleå, be-rättar han.

– Lagstiftningen och konsumenternas krav driver marknaden för säkra och mil-jövänliga fordon. Vi fortsätter att växa och ser att behoven av våra produkter bara kommer att öka. Visionen är att bibehål-la vår världsledande position inom press-härdning.

Gestamp HardTech är speciali-serat på presshärdningsteknik och ingår i den spanska koncer-nen Gestamp Automocíon, som 2005 köpte företaget av SSAB. I Luleå finns FoU, verktygs- och processutveckling, produktion, företagsledning, marknad och konstruktion. Divisionen sorte-rar direkt under huvudkontoret i Madrid. Tillverkning sker även i Tyskland, USA och Kina.

Gestamp HardTech ABBox 828, Ektjärnsvägen 5971 25 Luleå

Tel: 0920-47 40 00

www.hardtech.gestamp.com

Tätt samarbete industri – akademiVikten av samarbete mellan industrin och akademin betonas allt mer. Luleåbaserade Gestamp HardTech är ett lysande exempel på ett ledande forskningsintensivt företag med starka länkar till akademin.

Martin Jonsson, chef F&U på Gestamp HardTech.

Page 26: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

Spetsforskningscentret HERO-M, Hierar-kisk Design av Industriella Material, på KTH är ett av Vinnovas 15 VINN Excel-lence Center. Här är arbetet inriktat på att utveckla nya designmetoder och till-lämpa dem på industrirelevanta material. I praktiken innebär det beräkningar av hur atomer placerar sig i olika typer av atom-anordningar, hur de bygger upp strukturen i olika material och vad som händer vid framställning, värmebehandling och an-vändning.

– Vårt mål är att materialet ska desig-nas samtidigt med den komponent man tar fram, i en integrerad process. Den viktigaste vetenskapliga utmaningen är att fastställa sambandet mellan struktur och egenskaper ur grundläggande principer om atomer och materialets struktur, istället för de empiriska metoder som oftast används i dag, förklarar John Ågren som är professor i metallografi och föreståndare för Hero-M.

Han berättar att verksamheten på Hero-M är inriktad mot ganska traditionella ma-terial som stål och hårdmetaller.

– Flera storföretag inom materialområ-

Hero-M designar material

för framtidens industriMaterialutveckling är en långsam process, mycket beroende på att det saknas rätt verktyg. Samtidigt är nya material en förutsättning för ny teknik. Nu ökar tempot tack vare nya möjligheter att ”designa” material med önskade egenskaper genom beräkningar. På KTH:s spetsforskningscenter Hero-M designas material för framtidens industri.

det har engagerat sig som partners i cen-tret. I Sverige är stålbolagen inriktade på stål med speciella egenskaper, stål som är svåra att tillverka. På så vis har de ett för-språng nu när konkurrensen från asiatiska

ståltillverkare hårdnar. Vår forskning hjäl-per dem att ligga steget före även i fram-tiden.

Spännande framtidDen viktigaste ingenjörsmässiga utmaning-en för HERO-M är tvådelad. Dels måste de grundläggande metoderna förbättras så att de kan hantera verklighetens mycket kom-plexa material och processer, dels måste de nya metoderna anpassas så att de kan an-vändas som verktyg i industriell miljö för att utveckla nya material.

– Det nära samarbetet mellan högsko-le- och industriforskare inom centret blir nyckeln till att möta den ingenjörsmässiga utmaningen, fastslår John Ågren.

Hero-M har fi nansiering i tio år framåt. Om allt går enligt planerna hoppas John Ågren att man då lyckats åstadkomma vad man föresatt sig, att ta fram en fungerande process där man konstruerar komponenter samtidigt med själva materialdesignen.

– Om tio år har vi även vidareutvecklat nya material som till exempel metallglas. Från början har man bara kunnat tillverka tunna band eller folie i metallglas. Men nu kan man göra större, centimetertjocka bi-tar och vi räknar med att kunna ta fram ännu bättre legeringar, vilket öppnar helt nya möjligheter och användningsområden för framtidens industri.

Spetsforskningsentret HERO-M, Hierarkisk Design av Industriella Material, på KTH är ett av Vinno-vas 15 VINN Excellence Center. Inom centret, som är placerat vid Institutionen för Materialvetenskap på Skolan för industriell teknik och management på KTH, förbättras in-dustrirelevanta materials prestanda genom ingenjörsmässig design.

Centret engagerar såväl svenska storföretag inom materialområdet, t ex stål och hårdmetalltillverkare, som specialiserade programvaru-företag och utvecklingsbolag samt flera olika forskargrupper på KTH. Forskningen, som är tvärvetenskap-lig och sker i nära samarbete med industrin, syftar till att utveckla morgondagens material och ingen-jörsverktyg.

HERO-MInstitutionen för MaterialvetenskapKTHBrinellvägen 23100 44 Stockholm

Tele: 790 60 00

www.mse.kth.se/hero-m/ John Ågren, professor i metallografi och föreståndare för Hero-M.

– Vi lever i en värld av material, vår upp-gift är att göra den ännu bättre, säger Lars Hultman, professor i tunnfi lmsfysik och le-dare för forskningsmiljön FunMat vid Lin-köpings Universitet.

Sveriges välstånd har till stor del byggts på förmågan att för-ädla naturtillgångar som berg och skog till produkter. För att det ska fungera även i fram-tiden krävs gedigna kunska-per och intresse för material. Industriaktörerna har insett tillväxtpotentialen på materi-alsidan och ropar efter grund-forskning.

– Industrins styrka ligger i produktfram-tagning och -utveckling. Själva grundforsk-ningen måste universiteten stå för och det är i detta samarbete som FunMat har fun-nit sin roll. Speciellt är det nanoteknologi och ytfunktionalisering som lockar.

MAXMAX-materialen började utforskas vid LiU i början av 2000-talet. Lars Hultman förklarar att M är en metall, A en ickeme-

tall som kisel medan X står för kol, kväve eller syre.

– Olika kombinationer av grundämnen gör det möjligt att optimera materialytans

egenskaper för vitt skilda till-lämpningar.

MAX-material är idealiska bland annat i elektriska kontak-ter. Idag används ofta guld som är en extremt bra ledare och inte rostar, men är mjukt, dyrt och miljöbelastande. Likaså är forsk-arna med och tar fram nästa ge-nerations superstarka skikt för verktyg och maskinkomponenter.

– Framtidens produkter som bygger på dagens forskning ska kunna konkurrera med miljömässiga fördelar, höjd kvalitet och effektivare tillverkning. Sverige har i FunMat en ledande forskningsmiljö för att exploatera denna unika gren av nanotek-nologi för tunna fi lmer av nya material.

FramtidThomas Liljenberg, materialforskningschef på ABB och styrelseordförande i FunMat menar att man i Linköping har stora möj-

ligheter att åstadkomma resultat av stort värde för svensk industri.

– Här fi nns spetskompetens i världsklass. Det kan leda mycket långt.

Anita Lloyd Spetz, professor och vice cen-trumledare som nyligen startat avknopp-ningsföretaget SenSiC AB vilket marknadsför SiC-gassensorer bland annat för bilindustrin, är övertygad om att det om tio år har vuxit fram nya industrigrenar ur FunMat.

– Vi kommer att ha en patentportfölj som är självgenererande och kanske också ett eget innovationsbolag. Satsningen kommer även att ha resulterat i fl era framgångsrika avknoppningsföretag.

FunMat (utläses funktionella nano-strukturerade material) är ett VINN Excellence Center finansierat av statliga VINNOVA, Linköpings uni-versitet och tolv industriföretag. Budgeten är på 20 miljoner kronor per år fram till 2017.

Partnerna studerar och exploate-rar nya så kallade MAX-material, som står i fokus för den största satsningen hittills på materialforsk-ning vid Linköpings universitet.

Resultatet av satsningen kom-mer att kunna mätas i form av antal upptäckter, disputerade forskare, publicerade artiklar och nya patent.

Bland medverkande partners finns ABB, Accelerator i Linköping, Ford Motor Company/Volvo Car Corporation, Impact Coatings, Ion Bond Sweden, Kanthal, Norstel, Sandvik Tooling, Seco Tools, SKF, Volvo Technology och ZnOrdic.

Centret utbildar många doktoran-der, vilka ofta rekryteras från Y, F, M och TB-programmen.

FunMatLinköpings universitet 581 83 Linköping

Tel: 013-28 29 44Fax: 013-28 89 18

www.liu.se/funmat

FunMat i Linköping – smart

materialforskning i världsklassLinköpings Universitet har en stark forskningsmiljö som blivit ett begrepp runt om i världen. Ett av fl aggskeppen är FunMat där man genom forskningspengar från Vinnova har skapat en världsledande forskningsmiljö kring ytbeläggningar.

Professor Lars Hultman

Foto: Peter Karlsson

Page 27: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

När många svenska städer arbetade hårt för att skaffa sig ett lärcentra, högskola eller universitet så valde Oskarshamn att göra tvärtom. Här satsade man istället på att bygga en akademisk plattform för sam-verkan mellan näringsliv, offentlig verk-samhet, universitet och högskolor. Nova Högskolecentrum fi rade nyligen 10-årsju-bileum. Universitetskansler Anders Flod-ström konstaterade i ett tal att centret blivit ett unikt bidrag till Sverige som kun-skapsland.

Tätt samarbeteNova samarbetar tätt med regionens nä-ringsliv där fl era tunga industriföretag ver-kar: Södra Cell Mönsterås, Scania, OKG, SKB med fl era. Samarbetet omfattar sam-tidigt starka partners i den akademiska världen, bland annat KTH, Linköpings universitet, Växjö universitet och högsko-lan i Kalmar.

– Vårt uppdrag är bland annat att gynna en positiv utveckling av ekonomi, konkurrenskraft och levnadsbetingelser i regionen. Genom att bygga strukturer för tillämpning av forskningsresultat, där ut-bildning och forskning kan användas som stöd för tillämpningen, bidrar vi till att förnya näringslivet, berättar Bengt Karls-son, rektor.

Utnyttjar synergieffekterNova inrymmer verksamheter för såväl utbildning som forskning, utveckling och tillämpning. Inom utbildningsområdet erbjuds ett stort antal KY-utbildningar,

Binder samman utbildning,

forskning och utvecklingPå Nova Högskolecentrum, Oskarshamnsregionens akademiska plattform, agerar fl era stora universitet och högskolor. Ett nära samarbete med den lokala industrin öppnar unika möjligheter för forskning och utveckling.

Bengt Karlsson, Magnus Johansson och Jan-Eric Svensson hjälper till att placera Oskarshamn på den akademiska världskartan.

högskoleprogram och fristående kurser. Profi lområden är energi och hälsa, men er-bjudandet omfattar också ett brett allmänt utbildningsutbud.

Inom forsknings-, utvecklings- och inno-vationsområdet fi nns verksamheter som Nova FoU och Nova Akademi och Fö-retagsutveckling (NAFU). Dessutom har Union of Baltic Cities (UBC) Energikom-mission sitt sekretariat på Nova, vilket ger Oskarshamn ett fönster mot omvärlden i frågor som rör framtidens energianvänd-ning i Östersjöregionen.

– Nova är uppbyggt för att ge möjlig-heter att utveckla synergieffekter genom växelverkan mellan alla dessa områden, förklarar Bengt Karlsson.

Världsunik forskningsmiljöOskarshamnsregionen erbjuder en världs-unik forskningsmiljö där en stor del av aktiviteterna kretsar kring Svensk Kärn-bränslehantering AB. SKB svarar för den forskning och utveckling som behövs för ett säkert omhändertagande av landets ra-dioaktiva avfall. Bolagets närvaro i regio-nen har resulterat i en unik infrastruktur och kompetens. SKB:s verksamhet i Os-karshamns kommun består av fl era anlägg-ningar. Den största är Äspölaboratoriet som består av en 3,6 km lång tunnel ned till 460 meters djup i berget. Här sker i samarbete mellan svensk och internationell expertis forskning om den framtida slutför-varingen av använt kärnbränsle. Samtidigt sker ett omfattande arbete med platsunder-sökningar där fokus lagts på säkerhetsana-

lyser och miljökonsekvensbeskrivningar.

Inbjudan till ÄspölaboratorietNova FoU är en forsknings- och utvecklings-plattform som skapats i samverkan mellan Oskarshamns kommun och SKB. Syftet är både att tillfredställa en del av SKB:s forsk-nings- och utvecklingsbehov och att ta till-vara på spin-off-effekter inom samhälls- och näringslivsutvecklingen lokalt och regionalt.

– Genom tillgång till SKB:s infrastruktur och anläggningar kan NOVA FoU erbjuda unika forskningsmöjligheter inom teknik-utveckling, geologi, biologi, miljöteknik och samhällsvetenskap. Den 26 augusti inbjuder vi alla intressenter till Äspölabo-ratoriet för att diskutera forsknings- och affärsmöjligheter, berättar Magnus Johans-son, verksamhetsledare för Nova FoU.

Finansiell stöttningNovas organisation driver också ett arbete med kommersialisering av forskningsresul-tat och högteknologiska innovationer från näringslivet.

– Närvaron av den starka industrin plus det framtidsinriktade kärnkraftsscenariot med slutförvar är världsunikt. Med skapan-det av NAFU är ambitionen att få till stånd en tillväxt av nya mindre företag med hjälp både av akademisk kompetens och fi nansiell stöttning. NAFU har bland annat medver-kat till bildandet av Smålands Affärsänglar vilka fungerar som kompetensplattform och fi nansiär av objekt som kommer ur NAFU:s och andra aktörers verksamhet, förklarar Jan-Eric Svensson, Senior Advisor.

Nova Högskolecentrum är Os-karshamnsregionens akademiska plattform. Här ges möjligheter att studera högskoleprogram och fristående kurser som ges i samarbete med olika högsko-lor/universitet. KY-utbildningar drivs i egen regi. I samarbete med näringslivet tas även specialde-signade utbildningar fram för att stärka och kompetensförsörja utifrån det regionala behovet. På forskarsidan erbjuds en världs-unik och spännande forsknings-miljö där näringsliv, akademi och samhälle samspelar.

NOVA HögskolecentrumBox 706, 572 28 OskarshamnBesöksadress: Varvsgatan 15

Tel: 0491-88 297

Fax: 0491-88 294

E-post: [email protected]

www.nova.artisan.se

Page 28: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

International Foundation for Science, IFS, grundades 1972 på initiativ av dåvarande chefen för Ingenjörsvetenskapsakademin, Sven Brohult, tillsammans med ett antal nobelpristagare som alla oroades över att utvecklingsländerna dränerades på sina bästa och unga vetenskapsmän. För att motverka akademisk utarmning delas pre-stigefulla forskningsstipendier ut två gång-er per år. IFS har vuxit och expanderat sin verksamhet under tre decennier och 2007 delades 300 stipendier om vardera 12 000 dollar ut. Ansökningarna bedöms av ett nätverk av internationellt baserade seniora forskare. Under fjolåret delade IFS ut totalt 3,6 miljoner dollar, eller cirka 25 miljoner kronor. Stipendiet är avsett för att täcka kostnader för vetenskaplig utrustning samt fältundersökningar. Varje stipendiat söker individuellt men måste vara knuten till ett universitet eller ett forskningsinstitut.

IFS har vind i seglen och befi nner sig i en mycket expansiv fas. För att kunna behålla samma utvecklingstakt, och bli ännu bättre, har kansliet genomgått en omorganisation där bland andra Nighisty Ghezae har för-stärkt sekretariatet i sin nyinrättade tjänst som programchef. IFS direktör Michael Ståhl är mycket nöjd med utvecklingen.

– Vi har god respons hos våra fi nansiärer vilket innebär att vår budget ökat. Dessut-om är vår profi l, i de forskningsmiljöer som

IFS expanderar och öppnar kontor i AfrikaKvalifi cerad grundforskning är en förutsättning för ett lands utveckling. International Foundation for Science stödjer unga, lovade, forskare i utvecklingsländer så att de kan bygga upp starka forskningsmiljöer för att främja tillväxt och välstånd. Nästa år öppnar IFS ett kontor i Afrika.

vi är aktiva i, hög. Detta märks inte minst genom alla de förfrågningar vi får in.

Kontor i AfrikaIFS arbete riktar sig mot låginkomstländer med bräcklig vetenskaplig infrastruktur i framför allt Afrika, med fokus på länder söder om Sahara, samt Centralamerika och vissa länder i Sydostasien. För att komma närmare intresseområdena etablerar stif-

telsen under nästa år ett kontor i Afrika.– Vi vill inte sitta långt borta, som någon

som delar ut stipendier, utan fi nnas på plats och vara en av aktörerna som bygger upp ve-tenskapssamfund i dessa länder, säger Ståhl.

Många av de länder som IFS stödjer brottas med miljöproblem.

– Dessa frågor måste lösas av forskare som bor, är verksamma och kommer att stanna kvar i landet. Genom att hjälpa forskare som är lokalt verksamma får vi en försäkran om att de aktuella frågeställningarna i respektive land adresseras, säger Nighisty Ghezae.

I många av de aktuella länderna erbju-der universiteten endast rudimentär utbild-ning i vetenskaplig forskningsmetodik. IFS kan hjälpa till även där.

– Vi organiserar workshops bland annat om hur man söker vetenskapliga artiklar i databaser, skriver en ansökan, publicerar vetenskapliga artiklar och var man fi nner materiell för sin forskning. Kort och gott handlar det om att förse stipendiaterna med verktyg och förutsättningar som gör det möjligt för dem att uppnå vetenskaplig excellens, säger Nighisty Ghezae.

Efter 35 års verksamhet med mer än 6 000 utdelade stipendier görs fortfarande uppföljningsstudier. Dessa visar att närma-re 90 procent av IFS:s stipendiater är kvar i sina respektive länder.

– Det betyder inte att de är förlorare, utan att de gör karriär i hemlandet och har många internationella kontakter, publicerar interna-tionellt men inte har fl yttat till ett högtekno-logiskt industriland. Det ser vi som ett gott resultat för vår verksamhet, säger Ståhl.

IFS:s nytillträdda programchef Nighisty Ghezae och stiftelsens direktör Michael Ståhl.

International Foundation for Sci-ence, IFS, är en icke-statlig stiftelse som grundades 1972 för att upp-muntra lovande forskare, yngre än 40 år, i utvecklingsländer att bedriva sin forskning i hemlandet. Sedan 1974 har mer än 6 000 stipendier delats ut. 30 procent av stipendia-terna är kvinnor. Förra året valdes 300 forskare ut i konkurrens bland cirka 1 500 ansökningar. Ansökning-arna bedöms av IFS internationella nätverk av experter. IFS finansieras framför allt av europeiska reger-ingar via biståndsbudgeten. Det största enskilda bidraget kommer från Sida. På sekretariatet i Stock-holm arbetar 22 personer och under nästa år öppnas ett kontor i Afrika.

International Foundationfor scienceKarlavägen 108, 5 tr.115 26 Stockholm

Tel: 08-545 818 00Fax: 08-545 818 04

www.ifs.se

Nanovetenskap fokuserar på att förstå och undersöka material och komponenters egenskaper utifrån ett atomärt, så kallat bottom-up-perspektiv. När Lars Samuel-son blev professor vid fysiska institutionen 1988 lade han grunden till Nanometerkon-sortiet, vilket idag utgör en forskningsmil-jö inom nanoteknologi av världsklass.

– Jag samlade framstående unga forskare inom fl era olika naturvetenskapliga disci-pliner, exempelvis fysik, kemi, materialve-tenskap, biologi och elektronik. Vi inledde då ett forskningssamarbete kring hur nano-vetenskap kan tillämpas på olika områden, exempelvis inom informationsteknik och biomedicin, säger Lars Samuelson, profes-sor i fasta tillståndets fysik vid LTH.

Sedan dess har nanometerkonsortiet varit delaktigt i en mängd internationella forsk-ningssamarbeten. Lars Samuelson är bland annat koordinator för EU-projektet NODE (”Nanowire-based One-Dimensional Elec-tronics”), vars övergripande syfte är att utveckla framtidens nanoelektronik i sam-arbete med ledande europeiska universitet och forskningsinstitut samt stora elektro-nikföretag som Philips, NXP, Qimonda och IBM, och med det Lundensiska start-up-fö-

Lunds Tekniska Högskola

världsledande inom nanovetenskapSedan tjugo år tillbaka har Lunds Tekniska Högskola och Lunds Universitet profi lerat sig som en världsledande aktör inom nanovetenskap. Nanoveten-skap är en mångsidig vetenskap som bygger på nanometerskalan och som sammanför fl era naturvetenskapliga och tekniska kompetenser. I början av 2007 förstärktes konsortiet med ett laboratorium i världsklass, Lund Nano Lab.

retaget QuMat AB som deltagare. Lunds Universitet fi ck koordinatorrollen eftersom projektet baseras på forskningsgenombrott i nanovetenskap som bedrivits inom Nano-meterkonsortiet. Projektet är fyraårigt och halva projekttiden är nyligen avslutad.

Konsortiet har genom åren också gene-rerat ett antal företag, varav fl era är till-växtföretag med kontor i den närbelägna företagsbyn Ideon, bland andra företaget QuNano AB som utvecklar nya lysdioder baserade på nanotrådar. På så kort tid som 6-8 år har den då helt nya forskningen kring nanotrådar nått fram till etablering av en producerande halvledarindustri i Sverige.

Nanolabbet, som invigdes i januari 2007, innehåller avancerad utrustning till ett värde av 100 miljoner kronor, varav hälften kom-mer från Wallenbergsstiftelsen och hälften från Vetenskapsrådet. Labbet används i hög utsträckning av företag, som hyr in sig i lo-kalerna. Det gör att företag som själva inte har råd att investera i den högteknologiska forskningsutrustning som krävs, kan få till-gång till ett av världens mest framstående laboratorier inom nanoteknologi.

– Labbet stärker både vår och näringsli-vets konkurrenskraft. Vi har möjlighet att

bibehålla den höga forskningsstandard som vi hittills kunnat upprätthålla. Labbet gör det dessutom lättare att attrahera internatio-nellt erkänd forskarkompetens på nanoom-rådet till Sverige. Det är en av universitetets största forskarmiljöer och en av världens vassaste nanoteknikmiljöer inom vårt forsk-ningsområde, säger Lars Samuelson.

För fem år sedan inleddes en civilingen-jörsutbildning med inriktning mot nanove-tenskap (Teknisk Nanovetenskap) och i år utexamineras den första kullen studenter. Dessa är eftertraktade på arbetsmarkna-den, vars tillämpningar och användande av nanoteknologi stadigt ökar. Utbildning-en har vissa likheter med inriktningen mot teknisk fysik, men utbildningen innehål-ler i högre utsträckning även kemi, biologi och materialvetenskap, med fyra avslutan-de profi ler: biomedicin, materialvetenskap, elektronik och fysik.

Lunds Tekniska HögskolaBox 118, 221 00 Lund

046- 2220000

www.lth.se

www.nano.lth.se

www.teknisknanovetenskap.lth.se

Professor Lars Samuelson, Lunds Tekniska Högskola.

Page 29: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

KTH har en stark ställning som Sveriges le-dande tekniska universitet och har en given roll i framtidens forskning. Här examine-ras mer än en tredjedel av alla ingenjörer i landet och mer än 40 procent av alla tek-niska doktorer.

– Inom forskningens område är vi av stor nationell betydelse som det centrala universitetet för teknisk forskning. I takt med att teknikutvecklingens betydelse för Sveriges ekonomi ökar, så kommer också betydelsen av KTH:s forskning att öka, sä-ger Folke Snickars, dekanus, KTH.

Han påpekar att KTH inte bara bedri-ver behovsmotiverad forskning utan även arbetar med nyfi kenhetsinspirerad forsk-ning.

– Där består inte den direkta avkast-ningen av ekonomisk tillväxt eller välfärd, men på lång sikt gör den det. Vi gör inte mycket forskning som inte, åtminstone på

KTH – Sveriges ledande

tekniska universitetKTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik

lång sikt, har dessa samhällspåverkande kriterier.

KTH:s forskning är också av stor bety-delse för utvecklingen av Stockholmsregio-nen. OECD rankar Stockholm som en av världens ledande när det gäller forskning, utveckling och innovationer.

– Om man är ett tekniskt universitet i en av de regioner i världen som är mest forskningsintensiv, generellt sett, inte bara genom lärosätena, då har man också en uppgift och ett ansvar. Samtidigt kommer framtidens utmaningar för universitet som KTH kanske att bli större än de har varit hittills.

Ökad konkurrensFolke Snickars liknar universitetsland-skapet i Europa med det europeiska in-frastrukturssystemet för fl ygplatser. När fl ygplatserna har blivit mer utsatta för

KTH, Sveriges ledande tekniska universitet examinerar mer än en tredjedel av alla ingenjörer i landet och mer än 40 procent av alla tekniska doktorer.

konkurrens har insikten om fl ygplatsernas betydelse för de olika regionerna ökat.

– När undervisning och forskning inter-nationaliseras så kommer vi att få en ökad konkurrens mellan universiteten i Europa. På samma sätt som det är av stor betydel-se för regioner om fl ygplanen börjar landa någon annanstans har det stor betydel-se för en region om ett universitet tappar mark. Därför är det viktigt att man i regio-ner som Stockholm underlättar och samar-betar med lärosätena i syfte att se till att de blir ledande inom sina områden.

Folke Snickars återkommer till liknelsen med transportområdet där det alltid är en direkt diskussion mellan region och stad om hur mycket investeringar som behövs för att bygga exempelvis en förbifart.

– Det krävs motsvarande sak när det gäl-ler högre utbildning och forskning. Norden har hittills mycket framgångsrikt använt sig av metoden att undervisning och forsk-ning är ett medel för att få hela landet att utvecklas. Därför måste man komma ihåg att det påverkar hela landet om de ledande universiteten inte kan hävda sig i den inter-nationella konkurrensen.

Krävs tydlighetEnligt Folke Snickars krävs det kraftsam-ling och tydlighet för att ligga i forsknings-fronten. Till det kommer väl fungerande nätverk med andra aktörer och intressen-ter. Och KTH har under senare år arbetat intensivt med att stödja och utveckla star-ka forskningsmiljöer, ofta i tvärvetenskap-liga centrumbildningar.

– Tekniska universitet som KTH har också en stor betydelse som förebild för att åstadkomma ett ökat intresse för na-turvetenskap och teknik i samhället. Finns det inga ledande universitet fi nns det heller inget för ungdomarna att sträva mot.

De senaste åren har antalet sökande till tekniska utbildningar kraftigt minskat i Sverige. För KTH:s del har minskningen dock varit mindre än för andra universitet och högskolor.

– Vi har under många år arbetat på olika sätt med rekrytering, ett arbete som kom-mer att intensifi eras ytterligare.

FramtidAtt sia om framtiden är inte lätt men om allt går enligt planerna kommer KTH, en-ligt Snickars, att om tio år ha avancerat till en plats bland de tio främsta ledande tek-niska universiteten i Europa.

– Det betyder att vi kommer att vara ännu starkare inom de områden som är förknippade med de klassiska naturre-surser som fi nns i Sverige och Norden. Vi kommer även att ha utvecklat vår styrka ytterligare inom informations- och kom-munikationsteknikområdet där vi ju inte hade några naturresurser i botten utan ändå lyckats skaffat oss en ledande po-sition. Om tio år är KTH sannolikt ock-så ett inom forskningen mer specialiserat universitet.

Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, kan-didat, magister, licentiat eller doktor. Här ges också teknisk basutbildning och vidareutbildning. Totalt verkar vid KTH drygt 12 000 helårsstude-rande på grund- och avancerad nivå, över 1 400 aktiva forskarstude-rande samt 3 100 anställda.

Forskningen på KTH kommer samhället till del på flera sätt. Dels skapas ett flöde av kunniga, kreativa och entusiastiska män-niskor till alla sektorer i samhället. Dels omsätts många av KTH:s forskningsresultat i kommersiell utveckling och produktion. Detta sker såväl inom etablerade företag som i entreprenörsdrivna start-ups och i offentlig verksamhet. KTH deltar också aktivt i diskussionen om naturvetenskapens och tekni-kens roll för samhällsutvecklingen.

KTH har omfattande interna-tionella forsknings- och utbild-ningsutbyten med universitet och högskolor, främst i Europa, USA, Australien men också i ökande grad med länder i Asien. KTH medverkar även aktivt i EU:s olika forskningsprogram. Samarbete bedrivs också med svenska och internationella biståndsorgan.

Kungliga Tekniska högskolan 100 44 Stockholm

Tel 08 790 60 00

www.kth.se

Page 30: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Forskningen om nya medier vid Malmö högskola handlar om att kombinera krea-tivt skapande och innovationer med kritiskt granskande. Ett huvudfokus är att utforska nya villkor för mänsklig kommunikation i gränslandet mellan informationsteknologi och medievetenskap där framtidens media skapas. Nya medier är en del av upplevel-seindustrin, en expansiv industri med en årlig tillväxt på tio procent. Svenska före-tag som Sony Ericsson och många mindre och medelstora teknikföretag har specia-liserat sig på mobil kommunikation och Malmö Högskola agerar i samverkan med näringslivet för att komplettera och stärka dess globala konkurrenskraft.

Arbetar utåtriktat och förutsättningslöst– Vi strävar efter att öka kunskapen om användarmönster och forskar bland annat kring hur människor motiveras och hur en optimal inlärningsmiljö skapas. Vi arbe-tar utåtriktat och förutsättningslöst i vår forskning och all forskning inom området bedrivs i nära samarbete med vår omvärld. Vår roll som högskola är att ge utrymme för experimenterande och gränsöverskri-dande forskning, säger Eva Engquist, vice rektor på Malmö Högskola.

Inom ramen för nya medier har Malmö högskola bland annat genomfört Kliv, ett projekt där vårdpersonal fi ck spela in in-formationsfi lmer, som därefter visas internt på handdatorer, som placerats på strategis-ka platser på avdelningarna. På så vis un-derlättade tekniken inlärningen samtidigt som personalen själva fi ck visa prov på sin kunskap gentemot varandra. Tekniken an-

Nya medier vid

Malmö HögskolaI samband med att Malmö Högskola grundades för tio år sedan inleddes en tvärvetenskaplig satsning på nya medier. Genom att kombinera design, samhällsvetenskap, humaniora, teknik och konst, och genom nära samverkan med samhället har Malmö Högskola hittat en framgångsrik nisch.

vänds numera på fl era stora universitets-sjukhus i bland annat Lund och Huddinge och är ett bra exempel på att medie- och informationskonsumenten numera rör sig allt närmare rollen som producent.

– Trots att vi är en ung högskola som bara funnits i tio år så har vi varit delaktiga i fem EU-projekt inom nya medier. Vår forskning fyller en viktig funktion för att stärka svens-ka företags konkurrenskraft och för att be-hålla dem i Sverige. Om vi inte kan leverera efterfrågad forskning i toppklass så kom-mer företagen att tvingas söka sig till andra länder, säger Eva Engquist.

Samverkan med Microsoft kring framtidens pedagogikLärarhögskolan vid Malmö Högskola har nyligen inlett ett samarbete med Microsoft, där man forskar kring hur nya medier kan integreras i undervisningen i grundskolan. Man samverkar även i en satsning som fo-kuserar på att kombinera motivationsteo-rier och pedagogik med modern teknik och hur tekniken kan användas som ett verktyg för att öka motivationen och optimera vux-nas inlärningsprocesser. 2010 fl yttar SVT i Malmö sin verksamhet till lokaler i västa hamnen, i anslutning till högskolan. I när-heten fi nns redan ett antal medieföretag. Region Skåne och Malmö Stad satsar nu på att skapa ett mediekluster i anslutning till högskolans lokaler i västra hamnen.

– Vår ambition är att tillhöra de interna-tionellt ledande vad gäller forskning kring nya medier, framför allt i avseende på forsk-ning där universitet samarbetar och sam-producerar med aktörer från industri och offentlig sektor. Med åren har vi skaffat

Malmö Högskola205 06 Malmö

Tel: 040-6657000

www.mah.se

oss en gedigen erfarenhet av detta genom att delta i stora internationella forsknings-projekt, ofta EU-fi nansierade. Ett sådant exempel är New Millennium, New Media, ett projekt där vi samarbetade med bland andra British Telecom, Telefonica, Cam-bridge University och Goldsmiths College i Storbritannien, säger Bo Reimer, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Living Lab skapar användargenererat innehållMalmö Living Lab för Nya Medier är ett la-boratorium för att utforska nya möjligheter till produkter och tjänster inom nya medier, särskilt sådana som bygger på användarge-nererat innehåll. Malmö Living Lab har fått fi nansiering från Vinnova och KK-stiftelsen och tanken är att förfl ytta högskolans experi-mentella forskning ut på gatan. Ett exempel är projektet ”Gatans röst”, där högskolan samverkar med invandrarungdomar i Mal-mö. Kulturföreningen Inkonsts publik del-tar, tillsammans med studenter, forskare och företag. Ett mycket givande arbetssätt, säger projektledaren Per-Anders Hillgren. I projek-tet samverkar Malmö Högskola med bland annat Ericsson Consumer Lab, The Astonis-hing Tribe AB, Qbrick och Informator.

– För att bibehålla sin konkurrenskraft så gäller det att inte bara lansera nya tekniker, utan att också kartlägga målgruppens använ-darmönster och behov samt att omvandla tekniken till relevanta tjänster som svarar till dessa behov. Den svenska telekomindustrin är relativt tekniktung och där kan vi bidra med ett helhetsperspektiv där tekniken in-teragerar med exempelvis design, humaniora och samhällsvetenskap, säger Eva Engquist.

Fil.dr. Per-Anders Hillgren, vice rektor Eva Engquist och professor Bo Reimer, Malmö Högskola.

Page 31: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

Södertörns högskola bedriver utbildning och forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Här finns också en lärarutbildning med interkulturell profil. Högskolan har mycket hög andel disputerade lä-rare och en stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforsk-ning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna sam-hället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteo-ri och estetik, miljövetenskap och biovetenskap. År 2007 hade högskolan 45 professorer, 100 doktorander och 12.000 studenter.

Södertörns högskola141 89 HuddingeBesöksadress: Alfred Nobels allé 7Flemingsberg

Tel: 08-608 4000Fax: 08-608 4010

www.sh.se

Södertörns högskola i Flemingsberg söder om Stockholm ligger mitt i en kunskapsin-tensiv miljö med bland annat Karolinska Institutet, KTH och Karolinska universi-tetssjukhuset i den närmaste omgivning-en. På bara ett decennium har högskolan byggt upp högkvalitativa utbildningar och forskningsmiljöer som i vissa fall är kända långt utanför landets gränser. Här fi nns en stark koppling mellan grundut-bildning och forskning som bedrivs inom humaniora, samhälls-, natur- och utbild-ningsvetenskap. Viktiga profi lområden är forskning om Östersjöregionen och Öst-europa.

– Vi har tre honnörsord som är över-gripande för vår verksamhet, och det är mångvetenskap, medborgerlig bildning och mångkulturalitet, säger Lisbeth Jons-son, prorektor.

Viktigt tänka brettTurismvetenskap, medieteknik och jour-nalistik är tre innovationsrika och populä-ra ämnesområden som ingår i högskolans breda programutbud.

– När det gäller utveckling och innova-tion i samhället är det väldigt viktigt att tänka brett, så att man inte bara fokuse-rar på naturvetenskap och teknik. Det är av stor betydelse att det också fi nns forsk-ning inom humaniora och samhällsveten-

skap. Att förstå sig själv, sin samtid och sin historia är viktigt. Ett samhälle som inte utvecklar även dessa vetenskaper kommer att halta, framhåller Lisbeth Jonsson.

På Södertörns högskola arbetar man aktivt med att uppmuntra till innovatio-ner och entreprenörskap, bland annat ge-nom att bistå studenter som vill starta egna kunskapsintensiva verksamheter och före-tag. Den särskilt inrättade Idérådgivningen är mycket välbesökt och uppskattad, be-rättar Lisbeth Jonsson.

Löser miljöproblemSödertörns högskola är i dag värd för forskningsprogrammet PlantComMistra som fi nansieras av Stiftelsen för miljöstra-tegisk forskning. Mistra arbetar för en hållbar utveckling genom att investera i forskargrupper som i samverkan med an-vändare bidrar till att lösa viktiga miljö-problem. Syftet med PlantComMistra är att hitta former att utnyttja luftburen växt-växt-kommunikation, för att minska beho-vet av bekämpningsmedel.

– Programmet är ett bra exempel på hur grundforskning med nära koppling till an-vändare kan leda till problemlösning, kom-menterar Lisbeth Jonsson.

Professor Lisbeth Jonsson, prorektor på Södertörns höskola.

Högskolan som går över gränserProfi linriktningen på Södertörns högskola är att gå över disciplingränserna inom såväl utbildning som forskning. Målet är att skapa nya perspektiv genom ovanliga ämneskombinationer.

CODIRECT står för Controlled Delive-ry and Release Centre och är ett Institu-te Excellence Centre (IEC) vid Ytkemiska institutet, YKI. Centrumet består av ett konsortium av elva företag, tre aka-demiska avdelningar samt YKI, en samverkansform som ger stora synergi- och samordningseffekter. Syf-tet med forskningen är att utveckla metoder för att kontrollera tillförsel och frisättning av aktiva sub-stanser så att exakt rätt mängd kemikalie frigörs i rätt takt och vid rätt tid-punkt.

– Tillämpningarna är många och kan ge stora fördelar i vitt skilda branscher. Det hand-lar inte om att utveckla nya kemikalier, utan om att omformulera befi ntliga kemi-kalier på smartare sätt, säger Katrin Da-nerlöv, tillförordnad centerföreståndare för CODIRECT.

En viktig fokus är att teknologier som utvecklas är industriellt skalbara och ut-vecklingsbara, så att företagen själva har de verktyg som krävs för vidareutveck-ling.

Bättre färgerInom läkemedelsindustrin har man länge arbetat med tidskontrollerad frisättning

av aktiva substanser, men tekniken har många fl er applikationer. Exempel-vis färgindustrin har stor nytta av att utveckla fär-ger med bättre skydd mot mögelangrepp. De miljö-godkända färger som an-vänds i dag på husfasader och båtbottnar håller ofta inte måttet.

– Målet är att få bio-ciderna i färgen att verka under en längre tid och då kan vi också minska mäng-den kemikalier. Genom att förpacka biociden i ett po-

röst material kan man få en styrd frisätt-ning och färger som står pall mot mögel under en mycket längre tid, förklarar Ka-trin Danerlöv.

Parfym- och hygienindustrier är andra branscher där tekniken kan appliceras för att förhindra avdunstning av doftämnen. Livsmedel, och då framför allt så kallade functional foods, är också ett område där CODIRECT:s forskning kan tillämpas. För många av dessa hälsosamma livsmedel är

hållbarheten för de aktiva, nyttiga ingre-dienserna mycket kort. Genom att skydda de aktiva komponenterna fram till dess att maten värms upp eller utsätts för till ex-empel en ph-förändring kan man förlänga bäst före-datumet.

TvärvetenskapCODIRECT arbetar tvärvetenskapligt med forskare från olika discipliner. Ett hittills relativt outforskat område är vilka käns-lor som olika ytor av exempelvis papper eller textilier framkallar. Här samarbetar ytkemister med psykologer för att kartläg-ga den taktila perceptionen hos människor samt koppla den till fysikaliskt mätbara parametrar som till exempel ytstruktur el-ler friktion.

– Genom att kontrollera ytkemin, ytor-nas struktur och inte minst friktionen på en produkt kan man påverka hur använda-ren upplever den. Detta är av stort intresse, inte minst för pappersindustrin, säger Ka-trin Danerlöv.

Magnus Linsten är forskningschef på Cellulosic Specialties inom Akzo Nobel Functional Chemicals och ordförande i CODIRECT. Han framhåller att det fi nns många fördelar med det breda samarbetet inom CODIRECT.

– Vi har fått mycket bra acceptans för våra problemställningar och det fi nns mycket hög kompetens bland forskarna. Dessutom är kontakterna med andra före-tag väldigt värdefulla eftersom de kan se samma problem ur andra synvinklar.

CODIRECT startades i slutet av 2006 och har en budget på 80 miljoner kronor under sex år. Tre fjärdedelar av arbetet är lokalise-rat till Ytkemiska Institutet, YKI. YKI ingår i SP-koncernen, SP Sve-riges Tekniska Forskningsinstitut.

Närmare 120 personer är knutna till centrumet, varav 35 procent är seniora forskare.

Ytkemiska institutet är ett inter-nationellt ledande institut för tillämpad ytkemi. Kun-derna kommer från ett brett spektrum av branscher, exem-pelvis läkemedels-, livsmedels, pappers-, färg- och kemikalieindu-strierna.

YKI arbetar med världsledan-de företag och över hälften av kunderna finns utanför Sverige. Institutet har ett 70-tal medarbe-tare.

YKI, Ytkemiska Institutet AB Drottning Kristinas väg 45 Box 5607114 86 Stockholm

Tel: 08-5010 6000

www.yki.se

www.codirect.se

Kontrollerad kemi ger stora fördelarParfymer som luktar lika gott hela dagen, målarfärg som inte angrips av mögel eller nyttig mat som håller längre. Tillämpningarna är många och breda för den forskning som bedrivs vid Ytkemiska Institutets centrum CODIRECT.

Katrin Danerlöv, tillförordnad centerföre-ståndare för CODIRECT.

Page 32: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Att minska inverkan på miljön och att tillverka produkter kostnadseffektivt är viktiga aspekter. Flera forskningsprojekt pågår som resultat av industrins behov av forskning kring tillverkning av gjutna material och komponenter. Huvuddelen av projekten sker i samarbete med bilin-dustrin både inom och utanför Sverige. EU-projektet NADIA inom aluminium-området är ett samarbete med totalt 25 partners i Europa varav Sverige, Italien, Tyskland, Spanien och Finland är några exempel.

Avancerat mikroskop i forskningen Aluminium är ett lätt material vilket är po-sitivt för att minska bränsleförbrukningen i fordon. Samtidigt tål inte aluminium lika mycket värme som gjutjärn. Forskningen studerar, bland annat med hjälp av små dragprovstavar i ett svepelektronikmikro-skop, hur materialsammansättningen och

mikrostrukturen påverkar de mekaniska egenskaperna. Forskarna gör modeller som beskriver verkligheten och för att op-timera material och processer bland annat genom beräkningar.

– Vi vill reducera inverkan på miljön och få kostnadseffektiva produkter, säger fors-kare Salem Seifeddine som är handledare

för doktorand Emma Sjölander som arbe-tar med NADIA-projektet.

– Vi mäter värmeledningen på materialet i motorn. Det handlar om att leda bort vär-me och se hur vissa faser påverkar. Efter-som aluminium inte tål lika mycket värme som gjutjärn undersöker vi dragprovstavar för att bedöma hållbarheten på materialet, tillägger Emma Sjölander.

Casting Innovation Centre gjutericentrumet i JönköpingCasting Innovation Centre, CIC, har den största forskargruppen i Europa på gjutna material. Centrumet har bildats tillsammans med forskningsinstitutet SwereaSwecast, som också fi nns i Jönköping. Centrumet har över 50 forskare, doktorander och tekniker inom gjutna material och komponenter. Mer än tjugo företag deltar aktivt i centrets projekt inklusive Volvo och Scania, tillägger professor Ingvar L Svensson.

Tekniska Högskolan i Jönköping är en del av Högskolan i Jönköping som sedan 1994 är en stiftelsehög-skola liksom Chalmers i Göteborg.

Forskningen och forskarut-bildningen inriktas på industriell produktframtagning i samverkan, särskilt tillämpningar i och för små och medelstora tillverkande företag och näraliggande tjänste-företag

Utbildningarna har en nära koppling till näringslivet med 460 fadderföretag. Antalet första-handsansökningar är bland de bästa i Sverige. Studenterna får jobb snabbt efter examen. Vid Sci-ence Park i Jönköping startas flest företag av studenter i Sverige. 60 procent av studenterna kom-mer från andra län än Jönköping. Internationellt utbyte vid 70 part-neruniversitet.

För att bygga upp forskningen har trettionio privata företag, stif-telser och branschföreningar såväl nationellt som regionalt bidra-git till en forskningsfond. Därtill kommer samtliga kommuner i Jönköpings län, Regionförbundet, Länsstyrelsen och Landsting-et som gemensamt matchar det privata näringslivets bidrag tillsammans med Stiftelsen Hög-skolan i Jönköping. Målet är att perioden från 2002 till 2010 ska ge 210 mnkr till utvecklingen av forsk-ningen varav 190 mnkr är säkrade.

Forskningskapaciteten är alltså uppbyggd med medel från icke statliga aktörer, och externfinan-sieringsgraden är ca 85 procent. Samarbetsavtal finns inom såväl utbildning som forskning med bland annat Chalmers, KTH och LiTH där de forskarstuderande är inskrivna.

Tekniska Högskolan har 2 000 studenter och 150 anställda varav 27 doktorander och 14 industri- och institutdoktorander.

Tekniska Högskolan i JönköpingBesöksadress: Gjuterigatan 5Postadress: Box 1026551 11 Jönköping

Tel:. 036-10 10 00Fax: 036-10 05 98

www.jth.hj.se

Munksjöbron i förgrunden av Tekniska Högskolans gula fasad. Foto: Susanne Alm

gren

Tekniska Högskolan i Jönköping –

spjutspets för behovsdriven forskning

Tekniska Högskolan i Jönköping har ett starkt fokus på att bidra till utveckling av produktframtagningsprocessen, speciellt hos små och medelstora företag. Inriktningen är Industriell produktframtagning i samverkan. Kostnadseffektivisering och miljöfrågorna står i centrum.

Europas största forskningsgrupp inom gjutning

Från vänster professor Ingvar L. Svensson, universitets-lektor Salem Seifeddine och doktorand Emma Sjölander framför FEGSEM-mikroskopet.

Forskningsprojektet ”MAPPER” är ett eu-ropeiskt projekt med tio partners i sju län-der. Projektet har en budget på 2,3 miljoner euro under tre år. Tekniska Högskolan i Jönköping deltar i projektet tillsammans med Kongsberg Automotive i Mullsjö. Fö-

retaget tillverkar bland annat nackskydd och värmedynor till bilsäten. De har leve-rantörer i hela världen. Samarbetet mel-lan Tekniska Högskolan och Kongsberg ska minimera missförstånd i kommunika-tionen mellan olika aktörer. Dessa missför-stånd beror oftast på tidsskillnad, kultur och språk och kostar mycket pengar. Där-för införs detaljerade krav-, design- och produktionsspecifi kationer på produkterna samt en datorbaserad kunskapsmodell.

Datorbaserad kunskapsmodellKunskapsutbyte är ett område med stor potential, både mellan olika delar i utveck-ling och produktion men också mellan di-visioner på företag, hos underleverantörer och i kontakter med olika länder.

– En datorbaserad kunskapsmodell byggs upp som anger olika delar i produkter samt deras egenskaper. Kunskapsmodellen ersät-

ter olika dokument och kan användas för stöd av samarbete mellan olika partners i utvecklingsprocessen. Materialingenjören kan till exempel ta fram information om material efter en kravbild som är en del i arbetsprocessen. Detta kan ske i Mullsjö men lika gärna i Mexico eller Kina, säger Kurt Sandkuhl.

– Kunskapsmodellen gör att konstruk-tion och produktutveckling blir effektivare vilket gör att personalen får mer tid över för kreativa lösningar. Detta är en teknik vi bara ser början på, tillägger Lennart Holmberg, utvecklingschef vid Kongsberg i Mullsjö.

Samarbete med Fraunhofer ISSTForskningsområdet Informationsteknik har ett tätt samarbete med det tyska forsknings-institutet Fraunhofer ISST i Tyskland.

– Med 12 000 forskare i 58 institut är Fraunhofer Europas största organisation för tillämpad forskning, det vill säga län-ken mellan forskning och företag. Tyskland har liksom Sverige många små- och medel-stora företag, avslutar Kurt Sandkuhl.

Text: Christina Almgren

Internationella aktörer talar samma språk

Foto: Christina Almgren

För att skapa spetsiga forskarteam, som kan lösa industribaserade problem, är organisation och infrastruktur för samverkan med andra aktörer avgörande. Professor Kurt Sandkuhls forskningsområde informationsteknik ”information engineering” är ett forskningsfält inom datatekniken med fokus på informationslogistik och kunskapsförsörjning.

Informationsteknik handlar ofta om att strukturera flöden.

Foto: Anna Hult

Page 33: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

– Vi har ett brett spektrum av olika forsk-ningsprojekt, både nationella och interna-tionella. Fokus ligger på att stödja arbetet med de nationella miljömålen, i synnerhet de ekologiska aspekterna, men även eko-nomisk och social utveckling är viktiga faktorer, säger Erik Fellenius, direktör för Naturvårdsverkets forskningssekretariat.

En mycket viktig del av Naturvårds-verkets internationella arbete gäller gränsöverskridande luftföroreningar. Na-turvårdsverket arbetar aktivt på fl era in-ternationella arenor, bland annat inom FN:s luftvårdskonvention och olika EU-program. Inom luftvårdsområdet driver verket ett eget forskningsprogram, SCARP, Swedish Clean Air Research Programme, där man fokuserar på luftföroreningarnas miljö- och hälsoaspekter.

– Sverige har en lång tradition av fram-gångsrik forskning inom det här området vilket har bidragit till att ge oss en stark röst internationellt, berättar Anna Engle-ryd, samordnare av internationella luft-vårdsfrågor vid Naturvårdverket.

HelhetstänkandeNära kopplade till frågan om luftförore-ningar är klimatförändringarna. Marianne Lilliesköld, forskningssamordnare och Na-turvårdsverkets kontaktperson mot FN:s

klimatpanel IPCC, vill se mer helhetstän-kande för att få ett effektivare miljöarbete internationellt.

– Vi har en rad olika miljökonventioner som behandlar de här frågorna ur olika perspektiv. Om vi kan få en större sam-ordning mellan konventionerna kan sto-ra synergieffekter uppstå i åtgärdsarbetet. Eventuella konfl ikter mellan olika miljö-intressen skulle då uppmärksammas tidi-gare och möjligheten till mer välgrundade beslut öka. Det gäller att se till helheten, säger hon.

På det nationella planet fi nansierar Na-turvårdsverket ledande forskning kopplad till vilt- och rovdjursförvaltning, för att öka kunskapen om vilt som en naturresurs och om hur djuren påverkas av mänsklig aktivitet och miljöförändringar. Forskning med ett ekosystemsperspektiv efterfrågas särskilt, där man studerar samspelet mel-

lan olika arter och miljön, hur förändring-ar i viltstammarna sker och i vilken grad vi kan förutsäga och påverka dem. Även samhällsvetenskapliga och humanistiska aspekter studeras, exempelvis hur attity-der till vilt och jakt påverkar viltförvalt-ningen.

– Vi har mycket vilt och hos allmänhe-ten fi nns ett stort intresse för viltfrågor och en hög acceptans för jakt. Därför har den här typen av forskning utvecklats mycket starkt och under lång tid i Sverige, berät-tar Tuulikki Rooke, som arbetar med vilt-forskningsfrågor på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverkets har ett miljöforsk-ningsanslag på 86 miljoner kronor och forskningen är ett viktigt underlag för be-slutsfattare. Genom sina rön sätter fors-karna ofta den politiska agendan, påpekar Erik Fellenius. Exempelvis blev forsk-ningen om försurning av svenska sjöar ett starkt påtryckningsmedel för att förmå England att minska sina utsläpp till luft och att det nu råder stor konsensus bland forskare om klimatförändringarna har haft en enorm effekt på den internationella po-litiska agendan.

– Detta är väldigt positivt och visar hur det vetenskapliga samhället påverkar vår bild av verkligheten. Men tyvärr fi nns ock-så ett ”genomförandeunderskott”. Vi har stor kunskap, men ändå genomförs inte alltid viktiga åtgärder, och fastställda nor-mer efterlevs inte. Detta är något som vi på Naturvårdsverket kommer att fokusera på under kommande år.

Naturvårdsverket är Sveriges centrala miljömyndighet, med uppgift att medverka till att mil-jöpolitiken genomförs effektivt och utvecklas ändamålsenligt. Verksamheten styrs av miljö-kvalitetsmål och strategier som riksdagen fastställt och utgår från fem grundläggande miljövärden: människors hälsa, den biologiska mångfalden och naturmiljön, kul-turmiljön och de kulturhistoriska värdena, ekosystemens långsik-tiga produktionsförmåga samt en god hushållning med natur-resurser. Forskning bedrivs både nationellt och internationellt.Verket har cirka 550 anställda.

Naturvårdsverket106 48 Stockholm

Tel: 08-698 10 00

www.naturvardsverket.se

Forskning stödjer Sveriges miljömålAtt Naturvårdsverket arbetar för en bättre miljö och för att naturen ska värnas känner nog de fl esta till. Men Naturvårdsverket fi nansierar även omfattande forskning för att stödja och utveckla sin verksamhet, forskning som ofta ligger i den internationella framkanten.

Anna Engleryd

SULF ägnar mycket arbete åt hur man kan skapa bättre förutsättningar för forskning i Sverige.

– I grund och botten tror jag att alla vet vad som behöver göras. En grundförut-

Christoph Bargholtz, SULF:

God forskning kräver goda forskare– För att svensk forskning ska stå stark också i framtiden krävs det många nya goda forskare. I dag är det svårt för en duktig student att se hur en framtida karriär som forskare ser ut. Vi vill ju att de som är bäst lämpade för uppgiften ska välja att vara forskare, såväl kvinnor som män, och inte de som nöjer sig med den här oklarheten, säger Christoph Bargholtz, professor vid Stockholms Universitet och ordförande i Sveriges universitetslärarförbund, SULF.

sättning är att få ordning på universitetens karriärmöjligheter. I dag vet ingen när det blir en ledig anställning och var den kom-mer att fi nnas. För individen är det väldigt svårt att bedöma sina karriärchanser, säger Christoph Bargholtz.

Befattningsutredningen, SOU 2007:98, har föreslagit att unga forskare ska ha en anställning där vederbörande vet att det fi nns en karriär på universitet, under för-utsättning att han eller hon är hyfsat fram-gångsrik.

– Utredningen föreslår även ett post doc-system där mer än hälften av alla som disputerar ska få chansen att fördjupa sig i ytterligare två år. Detta är ett system som praktiseras framgångsrikt i USA. Så nu vet vi vad vi behöver göra, nämligen att ge-nomföra de förslag som utredningen lagt fram.

Flera orsakerEnligt Christoph Bargholtz fi nns det fl era anledningar till att det svenska systemet fungerar illa. En anledning är att mer än en tredjedel av alla disputerade forskare och

lärare har en tidsbegränsad anställning.– Det innebär att man inte vet om man

har jobbet kvar, och det i en ålder då många vill skaffa familj. Det fi nns onekligen skäl till att välja en annan karriär i dag.

En annan orsak är att svenska universitet inte rår över sina egna pengar. Forsknings-anslagen kommer från Vetenskapsrådet samt olika stiftelser och fonder.

– Därför fungerar inte universitetet or-dentligt som arbetsgivare, pengar beviljas för högst två eller tre år i taget. I Resurs-utredningen 2007:81 föreslås att mer av pengarna ska gå direkt till universiteten så att de vet vad de har. Det är enligt min me-ning rätt väg att gå. Våra medlemmar mås-te kunna planera sina liv och sin forskning på lite längre sikt.

FramtidsoptimistOm tio år hoppas Bargholtz att utveckling-en kommit så långt att universiteten har en föryngrad och entusiastisk lärar- och fors-karkår som ser stora möjligheter att påver-ka sin framtid.

– Om allt går som jag vill kommer nä-ringslivet att ha fått upp ögonen för att de behöver disputerade forskare och rycker i dem. Samtidigt kan universiteten erbjuda så goda arbetsförhållanden och möjlighe-ter att de framgångsrikt konkurrerar med företagen. Forskarna vid universiteten är motiverade personer som gjort ett aktivt val och kan styra sin egen framtid i yrket.

Christoph Bargholtz, professor vid Stockholms Universitet och ordförande i Sveriges universitetslärarförbund, SULF.

Sveriges universitetslärarförbund, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorander-nas fackliga och professionella organisation. SULF förhandlar, informerar, debatterar och på-verkar utformningen av högre utbildning och forskning, nu och i framtiden. SULF ägnar all sin kraft åt universitetslärarnas lönevillkor och professionella yrkesfrågor. Sveriges universitetslärarförbund är det enda förbundet som på hel-tid ägnar sig åt högskolan. SULF har cirka 20 000 medlemmar. SULF är partipolitiskt obundet och an-slutet till Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco.

SULF deltar i Almedalen. Årets tema är vikten av forskningsan-knytning i grundutbildningen. Ett seminarium hålls den 9/7 kl. 10.00-11.30 i Kårhuset Rindi, Visby:”Välutbildade studenter våra främsta kunskapsbärare”

SULFBox 1227111 82 Stockholm

tel: 08-505 836 00

fax: 08-505 836 01

e-post: [email protected]

www.sulf.se

Page 34: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

Syftet med programmet är att öka rörlighe-ten mellan högskolan och näringslivet i båda riktningar. Härigenom kommer nu grund-forskningen inom projektet ”Wound healing in silico” till konkret användning i industrins produktutveckling och vice versa.

I forskningsprojektet studeras fysikalis-ka faktorers inverkan på sårläkning med hjälp av allt från enkla uppskattningar till datorsimuleringar. Tillsammans med ett antal ingenjörsstudenter har Peter Apell studerat hur transport av fi broblastceller påverkas av elektriska fält och temperatur-variationer. Projektets övergripande syfte är att uppnå en ökad förståelse för fysiska faktorer av vikt vid sårläkning och att bi-dra till bättre förutsägelser av sårläknings-processer.

Samarbete med synergieffekter för industri och akademi– Tidigare har jag sårforskat mycket vid sidan om alla mina andra arbetsuppgif-ter på Chalmers. Genom fi nansiering från

Stiftelsen för Strategisk Forskning

bidrar till utveckling inom sårläkningFysikprofessor Peter Apell vid Chalmers har fått fi nansiering från Stiftelsen för Strategisk Forskning inom ett nystartat program för strategisk mobilitet för att, med hjälp av forskningsresultat, bidra till produktutvecklingen på läkeme-delsföretaget Magle Life Science.

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, är en fri, oberoende forsk-ningsfinansiär inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet. Dess syfte är att stödja forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Den stödda forskning-en ska kunna nyttiggöras inom svensk industri och samhället i övrigt.

Stiftelsen för Strategisk ForskningBox 70483107 26 Stockholm

08-505 816 00

www.stratresearch.se

Stiftelsen för Strategisk Forskning har jag nu möjlighet att kunna arbeta mycket mer koncentrerat med projektet och samtidigt koppla samman det med utvecklingen av stärkelsebaserade produkter i Magle AB, säger Peter Apell.

Forskningssamarbetet med Magle ska-par därför synergieffekter för båda verk-samheterna. Magle får tillgång till Peter

Apell och forskarvärldens kompetens och forskningsresultat, medan Peter och hans kollegor får erfarenhet av produktutveck-ling och insyn i hur läkemedelsindustrin arbetar.

– Jag tar också med mig mina nya er-farenheter från industrin både i undervis-ningen och forskarutbildningen, avslutar Peter Apell.

Professor Peter Apell kan nu utveckla forskningen med industrin kring hur fysikaliska faktorer inverkar på sårläkning.

– Skåne är också ett viktigt logistiknav och vi diskuterar för närvarande förutsättning-arna för en gemensam satsning på avance-rad transport- och logistikforskning, säger Sören Olofsson, regiondirektör i Region Skåne.

Han ser det som Region Skånes främsta uppgift att skapa goda förutsättningar för utveckling och samverkan mellan närings-liv och akademi. Regionen är också en betydande forskningsfi nansiär och tillhan-dahåller lokaler och utrustning för bland annat klinisk forskning.

Stärker life sciencesektornMedicon Valley Alliance, som fi rande tio-årsjubileum i höstas, är en samordnande funktion som samlar Öresundsregionens hela life sciencekluster. Syftet är att för-ena akademi, näringsliv och regionen för att underlätta kontakter och skapa kon-taktytor mellan olika aktörer. Bland med-lemmarna fi nns högskolor och universitet i regionen och företag verksamma i sek-torn.

– Genom att agera under gemensam fl agg kan vi profi lera oss som en framstående life science-region såväl nationellt som inter-

nationellt. Sedan alliansen tillkom har in-tresset från motsvarande kluster runtom i världen ökat. Vi bedriver exempelvis sam-verkan med ett biomedicinskt kluster i Ja-pan och har kontakt med Korea och USA, säger Bo Ahren, styrelseledamot i Medicon Valley och dekan vid Medicinska institu-tionen vid Lunds Universitet.

Inom MVA fi nns fl era framgångsrika un-dergrupper, som fokuserar på specifi ka sjuk-domar. De två hittills mest framgångsrika områdena är diabetes, och urinblåsrelatera-de sjukdomar. I nätverken samlas forskare och företag med gemensamma fokusområ-den. På gemensamma träffar kan aktörerna utbyta erfarenheter och kontakter.

I framtiden hoppas vi kunna etablera fl er nätverk för olika typer av diagnoser. MVA har defi nitivt bidragit till att stär-ka och profi lera vår region inom life sci-ence och sedan Öresundsbron öppnades år 2000 har samverkan över sundet stärkts ytterligare, säger Bo Ahren.

Lund kan bli europeiskt forskningsnavSkåne har goda förutsättningar och en väl fungerande infrastruktur för såväl företag som forskare inom life sciencesektorn. Två

väl utbyggda universitetssjukhus i Malmö och Lund och samverkan med Lunds Tek-niska Högskola talar till MVA:s fördel.

– I höst fattas beslut om Lund ska bli ett stort europeiskt forskningsnav. Vi kon-kurrerar med Bilbao i Spanien om att vara värd för den tunga neutronforsknings-anläggningen ESS. Vi har goda förutsätt-ningar att bli den utvalda regionen, något som kommer att stärka forskningen i hela Skandinavien, säger Bo Ahren.

Region SkåneA Hedlunds väg 291 89 Kristianstad

Tel: 044-309 30 00

www.skane.se

Medicon Valley Alliance www.mva.org

Skåne – framgångsrikt forskningskluster inom life scienceSkåne har fl era väl fungerande forskningskluster i regionen, bland annat inom IT, functional food och life science. Ett kluster inom materialforskning är också under utveckling och en etapp på vägen är färdigställandet av Maxlab IV i Lund.

Sören Olofsson, regiondirektör i Region Skåne.

Bo Ahren, styrelseledamot i Medicon Valley och dekan vid Medicinska institutionen vid Lunds Universitet.

Foto: Christian Andersson

Foto: Kennet Rouna

Page 35: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Skogen som resurs innefattar allt ifrån skogsekosystemet till produktion av fi -ber- och träbaserade produkter och dess användning som till exempel papper, kon-struktionsmaterial och biobränsle.

– Vår målsättning är att skapa en kun-skapsplattform för forskning om hur skogs-resurserna kan utnyttjas på ett hållbart vis, både ur ett miljö- och kostnadsperspektiv. Vi förenar forskare inom naturvetenskap, teknik och skogliga ämnen med forskare inom samhällsvetenskapliga ämnen och har på så vis en unik inriktning på vår forskning, säger Myat Htun, professor vid institutionen för naturvetenskap och fö-reståndare för centrumbildningen FSCN (Fibre Science and Communication Net-work) vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Expansiv och framgångsrik forskningssatsningTrots att Mittuniversitetet bara bedrivit skogsforskning sedan 1999 så har de re-dan etablerat fl era framgångsrika samarbe-ten med industrin.

– Vi har lyckats rekrytera drivande och kompetenta professorer och doktorander och har redan från start haft en nära dialog med industrin med ambitionen att bedriva forskning som är relevant och kan stärka skogsindustrin. Vi vill att vår forskning ska kombinera excellens med relevans. När vi etablerade vår skogsindustriella forsk-ningssatsning var vi fyra professorer. Idag har satsningen vuxit till elva professorer och vi har haft ett femtiotal doktorander, säger Myat Htun.

Forskningscentrat i Sundsvall ligger i anslutning till SCA:s forskning och utveck-

lingsavdelning, vilket gör att man har till-gång till högklassiga forskningsmiljöer och utrustning.

– Vi har sedan länge etablerade samar-beten med storföretag som SCA och Metso Paper, och har planer på att bilda en intres-sentgrupp där vi bjuder in mindre och mel-lanstora företag till samverkan. Vi satsar även på internationell samverkan och har, utöver samarbeten med norska och fi nska företag, även projekt på gång med skogs-industriföretag i Nordamerika och Asien, säger Myat Htun.

Forskar kring fjärde generationens papperInom skogen som resurs undersöks bland

annat hur kostnadseffektiva system med låg resursförbrukning kan designas, analy-seras och implementeras i samhället. Stu-dier pågår också kring hur biomassa kan ersätta fossila bränslen i olika sektorer och hur skogsindustrins restprodukter kan an-vändas på ett så effektivt vis som möjligt.

– Vår största verksamhet bedrivs inom FSCN, ett forskningscentrum som startade 1999 med målsättningen att öka kunska-pen om framtidens innovativa produkter och produktionssystem för skogsindustrin. FSCN består i huvudsak av tre större pro-jekt, dels en skogsindustriell forskarskola, där skogsindustrins medarbetare kan av-lägga en doktors- eller licentiatexamen. Satsningen fi nansieras av KK-stiftelsen till-sammans med skogsindustrin, säger Myat Htun.

Ett annat fokusområde är Paper four, där fjärde generationens pappersprodukter utvecklas. Inom paper four arbetar FSCN tvärvetenskapligt tillsammans med medie-folk, med bland annat pappersteknik och elektronik, för att utveckla nästa genera-tions fi berbaserade pappersprodukter. För-hoppningsvis ska detta bidra till att stärka svensk skogsindustris internationella kon-kurrenskraft. Genom att forska kring och utveckla ”smarta” papperslösningar, som utrustas med tekniska funktioner med fokus på interaktivitet med den digitala världen, adderar Paper four ytterligare en dimension till svensk pappersindustri. Satsningen har hittills genererat två spinoff-företag. FSCN:s tredje projekt är ”extreme paper making”, som fokuserar på att effektivisera industriell pappersframställning genom att synkronise-ra samverkan mellan maskin och människa.

Skogsforskning med fokus på hållbar

utveckling vid MittuniversitetetEn av Mittuniversitetets viktigaste forskningsprofi ler är skogen som resurs, som samlar forskningskompetens som berör skogen, dess förädling och användning. Skogen som resurs är ett unikt tvärvetenskapligt samarbete med ett helhetsperspektiv på skogen.

Mittuniversitetet851 70 Sundsvall

Tel: 0771- 975 000

www.miun.seMyat Htun, professor vid institutionen för naturvetenskap och föreståndare för centrumbildningen FSCN vid Mitt-universitetet i Sundsvall.

Foto: Niklas Andersson, Bildtorget

Page 36: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Vägverkets uppdrag är att säkerställa en effektiv och långsiktigt hållbar transport-försörjning för medborgare och näringsliv. Verket spelar därför en avgörande roll i ar-betet med att skapa ett väl fungerande sam-hälle och en konkurrenskraftig ekonomi i Sverige. Mot denna bakgrund har vägmyn-digheten lagt fast färdriktningen för åren 2008-2017. Den nya forsknings- och inno-vationsstrategin har getts titeln ”Den effek-tiva vägen framåt mot ett grönare, säkrare och smartare vägtransportsysten”, och pre-senterades för regeringen i december 2007.

– Den bärande idén är att problemen och utmaningarna inte är unika för Sve-rige, och därför är inte heller lösningarna unika för Sverige. Inriktningen ska därför vara att hämta hem redan färdiga lösning-ar. I de fall sådana inte redan fi nns ska vi fi nna de nya lösningarna tillsammans med andra berörda aktörer. På det viset blir vi mycket effektivare, säger Vägverkets forsk-ningsdirektör Hans Ingvarsson.

Europeisk samsynTillsammans med Vinnova arrangera-de Vägverket Transport Research Arena (TRA) i Göteborg 2006 – den första euro-peiska konferensen i sitt slag. Konferensens röda tråd var att resultaten från forskning och utveckling måste komma till allmän nytta för att kunna åstadkomma önskade förbättringar. Uppföljningen, TRA 2008, hölls nyligen i Ljubljana i Slovenien med 1.200 deltagare från 52 länder.

– Det fi nns mycket redan gjort ute i Eu-ropa, som vi ska ta till oss, så att vi inte gör saker som redan är gjorda utan an-vänder oss av de resultat som fi nns, säger Hans Ingvarsson som var med och plane-rade TRA-konferensen.

Klimatfrågan viktigDe europeiska vägmyndigheterna har eko-nomiskt bidrag från EU-kommissionen för att förstärka samarbetet inom FoU-området. Detta sker i det gemensamma projektet ERA-NET ROAD där i dag 11 nationella vägmyndigheter deltar. Genom detta samarbete har man formulerat en ge-mensam FoU-agenda som nyligen tillställ-des EU-kommissionen. En av de viktigare frågorna som vägmyndigheterna har att ta itu med i framtiden är vägsystemens an-passning till ett föränderligt klimat. ”Road

En samhällsbyggare i EuropaSamverkan med övriga Europa är en viktig del i Vägverkets nya forsknings- och innovationsstrategi. Den stora framtidsutmaningen är att klara både klimatförändringens påverkan på vägtransportsystemet och transporternas inverkan på klimatet.

Owners Getting to Grips with Climate Change” är ett gemensamt transnationellt forskningsprogram som initierats av ERA-NET ROAD, med Vägverket som pro-gramansvarig myndighet.

– Detta ska utmynna i riktlinjer för hur vägmyndigheterna i Europa ska hantera klimatfrågan. Nordeuropa till exempel, kommer att få större nederbördsmängder, mildare vintrar, varmare somrar, högre vindstyrkor och fl er stormar. Detta kom-mer att påverka vägsystemet på fl era sätt. Vi måste helt enkelt bygga om och förstärka vissa saker, kommenterar Hans Ingvarsson.

Immateriella rättigheterEn av punkterna i Vägverkets forsknings- och innovationsstrategi berör samarbetet med näringslivet. Vägverket har för avsikt att starta fl era branschgemensamma initi-ativ. Ett sådant initiativ, ”Klimatneutrala godstransporter på väg”, togs i november 2007 i samarbete med Chalmers, fordons- och petroleumindustrin samt ett av de stör-re speditionsföretagen.

– En förutsättning för att Vägverket ska kunna samspela med det privata närings-livet på ett bra sätt är att vi kan hantera olika typer av immateriella rättigheter på ett genomtänkt sätt. Därför har vi nyligen lagt fast ett antal förhållningssätt till im-

materiella rättigheter, berättar Hans Ing-varsson.

StandardiseringsarbeteVägverket är en av få myndigheter som i dag även har en genomtänkt standardise-ringsstrategi.

– Standardisering av regelverken har en oerhörd betydelse för jordmånen för forskning och innovation. Vår medver-kan i internationella expertnätverk som är verksamma inom standardiseringsområdet ger oss samtidigt tillgång till andras kun-skaper och lösningar. På så sätt behöver vi inte själva bedriva motsvarande FoU-verk-samhet eller upprepa andras misstag, säger Hans Ingvarsson, som är ordförande i de europeiska vägmyndigheternas standardi-seringskommitté.

Ytterligare ett viktigt motiv för standar-disering, menar Ingvarsson, är att öppna för internationell konkurrens och därmed lägre kostnader.

– Genom att göra Sverige till en intres-sant marknad för utländska entreprenörer, konsulter, material- och produktleveran-törer så ökar konkurrensen och därmed sänks kostnaderna. Samtidigt ökar infl ö-det av nya lösningar. Genom en europeisk harmonisering av regelverken ökar också marknaden för svenska företag.

Forskningsdirektör Hans Ingvarsson, Vägverket.

Vägverket är en myndighet med bred verksamhet och vitt skilda arbetsuppgifter, allt från kör-kortsprov och trängselskatter till byggande och drift av vägar. Riksdag och regering bestämmer vilken inriktning Vägverket ska ha. Detta görs genom de långsiktiga målen för transportpolitiken i Sve-rige.

Vägverket arbetar för att ge medborgare och näringsliv bra förutsättningar att göra resor och genomföra transporter. Arbetet ska leda till att vägtransportsys-temet har god standard, att det är samhällsekonomiskt effektivt och tillgängligt för alla människor samt att det är säkert, miljöanpassat, jämställt och bidrar till regional balans.

VägverketRöda Vägen 1781 87 Borlänge0771-119 119

[email protected]

www.vv.se

Foto

: Joa

kim

Klin

g

Foto

: Yvo

nne

Palm

Lun

dströ

m

Foto

: Ker

stin

Eric

sson

Page 37: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

– Syftet med programmet är att tillse att mer av all den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor gör nytta och skapar värde utanför lärosätena. Tanken är inte att göra forskare till företagare, utan snarare att alla aktörer får ägna sig åt det de kan bäst. Tanken är att fånga upp idéer bland personalen vid universitetet. Vi har sedan länge en väl fungerande drivhus-verksamhet för studenter och nu fi nns allt-så även en motsvarighet för universitetets

Innovation Support fångar upp

personalens innovationerKarlstads universitet var först ut med att få fi nansiering från Vinnovas nyckelaktörsprogram, som syftar till att öka kommersialiseringsgraden och samhällsnyttan med forskning vid svenska universitet och högskolor.

Det övergripande syftet med Innovation Support vid Karlstads universitet är att etablera en stöd-funktion som ökar värdet på och skyddar affärsidéer som uppkom-mer bland universitetets forskare och personal. Satsningen finan-sieras av Vinnova och pågår till 2015.

Karlstads UniversitetUniversitetsgatan 2651 88 Karlstad

054- 700 10 00

www.kau.se

personal, säger Patrik Bångerius, som har en bakgrund inom näringslivet och rekry-terades till universitetet när innovations-supportsatsningen inleddes.

Utvärderar och skyddar idéerProgrammet, som pågår i åtta år och in-leddes sommaren 2007, består av två funktioner, dels Patrik Bångerius roll att ta emot, utvärdera och kanalisera ut per-sonalens idéer till omvärlden, och dels Xi-

mena Dahlborns roll att utveckla servicefunktio-nen En ingång eller One Stop Shop – som det ock-så kallas. Den sistnämn-da hjälper företag, som tidigare inte haft kontakt med universitetet, att na-vigera fram till rätt kon-takter och kompetens på universitetet. Patrik Bångerius roll är bland annat att bedöma idéer-nas kommersiella potenti-al och att skydda de idéer som är värdefulla innan de når marknaden.

– Här på Karlstads universitet fi nns en väl utvecklad spetskompetens inom bland annat tjänsteforskning, skogsindustri, ma-terial- och energiteknik. Vi har dessutom väl utbyggda samarbeten med de kluster som fi nns i regionen, som fokuserar på bland annat pappersindustrin, IT-sektorn samt stål- och verkstadsindustrin. Tack vare vår samverkan kan vi snabbt slussa ut idéer som genereras på universiteten till klusterföretagen, vilket gör att idéerna di-rekt når ut till ”rätt” företag, säger Patrik Bångerius.

– Det är viktigt att projektet bedrivs på så lång sikt som åtta år eftersom det till stor del handlar om attitydförändringar, vilket i allmänhet tar tid. Vägen från innovation till kommersialiserad produkt tar dessutom ofta minst tre år i anspråk. Vår långsiktiga satsning är en trygghet för alla inblandande aktörer, säger Patrik Bångerius.

Universitetets roll är att få ut ny kun-skap till omvärlden. Innovation Support är en länk mellan innovatörer och omvärlden och överlåter affärsutvecklingsprocessen till näringslivet.

– Just nu jobbar vi mycket med att öka idéfl ödet så att en kritisk massa av idéer ge-nereras från personalen. Antalet idéer med kommersiell potential från universitetet mer än fördubblades andra halvåret 2007 jämfört med första halvåret 2007.Patrik Bångerius, Karlstads universitet. Foto: Gustaf Blomberg

Innovationer och forskningsnära produkt-utveckling krävs för att inte halka efter i den globala konkurrensen. Maria Måns-son arbetar med produktutveckling inom Prevas – hon vill att Sverige även i fortsätt-ningen ska ha en framskjuten position och öka sin konkurrenskraft.

– Det fi nns många åtgärder man kan vid-ta för att lyfta svensk forskning. En av de mest angelägna är att på ett konkret sätt främja samarbetet mellan näringsliv, hög-skolor och universitet. Många företag skul-le gagnas av en mer intensiv samverkan.

– Dels för att få in forskning och spjut-spetsteknik i produkterna, dels skulle det öppna nya dörrar både för industri och akademi.

SamverkansprojektHon påpekar att Sverige historiskt sett har levt på att vi varit duktiga på att ta fram nya produkter och utveckla nya områden, något hon gärna ser att vi fortsätter med. Förutsätt-ningarna fi nns, med god infrastruktur och hög kompetens, men samverkan mellan aka-demi och industri behöver förstärkas. Därför ägnar hon en del av sin tid åt att på olika sätt bidra i program fi nansierade av bland annat SSF och KK-stiftelsen inom olika samverk-ansprojekt mellan universitet och företag. Program som tex teknIQ, minST och Pro-

Med fokus på konkurrenskraftBranschen för intelligenta produkter och inbyggda system är stor och i takt med att tekniken gör världen mindre, blir branschen större. Frågan är hur länge det kommer att drö-ja innan varenda pinal är intelligent på ett eller annat sätt.

Viking har varit mycket framgångsrika och den typen av satsningar bor-de ökas tycker Maria Månsson. Programmen innebär allt från en möj-lighet att få fi nansiellt stöd till forskning och produktframtagning till att man överför kompe-tens mellan företag och akademi.

– När Prevas tar fram nya produkter åt sina kunder fi nns ofta ett stort inslag av forskningsnära utveck-ling, och det är en stor fördel att ha ett bra nätverk och ligga i framkant på vad som händer inom teknikområdet, fortsätter Maria Månsson.

Spännande framtidsbranschNågot som ligger både branschen och Ma-ria Månsson varmt om hjärtat är frågan om hur man ska intressera barn och ungdomar för teknik. De teknikintensiva utbildning-arna lider stor brist på sökande och få kän-ner till vad området egentligen innebär. I stället tror många att arbetet är torrt och tråkigt, men inget kunde vara längre ifrån sanningen, hävdar Maria Månsson.

– Det fi nns en otroligt spännande och ut-vecklande värld inom vår bransch och den innebär mycket möjligheter. Här fi nns en spännvidd från att utveckla lösningarna på vår tids största problem, klimatfrågan, ge-nom att skapa intelligenta lösningar för att minska energiförbrukningen eller utveckla nya energikällor, till att utveckla hjälpmedel inom till exempel åldrings- och sjukvård.

För att göra fl er unga medvetna om branschens potential har bland annat Swe-dish Embedded Award inrättats. Syftet är att lyfta teknikområdet och uppmuntra entreprenörsandan hos både industri och studenter. Priset delas ut under Tekniska Mässan, som hålls i oktober.

Produktutvecklare Maria Månsson, Prevas.

Prevas är ett börsnoterat IT-före-tag med ett gediget kunnande och över 20 års erfarenhet. Norden är hemmaplan och företag över hela världen inom en rad olika branscher är uppdragsgivarna. Grundstommen i Prevas är utveck-ling av intelligens i produkter och industrisystem till världsledande företag. Över 550 medarbetare inom dessa områden genererar konkurrenskraft till kunder genom innovativa, lönsamma och fram-tidssäkra lösningar.

Prevas starka företagskultur kom-binerad med dess projektmetodik, kvalitetssäkring och leveranssä-kerhet har kvalificerat företaget för många framgångsrika uppdrag hos företag i världsklass.

Huvudkontor Prevas AB (publ)Box 4721 03 Västerås

Besöksadress Klockartorpsgatan 14

tfn 021-360 19 00 fax 021-360 19 29e-mail: [email protected]

www.prevas.se

Page 38: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

Annons Annons

Sedan starten 2001 har Licentia kommersi-aliserat mer än 100 upptäckter och i dags-läget fi nns omkring hundratalet utvalda innovationer i projektportföljen som får växtkraft genom Licentias försorg.

Kari Paukkeri, vd för Licentia, menar att framgång kan mätas på många sätt.

– En metod är att räkna hur många af-färer man gör, ett annat sätt är att se vilken effekt de projekt vi kommersialiserar har inom sjukvården. Vi ser inte bara på inno-vationer ur penningsynpunkt utan analyse-rar även var varje upptäckt kan göra bäst nytta. Därför är vi mycket selektiva i valet av de projekt vi tar in i verksamheten.

När en upptäckt har hamnat i Licentia är syftet att vidareutveckla projekten.

– Det handlar om att göra innovationen lite mer redo för marknaden. Detta gör vi bland annat genom olika samarbeten med industrin. Ibland resulterar det i att vi ska-par ett bolag för att utveckla innovationen ytterligare, andra gånger säljer vi idén vi-dare till ett stort företag som tar över pro-cessen.

Lyckat projektHan påpekar att mer än 50 procent av innovationerna inom läkemedelsindustrin

kommer från små bolag och akademin. De stora bolagen uppfi nner mindre och min-dre. Deras roll handlar allt mer om pro-duktutveckling och marknadsföring.

– Innovationer i små bolag och akade-mi gödslas nuförtiden av de stora bolagen. Orsaken är att det är oerhört dyrt med ut-veckling, det fi nns inga pengar för små bo-lag att göra detta.

Ett bra exempel är en cancermekanism som upptäcktes i ett provrör på Helsing-fors Universitet. År 2001 licensierade Licentia innovationen till Dyax, ett Bos-tonbaserat bolag, som i år sålde en något mer utvecklad produkt till Sanofi Aventis för 500 miljoner dollar.

– I det här fallet tog det sex år från lab-bet på Helsingfors Universitet till Sanofi Aventis pipeline, det är bra jobbat! Inte ens Dyax som är ett noterat bolag med god likviditet hade råd att kommersialisera upptäckten. Det säger en del om vad det kostar, säger Kari Paukkeri.

KvalitetsfokusI dag arbetar Licentia mest med fi nska bo-lag, men bolaget har även nära samarbeten med bland annat amerikanska UCLA och Ludwig Institute for Cancer Research.

– Vi har även ett joint venture inriktat på cancerterapi tillsammans med lokala och internationella partners i Australien. Våra rötter fi nns i Finland men vi kan ta innovationer från alla ställen, det viktiga är att de är bra.

Att sia om framtiden är inte lätt men om fem år räknar Kari Paukkeri med att verk-samheten är mer lönsam även om den inte nödvändigtvis kommer att vara större.

– I dag ser vi saker i labbet som kom-mer i kliniskt bruk om cirka tio år. Vi ser inte fl er, utan framförallt bättre innovatio-ner. Och det är det som räknas eftersom det är de goda idéerna som slutar som pro-dukter. I den här branschen är det kvalitet som räknas.

Kari Paukkeri, vd för Licentia:

Det är de goda idéerna som blir produkterLicentia är Finlands ledande kunskapsöverföringsbolag som investerar i lovande upptäckter inom life science-området. Bolaget fi nansierar och driver de första stegen i den kommersiella utvecklingen från akademisk forskning till nya produkter och terapier för den globala marknaden.

Licentia är Finlands ledande kun-skapsöverföringsbolag. Bolaget ägs av Helsingfors Universitet Funds och VTT, och investerar i lovande upptäckter inom life science-området. Bolaget finan-sierar och driver de första stegen i den kommersiella utvecklingen från akademisk forskning till nya produkter och terapier för den globala marknaden. För att Licen-tia skall ta in ett projekt krävs det att projektet kan erhålla någon typ av starkt immateriellt skydd, oftast patentskydd, samt ha en kommersiell potential. Marknads-potentialen bedöms utifrån det medicinska behovet och den aktu-ella konkurrenssituationen.

Licentia Tukholmankatu 8 A00290 Helsingfors Finland

Lemminkäisenkatu 14-18 C 20520 ÅboFinland

Tel: +358 75 324 7000Fax: +358 75 324 7099

www.licentia.fi

Kari Paukkeri, vd för Licentia.

I stället för att forska för publikationers skull forskar man i Gävle för tillväxt, ge-nom direkta samarbeten med etablerade företag i regionen.

– Att som högskola attrahera studenter är en sak, att få dem att stanna kvar i regionen en annan. Vi lär studenterna sam-hällsrelevanta kunskaper som gör att de får jobb, kanske just vid företag de arbetat med un-der studietiden, berättar Claes Beckman som är föreståndare för Radio-centrum i Gävle.

Starkt stöd för samarbeteSamarbete mellan industri och akademi är i Gävle högaktuellt, med stöd från bland andra Gävle kommun, Region Gävleborg, Vinnova och KK-Stiftelsen. Under samma tak som Ericsson sitter Radiocentrum Gäv-le tillsammans med fl era av de företag som ingår i samarbetet och idéer utvecklas lika ofta vid kaffeapparaten som vid mötesbor-det, vilket varit mycket gynnsamt för att uppnå de utsatta målen.

– För att få den tillväxt vi vill ha i regi-onen behöver man vara världsledande och det är svårt inom akademin, man har för lite resurser. Industrin i sin tur måste vara det, annars säljer man inget. Att då samarbeta så här ger Högskolan i Gävle möjlighet att ha

Samarbete är vägen framåtRadiocentrum Gävle är unikt. Det är en del av Högskolan i Gävle och en av få forskningscentra som har lyft blicken för att överse en vidare horisont och det gör de genom ett okonventionellt arbetssätt, och nytänkande mål.

en forskning som är relevant för den indu-stri och de offentliga verksamheter som fi nns

i regionen. Det gör våra lärare mer kompetenta, våra studenter engagerade och vår forskning en del av samhällsutvecklingen, för-klarar Claes Beckman och han får medhåll av Kjell Wallin vid Radarbolaget, en av Radiocen-trums i Gävle samarbetspartner.

– Många små, teknikintensiva företag har inte resurser att till

exempel själva skaffa de instrument som krävs och då gäller det att alliera sig med de som har det – när det kommer fråge-

ställningar från våra kunder arbetar vi med Radiocentrum Gävle för att lösa dem. Just nu utvecklar vi en helt unik antenn för att övervaka skeendena i processrum, vilket kan spara miljoner för industriföretag och drastiskt förkorta eventuella driftsstopp.

Kommer alla till gagnDe kunskaper som växer fram ur samarbe-tet kommer inte bara det berörda företaget och forskningen till gagn – samma kun-skap överförs även till andra forskare, stu-denter, företag och andra projekt, privata såväl som offentliga.

– Vi fi nns för Gävles skull, inte för oss som enskilda forskare och det är ett syn-sätt som hela den akademiska världen be-höver anamma om samhället ska blomstra, avslutar Claes Beckman.

Forskningen vid Radiocentrum Gävle är främst fokuserad mot området Radiomätteknik. Centrat bedriver för närvarande forsk-ningsprojekt inom karaktärisering av högeffektsradioförstärkare, ra-diostörningar i industriella miljöer samt mobiltelefonantenner. Radio-centrum i Gävle strävar efter att:

1. stödja utbildningen av radioin-genjörer i världsklass vid HiG

2. stödja rekryteringen av dok-torander till den nationella forskarskolan i telekom (GST)

3. bedriva världsledande forskning inom området radiomätteknik

4. stödja lokal industri inom radio-området genom:

• gemensamma forskningsprojekt• seminarier• tillgänglighet till experter• externa kurser

Radiocentrum GävleHögskolan i Gävle801 76 GävleBesöksadress: Nobellvägen 1

Telefon (växel): 026-64 85 00

www.hig.se/radiocenter

Claes Beckman

Vid Radiocentrum i Gävle är samarbetet med industrin en integrerad del av den dagliga forskningen.

Page 39: Framtidens Forskning 2008

Annons Annons

– Vi profi lerar oss också genom att sam-verka med samhället vid utbildningen av våra professionsinriktade studenter och vi vill hålla kontakt med dem efter examen. Vi är lyhörda för de behov av forskning och vidareutbildning som efterfrågas inom respektive profession, säger Tina Krantz-Rülcker.

På Örebro universitet fi nns fl era starka forskningsmiljöer inom naturvetenskaper-na och teknik som är vana vid att samarbe-ta med andra institutioner och näringslivet. En av dem är Centrum för livsvetenskap som samlar forskare inom gränsområdet biologi, kemi, fysik, biomedicin och medi-cin från universitetet och Universitetssjuk-huset i Örebro.

– Vi strävar efter att skapa och utveckla tvärvetenskapliga samarbeten inom life sci-ence. Centrumet är en paraplyorganisation av nationellt och internationellt ledande forskargrupper, och den nära samverkan vi har med varandra leder till synergieffekter, säger Leif Eriksson, professor i biofysika-lisk och teoretisk kemi.

Flera projekt som tagit sin början vid Centrum för livsvetenskap är på väg att kommersialiseras och utvecklas på inkuba-torn Inkubera i Örebro. Swedish Pharma AB, som utvecklar behandling av tumörer, och ett projekt kring ätbara vaccin i sam-arbete med bland annat Smittskyddsinsti-tutet, är några av dem.

Nya tillämpningsområden för modellering och simulering2006 fi ck Örebro universitet i uppdrag av regeringen att inrätta ett modellerings- och simuleringscentrum (MoS) i Karlskoga. Centrumet, som ligger på Campus Alfred

Nobel, drivs i samarbete med Karlskoga kommun och näringslivet. Tillsammans har man byggt upp en högteknologisk forsk-ningsmiljö med gemensam utrustning.

– Användningsområdet för modellering och simulering har breddats på senare år. Nu börjar även samhällsvetenskapliga äm-nen utnyttja tekniken, och vi arbetar med att hitta nya tillämpningsområden, säger professor Dag Stranneby, som är forsk-ningsledare vid Forskningscentrum MoS.

Forskningen bedrivs i nära samarbete med industrin i form av industridoktoran-der och projekt som fokuserar på bland annat metallformning och 3D-kartor. Cen-trumet är ett prioriterat område för uni-versitetet och samverkar med Saab, Bharat och BAE Systems samt med högskolorna i Halmstad och Skövde.

Forskargruppen AASS på Institutionen för teknik vid Örebro universitet bedriver internationellt erkänd robotikforskning i tre laboratorier: intelligenta styrsystem, lä-rande system och mobila robotar. Forskar-na inom intelligenta system arbetar med perceptionsbaserade kontrollsystem för in-dustrirobotar, som tillåter att robotar arbe-tar nära eller tillsammans med människor på ett säkert och effektivt sätt. Inom läran-de system forskas om autonomitet och lä-rande i robotsystem som interagerar med människor i vardagen. Robotarnas förmå-ga att hantera och sammanföra informa-tion från olika typer av sensorer utgör en viktig del av forskningen. Inom området mobila robotar bedrivs forskning om intel-ligenta robotar och deras förmåga att age-ra självständigt. AASS leder arbetet inom fältrobotikområdet i Robotdalen, som är en VINNOVA/VINNVÄXT-satsning på

ett regionalt samarbete mellan högskola, industri och offentliga aktörer kring robot-teknik i Mälardalen.

– Vi är värd för företagsforskarskolan RAP, robotik, automation och processtyr-ning, och samverkar med stora och små företag, exempelvis ABB, Atlas Copco och Robcap, säger Dimiter Driankov, professor och ansvarig för fältrobotik i Robotdalen.

Internationellt forskningscentrum inom analytisk miljökemi och toxikologiMänniska-Teknik-Miljö, MTM, är ett mångvetenskapligt forskningscentrum som fokuserar på miljöfarliga processer, miljö- och hälsopåverkan av produkter och rest-produkter, samt riskhantering. Forskningen bedrivs på två huvudområden: biogeosfär-dynamik, som främst berör metaller och deras miljöspridning, samt miljö och häl-sa, som har en miljökemisk och miljötoxi-kologisk bas. Forskningen sker i samarbete med näringsliv, myndigheter och akademi. MTM samlar kompetens inom kemi och biologi och har ett avancerat masspektro-meterlaboratorium för studier av organis-ka miljöföroreningar och metaller. MTM är en internationell aktör och samverkar med FN kring Stockholmskonventionen, en internationell konvention som reglerar hur svårnedbrytbara organiska kemikalier får användas.

– Vårt primära fokus är att undersöka hur restprodukter och kemikalier påverkar vår omvärld. Vår forskning används som beslutsunderlag för politiker på miljöom-rådet. Vi fyller en viktig funktion som dri-vande på det kemisk-analytiska området, säger Gunilla Lindström, professor i miljö-kemi och verksam vid MTM.

Örebro universitet är ett av Sve-riges mest expansiva universitet med cirka 13 300 studenter och 1 200 anställda. Vi erbjuder i dag mer än 80 utbildningsprogram och 800 fristående kurser inom ett femtiotal ämnen. Utvecklings-arbetet pågår kontinuerligt för att förnya vårt utbud och skapa utbildningar för den moderna människan. Våra senaste till-skott finner man inom områden som rekreation, design, hälsa och psykologi. Örebro universitet har även verksamhet i Grythyt-tan, Kopparberg och Karlskoga, vilket vittnar om vårt regionala engagemang och en vilja att nå nya grupper till våra utbildningar. Inom ett antal år räknar vi med att också erbjuda läkarutbildning i samarbete med Universitetssjuk-huset Örebro.

Örebro universitet är ett forskningsuniversitet och den akademiska verksamheten är från och med 1 juli 2008 organiserad i sju nybildade mångvetenskap-liga akademier. Varje akademi har ett innovationsråd som ska stärka samverkan med omvärlden. Sam-tidigt avsätts ökade resurser till att nyrekrytera forskare. År 2007 utlyste Örebro universitet 50 postdoktorala befattningar inom samtliga vetenskapsområden, en unik framtidssatsning inom uni-versitetssektorn.

En målmedveten rekrytering av framstående svenska och utländska forskare innebär att universitetet i dag har den spets-kompetens som krävs för att möta det moderna samhällets behov. Och det nära samarbetet med nä-ringslivet innebär att resultaten snabbt kan omsättas i praktiken.

Några av våra spets-forskningsområden är automatiseringsteknik/robotik, de-mokratiforskning, miljöforskning, forskning om regioner och städer, medieforskning, ungdomsforsk-ning, klinisk patientnära forskning och handikappvetenskap.

Örebro Universitet701 82 Örebro

Tel: 019-3030300

www.oru.se

Innovationsråd ökar samverkan

på Örebro UniversitetInnovationsråd är ett nytt grepp som Örebro universitet tagit för att öka samarbetet med omvärlden. Hälften av medlemmarna kommer utifrån och målet är att stärka de ledande forskargrupper som fi nns inom fl era områden.

– Mer av vår forskning ska initieras i samverkan med omvärlden, säger Tina Krantz-Rülcker, som leder universitetets utvecklingsstab.

Vid Centrum för livsvetenskap använder forskarna avancerad datormodellering för att bland annat testa hur nya mediciner fungerar i människokroppen. Här enzymet COX1 (cyklo-oxygenas 1) som är involverat i kroppens inflammatoriska reaktion. Måltavla för bland annat ipren.

“Programming-by-demonstration” innebär att man programmerar roboten genom att visa den vad den ska göra. Roboten på bilden ska lära sig att gripa och flytta ett föremål genom att helt enkelt imitera det människan gör.

Page 40: Framtidens Forskning 2008

pa

rtnersrekla

mb

yra.se